DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 Meddelad i Stockholm Mål nr Enhet 23 1 KLAGANDE 1. Aram Gulian, Christina Hovsepian, Ruben Gulian, Vilen Gulian, c/o Sulaiman Okasha Khalil Snapphanevägen Järfälla Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Serpil Güngör Advokatfirman Åberg & Salmi i Stockholm AB Box Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut , se bilaga 1 Dnr , , och SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) SLUT 1. upphäver Migrationsverkets beslut, utom beträffande ersättningen till det offentliga biträdet, och beviljar Aram Gulian, Christina Hovsepian, Ruben Gulian och Vilen Gulian permanenta uppehållstillstånd. 2. Det ankommer på Migrationsverket att vidta de åtgärder som denna dom föranleder. Dok.Id 3048 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen måndag fredag Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

2 2 3. fastställer ersättning till Serpil Güngör enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till kr, varav kr för arbete, kr för utlägg, kr för tidsspillan och kr avseende mervärdesskatt.

3 YRKANDEN M.M. 3 Aram Gulian och Christina Hovsepian överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar, med ändring av beslutet, att de och deras barn Ruben Gulian och Vilen Gulian beviljas uppehållstillstånd. Till stöd för sin talan gällande skyddsskälen anför de i huvudsak följande. Aram har trots sin anknytning till Armenien inte beviljats uppehållstillstånd eller medborgarskap i landet och vidhåller således att han är medborgare i Azerbajdzjan. Till styrkande av detta ska han försöka införskaffa handlingar som visar att han fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap. Migrationsverket har i sitt beslut skrivit att Aram lämnat olika uppgifter kring erkännandet. Avseende detta har det uppstått ett missförstånd. Han har tydligt för verket och sitt offentliga biträde framfört att han pressats till ett erkännande och att man försökt tvinga honom till att erkänna brottet. Han har däremot trots utpressningen inte erkänt brott. I övrigt vidhåller han tidigare framförda asylskäl. Till stöd för sin talan gällande synnerligen ömmande omständigheter anför de i huvudsak följande. Sonen Ruben är ett av de apatiska flyktingbarnen som har med sig fruktansvärda trauman när han kom till Sverige. Alltsedan Migrationsverkets beslut har hans hälsa försämrats avsevärt och han har haft kontakt med båda MAsT och BUP. Han kan inte gå till skolan eftersom han är sängliggande och inte kontaktbar. Han måste, enligt MAsT, få kvalificerad vård och behandling för sina möjligheter att rehabiliteras. Långt ifrån alla flyktingbarn i Sverige blir sjuka på detta vis, men det som är gemensamt för dessa apatiska barn är svår post-traumatisk stress på grund av tidigare upplevelser av våld, våldtäkter, mord, kidnappningar och andra grova övergrepp mot såväl barnen som deras

4 4 föräldrar. Ruben har själv varit utsatt för misshandel, mobbing och försök till våldtäkt. Han behöver medicinsk vård, trygghet och framtidstro. Till stöd för sin talan har Aram och Christina ingivit följande handlingar till domstolen: medicinskt journalblad gällande Ruben Gulian, daterat den 14 juli 2009; lägesrapport avseende Vilen Gulian, daterat den 9 februari 2010 av Marie Steijner Wollmer, behandlare och Julie-Ann Silvereke, behandlare, Mobila asylteamet (MAsT), Stockholm; lägesrapport avseende Ruben Gulian, daterat den 9 februari 2010 av Marie Steijner Wollmer, behandlare och Julie-Ann Silvereke, behandlare, Mobila asylteamet (MAsT), Stockholm; intyg avseende Vilen Gulian, daterat den 2 februari 2010 av Bodil Schiller, överläkare, Södersjukhuset, Sachsska Barnsjukhuset; lägesrapport avseende Ruben Gulian, daterad den 7 september 2009 av Bodil Schiller, överläkare, Södersjukhuset, Sachsska Barnsjukhuset; intyg avseende Ruben Gulian, daterat den 17 september 2009 av Bodil Schiller, överläkare, Södersjukhuset, Sachsska Barnsjukhuset; intyg avseende Ruben Gulian, daterat den 2 februari 2010 av Bodil Schiller, överläkare, Södersjukhuset, Sachsska Barnsjukhuset; intyg avseende Vilen och Ruben Gulian, daterat den 9 februari 2010 av Anait Shiroian, modersmålslärare, Järfälla kommun; intyg avseende Ruben Gulian, daterat den 5 februari 2010 av Lille-Mor Parling, lärare, Tallbohovskolan, Järfälla kommun. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet, vidhåller bedömningen i det överklagade beslutet och anför i huvudsak följande. Den ingivna medicinska journalhandlingen kan inte anses visa att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Vid värdering av ett läkarintyg kan, enligt Migrationsöverdomstolen, journalanteckningar vara av betydelse men fristående journalanteckningar helt utan koppling till ett läkarintyg torde sällan ha något högre eget bevisvärde. Verket anser att de åberopade intygen inte följer socialstyrelsens normer. För att ett läkarintyg ska

