RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

Transkript

1 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

2 FÖR DE FLESTA AV OSS FINNS DET FÅ HOT SOM ÄR STÖRRE ÄN DE SOM PÅVERKAR VÅR HÄLSA (EFFEKTIV) RISKKOMMUNIKATION OM RISKER ÄR EN CENTRAL KOMPONENT I VARJE STRATEGI SOM SYFTAR TILL ATT SKYDDA ALLMÄNHETENS HÄLSA RISKKOMMUNIKATION SKER OFTA I TIDER AV STOR OSÄKERHET. FAKTA OM SITUATIONEN ELLER HÄNDELSEN KAN VARA OKLARA OCH DEN VETENSKAPLIGA UNDERBYGGNADEN SOM EVENTUELLA RÅD BASERAR SIG PÅ ÄR OFTA INTE HELT PERFEKT

3 DET FINNS MÅNGA SAKER ATT OROA SIG FÖR

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 VAD OROAR SVENSKARNA MEST? 1. Miljöförstöring 2. Klimatförändringar 3. Cancer 4. Rattfylla 5. Ökade levnadsomkostnader Källa: Trygg Hansa och RSA

18 VAD ÅNGRAR MÄNNOSKOR MEST? Uppfyllt sina drömmar i stället för att lyssna på andra Inte jobbat så hårt Vågat säga ifrån Haft bättre kontakt med vännerna Tillåtit sig själva att vara gladare Källa: The Guardian

19 DET FINNS RISKER SOM MAN MÅSTE TA! DET FINNS RISKER SOM MAN INTE FÅR TA! Friedrich Dürrenmatt

20 VAD MENAS MED RISKKOMMUNIKATION? Riskkommunikation är en ömsesidig process som innebär utbyte av information och åsikter mellan enskilda, grupper och myndigheter/institutioner/experter. Riskkommunikation är sådan kommunikation som tillhandahåller lekmannen/allmänheten den information de behöver för att göra oberoende bedömningar om risker rörande hälsa, säkerhet och miljö.

21 INTRESSENTER I EN PROCESS ATT KOMMUNICERA OM RISKER Myndigheter (lokala och centrala) och kontrollerande instanser Politiker Vetenskapsmän och experter Industrin Fackföreningar NGO:s Berörd allmänhet Allmänheten i stort Massmedia (radio/tv/press)

22 FUNDAMENTALA FAKTORER I RISKKOMMUNIKATION Trovärdigheten hos den/de som tillhandahåller informationen God kunskap/kännedom om målgruppen/målgrupperna Att ha en bra/effektivt budskap

23 FAKTORER SOM PÅVERKAR RISKBEDÖMNINGAR GENERELLT De som har att göra med uppkomstmekanismerna De som har att göra med konsekvenserna De som har att göra med möjligheterna att bemästra konsekvenserna

24 RISKUPPLEVELSE OCH RISKBEDÖMNING Tekniska experter betonar sannolikheten för att en olycka ska inträffa/hur farligt något är Allmänheten betonar konsekvenserna oavsett om sannolikheten är hög eller låg Vissa tekniker accepteras andra möter stort motstånd

25

26 FAKTORER SOM KAN OROA/SKAPA RÄDSLA 1(2) Risker skapar generellt mer oro (och är mindre acceptabla) om de upplevs 1. att vara ofrivilliga (t ex exponering för utsläpp) snarare än frivilliga ( t ex farliga sporter eller rökning) 2. som orättvist fördelade (några drar nytta av X medan andra lider av dess konsekvenser) 3. som oundvikliga genom att man måste vidta försiktighetsåtgärder 4. som sprungna ur en obekant eller helt ny källa 5. som resultatet av något orsakat av människan snarare än av naturen (Gud) 6. som orsak till dold och irreversibel skada, t ex genom att man får en sjukdom många år efter exponeringen

27 FAKTORER SOM KAN OROA/SKAPA RÄDSLA 2(2) Risker skapar generellt mer oro (och är mindre acceptabla) om de upplevs 7. att ge upphov till vissa speciella faror för små barn eller gravida kvinnor eller mer generellt för framtida generationer 8. att hota med en död (eller sjukdom/skada) som uppväcker en speciell skräck/rädsla 9. att skada identifierbara snarare än anonyma offer 10. att vara dåligt förstådda av vetenskapssamhället 11. vara föremål för motstridiga uttalanden från ansvariga källor ( eller ännu värre, från samma källa)

28 TRE NIVÅER PÅ RISKDEBATTER Grad av intensitet VÄRDEKONFLIKTER/social och kulturella normer, etik KONFLIKTER OM TILLIT -till institutioner, vetenskapen, experterna FAKTAKONFLIKTER/bevis, sannolikheter Grad av komplexitet

29 FÖRENKLAD KONTROVERSMATRIS: Hur skillnader i riskskattning gjord av allmänhet och experter påverkar målen för riskkommunikation Pilarna indikerar önskad effekt av kommunikation Risk skattad av allmänheten Risk skattad av experter Låg Hög Kontrovers Experter Låg Ingen kontrovers Aktivister Överenskommelse Hög Kontrovers om prioriteter Experter Åtgärder för att Breda allmänheten reducera risk i stort likgiltig

30 OLIKA ANGREPPSSÄTT TILL RISKKOMMUNIKATION (Ur Lundgren & McMakin, 2004) Communication Process Approach National Research Counsil s Approach Mental Models Approach Crisis Communication Approach Convergence Communication Approach Thee-Challange Approach Social Constructionist Approach Hazard Plus Outrage Approach Mental Noise Approach Social Network Contagion Approach Social Amplification of Risk Approach Social Trust Approach

31 NY DEFINITION AV RISK NÄR MAN KOMMUNICERAR Hazard/mätbar risk = sannolikhet x magnitud Indignation = alla de saker som oroar människor och som experterna ignorerar RISK = HAZARD/MÄTBAR RISK + INDIGNATION R = f(h,i)

32 INDIGNATIONSMODELLEN (OUTRAGE FACTOR MODEL) INDIGNATIONSFAKTORER Frivillig Påtvingad 2 Naturlig Artificiell 3 Bekant Obekant 4 Ej minnesvärd Minnesvärd 5 Inger ej rädsla Inger rädsla 6 Diffus i tid och rum Fokuserad i tid och rum 7 Kunskap finns Kunskap finns ej 8 Kontrollerad av individen Kontrollerad av samhället 9 Rättvis Orättvis 10 Moraliskt irrelevant Moraliskt relevant 11 Förtroende Ej förtroende 12 Process som Process som ej motsvarar förv. motsvarar förv.

33 VAD ÄR DET BÄST ATT SATSA PÅ NÄR DET GÄLLER ATT ÖKA TILLIT OCH TROVÄRDIGHET? 1) För industrin: Öka allmänhetens uppfattning att man oroar sig och bryr sig om 2) För styrande/myndigheter: Öka allmänhetens uppfattning att man hyser engagemang, vill göra utfästelser 3) För medborgargrupper: Öka allmänhetens uppfattning att man har kunskap och kompetens 4) För samhället som helhet: Det som bestämmer tillit och trovärdighet är inte uthugget i sten, det kan variera över organisationer och institutioner Peters, Covello och McCallum, 1 997

34 SEX KRITERIER FÖR EFFEKTIV RISKKOMMUNIKATION 1. Snabb och korrekt information ges till berörda 2. Medias informationsbehov tillfredsställs 3. Transparens i riskkommunikationen, ingen dold agenda 4. Personligt möte med den mest berörda gruppen av människor (om möjligt/nödvändigt) 5. Planerade/vidtagna åtgärder redovisas 6. De berörda involveras i riskkommunikationen

35 TACK FÖR VISAT INTRESSE!