ÅRSREDOVISNING NYNÄSHAMN KOMMUN

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 1999 NYNÄSHAMN KOMMUN

2 Kommunens organisation Mandatfördelning i kommunalfullmäktige Moderata samlingspartiet...12 Centerpartiet...3 Folkpartiet liberalerna...2 Kristdemokraterna...3 Miljöpartiet de gröna...3 Socialdemokraterna...16 Vänsterpartiet...5 Pensionärspartiet Layout och produktion A&S Reklam, maj 2000.

3 Innehållsförteckning Verksamhetsåret 1999 Sida Kommunstyrelsens ordförande...2 Sammanställd redovisning...4 Resultaträkning...5 Finansieringsanalys...5 Balansräkning...6 Noter...7 De kommunala företagen...8 Kommunen ekonomisk översikt...10 Resultatanalys...10 Ekonomisk ställning...12 Resultaträkning...14 Finansieringsanalys...14 Balansräkning...15 Noter...16 Fem år i sammandrag...20 Ekonomistyrning...20 Driftredovisning...21 Investeringsredovisning...21 Kommunen personalredovisning...22 Kommunen miljö- och hälsoredovisning...26 Verksamhetsredovisningar Kommunstyrelsen KS/KF...28 Kommunledningskontoret...30 Administrativa kontoret...34 Mark och exploatering...37 Vatten och avlopp...42 Räddningstjänst...48 Barn- och utbildningsnämnden...50 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden...63 Hamnen...73 Sociala omsorgsnämnden...76 Revisionen...86 Redovisningsprinciper

4 Verksamhetsåret 1999 Kommunstyrelsens ordförande 1999 innebar en fortsatt förbättring av statens finanser. En låg inflation och låg ränta har gett samhället den stabilitet som behövs för att orka höja blicken från ekonomin, till att också se längre in i framtiden. Trots det mer gynnsamma läget märker kommunerna ännu inte något utfall i sina budgetar. Nynäshamns kommun har visserligen fått något utökat statsbidrag, men eftersom andelen ungdomar och gamla ökar, växer också våra åtaganden. Vi kommer därför fortsättningsvis leva under ganska knappa förhållanden. Det totala utfallet i budgeten för 1999 blev ett överskott på hela 158 MKr. Även om vi räknar bort energiförsäljningen, som gav 145 MKr, så återstår ändå ett överskott på 13 MKr. Detta överskott fick vi främst tack vare en ändrad principhantering av skatteintäkterna, inte för att vi har sparat mer i vår verksamhet sålde vi som sagt Nynäshamns Energi för att frigöra lite större resurser (8,4 MKr per år) till vår verksamhet. Detta överskott kommer att fördelas fr o m år 2000, mellan Barn- och utbildningsnämnden, och Socialaomsorgsnämnden i första hand. Budgetåret 1999 resulterade i ett underskott på 9 MKr för Barn- och utbildningsnämnden, -4 MKr för Socialaomsorgsnämnden, och 2 MKr för 2 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Detta kan bero på att man ute i förvaltningarna trodde att man skulle få ta del av energiförsäljningspengarna redan under året, och därför utökade sin verksamhet under hösten. Ett underskott man tyvärr tvingas ta med sig in i budgeten för år Under året har omorganisationen genomförts i förvaltningarna. Tanken var att detta skulle innebära en besparing på 5 MKr för kommunen. Något sådant resultat kan ännu inte skönjas, men förhoppningsvis kommer denna besparing på sikt. Däremot tycker vi oss märka att målet, att komma närmare kommuninvånarna, har gett bättre resultat. Vårt bostadsbolag, AB Nynäshamnsbostäder, fortsätter att gå bra. Antalet tomma lägenheter minskar stadigt och därmed ökar också vinsten. I samband med den nya budgetprocessen i kommunen, arbetade politiker och tjänstemän fram en gemensam vision som sträcker sig fram till Utifrån denna har vi sedan utarbetat en strategisk plan över tre år, samt Vision Vision 2002 utarbetades under de dagar vi kallar Rådslag Nynäshamn, då 24 representanter från näringslivet, de politiska partierna samt den kommunala förvaltningen träffades för att diskutera strategier för kommunens framtida utveckling. Vi

5 utsåg också en styrgrupp som under året har arbetat med konkreta frågor, i syfte att finna lösningar enligt Vision Styrgruppen ska sammanställa en rapport som ska behandlas vid nästa Rådslag Nynäshamn. Övriga framtidsfrågor som kommunen arbetat hårt för är; ombyggnaden av Väg 73, förbättringar av pendeltågstrafiken, utvecklingen av Norviks hamn, samt försök att stoppa nedläggningen av Muskövarvet. Under året har Vägverket avsatt 25 av de 40 MKr Stockholmregionen fått i Nollvision-satsningen, för att genomföra trafiksäkerhetsåtgärder på väg 73. Detta kommer dock, enligt Vägverket, påverka säkerheten endast marginellt. De slår alltså fast att, ska vi drastiskt förbättra säkerheten, måste vi ändra vägens dragning. Kommunen har gjort mycket för att försöka hitta lösningar och har nyligen tagit initiativ till en sk PPP-lösning (Private Public Partnership). Vi har uppvaktat Näringsdepartementet vid ett flertal tillfällen, men har ännu inte lyckats få till stånd något möte. Vägverket, finansiärer och entreprenörer står bakom oss, nu krävs bara ett riksdagsbeslut för att vi ska kunna bygga den väg vi så länge kämpat för. Under 1999 pågick arbetet med Norvik som vanligt, men snart blev vi varse en splittring i AB Stockholms hamnars ledning som slutligen resulterade i att VD n avgick. Vad detta innebär för Norvik i fortsättningen är ganska svårt att sia om, men vad vi vet idag är att man tillfälligt stoppat miljöprövningen av Norvik, i avvaktan på en utredning om hamnanvändningen i regionen. Vad gäller Muskövarvets framtid har man kastats mellan hopp och förtvivlan. I nuläget ser det däremot ljust ut, med tanke på att Överbefälhavaren klart uttalat att han anser att Muskö är det bästa alternativet för det framtida marina underhållet. Men detta, som så många andra frågor, ankommer på regeringen att lösa. Tillsammans är vi starka. Därför har jag och oppositionsrådet agerat tillsammans vid ett flertal tillfällen, då kommunen för diskussioner med en utomstående part. I andra frågor har samtliga kommunstyrelseordföringar på Södertörn, oavsett partifärg, agerat gemensamt för Södertörns bästa. Dessa samarbeten finner jag mycket positiva och är något jag hoppas fortsätter. Slutord Framtiden ser ljusare ut för Sverige. När vi med denna årsredovisning lägger 1999 till handlingarna, och tar steget in i det nya årtusendet, är det med en ny framtidstro. Men även om kommunen har gått i mål med ett överskott 3 för 1999 och tillväxtprognoserna pekar uppåt, vill jag ändå påpeka att vi fortfarande har ekonomiska bekymmer i vår närmaste framtid att ta itu med. Vi måste gemensamt vara noga med att ta ansvar för de resurser vi har, och använda dem på ett optimalt sätt, för att inte lägga över kostnaderna på kommande generationer. Jag tror på Nynäshamns kommun och dess framtid. Genom att skapa ett positivt klimat för dialog och samarbete, i alla delar av samhället, tar vi har alla ett gemensamt ansvar för att göra Nynäshamn till en attraktiv kommun att bo och arbeta i. Det är gemensamt ansvar och samverkan som skapar den goda småstaden, Nynäshamn! Tore Åkerbäck Kommunstyrelsens ordförande

6 Sammanställd redovisning Ekonomisk översikt Resultat i miljoner kronor Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter Koncernens resultat har påverkats av försäljningen av Nynäshamn Energi AB. Resultatet innehåller en extraordinär intäkt på milj. På grund av ändrade redovisningsprinciper för periodisering av skatteintäkter bör årets skatteintäkter justeras med 14 milj kronor för att jämförelse med tidigare års skatteintäkter ska kunna göras. AB Nynäshamnsbostäder har även i år ett positivt resultat på 4,3 milj och Nynäshamn Exploatering AB 1,8 milj. Resultatanalys Koncernens intäkter, exkl extraordinärt, uppgår till 304 milj kronor. Intäkter från skatt och skatteutjämning ökade med 8,3 %, inkl generella statsbidrag. Ökningen av skatteintäkterna beror till viss del på förändring av periodisering av skatteintäkter och till viss del av att skatteunderlaget ökat. Driftkostnaderna ökade med 2% och uppgår till 825 milj. De finansiella nettokostnaderna minskade 1998 med 9 milj tack vare det sjunkande ränteläget under 1999 och att Nynäshamnsbostäder har minskat sina långfristiga skulder. Jämförbarheten med tidigare år blir svår eftersom Nynäshamn Energi inte finns med i kommunens sammanställda årsredovisning. Ekonomisk ställning Lång sikt De totala tillgångarna uppgick till 1504 milj kronor. Årets nettoinvesteringar var 55 milj och årets försäljning uppgick till 171 milj. De långfristiga skulderna har ökat med 346 milj och uppgår nu till 944 milj. Långfristiga fordringar har ökat främst beroende på Nyäshamns kommuns förskott till Vägverket för byggandet av ny infartsled. Det egna kapitalet uppgår till 485 milj kronor. Soliditeten är 7,3 % efter justering av pensionsskuld intjänad före 1998 samt beräknad löneskatt. Jämförelse med 1998 har gjorts efter justering på balansräkningen med Nynäshamns Energi AB. Kort sikt Rörelsekapitalet är i år 418 milj. De likvida medlen inkl kortfristiga placeringar har ökat med 128 milj och de kortfristiga fordringarna med 10 milj. De kortfristiga skulderna har ökat med 280 milj. Likviditeten uppgår 1999 till 77 % vilket är en förbättring från 1998 med 59 %-enheter. Ingående bolag i den sammanställda redovisningen 4

7 RESULTATRÄKNING, mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Förändringar Pensionsskuld Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat efter skatt o finansnetto 19,7 20,6-5,6-77,8-82,7 Extraordinära intäkter 145,9 2,9 12,4 39,1 91,2 Extraordinära kostnader -0,5-0,1 0,0-39,0-31,2 Skattekostnader -0,5-0,5-0,8-0,8-0,7 Förändring av eget kapital FINANSIERINGSANALYS, mkr Internt tillförda medel Minskning av långfristiga fordringar Ökn/minskn andra långrfrist avsättningar Ökning av långfristiga skulder Rörelsekapitalpåverkande extraordinära intäkter Summa tillförda medel Nettoinvesteringar Ökning av långfristiga fordringar Minskn. av långfristiga skulder Rörelsekapitalpåverkande extraordinära kostnader Skattekostnader Summa använda medel Förändring av rörelsekapitalet Specifikation av rörelsekapitalförändring Likvida medel Kortfristiga placeringar Kortfristiga fordringar Förråd Kortfristiga skulder

8 BALANSRÄKNING, mkr Goodwill Summa immateriella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn. anl.tillg Not Maskiner och inventarier Not Övriga materiella anl.tillg Summa materiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, m.m Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättn.tillgångar Summa Tillgångar Ingående eget kapital Not Direktbokn mot eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Pensioner och liknande förpliktelser Latent skatteskuld 13.1 Övriga avsättningar 6.7 Summa avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden Övrgia

9 Sammanställd redovisning Ekonomisk översikt NOTER TILL SAMMANSTÄLLD REDOVISNING NOT 1 VERKSAMHETENS KOSTNADER Verksamhetens intäkter och kostnader har justerats med koncerninterna mellanhavanden. Proportionering har gjorts med hänsyn till ägarandel. Eliminering av interna intäkter och kostnader har skett med 14,2 milj. NOT 2 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter och kostnader har justerats med koncerninterna mellanhavanden. Proportionering har gjorts med hänsyn till ägarandel. Eliminering av interna intäkter och kostnader har skett med 1,5 milj. NOT 3 MASKINER OCH INVENTARIER Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde NOT 4 BYGGNADER Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde NOT 5 EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Förändring av eget kapital Belopp vid årets utgång NOT 6 KORTFRISTIGA SKULDER Fr o m 1998 har AB Nynäshamnsbostäder bokfört den kortfristiga delen av långfristiga lån som kortfristig skuld. 7

10 De kommunala företagen AB Nynäshamnsbostäder Omsättning, Mkr Resultat efter finansnetto, Mkr 3,5 6,7 Nettoinvesteringar, Mkr Soliditet % Årsarbetare Nynäshamns exploatering AB Omsättning, Mkr 4,7 3,6 Resultat efter finansnetto, Mkr 1,7 1,3 Nettoinvesteringar, Mkr 0 0,2 Soliditet % Årsarbetare 0 0 Aktiebolag eller kommunalförbund där kommunen har en ägarandel som uppgår till minst 20% ingår i den sammanställda redovisningen. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Med proportionell konsolidering menas att om dotterföretagen ej är ägda till 100 % tas tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader med i förhållande till ägd andel. Elimineringar och justeringar har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive företag samt mellan dotterföretagen. Bolagens resultat- och balansräkning har anpassats till kommunens uppställningsform. Kommunen har även intressen i SRV, AB Vårljus samt Södertörns brandförsvarsförbund. Kommunens inflytande i dessa bolag är mindre än 20% varför de inte ingår i den sammanställda redovisningen. AB NYNÄSHAMNS- BOSTÄDER Är ett allmännyttigt bostadsföretag som har till mål för sin verksamhet att inom Nynäshamns kommun förvärva, äga, bebygga och förvalta fastigheter med bostäder och tillhörande verksamhet. Årets resultat Årets resultat på 4,3 Mkr. är en försämring från föregående år med 2,4 Mkr. I årets resultat ingår en extraordinär intäkt på 0,8 Mkr. för sålda fastigheter. Årets verksamhet 8 Uthyrningsläget har förbättrats under året i takt med att outhyrda lägenheter i Stockholm minskat. Antalet outhyrda lägenheter uppgår nu till 165 stycken. Ombyggnad av en fastighet på Backlura från 18 lägenheter till 24 lägenheter för boende med särskilda behov har färdigställts. Fastigheten hyrs av Nynäshamns kommun i sin helhet. Under året har en engångsåterbetalning skett till hyresgästerna för bolagets minskade kostnad för fastighetsskatt. Under året har en ändring av fastighetsansvarigas områden skett. Processen med att delegera ut ansvar för olika funktioner till de fastighetsansvariga har fortsatt. Felanmälan har överförts till de fastighetsansvariga och den centrala felanmälan har stängts. Framtiden Bolaget har köpt stationshuset i Nynäshamn av SJ för att skapa en ur besöksnäringen attraktiv marknadsplats för företag och organisationer som marknadsför Nynäshamn. Till stationshuset flyttar bolagets Bobutik under våren NYNÄSHAMNS EXPLOATERING AB Företaget äger och förvaltar hyresfastigheter, anskaffar mark för allmänt bruk samt anskaffar mark för kommunens långsiktiga planering. Årets resultat Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till 2709 tkr, en ökning med 111% från föregående år. Av årets resultat på 1691 tkr har 542 tkr avsatts till periodiseringsfond. Årets verksamhet All uthyrningsbar yta är f.n. uthyrd. En industrifastighet har inköpts under 1:a kvartalet och en har avyttrats under 4:e kvartalet. I övrigt har två olönsamma fastigheter som saknat kommunalt intresse avyttrats. Avtal har också träffats med JM Byggnads AB om försäljning och exploatering av tre fastigheter i kvarteret Drabanten (totalt ca 18 lägenheter). Framtiden Arbetet med exploateringsprojektet i kvarteret Drabanten pågår. Om allt går planenligt beräknas byggstart ske under 2:a kvartalet Ett nytt byggprojekt i kvarteret Plåtslagaren planeras också. Den löpande fastighetsförvaltningen visar år för år en stadig resultatförbättring. Bolagets årsresultat under de närmaste kommande åren bör ytterligare förbättras.

11 De kommunala företagen Bostadsrättsföreningen Balder Omsättning, Mkr 5,7 5,4 Resultat efter finansnetto, Tkr Nettoinvesteringar, Mkr 0 0 Soliditet % 5 5 Årsarbetare 0 0 Nynäshamns Mark AB Omsättning, Mkr 2,8 3,5 Resultat efter finansnetto, Tkr 0 0 Nettoinvesteringar, Mkr 11 2,8 Soliditet % Årsarbetare 0 0 BOSTADSRÄTTS- FÖRENINGEN BALDER Är en bostadsrättsförening som innehåller servicelägenheter och gemensamma serviceutrymmen som används inom kommunens äldre- och handikappomsorg. Årets resultat Resultatet blev 83 tkr vilket är en förbättring från föregående år då resultatet var 1 Mkr. Årets verksamhet Föreningen har under året haft likviditetsproblem. Styrelsen har bordlagt beslut angående årsavgifterna/hyrorna och budget för år Framtiden Föreningen kommer att fr o m år 2000 ändra avskrivningsplan till en 50-årig annuitetsplan. NYNÄSHAMNS MARK AB Bolaget äger de markområden och anläggningar som Nynäshamns Hamn AB disponerar. Årets resultat Resultatet är liksom tidigare år 0 kr. TURIST NYNÄS AB Turist Nynäs AB marknadsför Nynäshamn som turistort samt driver en turistbyrå. Årets resultat Resultatet för 1999 är 98 tkr en liten förbättring från föregående år med 18 tkr. Bolaget har förbrukat halva sitt egna kapital. Årets verksamhet Turist Nynäs AB har varit ansvarig för arrangemang av skärgårdsmarknad och skärgårdsting och ansvarat för kringarrangemang vid den årliga hamnfesten. Turist Nynäs AB Omsättning, Mkr 1,5 1,2 Resultat efter finansnetto, Tkr ,7 Nettoinvesteringar, Mkr 0 0 Soliditet % Årsarbetare 1,75 1,75 9

12 Kommunen Ekonomisk översikt Invånarantal 31/12 % , , , , , , , , , , ,9 Målen och ambitionerna i 1999 års budget var att genom en resursmässig prioritering av vård, omsorg och utbildning säkra den kommunala kärnverksamheten. Vid sidan av denna huvudinriktning avsattes medel särskilt för bidrag till samlingslokaler och en höjning av bidragen till föreningar och studieförbund. Likaså har medel avsatts för att sänka avgifterna för att hyra idrottshallar och idrottsplaner. Ett av kommunens viktigaste mål är att göra Nynäshamn till en kommun som genomsyras av ett ekologiskt tänkande. All kommunal verksamhet ska präglas av målen i Ekokommun Nynäshamns lokala Agenda 21. Nynäshamn bedriver en offensiv näringspolitik där infrastruktursatsningar och Nynäshamns Kompetens Center utgör viktiga förutsättningar. Mot bakgrund av kommunens svaga finansiella ställning beslutade kommunfullmäktige inför 1999 om en ny kommunal organisation för att öka effektiviteten och ge möjlighet till ökad delaktighet för kommuninvånarna. Därutöver skulle också utredas om en eventuell avyttring av kommunens aktier i Nynäshamn Energi AB som ett alternativ att förstärka resurserna. Kommunens verksamhetsmål ska uppnås inom ramen för ett negativt resultat i budgeten på 9.8 milj kronor. Investeringsvolymen planerades till 50 milj kronor varför soliditeten (inkl pensionsskuld) enligt budget planerades minska under året till 2.9 %. Det långsiktiga målet för soliditetsutvecklingen är en nivå på % beroende på investeringssituation. När de ekonomiska och verksamhetsmässiga resultaten nu är kända kan konstateras att nämnder och styrelser i stort har uppnått de verksamhetsmässiga målen. Detta vidimeras bl.a av att kommunens verksamheter får fortsatt bra betyg i de brukarundersökningar som genomförts under året. Vissa avvikelser från målen finns vilket närmare framgår av separat redovisning från respektive nämnd. nämnderna redovisar sammantaget ett underskott i internredovisningen på -9 mkr jämfört med budget. Barn- och utbildningsnämnden sva- 10 rar för det största underskottet, -9 mkr mot budget. Även miljö- och stadsbyggnadsnämnden och sociala omsorgsnämnden redovisar underskott mot budget. Den effektivisering och besparing på 5 mkr som skulle bli resultatet av den beslutade organisationsförändringen synes inte nämnderna helt ha kunnat infria under bygget av den nya infartsleden till Nynäshamn startade strax före årsskiftet 1998/99 och fortskrider planenligt genom att Nynäshamns kommun och Stockholms Hamnar förskotterar medel för bygget. en försäljning av kommunens aktier i Nynäshamn Energi AB genomfördes under året. Affären medförde ett kassatillskott på 150 mkr. de kommunala åtagandena inom bostadssektorn, som medfört stora oplanerade kostnader under senare år, fått sina långsiktuga lösningar. kommunens sammantagna ekonomiska resultat för 1999 är ett överskott på 159 mkr. Resultatet före extraordinära intäkter är +13 mkr, eller 23 mkr bättre än budget. Orsaken är framförallt ökade skatteintäkter genom en ny redovisningsprincip som innebär att effekterna av det starkt ökade skatteunderlaget i Sverige under 1999 bokförts på rätt år till skillnad från den eftersläpning på ett år som tidigare tillämpats. Kommunens invånarantal ökade under året med 67 personer. Befolkningen uppgår därmed till invånare. Födelsenettot var -8 personer och flyttningsnettot +77 personer. Under året har fötts 229 barn vilket är ungefär samma nivå som Enligt kommunens senaste befolkningsprognos skulle befolkningen vid årsskiftet ha uppgått till personer. Resultatanalys Förändringen av det egna kapitalet uppgår till milj kr. Försäljningen av kommunens aktier i Nynäshamn Energi AB har resulterat i en extraordinär intäkt på mkr. Köpeskillingen för aktierna uppgick till 167 mkr. Efter ägartillskott till bolaget på 14 mkr, för att kunna genomföra en försäljning av dotterbolaget Nynäshamn Energi Värme AB,

13 och försäljningskostnader erhölls en nettointäkt på mkr Resultatet före extraordinära poster uppgår till mkr vilket är 23.3 mkr bättre än budget. Resultatförbättringen beror främst på ökade skatteintäkter och ett bättre finansnetto. Skatteintäkter och generella statsbidrag är 24.5 mkr större än budgeterat beroende dels på ett bättre skatteutfall för 1998 men framförallt på en ändrad redovisningsprincip för skatteintäkter. Fom 1999 redovisas det förväntade utfallet av kommunalskatt och statsbidrag för innevarande år i enlighet med Riksskatteverkets fastställda prognos. Det innebär att jämfört med tidigare år har den beräknade slutavräkningen för 1999 på 15 mkr fordringsförts. Resultatutveckling mkr Nettokostnader %-andel av skatt Även på kostnadssidan har årets resultat påverkats av en ny redovisningsprincip. Under verksamhetens kostnader har bokförts 3 mkr avseende särskild löneskatt på årets avsättning till pensioner. Budgeten för 1999 underbalanserades med 9.8 mkr. Efter justering för nya redovisningsprinciper uppgår årets resultat före extraordinärt till mkr vilket är 11.3 mkr bättre än budget och 4 mkr sämre än 1998 års resultat. Verksamhetens nettokostnader är 10 mkr högre än budgeterat vilket framförallt beror på kraftigt ökade kostnader under andra halvåret 1999 inom barn- och utbildningsnämndens och sociala omsorgsnämndens verksamheter. Kostnadsökningarna har finansiellt 11 kunnat mötas med ovan nämnda ökade skatteintäkter och finansnetto. Kostnadsökningarna som till stor del är personal kommer att påverka även budgeten Nämnderna har således redan under 1999 i den löpande verksamheten ianspråktagit den resursförstärkning som ett ökat skatteunderlag medför år Skatteintäkter Skatteunderlaget enligt 1999 års taxering ökade med 4.4 %, vilket var 0.3 %-enheter lägre än genomsnittet för riket. Den kollektiva slutavräkningen för kommunsektorn avseende 1999 års taxering (1998 års inkomster) innebar för Nynäshamns del en fordran på skatt med 5.4 mkr. Fom 1999 fordringsförs också en beräknad avräkningsfordran för 2000 års taxering (1999 års inkomster) i enlighet med riksskatteverkets fastställda prognos. Den uppgår till 15 mkr. Skatteinkomsten, inkl statsbidrag, för 1999 ökade jämfört med 1998 med 5.8 % exkl den förändrade redovisningsprincipen. Utdebiteringen var 19:83 kr under Verksamhetens nettokostnader Efter eliminering av interna poster uppgår de externa verksamhetsintäkterna till 168 (158) milj kronor, en ökning med 6.3 %. De externa verksamhetskostnaderna är 748 (692) milj kronor vilket motsvarar en ökning med 8.1 %. Nettokostnaden ökar således till 627 milj kronor eller med 9 %. Nettokostnaderna ökar således snabbare än skatteinkomsten. Löneökningarna under 1999 beräknas ha uppgått till i genomsnitt 3.9 % och inflationen till 0.4 %. Personalkostnaderna har ökat med 8.0 % jämfört med 1998 vilket innebär att personalvolymen sett över hela året ökat med 4 %. Antalet anställda uppgick 31 december 1999 till 1841 (1675) varav 1523 (1380) kvinnor, 83 %. Under 1999 har i genomsnitt avlönats 1531 årsarbetare (tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda). Den redovisade kostnaden för pensionsskuldens förändring bygger på KPA:s beräkningar enligt blandmodellen och omfattar all personal. Årets

14 kostnad uppgår till 13.3 mkr. Till det kommer ränta på avsättningen 0.8 mkr samt avsättning för särskild löneskatt 3.4 mkr. Årets faktiska pensionsutbetalningar uppgår till 8.9 mkr. Avskrivningarna uppgår till 34.1 mkr vilket är något mindre än budgeterat pga lägre investeringsvolym än planerat. Finansnetto Finansnettot är 8 mkr lägre än budgeterat. De främsta orsakerna till detta är lägre lånevolym än planerat pga lägre investeringsvolym, bättre driftresultat under året samt lägre ränteläge än budgeterat. I finansnettot ingår kommunens åtagande gentemot Vägverket att tillsam- Finansnetto %-andel av skatt Investeringar (1999 års prisläge) mkr mans med Stockholms Hamnar förskottera medel för byggandet av ny infartsled till Nynäshamn. Kommunens kostnad 1999 för detta uppgår till 1.4 milj kronor. I finansnettot ingår också konsekvenserna av den finansiella rekonstruktionen av två bostadsrättsföreningar med kommunal borgen. I finansnettot ingår också räntedelen av pensionsskuldsökningen, 0.8 mkr. Den genomsnittliga räntan på kommunens lånestock vid årsskiftet uppgår till 5.6 %. Den genomsnittliga återstående räntebindningen är då 17 månader. Investeringar Årets investeringar uppgår till 35 miljoner kronor. 12 De största investeringarna har gjorts i utbildningslokaler, vatten- och avloppsanläggningar, trafik samt kommunens IT-system Ekonomisk ställning Lång sikt De totala tillgångarna ökade under perioden med 247 mkr eller 35 %. Anläggningstillgångarna ökade med 104 mkr. Detta beror på gjorda investeringar men framförallt på en ökning av långfristiga fordringar i samband med rekonstruktion av bostadsrättsföreningar med kommunal borgen samt förskotteringen av infartsleden. Omsättningstillgångarna ökade med 142 milj kr beroende på kassatillskottet vid försäljningen av Nynäshamn Energi AB. Tillgångsökningen finansierades genom att det egna kapitalet ökade med 162 milj kronor att avsättningarna för pensioner ökade med 15 milj kronor att nya lån upptogs med 91 milj kronor att de korta skulderna minskade med 21 milj kronor Kommunens redovisade soliditet uppgår 30 december 1999 till 48.1 %. Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet uppgår soliditeten till 10.5 %. Målet för kommunens soliditet har fastställts av kommunfullmäktige till % respektive % beroende på om ansvarsförbindelsen för pensioner medräknas. Resultatet av den kommunala verksamheten 1999 har inneburit att soliditeten (inkl pensionsåtagandet) ökat med 14 %-enheter framförallt beroende på ökningen av eget kapital med anledning av reavinsten på försäljningen av aktier i Nynäshamn Energi AB. Samtidigt påverkas beräkningen av soliditeten av förändrade redovisningsprinciper. I 1999 års redovisning finns två förändrade redovisningsprinciper som tillsammans påverkat soliditeten (inkl pensionsåtagandet) negativt med 6.4 %-enheter. Det är dels redovisningen av skatteinkomster, som påverkat soliditeten (inkl pensionsåtagandet) positivt med 1.5 %-enheter, och dels redovisningen av särskild löneskatt på pensioner, som påverkat soliditeten

15 (inkl pensionsåtagandet) negativt med 8.1 %-enheter. Ändrade redovisningsprinciper påverkar också jämförelsen bakåt i tiden. Ibland kan historiska soliditetstal omräknas med hänsyn till nya redovisningsprinciper och ibland är detta inte möjligt. I diagrammet över soliditetens utveckling har justeringar gjorts för löneskatten. Förändringen när det gäller skatteinkomsten är inte möjlig att korrigera historiskt för. Borgensåtaganden Kommunens samlade borgensåtagande inkl förlustansvar för egna-hem uppgick till 605 milj kronor. Det är en minskning med 105 milj kronor jämfört med årsskiftet Minskningen avser framförallt åtaganden för AB Nynäshamnsbostäders lån samt bostadsrättsföreningar. Av det totala borgensåtagandet avser 97 % bostadsmarknaden och resten föreningslivet. 89 % avser åtaganden för helägda kommunala bolag. Under 1999 har rekonstruktionen av Brf Skonaren och BRF Vitsippan, med kommunal borgen, avlutats och kommunen och föreningarna har överenskommit om långsiktiga finansiella lösningar som ger föreningarna förutsättningar att bedriva sin verksamhet samtidigt som kommunen på lång sikt har möjlighet att få tillbaks en del av de ekonomiska insatser som gjorts i föreningarna. Kort sikt Likviditeten uppgick vid årsskiftet 1999 till 174 milj kronor. Den var placerad i obligationer, certifikat 10 milj kr postgiro och bank 164 milj kr Likviditeten påverkades starkt i slutet på året genom försäljningen av aktierna i Nynäshamn Energi AB. Kommunfullmäktige har under 1999 beslutat att 130 mkr av likviditeten ska placeras i långsiktig värdepappersförvaltning för att möta framtida pensionsutbetalningar. Placeringen beräknas göras under våren Långfristiga lån och utlåning mkr Soliditet % (inkl pensionsåtagande och löneskatt) Likviditet i % av externa utgifter 13

16 RESULTATRÄKNING 1999 Budget Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not Förändring pensionsskuld Not VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäker Not Generella statsbidrag, skatteutjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO Extraordinära intäkter Not Extraordinära kostnader FÖRÄNDRING EGET KAPITAL FINANSIERINGSANALYS Budget TILLFÖRDA MEDEL Internt tillförda medel Not Försäljning av anläggningstillgångar Not Minskning av långfristiga fordringar Not Ökning av långfristiga skulder Not Övriga rörelsekapitalpåverkande Not extraordinära intäkter Summa tillförda medel ANVÄNDA MEDEL Nettoinvesteringar Not Ökning av långfristiga fordringar Not Minskning av långfristiga skulder Not Övriga rörelsekapitalpåverkande Not extraordinära kostnader Summa använda medel FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET Specifikation till förändring av rörelsekapitalet Likvida medel Kortfristiga fordringar Förråd Exploateringsmark Kortfristiga skulder Summa förändring

17 BALANSRÄKNING Budget TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Pågående anläggningar Aktier,andelar,bostadsrätter Not Långfristiga fordringar Not Fordringar koncernbolag Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, lager Not Pågående exploateringar Not Kortfristiga fordringar Not Likvida medel Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not därav årets resultat Summa Eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Not Avsättningar särskild löneskatt Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Förvaltade fonder Not Borgensåtaganden Not Kommunalt förlustansvar Not Pensionsåtaganden Not Löneskatt på pensionsåtaganden Diverse förbindelser Not

18 NOTER NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER,TKR Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning verksamhet och entreprenad Övriga intäkter Summa intäkter NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTN, TKR Personalkostnader Inköp entreprenad och tjänster Material och övriga kostnader Summa Justerat med interna nettokostnader Summa kostnader I personalkostnader ingår löneskatt på pensionsskuld och särskild löneskatt med NOT 3 AVSKRIVNINGAR, TKR Planenliga avskrivningar Summa Planenliga avskrivningar beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningarna beräknas fr o m det år då objektet färdigställs. För gamla objekt beräknas avskrivningar med 2 års eftersläpning. NOT 4 FÖRÄNDRING AV PENSIONSSKULD, TKR Årets förändring exkl ränta Summa NOT 5 SKATTEINTÄKTER,TKR Skatteintäkter Just m föreg års taxering -509 Skatteavräkning Sjömansskatt 583 Inomregional skatteutjämning Extra skatteint, Törlingdomen Summa NOT 6 GENERELLA STATSBIDRAG, OCH UTJÄMNING TKR Momsavgift Utjämningsavgifter Statsbidrag netto Summa NOT 7 FINANSNETTO, TKR Finansiella intäkter Utdelning aktier och andelar Ränteintäkter likvidkonto Ränteintäkter långfristiga fordringar Ränteintäkter kundfordringar Ränteintäkter koncernbolag Räntebidrag och övriga fin int Summa Upplupna räntor har bokförts för långfristig utlåning till koncernbolag. Finansiella kostnader Räntekostnader långfristiga lån Räntekostnader koncernbolag -68 Dröjsmålsränta Ränta på pensioner Bankkostnader Byggnadstidsränta Summa Finansnetto NOT 8 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER, TKR Försäljning Nynäshamn Energi AB Summa NOT 9 INTERNT TILLFÖRDA MEDEL, TKR Årets Resultat Avskrivningar Avsättning för pensioner inkl ränta Reavinst Reaförlust 528 Summa NOT 10 FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, TKR Bostadsrätter 40 0 Nynäshamn 2: Nynäshamn 2: Stensvik Snickaren Snickaren Snickaren Aktier Nynäshamn energi Försäljning Summa

19 NOT 11 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR, TKR Summa 0 0 NOT 12 ÖVRIGA RÖRELSEKAP PÅVERKANDE EXTRAORD.INTÄKTER, TKR Ändrade redovisningsprinciper Periodisering kommunalskattemedel 602 Återför av intj pensioner före Per underh vid org förändring, överf 350 till EK Summa NOT 13 NETTOINVESTERINGAR, TKR Aktier, andelar, bostadsrätter Maskiner och inventarier Fastigheter och anläggningar Pågående anläggningar Summa NOT 14 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR, TKR Vägverket Brf Skonaren Regressfordran förl ansvar Nynäshamns rökeri NIF Hockey Kalvö koloniträdgårdsförening Nynäshamnsbostäder AB Summa NOT 15 MINSKNING/ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER, TKR Nya lån Lösen av lån Amortering Omf av kortfr del av långfr lån Kortfr del långfr lån Övr långfr skulder Summa NOT 16 ÖVRIGA RÖRELSEKAP PÅVERKANDE EXTRAORDINÄRA KOSTNADER, TKR Ändrade redovisningsprinciper Löneskatt på pensioner, intj Summa NOT 17 FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR, TKR Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Summa Specifikation av fastigheter och anläggningar Markreserv samt markvärde Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Summa NOT 18 MASKINER OCH INVENTARIER, TKR Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Summa NOT 19 AKTIER, ANDELAR OCH BOSTADSRÄTTER, TKR Aktier Andelar 1 1 Bostadsrätter Summa andelar i Ösmo eldistr för är bokförda till 1 Kr. Specifikation av aktier, tkr Business arena, Stockholm 4 4 Turist Nynäs AB Kommunaktiebolag 1 1 Nynäshamn Energi AB Nynäshamns exploatering AB Aktier Östhandelsforum Stoseb, Storstockholms Energi AB SRV återvinning AB Nynäshamns Mark AB Föreningssparbanken Kommunförbundet AB Nynäshamnsbostäder Summa Specifikation av andelar och bostadsrätter, tkr Stockholms läns företagsförening 1 1 HSB,Nynäshamn (0,1 tkr) Brf, Oxen 1 Brf, Månberget Brf, Björnen Brf Söderkåkar Summa

20 NOT 20 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR, TKR Utlämnade anslagstäckta lån Nynäs Hockey Kalvö koloniträdgårdsförening Hammersta 6: Nynäshamn Rökeri o fiskhall Regressfordran Förskott Vägverket Brf Skonaren Summa NOT 21 LÅNGFRISTIG UTLÅNING KONCERNBOLAG, TKR Nynäshamns exploatering AB Nynäshamnsbostäder AB Summa NOT 22 FÖRRÅD, TKR Konstmappar 117 Jubileumsböcker 123 CD skivor jubileumsåret 82 Summa NOT 23 PÅGÅENDE EXPLOATERING, TKR Industrimark Bostadsmark Summa NOT 24 KORTFRISTIGA FORDRINGAR,TKR Kundfordringar Fordringar dotterbolag Statsbidragsfordringar Förutbetalda hyreskostnader Upplupna ränteintäkter Övriga interimsfordringar Div kortfristiga fordringar Upplupna skatteintäkter Momsfordran, Ludvikamoms Summa Upplupna skatteintäkter Bokföring av upplupna skatteintäkter pga ändrade redovisningsprinciper Slutlig taxeringsutfall Just engångseffekt bokf mot EK 602 Prognos av slutavr Summa NOT 25 LIKVIDA MEDEL, TKR Kassa, Postgiro Bank Koncernkonto, Föreningssparb Koncernräntekonto Obligationer, certifikat Summa NOT 26 EGET KAPITAL, TKR Ingående balans Intjänade pensioner före Löneskatt på pens intjänade Period skattemedel, byte redov princip 602 Överf per underh till EK, vid org för. 350 Årets resultat Utgående balans Av det egna kapitalet är 5819 tkr avsatt till följande ändamål. Fond parkering Fond Äldrebostäder Miljöfond Lånefond bostadsbyggnad Summa NOT 27 AVSÄTTNING PENSIONER, TKR Ingående Balans Ansvarsförbindelse per Avsatt till pensioner per Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning 0 25 Utbetalningar Intjänad PA-KL Årets avgift Intjänad kompletterande ålderspension Intjänad särskild ålderspension Arbetstagare som pensionerats Övrig förändring Summa NOT 28 LÅNGFRISTIGA SKULDER, TKR Långfristiga lån IB Nya lån Lösen av lån Omf av kortfr del föreg år Amortering Kortfr del av lång fr lån Utgående balans lån Nynäshamns brandförsvars förbund 0 0 Ers Marsta avloppsverk (kapital driftbidr) 0 0 Underh park i kv Kronan Övr långfr skulder (1997 bidr ny simhall) 5 5 Summa

21 NOT 29 KORTFRISTIGA SKULDER, TKR Leverantörsskulder Lev.skulder koncernbolag Socialbidrag 124 Semester löneskuld Upplupna sociala avgifter Uppl.soc avg sem.löneskuld Upplupna räntekostnader Förutbetalda hyresintäkter Övriga interimsskulder Personalens källskatt Upplupna löner Övriga kortfristiga skulder Kortfristig del av långfristigt lån Momsavräkning Summa NOT 30 FÖRVALTADE FONDER, TKR Bernhard och Matilda Nilssons fond Hjälpfonden Gundskolans samfond Totalt borgensförbindelser Summa fonder Hjälpfonden kapital disponibel avkastning 4 9 Grundskolans samfond kapital disponibel avkastning 4 10 NOT 31 BORGENSFÖRBINDELSER, TKR Folkets Hus Nynäshamn HB HSB Fastighet 0 HSB:s brf Skonaren HSB:s brf Fjärilen HSB:s brf Vitsippan Nynsähamns IF:s varpaklubb Nynäshamns Ridklubb Nynäshamns Segelsällskap Nynäshamns Tennisklubb Stiftelsen Nickstagården SRV återvinning AB Södertörns Brandförsvarsförbund Västerby bygdegårdsförening Ösmo båtklubb Övriga borgensförbindelser Summa Borgen till koncernbolag Nynäshamn Energi Nynäshamns Energi Värme 0 0 AB Nynäshamns Bostäder Summa Kommunalt förlustansvar för egnahem Låneskuld, SBAB Låneskuld, BKN Låneskuld, Venantius % av låneskuld NOT 32 PENSIONSÅTAGANDE, TKR Garanti för arvsfonden, tilldelat Stiftelsen Hyresbostäder, numera AB Nynäshamnsbostäder för lekskola och ungdomslokal i Nicksta 6 (30 tkr) IB Ansvarsförbindelse Pensionsrätter intj före Överfört till Avsatt till pensioner Byte av grunder Fastställande av PFA-förmån Ränteuppräkning Utbetalningar Avg och hittade inom sistahandsansv Övrigt -827 Summa NOT 33 DIVERSE FÖRBINDELSER, TKR En anställd samt fem förtroendevalda har pensionsrätt enligt avtal/reglemente om visstidspension. 19

22 Fem år i sammandrag 1999 års prisnivå Balansräkning Tillgångar kr/inv Skulder kr/inv Soliditet inkl pensionsåtagande 10,5% 2,9% 4,7% 5,6% 18,0% Resultat/eget kapital 53,5% 48,0% -11,4% -64,5% 0,2% Förändring av tillgångar 35,0% 3,2% 6,1% 4,2% 23,9% Nettoskuld/eget kapital 36,2% 67,5% 616,3% 626,7% 101,4% Resultat 2/nettoinvesteringar 129,1% 94,8% 81,0% 26,0% 30,0% Kapitalbindning 56,1% 37,0% 38,0% 48,0% 55,0% Balanslikviditet 228,6% 76,6% 101,1% 77,7% 85,2% Likviditet/externa utgifter 21,0% 6,3% 9,6% 4,6% 4,0% Resultaträkning Utdebitering 19,83 19,75 *** ** * Skatteintäkt egen kr/inv Skatt o skatteutjämning kr/inv Verks bruttokostnad kr/inv Verks nettokostnad kr/inv Skatteutveckling totalt 8,3% 6,3% 6,9% 6,4% 8,1% Nettokostnadsutveckling 9,0% 2,0% 1,7% 9,1% 10,1% Finansnetto utveckling -4,4% -4,7% 48,6% 89,5% -48,6% Nettokostnader/skatt 89,3% 88,9% 92,0% 94,4% 91,7% Finansnetto/skatt 1,3% 1,7% 1,9% 1,4% 0,8% Resultat 2/skatt 9,4% 8,9% 6,2% 4,3% 7,5% Resultat efter avskrivningar/skatt 1,7% 3,9% 0,6% -2,8% 1,7% * skatteväxling Omsorgsreformen 1.26 kr ** skatteväxling Psykiatrireformen 0.23 kr samt Omsorgsreformen 0.17 kr *** skatteväxling Psykiatrireformen 0.04 kr Ekonomistyrning Kommunens ekonomistyrning bygger på en indelning i balansräkningsenheter. I princip utgör varje nämnd en balansräkningsenhet. Balansräkningsenheten ansvarar för de intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som dess verksamhet genererar. Enhetens årliga resultatet balanseras i sin helhet i balansräkningen. Nämnderna finansierar sin verksamhet dels med ett kommunbidrag som utgör nämndens andel av kommunens skatteintäkter och dels med andra externa och interna intäkter. Nämndernas resultat uppgår 1999 till milj kronor. Detta resultatet balanseras till

23 Driftredovisning (mkr) Intäkt Kostnad Resultat Avvikelse* Kommunstyrelsen KF/KS 7,0-5,9 1,1 1,1 administrativa kontoret 19,1-16,7 2,4 0,2 kommunledningskontoret 30,8-30,6 0,2 2,4 mark och exploatering 7,0-6,3 0,7 0,7 räddningstjänst 14,0-13,5 0,5 0,5 vatten och avlopp 36,2-38,7-2,5 0,6 Barn- och utbildningsnämnden 408,0-414,8-6,8-9,0 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 60,4-61,7-1,3-2,1 Hamnen 3,9-4,1-0,2-0,2 Sociala omsorgsnämnden 283,4-288,2-4,8-4,1 Revisionen 0,7-0,7 0,0 0,0 Summa 870,5-881,2-10,7-9,9 * Avvikelse mot budgeterat resultat inkl budgetjusteringar under året Investeringsredovisning (mkr i löpande priser) Kalkyl Kommunstyrelsen administrativa kontoret 1,4 2,1 12,2 mark och exploatering 1,7 2,9 4,1 vatten och avlopp 8,6 24,4 17,0 Barn o utbildningsnämnden * 13,8 15,4 Miljö- o samhällsbyggnadsnämnden * 4,6 6,1 Hamnen 1,5 0,1 11,0 Socialaomsorgsnämnden * 3,3 0,0 Summa nettoinvesteringar 34,9 51,0 * Uppgifter för 1998 kan inte lämnas pga av omorganisation av nämnderna. Nynäshamn den 30 mars Håkan Sjögren Gunilla Yndefors 21

24 Kommunen Personalredovisning Antalet anställda totalt Kommunen övergripande Närvarotiden för kommunens personal har minskat markant under 1999 jämfört med Huvudorsaken till detta är att sjukfrånvaron har ökat betydligt under året. Antalet sjukdagar för kvinnor har ökat med ca 45 % och för män med hela 78 %. Båda dessa siffror är alarmerande. Den ökade sjukfrånvaron bland män är i för sig på en lägre absolut nivå, men den stora ökningen bland män är ett trendbrott. Den stora ökningen totalt kan inte lätt förklaras för vår del utan måste sättas i samband med hela samhällsutvecklingen med ökad sjukdom och sjukfrånvaro, ofta relaterad till stressjukdomar och psykosocial ohälsa. Tyvärr följer vår organisation denna utveckling. Frågorna har aktualiserats och en ökad focus har satts i vår organisation på att utveckla rehabiliteringsarbetet och tidigt upptäcka arbetsrelaterad sjukdom. Under 1999 har vissa åtgärder genomförts tillsammans med Försäkringskassan och företagshälsovården för att hitta nya metoder i rehabiliteringsarbetet. Chefernas roll bedöms ha en avgörande betydelse i detta arbete och under 1999 har olika åtgärder vidtagits för att stärka cheferna. Antalet unga i organisationen har ökat. Det har inte gett utslag i att medelåldern i kommunen har sänkts utan den är fortfarande hög. Antalet anställda den 31 december uppdelat på kvinnor och män 22 Fördelningen mellan män och kvinnor som arbetar i organisationen är oförändrad sedan föregående år. I samband med det stora rekryteringsbehov kommunen har bör det finnas större möjligheter att påverka situationen än tidigare. Det krävs dock att insatser görs som stimulerar män utbilda sig för yrken inom våra verksamheter. I jämställdhetsplanen finns åtgärder beskrivna som kan medverka till en ökad rekrytering av män. Antalet anställda ökade under året inom framförallt Barn- och utbildningsförvaltningen och Sociala omsorgsförvaltningen av naturliga skäl, då de båda utgör de dominerande verksamheterna minskade antalet deltidsanställda relativt sett i kommunen. Under 1999 har antalet deltidanställda i kommunen åter ökat. De nyanställda i kommunen är i stor utsträckning deltidsanställda. Detta är till stor del beroende på det sätt kommunen valt att organisera arbetet inom verksamheterna. Ett utvecklingsarbete pågår för att utveckla mer flexibla arbetstider som är till nytta både för verksamheterna och för de anställda. Ett projekt kring flexibla arbetstider och distansarbete slutredovisades vid ett seminarium i mars Administrativa kontoret Antalet tillsvidareanställda den 31 december 1999 är en färre än föregående år, vi har minskat från 32 st till 31 st men antalet vikarier är oförändrat 3 st. 85 % är kvinnor och 15 % män och medelåldern för kvinnor är 47 år och för männen 45 år. Den faktiska närvarotiden på arbetsplatsen är för kvinnorna 67 % och för männen 78 %. Största frånvaroorsaken för kvinnorna är sjukdom (14%) därefter semester (12%) samt övrig frånvaro, studier m m, (6%). För männen är största frånvaron semester (12%) sedan tjänstledighet (9%) samt sjukdom (1%). Antalet sjukdagar i snitt per anställd kvinna är 23 och per man 4, det innebär en minskning från föregående år med 8%. Orsaken till den relativt höga sjukfrånvaron för kvinnor beror på att vi har haft flera långa sjukdomsfall under året.