5 5 tillmätas någon egentlig betydelse bör det innehålla uppgifter om, varför intyget utfärdades, bedömningsunderlag och vilka medicinska slutsatser som kan dras av sett underlag (MIG 2007:15). Intyget bör, förutom diagnos, innehålla en framtida prognos om vilket vårdbehov eller psykosocialt stöd som kan finnas, om det i så fall är långvarigt samt även konsekvenserna vid utebliven vård (UM ). Sjukvård finns att tillgå i Armenien och landet har tidigare haft en relativt väl utbyggd sjuk- och hälsovård och hög läkartäthet men läget försämrades påtagligt i och med landets ekonomiska problem. Enligt regeringsbeslut ska hälsovården bli kostnadsfri, och under 2007 genomfördes en reform inom hälsosektorn i syfte att begränsa det informella bruket av att ta avgifter för vårdtjänster som enligt lag ska vara kostnadsfria. Primärvården består av polikliniker i städerna, hälsocenter, och ambulerade personal på landsbygden och lokala barnmorskemottagningar. Specialistvården består både av kommunala och regionala sjukhus, och det finns möjlighet att erhålla specialiserad vård både på sjukhusområdet och i hemmet. Den psykiatriska vården är en del av primärvården i Armenien. Faktisk behandling av svåra mentala sjukdomar är inte tillgänglig inom primärvården. Vården ges här istället av specialiserade centra och psykiatriska öppenvårdsmottagningar. Anställda inom primärvården utbildas inom området psykiatri, och behandlingen av patienter sker i nära samarbete med den lokala primärvården. Det finns allmänna vårdfaciliteter för patienter med psykiska problem i varje bostadsområde. Verket anser därmed att det är visat att adekvat vård finns att tillgå i hemlandet varför det inte föreligger grund att bevilja familjen uppehållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter. Att Ruben inte har fått vård i hemlandet tidigare då han inte varit sjuk kan inte förändra bedömningen att vården är adekvat. Det avgörande är om den finns och att den är tillgänglig för honom i hemlandet. Det kan även konstateras att vården i Sverige även måste förväntas leda till en påtaglig och varaktig förbättring av utlänningens hälsotillstånd, alternativt vara livsnödvändig, vilket inte är fallet i detta mål. Ruben har under sin tid i Sverige

6 6 försämrats. Verket anser att föräldrarna kan ta sitt föräldraansvar och tillse att deras barns bästa tillgodoses. Migrationsverket har ingivit följande handlingar till domstolen: UD:s Mänskliga rättigheter i Armenien 2007, sid. 8; Progress Report Armenia 3 april 2007, Commission of the European Communities, sid. 16; European Observatory on Health Systems and Policies: Health Systems in Transition, Vol 8 No ; Armenia : Health system review sid. 18 och World Health Organisation 2005, Mental Health Atlas Armenia sid. 3. har den 17 februari 2010 hållit muntlig förhandling i målet. Aram Gulian och Christina Hovsepian har vid den muntliga förhandlingen anfört i huvudsak följande. De lämnade Armenien på grund av skyddsskäl. Aram är flykting i Armenien. Han har aldrig haft armeniskt medborgarskap. Han har ansökt men inte beviljats medborgarskap. Ruben och Vilen har därför inte heller fått medborgarskap i Armenien. På grund av deras flyktingskap och att Aram är född i Azerbajdzjan har familjen råkat ut för förnedrande behandling i Armenien. Barnen har trakasserats i skolan. Aram har på grund av sin politiska verksamhet gripits av polis och i samband med frihetsberövandet misshandlats. I gruppen han var med i fanns folk från olika åldrar. De skulle gå långt, därför valdes medelålders män ut. De var 5-6 stycken som orkade med det. De flesta flyktingar var sjuka. Genom muta lyckades han fly. Hans politiska verksamhet har varit på så hög nivå att det varit tillräckligt för ett frihetsberövande. Han har lämnat samma berättelse under hela ärendets gång. Berättelsen har dessutom varit detaljrik. De trovärdighetsbrister som Migrationsverket anser finns är inte av den art att hans trovärdighet bör ifrågasättas. Han har gett en godtagbar förklaring på verkets frågor. Ruben är ett av de apatiska flyktingbarnen i Sverige med fruktansvärda trauman med sig. Bodil

7 7 Schiller har berättat att han lider av den allvarligaste graden av apati. Barnen är i behov av kvalificerad vård och behandling. Ruben behöver medicin, trygghet, omsorg och framtidstro. Barnets bästa ska beaktas. Det finns sjukvård i Armenien men vi vet inte hur psykiatrisk vård ser ut i Armenien. Det räcker inte med att säga att de kan få vård i hemlandet, vården är inte adekvat. Aram Gulian och Christina Hovsepian har vid den muntliga förhandlingen till domstolen ingett en artikel; Asylum-seeking children with severe loss of activities of daily living: clinical signs and course during rehabilitation, Acta Paediatrica 2009, sid Migrationsverket har vid den muntliga förhandlingen anfört följande. Aram Gulian och Christina Hovsepian har inte gjort sina identiteter sannolika. Det har framkommit oklara uppgifter angående pass och medborgarskap. Det finns ingen bevisning i målet rörande skyddsbehovet, utan bara berättelsen. Aram Gulians berättelse har inte varit sammanhängande. Flera uppgifter som Aram Gulian lämnat rörande demonstrationen är inte korreka och stämmer inte med den information som finns angående händelsen. Att Aram skulle ha upptäckts på ett foto bland alla människor är inte trovärdigt. Aram Gulian och Christina Hovsepian har inte gjort sitt behov av skydd sannolikt. Det finns inte skäl för statusförklaring i någon form. Angående synnerligen ömmande omständigheter hänvisas till yttrandet som ingivits och det kan konstateras att vittnena inte i sak sagt så mycket mer än vad som framgår av ingivna intyg. Överläkaren kunde inte uttala sig om vad som hände med de apatiska barn som fått avslag på sin asylansökan. En stor vikt läggs vid uppehållstillstånd som behandlingsmetod. Verket delar inte den bedömningen att uppehållstillstånd ska vara en del av behandlingen. Det finns inte apatiska barn i Armenien. Man kan dock inte underkänna den psykiatriska vården i Armenien av det skälet. Finns det psykiatrisk vård

8 8 bör den ses som adekvat. Det finns vård att tillgå i hemlandet. Mot denna bakgrund föreligger inga sådana synnerligen ömmande omständigheter i målet som gör att familjen bör få stanna i Sverige. Vid förhandlingen har förhör hållits med överläkare Bodil Schiller. Bodil Schiller har i huvudsak uppgett följande. Hon har träffat 15 till 20 barn under åren med varierande grad av apati. Hon har skrivit två intyg. Meningen med dessa har varit att visa att situationen är mycket allvarlig. Hon är medicinskt ansvarig för Ruben. Första gången hon träffade Ruben Gulian var i juli Han hade då svårt att äta och dricka och lades in på grund av svår näringsbrist. Han var mycket svag och behövde en sond. Han har sedan blivit alltmer sjuk och är numera djupt apatisk och har gått in i den mest allvarliga graden av apati. Han är slapp i kroppen och beroende av sondmatning. Det har inte skett någon förändring under hösten. Det krävs fortsatt hemsjukvård och besök av mobila asylteamet och läkarundersökningar. Utan näring genom sond är hans tillstånd livshotande. Han kan inte svälja. De barn som de lyckats slutvårda har fått uppehållstillstånd. I en situation med trygg miljö kan tillfrisknandet ta från sex månader och framåt. Tillfrisknandet följer ett mönster som är likartat. Hon har ingen erfarenhet av vården i Armenien. Hon har även träffat Vilen Gulian. Han har lindriga tecken på apati. Han är nedstämd och har D- vitaminbrist. Vid förhandlingen har förhör även hållits med behandlaren Marie Steijner Wollmer från Mobila Asylteamet (MAsT). Marie Steijner Wollmer har i huvudsak uppgett följande. Hon träffade Ruben och Vilen första gången i augusti Hon samtalar med föräldrarna och försöker upprätthålla ramar i vardagen och ge stimulans till Ruben. MAsT ingår i en vårdkedja och det är inte MAsT som sköter vården. De aktiverar barnen och samtalar och sköter det praktiska. Erfarenheten säger att barn tillfrisknar i en trygg vardag. För att barnen ska få ett hopp krävs att föräldrarna känner ett hopp

9 9 att förmedla. Den tryggheten är att man får permanent uppehållstillstånd. Det tar oerhört lång tid från ett sådant beslut till att man är frisk. De har sju inskrivna barn. Två av dem har fått uppehållstillstånd, men deras tillstånd är fortfarande oförändrat. SKÄL Tillämpliga bestämmelser m.m. Sedan Migrationsverket fattade sitt beslut har ändringar gjorts i utlänningslagen (2005:716). Exempelvis har begreppet skyddsbehövande i övrigt (4 kap. 2 i den gamla lydelsen) ersatts av begreppen alternativt skyddsbehövande (4 kap. 2 i den nya lydelsen) och övrig skyddsbehövande (4 kap. 2a i den nya lydelsen). De nya bestämmelserna ska tillämpas från den 1 januari Av 4 kap. 1 UtlL framgår bl.a. att med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. 4 kap. 2 UtlL stadgar bl.a. att som alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som i andra fall än som avses i 1 befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan

10 10 omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk inte vill begagna sig av hemlandets skydd. 4 kap. 2 a UtlL stadgar bl.a. att med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon 1. behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller 2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Enligt 4 kap. 3 UtlL ska en utlänning som omfattas av definitionen i 1 i vissa fall erhålla flyktingstatusförklaring. Enligt 4 kap. 3 a UtlL ska en utlänning som omfattas av definitionen i 2 respektive 2 a i vissa fall erhålla alternativ skyddsstatusförklaring respektive övrig skyddsstatusförklaring. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i denna lag jämställs flyktingförklaring med flyktingstatusförklaring. Tillämpliga bestämmelser i övrigt framgår av Migrationsverkets beslut. s bedömning Identitet finner att Aram Gulian och Christina Hovsepian och deras barn Ruben Gulian och Vilen Gulian inte, genom de ingivna födelsebevisen, förmått styrka eller göra sina identiteter sannolika.

11 11 Domstolen finner dock, på de skäl som anförts i det överklagade beslutet, att familjens behov av skydd ska prövas mot Armenien. Skyddsbehov finner att de allmänna förhållandena i Armenien inte är sådana att asylsökande därifrån generellt kan ges uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. En individuell prövning av det uppgivna skyddsbehovet måste alltså göras. Aram Gulian och Christina Hovsepian har sammanfattningsvis anfört följande. De och barnen är i behov av skydd på grund av Arams politiska engagemang. Aram har varit medlem i en namnlös flyktinggrupp utan organisationstillhörighet men med sympatier för presidentkandidaten Levon Ter-Petrossians parti. Inför presidentvalet i mars 2008 delade gruppen ut flygblad, deltog i demonstrationer och propagerade för Ter- Petrossians parti. Aram deltog också vid massdemonstrationerna i Jerevan efter valet. Han greps den 10 mars 2008 och var frihetsberövad till den 1 november samma år. Christina mutade en tjänsteman som såg till att Aram lyckades fly från fängelset. Då Aram var fängslad samt efter att han flytt besöktes familjen av okända män som utförde husrannsakningar. Vid ett återvändande till Armenien fruktar Aram tre års fängelse för att ha flytt från fängelset samt flera års fängelse för politisk verksamhet. Aram Gulian och Christina Hovsepian har inte lämnat någon skriftlig bevisning som ensamt kan styrka deras berättelser avseende åberopat skyddsbehov. har då att pröva om den berättelse de har lämnat kan medföra att de ska erhålla uppehållstillstånd i Sverige. finner ingen anledning att ifrågasätta deras berättelse i och för sig utan denna kan läggas till grund för bedömningen i målet.

12 12 finner att det inte förekommer några uppgifter i målet som tyder på att Aram Gulian innehaft någon speciell position inom det politiska livet i Armenien, vilken skulle motivera ett extraordinärt intresse från myndigheternas sida. Han ska ha varit medlem i en namnlös grupp personer som sympatiserat med den f.d. presidenten. Hans aktiva engagemang uppges ha pågått under en relativt begränsad period i samband med presidentvalet Vid en sammantagen bedömning finner domstolen att Aram Gulians påstådda politiska engagemang förefaller ha skett på låg nivå och i begränsad omfattning. noterar att det av i målet tillgänglig landinformation framkommer att det i samband med val i Armenien har förekommit oegentligheter (jmf. UD: Mänskliga rättigheter i Armenien 2007). finner vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet att det som anförts inte är tillräckligt för att det ska finnas anledning att anta att någon av Aram Gulian och Christina Hovsepian och deras barn Ruben Gulian och Vilen Gulian kommer att utsättas för förföljelse, straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning vid ett återvändande till hemlandet. Det är inte heller tillräckligt för att det ska finnas anledning att anta att de kommer att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av förhållandena i hemlandet. Eftersom deras fruktan således inte kan anses välgrundad är de inte att betrakta som flyktingar eller övrig skyddsbehövande. Det föreligger inte heller förutsättningar att betrakta dem som alternativt skyddsbehövande. finner sålunda att Aram Gulian och Christina Hovsepian och deras barn Ruben Gulian och Vilen Gulian inte förmått göra sannolikt att de vid ett återvändande till hemlandet riskerar att utsättas för sådan förföljelse eller sådan ingripande behandling som avses i 4 kap. 1, 2 respektive 2 a UtlL. Aram Gulian och Christina Hovsepian och deras barn Ruben Gulian och Vilen Gulian kan under sådana förhållanden inte beviljas

13 13 uppehållstillstånd av skyddsskäl och därmed saknas även skäl för flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring, övrig skyddsstatusförklaring samt utfärdande av resedokument. Synnerligen ömmande omständigheter Enligt 5 kap. 6 UtlL får om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Av lagtexten framgår vidare att barn får beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär och bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Vid prövning enligt lagrummet ska det ske en sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande (jfr MIG 2007:15, MIG 2007:33 och MIG 2007:48). Ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att uppehållstillstånd bör beviljas. Begreppet hälsotillstånd tillåter ett beaktande av hela hälsoskalan. Eftersom det är en samlad bedömning som ska göras i det enskilda fallet, går det inte att fastlägga när ett visst hälsotillstånd ska leda till uppehållstillstånd. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen har en livshotande somatisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder. Det ska beaktas om det är rimligt att vård ges i Sverige och de ekonomiska konsekvenserna av om uppehållstillstånd ges. Det måste även vägas in om vården kan ges i

14 14 Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. Förutsättningarna för att utlänningen ska kunna erhålla adekvat vård i hemlandet ska även beaktas. Det är inte tillräckligt att vården i Sverige är bättre än i utlänningens hemland. Om hälsotillståndet är sådant att en verkställighet av beslutet skulle medföra en allvarlig risk för utlänningens liv eller hälsa kan uppehållstillstånd beviljas (prop. 2004/05:170, s. 280). Det är den enskilde som har att visa att förutsättningarna för uppehållstillstånd är uppfyllda. För att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 UtlL ska kunna beviljas vuxna personer av enbart medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt, vilket givetvis också måste vara tillfredsställande dokumenterat. Åberopade läkarintyg bör innehålla uppgifter om läkarens tjänsteställning, varför intyget utfärdats, bedömningsunderlaget och vilka medicinska slutsatser som kan dras av detta underlag. Vid värderingen av ett läkarintyg kan journalanteckningar vara av betydelse, men fristående journalanteckningar helt utan koppling till ett läkarintyg torde sällan ha något högre eget bevisvärde (se MIG 2007:15.). I förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 195) sägs vad gäller prövningen av ärenden som rör barn bl.a. följande. Även om bestämmelsen också när det gäller barn endast ska användas i undantagssituationer behöver barnets situation dock inte vara lika allvarlig som för att en vuxen person ska kunna få uppehållstillstånd. Det kan t.ex. finnas skäl att i högre grad väga in ett barns anpassning till svenska förhållanden i den samlade bedömningen som ska göras. Detta innebär alltså samtidigt att barns anpassning till svenska förhållanden inte ensamt kan tillmätas avgörande betydelse. Det finns många barn som tillsammans med sina föräldrar vistas i Sverige under en begränsad tid där det inte är rimligt att med stöd av denna undantagsbestämmelse bevilja uppehållstillstånd. Det finns också

15 15 anledning att understryka, att det inte kan anses negativt för ett barn att tillsammans med sina föräldrar och eventuella syskon återvända till familjens hemland (prop. 1996/97:25 s. 249). När det gäller sjukdom behöver det inte vara fråga om en livshotande sjukdom för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas ett barn med vårdbehov. Faktorer som barnets framtida utveckling och livskvalitet ska här vägas in. En samlad bedömning måste alltid göras ( prop. 2004/05:170 s ). Enligt 1 kap. 10 UtlL ska i fall som rör barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver (se MIG 2008:3). Aram Gulian och Christina Hovsepian och deras barn Ruben Gulian och Vilen Gulian har i målet åberopat att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter och särskilt hänvisat till dokumentation rörande Ruben Gulian och Vilen Gulian. bedömer, med beaktande av den i målet tillgängliga medicinska dokumentationen, att det är visat att Ruben Gulian lider av ett allvarligt nedsatt hälsotillstånd. Av intyg avseende Ruben Gulian, utfärdat av överläkare Bodil Schiller, daterat den 2 februari 2010 framgår att Ruben uppvisar symtom som vid apatiskt uppgivenhetssyndrom av den mest allvarligaste graden, att han är helt beroende av föräldrarnas omsorg och omvårdnad med stöd av vårdkedjan inkluderande Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASIH) en gång per vecka samt Barn och Ungdomspsykiatrisk behandling (BUP), inom Mobila Asylteamet (MAsT) två gånger per vecka samt fortsatta kliniska kontroller hos överläkare Bodil Schiller. Av intyget framgår beträffande prognos och vårdbehov att Ruben Gulian är i behov av långvariga insatser som utförs av den vårdkedja som nu initierats för att

16 16 säkra att inte allvarliga komplikationer uppstår. Vidare framgår det att det är avgörande för Rubens fortsatta framtida kroppsliga hälsa och psykosociala utveckling att han och hans familj inom en snar framtid får möjlighet till behandling i en miljö som ger trygghet och hopp om framtiden och att prognosen för barn och ungdomar med liknande problematik som haft möjlighet att slutvårdas inom vårdkedjan har varit god. Att Ruben blivit alltmer sjuk och numera är djupt apatisk och har gått in i den mest allvarliga graden av apati redogjorde Bodil Schiller även för vid den muntliga förhandlingen. Det har vidare framkommit att han inte kan svälja, att han erhåller näring genom sond och att utan detta är hans tillstånd livshotande samt att för ett tillfrisknande krävs adekvat vård och en situation med en trygg miljö och framtidstro. Vidare kan ett tillfrisknande ta sex månader eller längre tid. Även om Ruben Gulian vid ett återvändande skulle kunna få viss vård måste det beaktas att han tidigare inte varit i kontakt med den psykiatriska vården i hemlandet och att det i utredningen framkommit att upplevelserna i Armenien har bidragit till hans psykiska ohälsa. På grund av det ovan anförda och med särskilt beaktande av Ruben Gulians allvarligt nedsatta hälsotillstånd och med hänsyn tagen till att Ruben Gulian är ett barn, anser migrationsdomstolen att hans framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om han tvingas återvända till hemlandet. Med hänsyn härtill finner migrationsdomstolen vid en sammantagen bedömning att det föreligger synnerligen ömmande omständigheter som avses i 5 kap. 6 UtlL för att familjen ska få stanna i Sverige. Vid angivna förhållanden ska överklagandet bifallas och Aram Gulian, Christina Hovsepian, Ruben Gulian och Vilen Gulian ska beviljas permanenta uppehållstillstånd. Det följer av 12 kap. 22 tredje stycket utlänningslagen att utvisningsbeslutet därmed upphör att gälla.

17 17 Ersättning till offentligt biträde Serpil Güngör har yrkat ersättning för arbete i 16 timmar och 45 minuter. Med beaktande av uppdragets art och omfattning får Serpil Güngör anses skäligen tillgodosedd med ersättning för arbete i 12 timmar. I övrigt tillerkänns ersättning i enlighet med yrkandena. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) Elisabeth Åberg Rådman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Charlotte Slettengren, Ulrika Stockhaus och Asif Syed. Föredragande har varit Magnus Strömqvist.

18 Bilaga 2 HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.