Kemikalier i vår vardag

Transkript

1 - Institutet för tillämpad Grön kemi Kemikalier i vår vardag Tomas Östberg

2

3 Regionförbundet - Enheten för attraktion och livsmiljö Folkhälsofrågor Energi och klimat Miljöfrågor Energikontoret Tillämpad Grön kemi Social välfärd

4 Tillämpad Grön kemi, vad menar vi? PVC fria blodpåsar Referensmiljöer för framtidens produkter Smartare konsumtion XRF-analys Miljöbedömningar Handledning av MIUN-studenter

5 Kemikalier i vår vardag: Varför anser vi det vara ett problem Hur ser det ut i våra kroppar? Exempel på fokuskemikalier Hur ser det ut hos fem familjer Bisfenol A i vanliga kvitton Vad kan man göra?

6 Trends in reproductive health, United States (Sharpe & Irvine 2004)

7 Tidsspann mellan exponering - effekt Ett starkt samband mellan risk för testikelcancer och koncentration klorföreningar i mammans blod 30 år efter graviditet (Hardell et al., 2003) Döttrar till mödrar med högre halter DDT i blod mätt vid förlossning hade 30 år senare svårare att bli gravida (Cohn et al., 2003)

8 Proportion of live male births (male live births/total live births) for Aamjiwnaang First Nation

9

10 Cocktail effekt Vad blir effekten av flera kemikalier!

11 Kemikalier en storindustri! Global kemikaliehandel ökade med 14% per år under 2000-talet För endast 14% av >2000 högvolymkemikalier finns fullgod information gällande toxiska egenskaper December 2007 fanns kemiska produkter på den svenska marknaden Ca 8000 nya produkter registrerades 2007

12 Särskilt farliga ämnen som inte bör användas överhuvudtaget CMR: carcinogena, mutagena, reproduktionsstörande - det kan räcka med exponering en gång, låg halt, fel tillfälle PBT: Persistenta, biockumulerande, toxiska - försvinner inte, kommer tillbaka uppkoncentrerat i naturen, långt från källan Hormonstörande, särskilt farliga metaller, ozonstörande ämnen

13 Farlighet x Exponering = Risk

14 Antal mycket farliga ämnen på olika listor (2011): Kandidatlistan, REACH 53 SIN List 378 Databasen PRIO 2311 Stockholm Convention 21 Montreal Protocol 104 (7 groups)

15 Vilka ämnen riskerar att påverka oss människor? Vad finns i våra kroppar? Vad påverkar? Livsstil, ålder, kön m.m. Vad finns i modersmjölken? Hur farliga är de? Hur farliga är de i kombination? Hur farlig är den totala belastningen?

16 Generations X

17 Koncentration av gamla kemikalier i tre generationer (WWF, 2005).

18 Koncentration av nya kemikalier i tre generationer (WWF, 2005).

19 Koncentration av nya flamskyddsmedel i tre generationer (WWF, 2005).

20 Kartläggning av miljö- och hälsofarliga kemikalier i blod hos anställda inom Landstinget i Uppsala Län, ämnen analyserades i blodet från 15 anställda med spridning gällande ålder, kön och arbetsuppgifter. Politiker, vårdpersonal, lab-personal m.m.

21 Resultat Landstinget i Uppsala Alla hade mellan 7 och 10 ämnen i blodet Ftalater i 14 deltagares blod. Bromerade flamskyddsmedel i 2 deltagares blod Triklosan i 7 deltagares blod Bly, kadmium i samtliga prover PFOS/PFOA hittades i samtligas blod Bisfenol A hittades i 4 deltagares blod

22 Några aktuella kemikaliers egenskaper och användningsområden Perfluorerade ämnen Bromerade flamskyddsmedel Ftalater Bly Bisfenol A (Tennorganiska föreningar) (Alkylfenoler)

23 Perfluorerade ämnen PFAS: PFOS, PFOA, FTOH till Används i läder, textil, kartong, specialkemikalier Persistenta och biockumuleras i naturen. Kroniskt toxiska och reproduktiosstörande 2001 uppskattas PFOS anv. till ton

24 Bromerade flamskyddsmedel Över 70 substanser Används i plast, elektronik och textilier Många är reproduktionsstörande, persistenta, bioackumulerande och giftiga PBB och PBDE begränsas av lagstiftning TBBP-A i importerad elektronik uppskattas till mer än 1000 ton/år

25 Ftalater DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP + 50 till Används framförallt som mjukgörare i PVC-plast, men även i kosmetiska produkter Många är reproduktionsstörande För leksaker finns lagstiftning för 6 st ton omsattes 2004

26

27 Bly Används i plaster och elektronik Låga kan ge skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga Foster och små barn är speciellt känsliga Användningen i Sverige har minskat

28 Bisfenol A (BPA) Bulkkemikalie > 1 miljon ton/år EU Används i polykarbonatplast och epoxi, men även i termopapper Reproduktionstoxisk Beteendepåverkan, prostatacancer, bröstcancer, missfall, diabetes, fetma Stor oenighet vid vilken koncentration som det utgör en fara för människor!!

29 Vilka exponeringsvägar finns? Luftföroreningar Vattenföroreningar Via födan Emission från produkter Från hushållsdamm Kosmetiska produkter

30

31 Att hjälpa konsumenter att välja smart Miljömärkning finns inte för alla produkter Varor (elektronik, plastsaker, möbler) har inte någon innehållsdeklaration Även välinformerade har svårt att veta Det finns få guider för att konsumera smart

32 Smartare konsumtion Projekt med fem familjer Minska flödet av oönskade ämnen Kvitton, hembesök, intervjuer och XRFanalys

33 Hur kan våra fem familjer Gröna konsumenter beskrivas? Pålästa och engagerade Uttrycker ett ideologiskt ställningstagande..men fattar besluten på rationella grunder Värderar miljöaspekter gentemot egna behov

34 Hur valde våra familjer? Ekologiskt: livsmedel, kläder Hantverk, småskaligt, närproducerat, återvinning m.m. Miljömärkt: hushållskemi, papper, kläder, elektronik Innehållsförteckning Pris, kvalitet, utseende m.m.

35 Hur såg det då ut? Elektriska produkter till största delen ej miljömärkt PVC på väggar och golv Mycket lite GoreTex Typ och antal prylar styrdes av hur gamla barnen var Ekonomi och boendesituation

36 4% 3%3% 2% 4% 6% 7% 7% 8% Alla familjer 12% 35% Kläder Skor Hobby/fritid Elektronik Möbler Hygien Kemtekn Accessoarer Böcker Textil Leksaker

37 En XRF-scanner kan mäta bly, kadmium, arsenik, tenn, brom, PVC utan att förstöra provet

38 Bedömningsmall för produkter baserat på lågt, medium eller högt innehåll av potentiellt farliga ämnen Lågt innehåll av farliga ämnen Ingen detektion eller låga halter av bly, kadmium, arsenik, brom och kvicksilver. Ej PVC Medium innehåll av farliga ämnen En eller flera ämnen så som bly, kadmium, arsenik och/eller kvicksilver i medium halter, och/eller består av PVC-plast. Låg halt av brom. Högt innehåll av farliga ämnen En eller flera ämnen så som bly, kadmium, arsenik, brom och/eller kvicksilver i höga halter.

39 XRF-analys 122 analyser på 72 produkter Leksaker (41st), smycken, accessoarer, kläder, elektronik, husgeråd Höga halter av farliga ämnen i 11 av 72 produkter (15 %) Dessa produkter var leksaker, smycken och accessoarer

40

41

42 78 % av plastleksakerna bestod av mjukgjord PVC Väska barn LPS hund MLP rosa häst Hög bly, Hög arsenik, PVC + Krom PVC PVC

43 PVC-plast Halt av bly, kadmium eller arsenik Låg Medium Hög Totalt PVC plast Annan plast Väska tyg Väska vuxen Väska vuxen Hög bly, hög arsenik och PVC i tyg Hög bly, PVC Hög bly, PVC

44 3 av 9 analyserade smycken hade mycket hög halt bly Halsband hängsmycke Örhänge mindre Magnethalsband Bly 15% + tenn Bly 32% + tenn Hög bly (2,5%)

45 Vad rekommenderade vi familjerna? Välj miljöanpassat tex miljömärkt Undvik värma mat i plastlådor Konsumera mindre Undvik billiga tunga smycken Tvätta kläder innan användning Undvik polykarbonatplast i nappflaskor Undvik mjukgjord PVC Fråga i butik Försöka vara informerad

46 Intervju med Prof. John Warner

47 Lyfta aktuella problem Bisfenol A i kvitton Bifenol A är ett hormonstörande ämne Förbjudet i nappflaskor i några länder Ouppmärksammat i kvitton Analyser för att bekräfta vår misstanke

48 Ett år av förberedelse.. Litteraturstudie Bevakning av debatten i USA och Europa Sommaren 2010 kom 2 vetenskapliga artiklar Insamling av kvitton Analyser hösten 2010 Resultat, rapport, pressmeddelande

49 Vi fann mycket höga halter.

50

51 I EUs riskbedömning av BPA ägnas endast en mening åt risker från konsumenters hantering av kvitton: Other uses of bisphenol-a, such as in printing inks and thermal paper, are considered to result in negligible potential for consumer exposure in comparison with the other sources considered and therefore will not be addressed further in this assessment.

52 Exponering vuxen i EU: Tolerabelt dagligt intag EU: Biedermann et al (2010) Dagsdos [µg/kg/d] Per individ och dag [µg/60kg/d] 1,5 90 TDI = Kassapersonal: 70 Danmarks EPA (2010) Konsument: Kassapersonal:

53

54 Vad blev då nyttan.. Det blev debatt Information till konsumenter Konsumenter fick möjlighet att ställa krav Möjliga alternativ uppmärksammades Coop, Axfood, IKEA, MAX mfl. har nu bytt kvitton

55 Olika termopapper: Vanligt lågpris termopapper med bisfenol A som framkallare. Alternativt bisfenol A-fritt (BPA-free), något dyrare där det i stället är bisfenol S som används. Bisfenolfritt premium-papper, arkivbeständigt och ungefär dubbelt så dyrt, där varken bisfenol A eller bisfenol S används.

56 Svampar vs Kemikalier

57 Vad kan man göra? Miljömärkning Grön Kemi Design for the Environment DfE Opinion Kunniga konsumenter

58 Vad rekommenderade vi familjerna? Välj miljöanpassat tex miljömärkt Undvik värma mat i plastlådor Konsumera mindre Undvik billiga tunga smycken Tvätta kläder innan användning Undvik polykarbonatplast i nappflaskor Undvik mjukgjord PVC Fråga i butik Försöka vara informerad

59

60

61 Amerikansk studie: Byta konserver mot färska livsmedel kan sänka BPA-halten i kroppen med 60%.

62 Läs s mer på p Environmental Working Group:

63

64 Svenska Naturskyddsföreningen: Så undviker du gifter i din vardag ( Barn Möbler och elektronik Mat Smink, hud och hårvård

65

66 Tack för mig Tomas Östberg Substitution och Riskbedömning Jegrelius - Institutet för tillämpad Grön kemi Regionförbundet Jämtlands län Studiegången Östersund Tfn: Mobil: tomas.ostberg@jegrelius.se