Mellan himmel och jord

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mellan himmel och jord"

Transkript

1 1 09 Mellan himmel och jord

2 the Environmental Card Game Hur skulle miljökampen se ut om man gjorde ett kortspel av den? Jo, såhär. Är det någon som på allvar vill spela det här spelet finns instruktioner, regler och fler kort för egenhändig utskrift att ladda ner från redaktionens blogg:

3 innehåll Call the COP! 9 Är det nu klimatrörelsen ska visa vad den går för? Hur man hanterar slipsar 12 planka.nu driver med makten och käkar upp deras mat Skogen och klimatet 14 Skogsindsutrierna har inte monopol på frågan Visuell väderkunskap 16 Molnhöjder och rekordflygande fåglar Väder och vind 18 Lär dig förstå en väderleksrapport Ut från den här planeten 22 Hur man fixar sig en rymdfärd Alltid i Fältbiologen: Tips och notiser 4 Gul armé till attack! Och nu är våren här Aktionsbild 6 Ack, dessa ekar Hotspot 8 Med dolda historier att berätta Minifältis 23 Bygg väderpinne med Morfar Rune Kultur 24 Miljön går som en dans Aktuellt & Internt 26 Sex sidor rapporter, aktiviteter och feta grejer! 14 FÄLTBIOLOGEN är Fältbiologernas medlemstidning som utkommer med fyra nummer per år och distribueras gratis till alla medlemmar. Skolor och andra intresserade kan prenumerera genom att sätta in 250 kr på postgiro Märk talongen Prenumeration på Fältbiologen. Tidningen Fältbiologen produceras av en ideellt arbetande redaktion. Redaktionen tar sig rätten att redigera inkomna texter. För icke beställt material ansvaras ej. OMSLAG Framsida: Johanna Yourstone Sidan 2: Lars Axelsson och Magnus Bjelkefelt Baksida: Magnus Bjelkelfelt och Oskar Löfgren REDAKTIONEN Lars Axelsson, Lisa Behrenfeldt, Magnus Bjelkefelt, Karin Gyllenklev, Jennie Wadman och Marina Widén. Mail till redaktionen: Gäller det prenumeration, kontakta föreningens kansli: Adress: Fältbiologen, Brunnsgatan 62, Gävle. Ansvarig utgivare: Lars Axelsson TRYCKINFO Tryck: Risbergs Information & Media AB Papper: Multi Art Matt 115 g, Svanenmärkt Upplaga: 4000 exemplar Fältbiologen utges med stöd från Statens Kulturråd Fältbiologen 1/2009 3

4 ledare och notiser Vi blev inte som de tänkt oss Ibland blir det inte som man tänkt sig, tänkte jag skriva här först. Men vad är det för en klyscha egentligen? När hör man den kväkas fram till vardags? Ja, när man undrar varför saker skiter sig så säger någon ansvarig att det var inte så som vi hade tänkt oss det hela. Skapade kriget inte demokrati och fred? Hoppsan! Har vi ett samhällssystem som kräver tre jordklot? Nämen oj! Det blev visst inte som vi tänkt oss. Några som förmodligen kommer försöka spela det blev inte som vi tänkt oss -kortet när haven svämmar över och öknarna breder ut sig är gänget som samlas i Köpenhamn i december. Grejen med världens ledare, smartasses och kostymklädda gubbs är att de ALLTID har tänkt sig att allt ska fixa sig och bli fett bra. Ingen har någonsin kommit och sagt att nu jävlar har jag tänkt mig att kvadda ekosystemen och vara ond som fan! Skulle det ändå råka bli så, så var det inte det man hade tänkt sig. De hade väl bara också tänkt sig att allt skulle bli perfekt om man bara fick tjäna lite mer pengar på klimatproblematiken, eller att det fanns nog ingen vettig anledning att förändra det rådande samhället ändå. Ingen hade tänkt sig att det skulle gå som det håller på att gå just nu, ändå är det så det har blivit. Så av detta kan vi lära oss att det inte spelar någon roll hur fina tankar och idéer man har (eller låtsas ha) om det som görs inte är något som funkar och skapar förändring. Det spelar ingen roll om De Som Bestämmer säger vi ska rädda klimatet och tjäna pengar på det samtidigt! om det som händer bara är att de tjänar pengar. Det är här som du börjar inse att det finns en verklig värld som måste ha kontakt med fina idéer och tankar. En värld där det till exempel finns motsättningar mellan den fina idén om att rädda klimatet och den fina idén om att tjäna pengar. Att bara tänka och ha vackra ideal och sedan konstatera att det inte blev som man hade tänkt sig räcker ingenstans. Tankarna måste bli analyser som förvandlas till handlingar där De Som Bestämmer inte längre kan bestämma vad som helst eller leva i sina idéer utan tvingas möta verkligheten. Så samla ihop dina kompisar och läs Fältbiologen som inte blev som vi hade tänkt oss. Sedan ska vi visa De Som Bestämmer, idag, imorgon och tills vi ses på Köpenhamns gator vilken värld vi vill ha. Istället för en enda värld konstruerad vid kliniska förhandlingsbord och levererad av ledare med de vackraste av tankar som inte kommer bli som de tänkte, skapar vi själva en värld med plats för många världar. Vi bär de världarna i våra hjärtan och de växer för varje minut. Lars Axelsson redaktionen Portalen har öppnats för gammelträden På hittar du en nystartad databas full av jätteekar, gamla hamlade askar och andra träd med unika värden i kulturlandskapet. Det är ArtDatabanken och Naturvårdsverket som ligger bakom Trädportalen och alla kan rapportera in sina fynd av gamla träd till portalen som i nuläget innehåller närmare presentationer av häftiga träd. Arméfraktion i angrepp mot Vattenfall Svenska statens egna elbolag Vattenfall gör allt för att komma irån sin image av miljöskurk. För att försöka flytta fokus från sina gigantiska brytningar av brunkol och kolkraftverk startade de ett klimatupprop på internet. För var och en som skriver under tillverkade Vattenfall en liten gul gubbe av plast. Dessa gubbar transporterade sedan Vattenfall genom Europa och lade utanför beslutsfattares möten och sammankomster, den sista av dem var i Poznan på COP 14. På så sätt menade Vattenfall att de illustrerade hur många som ville ha en förändring i världen. Ett klassiskt fall av greenwash helt enkelt. För vad smäller högst? Att lägga platsgubbar i högar eller bygga brunkolsgruvor i ekologiskt ovärderliga områden och fördriva folk från sina hem? Som tur är har plastgubbarna fått nog. Den 4 mars tog sig den Gula Arméfraktionen in på Vattenfalls huvudkontor i Stockholm och fritog 44 av sina gula plastkamrater. Gula arméfraktionen kräver att: Alla våra gula kamrater friges! Alla kolkraftverk läggs ner omedelbart! Bygget av nya kolkraftverk stoppas! All brunkolsbrytning stoppas! Inga mer forskningsmiljarder till ny kolteknik: alla resurser ska gå till förnyelsebar energi! Se aktionen på youtube, sök på gula armefraktionen 4 Fältbiologen 1/2009

5 tips och notiser Vår! Som du har längtat! Våren kommer! Spring inte för livet, utan ring in allt du ser från snoriga kids med plastspadar i högst hugg till nyutslagna blommor och den första lärkpiparen. Ring till Fältbiologernas vårteckentelefon: eller gå in på svenska fenologinätverket Ständigt detta klimat I början av mars träffades över 2000 forskare i Köpenhamn för att diskutera de senaste rönen inom klimatforskningen. En slutsats därifrån är att havsytans höjning till följd av stigande temperaturer kan bli mycket större än vad FN:s klimatpanel, IPCC, räknat med i sin senaste rapport. Klimatförändringarna har på flera sätt snabbats på under de senaste decennierna. I dag är osäkerheten större kring hur havsytan kan komma att stiga fram till år Det kan bli betydligt mer, kanske upp till två meter, än vad tidigare siffror angett, säger Markku Rummukainen, klimatforskare på SMHI, på plats i Köpenhamn. Tidigare beräkningar för havsytans höjning har framför allt byggt på att varmt vatten tar större plats än kallt. Men senare forskning tyder på att smältande glaciärer, som isen på Grönland, redan bidrar till att havet stiger. Resten av året då, regeringen? Nu är pengarna slut. Staten har inte längre några pengar kvar att langa upp på förhandlingsbordet när det ska dealas om nya naturreservat. Bara två månader in på 2009 är hela årets pengapott förbrukad. Det innebär att markägare som gått med på att sälja (till exempel ett område skog), inte får några pengar förrän nästa år. I höstas sänkte regeringen anslaget till biologisk mångfald i budgeten med 400 miljoner på två år. Rent konkret innebär det att landets länsstyrelser får mindre pengar att använda för att köpa in mark med höga naturvärden och bilda naturreservat. Fältbiologerna och flera andra naturvårdsorganisationer kritiserade beslutet, och nu ser vi de direkta effekterna av regeringens snåla naturvårdspolitik. Vi ska vara glada för de små bitar med skyddsvärd skog som finns kvar i Sverige, men nu riskerar skyddstakten att minska från tråkseg till att vara rent ut sagt uselt långsam. Å andra sidan är ingen förvånad: med mindre pengar i plånboken blir också inköpen färre. Att summan av den ekvationen blir färre skyddade skogar, det vill säga längre kvar till att nå miljömålet Levande skogar borde även regeringens matematiker kunna räkna ut. Linda Ellegaard Nordström Peppad på att skåda moln och vill veta vad som ligger bakom det som händer på himlen? Läs Svenska himlar av Pär Holmgren och L-G Nilsson. En av förra årets större nyheter handlade om Fältbiologens redaktion. En blogg har startats. Den som tror att detta på något sätt är närbesläktat med Dagens Nyheter-bloggar där tyckare med välhyvlade tungor artikulerar finsmakade åsikter bör tänka om. Det som finns på denna blogg är berättelser från det hårda livet på redaktionen, om smärta och tårar men också om triumf och om storslagen vänskap som övervinner alla svårigheter, ofta författade vid nattliga tidpunkter. Redaktionen tipsar: Vi vill ha din hjälp att skapa denna tidning. Har du intresse för färg, form, layout eller fotografi? Då är redaktionen rätt plats för dig. Kom på nästa möte vettja! Om du istället gillar att laga god näringsrik mat så är du varmt välkommen att bli vår personliga matlagare. kontakta: Fältbiologen 1/2009 5

6 Ropen skalla på Linköpin aktionsbild Skicka in dina bästa aktionsbilder till 6 Fältbiologen 1/2009

7 gs gator text: Lars Axelsson foto: Magnus Bjelkefelt...men i landskapet ekar det tomt Läderbaggens vackra hem - tag aktion och rädda den! Mer eller mindre välformulerade slagord studsade mellan husväggarna i Linköping i början av januari. Ett 90-tal fältbiologer tillsammans med annat folk från staden tågade gatorna fram till försvar för Linköpings eklandskap. Fältbiologernas Riksårsmöte ägde rum i Ljungsbro utanför Linköping. Fältbiologer från hela landet hade samlats för att diskutera och visionera om det kommande fältbiologåret och föreningens framtid. Men vem orkar sitta på möten och visionspass hela dagarna om man inte får gå ut på gatorna och skrika för full hals? Fältbiologen har tidigare berättat om Vägverkets planer på att dra en väg genom en del av Linköpings eklandskap och Fältbiologernas kamp däremot. Nu begav sig årsmötets deltagare in till Linköping för att tåga genom staden och visa för Länsstyrelsen och Vägverket vad vi tycker om sådana fasoner. Linköpings fältbiologer visade vägen bakom banderoller med tydliga budskap och i slagorden krävdes det att de ansvariga ska visa hänsyn och ta sitt miljöansvar. På torget i Linköping höll Alva Curtsdotter från Linköping ett tal och gav långa intervjuer till svärmar av journalister. Tyvärr vinner vi inte alla kamper. Ibland fuskar motståndarna, ibland är de snabbare än vad vi är och ibland gör de allt på samma gång. Efter jullovet gick allting så jävla snabbt, säger Maria Weber från Linköping. Vi hade överklagat dispensen som Vägverket fått från Länsstyrelsen och innan den vunnit laga kraft fick de inte hugga. Men det gjorde de ändå! När vi sedan pratade med Länsstyrelsen visste de typ inte om att ekarna huggits och de verkade inte bry sig särskilt mycket heller. Till överklagan hade Linköpings fältbiologer också lämnat in en lista med kompensationsåtgärder som Vägverket borde utföra utöver de krav Länsstyrelsen ställt på dem från början. Nu återstår det att se vad av detta som länsstyrelsen tar åt sig. Vi kommer fortsätta jobba med det här, avslutar Maria. Det blir väl en begravningsaktion nu till att börja med. Ekarna är huggna, men kampen går vidare. Foto: Maria Weber. Fältbiologen 1/2009 7

8 hotspot Inte behöver du sticka till latinamerikanska djungler eller bli ett mygghärdigt överlevnadsproffs för att uppleva häftig natur! Här vill Fältbiologen tipsa om platser i Norden med spännande djur, växter och landskap. Spåren i Häggådalen text: Emil Åsegård foto: Magnus Bjelkefelt Man kan alltid hitta spår av historien i naturen. De kan komma från människan, som en stubbe i skogen, de kan vara förhistoriska, som en diabasspricka i berget, och de kan berätta oändligt mycket. När man vistas i naturen och vänjer ögonen vid mångfalden blir man långsamt varse spåren. Man lär sig att läsa av eller fantisera kring deras betydelse och ursprung. Med fältbiologisk kunskap, och en gnutta skollära, kan en plats som Häggådalen på så sätt berätta historier om sig själv som varar så länge man orkar läsa. Häggådalen är en dalgång som ligger några mil söder om Borås i Västergötland. Här rinner Häggån till slut ihop med Viskan och vidare ut i havet. Det har den gjort sedan landets höjning efter istiden och under flera tusen år har vattnet ringlat sig ner genom havssedimentens leror och grus, och bildat den dalgång vid vars rand jag är uppvuxen. Sedan människor började bruka jorden i Sverige har de troligtvis brukat den i Häggådalen. I de bredare delarna nedströms har mindre partiklar lagt sig och bildat bördig odlingsbar mark. Högre uppströms blir dalen trängre och sidorna brantare. Där rinner ån genom smala pass som spruckit i urberget för miljontals år sedan, och kanske tjänat som ådal även då. Ovanför dalsluttningarnas bördighet brukas inte marken längre. Den tunna jordmånen gav förr näring åt ek och tall i ljusa betade utmarker, idag åt granar i allt större utsträckning. Följer man åsen längs Häggån kommer man ibland till gläntor som är spår efter torpare som en gång röjt mark och odlat, nu sakta igenväxande, med ängsmarkens alla blomfrön sovande under en tjock förnafilt av gräs och barr, i väntan förgäves på nästa slåtter. Textilindustrins fabriker hittade aldrig till Häggådalen. De hittade systerströmmen Viskan och byggde ut den, och förorenade den till vad som idag är ett av Sveriges giftigaste vattendrag. Om man snorklar på rätt ställe i Häggån kan man finna flodpärlmusslor som bara kan överleva i rent vatten och därför är sällsynta numer. Alla dessa spår. De sandiga slänterna uppströms dalgången ligger ungefär så högt som havet någonsin nådde innan det vände och landet reste sig efter isen. I den randen kan man se gränsen mellan sorterade jordar svallade av havet, och osorterade jordar (morän) med alltifrån grus till stenblock blandat i en istidsmix. Sandjorden är mager och i slänten har det moderna jordbruket aldrig gödslat sig fram. Detta kan man läsa av bland de hagmarksväxter som bara kan konkurrera på mager mark. Och på våren kan man läsa det i tiotusentals lila dunbollar som spricker upp ur marken och förkroppsligar backsippan. Det regnar ofta i Häggådalen. Regntunga moln från havet orkar inte lyfta över höglandet som börjar här, så de betalar en tull i form av vatten, fast lite oftare än vi skulle önska. I det brokiga jordbrukslandskap som präglat bygden har det en gång funnits plats för aspar och ädellövträd. På sina ställen växer de än, och tack vare regnet som ger ett fuktigt klimat, kan man på dessa träd ibland finna det som Häggådalen är mest känt för bland biologer, nämligen suboceaniska lavar. Lavarna, som kan ha så bisarra namn som korallblylav, västlig njurlav och olivbrun gytterlav, är en attraktion i hela landet, och anledningen till att Kinnarummabygden som utgör Häggådalen, är en hotspot i ett nationellt naturvårdsperspektiv. Spåren leder in i skogen till slut. Hela bygden har de senaste åttio åren planterats med alltmer gran. Man får ett hum om åldern av skogsbilvägarna, av tätheten mellan stammarna och i de få mossarterna på marken i plantagen. Hyggen bildas där blandskogar och gamla träd med suboceaniska lavar stått. Eller har de verkligen det? I en framtid utan spår att läsa, utan mångfald i skogen, hur ska man kunna veta? Hur ska man ens kunna gissa? 8 Fältbiologen 1/2009

9 Klimataction text: Lars Axelsson foto: Johanna Yourstone Efter ett halvt decennium av vad-var-det-vi-sa -känsla och klimatdebatt, efter att såväl gamla amerikanska presidentkandidater som uppoppande nya aktionsgrupper placerat klimatet främst på agendan med mera med mera, så kanske det är dags att det händer något. Nu mobiliserar miljörörelsen lobbyister och förhandlare såväl som aktivister inför det globala klimatmötet COP 15 i december. Temperaturen ska höjas både i konferenssalarna och på Köpenhamns gator. Fältbiologen 1/2009 9

10 Vi börjar från början. Vad är COP? För nästan två decennier sedan, 1992, hölls FN:s berömda konferens i Rio. Mötet samlade delegater från 178 länder och tiotusentals människor från blandade miljöorganisationer. Andan var positiv och mötet kallades informellt för the Earth Summit. Bland miljöfrågorna som diskuterades fanns förstås klimatet. I Rio skapades UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), ett avtal vars mål är att stabilisera nivåerna av växthusgaser i atmosfären. Efter att konventionen trädde i kraft 1995 har de deltagande länderna haft årliga möten i december, det är dessa som kallas the Conference of Parties, alltså COP. COP 3 hölls i Kyoto 1997 och det var alltså där som Kyotoprotokollet skapades. Under de följande åren och COP-mötena skulle protokollet diskuteras, stötas och blötas fram tills 2001 då det blev klart. Sedan dröjde det till februari 2005 innan protokollet trädde i kraft och samtliga länder började följa sina åtaganden. Det var då Ryssland gick med på kraven och det därmed blev tillräckligt många länder som godkänt fördraget. Nu har de undertecknande länderna till år 2012 på sig att sänka växthusgasutsläppen med 5% jämfört med 1990 om man vill leva upp till protokollet. Någonting måste dock ersätta Kyotoavtalet när det går ut och det är här som COP 15 i Köpenhamn kommer in i bilden. Sofi Holmin från Göteborg var en av många fältbiologer som reste till COP 14 i polska Poznan i december förra året. Hon berättar om hur snacket går inför Köpenhamnsmötet. COP-mötet på Bali 2007 var första gången som man började diskutera frågan om ett nytt Kyotoprotokoll. Eftersom det går ut 2012 var man tvungen att börja jobba med det nya avtalet nu, för att hinna enas. På Bali beslutade man om Bali Action Plan, en plan för hur man ska jobba med avtalet fram till Köpenhamn Så i Poznan gjorde man precis vad Bali-planen föreskrev, men ingenting utöver det. Utan man lämnade en massa olösta frågor som det ska förhandlas om nu under året. I Poznan deltog Fältbiologerna inne på konferensen för att försöka påverka delegaterna och lära sig om processen, men utrymmet för någonting bortom artig lobbying var kraftigt begränsat. I en aktion för cykling förbjöds användning av ringkloc- kor då det skulle kunna störa delegaterna. Fältbiologerna hade planerat en aktion inne på mötet för att tänja på gränserna för det tillåtna och försöka få delegaterna att vakna till i sina kostymer, men den fick avbrytas eftersom alla inte var överens. Vi jobbade mest tillsammans med den internationella ungdomsgruppen i en massa olika grupper som i sin tur jobbade med olika frågor, berättar Sofi vidare. Vi satte även betyg på den svenska delegationen, som fick genomgående dåliga betyg, precis som hela EU. Man försökte hela tiden att hålla sig uppdaterad, man kunde lyssna på förhandlingarna eller delta på alla sidoaktiviteter. Man varken åt eller sov särskilt mycket och ibland kände man sig så sjukt arg och frustrerad, men också helt exalterad. Processen inför det nya Kyotoavtalet, Kyoto2, handlar huvudsakligen om hur många grader temperaturen kan stiga och hur många PPM CO2 som kan tillåtas i atmosfären. I-länderna säger 450 PPM och två grader. Miljörörelsen säger 350 PPM och en och en halv grad. De små öländerna som är akut hotade av det stigande havet håller med oss. PPM står för Parts Per Million och ett 10 Fältbiologen 1/2009

11 mål på 450 PPM CO2 i atmosfären innebär alltså att koldioxiden inte får utgöra mer än 450 miljondelar av atomsfären. Att Kyotoprotokollet inte fungerat fläckfritt är förstås ingen överraskning. Ytterst få länder räknar med att lyckas leva upp till sina åtaganden, varav Sverige är ett av de få som kan lyckas. Kyotos krav är dessutom långt från tillräckliga. Forskare har konstaterat att den globala uppvärmningen går mycket snabbare än man tidigare trott. Många inom miljörörelsen ifrågasätter huruvida länderna försöker skyffla undan problemen snarare än göra någonting åt dem. Kritiker talar om att klimatproblemet snarare utnyttjas som ett nytt sätt för i-länder och stora företag att tjäna pengar, än att några seriösa ansträngningar verkligen görs. Sofi berättar om CDM, Clean Development Mechanisms, som precis som handeln med utsläppsrätter har använts som ett försök att använda marknadskrafterna för att stävja klimathotet. En av idéerna är att industrier i västvärlden ska kunna klimatkompensera genom att investera i u-länders industri, köpa skogsmark i den globala södern, eller liknande projekt. Kritiken har handlat bland annat om i exemplet med skog, säger Sofi. Vad säger att den inte hade blivit räddad ändå? Eller att investeringar från rika företag och länder gör att u-länder inte vill göra något själva utan få in pengar från väst. CDMprojekten är dessutom väldigt ojämnt fördelade över världen, främst till i-länderna i väst och Indien och Kina. Det saknas satsningar på ny miljövänlig teknik men framförallt på systemförändringar vilket är vad som egentligen behövs. Det behövs ett starkt tryck innan, under och efter Köpenhamn. Man måste komma ihåg att mycket kommer att ha debatterats och beslutats om innan Köpenhamn, så det viktigaste är egentligen vad vi gör innan Köpenhamn. Vi kan visa politikerna att vi sätter press på dem här hemma och skapa folklig opinion. Jag håller dock inte med dom som hellre än ett dåligt avtal vill ha inget avtal alls - frågan är alldeles för akut, det talas liksom om en koldioxidpeak vid Vi måste göra vårat bästa med det vi har. Inför Köpenhamnsmötet har demonstrationer och aktioner redan börjat planeras. Nätverket Climateaction09 har redan börjat mobilisera för massiva gatuaktioner under toppmötet. För den som varit aktiv inom miljörörelsen tidigare känns mönstret igen från toppmöten med världshandelsorganisationen, G8-gruppen, med flera. Det verkar onekligen som att klimatfrågan inte längre kan debatteras i sterila mötesrum och dammiga professorsmöten, utan måste komma ut på gatan och andas frisk luft. Det borde inte bli någon konflikt mellan oss som har valt att jobba på insidan och de på utsidan, säger Sofi, utan jag hoppas att vi kan kommunicera med varandra. Det krävs civil olydnad för att kunna sätta press på mötet att göra någonting bortom det vanliga. Det diskuteras att blockera hela mötet tills ingen kan komma ut. Jag tror att det är en bra idé, för det kommer skapa en jävligt hård press. Då kan vi säga till delegaterna hur de måste skärpa sig om de vill komma ut. COP 15 äger rum mellan den 30 november och 11 december. De riktiga mötandet startar runt 6 december. Climate action 09:s hemsida finns på Fältbiologen 1/

12 Göm alla problem i Bermudatriangeln text: planka.nu och Lars Axelsson Några andra som också åkte till Poznan var kollektivtrafikaktivisterna i planka.nu. Förutom sin ökända organisering av plankare i Stockholms tunnelbana i kampen för fri kollektivtrafik har de även lanserat rapporter som pekar på hur fri kollektivtrafik är en bra åtgärd mot klimathotet. I Poznan fortsatte de på sin inslagna väg. Varför åkte ni i planka.nu till Poznan? Vi vill få in kollektivtrafik och nolltaxa i klimatrörelsen. Som vi visar i vår rapport Att resa ska inte kosta hela världen så är det snarare konkreta åtgärder för att omvandla samhället som behövs än klimatmål med 350 PPM hit och två grader dit. Våra mål med resan var att hitta intressanta organisationer och dela ut så många freepublictransports.com-pins som möjligt! Hur skiljde sig det här från vanliga toppmötesprotester? Eftersom NGO:s och organisationer fick ackreditering så spenderade vi mest tid inne på området och plockade på oss material, besökte seminarier och blev bjuckade på diverse förfriskningar av EU, billobbyn och kärnkraftslobbyn. Att promenera runt och gasta med hundratals aktivister fick stryka på foten. Är det inte lite sell-out att äta gratismat och dricka gratisdrinkar istället för att demonstrera och blockera? För oss som organisation är det viktigt att kombinera traditionell direkt aktion med att släppa rapporter och ställa besvärliga frågor på seminarier och lobbyluncher. Att helt avskärma sig från politisk praktik skulle göra att vår organisation blev en ointressant grupp av tyckare, men att bara vara ute och protestera på gatorna skulle innebära att vi missade möjligheter till samarbete med organisationer som inte alltid är med och demonstrerar. Ert förslag om att dumpa koldioxiden i Bermudatriangeln verkar oerhört intressant, kan ni berätta mer? Kul att ni tar upp det! Vi förde förhandlingar med den engelska delegationen under mötet eftersom Bermuda inte hade någon på plats. Tanken med BTCCSRr (The Revolutionary Bermuda Triangle Carbon Capture and Storage Regime) är att vara ett komplement till CDM (Clean Development Mechanism). Systemet är inte helt utarbetat än, med det är inga andra Kyoto2-system heller, så vi väljer hellre att se de som en möjlighet. Idén med BTCCSRr är att dela in Bermudatriangeln i massa smådelar och sedan (utifrån en skala där de länder som behöver dem mest får minst) dela ut dessa till alla FN-länder. Sedan kan alla länder stoppa sina koldioxidutsläpp i Bermudatriangeln. 12 Fältbiologen 1/2009

13 Det finns knappt en tillstymmelse till vilja att minska växthusgasutsläppen, om det inte går att tjäna pengar på det. Det smarta med BTCCSRr är att om ett land inte använder hela sin del av Bermudatriangeln så kan de i ett system vi kallar BTCCSRsTTS (The Revolutionary Bermuda Triangle Carbon Capture and Storage Regime Triangle Trading System) sälja de delarna de inte använder till andra länder. Projektet ska alltså ses som en utmanare till CCS (Carbon Capture and Storage) och vi anser att de har ungefär lika stor chans att fungera. Hur ser ni på COP-processen i allmänhet och vilken strategi tror ni är den bästa inför och under COP 15 då Kyoto2 ska klubbas och undertecknas? Processen fungerar som ett veritabelt växthusmonster vars huvudsakliga syfte är att utnyttja FN:s legitimitet för att skapa nya globala marknader. Det finns knappt en tillstymmelse till vilja att minska växthusgasutsläppen, om det inte går att tjäna pengar på det. Chansen att COP 15 kommer att resultera i en bra deal det vill säga en deal som bryter med Kyotoprotokollets falska marknadslösningar måste tyvärr ses som väldigt liten. En del inom rörelsen hävdar att en dålig eller okej deal är att föredra framför ingen alls, vi håller inte med om det. Problemet med processen är att den har potential att ta udden av de sociala rörelsernas möjlighet att tvinga fram de radikala samhällsomställningarna som krävs. Detta främst därför att ett påskrivet Kyoto2 garanterat kommer att användas av regeringar över hela världen som ett slagträ mot de krav vi ställer. Därför är det inte så att en dålig deal är en bit på vägen och att vi sen kan fortsätta ställa krav på våra regeringar att gå längre, snarast tvärtom. En dålig deal kommer att göra det betydligt svårare för oss att bryta business-asusual och tvinga fram en radikal klimatanpassning. Därför anser vi att en bra deal är bättre än ingen deal men att ingen deal är betydligt bättre än en dålig. Fältbiologen 1/

14 Dessa argument är farliga eftersom intensifiering ofta leder till minskad biologisk mångfald. Att koldioxid från skogar inte skulle spela någon roll för klimatförändringen är dessutom rent nonsens. En femtedel av alla utsläpp av växthusgaser orsakade av människan härstammar från avskogning främst i tropikerna. Vad Sebastiaan Luyssaert och hans kolleger nu har gett oss är ett starkt argument att skydda även de nordliga barrskogarna. Deras studie, som sammanställer data från ett stort antal mindre projekt, visar nämligen att även gamla skogar upp till åtminstone 800 års ålder fortsätter att ta upp betydande mängder koldioxid från atmosfären. De enorma skogsvidderna i norra Europa, Ryssland och Kanada som tidi- Gammelskog är bra för klimatet text: Linus Malmqvist foto: Daniel Rutschman Sebastiaan Luyssaert och hans kolleger vid Antwerpens universitet i Belgien har i ett slag förbättrat utsikterna för de gamla naturskogarna i världens tempererade regioner däribland i Sverige. Dessa skogar spelar nämligen, i motsats till vad man tidigare trott, en mycket viktig roll i klimatsammanhang genom sitt upptag av koldioxid från atmosfären. Forskarlagets artikel som nyligen publicerades i den högt ansedda tidskriften Nature är kontroversiell men icke desto mindre viktig för vårt arbete med naturvård och klimatförändringen. Träd absorberar kodioxid från atmosfären som bränsle till fotosyntesen. Länge har man trott att skogar bara tar upp nytt kol under en begränsad tillväxtperiod. Den enda tillväxt som sker i äldre skogar, menade man, skedde i de utrymmen som uppstod där gamla träd fallit. Det kol som då tas upp av nya träd kompenseras av den kol som frigörs när ett gammalt träd förmultnar, och äldre skogar ansågs därmed kolneutrala det vill säga av föga värde i kampen mot klimatförändringen. Det har bland annat betytt att gamla naturskogar inte tagits med i FNs klimatpanels beräkningar. Inte heller har man haft någon tanke på att, inom ramarna för FNs klimatkonvention, belöna länder för att bevara de nordliga barrskogarna hittills har all uppmärksamhet riktats mot de tropiska skogarna. Klimatfrågan har snarare utgjort ett hot mot vissa skogar. I Sverige talar skogsindustrierna om att intensifiera skogsbruket med 20 procent till Ur klimatsynpunkt är det bättre att bruka skogen och använda virket än att låta skogen stå orörd, kan man läsa på skogsindustriernas hemsida. Det är den fossila koldioxiden som är boven i klimatdramat, menar man inte den koldioxid som avges i samband med skogsbruk. 14 Fältbiologen 1/2009

15 gare inte ansågs bidra till upptaget av koldioxid från atmosfären skulle enligt de nya beräkningarna absorbera cirka 1,3 miljarder ton kol per år. Det motsvarar en tiondel av den totala omsättningen av kol mellan jordytan och atmosfären. Resultaten bekräftar också vad som tidigare var känt, att yngre skogar faktiskt ofta står för ett nettoutsläpp av koldioxid. Nya skogar tillkommer nämligen ofta efter en störning av marken och vegetationen såsom sker vid avskogning och nyplantering som resulterar i att kol som lagrats i marken frigörs. Susan Ustin som är ekolog vid University of California menar att ur klimatsynpunkt så är det förmodligen bättre att låta ett gammalt träd stå även om det är flera hundra år gammalt än att plantera ett nytt. Är det dags för de svenska skogsindustrierna att revidera sina argument? Äldre skogars fortsatta koldioxidupptag är inte den enda anledningen till att låta dem stå. En nyutkommen bok från Australian National University pekar även på andra klimatmässiga fördelar med naturskogar jämfört med industriellt skogsbruk. Naturskogarnas större biologiska mångfald gör dem långt mer motståndskraftiga mot störningar såsom bränder, skadedjur, sjukdomar och klimatförändringar. Diversitet är en väl bevisad garant för långsiktik stabilitet hos ekosystem varför naturskogar är mer tillförlitliga kolsänkor än intensivt odlade skogar som oftast är väldigt homogena. De naturskogar som fortfarande återstår bör därför ges ännu högre skyddsprioritet, enligt forskarna, som tillägger att även skogar som har varit föremål för skogsbruk kan bli effektiva kolsänkor om de lämnas orörda. Dessa nya insikter i skogars funktion som kolsänkor har bara några månader på nacken så ännu har vi inte sett att de kan förändra konsensus i frågan. Utsikterna ser dock goda ut, och om det sker så kan vi räkna med omfattande positiva konsekvener för hur vi ser på de nordliga barrskogarnas roll i klimatsammanhang. Tidigare publicerad i Vår fågelvärld 1/2009 Fältbiologen 1/

16

17 bild: Jennie Wadman

18 Väderleken text: Lisa Behrenfeldt bild: Magnus Bjelkefelt Solen värmer mest vid ekvatorn, jorden snurrar och luften blåser från högtryck mot lågtryck. Runt hela jorden ritas ett mönster av vindar som skapar väder. Det är inte en slump att de flesta regnvädren drar in från väster. Det som händer över våra huvuden kan spåras genom atmosfären. 18 Fältbiologen 1/2009

19 Snöbyar med avtagande vind i Lapplandsfjällen. I eftermiddag vackert vinterväder i övriga Norrland. Från i kväll och i natt snöfall i mellersta och södra Norrland. Det molniga vädret fortsätter i södra Sverige med tidvis regn under natten. Det är den 26 februari och ett snöväder drar in med lågtrycken västerifrån. Jag skulle gissa att procent av lågtrycken kommer den här vägen. Mikaell Ottosson Löfvenius är lektor i skogsmeteorologi på SLU i Umeå och har tidigare jobbat som meteorolog på SMHI. Man kan säga att vi bor mitt på lågtryckens E4, fortsätter han, vilket är förklaringen till att vi har så omväxlande väder här i Sverige. Ett lågtryck innebär ostadigt väder, ofta med nederbörd. Det bildas när luften skruvas uppåt i atmosfären och lufttrycket vid marken därmed sjunker. Ju varmare en luft är, ju mer vattenånga kan den innehålla, förklarar Mikaell. När luften som värmts upp vid markytan stiger upp i atmosfären, som blir kallare ju högre upp man kommer, kyls den ner och en del av vattenångan övergår till att bli vattendroppar och så småningom iskristaller. Det är dessa som bildar moln. Vattendropparna eller iskristallerna hålls svävande av uppåtvindar i molnet och krockar ihop med varandra tills de är så tunga att de faller ur molnet som snö. Är det tillräckligt varmt smälter snön på vägen ner och det regnar. Om man ser på atmosfären i sin helhet så består den av ett antal stora sammanhängande luftmassor. Luftmassans egenskaper beror på var den har bildats. En luftmassa som härstammar från ett havsområde innehåller mycket fukt, medan luften i en som bildats ovanför land är torr. Luft som kommer från tropikerna är varm, medan den som härstammar från ett polarområde är kall. Man kan säga att vi bor mitt på lågtryckens E4 Kraften som skapar lågtrycken och den jetström av västliga vindar som för in dem över Sverige byggs upp av skillnader i temperatur mellan olika luftmassor, berättar Mikaell. Ju större temperaturskillnaden är, desto kraftfullare blir vädret. Det är därför vi får de häftigaste stormarna på hösten och vintern, när temperaturskillnaderna är som störst. Ungefär vid våra breddgrader möter den kalla polarluften från nordpolen varma luftmassor söderifrån. Två luftmassor med olika egenskaper blandas inte så lätt, och där de möts bildas en frontzon. Inuti en luftmassa är läget ganska stabilt, det är vid fronten vädret händer. Den frontzon som påverkar i stort sett allt väder hos oss är polarfronten. Det är den som Mikaell kallar lågtryckens E4. Det är där som lågtrycken bildas och färdas mot oss. Lågtrycket som denna dag i februari drar in med snö över mellersta Sverige har haft sin början utanför USA:s östkust. Området värms upp av Golfströmmen och den varma fuktiga luftmassan skapar goda förutsättningar för att bilda moln med nederbörd. Klippiga bergen ligger i vägen för luftströmmarna längs polarfronten och tvin- Fältbiologen 1/

20 K R Ä F T A N S V Ä N D K R E T S Lågtryck bildas Nedsjunkande kall och torr luft P O L A R F R O N T E N H L L H Uppåtstigande varm och fuktig luft V Ä S T V I N D B Ä L T E H Nedsjunkande kall och torr luft L L H Uppåtstigande varm och fuktig luft Åskmoln bildade i lågtrycken längs E K V A T O R N gar luften att stiga och svänga av norrut, förklarar Mikaell, det bildas som en våg på luftströmmen där den varma tropikluften glider upp över den kalla polarluften. I vågen skruvar sig luften uppåt och ett lågtryck håller på att bildas. Om vi följer ett lågtryck som bildats ute över Atlanten, fortsätter han, så kan man säga att det är i sin ungdom över Brittiska öarna och Nordsjön. Där är vindarna som kraftigast och den mesta nederbörden faller. När lågtrycket når Skandinavien börjar den kalla luften hinna ifatt den varma och lågtrycket mattas av. När luftmassorna blandats helt är energin som drivit lågtrycket slut. Lågtryckens kyrkogård är över norra Finland, där det kanske småsnöar lite. På sin höjd. Hela lågtrycksförloppet tar några dagar och efter ett lågtryck kommer nästa. Sedan lugnar det ner sig ett tag, tills energipotentialen mellan den varma och kalla luften byggts upp igen och sätter igång nya lågtryck. I atmosfären finns det en strävan att jämna ut skillnader i lufttryck och därför blåser det hela tiden från områden med högre tryck till de med lägre. På grund av jordens rotation blåser vinden inte rakt mellan tryckskillnaderna utan vrids så att luften skruvas medurs ut från ett högtryck och moturs mot ett lågtryck (på norra halvklotet, på södra är det tvärtom). Lågtryck innebär alltså ostadigt väder. När det istället råder högtryck är vädret stabilare. Högtryck betyder att det är högt lufttryck vid marken och det blir det när luften i ett område skruvas ner mot marken, säger Mikaell. När den relativt kalla luften från höga höjder sjunker mot den varmare marken värms den och molnen torkar ut och upplöses. På sommaren innebär högtryck klart väder. Det gäller även under vinterdagar när luften är torr. Är vinterluften däremot fuktig när den sjunker mot en iskall snöyta, och då kyls istället för att värmas, kan det bildas moln i det nedersta luftskiktet och eventuellt bli snöväder, trots att det råder högtryck. Det mesta vädret uppkommer alltså i frontlinjen mellan varm och kall luft. På vädret brukar de rapportera om varm- och kallfronter. Vid en varmfront är det den varma luften som är i rörelse och stiger upp över den kalla luften, när det är en kallfront är det den kalla luften som pressar sig in under den varma luften. Det blir alltid moln och nederbörd till följd av en front, men en varmfront och en kallfront innebär helt olika väder. Första tecknet på att en varmfront är i antågande är att man ser fjädermoln på himlen, berättar Mikaell och beskriver de tunna molnen som liknar skidor. Efter dem drar det in slöjmoln och skiktmoln som lägger sig som ett dis framför solen. 20 Fältbiologen 1/2009

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Allt kallare ju högre vi kommer

Allt kallare ju högre vi kommer S o l l j u s o c h v ä r m e Solljuset återkastas Atmosfären kan reflektera en del av solljuset redan innan det når marken, i synnerhet om det är molnigt. Ett tätt molntäcke kan reflektera upp till nittio

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI. Innehåll 1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Konsten att spå väder

Konsten att spå väder Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

Flervalsfrågor 2007-02-15

Flervalsfrågor 2007-02-15 Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Vad har du gjort på semestern?

Vad har du gjort på semestern? Vad har du gjort på semestern? Joanna, vad har du gjort på din semester? Min semester har varit lite ovanlig för vi hade inte så mycket tid att planera den. Vi visste inte riktigt hur det skulle bli med

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

a. Mötesordförande YRKANDE: Att välja Linn Andersson till mötesordförande. BIFALL

a. Mötesordförande YRKANDE: Att välja Linn Andersson till mötesordförande. BIFALL 1 Klimatnätverkets årsmöte 2013-10-02 13:30 Nybohovsgränd 18, Stockholm 1. Mötets öppnande Mötet öppnas 11.42. 2. Val av mötesfunktionärer a. Mötesordförande YRKANDE: Att välja Linn Andersson till mötesordförande.

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp:

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter Innehåll Spår på CDn Titel Sidnummer 01 Alla är så ensamma här 2 02 Vi har letat 2 03 Rymdramsa 3 04 Raketbyggarna 4 05 Vi är på väg till rymden 5 06 Rymdvals

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

I dag arbetar hela klassen med skogens djur. Siri ritar en grävling. Lova ritar en räv.

I dag arbetar hela klassen med skogens djur. Siri ritar en grävling. Lova ritar en räv. I dag arbetar hela klassen med skogens djur. Siri ritar en grävling. Lova ritar en räv. 6 7 Siri tycker att grävlingen blir fin. Lova är inte nöjd med räven. Hon letar efter sitt sudd, men kan inte hitta

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer