Hjärnans anläggning Ontogenes i motsats till fylogenes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärnans anläggning Ontogenes i motsats till fylogenes"

Transkript

1 Hjärnans anläggning och anläggningsstörningar. Drag av funktionell anatomi Neuroutbildarna Arne Brun Hjärnans anläggning Ontogenes i motsats till fylogenes Tanken med föreläsningen är att visa drag i hjärnans utveckling som bakgrund till utvecklingsstörningar med dysfunktionella syndrom där operativa mekanismer spelar in eller ger öppningar för att förstå och behandla. 1

2 Grovmorfologisk utveckling 212 Centrala nervsystemet graviditetsdag 21 Neuralröret Störning av slutningen efterlämnar myelomeningocele, spina bifida o dyl. Störning av den kraniala änden av neuralröret ger missbildningar av hjärnan allt ifrån akrani och monstruösa holoprosencefalier till former med utebliven bildning av bark eller vindlingar, ev fokalt eller mildare barkdysplasier men med mental retardation. Allt beroende på tidpunkt för störningen i relation till lokalt pågående utveckling. 4 2

3 Tillväxt av hjärnan fostervecka 4 40 Bildning av fåror mer uttalad än på bilden. Fullgånget foster saknar ännu tertiära fissurer, ett individuellt mönster Mognadstakten i nervsystemet varierar regionalt. Hjärnan sedd uppifrån, i 6 7 fostermånaden med välutvecklad centrallob eller Eckerloben (E) med rörelse och känselbark. Denna del är av fylogenetiska skäl den ledande i ontogenesen och därför mest robust mot skador. Än äldre, tidigare utvecklade och robustare är hjärnstam och i sh. Ryggmärg. Detta avgör den regionala vulnerabiliteten, som är störst i pannloberna som ännu utvecklas under 4e årtiondet. 221 E 6 3

4 Finstrukturell utveckling Regional mognad av barken, här myelinisering, går parallellt med övriga mognadsdrag och speglar regional evolutionsordning samt regional selektiv vulnerabilitet, 4

5 246 1 Normal 6 laminerad bark hos vuxen. Myelinskidor blå. Myeliniseringen fortsätter regionalt olika länge, längst i frontal bark i samklang med den utdragna mognadsprocessen här, med dendrit- och neuritbildning 3 5 Vit substans 9 Hjärnblåsans vägg i 7e fosterveckan, med tidig radial migration av neuroblaster från paraventrikulära matrix (M) ut mot den blivande barken som ska bildas i det än cellfria lagret under pia membranen Kärlrika hinnor Pia membran M ventrikel 10 5

6 Hjärnblåsans vägg i 13e fosterveckan primära barken ännu med migrationsvågor (rippel Ri) som böljorna mot stranden, och tidigt SGL under blodkärlsrika hinnor H. Cellerna vandrar utefter ett astrocytärt trådskelett och organiserar sig i kolumner och mikrokretsar baserade på kontakter etablerade under vandringen. Tillfälligt avbrott i vandringen t f a syrebrist o dyl stör grundschemat och ger dysplasi med risk för framtida dysfunktion. 280 Sgl Ri Ri H 11 Migrationsrutter radiellt och tangentiellt Migrationen sker i etapper eller vågor efter strikt tidsschema där varje avbrott ger irreversibla störningar 6

7 Snitt av hjärnan i 15 fosterveckan med migration av neuroblaster ned utmed luktnervsventrikeln till hjärnans basala yta (F) med bildning av SGL, ett lager som sedan sprider sig över hela hjärnan genom tangentiell migration (i motsats till den konventionella radiala) SGL F SGL under utvandring Hjärnbarken i 17 fosterveckan med distinkt SGL vars celler sedan vandrar in i barkens ytligare lager och bildar interneuron eller associativa nervceller.. SGL Lam

8 Hjärnbark i 24e fosterveckan : frontal bark med tjockt SGL som startat inåtmigrationen mot den nu mycket celltäta barken, som är celltät då nervcellerna är små och ännu saknar flertalet utskott. SGL Lager Inåtmigration av SGL 30e och 36e fosterveckan Lam 1 (molekylarlagret), blir allt cellfattigare medan barken därunder först är tät och kolumnär men sedan börjar glesna t f a bildning av utskott. Lam Lam

9 Prefrontala orbitala barkens utveckling från nyfödd till adult. Obs den långsamma tillväxttakten under de 5 första åren! Tillväxten betingas inte av ökande antal nervceller men tillväxt av de närvarande med utskott och i sh synapser varvid celltätheten minskar drastiskt. Samtidigt har t ex den motoriska barken nått nära komplett mognad! Den sena utmognaden signalerar sårbarhet med risk för anläggningsstörning med störning av personlighet: bekymmerslös, distanslös, utagerande, ohämmad, härmande PAUS 9

10 Anläggningsstörningar uppstår om tidsschemat rubbas Migrationsstörningar. 255 Barkens arkitektonik: Celldisposition, och celltyper, myelinplexa och pigment. För jämförelse med dysplasier 20 10

11 Total oordning i pannlobsbarkens bark här i lager 1-2 Vuxet slutstadium av barkmissbildning, dysplasi, med heterotopa stora och små omogna nervceller i lager 1 som skulle varit fritt från nervceller, ett minne av SGL som ej vandrat in. Tillblandning av abnorma och felorienterade nervceller (An) som skulle ha nått lager 3. Detta kan vara en effekt av tillfällig fosterasfyxi och ger mental retardation av olika grader och typ allt efter lokal och utbredning av störningen. Lam 1 An Lam An An abnorm nervcell (An) Ein Abn 21 Grav barkmissbildning med mikropolygyri med abnorma 4 lager i st f sex. Ses vid svår mental retardation ofta med epilepsi och micrencefali. 436 Tämligen normal bark

12 Olika slutstadier av störd migration i storhjärnan: de vandrande cellerna har stannat för tidigt och bildat felplacerade cellmassor, heterotopier, ett tecken på djupgripande utvecklingsstörning med många ytterligare mer diskreta strukturstörningar som förklarar mental retardation eller lättare dysfunktionella syndrom. 360 SGL 23 Vuxen med svår migrationsstörning med massiva heterotopier som bildar en extra bark (dc) t vä, under den ordinarie som ej nåtts av den djupare belägna abnorma barkens nervceller! Kontinuitet med klaustrum: tolkning?! 427 dc dc 24 12

13 397 Defekt fosterbark (D) motsvarande heterotopier (H) periventrikulärt som alltså ej nåtts av den kompletta migrationen och blivit defekt. Exempel på fokal utvecklingsstörning med symtom efter lokalisation! D H H H 25 Svår barkmissbildning Utebliven bildning av vindlingar (Pachygyri) och 6-lagrad bark vid svår mental retardation. Abnormt kraftigt, ytligt bansystem (mörkt blått, myeliniserat!) (Tp), abnorm rest av det plexus som de tangentiellt migrerande SGL-cellerna efterlämnat i ytliga lager Lam 1 Tp

14 Något om funktionell anatomi. Den plastiska hjärnan kan omdisponera den funktionell anatomin! Blinda hör med synbarken! Tvärsnitt av normala pannlober med bevarad vit substans (mörkblå) A =Accumbens, C= Claustrum Förmodad roll för claustrum: kommunikation mellan de båda hemisfärerna och deras synkronisering Upprätthålla medvetandet C A C Nucleus accumbens och olfaktoriska tuberkeln bildar ventrala striatum, och har en signifikant roll i kognitiv processning av motivation, nöje, belöning och reinforcement learning 14

15 Nucleus accumbens förbindelser och några funktioner: impulsivity [140], risk-taking behaviors [141], feeding behavior [127] (in animals [142,143,144,145,146,147] and humans [148]), sexual motivation (in animals [149] and humans [150]), as well as incentive and reward [151,152,153,154], especially unpredictable reward [155]. Frontala fokala funktioner. En skadas lokalisation avgör symtomen Lokal för funktioner och symtom Dessa delar skiljer sig utvecklingsmässigt Konvexiteten: störd styrning av mentala processer t.ex. analys, kritik och sortering av distraherande intryck, på olika sätt stört eller minskande tal och/eller arbetsminne Exempel: Degenerationen vid pannlobsdemens Mittensidan: bristande kontroll av emotioner, initiativlöshet, ospontanitet, apati Höger ventromediala cortex: störd integration av kognition och affekt för empatisk respons. Undersidan: störning av personlighet; bekymmerslös, distanslös, utagerande, ohämmad, härmande 15

16 Exempel på bansystem som sammanbinder blandade funktioner Läs förstå forma skriv ett ord. Vilken blir bilden vid skada på olika ställen utefter funktionskedjan? 152 Associationsbanor och kärnor, frontalt snitt Långdistansförbindelser dominerar I prefrontala områden där de har en viktig roll vid storskalig kommunikation och informationsintegrering. The role of long-range connections on the specificity of the macaque interareal cortical network. Nikola T. Markova, PNAS mars A novel use of the tracts: Pathways for messengers. Bansystemen störs selektivt av perinatal asfyxi med bildning av leukomalacier

17 175 Signal- och budbärarfunktioner 1. Axon struktur och flöde. Transport av meddelanden och proteiner mellan celler utefter bansystem och enskilda axoner 33 Signal- och budbärar-funktioner 2. Exosomer, budbärare mellan cellerna Transport utefter axoner men även fritt i blod och med adresslapp. Innehåller upplysning om avsändarens tillstånd och skulle kunna användas för transport av introducerade terapeutiska substanser till mottagaren! Katrin Svensson, Lunds universitet. 17

18 Ytterligare basala senare fynd i den normala mikroanatomin öppnar för tänkbara förklaringar till olika funktioner och ännu föga beaktade sjukdomsmekanismer Astrocyterna (grönt) täcker stora delar av den neuronala kontaktytan Samarbetar med nervcellerna metabolt och vid signalering. Har astrocyterna en primär roll vid neurodegeneration? Abn 18

19 Astrocyter assisterar synapsen med sina utskott. Dess genom och ev. amyloidinterferens relevant neurit dendrit Astrocytutskott Nätverk av kommunicerande smarta Astrocyter i långt större antal än nervcellerna Astrocyternas nätverk det nyaste kända steget i evolutionen, förberett för behovet! Astrocyterna vårdar och styr nervcellernas aktiviteter och rymmer medvetande, minne m m Microglia får medelst cytokiner astrocyter att förlora sina neurovårdande egenskaper och angriper i stället neuronen och ger olika neurodegenerativa sjukdomar Neurotoxic reactive astrocytes are induced by activated microglia. Liddelow SA et al Nature Jan 18. doi: /nature [Epub ahead of print] (eller utlöser dem genom brist på omvårdnad!) Mer om detta i samband med de neurodegenerativa sjukdomarna 19

20 Är nu detta äntligen över? Jag blev lite trött. Farfar hoppas nog att ni hade mer utbyte av detta än jag! Men min frontoorbitala bark är inte färdig än varför jag är lite bekymmerslös. 20

21 Astrocyternas nätverk det nyaste kända steget i evolutionen, förberett för behovet! Ytterligare okända etablerade steg eller steg i beredskap? Pannlob. Nya gliaceller (astrocyter, grönt), mångdubbelt fler än nervcellerna, bildar ett kommunicerande nätverk som vårdar nervcellerna. De läser av inkommande meddelanden från alla sinnesorgan vilket ger en total uppfattning om det aktuella läget, d v s medvetandet, (tankar, självinsikt, the mind, vårt jag, själen ).. Även andra typer av gliaceller misstänks medverka. Systemet finns ej hos modelldjuret råttan, vilket kastar tvivel över forskningsresultat på råtta! Är Alzheimer o a degen nervcellssjukdomar i stället primärt en astrocyt-sjukdom? Microglia får medelst cytokiner astrocyter att förlora sina neurovårdande egenskaper och döda neuron vid olika neurodegenerativa sjukdomar. Activated microglia induce A1 astrocytes by secreting Il-1α, TNF and C1q cytokines. A1 astrocytes are abundant in various human neurodegenerative diseases including Alzheimer's, Huntington's and Parkinson's disease, amyotrophic lateral sclerosis and multiple sclerosis. Taken together these findings strongly suggest that A1 astrocytes contribute to the death of neurons and oligodendrocytes in neurodegenerative disorders, and provide opportunities for the development of new treatments for these diseases. Neurotoxic reactive astrocytes are induced by activated microglia. Liddelow SA et alnature Jan 18. doi: /nature [Epub ahead of print] 21

22 Hypothalamus anatomy Oxytocin is synthesized in the hypothalamic neurons (PVN) and the supraoptic nuclei (SON) and is then transported to and secreted by the posterior pituitary. Neurons from the PVN project to various areas in the limbic system (hippocampus, amygdala, striatum, hypothalamus, cingulum and nucleus accumbens). Prefrontal cortical and PVN dysfunction may account for impaired cognitive empathy in bipolar disorder and ADHD. Therapeutic efficacy of intranasal oxytocin shown for behavioral symptoms in frontal- hypothalamic dysfunction. För jämförelse med utve3cklingsstörning: Normal 6-laminerad isocortex: Celltyper, laminering, fördelning, och myelinisering. Lager ett cellfattigt med strödda gliaceller. Obs myeliniserad bana i lam 1, längst upp t hö i bilden, skapad av den tangentiella SGL migrationen! Understryker betydelsen av lam 1 för kommunikationen! 22

23 En ny variant av gliacell, NG2 oligodendrocyter, ungefär 5% 8% av alla celler i nervsystemet, femte gliacellen, uttrycker chondroitin sulfat proteoglycan (NG2) liksom många andra icke neuronala celler i CNS. Under utvecklingen kan NG2 celler differentiera till oligodendrocyter, astrocyter och nervceller. Adulta NG2 celler har många utskott och små cell kroppar samt vissa funktionella receptorer och kontaktar neuron vid Ranviers noder eller synaptiska terminaler. En del ger t o m aktionspotentialer. Funktionen okänd. Olika modeller har visat att NG2 celler nära skadeställe kan reagera på skada och öka i antal och bli hypertrofiska. 23

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans

Läs mer

Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Hjärnans utveckling Huvud-svans-axeln Neuroner migrerar och signalerar

Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Hjärnans utveckling Huvud-svans-axeln Neuroner migrerar och signalerar Hjärnans utveckling och hur den påverkas av nikotin Frida Löv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Hjärnans utveckling och sårbarhet Hjärnans utveckling och sårbarhet Hugo Lagercrantz 13/9/10 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hugo Lagercrantz 1 Milstolpar Uppkomsten av nervceller Uppblåsning av hjärnan 200 000 nya nervceller/min

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

Neuropatologi vid normalt åldrande och demens Neuroutbildarna Arne Brun. Nervcellens åldrande

Neuropatologi vid normalt åldrande och demens Neuroutbildarna Arne Brun. Nervcellens åldrande Neuropatologi vid normalt åldrande och demens Neuroutbildarna 2019 Arne Regionala särdrag av betydelse för skadefördelningen Åldrande: frontalt i vit substans > bark Alzheimer: bakre delar. FTD främre

Läs mer

Det magiska med färgat ljus

Det magiska med färgat ljus Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller

Läs mer

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Abstrakt Kan det vara så att den beslutsfattande hjärnan är något som vi kan påverka själva, om vi blir medvetna om

Läs mer

Demens Kliniken i fokus. Så upptäcktes pannlobsdemens. 62 neurologi i sverige nr 1 17

Demens Kliniken i fokus. Så upptäcktes pannlobsdemens. 62 neurologi i sverige nr 1 17 Demens Kliniken i fokus Så upptäcktes pannlobsdemens 62 neurologi i sverige nr 1 17 Det är nu drygt fyrtio år sedan Arne Brun, då professor i neuropatologi vid Lunds universitet, presenterade sin forskning

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9

Kroppens signalsystem. Biologi åk 9 Kroppens signalsystem Biologi åk 9 Samordning Hjärnan är sambandscentralen Signaler skickas genom nerver och med hormoner Människan har välutvecklad hjärna! Lära, minnas, sprida kunskaper med ett språk

Läs mer

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung 1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Storhjärnan. Dominant sida?

Storhjärnan. Dominant sida? Storhjärnan Dominant sida? Storhjärnan är en förlängning av mellanhjärnan De flesta banor korsar någonstans i hjärnstammen -generellt styr alltså ena hemisfären oftast motsatt sida av kroppen Cortex =

Läs mer

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada

Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada lärdomar från forskning och kliniskt arbete Catherine Aaro Jonsson Leg psykolog, Fil dr Specialist inom neuropsykologi SNPF norra 17 september 2014 Rehabiliteringsprogram

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Hjärnans utveckling Från foster till medveten människa

Hjärnans utveckling Från foster till medveten människa Hjärnans utveckling Från foster till medveten människa Hugo Lagercrantz Astrid Lindgrens Barnsjukhus Bonnierhuset den 18/3/2013 Namn Efternamn 2013-03-18 1 Hjärnans Big Bang 100 miljarder nervceller Jämför

Läs mer

När stamcellerna kommer till klassrummet

När stamcellerna kommer till klassrummet När stamcellerna kommer till klassrummet Klas Blomgren Översikt Hjärnans utveckling Plasticitet och stamceller Fysisk aktivitet Psykisk aktivitet berikad miljö 1 Huvudet och hjärnan Pannloben Hjässloben

Läs mer

Om barnets fantastiska hjärna

Om barnets fantastiska hjärna Om barnets fantastiska hjärna Hugo Lagercrantz Astrid Lindgrens Barnsjukhus Halmstad 26/3 2012 Namn Efternamn 2012-08-281 Livets viktigaste händelse - gastruleringen 3 veckor Namn Efternamn 28 augusti

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) Kodnummer : 1 Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2) 2004-01-17 Skrivsal 4, Östra paviljongen Kl. 0.9.00-15.00 Institutionen för Integrativ medicinsk biologi Umeå Universitet

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A Hjärnans Åke Pålshammar Uppmärksamhet

HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A Hjärnans Åke Pålshammar Uppmärksamhet 18-03-20 HVB-dag 21 mars 2018 Stockholm, Odenplan 7A I ett modernt samhälle med dess många krav får människans hjärna ibland problem med anpassning och funktionalitet. Hjärnans roll vid beteenden och känslor,

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel

Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Vad händer i hjärnan när man lär? Några exempel Siegbert Warkentin Professor Psykologi/Neurokognition siegbert.warkentin@lnu.se Hjärnans struktur och funktion The McGraw-Hill Companies, 2008 Hjärnans

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? JA Niklas Marklund, Professor i Neurokirurgi Lunds Universitet Vad gör en neurokirurg på Alzheimersdagen?? Bra fråga! Beskriva hur en skallskada

Läs mer

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt

Läs mer

Jarl Risberg. Donald Hebb ( ) Effekter av en stimulerande miljö

Jarl Risberg. Donald Hebb ( ) Effekter av en stimulerande miljö Jarl Risberg Neuroutbildarna i Lund Specialistkurs i Neurovetenskaper 27 januari 2017 Nobelpristagaren Santiago Ramon y Cajal skrev i början av 1900-talet: När nervsystemet är färdigutvecklat förloras

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Claudius Galen (~200 f.kr.) Hjärnan central för tänkande! inte alltid varit självklart }

Claudius Galen (~200 f.kr.) Hjärnan central för tänkande! inte alltid varit självklart } Akademiskt område som fokuserar på vetenskapliga studier kring de biologiska substrat som ligger till grund för kognition -Gazzaniga et al (2002) Aristoteles (~350 f.kr.) Kenny Skagerlund 2014-09-04 Kognitiv

Läs mer

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens. DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av

Läs mer

Hjärnbruket 2012-08-09

Hjärnbruket 2012-08-09 forskaren antingen ett varmkorvstecken eller ett tecken för ingen mat forskarna antingen ett varmkorvstecken respektive ett tecken för ingen mat Forskaren gav tecken för korv:. Båda hundarna visade stor

Läs mer

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap Motorik Supraspinala mekanismer Pertti Panula Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap 15.1 Overall organization of neural structures involved in the control of movement. 15.2 Organization

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 T-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 Några viktiga punkter för att börja med: T celler: thymus

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan 1 I hjärnan möts information från yttervärlden och från den biologiska organismen Information från yttervärlden,

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-01-17 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Hjärna, funktion och beteende i utvecklingsperspektiv

Hjärna, funktion och beteende i utvecklingsperspektiv FKS Inspirationsdagar 14 mars 2018 Stockholms Sjukhem Hjärna, funktion och beteende i utvecklingsperspektiv Åke Pålshammar Neuropsykolog, senioruniversitetslektor Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda

Läs mer

Vakenhetsgrad Sheraton 12 okt Åhörarkopior Åke Pålshammar. NPF: ex. ADHD, OCD. Affektiva störningar: ex. depression, social fobi

Vakenhetsgrad Sheraton 12 okt Åhörarkopior Åke Pålshammar. NPF: ex. ADHD, OCD. Affektiva störningar: ex. depression, social fobi Mycket är det.. Sheraton 12 okt 2019 Åhörarkopior Åke Pålshammar De multifaktoriella forskningsansatserna har redan visat hur sammansatt utvecklandet av en optimal språkförmåga kan vara. Det gäller i normalfallet

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging.

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging. Hjärnans Plasticitet Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet http://www.umeabrainimaging.com Plasticitet capacity of the nervous system to change Utvecklingsförändringar

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal

Läs mer

Den uppkopplade barnhjärnan

Den uppkopplade barnhjärnan Den uppkopplade barnhjärnan Hugo Lagercrantz Astrid Lindgrens Barnsjukhus Psykisk Ohälsa Mässan Stockholm den 28/1 2015 Namn Efternamn 2015-02-011 Den uppkopplade hjärnan Från uppkopplingar mellan hjärnans

Läs mer

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar Introduktion Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet i vår kropp och är ett av våra mest komplexa organ. Nervsystemet byggs upp av ett flertal olika typer av celler som tillsammans bildar

Läs mer

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010

Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper

Läs mer

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 4 Informationsbearbetningsmodeller Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these

Läs mer

Multipel Skleros (MS)

Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

MS och kognitiv påverkan

MS och kognitiv påverkan Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer