Keskos år Keskos år

Transkript

1 Keskos år Keskos år

2 Layout och ombrytning: Incognito Oy energisk Upp och ut och cykla! Den finländska livsstilen består allt mer av aktiv motion och aktivt friluftsliv. Intersports omfattande affärsnätverk och breda urval ger denna kvalitetsmedvetna konsumentgrupp sakkunnig service. Fotografier: Kirsi Salovaara Bilder av styrelsen: Rami Salle Tryck: Libris Oy

3 Innehållsförteckning Koncern 2 Kesko i korthet 4 År 2006 i korthet 6 Verkställande direktören har ordet 8 Vision, värderingar och mål 10 Strategiska tyngdpunkter 12 Framgångsfaktorer 17 Omvärld 48 Personal 51 Kesko som ansvarsbärare Affärsområden Styrelse och ägare Kesko Livs 54 Förvaltningsprinciper Rautakesko Corporate Governance VV-Auto 62 Styrelsen Anttila 64 KoncernledningsKesko Lantbruk gruppen Övriga affärsområden Konekesko Kauko-Telko Möbel- och inredningshandel (Indoor Group) Sporthandel (Intersport Finland) Handel med hemteknik (Musta Pörssi) Skohandel (WellStep) Handel inom optikbranschen (Stjärn Optiker Group) 46 Fastighetsverksamhet Bokslut 66 Innehållsförteckning 67 Styrelsens förvaltningsberättelse 77 Koncernbokslut (IFRS) 81 Noter till koncernbokslutet 128 Moderbolagets bokslut (FAS) Tilläggsuppgifter 137 Aktier och aktieägare 144 Information för aktieägare 145 Information om Kesko som investeringsobjekt 146 Kontaktuppgifter 148 Ordlista

4 2 Keskos år 2006 Koncern Kesko i korthet Affärsområden Kesko är en finländsk, kunnig aktör inom detaljhandeln som erbjuder konsumenterna i de nordiska och baltiska länderna och i Ryssland uppskattade produkter och tjänster i intensivt samarbete med köpmannaföretagare och andra samarbetspartner. Kesko Livs Sidan 20 Anttila Sidan 32 Kesko Livs detaljhandelskedjor är K-citymarket, K-supermarket, K-market och K-extra. Kesko Livs styr K-mataffärskedjorna och förenar deras köpkraft, skapar en effektiv logistikverksamhet, förvärvar affärsplatser och ser till att K-mataffärerna får ett starkt stöd för marknadsföringen och utvecklingen. K-matköpmannen ansvarar för att infria kundlöftet i sin affär. Kesko Livs dotterbolag Kespro Ab erbjuder leveransförsäljningsoch partihandelstjänster till företagskunder. Anttila är ett bolag som inriktar sig på varuhushandel. Anttila består av Anttilavaruhusen, inredningsvaruhusen Kodin Ykkönen, Anttila Postorder samt nätvaruhuset NetAnttila. Rautakesko Sidan 26 Våra starkaste kompetensområden Rautakesko bedriver järn- och inredningshandel, och dess detaljhandelskedjor är K-rauta, Rautia, Byggmakker och Senukai. Rautakesko styr sina kedjor, förenar deras köpkraft, skapar en effektiv logistikverksamhet, förvärvar affärsplatser och ser till att affärerna får ett starkt stöd för marknadsföringen och utvecklingen. Rautakesko är verksamt i Norden, Baltikum och Ryssland. Rautakeskos detaljhandelskedjor består av affärer som ägs dels av köpmannaföretagare, dels av Rautakesko. Rautakeskos B-to-B-service betjänar byggföretag, industrin och andra professionella kunder. Utveckling och styrning av affärskoncepten och varumärkena Utveckling av affärsplatsnätverket Internationell kompetens inom detaljhandeln Produktion av inköps- och logistiktjänster åt samarbetspartnerna Effektiv förening av köpmannaföretagandet och kedjeverksamheten Utnyttjande av koncentrerade resurser och fördelarna av storskaligheten Kesko Lantbruk Sidan 35 Kesko Lantbruks kedjor är K-lantbruk och Kesko Agro. Kesko Lantbruk anskaffar och säljer produktionsförnödenheter och maskiner till lantbruksföretagare och bedriver spannmålshandel med dem. Kesko Lantbruk har verksamhet i Finland och i de baltiska länderna. Övriga affärsområden Sidan 38 Konekesko är ett tjänsteföretag som specialise- rat sig på import och försäljning av entreprenadoch miljömaskiner, lastbilar och bussar samt fritidsmaskiner. Konekesko säljer också skogsmaskiner i de baltiska länderna via Kesko Agro samt låter tillverka och säljer båtar av märket Yamarin i Finland och exporterar dem till länder i Europa. Kauko-Telko bedriver internationell teknisk han- del i de nordiska och baltiska länderna, i Polen, Kina och i Ryssland, främst i regionerna kring S:t Petersburg och Moskva. VV-Auto Sidan 30 VV-Auto importerar Volkswagen-, Audi- och Seatpersonbilar samt Volkswagen-nyttobilar. VV-Auto bedriver även detaljhandel med bilar och erbjuder eftermarknadsföringstjänster. Möbel- och inredningshandel Indoor Group är en detaljköpman inom heminredning och möbelhandel, och företaget verkar i Finland och i dess närområden. Dess detaljhandelskedjor är Asko och Sotka. 1. Finland 4. Baltikum Sporthandel K-gruppens kedjor inom sporthan- Alla Keskos Järnhandel deln är Intersport, Kesport och Budget Sport. branscher Lantbrukshandel Maskinhandel 2. Sverige Möbelhandel Hemteknikhandel Musta Pörssi är en kedja som erbjuder produkter och tjänster inom hemteknik. Järnhandel Möbelhandel Ryssland, regionerna kring S:t Petersburg Norge och Moskva Järnhandel Järnhandel Skohandel K-gruppens specialaffärskedjor inom skohandeln är K-kenkä och Andiamo. Stjärn Optiker är en kedja med märkesprodukter inom optikhandeln i Finland.

5 Koncern Affärsområden Förvaltning och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter noggrann Gör-det-själv-livet Intresset för inredning och renovering av hemmet har ökat enormt. Järnaffärerna inom K-gruppen satsar på kunnig service och rådgivning för både gör-det-självkunder och professionella kunder. 3

6 4 Keskos år 2006 År 2006 i korthet Ett rekordartat år 2006 Koncernens omsättning ökade med 10,4 % och uppgick till milj. euro. Omsättningen i Finland ökade med 4,3 % och uppgick till milj. euro. Omsättningen i utlandet ökade med 42,7 % och uppgick till milj. euro, dvs. 20,6 % av hela omsättningen. Kundtillfredsställelsen ökade. K-mataffärernas försäljning började öka. Rautakesko fortsatte att öka i Finland och i utlandet Koncernens rörelsevinst exklusive engångsposter utgjorde 280 milj. euro (216 milj. euro). Koncernens resultat per aktie var 3,76 euro (1,87 euro). Marknadsvärdet för bolagets aktiestock ökade år 2006 med milj. euro till milj. euro. Keskos styrelsen föreslår för bolagsstämman att 1,50 euro per aktie utdelas i dividend för år Försäljningen ökade inom mathandeln Projektet med att förnya stamkundsprogrammet inleddes Kesko Livs förnyade sin strategi genom att förtydliga sina kedjekoncept och kedjornas kundlöften. K-mataffärernas strategi med att fokusera på service, kvalitet samt att förbättra priskonkurrensförmågan gav resultat. K-mataffärernas försäljning ökade starkt under hela året och överskred marknadens tillväxt i slutet av året. Investeringarna i affärsplatser utökades. Kesko Livs eget produktmärke Pirkka fyllde 20 år. Pirkkaprodukternas andel av försäljningen har ökat i jämn takt och produktantalet har överstigit Förnyelsen av stamkundsprogrammet K-Plussa inleddes och ett beslut om att lansera de nya K-Plussa-korten våren 2007 fattades. K-gruppen och OP-gruppen avtalade om en gemensam utveckling av K-Plussa-korten och om annat långvarigt samarbete. K-Plussas stamkundstidning Pirkka är den mest utbredda tidskriften i Finland. Rautakeskos starka internationalisering fortsatte Den norska Byggmakkerkedjan och den ryska Stroymasterkedjan, som förvärvades år 2005, fusionerades framgångsrikt med Rautakesko. Rautakeskos omsättning och resultat utvecklades gynnsamt i alla verksamhetsländer. I Finland öppnades tre nya affärsplatser, i Sverige en och i Baltikum fyra. I St: Petersburg i Ryssland öppnades två nya K-rautaaffärer. I Kaunas i Lettland håller man dessutom på att bygga ett logistikcentrum. Rautakesko blev ett av de fem största europeiska järnhandelsföretagen. Varuhushandeln växer Anttilas omsättning ökade med 6,0 % år Försäljningen för inredningsvaruhusen Kodin Ykkönen ökade med 10,3 % och försäljningen för Anttilavaruhusen med 3,7 %. Anttilas distanshandel ökade med 7,9 %. De mest sålda produktgrupperna räknade i euro på NetAnttila var hemelektronik, IT-produkter och digitala kameror. Keskokoncernen förtydligade sin struktur och fattade ett beslut om att fusionera Keswell Ab med Kesko Abp. Keswells dotterbolag fortsätter med sin verksamhet som självständiga bolag som ägs av Kesko Abp. Verkställande direktören för Anttila Oy Matti Leminen utnämndes till medlem i koncernens ledningsgrupp fr.o.m Kesko sålde sina detaljhandelsfastigheter och sin andel av Rimi Baltic AB Kesko avyttrade 77 av sina detaljhandelsfastigheter i olika delar av Finland till Niam Retail Holding Finland AB. Köpeskillingen var drygt 200 milj. euro. Keskokoncernens försäljningsvinst uppgick till 99,3 milj. euro. Kesko Livs sålde sin andel på 50 % av aktierna i Rimi Baltic AB till ICA Baltic AB för en köpesumma på 190 milj. euro. Keskokoncernens försäljningsvinst från aktieaffären uppgick till 131 milj. euro. I samband med affären avyttrades de mataffärsfastigheter som ägs av Keskos dotterbolag till Rimi Baltic AB. Kesko förutspås erhålla en försäljningsvinst på 25 milj. euro från fastighetsaffären som bokförs för det första kvartalet av år De medel som blir fria genom affären kommer Keskokoncernen att använda till att finansiera koncernens tillväxt i utlandet, bl.a. i Ryssland, samt till att investera i affärsplatser i Finland. Marknadsvärdet ökade Kursen för Keskos B-aktie var 40,02 euro vid utgången av år Kursen ökade med 67 % under året. Utländsk ägo av B-aktien ökade från 40 % till 50 % under året.

7 Koncern Affärsområden Förvaltning och ägare Bokslut 5 Tilläggsuppgifter Nyckeltal år 2006 NYCKELTAL ÅR Förändring, % Omsättning* milj ,4 Rörelsevinst* milj ,1 Rörelsevinst exklusive engångsposter* milj ,6 Vinst före skatt* 51,7 milj Avkastning på investerat kapital % 22,6 12,5 81,1 Avkastning på eget kapital % 23,1 13,0 77,9 Investeringar* milj ,8 Kassaflöde från rörelsen milj ,1 Soliditet % 47,0 42,3 11,1 Nettoskuldsättningsgrad % 11,9 42,4-71, ,5 1,50** 1,10 36,4 Anställda (i medeltal) Dividend/aktie** Resultat/aktie, justerat 3,76 1,87 (..) Eget kapital/aktie, justerat 17,94 15,35 16,9 * fortlöpande verksamheter **förslag till bolagsstämman (..) förändring över 100% FÖRDELNING AV OMSÄTTNINGEN PER AFFÄRSOMRÅDE 2006* % RÖRELSEVINST EXKLUSIVE ENGÅNGSPOSTER PER AFFÄRSOMRÅDE 2006*, % 1. Kesko Livs 41,1 % 1. Kesko Livs 42,4 % 2. Rautakesko 24,2 % Keswell 11,9 % 4. VV-Auto 9,0 % Rautakesko 30,0 % Keswell 10,6 % 6. Kesko Lantbruk 8,6 % VV-Auto 9,7 % Konekesko 2,3 % Konekesko 2,6 % Kesko Lantbruk 2,6 % Kauko-Telko 2,8 % 7. Kauko-Telko 2,0 % * fortlöpande verksamheter * fortlöpande verksamheter KONCERNENS RÖRELSEVINST KONCERNENS OMSÄTTNING*, MILJ. < FAS IFRS > EXKLUSIVE ENGÅNGSPOSTER*, MILJ. 300 < FAS IFRS > RESULTAT/AKTIE OCH DIVIDEND/AKTIE, 4,0 < FAS IFRS > 3, , , , ,5 100 * 1, , FINLAND ÖVRIGA LÄNDER * fortlöpande verksamheter RESULTAT/AKTIE, JUSTERAT * fortlöpande verksamheter DIVIDEND/AKTIE * förslag till bolagsstämman

8 6 Keskos år 2006 Verkställande direktören har ordet Ett framgångsrikt år 2006 Helsingfors M AT T I H A L M E S M Ä K I koncernchef Kesko förverkligar strategin för en sund, fokuserad tillväxt. Strategins centrala innehåll är att överträffa K-affärernas kunders förväntningar och att öka Keskos aktieägarvärde. Kesko strävar efter tillväxt förutom på den stabila nordiska marknaden även i synnerhet på den starkt växande marknaden i Baltikum och Ryssland. Detaljhandelsmarknaden uppvisade en positiv tillväxt inom alla våra verksamhetsområden år Keskokoncernens försäljning ökade med över 10 % och rörelsevinsten före engångsposter var på en rekordartad nivå. Alla affärsområden inom koncernen var lönsamma, och Kesko uppnådde sina centrala mål. Räkenskapsperiodens vinst steg till 379 miljoner euro tack vare den goda rörelsevinsten och exceptionellt höga försäljningsvinster. Keskoaktiens kurs steg år 2006 till den hittills högsta nivån under den 45-åriga börshistorien och översteg vid utgången av året 42 euro. Försäljningen för K-mataffärerna ökade under hela förra året och översteg i slutet av året klart nivån för marknadsutvecklingen. En central framgångsfaktor är att det i varje K-mataffär finns en kunnig och aktiv K-köpman som med sin personal betjänar kunderna. För att marknadsandelen fortfarande ska kunna förstärkas krävs att det sker en fortsatt stark utveckling av konkurrenskraften samt betydande investeringar i affärsplatsnätverket. När Rimi Baltics funktionella förbindelse till de övriga affärsverksamheterna blev mindre än väntad sålde vi vår andel av samföretaget till ICA och bokförde en försäljningsvinst på 131 milj. euro från aktieaffären. Kesko utreder också för närvarande om det finns grunder och förutsättningar för en expansion av Kesko Livs verksamhet till de baltiska länderna och Ryssland inom en snar framtid. Rautakesko var mycket framgångsrikt i Finland, Litauen, Norge, Ryssland, Sverige, Estland och Lettland, det vill säga i alla sina verksamhetsländer. Internationaliseringen av Rautakesko har gått snabbt framåt, och idag hör bolaget till täten av europeiska företag inom järnhandeln. Rautakesko fortsätter under de närmaste åren med kraftiga investeringar i affärsplatser i synnerhet i Ryssland. Keskos goda inkomstfinansiering och förra årets affärsplatsrealiseringar om totalt mer än 770 milj. euro utgör en stadig grund för investeringar och dividendutdelning enligt dividendutdelningspolicyn. Keskos soliditet ligger trots detta på en hög nivå. Keskos ansvarsfulla verksamhet och kontinuerliga strävande efter att vara en bra medborgare uppmärksammades än en gång förra året av flera internationella instanser. Kesko valdes bl.a. för tredje gången till världens bästa företag i handelsbranschen inom samhällsansvarsrapporteringen i en utvärdering som gjordes av FN:s miljöorganisation UNEP.

9 Koncern Affärsområden Kesko har cirka och K-affärerna omkring anställda inom handeln. I Keskos affärer och enheter i utlandet verkar omkring personer och 17 olika nationaliteter. Förändringen har varit snabb eftersom Kesko öppnade de första K-rautaaffärerna i Sverige så sent som år Att på ett fördomsfritt sätt använda den lokala personalens kompetens har varit en nyckelfaktor när Kesko på en kort tid expanderat till nya internationella marknader. De anställdas motivation, breda kompetens och arbetstillfredsställelse är garantin för fortlöpande framgång. K-affärens kunder har rätt att förvänta sig produkter av hög kvalitet, breda sortiment och utmärkt service vid varje affärsbesök och alltid till ett konkurrenskraftigt pris. Förutom att vi genom vårt arbete ständigt strävar efter att infria detta kundlöfte arbetar vi för närvarande, i samarbete med OP-gruppen och vissa andra samarbetspartner, med att förnya stamkundssystemet K-Plussa som kommer att lanseras år Jag vill varmt tacka alla Keskoanställda för ett strävsamt arbete och engagemang för att uppnå gemensamma mål. Jag tackar också alla aktieägare, K-köpmän och deras personal samt alla våra samarbetspartner för visat förtroende och för samarbete under år Förvaltning och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter 7

10 8 Keskos år 2006 Vision, värderingar och mål Affärsverksamhet Kesko är en finländsk, kunnig aktör inom detaljhandeln och erbjuder konsumenterna i de nordiska och baltiska länderna och i Ryssland uppskattade produkter och tjänster i intensivt samarbete med köpmannaföretagare och andra samarbetspartner. Kesko leder detaljhandelskedjorna och utvecklar koncepten och verksamhetsmodellerna för handeln samt informationshanteringen och logistiktjänsterna. Kesko verkar inom bl.a. mat-, järn-, bil-, varuhus-, lantbruks- och maskinhandeln. Vision Kesko är det ledande tjänsteföretaget inom handelsbranschen och ett aktat börsbolag. Värderingar Vi överträffar kundens förväntningar Vi är bäst i vår bransch Vi känner till våra kunders behov och förväntningar. Vi vill uppfylla och överträffa kundernas förväntningar vid varje affärs besök. Vi erbjuder våra kunder marknadens bästa varor och tjänster till konkurrenskraftigt pris. Vi verkar i en öppen och växelverkande arbets- Vi skapar en god arbetsgemenskap gemenskap, där människan respekteras och var och en kan göra en fullvärdig insats och ta initiativ. Vi verkar på ett ansvarsfullt sätt och följer etiskt Vi bär vårt samhällsansvar godtagbara principer i allt vad vi gör såväl i arbetsgemenskapen som tillsammans med våra samarbetspartner. Mål Koncernens mål styr fastställandet av målsättningar och verkställandet av strategier för branscherna och kedjorna. Nöjdaste kunder ökat kundvärde Kundernas förväntningar överträffas Bäst i branschen - marknadsledarskap på utvalda marknader Utmärkta verksamhetssätt, affärer och tjänster Kompetent och entusiastisk personal Bra resultat ökat värde för aktieägarna Bästa praxis och prestationsförmåga inom handelsbranschen Samhällsansvar på hög nivå Ledning i enlighet med värderingarna Systematisk kompetensutveckling Avkastning på eget kapital 12 % Avkastning på investerat kapital 12 % I Finland snabbare tillväxt än på marknaden Den internationella verksamhetens andel ökas

11 Koncern Affärsområden Förvaltning och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter upptagen Affären i hemdatorn Allt fler konsumenter köper musik, elektronik och kläder på nätet. NetAnttila är ett av Finlands största nätvaruhus som erbjuder kunderna ett enkelt och förmånligt sätt att handla när det passar dem bäst. 9

12 10 Keskos år 2006 Strategiska tyngdpunkter Sund fokuserad tillväxt I Keskos strategi betonas en sund fokuserad tillväxt, konsumentkundhandel och tjänster samt kostnadseffektiva verksamhetsmodeller. Keskos strategiska mål är att stärka sin ställning på utvalda marknader och öka sina marknadsandelar lönsamt. Vi strävar efter tillväxt på den stabila nordiska marknaden och i synnerhet på den starkt växande marknaden i Baltikum och Ryssland. I Finlands närområden finns stora tillväxtmöjligheter särskilt inom byggande och inredning av hemmet, i synnerhet i Ryssland. Kesko har internationaliserats kraftigt under de senaste åren, och redan ca. en femtedel av omsättningen utgörs av den internationella verksamheten. Expansionen har skett både genom företagsförvärv och genom nyetablering. I spetsen för internationaliseringen har varit järnhandeln som nu utvidgas i synnerhet i nordvästra Ryssland. Rautakeskos mål är att bli marknadsledare i Baltikum, de nordiska länderna och på utvalda områden i Ryssland. Inom lantbruks- och maskinhandeln är målet att befästa sin ställning som marknadsledare i Baltikum. Inom mat- och specialvaruhandeln kartläggs nya marknader. Målet är att K-mataffärernas försäljningsutveckling stadigvarande är bättre än marknadsutvecklingen. Konsumentkundhandel och -tjänster Keskos strategiska tillväxtområde är konsumentkundhandel. Genom kedjeverksamheten styr Kesko detaljhandeln som köpmännen bedriver. Kesko har dessutom en egen detaljhandel. Köpmannaföretagandet gör att Kesko skiljer sig från sina konkurrenter och ger betydande konkurrensfördelar. Kesko skapar förstklassiga ramar för sina köpmannaföretagare för att de skall kunna betjäna sina kunder med bästa möjliga produkter och tjänster. Framgång i konsumentkundhandeln förutsätter hög kundtillfredsställelse, tydliga kund- och varumärkeslöften samt att löftena infrias vid varje affärsbesök. Kundlöftena infrias genom en bra service, högklassiga produkter med konkurrenskraftiga priser samt genom ett omfattande affärsplatsnätverk. För att kunna uppnå en högre kundtillfredsställelse än konkurrenterna och skapa konkurrenskraftiga stamkundsrelationer förnyas belönings- och betalningskortsegenskaperna hos K-Plussa. Genom förnyelserna strävar man efter att på ett bättre sätt kunna utnyttja stamkundsinformation vid skapandet och marknadsföringen av sortimenten. Dessutom blir stamkundskortet mångsidigare. Kostnadseffektiva verksamhetsmodeller I Keskos strategi betonas ett utnyttjande av olika slags affärsverksamhetsmodeller (köpmannaoch partnerskapsmodellerna, den egna detaljhandelsmodellen samt partihandeln) i olika marknads- och konkurrenslägen. Sammanslagningen av köpmannaföretagandet och den effektiva kedjeverksamheten skapar goda förutsättningar för Keskos tillväxt. Kesko har en lång erfarenhet av och specialkunskaper i utnyttjandet av verksamhetsmodeller för köpmannaaffärer. Koncernens tillväxt i Finland och i synnerhet i utlandet ställer stora krav på effektiviteten samt på affärs- och stödverksamheterna. Ökningen av volymerna och en effektiv styrning av funktionskedjan från producenterna till kunderna förutsätter en förmåga att utnyttja koncernens skalfördelar till förmån för kunderna. Synergifördelarna mellan koncernens olika affärsverksamheter kommer att utnyttjas effektivare än hittills. Styrningen som bygger på information gör det möjligt att i betydlig mån öka effektiviteten vid skapandet av sortiment, prissättningen och styrningen av leveranskedjan. För att kunna uppnå effektivitetsfördelar utvecklar man de automatiska styrningssystemen för affärsverksamhet i fråga om skapandet av beställningar och sortiment. Informationsteknikens roll blir allt viktigare i detaljhandelns funktioner och kräver fortlöpande utveckling av kunskaperna. K-instituutti som är en servicecentral för kompetensutveckling inom detaljhandeln samt informationshanteringen är andra viktiga sätt att öka kompetensen och arbetsproduktiviteten.

13 Koncern Affärsområden Förvaltning och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter Keskos strategiska tyngdpunkter Konsumentkundhandel och -service Sund fokuserad tillväxt Högre kundtillfredsställelse internationalisering än konkurrenterna Betydande Infriande av kund- och Ökning av marknadsandelarna varumärkeslöften Konstnadseffektiva verksamhetsmodeller Effektiv sammanslagning av köpman- naföretagandet och kedjeverksamheten Utnyttjande av skalfördelar Hantering av information och datateknik Personalens utmärkta kompetens och ledning av personalen Ekonomiska mål MÅL MÅLNIVA REALISERAT 2006 Ökad omsättning I Finland snabbare tillväxt än på marknaden Realiserat: Rautakesko, VV-Auto Den internationella verksamhetens andel ökas Tillväxt 4,7-procentenheter Avkastning på eget kapital 12 % 23 % Avkastning på investerat kapital 12 % 23 % Räntebärande nettoskulder/driftsbidrag <3% 0,4 % Soliditet % 47 % Ekonomiskt mervärde Ökande positivt ekonomiskt Realiserat mervärde som intern mätare 11

14 12 Keskos år 2006 Framgångsfaktorer Kundservice Enligt Keskos strategi är konsumentkunderna Keskos centrala kundgrupp. Kunderna betjänas med hjälp av tre olika verksamhetsmodeller. 1) Detaljhandel som bedrivs av köpmannaföretagarna Den huvudsakliga affärsverksamhetsmodellen på den finska marknaden är detaljhandeln som bedrivs av köpmannaföretagarna. Till exempel i Finland har alla K-mat- och K-rautaaffärer en köpmannaföretagare. Olika typer av företagarmodellerna används även i vissa andra verksamhetsländer, till exempel i Norge och i de baltiska länderna. Köpmannaföretagandet gör att Kesko skiljer sig från sina konkurrenter och ger betydande konkurrensfördelar. Keskos uppgift är att skapa förstklassiga ramar för sina köpmannaföretagare för att de skall kunna betjäna sina kunder med bästa möjliga produkter och tjänster. Köpmannens uppgift är bl.a. att infria sin egen kedjas kundlöfte samt att ge kunderna mervärde. Samarbetsmodellen med olika tjänster mellan Kesko och K-köpmännen är resultatet av ett utvecklingsarbete som har pågått i flera årtionden. Vid utgången av år 2006 samarbetade Kesko med K-köpmannaföretagare och med ytterligare 250 andra köpmän inom kedjorna Asko, Sotka, Stjärn Optiker, Byggmakker och Senukai. År 2006 utgjorde Keskos försäljning till köpmännen 43 % av omsättningen. I Finland kan man bli K-köpman genom traineeprogrammet för K-köpmän. Varje år utexamineras nya K-köpmän från utbildningsprogrammet. Som stöd för den nya köpmannen har man också gjort upp ett omfattande servicepaket som innehåller bl.a. tjänster inom finansie- Kesko i handelns värdekedja Varuleverantörer och serviceproducenter Informationshantering och logistik Informationshantering Marknadsföring och stöd för handeln Utveckling av affärskoncept Stamkundsmarknadsföring och K-Plussa Mediaplanering Styrning av varumärken Affärsplatser Köpmannaresurser Utveckling av personalen Övriga stödtjänster Inköpstjänster Logistiktjänster Kundservice Detaljhandel som bedrivs av köpmannaföretagare 43 % av Keskos omsättning Egen detaljhandel 31 % av Keskos omsättning Företagskundhandel (B-to-B) 26 % av Keskos omsättning Varu- och tjänsteflöde Informations- och kassaflöde Konsumentkunder

15 Koncern Affärsområden ring, bokföring, marknadsföring och andra tjänster i anslutning till grundandet av en affär. År 2006 inledde 126 nya köpmän sin verksamhet. 2) Keskos egen detaljhandel Den egna detaljhandeln är den huvudsakliga verksamhetsmodellen inom Keskos utlandsverksamheter. Modellen används också i Finland inom vissa varubranscher. Keskos egna detaljaffärer i Finland är till exempel varuhusen Anttila och Kodin Ykkönen. Även specialvaruhandeln inom K-citymarketkedjan är en del av den egna detaljhandeln. Näthandeln erbjuder dessutom snabbt ökande möjligheter inom handeln. Vid utgången av år 2006 utgjorde andelen för Keskos egen detaljhandelsförsäljning 31 % av omsättningen. 3) Företagskundhandel (B-to-B) Utöver detaljhandel bedriver Kesko företagskundhandel. Keskos vanligaste företagskunder är bl.a. storkök, byggfirmor, VV-Auto-återförsäljare, lantbruksföretagare och industrin. Under de senaste åren har inte bara varuhandeln utan även olika tjänster och förtillverkning av produkter ökat sin andel också inom företagskundhandeln. År 2006 var företagskundhandelns andel av omsättningen 26 %. Marknadsföring och stöd för handeln Anskaffning och analys av stamkundsinformation samt ökning av kundkännedom Keskos centrala kritiska framgångsfaktorer är ökning av kundtillfredsställelsen och kundlojaliteten som eftersträvas genom utnyttjande av kundinformation. Kundrelationerna betonas i Keskos vision och värderingar. För att K-gruppens högsta värdering att överträffa våra kunders förväntningar skall kunna förverkligas förutsätts djup kundkännedom. För att kunderna skall kunna betjänas på ett utmärkt och allt effektivare sätt bör man känna till kundernas behov, önskemål och förväntningar bättre än huvudkonkurrenterna. När man analyserar kundrelationer är det viktigt att samla och spara kundinformation som är Förvaltning och ägare Bokslut tillförlitlig och tillräckligt omfattande. De inköp som registrerats i Plussa-systemet omfattar kundernas inköp i K-gruppens detaljaffärer. Kundinformationen i Plussa-systemet är registrerad per hushåll. I Plussas kunddatabas finns information om ca 72 % av de finländska hushållen och ca 76 % av K-gruppens detaljförsäljning i Finland. K-Plus Oy producerar tjänster som bygger på kundinformation och som stödjer affärsverksamheten för K-gruppens kedjor och affärer samt för Plussa-nätverket. Under år 2006 har man gjort utvecklingsarbete för att uppgifterna på kvittoraderna per segment och produktgrupp skall kunna utnyttjas bättre. De viktiga delområdena i tilllämpningen av kundinformation är kedjekoncept, sortimentplanering och inköpsverksamhet samt marknadsföring och hantering av kundrelationerna. Resultaten av användningen av K-Plussas verktyg för inriktning av marknadsföringen har varit bra. De tjänster som K-Plussa erbjuder utvecklas kontinuerligt. År 2006 togs bl.a. en Food Stylesegmentering som beskriver hushållens matinköp i bruk. Dess tillämpningsområden är förutom sortimentplanering även bl.a. marknadsföring. I början av år 2007 tas en ny modell för kundsegmentering i bruk i Kesko Livs och i K-mataffärerna, som på basis av inköpen klassificerar kunderna som nyckel- eller stamkunder, potentiella kunder eller strökunder. Andelen inköp för den femtedel som handlar mest utgör mer än 60 % av Plussa-försäljningen för K-mataffärerna. Plussa förnyar och utvecklar stamkundssystemet under år 2007 och ger Plussa-kunderna en allt mångsidigare och intressantare möjlighet att utnyttja sin stamkundsrelation i K-gruppen. Samtidigt utvecklas Plussa-kortets betalfunktioner i betydlig mån. Affärskoncept, styrning av varumärken samt affärsplatser Profilering och att utmärka sig från konkurrenterna utgör viktiga medel för handeln i den allt mer omfattande och allt hårdare konkurrensen. Handeln måste skapa egna sätt att profilera sig med hjälp av kedjekoncept och varumärken. Tilläggsuppgifter 13

16 14 Keskos år 2006 selektiv Märken för märkesmedvetna Även de mest kräsna kunderna får de produkter som de behöver från K-citymarket. Där hittar man allt man behöver på en gång, från livsmedel till kläder och produkter för fritid och hemmet.

17 Koncern Affärsområden För tillfället har Kesko 27 aktiva kedjekoncept i Finland och utomlands. De mest kända är mataffärskedjorna K-citymarket, K-supermarket, K-market och K-extra; järnhandelskedjorna K-rauta och Rautia samt Byggmakker (Norge) och Senukai (Litauen) samt specialvarukedjorna Anttila, Kodin Ykkönen, Asko, Sotka, Musta Pörssi och Intersport. Namnet Kesko har använts under hela bolagets historia. K-symbolen lanserades som symbol för kvalitet år 1947 och fästes samtidigt i K-affärers fönster. Ovannämnda varumärken känns igen av så gott som alla finländare och förknippas med K-gruppen. De olika varubranscherna har dessutom ett stort antal produktvarumärken som utvecklats av Kesko och som är kända inom sina egna branscher. Allt som allt har Kesko ca 650 registrerade varumärken. K-mataffärernas egen märkesprodukt Pirkka är handelns egen märkesproduktserie som är mest känd i Finland. År 2006 fyllde Pirkka 20 år. Pirkkaseriens andel av försäljningen har ökat kraftigt de senaste åren, och serien omfattar mer än dagligvaruhandelns kvalitetsprodukter som kunderna uppskattar. K-mataffärens övriga egna produktmärken är Euro Shopper, Rico och Costa Rica. Under de senaste åren har försäljningen av egna produktmärken ökat och deras andel av K-mataffärernas detaljförsäljning är ca 14 %. Kedjeverksamheten har under de senaste åren varit den mest framgångsrika verksamhetsmodellen inom detaljhandeln. Affärer som bedriver sin verksamhet med samma kedjekoncept kan förbättra kundtillfredsställelsen, verksamhetens effektivitet och därigenom även resultatet. Kedjeverksamhetens effektivitet och köpmannaföretagandets flexibilitet skapar tillsammans en konkurrensfördel för Kesko. En rätt belägen affärsplats är en central förutsättning för framgång inom handeln. En framgångsrik etablering av affärsnätverket har varit nyckeln till K-gruppens framgång, och Kesko har ansvaret för utvecklingen av nätverket på lång sikt. Affärsplatserna och fastigheterna utgör en betydande del av Keskos tillgångar (närmare på s. 46). Deras värde kan ökas ytterligare genom förvaltning av affärsplatsprocessen, som utgör en viktig kompetens för Kesko. Förvaltning och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter 15 Kontrollerad internationalisering Den snabba internationella tillväxten har ökat Keskos kompetens i främmande verksamhetsmiljöer betydligt, i synnerhet i Baltikum och i Ryssland. För tillfället bedriver koncernen detaljhandel i sex länder utöver Finland. Expansionen har skett både genom företagsförvärv och genom nyetablering. I nya internationella projekt har kartläggningen av marknadsförhållandena och riskhanteringen en central roll. Rätt val av förvärvsobjekt, integrering av förvärvsobjekten, etablering av affärsplatser och skapande av organisationer är nya centrala kompetensområden inom internationaliseringen av Kesko. Internationaliseringen har först och främst varit en väg till tillväxt för Kesko. På den begränsade finska marknaden skulle en snabb ökning inom vissa affärsområden inte ha varit möjligt. Den internationella tillväxten har fört med sig ett bredare och närmare samarbete med varuleverantörerna, vilket är av avgörande betydelse för konkurrenskraften. Utveckling av personalen I Kesko och i K-gruppens affärer har en kontinuerlig utveckling av personalens kompetens alltid varit viktigt. Ett bevis på detta är bl.a. Keskos egen utbildningscentral K-instituutti Oy, som har specialiserat sig på utbildning av personal, förmän och köpmän inom detaljhandeln. År 2006 deltog sammanlagt ca personer i K-instituuttis utbildningsprogram. Kompetensen hos Keskos personal utvecklas långsiktigt och systematiskt. Tyngdpunkterna ligger i kompetensen inom detaljhandeln och den internationella handeln, i kund- och servicekompetensen samt i utbildning av blivande chefer. I Kesko har man fastställt koncernens kärnkompetenser, som vi anser vara nödvändiga i verkställandet av Keskos affärsstrategier och kedjornas kundlöften. Utgående från kärnkompetenserna har koncernen fastställt de kritiska kompetenserna som skapar eller stärker dess kärnkompetens och förbättrar konkurrenskraften. Dessa kompetensområden syns starkt i alla program för personalutveckling. Mer om personalen på s. 48. Keskos kärnkompetenser består i att: Skapa kundnytta Framgångsrikt utnyttja den egna kompetensen och samarbetspartnernas kompetens Skapa en uppmuntrande företagskultur

18 16 Keskos år 2006 Synergifördelar i verksamheten Att tillförsäkra sig skal- och synergifördelar genom koncentrering av rätt riktade verksamheter är en central utgångspunkt för Keskos verksamhet. Synergiområden är bl.a.: Datainvesteringar Kedjestyrnings- och övriga verksamhetsmodeller Affärsplatsverksamhet Finansiering Kompetensutveckling Inköp och logistik Stamkundssystem Marknadsföring Användning av media Informationshantering och logistik Informationshantering vid styrning i handeln Utveckling av inköp och logistik Informationshanteringen har en central roll vid skapandet av sortiment och styrningen av varuflöden. Målet är att skapa sortiment som allt bättre betjänar kunderna samt ett allt snabbare och felfriare varuflöde. Information samlas och utnyttjas i varje skede av varuflödesstyrningen från kundens köpbeslut till den industriella tillverkningsprocessen. Varugruppsstyrning och varugruppshantering förenar kundfokusen i de olika kedjorna och produktgrupperna med effektiv inköpsverksamhet och välfungerande kedjesortiment. Sortiment, prissättning, exponering och kampanjer planeras enligt kedjekonceptets mål i de olika varugrupperna i samarbete med köpmännen. Sortimentplaneringen styrs dessutom med hjälp av en omfattande marknadsundersökning och kundrespons. Keskos och kedjeverksamhetens datasystem utvecklas med tanke på utgångspunkterna inom respektive affärsområde och kedja, och även synergifördelarna i en koncernomfattande samverkan utnyttjas. På tio år har Kesko förvandlats från en inhemsk partihandlare till ett internationellt tjänsteföretag inom handeln. Dataadministrationen har haft en central roll i denna process. Ansvaret för applikationsutveckling och -underhåll har decentraliserats i branschbolagen med självständig styrning i affärsenheterna som mål. Styrningen av dataadministrationen på koncernnivå koordinerar applikationsutvecklingen, vilket ger synergifördelar i systemanskaffning och -utveckling. Keskos system baseras till centrala delar på SAP, ett system för verksamhetsstyrning. Data- och kommunikationstekniktjänsterna anskaffas från de bästa producenterna inom branschen, medan förmågan att leda och kontrollera utvecklingen av Keskos tjänster bibehålls inom bolaget. Det centrala i Keskos verksamhet är att sammanslå köpkraften så att man kan nå förmånliga enhetskonstnader. Detta har också skapat mångsidiga partnernätverk för Kesko. Inköp av varor och tjänster har i Kesko organiserats i bransch- och dotterbolagen som ansvarar för de behov i fråga om sortiment, pris och kvalitet som fastställs i affärskedjornas kundlöften. Specialiserade inköpsenheter verkar i nära samarbete med kedjorna. Varuleverantörerna inom detaljhandeln är allt större aktörer med allt starkare internationell profil. Ökningen av inköpsvolymen är ett grundläggande krav för effektiv inköpsverksamhet. Kesko deltar i internationellt inköpssamarbete i ett antal varubranscher. Samarbetsorganisationerna har till uppgift att samla inköpsvolym, välja varuleverantörer och föra inköpsförhandlingar på medlemsföretagens vägnar. De viktigaste inköpssammanslutningarna i vilka Kesko deltar är AMS Sourcing B.V. och World Wide Retail Exchange inom dagligvaruhandeln, EuroMat inom järnhandeln, Intersport International Corporation inom sporthandeln och ElectronicPartner International inom handeln med hemteknik. K-gruppens styrka är anpassningen av affärernas utbud enligt kundernas lokala efterfrågan samt den lokala marknadsföringen. Det effektiva och flexibla nätverket i den lokala inköpsverksamheten bildas av K-köpmän. Speciellt inom mathandeln i Finland har köpmännen en betydande roll när det gäller att öka antalet lokala produkter i sortimentet. Inköpspersonalen i Keskos tjänst uppgår till ca 500 personer. Keskos leverantörsrelationer baserar sig på partnerskap med utvalda varuleverantörer. I partnerrelationerna är målet att hitta nya och effektivare sätt att bilda och styra sortiment, priser och exponeringar samt att sänka kostnaderna i hela leveranskedjan. De egna verksamhetsmodellerna har effektiverats bl.a. genom att man jämfört de egna verksamhetsmetoderna och resultaten med den internationellt bästa praxisen. I övriga leverantörsrelationer tillämpas den praxis som konstaterats vara bäst i partnerrelationer.

19 Koncern Affärsområden Förvaltning och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter 17 Omvärld Marknadsområden Keskos huvudverksamhetsområden är Finland, Sverige, Norge, Baltikum och nordvästra Ryssland. Kauko-Telko verkar dessutom bl.a. i Polen och i Kina. Den ekonomiska tillväxten har varit snabb på alla Keskos huvudmarknadsområden under de senaste åren. Den gemensamma faktorn för marknadsområdena, som upprätthåller den ekonomiska tillväxten, har varit hushållens höga konsumtion. Den ökande konsumtionen i Finland gynnar detaljhandelns tillväxt och har år 2006 stärkts av konsumenternas positiva förväntningar på både den egna ekonomiska utvecklingen och den nationalekonomiska utvecklingen. Den privata konsumtionen i Finland förväntas öka med 2 3 % per år under de närmaste åren. Prisutvecklingen förutspås vara moderat. Den framtida utvecklingen av hushållens konsumtion i Finland påverkas av att hushållens disponibla realinkomster eventuellt ökar långsammare och av att räntenivån förutspås stiga något. Höjningen av räntenivån förutspås dämpa i synnerhet bostadsmarknaden. Den privata konsumtionen i Sverige och Norge beräknas öka med 2-4 % under I båda länderna har konsumenternas förtroende för den ekonomiska utvecklingen ökat, och bostadsbyggandet fortsätter också att öka. I de baltiska länderna förväntas den privata konsumtionen försätta öka i snabb takt. Den allt snabbare inflationen minskar för sin del hushållens köpkraft och fördröjer ländernas anslutning till den europeiska valutaunionen. I Ryssland ökar särskilt medelklassens köpkraft och konsumtionsvilja kraftigt i S:t Petersburg och i Moskva. Detta städer med närområden till en attraktiv detaljhandelsmarknad. I Ryssland varierar tillväxten av den privata konsum- tionen starkt mellan olika regioner, och under de närmaste åren förutspås tillväxten vara i genomsnitt mer än 10 procent. Utvecklingsdrag inom handelsbranschen Mathandel År 2006 ökade dagligvaruhandeln i Finland snabbare än under de tidigare åren, ökningen var ca 5 %. Prisutvecklingen för baslivsmedel var fortsatt moderat. Aktörerna inom dagligvaruhandeln strävar efter att svara på kundernas olika behov genom att utöka sortimenten med nya produkter och förbättra servicen samt genom att specialisera sig. Järnhandel Den starka nivån på bostadsbyggande och renovering i Finland återspeglas på ett positivt sätt i försäljningen av byggmaterial. Konkurrensläget inom branschen förändras på grund av de inhemska och utländska aktörerna som verkar på marknaden. Inom järnhandeln i Sverige förlorar den specialaffärsbetonade handeln sina marknadsandelar till utländska kedjor som trätt in på marknaden. I Norge består kundkretsen inom järnhandeln främst av professionella kunder, men även konsumenthandeln ökar snabbt. Den växande marknaden i Baltikum intresserar både utländska och lokala aktörer. I Ryssland är den snabbt växande järnhandelsmarknaden fortfarande mycket splittrad mellan nya DIY-kedjor (gör-det-själv-kedjor), lokala järnaffärer, torg och specialaffärer. Under år 2006 har de utländska kedjorna utvidgat sin verksamhet i Moskva och i S:t Petersburg. Handeln fortsätter att internationaliseras Betydelsen av kundlojaliteten ökar Konsumenternas köpbeteende splittras; konsumenterna vill ha enkelhet, upplevelser, hälsa och omväxling Ansvaret och företagsetiken får en allt viktigare roll Industrins varumärken är fortfarande starka Antalet handelns egna märkesprodukter och deras marknadsandel ökar Näthandeln ökar Handelns roll som serviceproducent stärks Nya affärskoncept utvecklas De nya systemen för verksamhetsstyrning effektiverar verksamheten inom handeln Utvecklingsdrag i de baltiska länderna och i Ryssland Köpkraften fortsätter att öka Andelen för handeln i kedjeform ökar Konkurrensen blir mångsidigare Livsmedlens andel av totalkonsumtionen minskar

20 18 Keskos år 2006 Marknadsområden Finland: 5,3 milj. konsumenter alla Keskos affärsområden Sverige: 9,1 milj. konsumenter järnhandel, möbelhandel och teknisk handel Norge: 4,6 milj. konsumenter järnhandel Baltikum: 7,2 milj. konsumenter järn-, lantbruks-, maskin- och möbelhandel (Estland och Lettland) samt Anttilas distanshandel (Estland och Lettland) och teknisk handel S:t Petersburg: 4,6 milj. konsumenter och Moskva: 10,4 milj. konsumenter, järnhandel och teknisk handel Bilhandel Lantbrukshandel Försäljningen av nya bilar har år 2006 bromsats upp av de stora lagren av bytesbilar och importen av begagnade bilar. År 2007 förutspås bilhandeln utvecklas i något långsammare takt än år Marknaden inom lantbrukshandeln omformas i Finland av en kraftig strukturförändring, som innebär att antalet gårdar minskar och att gårdsstorleken ökar. Inom lantbrukshandeln pågår dessutom omstruktureringar av branschen. Till följd av att de baltiska länderna blivit medlemmar i EU uppskattas marknaden inom lantbrukshandeln öka betydligt i länderna. Konkurrensen är fortsatt hård både bland lokala och internationella aktörer. Specialvaruhandel De finländska hushållens starka förtroende för den egna ekonomiska utvecklingen har återspeglats på ett positivt sätt även i utvecklingen av specialhandeln. I synnerhet handeln med möbler och hemteknik har utvecklats snabbt. Hypermarketkedjorna grundar nya enheter i ett lugnare tempo än de föregående åren och strävar efter att öka sina marknadsandelar inom specialvaruhandeln i synnerhet genom priskonkurrens. Maskinhandel Marknaden för fritidsmaskiner har utvecklats gynnsamt. Marknadsutvecklingen för entreprenad- och miljömaskiner förväntas vara fortsatt stabil i Finland. I Baltikum förväntas marknaden växa snabbt. Marknaden inom lastbilshandeln beräknas hålla sig på samma nivå som tidigare. MARKNADSUTSIKTER ÅR 2007 Totalmarknad, Förändring, % miljarder euro uppskattning Kesko Livs 22,0 Finland 22,0 *) Rautakesko 15,8 Finland 3,9 Sverige 4,4 +8 Norge 5,0 +8 Baltikum 1, Ryssland, S:t Petersburgsområdet 0, Kesko Lantbruk 3,1 Finland 1,9 +/-0 Baltikum 1, Konekesko 1,9 Finland 1, Baltikum 0, Specialvaruhandel (Keswell) 8, * inklusive HoReCa-marknad, övriga dagligvarudistributionskanaler och Alko +3-+5* +3 +5

21 Koncern Affärsområden Förvaltning och ägare Bokslut Tilläggsuppgifter 19 Konkurrensmiljö Marknadsandelar för år 2006 specificerade enligt affärsområde och marknadsområde. Marknadsandelarna bygger på Keskos egna uppskattningar av detaljhandeln år 2006, om inte någon annan källa har nämnts. Marknaden och marknadsandelarna är alltid beroende av definitioner. De beror bl.a. på definitioner av varubranscherna och av de geografiska marknadsområdena samt på tillgänglig information. Beräkningarna av marknadsandelarna på denna sida och annanstans i verksamhetsberättelsen bygger på de bästa tillgängliga källorna och undersökningarna. Mathandel Bilhandel Litauen, marknadsandel 17 % Möbelhandel Finland, marknadsandel 33,5 % Finland Marknadsandel Konkurrenter: S-gruppen, Tradeka, affärerna inom M-ryhmä, Lidl, Stockmann och lågprisaffärerna Marknadsandel: Volkswagen- HoReCa Marknadsandel: Finland, Kespros försäljning har Audi-personbilar 3,3 % Konkurrenter: Lantbrukstillbehör: Kemira GrowHow, Agrokoncernas och Litagra. Lantbruksmaskiner: Olsen Baltic, Lytagra, Rovaltra och Dotnuvos projektai. Boskapshushållsmaskiner: De Laval ökat enligt marknadstillväxten Konkurrenter: Mercedes-Benz, BMW, Volvo och Saab Maskinhandel Intersport, Kesport och Marknadsandel: Finland, marknadsandel Budget Sport 32,5 % Volkswagen-paketbilar 17,0 % Konekesko 6 33 % beroende på produktgrupp Järnhandel Konkurrenter: Toyota, Ford, Mercedes Benz och Fiat Konkurrenter: Sportia, Top Sport, Stadium, varuhus och hypermarkets samt andra specialaffärer Finland, marknadsandel 34 % Marknadsandel : Konkurrenter: Starkki, Puukeskus, Puumerkki, S-gruppen och Värisilmä Seat-personbilar 0,8% Konkurrenter: Meira Nova, Wihuri Metro, Heinon tukku, industrin och ökad direktimport Sverige, marknadsandel 4 % Konkurrenter: Bauhaus, Beijer Bygg, Hornbach, Silvan och InterPares och Byggmax Norge, marknadsandel 19 % Konkurrenter: Maxbo, Optimera och Jernia Estland, marknadsandel 17 % Konkurrenter: Ehituse ABC, Ehituse Service och Espak Lettland, marknadsandel 11 % Konkurrenter: Tapeks/Aile, Nelss och Depo DIY Litauen, marknadsandel ca 25 % Konkurrenter: lokala byggtillbehörs- och specialaffärer (Senukaikedjan har inga landsomfattande konkurrenter i Litauen.) Ryssland, S:t Petersburg, marknadsandel 17 % Konkurrenter: Maxidom, Dom Laverna, Obi, Stroybaza Rybinskaya och Castorama personbilar 10,3 % Konkurrenter: Toyota, Nissan, Ford, Volvo, Peugeot och Opel Konkurrenter: Alfa Romeo, Chrysler, honda och Mazda Konkurrenter: Otto Brandt, Marine Power (Brunsvik), Suzuki Finland, SGN Group, Vator, Rolac (Volvo), Witraktor (Caterpillar), Rotator, Suomen Rakennuskone, Volvo, Scania, Veho, Sisu-Auto Estland, marknadsandel 10 % Finland, marknadsandel 35 % Konkurrenter: Intrac, Ladur, Komatsu, Witractor, Swecon, Balti Technica Estland, marknadsandel 32 % Konkurrenter: Isku, Masku, Stemma, Vepsäläinen, Ikea, Jysk, KotiIdea, Suomi-Soffa, Kodin ykkönen Sporthandel Marknadsandel Lantbrukshandel Konkurrenter: S-gruppen (Hankkija-Maatalous, Agrimarket), Yrittäjien maatalous Oy och Suomen Maataloustukku Oy Asko och Sotka ca 21 % Handel med hemteknik Marknadsandel Musta Pörssi 11 % Konkurrenter: Expert, Gigantti, Markantalo, Tekniset, andra specialaffärer, hypermarkets och nätaffärer Skohandel Lettland, marknadsandel 15 % Marknadsandel K-kenkä, Konkurrenter: Intrac, Ladur, Komatsu, Witractor, Swecon Andiamo, Kenkäexpertti ca 12,5 % Konkurrenter: Lantbrukstillbehör: Kemira GrowHow och Farm Plant Lantbruksmaskiner: Stokker, Tatoli, Agriland och Taure Boskapshushållsmaskiner: De Laval Litauen, marknadsandel 8 % Lettland, marknadsandel 26 % Anttila, K-citymarket, Konkurrenter: Lantbrukstillbehör: Kemira GrowHow och Latagra. Lantbruksmaskiner: Stokker, BFSC och Preiss. Boskapshushållsmaskiner: De Laval Kodin Ykkönen Konkurrenter: Intrac, Ladur, Komatsu, Witractor, Swecon Konkurrenter: andra specialaffärer, varuhus och hypermarkets och sportaffärer Handel inom optikbranschen Specialvaruhandel Marknadsandel Finland Stjärn Optiker 17 % Varuhushandel Konkurrenter: Instru och Silmäasema Marknadsandelen kan inte beräknas. Konkurrenter: S-gruppen, Tradeka, Stockmann, Ikea, möbel- och inredningsaffärer.

22 20 Keskos år 2006 Affärsområden Kesko Livs Frasen Vad ska vi äta idag? har blivit känd bland kunderna under år På denna fråga svarar K-mataffärerna med löftet Hos oss får du de bästa matidéerna och -lösningarna till ett förmånligt pris. De bästa matidéerna och -lösningarna till ett förmånligt pris Kesko Livs verkar på detaljvarumarknaden och ansvarar för utvecklingen av servicekoncepten, effektiviteten och konkurrensförmågan. De centrala uppgifterna är styrning av kedjorna, utveckling av affärskoncepten, inköps- och logistiktjänster, kedjemarknadsföring samt förvärv av affärsplatser. K-matköpmännen producerar de lokalt bästa tjänsterna och ansvarar samtidigt för affärernas effektivitet och lönsamhet. Kesko Livs främjar utvecklingen av servicekompetensen i samarbete med K-mataffärerna. Kespro Ab, som är ett dotterbolag till Kesko Livs, erbjuder leveransförsäljnings- och partihandelstjänster till företagskunder. Marknaden Detaljförsäljningsmarknaden för dagligvaror i Finland är ca 12,5 mrd euro. Under de senaste åren har marknaden präglats av centralisation av marknaden. Värdeökningen av detaljmarknaden inom dagligvaruhandeln var ca 4,5 % år K-mataffärerna hade år 2006 en marknadsandel på ca 33,5 % av detaljhandelsmarknaden för dagligvaror i Finland. K-mataffärernas största konkurrenter är S-gruppen, Tradeka och Lidl. Totalvärdet på HoReCa-marknaden (hotell, restauranger, catering) i Finland uppgår till ca 2,2 mrd euro. Kesko Livs dotterbolag Kespro Ab är den ledande partihandlaren inom HoReCabranschen i Finland. Kespros största kundgrupper är landsomfattande kedjor, enskilda stora företag inom HoReCa-branschen samt den offentliga förvaltningen. Kespros största konkurrenter är Meiranova, Heinon Tukku och Metrotukku. Centrala detaljhandelskedjor K-mataffärskonceptens utbud täcker konsumenternas varierande behov från hypermarkets till närtjänster. K-mataffärerna besöks dagligen av cirka kunder. K-mataffärskonceptens centrala drag och kundlöften är: K-citymarket är en mångsidig och förmånlig hypermarket vars breda urval omfattar både dagligvaror och specialvaror. K-citymarketkedjans kundlöfte är De bästa märkena, allt förmånligt på en gång. K-citymarkets är 54 till antalet. K-supermarketkedjans konkurrensfördelar är en gedigen matexpertis och ett brett och mångsidigt urval färskprodukter. K-supermarketkedjans kundlöfte är att vara en Bättre matbutik än de flesta andra. Kedjan har 152 affärer. K-market är en högklassig och tillförlitlig mataffär nära kunden. I K-marketaffären kan kunden handla enkelt och snabbt. K-marketbutiker finns även i anslutning till flera trafikstationer. Sortimentet består av konkurrenskraftigt prissatta dagligvaror. För den vänliga betjäningen svarar K-market-köpmannen med sin personal. K-marketaffärerna är 428 till antalet. Kundlöftet är Köpmannen fixar det. K-extra-affärerna är närbutiker som erbjuder produkter som kunderna dagligen behöver och där den personliga betjäningen har en viktig roll. Som framgår av namnet, erbjuder många K-extrabutiker på landsbygden extra service, till exempel försäljning av produkter för lantbruket, järnvaror och bränsle samt Veikkaus och Postens tjänster. K-extra-affärerna är 222 till antalet. K-extra-kedjans kundlöfte är God betjäning. För dig. Styrkor K-mataffärerna utgör det mest heltäckande affärsnätverket i Finland. K-mataffärskedjorna är kända bland sina kunder. K-mataffärerna erbjuder ett brett sortiment som tar de lokala dragen i beaktande samt service och starka egna märkesprodukter. Detta möjliggörs av Kesko Livs effektiva inköpsverksamhet, internationella inköpssamarbete (AMS och Agentrics LLC), logistik, mångsidiga egen undersöknings- och utbildningsverksamhet, omfattande Plussakundkrets och kundinformation som analyseras på basis av denna samt ett effektivt samarbete mellan Kesko Livs och K-köpmännen. Kesko Livs ansvarar för sammansättning och analys av köpkraften och kundinformationen i samarbete med K-Plussa. Verkställandet av den kundinriktade strategin bygger på omfattande information som K-Plus Oy producerar om kundgruppernas köpbeteende och en exakt marknadsundersökning. Kvalitetssäkring görs genom egen produktundersökning och i ett eget provkök där alla prudukter av egna märken kontrolleras och de recept som ska ges ut testas. K-matköpmännen koncentrerar sig på att på lokal nivå tillfredsställa kundernas behov och infria servicelöftet. Tyngdpunkten för år 2006 har i synnerhet legat i utvecklingen av K-mataffärskedjornas gemensamma inköp och marknadsföring. Verksamhetsmodellen har skapat en grund för sammansättningen av köpkraften och för marknadsföring som fokuseras på kundernas