RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014"

Transkript

1 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post:

2 FÖR DE FLESTA AV OSS FINNS DET FÅ HOT SOM ÄR STÖRRE ÄN DE SOM PÅVERKAR VÅR HÄLSA (EFFEKTIV) RISKKOMMUNIKATION OM RISKER ÄR EN CENTRAL KOMPONENT I VARJE STRATEGI SOM SYFTAR TILL ATT SKYDDA ALLMÄNHETENS HÄLSA RISKKOMMUNIKATION SKER OFTA I TIDER AV STOR OSÄKERHET. FAKTA OM SITUATIONEN ELLER HÄNDELSEN KAN VARA OKLARA OCH DEN VETENSKAPLIGA UNDERBYGGNADEN SOM EVENTUELLA RÅD BASERAR SIG PÅ ÄR OFTA INTE HELT PERFEKT

3 DET FINNS MÅNGA SAKER ATT OROA SIG FÖR

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 VAD OROAR SVENSKARNA MEST? 1. Miljöförstöring 2. Klimatförändringar 3. Cancer 4. Rattfylla 5. Ökade levnadsomkostnader Källa: Trygg Hansa och RSA

18 VAD ÅNGRAR MÄNNOSKOR MEST? Uppfyllt sina drömmar i stället för att lyssna på andra Inte jobbat så hårt Vågat säga ifrån Haft bättre kontakt med vännerna Tillåtit sig själva att vara gladare Källa: The Guardian

19 DET FINNS RISKER SOM MAN MÅSTE TA! DET FINNS RISKER SOM MAN INTE FÅR TA! Friedrich Dürrenmatt

20 VAD MENAS MED RISKKOMMUNIKATION? Riskkommunikation är en ömsesidig process som innebär utbyte av information och åsikter mellan enskilda, grupper och myndigheter/institutioner/experter. Riskkommunikation är sådan kommunikation som tillhandahåller lekmannen/allmänheten den information de behöver för att göra oberoende bedömningar om risker rörande hälsa, säkerhet och miljö.

21 INTRESSENTER I EN PROCESS ATT KOMMUNICERA OM RISKER Myndigheter (lokala och centrala) och kontrollerande instanser Politiker Vetenskapsmän och experter Industrin Fackföreningar NGO:s Berörd allmänhet Allmänheten i stort Massmedia (radio/tv/press)

22 FUNDAMENTALA FAKTORER I RISKKOMMUNIKATION Trovärdigheten hos den/de som tillhandahåller informationen God kunskap/kännedom om målgruppen/målgrupperna Att ha en bra/effektivt budskap

23 FAKTORER SOM PÅVERKAR RISKBEDÖMNINGAR GENERELLT De som har att göra med uppkomstmekanismerna De som har att göra med konsekvenserna De som har att göra med möjligheterna att bemästra konsekvenserna

24 RISKUPPLEVELSE OCH RISKBEDÖMNING Tekniska experter betonar sannolikheten för att en olycka ska inträffa/hur farligt något är Allmänheten betonar konsekvenserna oavsett om sannolikheten är hög eller låg Vissa tekniker accepteras andra möter stort motstånd

25

26 FAKTORER SOM KAN OROA/SKAPA RÄDSLA 1(2) Risker skapar generellt mer oro (och är mindre acceptabla) om de upplevs 1. att vara ofrivilliga (t ex exponering för utsläpp) snarare än frivilliga ( t ex farliga sporter eller rökning) 2. som orättvist fördelade (några drar nytta av X medan andra lider av dess konsekvenser) 3. som oundvikliga genom att man måste vidta försiktighetsåtgärder 4. som sprungna ur en obekant eller helt ny källa 5. som resultatet av något orsakat av människan snarare än av naturen (Gud) 6. som orsak till dold och irreversibel skada, t ex genom att man får en sjukdom många år efter exponeringen

27 FAKTORER SOM KAN OROA/SKAPA RÄDSLA 2(2) Risker skapar generellt mer oro (och är mindre acceptabla) om de upplevs 7. att ge upphov till vissa speciella faror för små barn eller gravida kvinnor eller mer generellt för framtida generationer 8. att hota med en död (eller sjukdom/skada) som uppväcker en speciell skräck/rädsla 9. att skada identifierbara snarare än anonyma offer 10. att vara dåligt förstådda av vetenskapssamhället 11. vara föremål för motstridiga uttalanden från ansvariga källor ( eller ännu värre, från samma källa)

28 TRE NIVÅER PÅ RISKDEBATTER Grad av intensitet VÄRDEKONFLIKTER/social och kulturella normer, etik KONFLIKTER OM TILLIT -till institutioner, vetenskapen, experterna FAKTAKONFLIKTER/bevis, sannolikheter Grad av komplexitet

29 FÖRENKLAD KONTROVERSMATRIS: Hur skillnader i riskskattning gjord av allmänhet och experter påverkar målen för riskkommunikation Pilarna indikerar önskad effekt av kommunikation Risk skattad av allmänheten Risk skattad av experter Låg Hög Kontrovers Experter Låg Ingen kontrovers Aktivister Överenskommelse Hög Kontrovers om prioriteter Experter Åtgärder för att Breda allmänheten reducera risk i stort likgiltig

30 OLIKA ANGREPPSSÄTT TILL RISKKOMMUNIKATION (Ur Lundgren & McMakin, 2004) Communication Process Approach National Research Counsil s Approach Mental Models Approach Crisis Communication Approach Convergence Communication Approach Thee-Challange Approach Social Constructionist Approach Hazard Plus Outrage Approach Mental Noise Approach Social Network Contagion Approach Social Amplification of Risk Approach Social Trust Approach

31 NY DEFINITION AV RISK NÄR MAN KOMMUNICERAR Hazard/mätbar risk = sannolikhet x magnitud Indignation = alla de saker som oroar människor och som experterna ignorerar RISK = HAZARD/MÄTBAR RISK + INDIGNATION R = f(h,i)

32 INDIGNATIONSMODELLEN (OUTRAGE FACTOR MODEL) INDIGNATIONSFAKTORER Frivillig Påtvingad 2 Naturlig Artificiell 3 Bekant Obekant 4 Ej minnesvärd Minnesvärd 5 Inger ej rädsla Inger rädsla 6 Diffus i tid och rum Fokuserad i tid och rum 7 Kunskap finns Kunskap finns ej 8 Kontrollerad av individen Kontrollerad av samhället 9 Rättvis Orättvis 10 Moraliskt irrelevant Moraliskt relevant 11 Förtroende Ej förtroende 12 Process som Process som ej motsvarar förv. motsvarar förv.

33 VAD ÄR DET BÄST ATT SATSA PÅ NÄR DET GÄLLER ATT ÖKA TILLIT OCH TROVÄRDIGHET? 1) För industrin: Öka allmänhetens uppfattning att man oroar sig och bryr sig om 2) För styrande/myndigheter: Öka allmänhetens uppfattning att man hyser engagemang, vill göra utfästelser 3) För medborgargrupper: Öka allmänhetens uppfattning att man har kunskap och kompetens 4) För samhället som helhet: Det som bestämmer tillit och trovärdighet är inte uthugget i sten, det kan variera över organisationer och institutioner Peters, Covello och McCallum, 1 997

34 SEX KRITERIER FÖR EFFEKTIV RISKKOMMUNIKATION 1. Snabb och korrekt information ges till berörda 2. Medias informationsbehov tillfredsställs 3. Transparens i riskkommunikationen, ingen dold agenda 4. Personligt möte med den mest berörda gruppen av människor (om möjligt/nödvändigt) 5. Planerade/vidtagna åtgärder redovisas 6. De berörda involveras i riskkommunikationen

35 TACK FÖR VISAT INTRESSE!

Workshop i riskkommunikation

Workshop i riskkommunikation Workshop i riskkommunikation Martin Tondel, överläkare AMM, Uppsala Karl Forsell, överläkare AMM, Umeå Henrik Pederby, kommunikationsdirektör, Akademiska sjukhuset, Uppsala Anita Pettersson-Strömbäck,

Läs mer

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering WSP Environmental Fredrik Lundgren fredrik.lundgren@wspgroup.se 040-699 63 49 25 oktober 2007 Projektupplägg Syfte: Identifiera

Läs mer

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda

Läs mer

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin

Riskkommunikation. Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin Riskkommunikation Vad säger man och vad säger man inte? Kjell Andersson Leg.läk, civ.ing Specialist Yrkes- och miljömedicin www.inomhusklimatproblem.se Mögel som angriper byggnadsmaterial kan bilda starka

Läs mer

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Vad ska jag prata om? Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete:

Läs mer

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

Kunsten å formidle et budskap

Kunsten å formidle et budskap Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk

Läs mer

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier?

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Livsmedelsverkets Seminarium Antibiotiksresistenta bakterier i mat Uppsala, 8 December 2014 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no

Läs mer

BLICKEN MOT FRAMTIDEN

BLICKEN MOT FRAMTIDEN UNGDOMSBAROMETERN 2016 BLICKEN MOT FRAMTIDEN Framtidstro är avgörande för ett meningsfullt liv. Utan positiva framtidsutsikter ter sig också nuet dystert. Ungdomarna ser ljust på sin egen framtid, men

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Att arbeta i förändring. Hässleholm april 2017

Att arbeta i förändring. Hässleholm april 2017 Att arbeta i förändring Hässleholm april 2017 Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så väldigt att leda, ingenting så osäkert i framgång, som att införa en ny tingens ordning; ty den som

Läs mer

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande 1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Dokumentansvarig: Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Dokumentansvarig: Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet våra värdeord... 1 2.1 Engagerande...

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Självhjälpsgrupp. En möjlighet för dig?

Självhjälpsgrupp. En möjlighet för dig? Självhjälpsgrupp En möjlighet för dig? Du är inte ensam Det är naturligt att vi i våra liv möter situationer då vi känner besvikelse, ilska, sorg eller otillräcklighet. Det är lätt att känna sig ensam

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet

Läs mer

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland Etisk policy i Landstinget Västernorrland Fastställt av landstingsfullmäktige 25 juni 2008 Etisk policy Bakgrund Den etiska policyn ska kunna vara till stöd i det dagliga arbetet för samtliga anställda

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt

Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Förändringskommunikation gör det svåra enkelt Catrin Johansson Docent Mittuniversitetet Omfattning kontinuerliga små förändringar omvälvande stora förändringar

Läs mer

Vad är Anonyma Narkomaners program?

Vad är Anonyma Narkomaners program? Vem är en beroende? De flesta av oss behöver inte fundera särskilt länge på den frågan. VI VET! Hela vårt liv och tänkande kretsade kring droger i en eller annan form hur vi skulle få tag på och använda

Läs mer

Riskkommunikation och riskperception i Glasriket

Riskkommunikation och riskperception i Glasriket Riskkommunikation och riskperception i Glasriket Anna Augustsson, Sofia Nyholm, Ingela Helmfrid Allmänheten möts av information och varningar Ökad risk innebär inte nödvändigtvis att det är en stor risk.

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.

Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss. Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss. För att kunna förstå varför vi alla går runt med den här galna fixeringen om att hela tiden bry oss om, och oroa oss över vad andra tycker

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning. Moraliskt resonerande Den kognitiva komponenten Moraliskt resonerande Moral innebär de färdigheter, värderingar och förmågor som innefattar; - Rationellt tänkande och resonerande - Medvetenhet om och hänsynstagande

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Rika och fattiga. Plikten att hjälpa

Rika och fattiga. Plikten att hjälpa Rika och fattiga Plikten att hjälpa Absolut fattigdom Absolut överflöd Definition/The Worldwatch Institute: avsaknaden av en tillräcklig inkomst i kontanter eller motsvarande för att sörja för de mest

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Medborgardialog: Internationella trender och utmaningar. Anne Tortzen

Medborgardialog: Internationella trender och utmaningar. Anne Tortzen Medborgardialog: Internationella trender och utmaningar Anne Tortzen Vem är jag? Pol mag., journalist och processkonsult Bok: Borgerinddragelse demokrati i øjenhøjde Center for Borgerdialog: Rådgivning

Läs mer

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1 Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men

Läs mer

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1 Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Samarbetet mellan hem och skola. Ulrika Willför-Nyman

Samarbetet mellan hem och skola. Ulrika Willför-Nyman Samarbetet mellan hem och skola Ulrika Willför-Nyman Effekten av föräldrar/effekten av skolan Prestation Ålder 7 Ålder 11 Ålder 16 Föräldrarnas/Skolans inflytande 29%/5% 27%/21% 14%/51% Källa: professor

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Samarbete i Akademin och Privat Industrin. Per Larsson, Rebecca Warfvinge

Samarbete i Akademin och Privat Industrin. Per Larsson, Rebecca Warfvinge Samarbete i Akademin och Privat Industrin Per Larsson, Rebecca Warfvinge Innehåll - Bakgrund - Universitetet/Industrins värderingar, normer - Konflikter som kan uppstå - Hantering av konflikter och riktlinjer

Läs mer

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE ICRC RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE Röda Korsets och Röda Halvmånens internationella rörelse är världens största humanitära nätverk. Dess syfte är att lindra mänsklig nöd och

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

STÖRNINGAR OCH ORO ATT BO NÄRA PETROKEMISK INDUSTRI

STÖRNINGAR OCH ORO ATT BO NÄRA PETROKEMISK INDUSTRI Miljömedicinskt möte, 16 september 2014, Arbets- och miljömedicinska kliniken, USÖ STÖRNINGAR OCH ORO ATT BO NÄRA PETROKEMISK INDUSTRI Anita Gidlöf-Gunnarsson 1, Lars Barregård 2 1 Universitetssjukhuset

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2016-06-10 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Hjärt-Lungfondens uppgift och vision... 1 2 Våra värdeord...

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Nordiskt frågeformulär om säkerhetsklimat på arbetsplatsen

Nordiskt frågeformulär om säkerhetsklimat på arbetsplatsen NOSACQ-50- Swedish Nordiskt frågeformulär om säkerhetsklimat på arbetsplatsen Syftet med detta frågeformulär är att få din uppfattning om säkerheten på den här arbetsplatsen. Dina svar kommer att bearbetas

Läs mer

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Civilekonomerna Frukostseminarium 11 maj 2017 Eva Norrman Brandt Socionom, leg. Psykoterapeut, konsult, författare och forskare Institutet för Personal

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Ungas syn på Vetenskap

Ungas syn på Vetenskap DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 22:4 Ungas syn på Vetenskap Preliminära resultat Ungas syn på vetenskap Preliminära resultat VA-rapport 22:4 ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-3-8 (tryckt) ISBN

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Kommunikativt ledarskap - och kommunikatörens uppdrag. Palaemona Mörner Kommunikationschef i Nyköpings kommun SKL

Kommunikativt ledarskap - och kommunikatörens uppdrag. Palaemona Mörner Kommunikationschef i Nyköpings kommun SKL Kommunikativt ledarskap - och kommunikatörens uppdrag Palaemona Mörner Kommunikationschef i Nyköpings kommun SKL 17-04-24 Agenda Vad är kommunikativt ledarskap? Varför så viktigt? Kommunikatörens roller

Läs mer

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt. RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas

Läs mer

Välkomna. Motiverande samtal MI. Motivational Interviewing MI. Skapat av W.R Miller & S. Rollnick. Convenire

Välkomna. Motiverande samtal MI. Motivational Interviewing MI. Skapat av W.R Miller & S. Rollnick. Convenire Välkomna Motiverande samtal MI Motivational Interviewing MI Skapat av W.R Miller & S. Rollnick Motiverande samtal MI som förhållningssätt och samtalsmetod i Förskolan Ann-Sofie Eriksson Socionom och förskollärare

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Ragnar Rylander, professor emeritus

Ragnar Rylander, professor emeritus 1 Ragnar Rylander, professor emeritus Göteborgs universitet Box 414,, 405 30 Göteborg Fax: 031 825004, Tel: 031 773 3601, e-post: ragnar.rylander@envmed.gu.se Advokatfirman Åberg och Salmi Box 3095 111

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik

FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik FABEGES UPPFÖRANDEKOD Vår syn på ansvar, relationer och affärsetik SKAPA RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR 1 INNEHÅLL Vår uppgift 4 Vilka vi är 6 Nära våra kunder 7 Samhälle och miljö 8 Arbetsmiljö och medarbetare

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Engagerade medarbetare, en nyckel till framgång! - Hur kan teamet underlätta förändring och hur kan förändring stärka teamet?

Engagerade medarbetare, en nyckel till framgång! - Hur kan teamet underlätta förändring och hur kan förändring stärka teamet? Engagerade medarbetare, en nyckel till framgång! - Hur kan teamet underlätta förändring och hur kan förändring stärka teamet? Syfte och mål Syfte synliggöra gruppens betydelse, vid förändring Mål perspektiv

Läs mer

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Dialogprocesser hur och varför?

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Dialogprocesser hur och varför? Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Dialogprocesser hur och varför? Varför dialogprocesser? + Osäkerhet Olika värderingar = Wicked problems Några typiska drag för ett wicked problem

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Artister för miljön Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Bakgrund Med den mängd människor vi är och kommer att bli på jorden, i kombination med det nuvarande sättet att

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

+ + ESS 2002 A K. Den europeiska socialundersökningen

+ + ESS 2002 A K. Den europeiska socialundersökningen ESS 2002 A K Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta formulär. Det är viktigt att frågorna

Läs mer

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är:

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är: IMGD - Integrated Model of Group Development. Integrerad Modell för Grupputveckling. Susan Wheelan beskriver att en grupps utveckling omfattar fem faser. Hennes modell, IMGD, som hon formulerade år 2005,

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Grice s samarbetsprincip

Grice s samarbetsprincip Inferenser (slutledning) i samtal Mycket av vår kommunikation sker implicit underförstått. För att förstå ett implicit budskap behövs normer för hur vi underförstår budskap. Underförstådda pragmatiska

Läs mer

Kollektivt Lärande. Martin Sande PreEra. PreEra I Kollektivt Lärande I

Kollektivt Lärande. Martin Sande PreEra. PreEra I Kollektivt Lärande I Kollektivt Lärande Martin Sande PreEra Om språket Jag har alltid trott att vi använder språket för att beskriva världen. Men nu ser jag att vi genom språket skapar världen, världen är inget förrän vi beskriver

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Varför gör dom inte som vi säger?

Varför gör dom inte som vi säger? SIS 30 november 2005 Varför gör dom inte som vi säger? Magnus Enell Enell Sustainable Business AB ? Vilka är dom? Vad säger vi? Varning! En varning utfärdas för innehållet i min föredragning; Personer

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation All information och kommunikation ska vara: korrekt tydlig och begriplig trovärdig lättillgänglig

Läs mer