Författare/dokumentansvarig Catharina Selin, Hanna-Lena Widerfors Datum Rev Avdelning: 93/94 Gäller fr.o.m: Revideras:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare/dokumentansvarig Catharina Selin, Hanna-Lena Widerfors Datum 2012-05-03 Rev Avdelning: 93/94 Gäller fr.o.m: Revideras:"

Transkript

1 Författare/dokumentansvarig Catharina Selin, Hanna-Lena Widerfors Datum Rev Avdelning: 93/94 Gäller fr.o.m: Revideras: KUNSKAPSÖVERSIKT INFLAMMATORISKA TARMSJUKDOMAR R:\Standardvårdplaner\Projekt standardvårdplaner\mall Kunskapsunderlag CSK.doc BESÖKSADRESS J A Hedlunds väg Kristianstad FAKTURERINGSADRESS Centralsjukhuset Kristianstad S Malmö Tfn: vx Organisationsnummer: E-post: centralsjukhuset@skane.se

2 KUNSKAPSÖVERSIKT FÖR STANDARDVÅRDPLAN INFLAMMATORISKA TARMSJUKDOMAR Godkännande För framtagandet av standardvårdplanen med tillhörande kunskapsöversikt ansvarar Catharina Selin, Leg. sjuksköterska Hanna-Lena Widerfors, Leg. sjuksköterska För sakgranskning ansvarar: Camilla Johansson, undersköterska Marie Lindeborg, Leg. dietist Johanna Svensson, Leg. sjuksköterska Jörgen Torp, Leg. specialistläkare För granskning enligt SVP-metoden ansvarar Karin Edlund, Kebbison Vårdutveckling, Göteborg. Kunskapsunderlaget med tillhörande SVP skall granskas och revideras varje år eller tidigare om behov uppstår. Enhetschefen ansvarar för att dokumenten revideras och är aktuella. Reviderat kunskapsunderlag och SVP skall lämnas till forsknings- och vårdutvecklingsfunktionen. Ovanstående standardvårdplan och kunskapsunderlag, godkänns som basnivå för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom som skall vårdas på CSK (Centralsjukhuset Kristianstad). Standardvårdplanen är ett arbetsinstrument som garanterar en basnivå för god vård. Kristianstad Den Katarina Bjädefors, Enhetschef Kristianstad Den Stefan Nilson, Verksamhetschef Titel: Gäller fr o m: Revideras:

3 Rätt att öppna SVP har behörig personal knutna till patient och avdelning/mottagning. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 Historik... 2 Definitioner... 2 Anatomi och fysiologi... 3 Patofysiologi och symtom... 4 Diagnostik... 6 Behandling... 7 Vårdförlopp... 8 SYFTE... 9 METOD Beprövad erfarenhet Omvärldsanalys Journalgranskning Artikelsökning RESULTAT Kunskap/Utveckling Cirkulation Nutrition Elimination Hud/Vävnad Smärta Psykosocialt RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDET AV STANDARDVÅRDPLANEN RIKTLINJER FÖR UPPRÄTTANDE AV INDIVIDUELL VÅRDPLAN21 REFERENSER 22

4 BILAGA 1 JOURNALGRANSKNING BILAGA 2 JOURNALGRANSKNING SAMMANSTÄLLNING BILAGA 3 SÖKSCHEMA FÖR DATORBASERAD LITTERATURSÖKNING BILAGA 4 PATIENTINFORMATION GASTROSKOPI BILAGA 5 PATIENTINFORMATION COLOSKOPI BILAGA 6 PATIENTINFORMATION AZATHIOPRIN BILAGA 7 PROVTAGNINGSSCHEMA IBD BILAGA 8 AVFÖRINGSKLOCKA BILAGA 9 STANDARDVÅRDPLAN IBD

5 Sida 1 (46) INLEDNING I Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12 har patientsäkerhet lyfts fram som ett grundläggande krav på god vård. Föreskrifterna anger även att ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av en förebyggande syn och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan. I en standardvårdplan etablerar man den kvalitet man önskar hålla på vården på avdelningen utifrån en basnivå. Kvaliteten beskrivs och är utvärderingsbar. En standardvårdplan skall inte ses som en ordination utan som en guide eller ett på förhand antaget handlingsförslag. Standardvårdplanen bygger på ett evidensbaserat kunskapsunderlag och kan betraktas som en garanti för god kvalitet på vården. Uppbyggnaden av standardvårdplanen utgår från ett gemensamt mål som skapats utifrån medicinsk diagnos, omvårdnadsdiagnos (OVD) och tvärprofessionell diagnos (TPD). I detta arbete omnämns omvårdnadsdiagnoser och tvärprofessionella diagnoser med den gemensamma benämningen vårddiagnoser. Med standardvårdplaner inom sjukvården vill man eftersträva effektivisering och kvalitetstänkande. En bra standardvårdplan kan utgöra ett redskap för vårdteamets planering och dokumentation (Forsberg & Edlund, 2003) Under de senaste åren har standardvårdplaner allt oftare utarbetas i ett tvärprofessionellt samarbete. Standardvårdplanerna innehåller inte som tidigare enbart omvårdnadsrelaterade vårdåtgärder utan tydliggör även det övriga tvärprofessionella teamets vård. Målet är att de standardvårdplaner som utvecklas ska användas av berörda yrkeskategorier för en gemensam vårddokumentation, i den mån detta är möjligt (Socialstyrelsen, 2006). Syftet med standardvårdplaner är att ge en ökad patientsäkerhet samt minska tidsåtgången för dokumentationsarbetet. Detta skapar mer tid för den patientnära vården och är sannolikt även positivt för ett utvecklat samarbete tvärprofessionellt (Forsberg & Edlund, 2003).

6 Sida 2 (46) BAKGRUND Historik Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD, inflammatory bowel disease) har gradvis ökat sedan andra världskriget. Ökningen började i USA och kom sedan till norra Europa där Sverige har utvecklats till ett högrisk område. I de flesta länder har utvecklings mönstret varit tydligt då IBD blivit vanligare i städerna än på landsbygden (Hultcrantz et al., 2011). Definitioner IBD innefattar sjukdomarna ulcerös colit, Crohns sjukdom, obestämbar colit samt microskopisk colit (Nyhlin, 2008., Brinkeberg-Lapidus, 2009). Obestämbar colit och mikroskopisk colit kommer inte att beröras i denna standardvårdplanen. Gemensamt för IBD är att sjukdomarna ger inflammation i magtarmkanalen. De olika sjukdomarna yttrar sig på olika sätt. IBD är en kronisk sjukdom som förlöper i skov dvs. kommer och går. De har ibland ett allvarligt förlopp. Det finns dock mycket stora skillnader i hur sjukdomarna yttrar sig. Allt ifrån att individen har ett enda skov till att inflammationen är kontinuerlig och aktivt förekommande (Brinkeberg-Lapidus, 2009). Förekomsten (prevalensen) av IBD i Sverige uppskattas till 0,5-1 procent av befolkningen. Incidensen (insjuknande frekvensen) är runt 7/ invånare/år för Crohns sjukdom och 12/ invånare/år för ulcerös colit (Brinkeberg-Lapidus, 2009). Vanligast är att sjukdomarna debuterar i årsåldern. Sjukdomarna kan drabba alla åldrar. Ulcerös colit debuterar ofta vid en högre ålder än Crohns sjukdom. Medianåldern vid diagnos tenderar att öka (Brinkeberg-Lapidus, 2009).

7 Sida 3 (46) Anatomi och fysiologi Mag-tarmkanalen utgörs av vägen mellan munnen och ändtarmsöppningen. I munnen finfördelas maten vi äter och blandas med saliv och olika enzym som hjälper till att bryta ner födan. Matstrupen är ett rör av muskulatur som genom sammandragningar för maten ner till magsäcken. I magsäcken bearbetas födan ytterliggare med hjälp av vätska och enzym varefter den släpps ut i tunntarmen i små portioner. Bild 1 Mag-tarmkanalens anatomi (källa egen bild). Galla från lever och enzymer från bukspottskörteln kommer ut i första delen av tunntarmen, tolvfingertarmen och blandas med födan. Tunntarmens rörelser för sedan denna blandning genom tarmen och under tiden tas näringsämnen upp till kroppen. Av praktisk betydelse vid sjukdom i tunntarmen är bland annat att gallsyrorna som utsöndras i första delen av tunntarmen tas upp igen i slutet för att återanvändas. Vitamin B12 tas också upp i sista biten av tunntarmen.

8 Sida 4 (46) Kopplingen mellan tunntarm och tjocktarm utgörs av en backventil som kallas ileocekalvalven. I tjocktarmen tas vätska upp från tarminnehållet så att det slutligen bildas mera fast innehåll. Här tas också vissa salter och en del näring upp. När tarminnehållet samlas i ändtarmen spänns denna ut och tarmen måste tömmas (Budowick et al., 1993). Patofysiologi och symtom Orsaken till att vissa människor får inflammatorisk sjukdom är ännu okänd. Det krävs bl.a. genetiska förutsättningar för att kunna utveckla sjukdomen (Dignass et al., 2010, Travis et al., 2008). Det är också oklart varför de inflammatoriska sjukdomarna ökar (Brinkeberg-Lapidus, 2009). De inflammatoriska tarmsjukdomarna förlöper i skov. Skoven brukar delas upp i milda, medelsvåra och svåra. Milda skov kan behandlas polikliniskt, svåra skov kräver inneliggande vård. Behandlingen skall dels bryta det pågående skovet men också minska risken att återinsjukna i ett nytt skov (Grefberg & Johansson, 2007). Truelove-Witts-index är ett hjälpmedel för att bedöma svårighetsgraden vid skov av ulcerös colit. Enligt detta index har patienten vid milda skov mindre än fyra blodiga diarréer per dygn, en pulsfrekvens under 90, temperatur under 37,5 grader, hemoglobin över 115g/l, SR under 20mm och ett normalt CRP. Vid medelsvåra skov har patienten mer än fyra blodblandade diarréer per dygn, pulsfrekvens under 90, temperatur under 37,5 grader, hemoglobin över 105g/l, SR mindre än 30mm och CRP under 30mg/l. För att skovet ska räknas som medelsvårt ska samtliga kriterier vara uppfyllda. Vid svåra skov ska patienten ha mer än 6 blodiga diarréer per dygn. Minst ett av kriterierna nedan ska vara uppfyllt för att skovet ska räknas som svårt. En pulsfrekvens över 90, temperatur över 37,8, hemoglobin under 105g/l, SR över 30mm och CRP mer än 30mg/l (Hultcrantz et. al., 2011). Crohn skov liknar kliniskt ulcerös colit skov. Svårighetsgraden vid Crohns sjukdom kan bedömas tex med hjälp av Harvey-Bradshaws aktivitetsindex. Här mäts antal lösa avföringar, grad av buksmärta, allmänt välbefinnande och komplikationer. Symptomen poängsätts och med hjälp av dessa poäng bedöms svårighetsgraden av sjukdomsaktiviteten (Hultcrantz et. al., 2011).

9 Sida 5 (46) I början av ett skov märker patienten oftast av oro i magen och därefter tilltagande diarréefrekvens. Tillfälliga diarréer som går över på en dag eller två ska inte tolkas som skov. Fortsätter däremot symtomen bör skov misstänkas (Dignass et al., 2010, Travis, et al., 2008). Sekretorisk diarré (snabb tarmpassage) är vanligt förekommande vid inflammatoriska tarmsjukdomar och leder till att patienten bland annat förlorar vätska och elektrolyter och näringsupptaget försämras (Almås, Stubberud & Grönseth, 2011). Ulcerös colit Ulcerös colit drabbar alltid tjocktarmen och utbredningen är kontinuerlig. Sjukdomen orsakar en ytlig inflammation i slemhinnan. Med sällsynta undantag börjar ulcerös colit i nedre delen av tjocktarmen. Inflammationen kan stäcka sig olika långt upp i tjocktarmen. Då slemhinnan i tjocktarmen blir inflammerad fungerar den inte normalt. Detta ger symtom i form av diarréer. Det kan också förekomma blodtillblandning i diarréerna vilket är ett tecken på att slemhinnan är mer inflammerad. Buksmärta, feber, förhöjd snabbsänka (CRP) är tecken på allvarlig inflammation och beror på att vävnad runt omkring tarmen är påverkad av inflammationen (Dignass et al., 2010, Travis, et al., 2008). Crohns sjukdom Crohns sjukdom har i motsats till ulcerös colit en segmentell utbredning dvs. omväxlande sjuka och friska partier. Crohn kan finnas var som helst i magtarmkanalen. Crohns sjukdom ger en djupare inflammation än ulcerös colit och kan i vissa fall penetrera tarmväggen och bilda fistlar (gångar) mellan olika organ eller ut genom huden. Beroende på denna egenskap har också Crohns sjukdom i vissa fall benägenhet att orsaka abscesser (varbölder). Sjukdomen kan också orsaka strikturer (förträngningar) av tarmarna beroende på bindvävsbildning.

10 Sida 6 (46) Symtomen vid Crohn sjukdom är mer varierande än vid ulcerös colit. Vid sjukdom i tjocktarmen kan diarréer med eller utan blodtillblanding förekomma. Vid sjukdom i tunntarmen är symtomen ofta mera okarakteristiska. Viktnedgång samt brist på vitaminer eller järn samt allmänna symtom som trötthet är vanligt. Buksmärta kan orsakas både av inflammationen och av strikturer i tarmen. Feber förekommer vid infektion i fistlar och abscesser men även vid mer avancerad inflammation (Dignass et al., 2010, Travis, et al., 2008). Diagnostik Diagnostiken vid IBD baseras på symtom, anamnes, endoskopiska fynd och mikroskopisk undersökning av vävnadsprov samt laboratorieprover. Det finns inte något säkert diagnostiskt prov utan alla fynd vid utredningen måste sammanvägas (Nyhlin, 2008, Grip, Halfvarson, Carlson & Sternby, 2009). Vid utredning av patienter med IBD skall avföringsprov alltid ingå. En infektiös, i synnerhet bakteriell, gastroenterit måste alltid uteslutas. Därför bör alltid allmän avföringsodling och odling för clostridium difficile tas (Grip, Halfvarson, Carlson & Sternby, 2009). Clostridium difficile är ofta en del av normalfloran men under antibiotika behandling trängs övrig bakterieflora tillbaka så kan clostridium difficile expandera, vilket ger symptom som diarré (Nyhlin, 2008). Förekommer blodig avföring kan även odling för EHEC (entrohemorragisk escherichia coli) tas (Grip, Halfvarson, Carlson & Sternby, 2009). Hela magtarmkanalen kan idag undersökas med endoskopi. Översta delen av magtarmkanalen ner till första delen av tunntarmen undersöks med hjälp av gastroskopi. Tunntarmen undersöks med kapselendoskopi. Tjocktarmen och sista delen av tunntarmen undersöks med coloskopi. Vid dessa undersökningar (undantaget kapselendoskopi) kan vävnadsprov tas. Det finns även möjlighet att undersöka tunntarmen med magnetkamera eller datortomografi vilket kan ge värdefull information (Grip, Halfvarson, Carlson & Sternby, 2009).

11 Sida 7 (46) Kalprotectin är ett avföringsprov som mäter inflammatoriska aktiviteten i tarmslemhinnan. Vid IBD har kalprotectin ett samband med sjukdomens aktivitet. Ett normalt kalprotectin är ett tecken på slemhinneläkning. Analysen har därför blivit vanlig för att följa patienter med IBD. Det är viktigt att känna till att provet kan vara missvisande. Kalprotectin är inte specifikt för IBD utan kan också vara förhöjt vid andra inflammatoriska sjukdomar i magtarmkanalen. En del läkemedel tex. Omeprazol och Trombyl kan ge förhöjt kalprotectin. (Lasson, 2010). I vissa fall går det inte med säkerhet att fastställa om det rör sig om Crohns sjukdom eller ulcerös colit. Sjukdomen benämns då obestämbar colit. I vissa fall ändras diagnosen från den ena sjukdomen till den andra med tiden (Grip, Halfvarson, Carlson & Sternby, 2009). Patienter med IBD kan vara symptomfria men ändå ha en betydelsefull inflammation medan andra kan ha svåra symptom men sakna tecken på inflammation vid utredning (Lasson, 2010). Behandling Ulcerös colit Grunden i behandlingen av ulcerös colit är 5-ASA. Denna substans finns i flera olika läkemedel bl.a. Asacol, Pentasa, Mezavant, Colazid, Salazoprin och används både som akut- och underhållsbehandling. Bäst effekt vid akut skov fås om 5-ASA medel ges både som tabletter och som lokal behandling i form av klysma eller som suppositorier. Effekten kommer efter några dagars behandling. Underhållsbehandling i tablettform skall normalt fortsätta tillsvidare. Om läkning av tarmslemhinnan inte uppnås med full dos 5-ASA ges kompletterande behandling med i första hand immunomodulerande läkemedel som Azathioprin eller 6-mercaptopurin. I andra hand kan anti-tnfα medel som Remicade eller Humira bli aktuella. Tidigare användes mycket kortison vid ulcerös colit, både i tablettform och

12 Sida 8 (46) som lokal behandling. Vid akuta, medelsvåra och svåra skov kan kortison i tablettform ges. Lokal behandling med kortison kan användas vid skov men i jämförande studier har 5-ASA bättre och mer varaktig effekt. Om tarmslemhinnan inte läker tillfredsställande med farmakologisk behandling är sista utvägen att operera bort tjocktarmen (colectomi) (Dignass et al., 2010, Travis et al., 2008). Crohns sjukdom Vid Crohns sjukdom inriktas de medicinska behandlingarna på att minska inflammationen (Grefberg & Johansson, 2007). Vanligtvis inleds behandlingen av Crohns sjukdom med immunomodulerande läkemedel efter att den akuta inflammationen dämpats med kortison. Vid behov kompletteras behandlingen med anti-tnfα medel. Vid allvarlig aggressiv sjukdom t.ex. fistlar, låg ålder vid insjuknandet och utbredd sjukdom ges ofta anti-tnfα medel direkt. Förr användes antibiotika mycket men det har inte visat sig vara effektivt. Vid Crohns sjukdom i anslutning till ilocekalvalven kan operation vara ett alternativ tidigt i sjukdomsförloppet, i övrigt bör operation undvikas. Strikturer kan behandlas med vidgning via endoskopi eller med operation. Fistlar behandlas ofta med en kombination av läkemedel och operation (Dignass et al., 2010, Travis et al., 2008). Med ökad kunskap av patientens livssituation och upplevda problem kan valet mellan olika behandlingsformer underlättas (Hjortswang & Oxelmark, 2009). Några få patienter behöver genomgå flera operationer med successiv borttagning av delar av tunntarmen vilket kan leda till malabsorption (Grefberg & Johansson, 2007).

13 Sida 9 (46) Vårdförlopp Gastrosektionen på Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) har i sitt upptagningsområde ca invånare och behandlar ungefär 1000 patienter med IBD. Patienten söker i primärvården eller till akutmottagningen och remitteras därefter vidare till gastrosektionen på medicinkliniken CSK. Får där träffa en gastroenterolog som föreslår en lämplig utredning och därefter behandling. Sedan kan patienterna vända sig till gastrodagvården på CSK för att få hjälp med behandlingar och rådgivning. IBD är en kronisk sjukdom som kräver fortlöpande uppföljning livet ut. Patienter som har immunomodulerande läkemedel och anti-tnfα följs av gastrodagvården med regelbunden provtagning och uppföljning av behandling. De IBD patienter som bedöms vara i remission kommer på årliga återbesök till sjuksköterska på gastrodagvården. Patienter i arbetsför ålder som är i remisson kan oftast upprätthålla sitt arbete, men kan behöva sjukskriva sig i samband med skov. SYFTE Syftet med kunskapsöversikten är att identifiera evidensbaserade vårdåtgärder som kan rekommenderas generellt till patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. Syftet med Standardvårdplanen är att patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar ska erhålla en likvärdig och god vård som vilar på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

14 Sida 10 (46) METOD Beprövad erfarenhet I början av arbetets gång gjordes en journalgranskning. Vid journalgranskningen framkom olika faktorer som påverkar patienternas välbefinnande samt olika vårdproblem och risksituationer som är vanligt förekommande för patienter med IBD. Dessa problem och risker har legat till grund för de prioriterade vårddiagnoserna i standardvårdplanen. Lämpliga vårdåtgärder har validerats i vetenskaplig litteratur och vårdprogram. Några av vårdåtgärderna återfanns inte i litteraturen utan har istället grundats på beprövad erfarenhet. De vårdåtgärder som har grundats på beprövad erfarenhet har författarna varit kritiska till och ifrågasatt genom tvärprofessionella diskussioner. Omvärldsanalys En omvärldsanalys gjordes i syfte att eftersöka motsvarande arbeten framtagna på andra sjukhus. Inga andra evidensebaserade standardvårdplaner för inflammatoriska tarmsjukdomar påträffades. Däremot återfanns avhandlingar och andra rapporter i ämnet vid sökning på sökmotorn Google. Kontakt med sjuksköterskor på samtliga gastromottagningar i Region Skåne togs för att efterhöra hur kollegor arbetar på andra vårdavdelningar. De arbetar efter lokala PM som liknar våra. Journalgranskning Journalgranskningen genomfördes med hjälp av SVP- projektets mall, bilaga 1. Av inneliggande patienter på avdelning 93 medicinkliniken CSK under 2010 vårdades 77 patienter med diagnosen Crohns sjukdom eller ulcerös colit, medelvårdtiden var 4,5 dygn. Slumpmässigt valdes 20 journaler ut. Av 20 utvalda journaler har 18 granskats. Två journaler exkluderades pga. att vårdtiden var mindre än tre dygn. Journalerna granskades var för sig för att sedan jämföras med varandra, bilaga av journalerna tillhörde män och 8 av journalerna tillhörde kvinnor. Medelåldern var 44 år, den äldsta patienten var 81 år och den yngsta 19 år. De mest förekommande

15 Sida 11 (46) risker och omvårdnadsproblem som framkom i journalgranskningen handlade om nutrition, elimination, smärta och andning/cirkulation. Artikelsökning Sökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl samt portalen Elin@skane. Sökorden som användes var inflammatory bowel disease, pain, quality of life, diarrhea, nutrition och circulatory. Sökorden användes enskilt och i kombinationer. Dessa sökord valdes ut pga. att de förekom ofta i journalgranskningen. Manuell sökning genomfördes av Läkartidningen. Manuell sökning av artiklar har även gjorts via ECCO (European Crohn s and colitis organisation) hemsida. Sökschema se bilaga 3. RESULTAT Kunskap/Utveckling Det framkom i journalgranskningen att flertalet av patienterna var välinformerade om sin sjukdom. Detta kan bero på att inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk sjukdom. Då många av patienterna har upprepade vårdtillfällen är det viktigt att försäkra sig om att patienten och personalen menar samma sak. Ta inte för givet att patienten vet allt vad som ska hända och var lyhörd för om nya frågor har tillkommit sedan senaste vårdtillfället. Varje möte med patienten är en unik situation. Bemötande av patienten är kärnan i omvårdnaden vid inflammatoriska tarmsjukdomar. Oftast handlar det om vad patienten förstår och inte enbart vad som sagts till patienten (Lindström, 1999). Otillräcklig kunskap definieras som Avsaknad av eller bristande kunskap om ett specifikt ämne (NANDA, 2011 s. 215).

16 Sida 12 (46) Vårddiagnos: Otillräcklig kunskap om behandling och egenvårdsstrategier Relaterat till: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Leder till: Försämrad följsamhet (till terapeutisk regim) och risk för återinläggning. Mål: Välinformerad, trygg och motiverad patient med kunskap om behandling och egenvård vid IBD. Åtgärder Information/Undervisning Muntlig och skriftlig information om undersökningar, behandlingar (bilaga 4, 5, 6) och vårdåtgärder. Information upprepas vid behov. Cirkulation I journalgranskningen framkom det att var det vanligt att patienterna hade feber och/eller förhöjt CRP. Någon patient hade även sjunkande blodvärde och elektrolytrubbning. Med blodprover kan en inflammatorisk aktivitet värderas. Viktiga laboratorieprover är CRP-stegring, sjunkande Hb, lågt albumin och förhöjt antal trombocyter (Grefberg, Johansson, 2008). Natrium, kalium och kreatinin kontrolleras för att utesluta eventuell rubbning (Nyhlin, 2008). Prognosen för Crohn förbättras i alla avseenden om patienten slutar röka därför är tobaksprevention viktigt. Detta gäller också patienter med ulcerös colit även om rökning hos dessa patienter har en dämpande effekt på tarminflammationen (Hultcrantz et. al., 2011). Riskdiagnos: Risk för försämring av sjukdomsskov och tarmperforation Relaterat till: Inflammatorisk tarmsjukdom Mål: Att tidigt upptäcka och förhindra medicinska komplikationer

17 Sida 13 (46) Åtgärder Observation Temp, puls och blodtryck följs dagligen. Blodprover tas måndag, onsdag och fredag enligt provtagningsschema bilaga 7 eller enligt läkarordination. Information/Undervisning Informera patienten om att vara observant och tala om försämringar av allmäntillståndet. Om patienten behandlas med stora doser kortison skall de informeras om att sjukdomssymtomen kan maskeras. Nutrition Journalgranskningen visade att de flesta patienterna inledningsvis behandlades med intravenös vätske- och/eller nutritionsbehandling. Flertalet upplevde nedsatt aptit, några hade även minskat i vikt. De flesta av IBD patienterna mår bäst av att äta enligt de svenska näringsrekommendationerna dvs. en varierad normalkost när sjukdomen är i remission (Fransson, 2001). Detta innebär att IBD patienterna bör äta en kost som innehåller tillräckligt med kalorier, vitaminer och mineraler. Det finns ingen andledning för individen att utesluta vissa födoämnen såvida inte ett specifikt födoämne ger symtom. Det är viktigt att bibehålla ett gott näringsstatus. I de flesta fall är en vanlig balanserad kost som eventuellt behövs kompletteras med vitaminer och mineraler tillräcklig. Ibland kan näringstillskott i form av näringsdrycker behövas. (Lindgren, 2004). När personer med IBD har en aktiv inflammation påverkas ätbeteendet med varierande grad av nedsatt aptit. Detta medför ett lägre födointag och negativ energibalans. En aktiv inflammation leder till en förändrad ämnesomsättning. Energiomsättningen i vila ökar istället för att minska och proteinnedbrytningen i skelettmuskulaturen aktiveras (Bosaeus et al., 2010). Det är vanligt att patienter undviker att äta eftersom födointaget kan utlösa buksmärta eller diarréer. Aptiten kan också vara minskad på grund av sjukdom eller läkemedel. (Lindgren, 2004).

18 Sida 14 (46) Beprövad erfarenhet visar att flertalet av patienter med aktivt skov mår bättre då de äter en kost som inte innehåller starka kryddor, mycket fett och fibrer. Inneliggande patienter serveras därför MTI kost (magtarmkost vid inflammatorisk tarmsjukdom) då denna kost innehåller mindre kryddor, fett och fiber. Efter TPN (total parenteral nutrition) eller TEN (total enteral nutriton) rekommenderas en successiv övergång MTI kost. (nutrition och njutning). Patienten äter då ETV kost (kost efter tramvila) i upptrappning de första 2-3 dagarna. Klarar inte patienten att få i sig mat och/eller näringsdryck i tillräcklig omfattning kan användning av nasogastrisk sond övervägas (se standardvårdplan för nasogastrik sond). Enteral nutrition, tillförsel av näring till magtarmkanalen, innebär mindre risk för komplikationer än parenteral nutrition, tillförsel direkt till blodbanan (Lucendo & De Rezende, 2009). Malnutrition är vanligt hos personer med IBD. BMI (bodymass index) och serum albumin är enkla och lämpliga metoder för bedömning av näringstillståndet för patienter med IBD (Mijac et al., 2010). Svampinfektion i munhålan är vanligt förekommande hos patienterna i de granskade journalerna. Svampinfektioner främjas bland annat av nedsatt immunförsvar och läkemedelsbehandling ( Undernäring definieras som Otillräckligt intag av näringsämnen för att motsvara det metaboliska behovet (NANDA, 2011 s.103). Dehydrering definieras som Minskad intravaskulär, interstitiell eller intracellulär vätska, detta avser dehydrering, vattenförlust utan förändring av natrium (NANDA, 2011 s.115). Riskdiagnos: Risk för dehydrering och malnutrition Relaterat till: Sjukdomsskov och nedsatt aptit Mål: Att upprätthålla en för individen god vätske- och näringstatus för att underlätta för kroppens läkningsförmåga

19 Sida 15 (46) Åtgärder Observation Registrera vikt vid ankomst under mätvärden. Därefter vikt måndag, onsdag, fredag. Nutritionsscreening (här tas även BMI) görs vid inskrivning på avdelningen. Albumin följs enligt provtagningsschema för IBD. Läkemedelshantering Parenteral nutrition samt medicinsk behandling enligt läkarordination. Skötsel Dryck, mat (MTI-kost) och eventuell sondnäring enligt läkarordination och/eller dietistordination. Registrera dryck och mat på mat- och vätskelista tills en för patienten god och stabil vätske- och näringsstatus nås. Information/Undervisning Informera om vilken betydelse nutrition och vätska har för kroppens läkningsförmåga samt vilken kost som är lämplig. Samordning Kontakt med dietist. Remiss till röntgen för nasogastrisksond vid behov enligt läkarordination. Riskdiagnos: Risk för munsvamp Relaterat till: Läkemedelsbehandling och nedsatt immunförsvar Mål: Bibehålla frisk munslemhinna Åtgärder Information/Undervisning Informera patienten att vara uppmärksam på förändringar av munslemhinnan, och tala om detta för vårdpersonalen Skötsel God munvård, skölja munnen med vichyvatten regelbundet.

20 Sida 16 (46) Läkemedelshantering Insättning av läkemedel mot svamp vid behov. Riskdiagnos: Risk för hyperglykemi Relaterat till: Kortisonbehandling Mål: Stabilt blodsocker Åtgärder Information/Undervisning Informera om att blodsockernivån kan stiga av kortison behandling. Speciell omvårdnad Kontroll av blodsocker måndag, onsdag och fredag. Om faste blodsocker är över 7 mmol tas nytt blodsocker kl Individuella blodsocker kontroller hos patienter med diabetes ordineras i samråd med ansvarig läkare. Läkemedelshantering Vid blodsocker över 15 mmol/l kontakta ansvarig läkare för insulinordination. Gäller ej för diabetiker. Elimination Journalgranskningen visade att 17 av 18 patienter besvärades av diarréer. I omvårdnadssituationer då patienten inte klarar av toalettbesöken själv är det viktigt att vårdpersonalen visar gott omdöme, då de ska hjälpa patienten. Det är inte bara det som sägs utan även hur vårdpersonal uttrycker sig i blickar och beröring. När avföringen flödar och förorenar kläder och inventarier är det viktigt att förstå hur utsatt patienten är (Lindström, 1999).

21 Sida 17 (46) Då patienterna har mycket diarréer är det viktigt att vårdpersonalen gör noggranna observationer och dokumenterar patientens tillstånd för att förhindra dehydrering. Frekventa diarréer gör att huden kring ändtarmen blir ömtålig och kräver en noggrann hygien och hudvård. Tillgång till en egen toalett är önskvärt (Lindström, 1999). Diarré definieras som Uttömning av lös avföring (NANDA, 2011 s. 140) Vårddiagnos: Frekventa diarréer Relaterat till: Inflammatorisk tarmsjukdom Leder till: Otillräckligt energiupptag, vätskeförluster, sår kring rectum, psykisk stress Mål: Att minska patientens diarréfrekvens Åtgärder Miljö På grund av patientens frekventa diarréer är enkelrum med patientbunden toalett önskvärt. Observation/Övervakning Patienten registrerar dagligen diarréernas frekvens, konsistens samt eventuell blodtillblandning på avföringsklocka bilaga 8. Skötsel Erbjuda patienten mjukt toalettpapper och vattenavvisande salva eftersom diarréerna irriterar huden kring anus. Speciell omvårdnad Ta avföringsodlingar enligt provtagningsschema bilaga 7 eller enligt ordination för att utesluta infektion.

22 Sida 18 (46) Hud/Vävnad I flera av de granskade journalerna framkom det att patienterna hade obehag av sina perifera venkatetrar (PVK). En del patienter upplevde även att deras hud blivit skör av kortisonbehandling. Riskdiagnos: Risk för irritation av blodkärl och vävnad Relaterat till: Kärlretande infusioner och intravenösa läkemedel Leder till: Smärta och obehag för patienten Mål: Förebygga uppkomst av kärl- och vävnadsirritation Åtgärder Speciell omvårdnad Inspektion av PVK och/eller central infart dagligen. Ställningstagande till inläggning av central venkateter (CVK) vid långvarigt behov av intravenös behandling eller när patienten är svårstucken. Vid CVK öppnas standardvårdplan för CVK. Information/Undervisning Informera patienten om att tala om vid upplevelse av smärta eller obehag av intravenös infart. Smärta Journalgranskning visade att 14 av 18 uppgett buksmärta under vårdtiden. Buksmärtorna beskrevs ofta som kramper som minskade vid defikation. Smärta är ett symtom som kan ge mycket lidande. Därför är det viktigt att som sjuksköterska aktivt lyssna på patientens smärtupplevelse i samband med elimination (Lindström, 1999). Akut smärta definieras som Obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse från befintlig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som en sådan (IASP); plötslig eller långsamt insättande med olika intensitet från mild till svår med ett förväntat eller

23 Sida 19 (46) förutsägbart slut och med en varaktighet av mindre än sex månader (NANDA, 2011 s. 411). Vårddiagnos: Buksmärtor Relaterat till: Inflammatorisk tarmsjukdom Mål: Att tidigt upptäcka och förhindra medicinska komplikationer. Åtgärder Observation Beskrivning av patientens smärta. Dokumentera lokalisation, karaktär, mönster, intensitet. NRS (Numeric Rating Scale) vid ankomst och följs vid NRS över 3. Information/Undervisning Informera patienten att säga till vid smärtgenombrott. Läkemedelshantering Smärtstillande enligt läkarordination. Psykosocialt Behandling och uppföljning av kroniska sjukdomar är ofta inriktade på registrering av symtom, blodprover och undersökningar. Detta ger dock ingen bild av hur individens subjektiva hälsotillstånd upplevs. Det subjektiva hälsotillståndet avgör ofta hur sjuk individen uppfattar sig och hur stor nytta individen har haft av insatta medicinska åtgärder. Individens egna upplevelser av sjukdomen är därför viktiga. Patienter med pågående skov har ofta en betydande påverkan på de dagliga aktiviteterna, ökad sjukdomsrelaterad oro och lägre allmänt välbefinnande. De oroar sig ofta över att behöva genomgå operation, otillräcklig effekt och biverkan av läkemedel, risken för nya skov och för att få cancer, trötthet och för att inte kunna kontrollera tarmen. Med hjälp av utbildning och rådgivning kan vi ge patienten ökad kontroll över sin sjukdom och på så sätt bidra till att påverkan på det dagliga livet blir så liten som möjligt. (Hjortswang & Oxelmark, 2009).

24 Sida 20 (46) Under pågående skov är patienterna ofta allmänpåverkade. De är i behov av avskildhet, lugn och ro (Lindström, 1999). Nedsatt välbefinnande definieras som Upplevd brist på välbefinnande, befrielse och upphöjdhet i fysisk, psykologisk, andlig och social dimension och i relation till omgivningen (NANDA, 2011 s. 408). Vårddiagnos: Nedsatt välbefinnande Relaterat till: Inflammatorisk tarmsjukdom Mål: Optimalt välbefinnande, förmåga att hantera dagliga aktiviteter och socialt umgänge. Åtgärder Miljö Om möjligt erbjud patienten enkelrum. Information/Undervisning Informera om gastrodagvården och mottagningens verksamhet (rådgivning per telefon). Samordning Erbjud kontakt med kurator. Erbjud vid utskrivning i samråd med läkare snabbt återbesök till sjuksköterska på gastrodagvård. RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDET AV STANDARDVÅRDPLANEN Standardvårdplanen (SVP) kan tas i kliniskt bruk först efter skriftligt godkännande av verksamhetschefen eller person med motsvarande uppdrag. Det ska tydligt framgå vilken patientgrupp som SVP avser. I vissa fall behövs ett förtydligande om

25 Sida 21 (46) närliggande patientgrupper som inte ska vårdas utifrån aktuell SVP. Denna standardvårdplan avser inte de patienter med IBD som under 18 år, patienter med IBD som är i remission och vårdas för annan åkomma, patienter med IBD som är i livets slut skede. I den stund man börjar fylla i patientdata i SVP räknas den som en journalhandling (lyder under Patientdatalagen, SFS 2008:355). Kunskapsöversikten är inte en journalhandling men ska ändå genom tydlig versionshantering kunna knytas till den vård som förespråkas i en viss SVP vid en viss tidpunkt. En första revidering av SVP bör äga rum 3-6 månader efter implementering. Därefter görs en ny litteraturgenomgång en gång per år. Ny evidensbaserad kunskap och best practice förs in i kunskapsöversikten och nödvändiga revideringar görs i SVP. Om inga nyheter har tillkommit uppdateras ändå dokumenten, det vill säga förses med aktuellt datum. Det åligger enhetschefen att se till att den årliga revideringen sker. Arbetet utförs lämpligen av SVP-teamet som utarbetade standardvårdplanen. Nya medarbetare rekryteras in i teamet vid behov. RIKTLINJER FÖR UPPRÄTTANDE AV INDIVIDUELL VÅRDPLAN När patientens tillstånd, vid behov eller önskemål avviker från det förväntade och vårdåtgärderna i SVP inte är tillräckliga eller ens lämpliga, formuleras en individuell vårdplan (IVP). Det åligger varje medarbetare som vårdplanerar utifrån SVP att identifiera patienter som är i behov av en IVP. Ofta är det endast ett eller ett par problemområden som kräver kompletterande IVP och SVP kan användas parallellt. I vissa fall måste SVP helt ersättas av en IVP. Ibland kan kända, men relativt ovanliga, komplikationer eller problemsituationer för en viss patientgrupp (som inte omnämns i SVP), medföra behov av en IVP. Exempel på sådana vårdsituationer beskrivs nedan (Forsberg & Edlund, 2003). Vårddiagnos: Behov av stöd vid rökavvänjning Relaterat till: Ökade riskfaktorer Mål: Rökfri Åtgärd: Information/Undervisning

26 Sida 22 (46) Information om riskerna med att röka. Fråga om patienten vill ha hjälp med att sluta röka. Läkemedel Erbjud nikotinplåster. Samordning Erbjud kontakt med hälsopedagog. Vårddiagnos: ostabilt blodsocker. Relaterat till: diabetes. Mål: jämn blodsocker nivå. Åtgärder: Speciell omvårdnad Blodsocker följes enligt läkarordination. Läkemedelshantering Insulin enligt läkarordination.

27 Sida 23 (46) REFERENSER Almås, H., Stubberud, D. G. & Grönseth, R. (2011). (Red). Klinisk omvårdnad. Stockholm: Liber Bosaeus, I., Johansson, U., Larsson, J., Rothenberg, E., Stene, C & Unosson, M. (2010). Nationella riktlinjer för nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom. Från arbetsgruppen inom svensk gastroenterologisk förening, publicerad på riktlinjer. Brinkberg-Lapidus, A. (2009). IBD ökar starkt - ännu oklart varför. Läkartidningen, ss Budowick, M., Bjålie, JG., Rolstad, B. & Toverud, KC., (1993). Anatomisk ATLAS. Stockholm: Liber. Dignass, A., Van Assche, G., Lindsay, J O., Léman, M., Söderholm, J., Colombel, J F., Danese, S., D Hoore, A., Gassull, M., Gomollón, F., Hommes, DW., Michetti, P., O Morain, C., Öresland, T., Windsor, A., Stange, E F. & Travis, SPL for the European Crohn s and Colitis Organisation (ECCO). (2010). The second European evidencebased Consensus on the diagnosis and management of Crohn s disease: Current management. Journal of Crohn s and Colitis, 1(4), Forsberg A, Edlund K. (2003). Standardvårdplaner. Lund: Studentlitteratur Fransson, K., (2001). Näring och njutning. Falköping: Elanders Gummessons. Grefberg, N., Johansson, L-G. (2007). (Red). Medicinboken Vård av patienter med invärtes sjukdomar. Stockholm: Liber Grip, O., Halfvarson, J., Carlson, M. & Sternby, B. (2009). Diagnosen IBD måste grundas på bred bas. Läkartidningen, ss

28 Sida 24 (46) Hjortswang, H. & Oxelmark, L. (2009). Sänkt livskvalitet vid skov grundar för alternativ terapi. Läkartidningen, ss Hultcrantz, R., Bergquist, A., Lindgren, S., Simrén, M., Stål, P. & Suhr, O. (2011). (Red). Gastroentrologi och hepatologi. Stockholm: Liber. Lasson, A. (2010). Kalprotectin i feces bra markör för gastrointestinal inflammation. Läkartidningen, ss Lindgren, S. (2004). Inflammatorisk tarmsjukdom. Malmö: Elanders Berlings. Lindström, A. (1999). Urin-, faeces-, och tarmbesvär. Lund: Studentlitteratur. Lucendo, A J. & De Rezende, L C. (2009). Importance of nutrition in inflammatory bowel disease. World Journal of Gastroenterology, 17(15), Mijac, DD., Jankovic, GLJ., Jorga, J. & Krstic, MN. (2010). Nutritional status in patients with active inflammatory bowel disease: Prevalence of malnutrition and methods for routine nutritional assessment. European Journal of Internal Medicine 4(21), NANDA International (2011). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA definitioner och klassifikation Lund: Studentlitteratur. Nyhlin, H. (2008). (Red). Medicinska mag- och tarmsjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Sjukvårdsrådgivningen (Elektronisk). Tillgänglig: ( ). Socialstyrelsen (2006). Standardvårdplaner (SVP)- En kartläggning av förekomsten av SVP i akutsjukvården. Artikelnr

29 Sida 25 (46) Travis, SPL., Strange, EF., Léman, M., Öresland, T., Bemelman, WA., Chowers, Y., Colombel, J F., D Haens, G., Ghosh, S., Marteau, P., Kruis, W., Mortensen, McC NJ., Penninckx, F., Gasull, M for the European Crohn s and Colitis Organisation (ECCO). (2008). European evidence-based Consensus on the management of ulcerative colitis: Current management. Journal of Crohn s and Colitis, 1(2),

30 Sida 26 (46) Bilaga 1 Journalgranskning Kartläggning av patientproblem och vårdåtgärder inför sammanställande av kunskapsöversikt och standardvårdplan. Använd ett protokoll per journal. Journal nr Födelseår Kön Vårdtid (datum) - Vårdtid (antal dygn) Under vilka sökord dokumenteras vårdförloppet och hur ofta (antal). Vilka problem, risker, resurser (och/eller behov) finns dokumenterade? Vilka är de huvudsakliga vårdinsatserna för respektive problem? Sökord Antal Problem, risk, resurs Genomförda åtgärder Kommunikation Kunskap/Utveckling Andning/Cirkulation Nutrition Elimination Hud/Vävnad Aktivitet Sömn Smärta/ Sinnesintryck Sexualitet/ Reproduktion Psykosocialt Andligt/Kulturellt Välbefinnande Sammansatt status Vilka medicinska komplikationer har dokumenterats? När under vårdtiden inträffade komplikationen? Vilka är de huvudsakliga vårdinsatserna? Komplikation När? (tidig/sen kompl?) Genomförda åtgärder Granskare: Profession: Datum:

31 Sida 27 (46) Bilaga 2 Sammanställning av Journalgranskning Kartläggning av patientproblem och vårdåtgärder inför sammanställande av kunskapsöversikt och standardvårdplan. Här redovisas och sammanfattas era slutsatser av journalgranskningen. Aktuell patientgrupp/diagnos IBD Antal granskade journaler 20 Patienternas medelålder 44 år Fördelning män/kvinnor 10/8 Medelvårdtid 9 dagar Vilka sökord förekom oftast i dokumentationen? Vilka var de vanligaste problemen, riskerna, resurser (och/eller behoven)? Var interventionerna samstämmiga/likvärdiga eller varierade vårdinsatserna för likartade problem? Sökord Frekven Problem, risk, resurs Genomförda åtgärder s Kommunikation 25 Adekvata personer Kunskap/Utveckling 10 Välinsatta i sjukdom, behov av information om Muntlig, skriftlig information angående undersökningar undersökningar Andning/Cirkulation 54 Temp, hypokalemi, anemi, Kontroller temp, blodtryck, blodprovstagning yrsel, blodtryck, förhöjt CRP Nutrition 130 Viktnedgång, nedsatt aptit, illamående, Vätskelista, viktkontroll, blodsockerkontroll hyperglykemi Elimination 110 Diarréer (utseende, Avföringsklocka, blodtillblandat, frekvens), avföringsprover laxering Hud/Vävnad 17 Tromboflebit pga PVK Svamp munnen Inspektion, salva, läkemedel Aktivitet 26 Uppegående Sömn 1 Sömnproblem pga diarréer Smärta/ 68 Buksmärtor Observation NRS Sinnesintryck Sexualitet/ 0 Reproduktion Psykosocialt 23 Oro, ledsen Samtalsstöd Andligt/kulturellt 0 Välbefinnande 17 Sammansatt status 16 Planering

32 Sida 28 (46) Vilka var de vanligaste medicinska komplikationerna för patientgruppen? När under vårdtiden inträffade vanligtvis komplikationen? Råder en samsyn kring aktuella vårdinsatser eller varierar interventionerna mellan olika patienter med samma komplikation? Komplikation När? (tidig/sen kompl?) Genomförda åtgärder Sammanfatta er slutsats: Granskare: Profession: Datum:

33 Sida 29 (46) Bilaga 3 Sökschema för datorbaserad litteratursökning Sökning Datum IBD IBD and Pain IBD and Quality of life IBD and Quality of life and pain IBD and diarreha IBD and nutrition Databas Limits Antal träffar Cinahl All adult 63 English 3 years Human Cinahl All adult 4 English 3 years Human Cinahl All adult 11 English 3 years Human Cinahl All adult 4 English 3 years Human Cinahl Cinahl All adult English 3 years Human All adult English 3 years Human 4 5 Använda artiklar Kommentar

34 Sida 30 (46) Sökning Datum IBD IBD and Pain IBD and Quality of life IBD and Quality of life and pain IBD and diarreha IBD and nutriton IBD and Quality of life and nutriton Databas Limits Antal träffar PubMed All adult 3126 English 3 years Human PubMed All adult 180 English 3 years Human PubMed All adult 177 English 3 years Human PubMed All adult 26 English 3 years Human PubMed PubMed PubMed All adult English 3 years Human All adult English 3 years Human All adult English 3 years Human Använda artiklar Kommentar IBD and Quality of life and diarreha PubMed All adult English 3 years Human IBD and circulatory PubMed All adult English 3 years Human 14

35 Sida 31 (46) Sökning Datum IBD Databas Limits Antal träffar Years Använda artiklar Kommentar IBD and Pain IBD and Quality of life IBD and circulatory Years Years Years IBD and diarreha IBD and nutrition Elin@Skane Years Elin@Skane Years

36 Sida 32 (46) Bilaga 4 Patientinformation gastroskopi Vad är en gastroskopiundersökning och hur går den till? Gastroskopi är en metod för att undersöka magsäcken. Med undersökningen kan man upptäcka och kartlägga förändringar i matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen mycket noggrant. Inför undersökningen måste du fasta 4 timmar, det vill säga, du får inte äta, dricka eller röka under den tiden. Hur går undersökningen till? Hela undersökningen tar 5 10 minuter och under den tiden ligger du på vänster sida. Före undersökningen får du flytande medicin för att minska gasbildningen i magsäcken och bedövningsspray i svalget. Ibland ges även lugnande medicin eller medicin för att minska magsäckens rörelser. För att skydda tänderna och för att man inte ska bita i instrumentet får man en speciell bitring mellan tänderna. Gastroskopet, som är en tunn böjlig slang, förs in genom munnen ner i svalget och in i matstrupen. Bortsett från obehag vid själva nedsväljningen brukar inte undersökningen medföra några större besvär. Under undersökningen blåses luft genom gastroskopet ner i magsäcken. Rapning under och efter undersökningen är därför vanligt och ofarligt. I samband med undersökningen tas ibland prov från magens slemhinna och ibland fotograferar man även genom gastroskopet. Om ni fått bedövningsmedel före undersökningen bör ni inte äta förrän bedövningen släppt, efter ca 30 minuter.

37 Sida 33 (46) Bilaga 5 Patientinformation koloskopi Vad är en koloskopi och hur går den till? Koloskopi är en metod för att undersöka tjocktarmen (kolon). Med undersökningen kan man upptäcka och kartlägga förändringar i tjocktarmen och nedersta delen av tunntarmen. Hur förbereder du dig? Tjocktarmen måste vara helt ren vid undersökningstillfället, dels blir undersökningen lättare att genomföra och det blir lättare att bedöma slemhinnan. Följ instruktionerna för hur du ska laxera (rengöra tarmen) mycket noga och kontrollera resultatet. Om tarmen inte är ren riskerar du att undersökningen inte kan genomföras. Hur går undersökningen till? Undersökningen inleds med att du intar vänster sidoläge, sedan får du kanske ändra läge för att underlätta passagen för koloskopet. Koloskopet är ett smalt, mjukt och böjligt instrument som via ändtarmen förs in i tarmen. Samtidigt blåser man luft för att se tarmväggarna och eventuella förändringar. Undersökningen tolereras vanligen väl, men man kan uppleva obehag, smärta, tryck i magen, uppspändhet och knip. Vid behov kan smärtstillande mediciner ges, före och under undersökningen. Därför får du en nål inlagd i ett blodkärl. I samband med undersökningen tas ibland prov från slemhinnan med en liten tång. Du kan uppleva uppspändhet och knip efteråt på grund av luften man blåste in under undersökningen. Vanligen kan du börja äta och dricka som vanligt efter undersökningen.

38 Sida 34 (46) Bilaga 6 Information till dig som behandlas med Azathioprin eller Purinethol Du har fått ett läkemedel som heter Azathioprin (Imurel ) eller Purinethol. Läkemedlet har funnits i många år och är ett väl beprövat behandlingsalternativ vid inflammatoriska sjukdomar i mag- och tarmkanalen (ulcerös kolit, Crohn s sjukdom) och vid vissa typer av inflammation i levern. Läkemedlet har en hämmande effekt på kroppens immunsystem bland annat genom att de vita blodkropparnas funktion påverkas. Detta innebär att den inflammatoriska aktiviteten vid ovan nämnda tarmoch leversjukdomar minskar. Dosering Azathioprin eller Purinethol finns som tablett på 25mg och 50mg. Läkemedlet doseras individuellt efter kroppsvikten. Behandlingen inleds med en låg dos, för att under några veckor trappas upp till en underhållsdos, vanligen mg per dygn. Effekten kommer långsamt och det kan ta 2-4 månader innan önskad effekt uppnås. Därför måste detta läkemedel inledningsvis oftast kombineras med andra inflammationsdämpande läkemedel. Tabletterna bör intas i samband med eller efter måltid för att minska risken för illamående. Du ska inte krossa, dela eller tugga tabletterna. Biverkningar Ungefär % av dem som behandlas upplever någon biverkan. Biverkningar kan vara av två typer. Dels sådana du märker själv, dels sådana som syns i blodprov. Vanligast är lättare illamående och aptitlöshet. Risken minskar om du tar tabletterna i samband med måltid. Hudutslag förekommer. Generellt ökar hudens känslighet, varför viss försiktighet är motiverad vid intensiv solljusbestrålning (undvik solarium). Minskat antal vita blodkroppar kan medföra ökad infektionskänslighet. Viktigt! Om du drabbas av intensiva buksmärtor, oklar feber, halsfluss eller influensaliknande symtom ska du samma dag ta kontakt med gastromottagningen på telefon: måndag torsdag, kl och (övrig tid hänvisas till akutmottagningen), eftersom detta kan tyda på att antalet vita blodkroppar är för lågt eller annan biverkan. OBS! Det är mycket viktigt att du informerar andra läkare du eventuellt kommer i kontakt med, om att du behandlas med Imurel. Imurel och andra läkemedel kan påverka varandra och Imureldosen kan därmed behöva justeras. Kontroller Första tiden tas blodprover varje vecka för att tidigt upptäcka eventuella biverkningar. Provtagningen glesas sedan ut till var tredje månad och fortsatt så länge du tar läkemedlet. Det är viktigt att du tar dina prover regelbundet och enligt anvisningar så att behandlingen kan justeras eller avbrytas om så är nödvändigt.

39 Sida 35 (46) Graviditet Azathioprin och Purinethol har ingen dokumenterat skadlig effekt på foster. I händelse av önskad graviditet rekommenderas dock diskussion med behandlande läkare. Övrigt Vid planerade operationer rekommenderas en diskussion med behandlande läkare, men ofta skall behandlingen med Azathioprin eller Purinethol fortsätta. Vissa uppgifter i den information som medföljer läkemedlet från apoteket gäller behandling av andra sjukdomar och med andra doser och kan därför inte direkt överföras på din behandling och din situation.

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du

Läs mer

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du

Läs mer

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom

Läs mer

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Kolit, svår akut. Handläggning vid SÄS

Kolit, svår akut. Handläggning vid SÄS 2017-01-16 29434 1 (7) Sammanfattning Riktlinjen har tagits fram för att handläggningen av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit och Crohns sjukdom) med svårt skov av kolit ska ske på

Läs mer

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta? En 22-årig kvinna kommer in till akuten med frekventa blodiga diarréer och påverkat allmäntillstånd. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Azatioprin (Imurel) är ett värdefullt behandlingsalternativ vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit med förhållandevis litet biverkningar

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

FERRING PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED CORTIMENT. Broschyren är framtagen i samarbete med IBD-sjuksköterskor.

FERRING PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED CORTIMENT. Broschyren är framtagen i samarbete med IBD-sjuksköterskor. FERRING PHARMACEUTICALS PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED CORTIMENT Broschyren är framtagen i samarbete med IBD-sjuksköterskor. VAD ÄR CORTIMENT1? Cortiment innehåller budesonid. Budesonid

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED CORTIMENT

PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED CORTIMENT FERRING PHARMACEUTICALS PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED CORTIMENT Broschyren är framtagen i samarbete med IBD-sjuksköterskor. VAD ÄR CORTIMENT1? Cortiment innehåller budesonid. Budesonid

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin vt 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Koloskopiförberedelser (diverse)

Koloskopiförberedelser (diverse) Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS). Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Del 6_9 sidor_13 poäng

Del 6_9 sidor_13 poäng En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t.

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Tony Larsson 8p Nils Nyhlin 9p Peter Engfeldt 6p Torbjörn Noren 17p Magnus Johansson 8p Katarina Palm 8p

Läs mer

Del 3 5 sidor 14 poäng

Del 3 5 sidor 14 poäng 5 sidor 14 poäng Diana 43 år. Du arbetar som AT-läkare på husläkarmottagningen i Östhammar, och morgonens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 43-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen

Läs mer

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Falu Lasarett den 8 0ktober 2013. Medverkande: Gunn Westlund, Stomisköterska Birgitta Runström, Kirurg Bertil Malmodin, Mag-Tarmläkare

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4 Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Rikard Arkel, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (rikar2) Giltig från: 2017-11-23 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom.

Livsviktig information om Addisons sjukdom. Livsviktig information om Addisons sjukdom. Innehållsförteckning Om Addisonkris 5 Krisschema 6 Orsaken till binjurebarksvikt 8 Behandling av binjurebarksvikt 10 Akutvård 12 Viktigt att känna till 14 2

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD)

Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD) IBD Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD) Ett inflammatoriskt tillstånd i tarmen av okänd genes Prevalensen i Sverige närmar sig 1% Crohns Sjukdom Ulcerös kolit Obestämbar kolit Mikroskopisk kolit (kollagen

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom 61SH01. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk 17v TentamensKod: Tentamensdatum: 180601 Tid: 09.00-13-00 Hjälpmedel: Inga tillåtna

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Standardvårdplan Sepsis journalhandling

Standardvårdplan Sepsis journalhandling Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Central venkateter CVK

Central venkateter CVK Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och

Läs mer

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Information om. Hulio. (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom

Information om. Hulio. (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom Information om Hulio (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom Hulio Ett bra alternativ för behandling av din inflammatoriska tarmsjukdom Hulio är ett biologiskt läkemedel som kan hjälpa

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Koloskopiförberedelser med Movprep

Koloskopiförberedelser med Movprep Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Hur kan man skilja IBS från IBD? IBS vs ulcerös kolit IBS vs Crohns sjukdom IBS vs mikroskopisk

Läs mer

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Goda råd till dig med nedsatt aptit [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] Patientinformation Goda råd till dig med nedsatt aptit Patientinformation

Läs mer

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Inflectra för ulcerös kolit

Inflectra för ulcerös kolit Inflectra för ulcerös kolit Viktig information för att du ska komma igång med din behandling Den här broschyren är endast avsedd för patienter som har ordinerats Inflectra. Introduktion När du påbörjar

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Selexid 200 mg och 400 mg filmdragerade tabletter Pivmecillinamhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

Läs mer

1. Vad Selexid är och vad det används för

1. Vad Selexid är och vad det används för BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Selexid 200 mg och 400 mg filmdragerade tabletter Pivmecillinamhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi

Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi 1 Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi Checklista En vecka före undersökning Undvik: Kiwi, vindruvor, tomat, ärtor, bönor, majs, fullkornsbröd, linfrö, müssli och nötter, det stoppar

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Del 2. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p

Del 2. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p Lena 32 år. Du arbetar som underläkare på medicinakuten, och eftermiddagens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 32-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen

Läs mer

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel Läkarens namn Telefon E-post Informera

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

PICC-line, perifert inlagd central venkateter PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,

Läs mer

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

1. Vad Nebcina är och vad det används för

1. Vad Nebcina är och vad det används för Bipacksedel: Information till användaren Nebcina Nebcina 10 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 40 mg/ml injektionsvätska, lösning. Nebcina 80 mg/ml injektionsvätska, lösning. tobramycin Läs noga

Läs mer