Kalk med näring för rikare tider

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kalk med näring för rikare tider"

Transkript

1 Jordbrukets affärstidning för ekologisk produktion! Nr ex 13 augusti 2014 Nu med Aktuellt se sid 15! Bjälbo gård: En av sveriges bästa spannmålsodlare lämnar inget åt slumpen! BAM54.se Cresco Kalk med näring för rikare tider Jordbrukskalk:

2 Gör bättre affärer med din dynamiska våg! Större gårdar, höga flöden av råvaror, nya och gamla affärspartners kontrolleras bäst med en våg på den egna enheten - Säker, snabb och enkel att använda! r i farten Lönsamt och pålitligt räkneexempel: Inköp kronor Avskrivning med ränta tio år kronor per år Drift kronor per år Antal ton per år ton spannmål Total kostnad per år kronor Summa per ton spannmål kronor per ton... eller 2 öre per kilo Omräknat per lastbil 30 ton vårvete 630 kronor, totalvärde cirka kronor Längden på vågplattan är viktig för att kunna mäta med hög precision. En längre platta och en lägre hastighet gynnar precisionen. Stora maskiner gungar och då omfördelas vikterna mellan de individuella axlarna, vilket ger stora avvikelser på korta vågplattor. I I Våg Skrivaren är kopplad direkt till vågen. Data från vågen kan även skickas till en smartphone. När man har vägt så får man ett kvitto på bruttovikt, tomvikt och nettovikt. Vägningen är Foto: olle ryegård Kristjan Stefansson Plastgatan 12 B Lidköping LantbruK EntrEprEnad SKog

3 Nr 4 13 augustil EKOKALENDERN 2 september 4-6 september 4 september september 20 september Business Sweden (Sthlm) möte för exportintresserade ekoproducenter MAT2014 (Växjö) bla SM i mathantverk och SM för unga ekokockar Hur hållbar är ekologisk mat? Seminarium med Ekologiskt Forum (MAT2014 Växjö) BioFach America (Baltimore) Ekoweb nr 5 Död Jord största hotet mot svensk spannmålsproduktion! Ditt livs viktigaste investering som odlare är att satsa på grundbulten i hela din produktion marken. Död Jord är ett begrepp som kommer att få vid spridning i bondekåren om inte markbördighetsfrågan ges en högre status. Detta är till och med ett riksintresse, men vilken bank ger idag bördighetslån? januari Nr Ekogalan Ekoweb.nu nr Sista materialdag 20 augusti Utgivningsdag 10 september Kontakta oss för bokning och annonsinfo! Chefredaktör: Cecilia Ryegård cecilia@agroide.se Upplaga: ex. Lantbrukarnas nya vapen som skär ogräs och kostnader! Flerfaldigt prisbelönad! Kolla in filmen på vår hemsida! Ogrässkäraren med vetenskapligt bevisat hög effekt! Lyckeåborgsv. 65, Karlskrona Tel , info@justcommonsense.eu Lovanggruppens sammanställning under Slätte Ekodag över vilka faktorer som avgör lönsamheten på gården visade att av de åtta viktigaste parametrarna för en framgångsrik och lönsam spannmålsodling låg markens grundbördighet på första plats. Marken och jordarna är det som svenskt jordbruk lever av. Markbördighet och omsorgen om jorden är gemensamt för de bästa ekologiska och konventionella odlarna. Odlingsmarkens grundkondition är det som avgör ifall det ska bli pengar över. Marken bärande pelaren Död Jord är ett begrepp som allt fler svenska odlare kan riskera att få stifta bekantskap med i framtiden. Det satsas på tok för lite på den bärande pelaren i produktionen marken! Att lägga pengar på dränering, vallar, kalkning och andra åtgärder som förbättrar markstrukturen sitter ofta längre in än maskininvesteringar, för de syns inte för blotta ögat när de väl är nedgrävda. Men om man har en påse pengar tillgänglig så borde man direkt titta på vad man kan göra för att förbättra markens kondition. Dikningen tickande bomb Dikningsstatusen ute på en stor del av landets åkerareal är en tickande bomb. Många gårdar är inte dikade sedan det moderna jordbrukets början på 50- och 60 talet. Och många odlare missbedömer riskerna med att köra tunga maskiner på markerna vid fel tillfällen, och ibland kanske man måste köra fast man vet att man inte borde... Att få packningsskador i markerna kostar och är något man får betala för under lång framtid. Spelar ingen roll hur duktig du är Inom ekologisk produktion straffar det sig ofta direkt om man hamnar fel och man har inte mycket åtgärder att ta till för att kompensera senare för misstag som gjorts tidigare. Det man kan kompensera med är att skapa en riktigt bra miljö för plantan att växa i och det kan man göra genom att vara rädd om sin mark. Om inte marken ger förutsättningarna så spelar det ingen roll vilka maskiner du köper, hur mycket gödning du sprider, om du använder dig av rymdforskning eller hur duktig odlare du än är. Arrendeträsket Jag tror nog att de flesta odlare vet om allt detta. Men ofta kan de nära och dagliga problemen få större proportioner än de som visar sig på sikt. Verkligheten är heller inte alltid så enkel. Till exempel kan man hamna i arrendeträsket: du vill inte lägga ner massa pengar på någon annans mark och jordägaren vill inte satsa pengar på mark som någon annan odlar. Kanske vore det brittiska systemet med share-farming vara ett sätt att komma till rätta med det. I systemet har man lyckats få båda parter att vinna på långsiktiga investeringar i marken. Bankerna måste fatta grejen Jordbruksmarkens bördighet borde nog till och med lyftas till ett riksintresse. Kanske borde bidraget ökas för kalkning, kanske kunde man ge höga investeringsstöd till dräneringar. Eller ett vettigt investeringslån för den här typen av långsiktiga satsningar på marken. Bankerna måste också fatta grejen med den här typen av långsiktiga och utdragna investeringar i marken. Vilken bank ger idag ett extra bördighetslån för nystartare eller för de som expanderar? Med rätt utformning i kombination med våtmarker så kan hela samhället och miljön tjäna på detta. Något att önska inför kommande landsbygdsprogram, det var länge sedan någon politiker nämnde ordet bördighet! Bördighetsindex efterlyses Kanske kunde man även införa ett bördighetsindex eller en bördighetskartering på gårdsnivå med kontinuerliga uppdateringar, ett instrument som enkelt och pedagogiskt motiverar finansieringen både för sig själv och eventuella finansiärer. Det här borde väl vara en grannlaga uppgift för rådgivningen att lösa? CLAES FRIBERG, MALMA GÅRD, GÖTENE VÄSTERGÖTLAND AVGÖRANDE VAR ATT T JAG KUNDE FÅ HACKAN AN PRECIS SOM JAG VILLE Bilden från kameran syns direkt i displayen, vilket gör det enkelt att kalibrera Garford Radhacka vid olika förutsättningar. Missa inte våra pågående Trimble GPS-kampanjer prata med din närmaste återförsäljare! SPECIALISTOMRÅDEN: PROGRAMVAROR AUTOSTYRNING REDSKAPSSTYRNING DRÄNERING SENSORER HANDDATORER PRECISIONSSERVICE hedåkers säteri 3, grästorp tel

4 4 Nr 4 13 augustil 2014 Ny makrokamerateknik följer Rhizotron Kamera Rotspets Illustration: Åselie Skoog Foto: HIR Malmöhus Jens Blomquist demonstrerar hur kameratekniken fungerar när man mäter rötterna på växterna. Rhizotronerna är nedsatta i marken med en lutning på 30 grader och till ett djup av två meter. Därefter har det tagits bilder under hela växtsäsongen med slående resultat. Det är mycket stor skillnad på hur rötterna utvecklas i packad och opackad jord. Rötterna utvecklas bäst i en lucker jord. Rotutvecklingen är upp till 80 procent högre i opackad jord jämfört med packade jord. Detta visade man i försöken i gropen på Borgeby fältdagar i Skåne i slutet av juni. I gropen på Borgeby fältdagar i Skåne demonstrerade man i år vad markpackning kan betyda för utvecklingen av olika grödor i fält. Förutom att man studerade plantorna ovan jord så har man i år även mätt rotutvecklingen under jord med hjälp av att ta underjordiska bilder med en kamera. Bilderna har tagits genom ett plexiglasrör, rhizotroner, som borrats ned till ett djup på två meter. Över två tusen bilder på rötternas utveckling i gropen har tagits fram sedan april till slutet av juni av gropens försökspersonal. Makroporer markens motorvägar Det som först försvinner vid tunga överfarter är markens stora porer, de som är motorvägarna för luft och vatten. Makroporerna börjar försvinna redan vid ett däckstryck som är högre än 0,5 bar, vilket då också är skadligt för markens långsiktiga produktionsförmåga, enligt Johan Arvidsson, professor vid mark och miljö, avdelning Jordbearbetning och Hydroteknik. Den packade jorden i gropen fick en tuff behandling: - Med den packning som vi gjort där vi passerade marken fyra gånger med ett axeltryck på 10 ton och med ett däckstryck på 2 bar så är marken ordentligt skadad. Både makro- och mikroporerna är borta. Det syns, och vi räknar med att i det packade ledet få en skördereduktion på upp till 85 procent, säger Hans Nilsson, Greppa Näringen. När man mätte ytinfiltationen av vatten från markytan så släppte den opackade jorden igenom 100 till 150 mm vatten per timme, jämfört med det packade ledet som endast släppte igenom 1 till 80 mm per timme. Makroporer skapas av kyla, torka, nya och gamla rötter, men framförallt av maskar och annat mikroliv i marken. Makroporer är otroligt viktiga eftersom de transporterar de stora volymerna av framförallt på luft. De underlättar också för rötterna att snabbt, utan större motsånd, kunna tränga ned på djupet i markprofilen. Ett par centimeter extra kan vara helt avgörande om grödan kommer lida av vatten- eller näringsbrist under växtsässongen. Men det är även ingången för jordlöpare och andra insekter som letar föda under jord. Packad jord ger mindre rotmassa Grödans rotdjup speglar tydligt växternas frodighet ovan jord. Detta kunde man se med blotta ögat på grödorna ovan och under jord på plats i gropen på Borgeby. - Försöken visar att packning minskar rotintensiteten och även minskar rotdjupet på plantorna. Det är genomgående för alla grödor. Vid packningen kan man även se att rötterna deformeras. Rötterna blir kortare, tjockare och delar sig mer, säger Jens Blomquist, Agria Ord & Jord. Rotspetsarna är känsliga för packad jord. Är jorden hård delar sig rotspetsen oftare för att leta nya, lättare vägar och då blir också huvudroten deformerad. - Det som även förvånade oss var hur djupt nere insekterna var i marken och vilken aktivitet de hade. Vi hittade flera insekter som var aktiva på djup under metern, säger Jens Blomqvist. Kornets rötter känsligast Vårkorn är den gröda som är packningskänsligast tillsammans med ärtor. Det visade också försöken och skillnaden var stor mätt i mängd rötter mellan försöksleden. - Störst och tydligast skillnad såg vi i vårkorn. Där var rotutvecklingen 80 procent högre i det opackade ledet. Rötterna nådde ett betydligt större djup, 1,2 meter i det opackade ledet jämfört med 0,7 meter i det packade. Det syns tydligt på grödorna ovan jord idag, säger Jens Blomquist. Text & foto: Olle Ryegård

5 Nr 4 13 augustil grödans rotutveckling Packad jord ger små rötter och kvävebrist Upptaget av käve är helt avgörande av den rotmassa som finns i markenprofilen, visar försöken på Borgeby. Liten rotmassa, dåligt kväveutnyttjande. Makroporer som daggmaskarna gör är mycket viktiga för gas och vattentransport i markprofilen. En packad jord saknar dessa motorvägar vilket leder till en sämre rottillväxt. Maskarna skapar dessutom nya gångar kontinuerligt vilket ger rötterna nya möjligheter att enkelt kunna hitta ny tillgänglig växtnäring. Foto: Jan Ryegård När växtens rötter inte snabbt kan skapa en stor rotvolym i markprofilen på grund av markpackning tappas växtens förmåga att plocka upp olika växtnäringämnen. När det gäller kväve så visade det sig att kväveutnyttjande generellt i det packade ledet knappt var hälften jämfört med i det opackade ledet. - Vi har uppmätt 30 procent kväveutnyttjade i det packade ledet jämfört 70 procent i det opackade ledet fram till dags datum. Vill man ha en hög kväveeffektivitet så måste man vara rädd om markstrukturen och inte köra när det är otjänligt, Gunilla Frostgård, chefsagronom på Yara. Gunilla Frostgård, Chefsagronom på Yara, pratade om kväveuttnyttjandet på Borgeby Fältdagar i gropen. I ekologisk odling där grödan får leta efter kvävet i en större jordvolym får detta en ännu större påverkan. Det organisk bundna kvävet behöver syre och värme för att mineraliseringen skall sätta igång. Då måste de stora markporerna vara i gott skick. Välj utförande efter dagens behov Väx vidare med din maskin vid nya behov Gothia Redskap Ända till ett fullskaligt system

6 6 Nr 4 13 augustil 2014 Lyckad generationsväxling på Den framgångsrika satsningen på ekologiska morötter fortsätter på Widegrens gård på Gotland och odlingen är idag utökad till 50 hektar. Om något år räknar övertagande brödraparet Ansén med att odla ännu mer ekologiska morötter och man har även påbörjat en ordentlig satsning på ekologisk potatis. Olof Ansén är nu huvudansvarig för försäljning av Widegrens gårds produkter, men Dan Widegren hjälper fortfarande till med en del försäljningsarbete. Bröderna Jakob och Olof Ansén är nu i full gång att ta över arbetet på företaget Widegrens gård utanför Atlingbo på Gotland, efter bröderna Dan och Olof Widegren som fortfarande arbetar kvar i företaget. Generationsväxlingen beräknas vara klar inom tre år och har då tagit totalt fem år. - Det är svårt, utmanande, personalkrävande och ordentligt tidskrävande att odla ekologiskt. Men det är roligt och vi är stolta över de produkter vi får fram. Kunderna är nöjda och det göra att vi kan öka våra odlingar. Hur mycket vi ökar och hur snabbt det skall göras får marknaden vara med och bestämma, säger Olof Ansén, försäljningsansvarig på Widegrens Gård. - Vi packar och säljer det mesta av våra morötter genom Everfresh och Coop. Vi är huvudleverantörer till Änglamarks ekologiska morötter och det samarbetet är vi mycket nöjda med. Det är spännande och inspirerande att få vara med i hela kedjan och man får bättre kontroll på det man producerar, säger Olof Ansén. Jakob och Olof är inga duvungar när det gäller odling och försäljning av morötter och potatis på Gotland. De är uppväxta på lantbruk och har en lång erfarenhet av po- OPTIMAL RAPSGÖDSEL TA STEGET TILL EN FRAMGÅNGSRIK NÄSTA SKÖRD OCH SATSA PÅ EKOGÖDSEL PLUS ! BESTÄLL NU, SNABB LEVERANS. BETALA 30 DAGAR EFTER LEVERANS. ALLT OM EKOGÖDSEL PÅ RING OCH PRATA GÖDSEL NÄR DET PASSAR DIG MELLAN Du skördar som du gödslar

7 Nr 4 13 augustil Gotland De ekologiska morötterna handrensas två till fyra gånger per säsong. Det sysselsätter cirka 20 gotländska ungdomar per säsong. Morotsodlingarna fräses två till tre gånger per säsong. Ett moment som både kräver tajming och nogrannhet. Morötterna skall vara långa och raka för att klara klassningarna väl. I år ser odlingarna fina ut, men för något år sedan förstördes en stor del av ett häftigt regn. En tredjedel av de svenska ekologiska grönsakerna odlas på Gotland. tatis, morötter oh sommarprimörer såsom dill, lök, betor och gräslök. Två har gått och nu är Jakob är nu ansvarig för odlingen och Olof för personal, packeri och försäljning på Widegrens gård. En liknande uppdelning som Olof och Dan tidigare har haft och som fungerat väl. - Att odla morötter passar bra på våra jordar på Gotland, men man får hålla ordentlig koll på ogräsen hela tiden. Vi använder oss av blindharvning, fräsning, flamning och handrensning för att hålla ogräset i schack, säger Jakob Ansén, ansvarig för odlingarna på Widegrens gård. Under två månader på försommaren handrensas de 50 hektaren morötter cirka tre till fyra gånger. Totalt har man tre rensarvagnar och drygt 20 ungdomar igång under två månader. Hastigheten är 0,5 kilometer per timme och varje dag handrensas ett par hektar. Det är viktigt och avgörande arbete för att lyckas med de känsliga odlingarna. - Vi kör igång klockan sex och sedan arbetar man fram till två. Alla turas om att köra traktorn och när det blåser är det viktigt att ha glasögon på sig för att slippa få jorden i ögonen, säger Jakob Ansén. Morötterna är känsliga för vind. Får man kraftig vind de första veckorna då plantorna är som känsligast så kan rötterna bli missformade och det vill man inte. Morötterna skall vara långa och raka för att klara klassningarna väl och för att de skall fungera bra i packningen. I år ser odlingarna fina ut, men för något år sedan förstördes en stor del av ett häftigt regn. - Vi siktar på skördar runt 30 till 50 ton morötter per hektar. Blekejordar är de som avkastar mest men även svartjordarna är tacksamma att odla morötter på, säger Jakob Ansén. Det passar bra in i gårdens femåriga växtföljd att få in både morötter och potatis. Så det är något man kommer att arbeta med mer framöver. En fördel med att odla potatis på Gotland är att bladmögeltrycket är lågt jämfört med övriga landet. De första bladmögelangreppen brukar komma till Gotland i mitten av av juli ett normalår. Potatisutsädet är dock ett dilemma och här måste man vara mycket noggrann så man inte får in utsädessmitta som sedan kan skada kvaliteten och avkastningarna på potatisen en lång tid framöver. - Utsädespotatisen får inte ha någon skorv alls. Det är viktigt att utsädet till potatisen är helt friskt annars kommer problemen snabbt. Även spillpotatis är viktigt att bekämpa så man inte uppförökar potatismögel på jordarna mellan odlingstillfällena, säger Jakob Ansén. - Vi odlar bland annat sorten Jutlandia och i år har vi 20 hektar ekologisk potatis. Nästa år utökas den till 40 hektar och sedan får marknaden avgöra vad vårt nästa steg blir, säger Olof Ansén. Text & foto: Olle Ryegård Swift är en effektiv stubbkultivator med ett högt arbetstempo och lågt dragkraftsbehov. Swift arbetar lika effektivt vid grund som djup bearbetning ner till 20 cm. Swift 560 är utrustad med fasta hydrauliska stödhjul som standard och har stora pivoterande stödhjul som tillval. Swift 720 och 870 är utrustade med extra stora stödhjul i dim. 520/50x17. Stödhjulen styrs hydrauliskt. Nyhet Nyhet Ny gåsfot med optimal angreppsvinkel för ökad nedträngningsförmåga och grövre material i 8 mm gods (tidigare 5 mm) för längre livslängd. 80 och 50 mm spets i nytt utförande med 20% mera material än tidigare och med ny spetsform för aggressiv nedträngning i hårda jordar. Alla kultivatorspetsar är från och med 2014 försedda med dubbla bulthål för att samma spets skall passa till Swift, TopDown och Cultus. Marathon-spetsar håller betydligt längre än standardspetsar. Detta sparar naturligtvis tid när man inte behöver byta spetsar mitt under vår- eller höstbruk. Spetsar slits olika hårt på olika delar av en kultivator. Spetsar med jämnare yta gör ett bättre jobb och ger ett jämnare jordflöde. Enligt en kundundersökning där drygt 1500 lantbrukare i Europa tillfrågats rekommenderar 97 av 100 Väderstadkunder andra lantbrukare att köpa Väderstadprodukter. Swift S874

8 8 Nr 4 13 augustil 2014 spannmål Kvarnvete: Prognos ekopriser 2014: *Ekopriser i Europa 31/7, skörd 2014 (kurs 1 euro=9,22 Skr) fritt lev. kund 3,22 kr/kg (350 eu/ton) (protein> 13%) Fodervete: 2,44 kr/kg (265 eu/ton) Grynhavre: 2,39 kr/kg (260 eu/ton) Ärt/Åkerböna: 3,87-3,96 kr/kg ( eu/ton) *Terminspris KRAV 31/7 2014, okt dec, hos Lantmännen Höstvete: 2,42 kr/kg Vårvete: 2,50 kr/kg Grynhavre: 2,25 kr/kg Råg: 2,32 kr/kg Oljeväxter: 7,60 kr/kg Åkerböna: 3,20 kr/kg *Just nu är den osäkraste perioden att sätta priser, detta är vad som gäller vid Ekowebs pressläggning. Press på vete, bättre priser på havren Så här års väntar alla spannmålskunder på resultatet av årets skörd, sedan sätter handeln igång och priserna sätts. Utifrån den prognos som Ekoweb gjort tillsammans med några av marknadens aktörer kan den förmodade prissättningen komma att se ut så att det blir lägre priser på vete, bättre priser på havre och fortsatt höga priser på de flesta andra ekogrödor. Skörden är rekordtidigt igång och på de flesta håll ser grödorna riktigt bra ut så här långt, även om en del grödor har brådmognat i det torra och varma vädret. Åkerbönan är den gröda som på sina håll inte riktigt trivts i år. Den konventionella spannmålsmarknaden är under stark prispress, bland annat på grund av förväntningarna om rekordskördar på det norra halvklotet. I Sverige väntar rekordstora arealer höstvete på att bärgas. Detta kommer troligtvis att innebära fortsatt prispress på ekovetet. - Ser man till ekopremien så är den ändå i princip oförändrad, på ca 0,95-1 krona, jämfört med det konventionella vetet, säger Göran Karlsson på Lantmännen Lantbruk, ansvarig för den ekologiska spannmålshandeln. Stigande efterfrågan En motvikt på ekosidan till de låga priserna, som inte finns på den konventionella marknaden, är den stigande efterfrågan på konsumentmarknaden och inom animalieproduktionen. Efterfrågan på ekologiskt kött, Storaffär på gång med ekobröd Ekoweb erfar att under vecka 36 kommer en nylansering av en storsäljare på ekologiskt bröd att presenteras i en av Sveriges största butikskedjor. Det rör sig om stora volymer KRAV-mjöl som kommer att köpas upp, av allt att döma från svenska odlare. Vid Ekowebs pressläggning råder mycket hysch-hysch runt affären, men var så säker vi återkommer! För senaste uppdateringar bör du följa ägg och mejeriprodukter visar rekordökningar Produktionen släpar efter men om/när fler djur sätts in i de ekologiska systemen så kommer efterfrågan på ekologiskt foder att öka. Positiva signaler från förädlingsindustrin när det gäller bröd och cerealier kommer också. Nya ekologiska spannmålsprodukter av större volymer är på väg in på marknaden. Detta kan spela en viktig roll i utvecklingen för prissättningen för den ekologiska grödan, framför allt vetet. Yara är ointresserade av ekologiskt lantbruk Spannmål finns i öst En ytterligare motvikt till detta är de tillgängliga importvolymer som finns. Det finns lager av ekologiskt vete i Ukraina och Kazakstan som nu pressas ut på marknaden för att ge plats åt ny skörd. Kvaliteten på det svenska ekovetet kommer att få en avgörande betydelse för prissättningen. Med proteinhalt över 11 procent och bra falltal så har man större möjligheter till bra pris, jämfört med om det är foderkvalitet man producerar. - Risken är att kvävet inte räckt till både den stora volymen, som det för ögat verkar vara på åkrarna, och till hög proteinhalt och att det kommer att finnas gott om fodervete på den svenska marknaden, säger Göran. Ekohavren är i en helt annan situation än Betydligt mindre havreareal såddes för skörd 2014 och den svenska ekogrynhavren håller världskvalitet. Här finns goda exportmöjligheter och väl inarbetade försäljningskanaler. Framför allt till den växande amerikanska konsumentmarknaden där efterfrågan på glutenfria spannmålsprodukter stiger i snabb takt och där den inhemska produktionen inte tillgodoser den ökande efterfrågan på grund av högre lönsamhet för odlarna i grödor som majs och soja. - Vår bedömning är att prispressen på KRAV-grynhavren kommer att släppa under senhösten för en förbättrad ekopremie, kanske framför allt mot vårkanten, säger Göran Karlsson. Det finns fortfarande lager av ekohavre på den internationella marknaden, framför allt i Baltikum och detta kan påverka priset neråt. Raps eftertraktat Den ekologiska rapsen är fortsatt högt efterfrågad och kommer troligen även fortsättningsvis att betalas bra. Under 2013 passerade priset 7,90 kronor, vilket var nytt rekord. Just nu är det dock stark prispress på konventionell raps och det är aldrig positivt för ekopriserna, trots en stark efterfrågan. I dagsläget betalar Lantmännen Lantbruk 7,60 för rapsen, vilket betyder en högre Yara är den största leverantören av kväve och växtnäring till svenskt lantbruk, men företaget saluför idag inga produkter till det ekologiska lantbruket. - Vi har idag inga produkter att sälja till det ekologiska lantbruket och vi har inga i pipeline heller. Vi satsar på vårt konventionella sortiment som vi tycker är miljövänligt, säger Gunilla Frostgård, Chefs Agronom på Yara. ekopremie än i fjol. Frågan är om taket för ekorapsen är nått eller om nya prisrekord sätts från skörd Med dagens förutsättningar är det kanske inte troligt, men möjligt. Brist på ärt är påtaglig för ekologisk matärt och den som kan odla en bra ekologisk matärt har chanser till ett riktigt bra pris år För den som satsat på maltkorn kan detta också bli en lönsam affär. Prissättningen styrs här av efterfrågan på ekologiskt öl. Försäljningen av ekologiskt öl hos Systembolaget har ökat med 44 procent fram till 1 juli 2014, så marknaden signalerar att förutsättningarna för bra priser på maltkornet verkar finnas. Behovet ökar på proteinfoder Vidare verkar förutsättningarna för bra priser på ekologisk proteingröda vara goda. Marknaden styrs av djurgårdarnas efterfrågan och här sker också en stor mellangårdshandel. Med tanke på konsumentmarknadens brist på ekologiska ägg, kött / chark och en begynnande brist på ekologiska mejeriprodukter så är det rimligt att anta att fler ekologiska djur kommer att sättas in i produktionen. Behovet är redan idag stort och efterfrågan på proteinfoder kommer att öka eftersom alternativet, importerad soja, är dyrt. Cecilia Ryegård Ekologiskt östvete pressas ut Det finns lager av ekologiskt vete i Rumänien, Ukraina och Kazakstan. Dessa lager pressas nu ut på exportmarknaden för att ge plats åt ny skörd. Östländerna har i princip ingen egen hemmamarknad att tala om, så de volymer som produceras är för exportmarknaden. Från Kazakstan säljs nu ekologiskt vete till Ryssland som konventionellt, på grund av lokal brist i Ryssland och på grund av dyr frakt till Europa. Priset sägs vara euro/ton, (ca 2400 Skr). Några säljer ekovete fritt levererat till kund för 270/ton, (ca 2490 Skr) till Storbritannien. Lönsamhetsgränsen börjar därmed även bli nådd för östländerna. VI KÖPER DIN EKOLOGISKA SPANNMÅL Leverera i skörd eller lagra in på gård. Vi handlar med alla grödor och sorter. Behov av utsäde och gödsel? Det löser vi! Häggbergs Traktor & Maskin AB har importerat och sålt CMN ogräsharvar i 15 år med ett gott resultat! För att ytterligare öka och förbättra vår service har vi nu anlitat Magnus Bengtsson Körslätts Gård som säljare på södra Sverige. Magnus är Eko-odlare med ett stort engagemang i vad det innebär, kontakta gärna Magnus för mer info korslatt@telia.com Ogräsharvar från 4-24 m! Motala Norrköping

9 Nr 4 13 augustil Försäljningen av ekologiska alkoholhaltiga drycker slår nytt rekord hos Systembolaget. Försäljningen har hittills ökat med drygt 81 procent 2014, när försäljningen summeras efter halvåret! Prognos USA 2014: Eko ökar tvåsiffrigt - fler ekovaror och mer hyllmetrar samt ökad efterfrågan på ekohavre Den amerikanska ekologiska livsmedelsmarknaden kan vara på väg att växa tvåsiffrigt 2014 och ekologiska produkters tydliga GMO-frihet ger en klar försäljningsfördel. Amerikanerna köper också mer ekologiska glutenfriaprodukter, vilket kan vara positivt för svensk export av ekogrynhavre, och brödet är en av storsäljarna bland ekoprodukterna. Magnihill här gror matglädjen Det är intressant att studera vad som sker i det stora landet i väster, eftersom det anger tonen för vad vi kan förvänta oss framöver i Sverige och Europa. Lantmännen Lantbruks ekoansvarige spannmålshandlare Göran Karlsson har spenderat ett antal veckor Over There, främst i Cape Cod: - Jag har inga siffror för utvecklingen av ekoförsäljningen under första halvåret i USA, men efter att ha pratat med ett antal handlare och personal i butiker är att ekoförsäljningen följer ungefär samma utveckling som i Sverige, med tvåsiffriga ökningstal. Det finns en växande motvilja mot GMO som påverkar försäljningen positivt och vissa delstater har även infört märkning för GMO-fria livsmedel, säger Göran Karlsson. GMO och hälsa Ekologiskt är det tydligaste alternativ för att kunna säkerställa GMO-fria livsmedel och därför är märkningen en fördel för ekologiska produkter och kommer att bidra till ökad försäljning och att nya konsumentgrupper väljer ekologiskt. Generellt är ohälsa på grund av felaktig kost ett stort och växande problem i USA. En motreaktion på detta är en ökande konsumtion av ekologisk livsmedel, som av konsumenterna förknippas med hälsosamma livsmedel. En effekt av detta är att det amerikanska utbudet av ekologiska produkter växer och breddas. Ekologiska odlare av kidneybönor sökes En ny gröda för svenska odlare, väl lämpad för ekoodling, efterfrågas till konsumentmarknaden. Med rätt förutsättningar kan kidneybönan vara ett intressant alternativ som kan ge ett bra tillskott i kassan. Det söks KRAV-anslutna odlare som kan tänka sig odla kidneybönor. Kidneybönor tillhör kategorin trädgårdsbönor och liknar odling av åkerböna och bruna bönor. I jämförelse med vanliga åkerbönor till foder, är deras tidpunkt för sådd från mitten maj, eftersom de är frostkänsliga. Jorden ska ha värmt upp sig till ca 10 grader. Det är Go Green, ägda av Svenska Lantmännen, som är intressenten i bakgrunden. Inköparen, mottagaren och ansvarig för beredning och packning är TP Trädgårdsprodukter på Öland. Det är även där man får tag på utsädet. - Det är alltid roligt när det dyker För dig som vill tänka ekologiskt... Magnihill är en familjeägd producent som ligger i det frodiga Skåne. Vi odlar, förädlar och packar ett brett sortiment av djupfrysta produkter från växtriket. NYHET! KOCKENS UTVALDA Ekologiska produkter i 1kg påsar Selleri chunks Palsternacka chunks Morötter klyftor Rödbetor klyftor Pumpa tärningar Potatis m skal klyftor Rödlök klyftor Jordärtskocka skivor upp efterfrågan på nya grödor som vi kan odla här i Sverige. Det är andra året som odlingen pågår här och det finns just nu en odlare i Skåne, som har Kidneybönor i odling. Även en odlare på Öland har odling på gång, men mängden är långt ifrån tillräcklig, säger Stefan Lundgren på TP Trädgårdsprodukter. För odlare med varma jordar och utrymme i växtföljden för baljväxter (inte oftare än var 6:e år) så kan detta vara ett intressant alternativ. - Kidneyböna är en gröda som i konventionell odling inte kräver mycket kembehandling eller gödning. Därför lämpar sig odlingen väl för ekologiska producenter och det finns en bra efterfrågan. Betalningen är ännu inte fastställd men en gissning är att den kommer att ligga strax över priset för bruna bönor, som är ca 10 kr/kg. Normalt sett så ligger avkastningen på ca 2 ton/ ha ett bra år och på ca 1800kg i snitt över en 5-års period, säger Stefan Lundgren. VINNARE av Mylla till hylla priset 2013 Här hittar du recept och tillagning: Tel , info@magnihill.se Det blir ett allt större urval av produkter med inriktning mot olika konsumentgrupper och behov, exempelvis glutenfria produkter. - En tydlig trend, som vi även talat om tidigare är allt fler glutenfria produkter och att dessa vandrar in i hyllorna bland övriga produkter. Man ser även Organic Gluten Free och det vet jag nu även att det är på väg att komma en efterfrågan på i Sverige, säger Göran. Eftersom havre är glutenfritt så är detta goda nyheter för fortsatta möjligheter till svensk export av ekologisk grynhavre från skörd Ursprung En annan intressant spaning, som gjordes i Whole Foods butiker, en kedja som inriktat sig på enbart försäljning av ekoprodukter, var hur man integrerade restaurangdelen bland mathyllorna i butiken. - Man satt vid bord inne i butiken eller kunde beställa med sig mat hem. Man integrerade alltså äta och handla till samma yta, vilket var intressant att se. Även de amerikanska konsumenterna blir allt mer intresserade av ursprung, vilket är en ny trend i USA. - Man ser allt fler livsmedel märkta med local. Detta kan innebära USA, men ibland även delstaten och ner på gårdsnivå. Allt fler lantbrukare verkar också gå samman för att lansera egna varumärken för butikshyllorna. Ett sorgebarn i svensk ekoförsäljning är kategorin bröd. Här har man under många år inte lyckats få till någon riktig efterfrågan eller bra produkter. Så verkar inte vara fallet i USA. - Jag pratade med en brödutplockare i Stop & Shop, en välkänd livsmedelskedja. Där kan man hitta ett antal ekologiska limpor och bröd, vilket är svårt i Sverige. Brödutplockaren berättade att man säljer allt och att man aldrig behöver ta tillbaka något ekobröd! Cecilia Ryegård Om du är intresserad av att odla kidneybönor 2015, kontakta Stefan Lundgren på TP Trädgårdsprodukter, , stefan.lundgren@kotp.se. Ett fullgödselmedel i tiden Varför EkoNatur? EkoNatur förmedlar fjäderfägödsel till dig för all typ av odling. Som helhetsleverantör optimerar vi transporter och bistår med alla typer av information och handlingar som myndigheterna kräver. EkoNatur har även KRAV-godkänd fjäderfägödsel till ekologisk odling från frigående höns och livkycklingar. Fördelar med fjäderfägödsel till växtodling? Innehåller alla näringsämnen (förutom N, P och K - även makrooch mikronäringsämnen). Sänker kostnaderna jämfört med handelsgödsel. Höjer långsiktigt mullhalten i jorden. Mindre torkkänslig jord. Bördigare jord. Välj oss! Tycker du att fjäderfägödsel verkar intressant? Vill du veta om du kan bli leverantör till oss? Kontakta oss så gör vi affär! Vi erbjuder dig en väletablerad och flexibel organisation med fokus på kostnadseffektivitet. Postadress: Box Lidköping Besöksadress: Matrosgatan 3A Lidköping Kontaktperson: Pierre Lindskog Tel E-post: pierre.lindskog@svenskafoder.se

10 10 Nr 4 13 augustil 2014 Lönsamt att investera i Lovanggruppens lista 1. Markens grundbördighet 2. Tajming vid jordbearbetning och sådd 3. Tillgång på kväve 4. Genomtänkt ogrässtrategi 5. Rätt grödval 6. Rätt sortval 7. Utsädesmängd 8. Maskinfabrikat - Många gåner är det betydigt lönsammare att satsa på att öka bördiheten på sin åkermark än att byta maskiner eller att arrendera ny mark. Det har vi sett på de företag som vi arbetar med, säger Arvid Lindgren, Ekologisk rådgivare, Lovang konsult AB. Foto: Cecilia Ryegård Den svenska odlingsmarken kan avkasta upp till 25 procent mer än idag om man satsar på att öka markens bördighet. Det innebär en intäktsökning på 1500 till 2500 kr mer i snitt per hektar på en ekologisk gård. De lönsammaste ekologiska spannmålsgårdarna är de som har störst och jämnast skördar. På de gårdar Lovanggruppen har utvärderat så skiljer sig medelavkastningen cirka två ton per hektar. Främst beror avkastningsskillnaden på att gårdarna med högre avkastning även har en bättre bördighet. Ekonomiskt så innebär det att dessa gårdar har en bättre lönsamhet på 4000 till 7000 kronor per hektar, jämfört med de sämsta gårdarna. De bördiga åkrarna är dessutom betydligt mer förlåtande vid sämre år och därmed odlingssäkrare. - Vi har sett att markbördigheten är en av de viktigaste faktorerna för att få en bra lönsamhet på gården. Det är dessutom en faktor som man kan påverka själv och som man väldigt sällan kan investera för mycket i, säger Arvid Lindgren, Lovang Konsult AB. Det kan vara lätt som odlare att hamna i en negativ spiral av ensidig odling, frånvaro eller otillräcklig tillförsel av organisk gödsel, ingen kalkning, dålig dränering & packning och därmed minskade skördar och avkastning. - Detta pågår på många gårdar runt om i landet, oavsett om vi pratar om ekologisk eller konventionell odling. Trots ökade insatser och bättre teknik och maskiner så ökar inte skördarna. På en del gårdar är trenden till och med negativ sett till avkastningen. Då jordarna i dålig kondition dessutom torkar upp senare så minskar man också antalet odlingsdagar och även läckaget av näring, säger Arvid Lindgren. Fokusera på bördigheten Sortval och diselkostnader som det pratas en hel del om är små kostnader i det stora hela. En faktor som kan verka avskräckande med att investera i markbördighet är att det kostar mycket det enskilda året som åtgärden görs och därmed försämras likviditeten kortsiktigt, vilket säkerligen gör att många odlare ofta avvaktar med investeringen. - Många gårdar i Sverige skulle kunna öka sina skördar med ett ton per hektar och år om man investerade i den långsiktiga markbördigheten. Att skörda mycket per hektar är lönsamt, miljövänligt och dessutom roligt, säger Arvid. Med ett ton ökad skörd med samma insatser så är det heller inga småpengar man pratar om. Det innebär i snitt en ökad intäkt på cirka kr mer per hektar och år på en ekologisk gård. - Kalkning, tvååriga klövervallar och kontinuerligt tillförsel organiskt gödsel är investeringar som långsiktigt ökar markbördigheten och odlingssäkerheten. Men det tar tid att lyfta bördigheten ett snäpp och åtgärderna måste ske kontinuerligt, säger Arvid. På tio år kan det röra sig om upp till kronor mer per hektar på sista raden om man räknar bort en tidig investering på kr per hektar i markbördigheten. För att snabbare öka bördigheten kan man återkomma med renoveringspaketet ovan redan efter fyra till fem år igen. Kväve från vall lönsamt Det kostar mindre än man tror att odla vall och de ekonomiska effekterna för bördighetseffekterna är underskattade. En normal väletablerad vall levererar 80 kilo kväve, vilket har ett värde på cirka 3000 kronor per hektar när det är på rätt plats i backen. Men effekten kommer inte direkt, utan år två i odlingen. - Att avstå ett års skörd av spannmål kostar 500 till 3000 kronor per hektar om man räknar in alla effekter. Ingen dyr åtgärd för att öka bördigheten och samtidigt bekämpa ogräs. Något som kanske borde göras oftare, säger Arvid. - Att göra en insådd med klöver i havre för att sedan låta klövervallen ligga under ett år, putsa två gånger och sedan göra kalkningen och grundgödsling med t.ex. hönsgödsel ger en kickstart för höstvete eller höstraps.

11 Nr 4 13 augustil markens bördighet Maskarna är mycket viktiga för tillverkningen av nya makroporer i marken. Maskarna gynnas av långliggande vallar och kontinuerlig tillförsel av organiskt material. Foto: Jan Ryegård En god bördighet ger grunden för en hög lönsamhet på spannmålsgården Anders Andersson, Lantbruksansvarig på SMA Mineral, talar sig varm för att öka bördigheten i den svenska jordarna genom kalkning. Kalkning ökar tillgängligheten av växtnäring Får man en bra skörd att börja med så är det lätt att bygga vidare på den, säger Arvid. - Det finns även utrymme för att intensifiera gödslingen och inte tappa så mycket i skörd. Utgångsläget är 50 hektar där det är tänkt att så höstvete och 80 kg N/ ha gödsel hemtaget förväntad skörd 4 ton/ha. Dra ner arealen till 40 hektar och lägg 100 kg N och få istället 4,8 ton/ha. De sista 10 hektaren kan då svarträdas och täckdikas/kalkas och sedan sås med höstraps, säger Arvid. Även tajmingen är otroligt viktig för bördigheten. Här skiljer det massor i kunnande och det svåraste är när man skall avstå från att köra. Alla vill ju bli klara, helst innan grannen. - Att köra då det är tjänligt är en mycket viktig bördighetsfaktor. Packar man marken så minskar luftutbytet och den ytliga infiltrationen av vatten. Marken uppfattas då som kall och trög. Mineraliseringen minskar och läckagen ökar. Kör man när det är för blött får man lida för det i många år, säger Arvid. Hög skörd föder hög skörd Mikrolivet i åkermarken är av central betydelse för att jorden skall vara levande och mikrolivet behöver matas med rätt förutsättningar. Mikrolivet behöver organisk näring och en variation av grödor för att trivas. Variationen kan även bestå i att låta marken ligga och vila i vall i två år för att samla kväve och låta mikrolivet växa till sig. Rötter hinner utvecklas djupare och näring som tidigare inte kunnat utnyttjas blir växttillgängliga genom att grödan har haft en lägre tid på sig för att mejsla ut näringen från jorden. - På den nya gården som köptes in 2012 så är avkastningen hälften mot mina arealer hemma med samma insatser, trots att jorden anses som bättre. Den främsta anledningen till den lägre skörden är troligen att mikrolivet inte är ingång och att det inte har odlats vall på marken eller gödslats med organiska gödselmedel. Om fem år med kontinuerliga insatser så tror jag att det har jämnat ut sig, säger Roland Höckert, ekologisk spannmålsproducent på Godegården i Järpås. Organisk gödsel gör underverk Färskt organiskt material gynnar mikrolivet och daggmaskar. Gödseln skapar en lättare och varmare jord. Det gynnar en snabb och kraftig rotutveckling, vilket gör att grödan använder en större del av jordprofilen för att ta upp näring. Det gör att grödan blir mindre känslig för näringsbrist och torka. Skörden ökar långsiktigt med tillförsel av stallgödsel. Skördeökningar sker på jordarna upp till att de har en mullhalt på cirka tre procent. - Med 25 ton fastgödsel vart fjärde år så ökar mullhalten med 0,08 procent per tio år. Det ökar skörden med minst 2,4 procent per år, vilket motsvarar ett ökat netto på cirka 600 kronor per hektar och år, säger Hans Nilsson Greppa näringen. Maskarna ger jämnare skörd - Hönsgödseln som jag gödslar med sedan tio år tillbaka har gjort underverk. Mina jordar har ändrat sig från att vara kalla, sterila mellanleror till att idag bete sig som varma mullrika lättleror. Maskarna är tillbaka och jordarna är mycket mer förlåtande. Skörden är jämnare med få dåliga fläckar och jag får drygt ett ton högre skörd per hektar och år, säger Oscar Eneström, Håkantorps säteri utanför Vara. - Det som också är en tydlig skillnad är att jag inte behöver harva så många gånger för att få rätt bruk. Jorden faller isär och det gör ju att man sparar en hel del pengar på jordbearbetningen också, säger Oscar Eneström. Text & foto: Olle Ryegård Många svenska lerjordar är för dåligt kalkade och har en låg basmättnadsgrad för att ge en optimal växtproduktion. Det är en viktig orsakerna att till att de svenska skördarna inte ökar. - Det är för dåligt kalkat i Sverige. Basmättnadsgraden är ofta så låg som 25 procent på många fält som vi gör markanalyser på. Det hämmar produktionen väsentligt och man gödslar för kråkorna. Med bara ordentlig kalkning så skulle man lätt kunna öka produktionen med 20 procent per år långsiktigt på dessa arealer, säger Anders Andersson SMA Mineral. Kalk ökar skörd En hög basmättnadsgrad är viktigt för ett kostnadseffektivt utnyttjande av växtnäring. En tumregel för svenska förhållanden är att en åkerjord bör ha en basmättnadsgrad på ca procent för att ph-värdet och växtnäringstillgången ska vara optimal. Vid lägre basmättnadsgrad så kommer inte växterna åt växtnäringsämnena utan de sitter för hårt bundna till markpartiklarna. För den ekologiska odlingen så är det än viktigare att kalka så man har rätt basmättnadsgrad. Annars så utnyttjar man inte alls den näring som finns i marken. Näringen är ju dyr i ekodlingen och grödan lider ofta konstant brist på kväve och andra växtnäringsämnen. Strukturkalkning ej tillåten - Vid en låg basmättnadsgrad på 30 procent så blir mindre än hälften av kvävet tillgängligt jämfört med cirka 80 procent vid en basmättnadsgrad på 75 procent. Med låg basmättnadsgrad är det också lätt att bristsjukdomar uppkommer, brist på koppar eller svavel, trots att man har gödslat ordentligt, säger Anders Andersson. Att kalka är att försäkra sig om att den organiska gödsel som man sedan lägger blir tillgänglig. I ekologisk odling är endast kalk som inte processats kemiskt tillåten. Det innebär att strukturkalkning med olika produkter av släkt kalk inte är tillåten. Det man då får använda är olika produkter av krossad kalk och gips. Kväve behöver svavel - En lämplig giva av krossad kalk är sju ton per hektar om man har en låg basmättnadsgrad kombinerat med gips som innehåller svavel. Svavlet är en viktig komponent som underlättar växtens upptag av kväve, säger Anders Andersson, SMA Mineral. En giva på cirka 7 ton inklusive Gips som innehåller svavel kostar cirka 3000 till 3500 kronor per hektar. Har man en hög produktion bör underhållskalkningen göras vart 10:e år, och behöver man öka basmättnadsgraden så bör detta göras i tätare intervall. Fakta: Olle Ryegård Basmättnadsgrad är den andel av markens totala katjonbyteskapacitet som består av baskatjoner(ca2+, Mg2+, K+, Na+). Basmättnadsgraden uttrycks vanligen i procent. Det finns ett starkt samband mellan basmättnadsgraden och ph-värdet i jorden; ju högre ph desto högre blir basmättnadsgraden.

12 12 Nr 4 13 augustil 2014 Grödor ton/ha Höstvete 6700 Vårvete 5700 Korn 5700 Gräsfrö 1400 Åkerböna 4700 Lin 1400 Höstraps 3300 * 3 års snittskörd Just nu skördas det rajgräs på Bjälbo och skörden är bra i år. Gräsfröna släpper som det skall, är lagom moget, och har en vattenhalt på cirka 17 procent. När Ekoweb lämnar hytten stod skördemätaren på cirka två ton. Ogräsharven mest använda redskapet Stora skördar, intensiv utsädesproduktion, höga organiska gödselgivor och en mästare på att köra vid rätt tidpunkt. Det kännetecknar Sverker Peterson på Bjälbo gård, Östergötland, en av Sveriges duktigaste växtodlare. För en av Sveriges absolut skickligaste växtodlare togs beslutet att bli ekologisk snabbt och lätt för tio år sedan. - Beslutet att bli ekologisk utsädesodlare togs på 20 minuter och det var Forsbecks som övertalade mig. Deras utsädeskontrakt styr idag min växtföljd. Att ställa om till ekologisk odling, det är verkligen inget jag ångrar. Det har varit lönsamt, spännande och det var även roligt att få göra något nytt då 2004, säger Sverker. Eko ökar bördigheten På Bjälbo gård står jordens bördighet i centrum. Alla moment på gården styrs av detta och det gör att både växtföljder, körningar och andra moment får stå tillbaka för att marken skall avkasta så bra som möjligt på lång sikt. - Sedan jag började odla ekologiskt så har marken ökat sin produktionsförmåga. Marken är nu bördigare, torkar upp snabbare, är mer lättbrukad och ger därmed lägre brukningskostnader. Jag skulle tippa att den ökade bördigheten gör att odlingarna varje år avkastar cirka ett ton mer jämfört med för tio år sedan med samma insatser. Det På våren så tittar jag ned i dräneringsbrunnen som ligger lägst på mina fält. När vattnet slutat rinna så är det dags att börja vårbruket. Jag siktar på en så hög skörd som möjligt. motsvarar minst 2000 kronor per hektar och år. Det är häftigt. Men jag tror fortfarande att det finns mycket kvar att förbättra, säger Sverker. Tolv meter fasta körspår På Bjälbo gård genomsyrar tanken att inte packa jorden i onödan allt arbete. Därför kör man med fasta körspår med 12 meters bredd för att minimera den yta som packas av däcken. Detta gäller för harven och välten. - Jag är väldigt noga med att bara köra när Sverker är noga med att ha ett lågt däckstryck, 0,55 bar, samt köra med dubbelmontage när det går. Plöjning görs med on-landplöjning för att undvika så mycket marksskador som möjligt. det är tjänligt för jorden. Det kan innebära att jag inte sår på hösten om det är för blött eller att jag väntar någon vecka till på våren med sådden. Att bearbeta marken vid fel tillfälle är dyrt och det får man lida för i många år. Både när det gäller brukningskostnader och slutligen långsiktig skörd, säger Sverker. - När jag skall börja köra på våren tittar jag alltid i dräneringsledningen om det rinner vatten. När det slutat rinna så är det lagom att köra, säger Sverker. Man har inga egna djur på gården utan Den vikitigaste ogräsbekämpningen är en tät och fin gröda man köper in så mycket organisk gödsel (hönsgödsel, rötrester, biofer och vinass) som det går att få in i växtföljden. Marken har ett ph på 6,5-7,0 så det finns inget kalkningsbehov på Bjälbo. - Det är otroligt viktigt att lägga ut den organiska gödseln i tid så att den finns tillgänglig för grödan när den behöver gödseln. En månad innan behovet finns är ingen nackdel. Vi lägger cirka 120 kilo kväve per hektar till vårsäden och 160 kilo kväve per hektar till höstsäden inklusive förfruktsvärde, säger Sverker. - De år jag inte har skador av svamp och insekter skal jag ha samma skörd som en konvetionell odling. Det gödslar jag för och det brukar jag få, säger Sverker. OgräsHarven går mycket Området kring Bjälbo har cirka 550 mm regn per år och det är vanligt med försommartorka. Det gör att marken ofta är torr och att man får bra ogräseffekt av grunda harvningar. Och harvar det är något man gör ofta på Bjälbo gård: - Jag kör intensivt med min ombyggda 12 meters CMN harv. Från var fjärde till var sjätte dag när det går efter sådd. Ett normalt år är det inte ovanligt att harven har passerat fältet åtta gånger efter vårsådd. Det är

13 Glöm inte Ekogalan 29 januari 2015! Nr 4 13 augustil CMN harven är viktig för att klara ogräsbekämpningen på gården. Totalt passeras fälten en normalsäsong åtta gånger med ogräsharven. Ogräsharvningen görs i alla stadier av grödan fram till att stråskjutningen sätter ordentlig fart Då är huvudgrödan cirka 15 cm. Ogräsharven är kanonbra. Jag kör längs med raderna och jag kör så fort som ogräsen tittar upp över markytan. Jag har dock gjort en lite modifiering på ogräsharven. Jag har flyttat de däck som man ställer in höjden på harven så att de går efter harven istället för före. Då får jag mindre jordtäckning av grödan och kan då öka trycket och få en bättre ogräsharvningseffekt. Tisteln bekämpas rejält på Bjälbo gård. Två gånger efter skörd med en fyra meters Top Down från Väderstad på 15 till 25 centimeters djup. Körningen kostar cirka 500 kr per gång. Dessutom handplockas tisteln när den är cirka 30 centimeter hög. Det tar cirka två timmar per hektar. Vi ligger över snittet på avkastning på alla grödor förutom linet, jämfört med alla gårdar som är med i Lovanggruppens rådgivning i området. Det är jag nöjd med på Bjälbo gård All halm hackas ned och brukas sedan in i jorden. Detta för att bibehålla och öka mullhalten som idag ligger på cirka tre procent, ett viktigt strategiskt beslut som tagits på Bjälbo gård. Hade jag sålt halmen istället för hacka ned den så hade jag nog kunnat få cirka 800 kronor till per hektar, men marken och mirkolivet behöver det organiska materialet. en billig metod att bekämpa ogräs och rör man så ofta i jorden så kostar det väldigt lite diesel. Jag räknar med att det går åt cirka en liter per hektar och att jag hinner nästan 10 hektar i timmen. Det innebär en ogräsbekämpningskostnad under växtodlingssäsongen på 500 till 600 kr per hektar och år, vilket inte är så mycket, säger Sverker. Ogräsharven med traktorn går drygt 200 timmar under odlingssäsongen och det är nyckeln för att kunna kontroller ogräsen i odlingen med den mängd gödsel som man lägger till grödan. I höstgrödorna så harvas grödorna fyra gånger på hösten och fyra gånger på våren. - Vid känsliga stadier, två till tre blad på plantan, så kör jag försiktigt, cirka 7 kilometer i timmen men där innan och efter så kör jag i 14 kilometer i timmen. Jag kör längs med raden säger Sverker. Intensiv mekanisk ogräsbekämpning Efter skörden inför höstsådden körs fälten en till två gånger med en TopDown 400 med vingskär ner till cm djup. Den andra körningen görs ner till cm djup, sedan plöjs och harvas fältet. Detta för att trycka till tistel. Det som ska vårsås körs två gånger med TopDown ned till cm djup och eventuellt en 3:e gång med en Swift 720 som är utrustad med gåsfot. Därefter plöjs fälten och höstharvas. På våren blir det två harvningar med en NZA 1000 med gåsfot med någon dags mellanrum. Allt utom bönorna sås med en Rapid 400 C med frölåda. För bönsådden lånas en Rapid 600 S. Spannmål och åkerbönor sås med 12,5 cm radavstånd, höstraps och lin sås med 25 cm radavstånd där traktorhjulen vid hackningen ska gå sås det med 37 cm radavstånd. Rapsen och linet radhackas, rapsen upp till två gånger på hösten, linet två gånger. Både raps och lin ogräsharvas en gång på våren. Spannmålen vältas efter sista ogräsharvningen med en Rollex 1230 för att trycka ned sten. - En stor skörd är den bästa förfrukten för nästa år. Lyckas men med etableringen av grödan så är det också den bästa ogräsbekämpningen. Därför snålar jag heller aldrig med utsädesmängden, säger Sverker. Text & foto: Olle Ryegård Alla fält har en kultiverad zon kring sig på två meter. Dessutom slås dikeskanterna ett par gånger per säsong för att minimera att ogräsförekomsten. Ogräsen kommer in från kanten och plockar jag bort ogräset här har jag mindre problem sedan. Ett tips som jag fick av Magnus på Forsbäcks och som man använde i England på 80-talet. Fakta: Bjälbo gård brukas och ägs av Marie och Sverker Peterson. 230 ha ekoodlad areal där det odlas utsäde av höstvete, åkerböna, gräsfrö, vårvete, korn och havre dessutom odlas det höstraps och lin. En anställd. Tistel handplockas vid behov. Hela arealen kan bevattnas. 130 liter diesel per hektar förbrukas. Ifjol investerade man i en ny betongbassäng för Biogödsel och den placerades vid den befintliga pumpanläggningen som byggts för bevattna hela gården areal. Här har man också byggt lagret för Vinass. Vi kan bevattna hela vår areal och det är ett billigt sätt att få ut näringen. Bevattning gör vi med våra bevattningsmaskiner och spridningen av Vinassen sker tillsammans med vatten genom en ramp 12 meters ramp på traktorn med släpslang.

14 14 Nr 4 13 augustil 2014 Viktigt med långa ekoarrenden Lars-Göran Svensson, expert arrendefrågor LRF Konsult. Idag är drygt hälften av all mark som odlas i Sverige arrenderad mark. Allt eftersom marken blir dyrare och dyrare så ökar också andelen utarrenderad mark. Marken ses i många fall som en fastighetsinvestering snarare än ett produktionsmedel, vilket gör att det finns ett ökat behov att styra arrendeavtalen så att de skapar produktiv odlingsmark. Det finns idag ingen reglering när det gäller markens bördighet i arrendelagen. Det gör att man måste komma överens med markägaren innan man sätter igång och gör investeringar i markens bördighet. Markens bördighet är avgörande för lönsamheten i den ekologiska odlingen. - Det första man bör tänka på är att skriva långa arrendekontrakt när det gäller ekologisk spannmålsproduktion, minst fem år. Helst tio år om det går. Idag går det ju att skriva upp till 25 åriga avtal, men det är knappts någon som gör det, säger Lars- Göran Svensson, expert arrendefrågor LRF Konsult. Däremot finns det sätt som man reglerar om arrendatorn står för kostnader såsom extra dränering eller markvägar. Om arrendekontraktet inte fortsätter som det är tänkt så löser markägaren ut arrendatorn med en bestämd summa som regleras i avtalet eller vid synen och överlämnandet av arrendet. Detta kan man göra även när det gäller investeringar som ökar bördigheten för marken. Enligt de ekologiska lantbrukare som Ekoweb talat med så tar det minst fem år för att få igång jorden om den är kall och livlös dvs. död jord. Detta kan innebära en betydande kostnad, i investeringar eller tappad avkastning, som man måste beakta när man tar nya arrenden. Man bör också fundera på hur man sedan vid avträdet skall få betalt/betala för att man som brukare ökat eller minskat markens bördighet. - Man göra upp ett inlösenavtal på de investeringar som man är överens om på den arrenderade arealen. Om man vill öka bördigheten genom t.ex. kalkning eller dränering och öka andelen organisk gödsel på arealen. När det gäller ogräsförekomst såsom kvickrot, flyghavre m.m. samt dåligt utförd plöjning etc. så är det absolut bästa att göra en tillträdessyn för då har arrendatorn de bristerna tillgodo den dag han/hon slutar, säger Lars-Göran Svensson. Är det dyrare att arrendera areal som är KRAV-godkänd? - Min uppfattning är att man betalar samma avgift för den arrenderade ekologiska arealen som för den konventionella arealen. Möjligtvis kan man betala lite högre arrendesumma om man tillträder mycket väl hävdad ekologisk areal. Även köpesumman är densamma vid försäljning av marken, säger Lars-Göran Svensson. Olle ryegård Bandsådd minimerar ytor för ogräs Hur ser det optimala odlingssystemet ut för den ekologiska odlingen? Lars Askling på Gothia Redskap är en av de som verkligen tänkt efter när han utvecklat System Camelon. Nu är nästa steg taget för att plocka bort alla ohackade ytor. Gåsfot 18 cm Bandsådd 25 cm Ingen ogräszon Tester genomförs nu på flera håll i Sverige med bandsådd med System Cameleon och en ny gåsfot har tagits fram för ändamålet. Bredden på bandsådden är 8 cm dvs. under hela gåsfoten. Tanken är här att kunna hacka hela vägen in till grödan och slippa ha en säkerhetszon som man hade förut för att inte hacka upp den traditionella såraden. Med bandsådd gör det inget om en och annan planta hackas upp, eftersom andra plantorna i bandsådden kompenserar för detta. 7 cm 18 cm Gåsfot 18 cm 7 cm 18 cm Radsådd 25 cm 20% ogräszon - Hackningen tycker jag att vi nu har fått grepp om. Maskinerna är noggranna och det går att köra med en marginal på mindre än 2 cm. Men det har retat mig att man har en andel ohackad yta på åkern där ogräsen får härja fritt. Den har jag börjat ta mig an nu, säger Lars Askling VD Gothia Redskap. Med det nya systemet så har man plockat bort 20 cm ohackad yta per meter. Den Den nyutvecklade gåsfoten som används för bandsådd och hackning. 2,5 cm 2 cm 2,5 cm 18 cm 2,5 cm 2 cm 2,5 cm 18 cm Genom bandsådd med 8 cm kan man plocka bort den ohackade ogräszonen, eftersom man hackar hela vägen in till raden. Vid radhackningen på bandsådden hackar man bort 0,5 cm gröda på vardera sida av bandsådden. Det innebär att den sådda bandytan minskas från 8 cm till 7 cm. Det nya systemet att 72 procent är hackad yta och 28 procent är gröda. ohackade ytan har bytts ut mot gröda istället. I ett system med 25 centimeters radavstånd så gör det att 72 procent av ytan hackas och 28 procent är huvudgröda. Fördelningen tidigare var 72 procent hackad yta, 8 procent huvudgröda och 20 procent ohackad yta. - Att ersätta ohackad åkermark med gröda istället försvårar ordentligt för ogräset att få fäste. En annan fördel med den nya gåsfoten är också att den skär av rötterna på tistel och andra rotogräs precis vid sådden vilket ger huvudgrödan ett ordentligt försprång, säger Lars Askling. Utsädesmängden är densamma med bandsådd som med traditionell radsådd. Mest utsäde placeras centralt i den bandsådda raden. Nästa steg i utvecklingen är att utvärdera årets försök. Nästa år vill man även testa att både utöka radavståndet och bredden på bandsådden. - Hackningen vill jag kunna utföra på så stor yta som möjligt eftersom det mineraliserar kväve och ett ökat avstånd mellan raderna gör att man kommer åt att behandla kvickrot och tistel ungefär som en svartträda. De får duktigt med stryk när de letar sig ut i raden, säger Lars. Text & foto: Olle Ryegård Illustration: Åselie Skoog Lars Askling, med sin spännande utvecklingslåda som han gladligen visade på Slätte Ekodag.

15 Information från KRAV till dig som är ansluten En affärsmöjlighet för svenskt lantbruk Nu ökar efterfrågan starkt på KRAV-märkta livsmedel och vi vill gärna se att det är svenskt lantbruk som levererar, säger Lars Nellmer, vd på KRAV. För att få fart på den ekologiska marknaden har KRAV satt upp målet att 20 procent av det totala försäljningsvärdet för livsmedel år 2020 ska utgöras av KRAV-märkta livsmedel. Vi tror att vi kan nå betydligt fler nyfikna konsumenter som ännu inte är övertygade. Men det är viktigt att produktionen av svenska råvaror svarar upp, säger Lars Nellmer. För att nå 20 procent behövs samarbete. Därför deltar KRAV i Organic Sweden, ett nätverk av organisationer och företag från hela livsmedelskedjan, med syftet att öka den ekologiska försäljningen. Det är också därför som KRAV har lagt ned KRAVaktuellt, den egna tidningen till KRAVanslutna företag, för att istället samarbeta med Ekoweb genom denna sida. Här når vi våra anslutna, men också andra intresserade lantbrukare, säger KRAVs försäljningschef Johan Cejie. För att nå fler konsumenter arbetar KRAV med marknadsföring och PR samt utbildar företag om mervärdena. KRAV har också en välbesökt hemsida och gillare på Facebook. För att lösa flaskhalsar på marknaden KRAVs kundansvariga hjälper gärna köpare och säljare att hitta varandra. Marknaden för KRAV-märkta produkter ökar kraftigt. hjälper KRAVs kundansvariga gärna köpare och säljare att hitta varandra. Anna Ellström som är kundansvarig för lantbruk strävar efter att 20-procentsmålet ska nås så närproducerat som möjligt. För att det ska bli möjligt måste lantbrukarna förstås få tillräckligt betalt, men attityderna måste också förändras. Det är inte fel att titta med kritiska ögon på ekologisk produktion, för den behöver utvecklas för att bli mer uthållig. Men svenskt lantbruk har inte råd att missa affärsmöjligheterna. Då tas de av andra bönder i världen, säger hon. Solweig Wall Ellström Foto: Heimer. Emil Olsson vid sin Cameleon. VAD KRÄVS FÖR ATT FLER SKA LÄGGA OM? Emil Olsson på Slätte gård i Västergötland har på kort tid byggt upp en av Sveriges största KRAV-certifierade växtodlingar. Allt som allt brukar han ha KRAV-certifierad mark. Vad behövs för att svenskt lantbruk ska leverera till den ökade efterfrågan? Det krävs tydliga politiska styrmedel, säger han. Foto: Anna Ellström Emil Olsson tror också att en del lantbrukare kan bekymra sig för att det är många regler att följa. Ett annat hinder kan vara att det är lite tabu att lägga om. Hur ska man råda bot på det? Det som styr många är lönsamhet. Kommunicera det. Men man måste vara jätteintresserad för att lyckas bra som växtodlare utan djur, säger han. Emils råd till den som funderar på att lägga om sin växtodling är att ta reda på så mycket som möjligt. Lyssna på många, ta ut folk till gården. Alla är experter, men ingen tycker lika, säger han. EKOLOGISKA MARKNADEN VÄXER KRAFTIGT Första kvartalet ökade ICAs försäljning av ekologiskt i det centrala sortimentet med 43 procent jämfört med samma tid förra året, och ökningen fortsätter. På köttsidan är det kraftiga ökningar på alla djurslag. Vi ser en brist som vi inte haft på många år, på såväl ägg som kyckling och gris. Vi ser också att stora aktörer börjar knyta nya kontakter för att säkra sin försörjning på sikt, säger Johan Cejie, försäljningschef på KRAV. SMÄRTLINDRING OCH BEDÖVNING Du ska se till att grisar och nöt får smärtlindring vid kastrering och avhorning. Men vad är det för skillnad på bedövning, smärtlindring och sedering? Hjälper det djuren? Vad är lagstadgat? Och vad tycker bönder, veterinärer och husdjurstekniker? Det får du veta på sidan krav.se/bedovning-ochsmartlindring. NYHETER I REGLERNA FÖR 2015 PÅ GÅNG Nej till ny förordning. KRAV föreslår att ministerrådet avvisar EU kommissionens förslag till ny förordning. Läs mer i KRAVs svar till Jordbruksverket. Hitta köpare! Gå in och se om någon köpare letar efter det du vill sälja. Sidan heter krav.se/hitta-kopare-och-saljare. När detta skrevs var det torkade bönor, bär och kött som efterfrågades. Antibiotika. 59 procent av konsumenterna vill köpa kött som kommer från djur som inte medicineras med antibiotika i förebyggande syfte, utan enbart vid behov. Det visar en nyligen genomförd YouGovundersökning. Läs mer på krav.se/foretag/nyhetsarkiv Sänd oss din e-postadress. Brukar du få nyheter via e-post från KRAV? Om inte, sänd din e-postadress till info@krav.se. Ange också namn och företag så får du information från oss. Här är några av nyheterna i KRAVs regler för Rötrester från biogasanläggningar där animaliska biprodukter ingår i blandningen blir möjliga att använda. Det blir möjligt att göra undantag från regeln att slakterier får ha högst 20 procent övernattande djur. För gris och fjäderfä blir det tillåtet att göra vissa undantag i kravet på självförsörjningsgrad. Utvalda delar av svensk arbetsrättslagstiftning ska kontrolleras på företag där det finns risk att lagen inte följs. Alla företag ska redogöra för energieffektiviseringar, minska användningen av fossil energi och gå över till förnybar el. För oavsiktlig inblandning av GMO är gränsvärdet 0,1 procent, vilket är gränsen för det mätbara. PVC och BPA i förpackningar ska avvecklas. Läs mer om de nya reglerna på KRAV Ekonomisk förening, Box 1037, Uppsala, Tel Vi finns på: KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.

16 16 Nr 4 13 augustil 2014 mjölk Arlas ekoförsäljning ökade med 45 procent i juni 2014 Ekomjölken boomar hos Arla Ett fantastiskt första halvår, så kan 2014 hittills summeras för Arlas ekomjölksförsäljning, som ökar med nära 40 procent. Frågan är när botten skymtar i Arlas ekotankar och om det inte snart är dags att höja ekotillägget? Fram till andra kvartalet 2014 har Arla haft ett smått hisnande försäljningsresultat för den ekologiska mjölken. Med en ökning på nära 40 procent verkar nu proppen ha gått ur den ekologiska mjölktanken hos Arla och det tär betänkligt på det forna överskottet av ekologisk mjölkråvara. - Det är verkligen fantastiska siffror. Det är väldigt glädjande att de satsningar vi gjort de senaste åren nu ger resultat. Arla har drivit utvecklingen inom ekologi i över 20 år och har fortsatt stora ambitioner. Vi vill att fler ska välja eko oftare och siktar på att fördubbla konsumtionen av ekologiska mejeriprodukter, säger Ann Freudenthal, ansvarig för Arlas ekologiska sortiment. 45 procents ökning i juni I detaljhandeln, där försäljningen tidigare, under främst 2012 och början av 2013, sviktade har försäljningen hittills under 2014, fram till 1 juli ökat med 37 procent, jämfört med samma period Allra mest ökade försäljningen under juni, då försäljningen ökade med hela 45 procent jämfört med samma månad Inom restaurang och storkök märktes aldrig samma dipp som inom detaljhandeln. Där har försäljningen kontinuerligt ökat och det fortsätter den att göra även nu. Korkade förpackningar attraherar Den positiva utvecklingen i detaljhandeln tillskrivs flera olika faktorer och flera långsiktiga satsningar som man gjort hos Arla. Men en faktor som verkar ha varit ett riktigt lyckokast för att attrahera fler och nya ekokonsumenter verkar vara den senaste satsningen på nya förpackningar med korkar av förnybart material på ekomjölken. +37% Foto: Arla Foods - De förnybara korkarna har gett en extra puff åt försäljningen. Många konsumenter har velat ha skruvkork även på ekomjölken, vilket gjort det möjligt att gå över till en kork av förnybart material rakt över på stora delar av sortimentet, säger Ann Freudenthal, ansvarig för Arlas ekologiska sortiment. Allt ökar Och det är inte bara för ekomjölken som det går bra: - Alla de ekologiska produkterna ökar, över hela linjen, från mjölken till crème fraichen. Det är ett stort intresse bland konsumenterna för ekologiska livsmedel Helene Gunnarsson, sitter i Arlas styrelse och i Arlas ekogrupp. Foto: Arla Foods just nu och det talas mycket i media om ekologiskt på ett positivt sätt, detta i kombination med våra egna satsningar drar med sig försäljningen uppåt, säger Ann. balans - inte överskott Frågan som nu intresserar alla Sveriges ekologiska mjölkbönder är givetvis när KRAVtillägget kommer att höjas och när Arla kommer häva sitt rekryteringsstop? Ekoweb fick en pratstund med Helene Gunnarson, som sitter i Arlas styrelse och i Arlas ekogrupp. - Arla har väldigt stora ambitioner med ekoförsäljningen. Det är oerhört positivt att vi nu kan möta den stora efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter som uppkommit. Vi har inte hamnat i den situation som man gjort på flera andra områden där efterfrågan på ekoprodukter dragit iväg, att vi inte kunnat leverera tillräckliga mängder. Hur stort överskottet är just nu kan jag inte svara på, vi håller på att räkna på det, men i dagsläget tycker jag inte att man ska tala om överskott utan snarare att vi har en balans där vi kan möta marknadens behov och att vi nu kan utveckla marknaden med den råvara vi har. Vi vet att marknaden svänger fram och tillbaka och rekrytering av nya producenter ligger fortfarande i framtiden. och angående ekotillägget? - Fortsätter det så här så kommer det att påverka ekotillägget, men i dagsläget vet vi inte när. Vi jobbar även med att hitta andra sätt, än genom ekotillägget, för att göra det lönsamt och attraktivt att vara ekologisk mjölkleverantör i Sverige. Till exempel har vi engagerat oss i utformningen av den nya EU-förordningen och det nya regelverket. Något som vi märkt att många producenter är oroliga för. Exporten? Och hur är det med exporten av ekologiskt mjölkpulver från Sverige? Kan man tänka sig att den kommer att upphöra för att försörja den svenska ekomarknaden, eller är det en kanal som man vill hålla öppen? - Vi har en god lönsamhet av exporten av ekologiskt mjölkpulver från Sverige. Det säljs främst till barnmatstillverkning i Tyskland. Det kommer vi att fortsätta med. Men till skillnad mot i Danmark, där marknaden till stor del bygger på export, så rör det sig om ganska små exportvolymer från Sverige. I Danmark har vi också en positiv utveckling och en bra balans i marknaden, säger Helene. Arla påverkar hela marknaden Att försäljningen går så bra för Arla märks i statistiken för hela den svenska ekoförsäljningen. Mejeriprodukter står för ca ¼ av den totala ekoförsäljningen i Sverige och Arla är marknadsdominanten när det gäller ekologiskt mejeri. Arlas positiva halvårsresultat ligger till stor grund för Ekowebs bedömning av halvårsresultatet för hela den svenska ekomarknaden, som ligger på en ökning på ca 30 procent. Cecilia Ryegård M I X E R V A G N A R Bäst på hemlagat! Peecon har ett av marknadens bredaste modellprogram på mixers. Blandar snabbt alla ingredienser till ett perfekt luftigt foder. Köp hos din närmaste Nordfarm-återförsäljare! Köp hos din närmaste Nordfarm-återförsäljare! youtube.com/nordfarm facebook.com/nordfarm nordfarm.se

17 Nr 4 13 augustil Ekotrillägget borde öka och foderpriserna sjunka under 2014/2015 Fortsatt bättre lönsamhet för ekomjölken Enligt LRF Mjölk så står det väl till med ekonomin för de svenska ekomjölksproducenterna. De tjänar cirka 40 öre mer per producerad liter mjölk än sina konventionella kollegor och marknadens signaler talar för en ytterligare förbättrad lönsamhet under resten av 2014 och 2015 och kanske även lägre foderkostnader. När andra mjölkekonomirapporten för 2014 släpptes av LRF Mjölk i mitten av juni så visar den att lönsamheten för de ekologiska mjölkbönderna fortsatt är högre än för de konventionella mjölkbönderna. LRF Mjölk konstaterar att lönsamheten generellt sett är god i branschen och att skillnaden mellan eko och konventionell produktion ligger i princip oförändrad, på cirka 40 öre till ekoproducenternas fördel. Stark utveckling De ekologiska mjölkföretagens ekonomi har, enligt LRF Mjölk, haft en stark utveckling under våren, även om utvecklingen mattats av i början av sommaren. Nettot mjölkintäkt minus foderkostnad var i maj Kr/kg ECM 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Källa: LRF Mjölk Mjölk minus foder* (1990-maj (p) 2014) månad omkring 2,35 kronor per kilo energikorrigerad mjölk (ECM) för ett typiskt företag med ekologisk produktion, vilket är en förbättring med 40 öre, eller 20 procent, jämfört med maj månad Motsvarande siffra för den konventionella gården är en lönsamhetsförbättring med 25 procent. Samtidigt har avräkningspriset sjunkit med Ekologisk Konventionell *) Exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. Januari maj 2014 prognos. I prognosen ingår endast aviserade avräkningsprisförändringar per den 23/ ,35 1, öre för både den ekologiska och konventionella snittgården. avräkningssnittet 4,30 För ekologisk mjölk beräknas det genomsnittliga avräkningspriset vara 4,30 kronor per kilo ECM i maj, vilket är 31 öre mer än i maj 2013, men 6 öre mindre än i november samma foderkostnad För ekologiskt kraftfoder är prisbilden ungefär den samma som för ett år sedan. Priset på ekologiskt koncentrat har sedan maj 2013 sjunkit med 1 procent och priset på ekologiskt färdigfoder har sjunkit med knappt 2 procent. I början av juni sjönk priserna något ytterligare, men låg kvar på en fortsatt hög nivå. Prisutvecklingen på konventionellt foder följer samma utveckling. foderpriset förljer inte spannmålspriset Ekowebs reflektion är att priset på höstvete som betalas till de ekologiska spannmålsproducenterna generellt sett är cirka 13 procent lägre i maj 2014, jämfört med samma period Motsvarande jämförelse för åkerböna är en ökning med 3 procent. Med den prispress som rått på den ekologiska havren från skörd 2013 medtaget i beräkningen så vågar man sig nog på att konstatera att foderpriserna till de ekologiska animalieproducenterna inte sjunkit i samma omfattning som priserna till odlarna. Cecilia Ryegård Framtidsspaning: Det ljusnar för ekomjölken Enligt Ekowebs bedömning inför den närmaste framtiden så ser lönsamheten ut att kunna förbättras inom det närmsta halvåret och på längre sikt för de ekologiska mjölkproducenterna. Med tanke på att det beräknas finnas stora volymer av ekologiskt fodervete på marknaden, på grund av den rekordstora höstsådden 2013 så finns det möjligheter att foderpriserna sjunker från skörd Samtidigt beräknas priserna på proteingröda ligga kvar på en fortsatt hög nivå. Skörden av åkerböna ser ut att inte nå tidigare års nivåer på grund av det torra, varma vädret. En ljuspunkt är att vallskörden för de flesta verkar ha gott bra och givit stora volymer till god kvalitet. En ytterligare faktor, den viktigaste, som talar för en ökad lönsamhet för de ekologiska mjölkbönderna framöver är den snabbt stigande efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter. Falköpings Mejeri och Skånemejerier har båda aktivt gått ut och försökt värva nya ekoproducenter med premier och höjt avräkningspris. Arla ökar ekomjölksförsäljningen med nära 40 procent under första halvåret och botten börjar synas i Arlas ekologiska mjölktankar. Ett höjt KRAV-tillägg borde rimligtvis finnas inom synhåll, om marknadsutvecklingen fortsätter i samma takt. Första utbetalningen för GMO-fritt foder Den 29 augusti får alla ekologiska mjölkproducenter hos Arla en extra utbetalning för att de använder GMO-fritt foder. Något att se fram emot på avräkningen, när Arla betalar ut retroaktivt för hela 2013 och så långt Även de konventionella ekoproducenterna i Sverige får del av samma ersättning, så länge beslutet om GMO-fritt foder ligger fast. Arlas svenska medlemmar får i år 2,6 öre per kilo levererad mjölk i ersättning för att de bara använder GMOfritt foder till sina kor. Dessutom betalas en extra ersättning på 0,5 öre per kilo för 2013 ut, enligt koncernledningens beslut. B A L R I V A R E Vassaste rivarna - överraskande mångsidiga! Hanterar och strör all typer av foder. Allt ifrån balar till lösmaterial. Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se youtube.com/nordfarm facebook.com/nordfarm nordfarm.se

18 18 Nr 4 13 augustil 2014 Bröderna Larsson satsar på De bygger ny spannmålsanläggning för att kunna effektivisera hanteringen av spannmålen och höja kvaliteten. Ekoweb har besökt bröderna Håkan och Henrik Larsson på Långaröds gård. Håkan och Henrik Larsson driver Långaröds gård, en mil norr om Eslöv. Gården är sedan 1995 inriktad mot KRAV-märkt mjölk- och köttproduktion. Här finns 70 mjölkkor av rasen SLB samt 130 kvigor och tjurar. Mjölkavkastningen ligger på cirka 9000 ECM, utifrån eget producerat foder inget koncentrat köps in. När vi gick över till ekologisk odling, fick vi under de första åren glåpord från andra när vi misslyckades med en gröda. Men så plötsligt vände det. Nu kommer andra lantbrukare och frågar hur vi gör i stället. En del vill men har inte vågat prova att jobba ekologiskt, säger Håkan Larsson. GOD KALVHÄLSA Långaröds gård har 170 hektar som används till betesmark och odling. Främst klövervall men också havre, korn, höstvete, speltvete, åkerbönor, vårvete, fodermajs och höstrybs. Rybs som sås i mitten av augusti blir inte NOFF bara ad_layout till proteinrikt 7 21/07/2014 kraftfoder 09:30 Page åt korna, utan även till olja som kan användas 1 likt Ekologisk inriktning är en självklarhet för bröderna Henrik (till vänster) och Håkan Larsson på Långaröds gård. På senare tid har vi blivit allt mer övertygade om att det är rätt. Vi vill göra det som är rätt med tanke på jorden och oss människor. Vi har själva barn och dem vill man värna om, menar båda två. Foto: Micael Goth Det lönar sig inte att odla den sorten som ger mest avkastning, då det också krävs mest insatser. rapsolja i exempelvis matlagning och bakning. Vallarna är motorn i odlingen och de ligger oftast i tre år, beroende på hur bra de håller ut. Ensilaget lagras i plastade rundbalar. På gården byggs just nu nya siloanläggningar och en spannmålstork, vilka ska stå klara till höstens skörd. Det kommer även att bli möjligt att torka ekologiskt spannmål till andra lantbrukare om det skulle behövas. När det gäller djuren, har den mekaniska kalvamman ersatts av amkor och kalvhyddor, något som gett mycket bättre kalvhälsa. Både hosta och diarré har minskat kraftigt, och kalvarna växer bättre. Får de en bra start så har de med sig det hela livet, säger Henrik Larsson. VALT BORT MAJS De har slutat med fodermajs för att i år pröva helsädesensilage. Fåglarna rycker upp majsen ända tills plantorna är fem centimeter. Under tre veckor får vi vakta majsen under dygnets Den enda ekologiska fackmässan är tillbaka igen i höst För dig du arbetar som inköpare, produktchef, kategorichef eller på annat sätt är involverad i inköp, sortiment och produktfrågor, är ett besök på Nordic Organic Food Fair ett MÅSTE. NÅGRA GODA SKÄL FÖR ATT BESÖKA MÄSSAN: Bland mässans ca 350 utställare hittar du några av marknadens bästa varumärken där finns utställare från hela världen högklassigt konferensprogram massor av nyheter I New Products Showcase Nätverka med nya och gamla kollegor Prisutdelning för Innovation Awards och där bjuder vi något got att dricka MalmöMässan Sverige oktober 2014 Samarrangeras med Natural Products Scandinavia 2014 Din entrébiljett ger dig också fritt tillträde till Natural Products Scandinavia,en vinnande fackmässa som bjuder på ett myller av nya, spännandeprodukter för Naturlig Hälsa och Skönhet, Egenvård och en hållbar livsstil I hem och hushåll. Mer information finns på Samarrangeras med Gå in på och ange prioitetskod NOFSE410 för att få din kostnadsfria entrébiljett.

19 Nr 4 13 augustil egenproducerat foder Vi vill ha dem höga och marktäckande, men de som erbjuds är låga, och därmed mer utsatta. Vad vi behöver är sorter som inte kräver höga insatser, berättar Henrik Larsson. Bröderna önskar att det fanns mer samarbete mellan lantbrukare, exempelvis att man odlar åt varandra och därmed förbättrar växtföljder. På en spannmålsgård består växtföljden ofta av samma grödor flera år i rad. Jag tror alla vinner på att vara mer öppen med att odla grödor till varandra, säger Håkan Larsson. Långaröds gård bedriver även maskinservice till andra lantbrukare i närheten, men då endast med sådana maskiner som de själva använder till sin egen produktion. De har nyligen investerat i en Horsch pronto 6 DC såmaskin, och den används till all typ av sådd. alla ljusa timmar. Utsädet är dyrt, fåglarna tar nästan rubbet om de släpps fria. Och där fåglarna ryckt bort plantorna kommer ogräs, säger Håkan Larsson. Med helsädesensilage är tanken att hinna med två skördar. De har sett andra nå bra resultat men vet inte hur det kommer att gå. Detta blir ett spännande test och vi hoppas på att korna behåller sin kvalitet på produktionen säger Henrik Larsson. KRITISKA MOT UTSÄDESBRANSCHEN Att vara ekologisk lantbrukare kan vara till nackdel när det kommer till utsäde, menar bröderna Larsson. De känner att de prioriteras sist när det gäller utsäde. Och vi har inte samma urval av sorter. När det gäller exempelvis majs, har den konventionella lantbrukaren många fler sorter att välja mellan, medan vi oftast bara har några få ekologiska alternativ, säger Håkan Larsson. Långaröds gård tillverkar och säljer kallpressad rybsolja. Rybs är en gröda som ger både proteinrikt foder till kor och olja. Det är en nära släkting till raps men rybs blommar cirka tio dagar tidigare, vilket ger den ett litet försprång mot rapsbaggarna. Dessutom är det dyrare, trots att det är obetat, skjuter Henrik Larsson in. Det beror säkert på att det är små volymer, men jag får inte ihop det ändå, ekologisk majs är obetad. Själva betningen av fröna måste kosta pengar. Förstår inte logiken här. De är kritiska till utsädesindustrin. Stora kemiföretag styr tyvärr utvecklingen av spannmålssorterna, menar de. Vi kan inte få sorter som vi vill ha dem. Fakta: Långaröds gård Micael Goth Ort: Långaröd, en mil norr om Eslöv Gårdens inriktning: ekologisk mjölk-, kött- och spannmålsproduktion Ekologisk: sedan 1995 Antal hektar: 170 inklusive arrenden Anställda: två Omsättning: cirka 5,5 miljoner kronor Biofer Nu 10 % lägre pris! J024 Biofer är ett KRAV-godkänt gödselmedel som säkerställer hög kvalitet på dina grödor. Beställ nu för leverans under perioden augusti oktober, för betalning den 4 december GOD EFTERFRÅGAN OCH FÖRSÄLJNING PÅ ALLT KRAV-KÖTT NYA LEVERANTÖRER SÖKES, KONTAKTA DIN INKÖPARE SÅ BERÄTTAR VI MER HKScan Agri tel: eller hkscanagri.se

20 20 Nr 4 13 augustil 2014 Många ville förkovra sig i ekoodlingens framgångshemligheter. Expertpanelen ledd av Olle Ryegård, fr v: Sverker Pettersson, Richard Johansson och Roland Höckert. Välkänd ekomjölksprofil, Olof Jansson på Kårtorp. Tältet var fullt! Land Lantbruks Göran Berglund och Ekowebs Cecilia Ryegård. Kön ringlade lång till den goda ekolunchen. Lilla Slätte Ekodag: Markstatusen viktigast för nettot Fjärde upplagan av Slätte Ekodag, med prefixet Lilla, blev en dag som fokuserade på kunskapsutbyte mellan lantbrukare och hur man som ekoodlare kan maximera nettot i sin odling. Det var fullsatt i tältet på Slätte Gård när Therese och Emil Olsson för fjärde gången bjöd in till Slätte Ekodag. Den här gången låg tyngdpunkten på kunskapsutbyte mellan lantbrukare. Några av landets främsta ekoodlare grillades på podiet om sina bästa odlingstips och bästa/värsta erfarenheter. Trots stora skillnader i odlingsförutsättningarna och odlingssystemen hos Roland Höckert (Godegården, Järpås), Sverker Pettersson (Bjälbo Gård, Skänninge) och Richard Johansson (Västergården, Mellerud), så återkom alla tre till hur markens kondition var helt avgörande för avkastningen. - Jag tycker att man ser att man ofta fokuserar på fel saker som odlare. Det är avgörande att lägga energin, tiden och resurserna på det som genererar pengar. I stället för att till exempel lägga massa tid på att stå hemma och rensa sitt eget utsäde, kan det vara bättre att köpa ett friskt utsäde, som man får hem vid rätt tidpunkt Therese och Emil Olsson satsar vidare på Slätte Ekodag, nästa år med stora mått. och fokusera på statusen i marken, ute på åkern, sade Roland Höckert. vilket ogräs är du? Ett finurligt sätt från arrangörerna att utöka utbytet mellan dagens deltagare var att man på namnskylten fick kryssa i vilken ogrästyp man hade problem med. Detta gjorde att man under dagen enkelt kunde hitta samtalsämnen med nya bekantskaper. - Jättebra och intressant att höra hur andra löser sina ogräsproblem och att kunna få tips om vad som biter på olika arter. Här finns många kreativa lösningar som vi tagit del av idag, tyckte en besökare. Dagen bjöd även på en rad spännande föreläsningar för den som är inriktad på intensiv ekologisk spannmålsodling. Precisionsodling, bottengrödor, sortval och effekten av organiska gödselmedel var några av ämnena. Arvid Lindgren från Lovang Gruppen visade till exempel på hur kostnader och intäkter fördelas inom olika poster på gården och bekräftade därmed bilden av hur viktig markstatusen är för att få en bra avkastning. Bandsådd En annan fråga som fick stort utrymme, inte minst genom närmast legendariska Lars Asklings föreläsning om System Cameleon, var den optimala radhackningen. Lars beskrev sina senaste modifieringar och nyheter för Cameleon och vad som är optimum när det gäller radavstånd. - Vi tror mycket på bandsådd och har utvecklat ett såmunstycke för det, där vi även ökat möjligheterna att komma ännu närmre grödan vid hackningen. Detta är tänkt främst för radavstånd på 25 och 50 centimeter. Ju mer man kan öka radavståndet desto hårdare kan man bearbeta ogräsen. Mellan raderna har man ett system som närmast kan liknas vid svartträda och ju större man kan ha det området, utan att minska skörden, desto bättre är det. Vid bandsådd kan skördenivåerna bibehållas, sade Lars. Dagen avslutades med att Therese och Emil lovade en fortsättning på Slätte Ekodag. - Nästa år kör vi igen och då blir det Stora Slätte Ekodag med maskindemonstrationer, fältvandringar och utställning, avslutade Emil. Håll utkik! Snart startar vår mineralfoderkampanj. Hör av dig så berättar vi gärna mer om såväl vår kampanj som våra mineralfoder! Svenska Foder AB Box Lidköping Vxl info@svenskafoder.se

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens

Läs mer

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för

Läs mer

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps

Läs mer

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

13 dagar gav 14 säckar

13 dagar gav 14 säckar 13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades

Läs mer

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra

Läs mer

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning

Läs mer

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium

Läs mer

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster. Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning

Läs mer

Effekter av packning på avkastning

Effekter av packning på avkastning Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.

Läs mer

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptaget fortsätter med god fart Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen

Läs mer

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%

Läs mer

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen

Läs mer

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så

Läs mer

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart

Läs mer

Markens mineralisering högre än normalt

Markens mineralisering högre än normalt Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.

Läs mer

Nu är höstvetet i axgång

Nu är höstvetet i axgång Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att

Läs mer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Utnyttja restkvävet i marken

Utnyttja restkvävet i marken Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Varför sjunker spannmålsskördarna? Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag

Läs mer

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget har tagit fart Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat

Läs mer

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord 23 Januari Claes Johansson Hållbarhetschef Vår bas är norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk,

Läs mer

Att vara eller inte vara ekobonde

Att vara eller inte vara ekobonde Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen

Läs mer

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan

Läs mer

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla

Läs mer

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................

Läs mer

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare

Läs mer

Liten mineralisering denna vecka

Liten mineralisering denna vecka Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer