Gruppförsäkringar. Juridiska institutionen. Reza Ghasemi. Juristprogrammet Examensarbete (30 hp) höstterminen 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gruppförsäkringar. Juridiska institutionen. Reza Ghasemi. Juristprogrammet Examensarbete (30 hp) höstterminen 2012"

Transkript

1 Juridiska institutionen Juristprogrammet Examensarbete (30 hp) höstterminen 2012 Gruppförsäkringar En studie om bestämmelserna om reservationsanslutning i försäkringsavtalslagen är i behov av översyn Reza Ghasemi Handledare: Filip Bladini Examinator: Ingmar Svensson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Ämnet för uppsatsen Syfte Frågeställningar Metod Avgränsningar Disposition Kollektiva försäkringar historik Ursprung Grupplivförsäkring Gruppskadeförsäkring Utvecklingen i Sverige Grupplivförsäkring Gruppskadeförsäkring Allmänt om försäkringsavtalsrätt Bakgrund Allmänt om försäkringsavtalet Reglering och tillsyn Avtalets ingående Skadeförsäkringar, personförsäkringar och principen om berikandeförbudet Den svenska försäkringsmarknaden Gruppförsäkringar Kollektiva försäkringar idag en analys Gruppförsäkringstekniken Reglering en fördjupning Gruppavtalet och gruppförsäkringsavtalet Information och uppsägning Gruppföreståndarens ställning Diskussion Gruppförsäkringar i förhållande till marknadsföringslagen Allmänt om marknadsrätt Marknadsföringslagen och dess tillämpning Otillbörlig marknadsföring Negativa säljmetoder Marknadsföringslagen i förhållande till bestämmelserna om reservationsanslutning till frivillig gruppförsäkring enligt FAL Sanktioner Sammanfattande slutsatser och synpunkter Käll- och litteraturförteckning

3 Förkortningar ARN allmänna reklamationsnämnden AVLK Lag (1994:15:12) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (Avtalslagen) BF Balder Försäkring Ds - Departementsserien EG Europeiska gemenskapen ESAB Energibolaget Sverige AB EU Europeiska unionen FAL Försäkringsavtalslag (2005:104) FFmL Lag (2005:405) om försäkringsförmedling FL Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar FRK Försäkringsrättskommittén FRL Försäkringsrörelselag (2010:2043) FVK Försäkringsverksamhetskommittén GFAL Lag (1927: om försäkringsavtal (Gamla försäkringsavtalslagen) HD Högsta domstolen ICC International Chamber of Commerce Ka-försäkring KF Kooperativa Förbundet KFL Konsumentförsäkringslag (1980:38) KO - Konsumentombudsmannen KOV - Konsumentverket LO Landsorganisationen i Sverige MD - Marknadsdomstolen MFL Marknadsföringslag (2008:486) NAIC National Association of Insurance Commissioners NFT Nordisk Försäkringstidskrift NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning I NJA II Nytt juridiskt arkiv, avdelning II Prop. Proposition till riksdagen SACO Sveriges akademikers centralorganisation SAF Svenska Arbetsgivarförbundet SFS Svensk författningssamling SkL Skadeståndslag (1972:207) SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk juristtidning TCO Tjänstemännens Centralorganisation 3

4 1. Inledning 1.1 Ämnet för uppsatsen En huvudregel inom svensk avtalsrätt är att ett giltigt avtal kräver två samstämmiga viljeförklaringar. En anbudstagare kan alltså inte bli bunden till ett avtal på grund av sin passivitet. I den mån anbudstagaren blir bunden till ett avtal trots att han har varit passiv föreligger s.k. negativ avtalsbindning, vilket som utgångspunkt inte är tillåtet. Ett exempel på detta är när en säljare (anbudsgivare) skickar en faktura för en produkt eller tjänst som anbudstagaren inte har beställt. Skulle anbudstagaren vara passiv föreligger inget giltigt avtal. I vissa fall kan det dock vara tillåtet med negativ avtalsbindning, t.ex. vid förnyelser av prenumerationer, försäkringar eller abonnemang. Ett krav är dock att anbudsgivaren har gett tydlig information om att anbudstagaren kan bli bunden på grund av sin passivitet. Ytterligare ett undantag där det är tillåtet med negativ avtalsbindning är vid anslutning till frivillig gruppförsäkring. Vid tecknande av frivilliga gruppförsäkringar enligt försäkringsavtalslagen (FAL) finns möjlighet till s.k. reservationsanslutning (se FAL 17:3 1 st. resp. 19:3 1 st.). Reservationsanslutning innebär att anbudstagaren (gruppmedlemmen) blir avtalspart ifall denne inte aktivt avböjer försäkringen. I Sverige har reservationsanslutningar främst förekommit då det har funnits en intressegemenskap mellan gruppföreståndaren 1 och gruppmedlemmen, t.ex. mellan en fackförening och en fackföreningsmedlem. Anledningen till att lagstiftaren har tillåtit ett sådant förfarande har främst varit av sociala skäl. Eftersom reservationsanslutning medför att anslutningsgraden till en försäkring blir högre, kan många anslutas till en försäkring och på så vis kan många erhålla ett billigt och betryggande försäkringsskydd. Detta är viktigt för t.ex. de individer som har varit oföretagsamma med att ordna en individuell hemförsäkring eller de som på grund av tidigare sjukdomshistorik inte har haft någon möjlighet att ordna en personförsäkring 2. Vidare medför den höga anslutningsgraden att försäkringspremien blir lägre. Detta uppnås genom att man förenklar eller överflyttar administrationen av försäkringen från försäkringsbolaget till en gruppföreståndare. Frågan om reservationsanslutning till gruppförsäkring har varit kontroversiell. En av anledningarna har bl.a. varit att man ansett att konsumentskyddet inte har varit tillgodosett. Vidare har diskuterats huruvida reservationsanslutningar strider mot vissa marknadsrättsliga bestämmelser, t.ex. reglerna om otillbörlig marknadsföring i marknadsföringslagen (MFL). Emellertid tilläts reservationsanslutningar eftersom man 1 Gruppföreståndaren är representant för gruppen och är den person som har hand om gruppförsäkringens administrativa uppgifter. Gruppföreståndaren är vidare den som förmedlar försäkringen till gruppmedlemmarna. Gruppföreståndaren är sällan en fysisk person, utan är oftast en juridisk person, t.ex. en förening. 2 I vissa fall har försäkringsgivaren möjlighet att neka en ansökan om personförsäkring (t.ex. liv- eller sjukvårdsförsäkring) eller begära ett så högt pris för försäkringen att försäkringstagaren väljer att avstå från att teckna försäkringen (se nedan avsnitt 3.2.2). 4

5 ansåg att risken för obilliga konsekvenser, med hänsyn till de skyddsregler som finns, inte var så stora. 3 Således fick avtalsfriheten stå tillbaka för bl.a. sociala intressen. På senare tid har Finansinspektionen (FI) och Konsumentverket/Konsumentombudsmannen (KOV/KO) uppmärksammat att kommersiella aktörer har börjat teckna frivilliga gruppförsäkringar genom reservationsmetoden. Enligt KOV/KO har det inkommit anmälningar från kunder till ett energibolag 4 där kunderna anger att de i samband med reklamutskick har blivit bundna till en gruppförsäkring. Försäkringen ska vid händelse av inkomstbortfall, p.g.a. sjukdom eller arbetslöshet, täcka kundens elkostnader. FI och KOV/KO menar att detta har energibolaget gjort trots att det inte funnits någon intressegemenskap mellan bolaget och kunderna, utan det har enbart rört sig om kommersiella intressen. Även om lagen inte ställer ett uttryckligt krav på intressegemenskap, menar myndigheterna att lagens bakomliggande syfte är att reservationsanslutningar endast ska förekomma då det finns en intressegemenskap mellan parterna. I förevarande fall finns dock enbart kommersiella intressen, menar FI och KOV/KO. Med anledning av den nya företeelsen på marknaden har FI och KOV/KO ingett en skrivelse till Justitiedepartementet, där de uppmärksammar om det nya fenomenet på marknaden och anger att bestämmelserna om reservationsanslutning i FAL är i behov av översyn. 5 I skrivelsen anger myndigheterna att de är oroliga för att allt fler kommersiella aktörer uppmärksammar affärsmöjligheten med reservationsanslutningar, vilket kommer leda till skada för konsumenter. Skulle fenomenet sprida sig måste konsumenter som blir ansluta till en försäkring aktivt tacka nej för att inte behöva betala försäkringspremier och för att inte bli dubbel- eller trippelförsäkrade. 6 I praktiken kan det innebära att konsumenter som är med i diverse kundkortsklubbar eller som är med i olika företags kundregister kan anslutas till en gruppförsäkring. Således har vi att göra med en ny företeelse på marknaden. 7 Det rör sig alltså om företag som besitter stora kundstockar som de sedan kan förmedla till olika försäkringsbolag och erhålla provision. Enligt FI och KOV/KO går det inte att ingripa mot förfarandet med stöd av det befintliga regelverket, utan det krävs troligtvis en 3 Några av de skyddsregler som finns är bl.a. bestämmelserna om att gruppmedlemmarna ska få information om att de kan ifall de inte avböjer försäkringen samt om deras möjlighet att när som helst säga upp försäkringen (se FAL 17:5 3 st., 17:12, 19:5 3 st. och 19:12). 4 Det är Energibolaget i Sverige AB (ESAB), via försäkringsbolaget Balder försäkring (BF), som anslutit kunder (gruppmedlemmar) till en gruppförsäkring. 5 Skrivelse från Konsumentverket/KO och Finansinspektionen till Justitiedepartementet, Behov av översyn av bestämmelserna om reservationsanslutning till gruppförsäkringar, Till skillnad från vad som gäller för personförsäkringar (t.ex. liv- eller olycksfallsförsäkringar), kan en försäkringstagare som har två liknande skadeförsäkringar (t.ex. två hemförsäkringar) genom två olika försäkringsbolag aldrig utfå dubbla ersättningar. Härvid talar man om att den försäkrade är dubbelförsäkrad (se avsnitt 3.2.3). 7 Att omfattas av en försäkring som förmedlats av kommersiella aktörer trots passivitet från den försäkrades sida har förvisso förekommit tidigare, men då har den försäkrade inte ålagts någon betalningsskyldighet till försäkringsbolaget. Exempel på sådana försäkringar är olycksfallsförsäkringar för kunder som besöker olika varuhus (t.ex. ICA) och rese- och bagageförsäkring för VISA-kortkunder. 5

6 lagändring. Som förslag anger FI och KOV/KO att man bör införa ett uttryckligt krav på intressegemenskap. Vidare vore ett tänkbart scenario att ingripa mot fenomenet med stöd av reglerna om otillbörlig marknadsföring enligt MFL. 8 Men enligt FI och KOV/KO är detta inte möjligt eftersom FAL i egenskap av speciallag får anses ha företräde. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av FI:s och KOV:s/KO:s skrivelse till Justitiedepartementet utreda huruvida det finns skäl att ändra bestämmelserna i FAL avseende reservationsanslutning till frivillig gruppförsäkring. 1.3 Frågeställningar För att kunna uppnå syftet med uppsatsen ska följande frågor besvaras: - Finns det ur ett konsumentskyddsperspektiv skäl att ändra den nuvarande ordningen med reservationsanslutningar genom att införa ett uttryckligt krav på intressegemenskap eller kan man komma åt problemet med andra medel? - I den mån man ändrar lagstiftningen och inför ett krav på intressegemenskap, kommer man att lyckas åstadkomma tillräckligt med konsumentskydd eller kommer problemet kvarstå? 1.4 Metod Som nämnts ovan medför gruppförsäkringssystemet att andra rättsområden aktualiseras som inte direkt brukar förknippas med försäkringsrätt. Vidare rör problemet ett helt nytt fenomen på marknaden som tidigare inte behandlats. Detta medför att valet av metod och material varierar något beroende på vad det är för typ av frågor som ska utredas. För att kunna besvara frågeställningarna kommer jag huvudsakligen att använda mig av rättskälleläran. Syftet med rättskälleläran är att analysera och lösa juridiska problem med hjälp av de traditionella rättskällorna. Dessa rättskällor är främst lag, lagförarbeten, praxis och doktrin. 9 Ett problem som inställer sig i detta sammanhang är att inom gruppförsäkringens område finns endast en begränsad mängd rättskällor. Både praxis och doktrin på området är sparsam. Dessutom är en stor del av den doktrin som finns baserad på äldre rättsläge. Detta medför att jag kommer att använda mig av lagförarbeten i hög utsträckning när jag besvarar frågeställningarna utifrån ett försäkringsrättsligt perspektiv. 8 Enligt MFL 8, som bl.a. hänvisar till punkten 21 i Europaparlamentet och rådets direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder, anges att om en näringsidkare i marknadsföringsmaterial inkluderar en faktura eller liknande betalningshandling som ger konsumenten intryck av att han redan har beställt den marknadsförda produkten när så inte är fallet, anses förfarandet utgöra otillbörlig affärsmetod. 9 Begreppet rättskälleläran omfattar även rättskälleprinciper, t.ex. oskrivna principer och principer för rättskällornas tolkning, samt principer för rättskällornas inbördes relation vid normkollisioner. På grund av EU-rättens starka genomslag i svensk rätt anses vidare EU-rättsliga källor och principer inbegripet i begreppet rättskälleläran. Se härom Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 36 f. 6

7 Enligt KOV/KO uppkommer en normkonflikt mellan bestämmelsen om otillbörlig marknadsföring enligt MFL och bestämmelserna om reservationsanslutning enligt FAL. Eftersom MFL hör till marknadsrätten, vilken till stor del är baserad på olika EUdirektiv, blir även EU-rättsliga källor relevanta; t.ex. fördrag, direktiv, rättsfall från EUdomstolen och doktrin. Eftersom problemet med att kommersiella aktörer tecknar frivilliga gruppförsäkringar genom reservationsmetoden är en ny företeelse, låter sig frågeställningarna samt eventuella följdfrågor som kan tänkas uppkomma inte helt besvaras genom att enbart använda sig utav de traditionella rättskällorna. För att t.ex. kunna besvara frågan om det finns behov av lagstiftning krävs bl.a. en redogörelse över vilka aktörer som kan ha ett intresse av att utnyttja bestämmelserna om reservationsanslutning för kommersiella intressen. För att besvara denna fråga krävs en redogörelse av den svenska gruppförsäkringsmarknaden, varpå jag kommer bli tvungen att använda mig utav internetkällor i ganska hög utsträckning. Vidare har jag även intervjuat KOV/KO, If Skadeförsäkring, Länsförsäkringar, Folksam, Trygg Hansa, Moderna Försäkringar och Svensk Försäkring. 1.5 Avgränsningar Eftersom huvudproblemet rör frågan om reservationsanslutning kommer tyngdpunkten i uppsatsen att vara på frivilliga gruppförsäkringar. Därvid kommer särskild fokus riktas mot den gruppförsäkring som ESAB ansluter sina kunder till. Även obligatoriska gruppförsäkringar kommer att beröras, dock inte i samma utsträckning som frivilliga gruppförsäkringar. Kollektivavtalsgrundande gruppförsäkringar kommer dock inte att beröras i denna framställning. När man talar om gruppförsäkringar aktualiseras flera rättsområden, t.ex. marknads-, associations- och arbetsrätt. I denna uppsats kommer jag dock endast bortsett från ett rent försäkringsrättsligt angreppssätt beröra frågeställningarna utifrån marknadsrätten. Härvid har jag avgränsat mig till MFL. 1.6 Disposition Uppsatsen är uppdelad i sex olika kapitel. I kommande kapitel följer en kort tillbakablick av de kollektiva försäkringarnas historik (kap. 2). Detta är nödvändigt för att underlätta förståelsen för de problem som aktualiseras i samband med reservationsanslutningar. Därefter kommer en allmän redogörelse för den svenska försäkringsavtalsrätten (kap. 3). Detta kapitel syftar till att bl.a. beskriva de regler och principer som gäller inom försäkringsavtalsområdet. Vidare beskrivs den svenska försäkringsmarknaden, varvid fokus kommer att hamna på marknaden för kollektiva försäkringar. I nästa kapitel kommer vi att fördjupa oss i gruppförsäkringstekniken samt i bestämmelserna om kollektiva försäkringar i FAL (kap. 4). Efter denna beskrivning följer en diskussion om vilka försäkringsjuridiska problem som aktualiseras mot bakgrund uppsatsens inledande frågeställningar. 7

8 Därefter kommer frågeställningarna att beröras utifrån marknadsrätten (kap. 5). Syftet med detta kapitel är att utröna huruvida det finns möjlighet att ingripa mot fenomenet som KOV/KO och FI har uppmärksammat genom den befintliga lagstiftningen. I det sista kapitlet kommer sammanfattande synpunkter och slutsatser att presenteras (kap. 6). Rättsliga och funktionella definitioner Försäkringstagare - den som har ingått avtal om försäkring med ett försäkringsbolag. (Den) försäkrade - vid skadeförsäkring den vars intresse är försäkrat mot skadan, och vid personförsäkring den på vars liv eller hälsa en försäkring gäller för (se FAL 1:4). Gruppavtal avtal som sluts med ett försäkringsbolag för en grupp personer som anger villkor för avtal om gruppförsäkring (se FAL 1:4). Gruppförsäkring samlingsbegrepp för frivilliga och obligatoriska grupperson- och gruppskadeförsäkring. Gruppskadeförsäkring - skadeförsäkring som meddelas enligt ett gruppavtal och som gäller under förutsättning att den försäkrade eller någon annan med särskild anknytning till denne tillhör gruppen (se FAL 1:4). Gruppersonförsäkring - personförsäkring som meddelas enligt ett gruppavtal och som gäller under förutsättning att den försäkrade eller någon annan med särskild anknytning till denne tillhör gruppen (se FAL 1:4) Kollektiv försäkring samlingsbegrepp för gruppförsäkringar (frivilliga och obligatoriska) och kollektivavtalsgrundad försäkring. Kollektivavtalsgrundad försäkring en gruppförsäkring som tecknas av en arbetsgivare i enlighet med ett kollektivavtal. Konsumentförsäkring - individuell skadeförsäkring som en fysisk person eller ett dödsbo tecknar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet (se FAL 1:4). 8

9 2. Kollektiva försäkringar historik För att lättare skapa sig en förståelse för problematiken kring reservationsanslutningar till gruppförsäkringar samt de väsentliga tankarna bakom regelsystemet, kan det vara motiverat med en historisk tillbakablick av de kollektiva försäkringarnas historik. Innan dess bör dock en kortfattad beskrivning ges till de kollektiva försäkringarnas huvudsakliga syfte, de försäkringsjuridiska kännetecknen samt gruppförsäkringstekniken. Kollektiva försäkringar brukar indelas i gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundade försäkringar 10. Det finns fyra typer av gruppförsäkringar; frivilliga och obligatoriska grupperson- och gruppskadeförsäkringar. Själva avtalskonstruktionen vid gruppförsäkringar skiljer sig från andra försäkringar och är tämligen speciell. En gruppförsäkring tecknas genom att en representant för gruppen (gruppföreståndaren) avtalar med ett försäkringsbolag om premien och villkoren i försäkringen, medan en ka-försäkring tecknas av en arbetsgivare i enlighet med ett kollektivavtal. 11 Vid kollektiva försäkringar rör det sig således om en trepartskonstellation. Det avtal som ingås mellan försäkringsbolaget och gruppföreståndaren kallas för ett gruppavtal. I gruppavtalet anges bland annat hur gruppmedlemmen blir ansluten till försäkringen, vilket beror på vilken typ av gruppförsäkring det rör sig om. Rör det sig om en frivillig gruppförsäkring kan det i gruppavtalet föreskrivas att gruppmedlemmen blir ansluten antingen genom anmälan till försäkringsbolaget eller genom att inte avböja försäkringen inom en viss tid, s.k. reservationsanslutning (se FAL 17:3 1 st. respektive 19:3 1 st.). Vid frivillig gruppförsäkring är försäkringsavtalet ingånget mellan försäkringsbolaget och gruppmedlemmen på grundval av gruppavtalet. Vid obligatorisk gruppförsäkring ansluts gruppmedlemmen dock redan genom gruppavtalet. Till skillnad från frivilliga gruppförsäkringar anses avtal om obligatorisk försäkring ingånget mellan försäkringsbolaget och gruppföreståndaren genom gruppavtalet. Det försäkringsjuridiska kännetecknet vid kollektiva försäkringar är således att det är en gruppföreståndare som ingår ett avtal (gruppavtal) med ett försäkringsbolag, men där avtalet gäller till förmån för tredje man. Ytterligare ett kännetecken vid kollektiva försäkringar är att medlemmen, i den mån han inte reserverar sig, blir ansluten till försäkringen. Vid frivillig gruppförsäkring kan dock gruppmedlemmen när som helst säga upp försäkringen och vid obligatorisk gruppförsäkring kan gruppmedlemmen när som helst genom anmälan förklara sig avstå från försäkringen (se FAL 17:12 och 19:12). Huvudtanken bakom kollektiva försäkringar är främst att skapa en försäkring till en lägre premie än individuella försäkringar. För att lyckas med detta är det framförallt administrativa kostnader som man vill undanröja. 12 Detta uppnås genom att administrationen av försäkringen förenklas eller överflyttas från försäkringsbolaget till 10 Kallas även för ka-försäkringar. 11 Bengtsson, Försäkringsrätt, s Bladini, Gruppskadeförsäkring, s

10 en gruppföreståndare. I vissa fall kan även några administrativa uppgifter helt tas bort, t.ex. individuella hälsoprövningar. Även reservationsanslutningar eller obligatorisk anslutning är en förenkling av administrationen, eftersom individuella kontakter med gruppmedlemmarna inte fordras. Ju fler administrativa uppgifter gruppföreståndaren är ansvarig för t.ex. enklare skadereglering - desto lägre blir premierna. En effekt av administrationen förenklas är att det uppkommer många sociala fördelar; försäkringen blir billigare, många individer (en grupp) kan snabbt anslutas till försäkringen och de som tidigare inte haft möjlighet att ordna med en individuell försäkring får möjlighet att åtnjuta skydd. 2.1 Ursprung Grupplivförsäkring Den allmänt utbredda uppfattningen är att de första kollektiva försäkringarna under modern tid introducerades i början av 1920-talet i USA. 13 På den tiden rörde det sig dock främst om grupplivförsäkringar. Försäkringsformen stötte emellertid på en del motstånd p.g.a. de restriktioner som infördes, vilket resulterade i att utvecklingen hindrades. 14 Det var först i samband med efterdyningarna av andra världskriget som utvecklingen av grupplivförsäkringar tog fart på allvar. Vid den tidpunkten användes grupplivförsäkringar främst av arbetsgivare som ett slags konkurrensmedel. För att kunna locka till sig arbetstagare erbjöd olika arbetsgivare grupplivförsäkringar till arbetstagare i form av en social förmån, vilket resulterade i att antalet grupplivförsäkringar ökade med cirka 50 %. Utvecklingen fortsatte i rask takt i ytterligare trettio år, mycket på grund av att Högsta domstolen i USA (The Supreme Court) hade fastslagit en uppjustering av sociala förmåner, men även ändringar i den delstatliga lagstiftningen bidrog till att försäkringsformen blev väldigt populär. 15 Att inställningen till grupplivförsäkringar var, och fortfarande är, positiv i USA kan troligtvis förklaras med att USA inte har samma socialförsäkringssystem som vi har i Sverige. Detta har medfört att privata försäkringar till stor del är en nödvändighet i USA. Med hänsyn till utvecklingen av det svenska socialförsäkringssystemet, finns det mycket som tyder på att betydelsen av privata försäkringar även i Sverige kommer att bli betydligt viktigare i framtiden Gruppskadeförsäkring År 1925 började ett försäkringsbolag att utfärda gruppförsäkringsavtal med biltillverkaren Chrysler. Denna gång rörde det sig om gruppskadeförsäkringar avseende stöld-, brand- och transportförsäkringar för Chryslerbilar som inhandlades av konsumenter. Försäkringen var cirka 30 % billigare än motsvarande individuell bilförsäkring och försäkringspremien var inräknad i bilpriset. Emellertid mötte 13 Roos, Grupplivskyddet, s. 22 med hänvisning. 14 Bladini, Gruppskadeförsäkring, s. 44 med hänvisning. 15 Roos, Grupplivskyddet, s. 23 f. med hänvisningar. 10

11 försäkringsformen återigen på en del motstånd, bl.a. genom att ett flertal statliga myndigheter och försäkringsagenter hindrade utvecklingen genom lagstiftning och domstolsprocesser. Ett vanligt förekommande argument var att försäkringsformen var alltför diskriminerande, eftersom man ansåg att de individer som inte tillhörde någon grupp inte hade möjlighet till en förmånlig försäkring. Ytterligare argument var att riskprövningen blev alltför svår, eftersom det i princip var omöjligt att värdera olika riskfaktorer för gruppen som helhet. Vidare ansågs att hela institutet med gruppskadeförsäkringar skadade marknadsekonomin, hade negativa effekter på skattelagstiftningen samt att det fanns risk för att skadeutbetalningarna uteblev från försäkringsgivarna. 16 Det kom att dröja sextio år innan vändningen för gruppskadeförsäkringar kom. I samband med ett NAIC:s 17 lagutkast blev det möjligt för delstater att ändra den tidigare lagstiftningen som inte tillät tecknande av gruppskadeförsäkringar. Mot bakgrund av lagutkastet började så småningom olika delstater att anta lagstiftning som ändrade det tidigare förbudet. Även om det främst rörde sig om gruppskadeförsäkringar för bilar var detta ett stort framsteg för försäkringsformen i USA. Det alltmer liberala synsättet gav även upphov till att andra gruppförsäkringar ökade, t.ex. grupprättsskyddsförsäkringar Utvecklingen i Sverige Grupplivförsäkring Diskussioner rörande införandet av gruppförsäkringar förekom redan under 1920-talet i Sverige. Vid den tidpunkten rörde diskussionerna främst frågan om grupplivförsäkring, varvid Sverige följde utvecklingen i USA med ett stort intresse. Till en början var inställningen inte positiv till försäkringsformen, men man började ändå teckna grupplivförsäkringar till de anställda vid några av de amerikanska företagens dotterbolag i Sverige. 19 Sedermera kom även Folksam att introducera en kollektiv olycksfallsförsäkring på marknaden. Försäkringen skulle skydda mot olycksfall i arbete. 20 Det var emellertid först efter andra världskriget som diskussionen om grupplivförsäkringar tog fart på allvar, då Svenska Livförsäkringsbolags Förening 21 tillsatte en kommitté för att närmare undersöka frågan om införande av grupplivförsäkring. Resultatet av kommitténs arbete kom att visa på ett stort livförsäkringsbehov i samhället, varför det enligt kommittén fanns starka sociala skäl för att försäkringsbranschen skulle genomföra ett bra försäkringsskydd till en låg kostnad. 16 Bladini, Gruppskadeförsäkring, s. 44 f. med hänvisning. 17 National Association of Insurance Commissioners. 18 Bladini, Gruppskadeförsäkring, s Roos, Grupplivskyddet, s. 25 med hänvisning. 20 Jüring, Genombrottet för kollektiv hemförsäkring i Sverige, s Svenska Livförsäkringsbolagens förening upphörde 1973 och överförde verksamheten och dess tillgångar till Försäkringsbranschens Service AB:s personförsäkringsdelegation (FSAB). 11

12 Kommittén ansåg vidare att en kollektiv anslutning skulle medföra att premierna kunde hållas lägre. I den mån olika organisationer kunde medverka vid marknadsföringen och administrationen, kunde ytterligare kostnadsbesparingar göras som i sin tur skulle påverka premierna. 22 Genombrottet för grupplivförsäkringar kom att ske under 1960-talet då tjänstegrupplivförsäkringar tecknades som en del av den s.k. ITP-planen 23. Genom ITPplanen förpliktades arbetsgivarna att teckna grupplivförsäkringar för sina anställda och så småningom kom liknande försäkringar att tecknas av Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen i Sverige (LO). Även om tjänstegrupplivförsäkringen var obligatorisk synes införandet av försäkringsformen inte ha varit kontroversiell, utan snarare välkomnades försäkringen. 24 Stridigheterna på den svenska försäkringsmarknaden kom först i samband med att Svenska Elektrikerförbundet under 1982 beslöt att teckna en obligatorisk kollektiv hemförsäkring i Folksam, som skulle gälla till förmån för medlemmarna Gruppskadeförsäkring Man kan säga att den svenska gruppskadeförsäkringens historia till stor del hänger samman med den kollektiva hemförsäkringens historia. Försäkringsformen uppmärksammades i samband med att Elektrikerförbundets obligatoriska kollektiva hemförsäkring trädde i kraft i början av januari Innan försäkringen trädde i kraft hade Elektrikerförbundet lämnat in en motion till kongressen, varpå det påtalades att det på sakområdet saknades obligatoriska kollektiva hemförsäkringar. Eftersom man ansåg att det fanns ett stort behov av ett grundskydd i samhället, vilket till viss del skulle tillgodoses genom en obligatorisk kollektiv hemförsäkring, ombads förbundsstyrelsen att tillsammans med Folksam arbeta för att genomföra ett sådant grundskydd. Resultatet blev att Elektrikerförbundet erbjöds att teckna en obligatorisk hemförsäkring hos Folksam, vilken skulle gälla till förmån för samtliga medlemmar i förbundet. Finansieringen skulle ordnas genom en höjning av medlemsavgiften, men även genom förbundets egna medel. 25 Försäkringsformen blev emellertid omdebatterad och kom sedermera att resultera i ett avgörande från HD. 26 Efter att den obligatoriska kollektiva hemförsäkringen introducerades på marknaden träffades företrädare för Trygg Hansa, Länsförsäkringsbolagen, Skandia och Vegete 27. Sammanträdet hölls under Försäkringsinspektionens 28 ledning och diskussionen resulterade i en hel del kritik av försäkringsformen. För det första ansåg man att fackets 22 Roos, Grupplivskyddet, s. 26 f. 23 Industrins och handelns tilläggspension. 24 Roos, Grupplivskyddet, s. 28 f. 25 Bladini, Gruppskadeförsäkring, s. 59 ff. 26 Se NJA 1987 s. 394 där Högsta domstolen tillät försäkringsformen. Rättsfallet kommer dock inte beröras i denna framställning. 27 Vegete ingår numera i Länsförsäkringars Livs försäkringsbestånd. 28 Försäkringsinspektionen är numera Finansinspektionen. Finansinspektionen bildades efter att Försäkringsinspektionen och Bankinspektionen slogs samman. 12

13 kompetens inte kunde anses vara så vidsträckt att de hade möjlighet att teckna obligatoriska hemförsäkringar för sina medlemmar. Istället skulle individen ha friheten att själv välja vilken försäkringstyp och försäkringsbolag denne skulle anslutas till. Vidare ansågs att det fanns en överhängande risk att marknaden skulle drabbas av mindre konkurrens i samband med reformen, eftersom Folksam skulle ta stora marknadsandelar genom att erbjuda försäkringar till de större fackförbunden. Även de grupper som inte tillhörde någon försäkringsbar grupp skulle drabbas negativt, eftersom reformen skulle innebära att i den mån man inte tillhörde någon grupp skulle detta medföra högre försäkringskostnader. Vidare menade man att reformen skulle strida mot skälighetsprincipen i (gamla) försäkringsrörelselagen (FRL 19:5), d.v.s. att försäkringspremien måste vara avvägd mot den risk som den är tänkt att täcka. Eftersom riskerna inom gruppen varierade vore det heller inte skäligt att ha en enhetlig premie. Slutligen fanns även synpunkter på att det skulle uppstå situationer där många blev dubbelförsäkrade, då det rörde sig om en hemförsäkring (d.v.s. en skadeförsäkring) och inte en summaförsäkring. Även den omständigheten att kollektiva hemförsäkringar inte var reglerade i konsumentförsäkringslagen ansågs vara en nackdel för konsumenten, eftersom denne inte skulle ha ett erforderligt skydd. 29 Mot bakgrund av diskussionerna som hade pågått beslutade Försäkringsinspektionen att vända sig till regeringen. Man begärde att Försäkringsverksamhetskommittén (FVK) skulle utreda några av de frågor som hade varit uppe för diskussion. Regeringen anförde att deras uppgift bl.a. var att pröva om det fanns ett behov av särskild reglering vid kollektiv sakförsäkring. Regeringen konstaterade att kollektiva sakförsäkringar med obligatorisk anslutning förvisso var förenade med problem - t.ex. risk för dubbelförsäkring - men att det för tillfället inte var nödvändigt med särskilda bestämmelser. Istället skulle man avvakta utredningsarbetet från lagstiftaren för att klarlägga hur de olika frågorna som varit föremål för diskussion skulle lösas. Regeringen framhöll vidare att Försäkringsinspektionen mot bakgrund av gällande rätt skulle övervaka utvecklingen i avvaktan på ett ställningstagande från lagstiftaren. 30 Från Folksams och fackföreningsrörelsens håll uppfattade man regeringens uttalande som att utvecklingen av kollektiv sakförsäkring skulle fortsätta, såvida inte Försäkringsinspektionen med stöd av dåvarande lagstiftning skulle ingripa. 31 Året efter kom även Målareförbundet att teckna en obligatorisk kollektiv hemförsäkring. Villkoren i försäkringen var av samma typ som Elektrikerförbundet tidigare hade tecknat. Vid den tidpunkten hade, förutom Folksam, även Trygg Hansa erbjudit en liknande försäkring till Målareförbundet. Även vid detta tillfälle kom oenigheterna att handla om det som tidigare varit uppe för diskussion. 32 Regeringen gav dock Folksam sitt godkännande och några månader senare var FVK färdig med sitt betänkande, Gruppförsäkring Bladini, Gruppskadeförsäkring, s. 60 ff. 30 Bladini, Gruppskadeförsäkring, s. 64 ff. 31 Jüring, Genombrottet för kollektiv hemförsäkring, s Bladini, Gruppskadeförsäkring, s. 69 f. 33 SOU 1985:34. 13

14 Enligt direktivet skulle kommittén undersöka vilka konsekvenser särlösningar och utbrytningar av vissa enskilda eller mindre grupper kan ha för det stora försäkringskollektivet. 34 En av de större frågorna som behandlades rörde vilka anslutningsformer som skulle tillåtas vid gruppskadeförsäkringar. Majoriteten ansåg att man borde godkänna anslutningsmetoden, men att individen skulle ha möjlighet att reservera sig. Fyra av ledamöterna reserverade sig dock och menade att anslutning till försäkringen skulle endast tillåtas i den mån gruppmedlemmen lämnat en uttrycklig anmälan härom. 35 Av de olika remissinstanserna höll ett flertal med kommitténs förslag medan några var väldigt kritiska. LO anförde bl.a. att förslaget innebar ett ingrepp i associationsrättslig lagstiftning, vilket kommittén inte hade mandat att föreslå någon reglering om. Vidare påpekade LO att även ifall kommittén hade haft mandat att lägga förslag beträffande associationsrättsliga frågor, så hade dessa frågor överhuvudtaget inte utretts. Även TCO och Försäkringsrättskommittén (FRK) instämde med LO:s anmärkning och tillade att förslaget i realiteten rörde associationsrättsliga frågor, varför ytterligare utredning krävdes innan man kunde ta ställning till en eventuell reglering. 36 I april 1986 tog regeringen ställning till kommitténs förslag. Regeringen konstaterade att det bl.a. fanns en risk att obligatorisk försäkring stod i strid med regler om sundhet som gällde för försäkringsväsendet, eftersom det fanns en risk för dubbelförsäkring. Trots detta ansågs inte att det fanns några hinder för försäkringsformen eftersom medlemmen alltid hade en rätt att stå utanför försäkringen. Detta kunde ske antingen genom anmälan om en individuell anslutning eller genom reservation. Dessutom ansåg regeringen att det fanns uppenbara kostnadsfördelar med försäkringen och att det inte skulle medföra några negativa effekter på marknaden. Vidare konstaterade regeringen att i och med att man tidigare hade framhållit att Försäkringsinspektionen skulle övervaka utvecklingen av gruppskadeförsäkringar med obligatorisk anslutning, var det i dagsläget inte nödvändigt att föreslå en särskild regel om gruppskadeförsäkringar. 37 Tanken var dock att frågan om huruvida det skulle finnas särskilda regler om gruppskadeförsäkringar mer utförligt skulle behandlas i framtida betänkanden, vilka sedermera kom att bli Personförsäkringslag (SOU 1986:56) och Skadeförsäkringslag (SOU 1989:88). 3. Allmänt om försäkringsavtalsrätt Försäkringsavtal är ett speciellt typ av avtal med många olika särdrag, särskilt när det gäller kollektiva försäkringar. För att lättare förstå de olika förhållanden, konstruktioner, principer samt regler som gäller för kollektiva försäkringar, är det motiverat att översiktligt redogöra för den svenska försäkringsavtalsrätten. 34 SOU 1985:34 s SOU 1985:34 s. 134 och 141 f. 36 Bladini, Gruppskadeförsäkring, s Bladini, Gruppskadeförsäkring, s. 75. Se även Landelius i NFT 2/2001 s

15 3.1 Bakgrund Den nya försäkringsavtalslagen (FAL) antogs av riksdagen år Innan dess bestod lagstiftningen på försäkringsavtalsområdet av 1927 års försäkringsavtalslag 38 (GFAL) och konsumentförsäkringslagen från (KFL). Den nya lagen tillkom efter två betänkanden från försäkringsrättskommittén (FRK); Personförsäkringslag (SOU 1986:56) och Skadeförsäkringslag (SOU 1989:88). Några år senare publicerades en departementspromemoria (Ds 1993:39). Enligt promemorian skulle de tidigare förslagen sammanföras till en lag, vilket de sedermera gjorde då regeringen år 2004 presenterade propositionen 40 till FAL på grundval av promemorian. Ett av syftena med FAL var att man ville modernisera lagstiftningen på försäkringsavtalsområdet. Med hänsyn till den snabba utvecklingen på området ansågs det behövligt med nya lagregler, särskilt mot bakgrund av den ökade internationaliseringen. Vidare betonades även att GFAL inte tillgodosåg konsumentens intressen i tillräcklig hög grad, varför ytterligare fokus skulle läggas på konsumentskyddsaspekten i den nya lagstiftningen. Slutligen ville man även, mot bakgrund av framväxten av olika typer av kollektiva försäkringar som skett under de senaste decennierna, införa särskilda regler för dessa typer av försäkringar. I GFAL saknades regler om kollektiva försäkringar och i KFL fanns ett särskilt undantag för kollektiva försäkringar (KFL 1 3 st.). Trots avsaknaden av särskilda regler hade emellertid GFAL tillämpats vid sådana försäkringar. Detta gav dock upphov till en del tillämpningsproblem, eftersom reglerna många gånger inte var lämpliga att användas på sådana typer av avtal Allmänt om försäkringsavtalet Reglering och tillsyn Försäkringsavtalslagen är utförlig och i den allmänna delen framgår bl.a. att lagen, i den mån inget annat framgår, är tvingande till försäkringstagarens och de försäkrades förmån (se FAL 1:6 1 st.). I FAL 2-7 kap. återfinns reglerna om konsumentförsäkringar. Med konsumentförsäkringar menas enligt lagen individuell skadeförsäkring som en fysisk person eller ett dödsbo tecknar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet (FAL 1:4). Häri faller alla typer av skadeförsäkringar som ingår i den privata sfären; t.ex. hemförsäkringar och villaförsäkringar. 42 I FAL kap. återfinns reglerna om personförsäkringar. Med personförsäkring menas försäkring som tecknas på försäkringstagarens eller någon annans liv eller hälsa, t.ex. liv- och sjukförsäkring (se FAL 1:2). Vad gäller de kollektiva försäkringarna behandlas dessa i 38 SFS 1927: SFS 1980: Prop. 2003/04: Bengtsson, Försäkringsavtalsrätt, s Bengtsson, Försäkringsrätt, s

16 FAL kap. I 17 kap. regleras gruppskadeförsäkringar, i 18 kap. regleras kaförsäkringar och i 19 kap. regleras gruppersonförsäkringar. I försäkringsvillkoren anges bl.a. vilka risker försäkringstagaren är skyddad mot. Även andra villkor förekommer i avtalet, t.ex. villkor om försäkringsperiod, avtalets ingående, premiebetalning m.m. När olika försäkringsbolag författar försäkringsvillkoren har bolagen en relativt stor frihet. För att skydda konsumenter vid oskäliga avtalsvillkor finns lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (AVLK). Lagen innehåller dels marknadsrättsliga bestämmelser, dels civilrättsliga bestämmelser. Genom de marknadsrättsliga bestämmelserna kan bl.a. Marknadsdomstolen (MD), på talan av KO, förbjuda oskäliga avtalsvillkor. I vissa fall får även KO utfärda ett förbudsföreläggande. De civilrättsliga bestämmelserna kan tillämpas på avtalsvillkor i konsumentavtal som inte varit föremål för individuell förhandling. 43 Vad beträffar den offentliga tillsynen över försäkringsbolagens verksamhet finns försäkringsrörelselagen (FRL). Lagen riktar sig främst till de som utövar tillsynen över försäkringsbolagen - d.v.s. Finansinspektionen och regeringen men även försäkringsbolagen själva. I lagen finns även regler om försäkringsbolagens ekonomiska förvaltning, t.ex. regler om buffertkapital och andra solvens- och soliditetsregler. 44 Dessa regler syftar till att hindra att bolag hamnar i ekonomiska svårigheter, vilket i sin tur ska möjliggöra att bolag kan uppfylla sina åtaganden gentemot kunderna i de fall ett försäkringsfall inträffar. Således reglerar lagen, förutom den offentliga tillsynen, även försäkringstekniska frågor. 45 Inom konsumentområdet finns ett flertal tillsynsmyndigheter som arbetar för att olika företag ska följa de lagar och regler som gäller inom konsumentområdet. KOV/KO är exempel på en sådan myndighet som arbetar med sådana typer av uppgifter. Stor del av arbetet innebär att genom förhandlingar försöka få olika parter i näringslivet att på frivillig väg vidta vissa åtgärder för att undvika överträdelser. Stor del av arbetat är således i preventivt syfte. I den mån företagen inte frivilligt ändrar sitt handlande finns möjligheter att vidta rättsliga åtgärder, t.ex. genom att utfärda vitesföreläggande. I yttersta fall kan KOV/KO även väcka talan i domstol. 46 Ytterligare en tillsynsmyndighet vars uppgift är att utöva tillsyn över olika företag är FI. FI:s huvuduppdrag är att säkerställa att företag är stabila, för att på så vis skydda tillgångar som konsumenter har i olika finansiella företag. Förutom dessa uppgifter samarbetar FI även med KOV och granskar bl.a. hur företagen uppträder mot sina kunder och hur de informerar om sina produkter och tjänster. Emellertid prövar FI inte enskilda tvister, utan det görs av Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och domstolar. 47 ARN prövar dock inte tvister om gruppförsäkringar Prop. 1994/95:17 s Se Falkman, Försäkringsrörelse s. 169 och prop. 2009/10:246 s Se härom Bengtsson, Försäkringsteknik och civilrätt, s. 77 f. 46 Se

17 3.2.2 Avtalets ingående Vad gäller försäkringsavtalets ingående bör man skilja mellan två frågor; när är avtalet bindande för parterna och när inträder försäkringsgivarens ansvar. Den första frågan besvaras med allmänna kontraktsrättsliga principer och själva avtalsmekanismen är således anbud och accept. När en konsument kontaktar ett försäkringsbolag och vill teckna en försäkring, säger man att denne ansöker om en försäkring. Ansökan ses därvid som ett anbud i avtalslagens mening och är bindande för den som avger det från den tidpunkt då mottagaren tar del av den (se AvtL 1 och 7 ). Typiskt sett består accepten av att försäkringsbolaget skickar ut ett försäkringsbrev, vilket närmare preciserar villkoren för avtalet. 49 Vad gäller frågan om när försäkringsgivarens ansvar inträder, besvaras frågan närmast med reglerna i FAL. Enligt FAL 3:2 2 st. framgår att om inte annat har avtalats eller framgår av omständigheterna, inträder försäkringsbolagets ansvar enligt försäkringsavtalet dagen efter den dag då försäkringstagaren ansökte om försäkringen eller antog ett anbud från bolaget. Har parterna emellertid avtalat om att ansvaret inträder först när försäkringstagaren har betalat premien, inträder försäkringsgivarens ansvar i samband med premiebetalningen (se FAL 3:2 3 st.). Beträffade själva avtalsslutet finns en specialregel för privatpersoner som tecknar en individuell försäkring. Regeln innebär att försäkringsbolaget som utgångspunkt har kontraheringsplikt och får därmed inte vägra meddela en konsument- eller personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten (se FAL 3:1 och 11:1). Ett undantag från kontraheringsplikten är om det föreligger särskilda skäl, t.ex. när det vid personförsäkringar föreligger stor risk för framtida försäkringsfall med hänsyn till försäkringstagarens tidigare sjukdomshistorik. 50 Vid kollektiva försäkringar gäller en annan ordning vid avtalets ingående. Eftersom det är ett trepartsförhållande där en gruppföreståndare förmedlar försäkringen och därigenom kan ansluta gruppmedlemmarna till en gruppförsäkring, låter sig allmänna principer om avtalsslut inte infogas. Som ovan anförts (se avsnitt 2.1) är ett utmärkande drag för en gruppförsäkring att en gruppföreståndare ingår ett gruppavtal med ett försäkringsbolag som gäller till förmån för tredje man, d.v.s. gruppmedlemmarna. Vid frivillig gruppförsäkring kan det i gruppavtalet föreskrivas att gruppmedlemmen blir 48 Några krav som uppställs för att ARN ska pröva en tvist om försäkring är bl.a. att det gäller en konsumentförsäkring (d.v.s. individuell skadeförsäkring), att det inte rör frågor om tecknande av försäkring samt att värdet av det som konsumenten kräver överstiger 2000 SEK. Se härom 49 Hellner, Försäkringsrätt, s. 114 f. 50 I samband med att försäkringstagaren ansöker om en personförsäkring gör försäkringsbolaget en riskprövning, varvid försäkringstagaren får lämna upplysningar om sitt hälsotillstånd, yrke, bostadsort m.m. Skulle försäkringsbolaget bedöma att risken för att framtida försäkringsfall inträffar är alltför stor, kan försäkringen förvisso meddelas men premien kan bli väldigt hög. Alternativt kan bolaget ta in särskilda undantag i villkoren eller i sista hand vägra att meddela försäkring. Enligt propositionen ska det dock, mot bakgrund av den försäkringars sociala betydelse, röra sig om starka skäl som föranleder ett sådant avslag. Se prop. 2003/04:150 s. 497 ff. 17

18 ansluten till försäkringen i den mån han inte uttryckligen reserverar sig (se FAL 17:3 1 st. resp. 19:3 1 st.). I den mån en gruppmedlem inte reserverar sig, anses försäkringsavtalet ingånget mellan försäkringsbolaget och gruppmedlemmen på grundval av gruppavtalet. Vid obligatorisk försäkring gäller dock en annan ordning. Här anses avtal om obligatorisk försäkring ingånget genom gruppavtalet. Till skillnad från vad som gäller för frivilliga gruppförsäkringar anses avtal om obligatorisk försäkring ingånget mellan försäkringsbolaget och gruppföreståndaren. 51 Vad gäller själva avtalsslutet finns ingen motsvarande kontraheringsplikt vid kollektiva försäkringar. Fördelen är däremot att p.g.a. det förenklade administrativa förfarandet som gäller för gruppförsäkringar, görs regelmässigt inga individuella riskprövningar för gruppmedlemmarna. Således kan även en gruppmedlem som p.g.a. tidigare sjukdomshistorik haft svårt att ordna en individuell personförsäkring, ha möjlighet att åtnjuta skydd genom att anslutas till en gruppförsäkring Skadeförsäkringar, personförsäkringar och principen om berikandeförbudet På den svenska försäkringsmarknaden indelas försäkringar i två olika grenar; personförsäkringar och skadeförsäkringar 52. Med personförsäkring menas en försäkring som är tänkt som ett skydd för människors liv och hälsa; t.ex. liv-, olycksfall- och sjukförsäkring (se FAL 1:2 1 st.). Begreppen definieras dock inte i FAL, utan i lagen anges bara att en personförsäkring kan tecknas på försäkringstagarens eller någon annans liv eller hälsa (se FAL 1:2 2 st.). Med skadeförsäkring avses försäkring mot ekonomisk förlust genom sakskada, ersättningsskyldighet eller ren förmögenhetsskada i övrigt som tecknas hos ett försäkringsbolag (se FAL 1:1 1 st.). Försäkringen skyddar, beroende på utformningen av försäkringsvillkoren, mot olika förlustrisker; exv. skada genom brand, vatten eller stöld. Även risker av likartad karaktär har förts samman i olika skadeförsäkringar. Genom stöldförsäkringen skyddas försäkringstagaren även mot skador som har samband med en stöld; exv. skador på dörrar och fönster. 53 Kombinerade försäkringar även kallat paketförsäkringar - är vanliga skadeförsäkringar. Genom att teckna en hemförsäkring kan försäkringstagaren skydda sin egendom genom olika försäkringstyper (skademoment) som är sammanfogade; t.ex. inbrotts-, brand-, rättsskydd-, ansvars- 54 och reseförsäkring m.m. 55 Den ersättning som utgår vid en skadeförsäkring är som huvudregel anpassad så att den skadade egendomen kan återställas. Med återställning menas återanskaffning eller reparation. I den mån det inte är möjligt att reparera föremålet betalar försäkringen 51 Se vidare kap Kallas även för sakförsäkringar eller egendomsförsäkringar. 53 Bengtsson, Försäkringsrätt, s Ansvarsförsäkringen är en speciell typ av försäkring. Ansvarsförsäkringen medför att skadevållaren är försäkrad om han av vårdslöshet skadar en annan persons egendom. Här är det således tal om att försäkringen ska täcka skadevållarens oaktsamma handlande, och därmed ersätta skadelidande för dennes förluster i samband med den skadevållande handlingen. Se härom Hellner och Radetzski, Skadeståndsrätt, s. 185 ff. och Bengtsson, Försäkringsrätt, s Bengtsson, Försäkringsrätt, s

19 kostnaden för anskaffande av egendom av samma eller lika ändamålsenligt slag för samma ändamål. 56 Därvid görs i regel avdrag för ålder och bruk. 57 Tanken är att att ersättningen ska försätta skadelidande i samma ekonomiska position som om skadan inte hade inträffat. Den försäkrade kan dock inte bli överkompenserad genom att teckna flera olika skadeförsäkringar som täcker samma skada, och därmed få dubbla ersättningar (se FAL 6:4). Inom skadeförsäkringen kallas denna princip för det s.k. berikandeförbudet. 58 Vid personförsäkringar gäller emellertid en annan ordning. Oftast finns ett på förhand avtalat belopp eller schablonartade ersättningar som utgår. Beloppet utgår även ifall försäkringsfallet inte har resulterat i någon ekonomisk förlust. 59 En försäkring där det finns ett på förhand avtalat belopp som utgår oberoende av skadans storlek kallas summaförsäkring. Till skillnad från skadeförsäkringar kan den försäkrade vid en summaförsäkring få flera utbetalningar från olika försäkringsbolag (jfr FAL 6:4). Som nämndes i 2 kap. rörde diskussionerna vilket även KOV/KO och FI har framfört - till stor del om risken för att gruppmedlemmarna skulle bli dubbelförsäkrade i den mån de anslöts till en gruppskadeförsäkring (t.ex. hemförsäkring) genom reservationsanslutning eller obligatorisk anslutning. Även om den risken finns, har lagstiftaren ansett att de sociala fördelar som reservationsanslutningar medför väger tyngre än nackdelarna. Därvid har man särskilt lyft fram tre sociala aspekter. För det första har man ansett att en grundförsäkring i form av en hemförsäkring är viktig för alla individer. Möjligheten till reservationsanslutning kan således vara viktig för de individer som varit oföretagsamma med att ordna en individuell hemförsäkring. Dessutom är gruppskadeförsäkringar mycket billigare än motsvarande individuella hemförsäkringar, vilket medför att fler har råd att bekosta en sådan försäkring. För det andra ingår i princip alltid en ansvarsförsäkring i alla gruppskadeförsäkringar, vilket får anses ha ett stort värde för skadelidande och skadevållaren. I den mån skadevållaren inte har en ansvarsförsäkring finns det en stor risk att skadelidande aldrig utfår skadestånd. Slutligen har man ansett att möjligheten till reservationsanslutning innebär att det finns möjlighet att ansluta individer till en gruppersonförsäkring. Denna möjlighet har ansetts vara försäkringsformens största praktiska och sociala betydelse. Eftersom en personförsäkring för många människor utgör ett av de mest väsentliga skydden vid sidan av socialförsäkringen, har man ansett att det ska finnas möjlighet att ansluta så många som möjligt till en sådan försäkring till en förhållandevis låg premie. Detta blir särskilt viktigt för de individer som har låga inkomster. Eftersom riskprövningen dessutom är förenklad, finns det även möjlighet för de individer som annars skulle ha 56 Ullman, Försäkring och ansvarsfördelning, s Vid skadeförsäkringar förekommer även nyvärdesförsäkringar, vilket innebär att man t.ex. inte gör avdrag för det skadade föremålets ålder när man bestämmer värdet av föremålet. 58 Principen om berikandeförbudet - även kallat vinstförbudet - förekom i GFAL (39 ) men gäller alltjämt inom skadeförsäkringens område, dock med annorlunda formulering i lagen (se FAL 6:1-2). Ett undantag från principen är ifall den försäkrade har en nyvärdesförsäkring. Om berikandeförbudet, se Marcus Radetzki, JT 2007/08 s. 67 ff. 59 Bengtsson, Försäkringsrätt, s

20 svårt att ordna en personförsäkring att ha möjlighet att skaffa sig ett grundskydd till en överkomlig kostnad Den svenska försäkringsmarknaden Antalet verksamma försäkringsbolag uppgick år 2011 till 443. Av dessa var 38 stycken utländska. Även om det i dagsläget finns väldigt många aktörer på den svenska försäkringsmarknaden, så är det fem aktörer som tillsammans står för 83 % av skadeförsäkringsbolagens totala premieinkomster. Dessa försäkringsbolag är Länsförsäkringar, If Skadeförsäkring, Trygg Hansa, Folksam och Moderna Försäkringar. Vad gäller livförsäkringsbolagen är det Skandia Liv, Alecta, SEB Trygg Liv, Folksam och AMF Pension som är de största aktörerna. Emellertid står dessa bolag till skillnad från vad som gäller på skadeförsäkringsmarknaden endast för 52 % av livförsäkringsbolagens totala premieinkomster. 61 Oftast tecknar en kund försäkring genom att ta kontakt med ett försäkringsbolag eller någon som är försäkringsförmedlare för ett försäkringsbolag. Ombuden kan antingen vara anställda på försäkringsbolaget eller vara fristående uppdragstagare med ställning som allmänna ombud eller s.k. specialombud. De ombud som är anställda på ett försäkringsbolag kallas innesäljare eller fälttjänstemän. De allmänna ombuden är oftast fysiska personer som på sin fritid ägnar sig åt försäkringsackvisition till förmån för ett försäkringbolag. 62 Vad gäller specialombuden är dessa i regel företagare som förmedlar försäkring till sina kunder i form av en serviceåtgärd, t.ex. resebyråer, finansbolag eller bilhandlare. Förmedlarna har ett uppdrag från försäkringstagaren, men får provision från försäkringsbolaget. 63 Nästan alla typer av försäkringsförmedlare omfattas av lagen om försäkringsförmedling (FFmL). Lagen reglerar både civilrättsliga och näringsrättsliga regler beträffande försäkringsförmedling Gruppförsäkringar I dagsläget omfattas 95 % av alla individer i Sverige mellan år av en hemförsäkring. Motsvarande siffra för gruppen sammanboende med barn är 99 %. Enligt statistik från Svensk Försäkring har procenttalen i princip varit oförändrade sedan början av 90-talet, men på senare år har en ökning av antalet hemförsäkringar kunnat konstateras. 65 Hur stor andel av dessa hemförsäkringar som är gruppskadeförsäkringar är oklart, men troligtvis har en ökning skett sedan 60 Prop. 2003/04:150 s Statistikbroschyr från Svensk Försäkring, Försäkringar i Sverige 2011, s. 13. Direktlänk till källan: %20Statistikbroschyr% pdf 62 Bladini, Gruppskadeförsäkring, s Förmedlarpolicy för Folksam företag, s. 4. Direktlänk till källan: 64 Reise, Försäkringsförmedling, s

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

Till Justitiedepartementet

Till Justitiedepartementet Till Justitiedepartementet Den 20 december 2013 fick jag i uppdrag att utreda en rad försäkringsrättsliga frågor rörande gruppförsäkring och trafikförsäkring. Jag får härmed överlämna promemorian Grupp-

Läs mer

Lunds Universitet Juridiska Fakulteten Juristlinjen Vårterminen 1998 Examensarbete, 20 poäng. Obligatoriska gruppförsäkringar

Lunds Universitet Juridiska Fakulteten Juristlinjen Vårterminen 1998 Examensarbete, 20 poäng. Obligatoriska gruppförsäkringar Lunds Universitet Juridiska Fakulteten Juristlinjen Vårterminen 1998 Examensarbete, 20 poäng Obligatoriska gruppförsäkringar Författare: Handledare: Kristin Paulsson Bertil Bengtsson Innehåll INNEHÅLL

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

Försäkringsgivarens informationsplikt

Försäkringsgivarens informationsplikt Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning C-uppsats i rättsvetenskap, 10 p. Handledare: Jessica van der Sluijs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE SPP Livförsäkring AB, 516401-8524, 103 73 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. B. M., adress som ovan.

Läs mer

FÖRSÄKRINGSBOLAGENS KONTRAHERINGSPLIKT OCH UPPSÄGNINGSRÄTT

FÖRSÄKRINGSBOLAGENS KONTRAHERINGSPLIKT OCH UPPSÄGNINGSRÄTT LUNDS UNIVERSITET Lund 2000-05-18 Juridiska fakulteten Examensarbete i försäkringsrätt, 20 p Vårterminen 2000 Handledare: Jur. dr. Eva Lindell-Frantz FÖRSÄKRINGSBOLAGENS KONTRAHERINGSPLIKT OCH UPPSÄGNINGSRÄTT

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Rätt försäkring för tv:n

Rätt försäkring för tv:n RAPPORT 23 december 2008 FI DNR 08-10495-000 KOV DNR 2008/1179 2008:21 Rätt försäkring för tv:n EN GRANSKNING AV ELEKTRONIKBRANSCHENS PRODUKTFÖRSÄKRINGAR OCH KONSUMENTVERKET Sammanfattning Konsumenter

Läs mer

Mängdförsäkring ett missbruk av institutet gruppförsäkring?

Mängdförsäkring ett missbruk av institutet gruppförsäkring? Särtryck ur SvJT 2013 s. 837 (häfte 9) Mängdförsäkring ett missbruk av institutet gruppförsäkring? Av docent FILIP BLADINI Försäkringsavtalslagens omfattande reglering av gruppförsäkringar har blivit en

Läs mer

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Fackets försäkringar tryggt och förmånligt Information om LOs nya försäkringspaket Varför försäkrar facket? Fackets grundläggande idé är vi ställer upp för varandra. Genom att vi håller ihop värnar vi

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. (Ds 2011:10)

Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. (Ds 2011:10) 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2011/2567/L2 Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet Försäkringsförmedling Presentation av Tord Gransbo, Aktörer Försäkringsbolagen - anställda säljare Ombud enbolagsombud flerbolagsombud specialombud franchisetagare fritidsombud bancassurance Försäkringsmäklare

Läs mer

EXAMENSARBETE. Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall. I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014

EXAMENSARBETE. Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall. I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014 EXAMENSARBETE Säkerhetsföreskrifter och framkallande av försäkringsfall I konsument- och företagsförsäkring. Yana Vikström 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 juni 2004 T 4018-01 KLAGANDE Svenska Handelsbanken AB, 502007-7862, Box 1002, 901 20 UMEÅ Ombud: advokaten PH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2015 Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET I förköpsinformationen framgår den information som Bliwa enligt lag ska lämna innan

Läs mer

Information vid ingående av försäkringsavtal - Hur förändras informationskravet med den nya försäkringsavtalslagen?

Information vid ingående av försäkringsavtal - Hur förändras informationskravet med den nya försäkringsavtalslagen? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Daniel Olsson Information vid ingående av försäkringsavtal - Hur förändras informationskravet med den nya försäkringsavtalslagen? Examensarbete 20 poäng Handledare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

gf MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:21 2011-07-27 Dnr B 4/10 Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad

gf MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:21 2011-07-27 Dnr B 4/10 Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad gf MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:21 2011-07-27 Dnr B 4/10 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad SVARANDE Moderna Försäkringar, filial till Tryg Forsikring A/S Danmark, Box 7830, 103

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Försäkringsavtalslag; utfärdad den 10 mars 2005. SFS 2005:104 Utkom från trycket den 22 mars 2005 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. FÖRSTA AVDELNINGEN Inledande

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Försäkringsförmedlaren

Försäkringsförmedlaren Sida 1 av 6 Försäkringsförmedlaren - din partner på försäkringsmarknaden Sida 2 av 6 Vad är en försäkringsförmedlare? Med försäkringsförmedling avses att yrkesmässigt: lägga fram och förslå försäkringsavtal

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Utvecklingen av den kollektiva hemförsäkringen i Sverige

Utvecklingen av den kollektiva hemförsäkringen i Sverige Utvecklingen av den kollektiva hemförsäkringen i Sverige En historisk återblick NFT 2/21 av Christer Landelius, Folksam Närmare 2 år efter att den första kollektiva hemförsäkringen tecknades i Norge startade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Januari 2007

Fackets försäkringar tryggt och förmånligt. Information om LOs nya försäkringspaket Januari 2007 Fackets försäkringar tryggt och förmånligt Information om LOs nya försäkringspaket Januari 2007 2 Varför försäkrar facket? Fackets grundläggande idé är vi ställer upp för varandra. Genom att vi håller

Läs mer

Nordic Försäkring & Riskhantering ABs Allmänna Leveransvillkor för försäkringsförmedlartjänster 06:6

Nordic Försäkring & Riskhantering ABs Allmänna Leveransvillkor för försäkringsförmedlartjänster 06:6 Nordic Försäkring & Riskhantering ABs Allmänna Leveransvillkor för försäkringsförmedlartjänster 06:6 1 Nordic Försäkring och kunden Nordic Försäkring & Riskhantering AB, Org Nr 556418-5014 Anders Personsgatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 januari 2014 T 240-12 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Salongen 16 i Malmö, 769607-3340 Salongsgatan 20 211 16 Malmö Ombud: SE och TM

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet. Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av uppföljningsrapport 2012/13:RFR6 Civilutskottet Riksdagens uppföljning kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar Sammanfattning av forskningsrapport 2012/13:RFR6 3 Förord

Läs mer

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 Avgränsningar 3 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN 3 Produkter och intäkter 3

Läs mer

Försäkringstagare Försäkringstagare är den fysiska eller juridiska person som anges i försäkringsbeviset.

Försäkringstagare Försäkringstagare är den fysiska eller juridiska person som anges i försäkringsbeviset. OMFATTNINGSBESTÄMMELSER SPORTUTRUSTNING SPSE2011:1 Försäkringens omfattning Försäkringen ersätter det belopp (självrisken) med vilket försäkringstagarens hemförsäkringsbolag eller resebolag minskat skadeersättningen

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Förmedlarpolicy för Folksam Företag

Förmedlarpolicy för Folksam Företag Förmedlarpolicy för Folksam Företag Allmänt... 3 Underlag... 3 Process... 3 Handläggningsrutiner vid offert-folksam... 3 Tillstånd/registrering... 3 Förmedlarfullmakt... 3 Försäkringsbrev och premiefaktura...

Läs mer

Begreppsröran. Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.

Begreppsröran. Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge. Begreppsröran Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.se Disposition 1. Grundläggande begrepp 2. Företagsformer 3. Försäkringstyper

Läs mer

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1 Rörelseregler Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg, pje@vinge.se Disposition 1. Regelverk 2. FRL - översikt 3. FRL:s avtalsrättsliga

Läs mer

Försäkringsförmedlingen omfattas av Willis ABs Ansvarsförsäkring för Ren Förmögenhetsskada med försäkringsbelopp enligt vid varje tidpunkt gällande

Försäkringsförmedlingen omfattas av Willis ABs Ansvarsförsäkring för Ren Förmögenhetsskada med försäkringsbelopp enligt vid varje tidpunkt gällande Personuppgifter Willis AB åtar sig att behandla personuppgifter i enlighet med Personuppgiftslagen (1998:204), PUL. Willis AB behandlar sådana personuppgifter som är nödvändiga för fullgörande av våra

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

HD och konsumentförsäkringen

HD och konsumentförsäkringen JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Helene Larsson HD och konsumentförsäkringen Examensarbete 20 poäng Handledare: Bertil Bengtsson Försäkringsrätt Vårterminen 2004 Innehåll SAMMANFATTNING 4 FÖRORD

Läs mer

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2014 Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET Du som är medlem i Finansförbundet har genom ett samarbete mellan Finansförbundet och Bliwa möjlighet

Läs mer

Försäkringsvillkor Gruppförsäkring för inkomstförsäkring Folksam ömsesidig sakförsäkring. Gäller från och med den 1 januari 2010.

Försäkringsvillkor Gruppförsäkring för inkomstförsäkring Folksam ömsesidig sakförsäkring. Gäller från och med den 1 januari 2010. Gruppförsäkring för inkomstförsäkring Folksam ömsesidig sakförsäkring Gäller från och med den 1 januari 2010 Inkomstförsäkring Innehåll Försäkringsvillkor Inkomstförsäkring Information... 3 Försäkringsgivare...

Läs mer

Villkor för Inkomstförsäkring

Villkor för Inkomstförsäkring Villkor för Inkomstförsäkring Vårdförbundet Gäller från 1 januari 2013 forenadeliv.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Begreppsförklaringar 4 3 Försäkringen 5 4 Vem kan få ersättning 6 5 Ersättningen 6 6 Ersättning

Läs mer

Förköpsinformation Information vid distansavtal

Förköpsinformation Information vid distansavtal Förköpsinformation Information vid distansavtal Delkasko/Vagnskadeförsäkring Förköpsinformation och Information vid distansavtal Detta är en kort sammanfattning av det försäkringsvillkor som gäller för

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Nya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension BESLUTSPROMEMORIA Datum: 2011-06-13 FI dnr 10-2144 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Nya föreskrifter

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Att prissätta olika risker är inte diskriminering

Att prissätta olika risker är inte diskriminering 2011-11-22 Ståndpunkts-PM: Att prissätta olika risker är inte diskriminering 1 (9) Sammanfattning Privat försäkringsverksamhet handlar om att identifiera och prissätta risker. Riskbedömning är en metod

Läs mer

Tolkning av försäkringsvillkor

Tolkning av försäkringsvillkor UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Juristprogrammet, termin 9 Handledare: Thorsten Lundmark Examensarbete 20 p Tolkning av försäkringsvillkor En modifierad oklarhetsregel som särskild tolkningsregel.

Läs mer

Ny försäkringsavtalslag

Ny försäkringsavtalslag 2004:055 SHU EXAMENSARBETE Ny försäkringsavtalslag Perspektiv utifrån individuell konsumentförsäkring och tredje mans rätt enligt försäkringsavtalet JENNY BRÄNNARE Samhällsvetenskapliga och ekonomiska

Läs mer

Konsumentverket arbetar för dig!

Konsumentverket arbetar för dig! Konsumentverket arbetar för dig! Obeställd e-postreklam - Lagstiftning, Tillämpning och Tillsyn Ola Svensson Rättsenhet 3 Konsumentverket/KO De viktigaste konsumentlagarna Marknadsföringslagen Avtalsvillkorslagen

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:3 2008: Datum 2009-02-17 Dnr B 5/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Abitur AB, Box 2071, 429 12 SÄRÖ SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

Plötslig och oförutsedd skada en sakligt sett förnuftig och rimlig reglering?

Plötslig och oförutsedd skada en sakligt sett förnuftig och rimlig reglering? Handelshögskolan i Göteborg Juridiska institutionen Hedvig Mannergren Programmet för juris kandidatexamen Tillämpade Studier, 20 poäng VT 2007 Handledare: Filip Bladini Plötslig och oförutsedd skada en

Läs mer

Kontraheringsplikt En avtalsrättslig lösning?

Kontraheringsplikt En avtalsrättslig lösning? Kontraheringsplikt En avtalsrättslig lösning? Under insurance law compulsory contracting - A legally binding solution? Magisteruppsats Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 8 LIU-EKI/AJP-D--05/032--SE

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:35 2008: Datum 2009-11-17 Dnr B 10/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bahnhof AB (publ), Box 6220, 102 34 STOCKHOLM Ombud: advokaten W. D.,

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed;

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; beslutade den 23 november 1995 Inledning Dessa allmänna råd omfattar regler

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MOTPART Wasa Kredit AB, 556311-9204, Box 7233, 103 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Staffan Wilow,

Läs mer

Allmänna avtalsbestämmelser

Allmänna avtalsbestämmelser Allmänna avtalsbestämmelser God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (5) 1 Allmänna avtalsbestämmelser God

Läs mer

Risken att försäkringsbolaget inte kan betala ut ersättningen

Risken att försäkringsbolaget inte kan betala ut ersättningen Försäkra SAMMANFATTNING Det förekommer att konsumenterna har ett felaktigt eller dåligt försäkringsskydd, antingen i form av för mycket eller för lite skydd. De flesta konsumenter uppger också att de tycker

Läs mer

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:36 2008: Datum 2009-11-19 Dnr C 31/08 KÄRANDE 1. Eniro AB, 169 87 STOCKHOLM 2. Din Del Aktiebolag, Box 6010, 171 60 SOLNA Ombud för 1 och 2: advokaten A. K. och jur.kand. J.

Läs mer

Försäkringsvillkorens överensstämmelse med NFAL

Försäkringsvillkorens överensstämmelse med NFAL Tillämpade studier, 20 p., HT 2006 Programmet för juris kandidatexamen Handledare: Filip Bladini Försäkringsens överensstämmelse med NFAL En undersökning av försäkringsbolagens användning av omfattnings

Läs mer

Beräkning av försäkringsersättning vid skada på byggnad

Beräkning av försäkringsersättning vid skada på byggnad JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Evelina Hansson Cronberg Beräkning av försäkringsersättning vid skada på byggnad Examensarbete 30 högskolepoäng Eva Lindell-Frantz Försäkringsrätt VT 2010 Innehåll

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 407 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Förköpsinformation för Sjukförsäkring

Förköpsinformation för Sjukförsäkring Förköpsinformation för Sjukförsäkring På följande sidor beskrivs viktig information om sjukförsäkring. För en fullständig beskrivning av rättigheter och skyldigheter, se Allmänna villkor för sjukförsäkring.

Läs mer

Inkomstförsäkring. Försäkringsvillkor Gruppförsäkring för inkomstförsäkring Gäller från och med den 1 januari 2011 Folksam ömsesidig sakförsäkring

Inkomstförsäkring. Försäkringsvillkor Gruppförsäkring för inkomstförsäkring Gäller från och med den 1 januari 2011 Folksam ömsesidig sakförsäkring Försäkringsvillkor Gruppförsäkring för inkomstförsäkring Gäller från och med den 1 januari 2011 Folksam ömsesidig sakförsäkring 2/9 Försäkringsvillkor Gruppförsäkring Innehåll Försäkringsvillkor...3 Information...3

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

MAGISTERUPPSATS, 2006 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET MED EUROPAINRIKTNING LINKÖPINGS UNIVERSITET, VT 06 KARL ANNELL

MAGISTERUPPSATS, 2006 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET MED EUROPAINRIKTNING LINKÖPINGS UNIVERSITET, VT 06 KARL ANNELL MAGISTERUPPSATS, 2006 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET MED EUROPAINRIKTNING LINKÖPINGS UNIVERSITET, VT 06 KARL ANNELL ENGELSK TITEL: DOUBLE INSURANCE AND SUBSIDIARY INSURANCE IN THE SWEDISH INSURANCE ACT SFS

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 KÄRANDE TDCF Förlag AB, 556109-6149, Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaten Olof Jisland, Advokatfirman Vinge KB, Box 11025, 404 21 GÖTEBORG SVARANDE

Läs mer

Försäkringar i Sverige 2012

Försäkringar i Sverige 2012 Försäkringar i Sverige 212 Trygghet för den enskilde tillväxt för samhället Risk är något som vi alla är utsatta för. Det kan handla om risken för att drabbas av en trafikolycka eller för brand i bostaden.

Läs mer

OBAMACARE. Reformen som ska ge alla rätt till en privat sjukvårdsförsäkring. Nordisk försäkringstidskrift 2/2013

OBAMACARE. Reformen som ska ge alla rätt till en privat sjukvårdsförsäkring. Nordisk försäkringstidskrift 2/2013 OBAMACARE Reformen som ska ge alla rätt till en privat sjukvårdsförsäkring I juni 2012 fick jag tack vare Svenska Försäkringsföreningens stipendium förmånen att resa till USA och studera det amerikanska

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ALLMÄNT.2 I FÖRESKRIFTER FÖR OMBUD (UPPHÄVTS).....2 1 Registrering av ombud (upphävts)... 2 2 Anmälan om utnyttjande av etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster(upphävts)...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2009 T 2597-08 KLAGANDE OCH MOTPART Länsförsäkringar Norrbotten, 597000-3884 Box 937 971 28 Luleå Ombud: U.L. KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Symtomklausuler i personförsäkring- Ett kringgående av upplysningsplikten

Symtomklausuler i personförsäkring- Ett kringgående av upplysningsplikten JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sven Lundgren Symtomklausuler i personförsäkring- Ett kringgående av upplysningsplikten Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Lindell-Frantz Försäkringsrätt

Läs mer

EnviroPro Oljeskade- och Miljöförsäkring Försäkringsbrev 130-6812

EnviroPro Oljeskade- och Miljöförsäkring Försäkringsbrev 130-6812 EnviroPro Oljeskade- och Miljöförsäkring Försäkringsbrev 130-6812 1 - Försäkringstagare Försäkringstagare: Försäkrad verksamhet: Geografisk omfattning: All tidigare, nuvarande och framtida verksamhet som

Läs mer

Informationsplikten i försäkringsavtalslagen

Informationsplikten i försäkringsavtalslagen Informationsplikten i försäkringsavtalslagen - Uppfylls syftet med informationen? Kandidatuppsats i affärsjuridik (försäkringsrätt) Författare: Handledare: Jennie Nilsson Göran Wahlgren Framläggningsdatum

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2012 T 950-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ML Samma adress MOTPART

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

FAL och försäkringsvillkoren

FAL och försäkringsvillkoren FAL och försäkringsvillkoren Överensstämmelsen mellan den kombinerade företagsförsäkringens villkor och försäkringsavtalslagen FAL and the Terms of Insurance The Compliance between the Terms of Combined

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige; SFS Utkom från trycket den utfärdad den 8 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:23 2005-06-23 Dnr B 7/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:23 2005-06-23 Dnr B 7/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:23 2005-06-23 Dnr B 7/04 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Canal Digital Sverige Aktiebolag, 115 80 STOCKHOLM Ombud: advokaten Carl Anders Svensson

Läs mer

En villkorsstudie om försäkrat intresse i motorfordonsförsäkring

En villkorsstudie om försäkrat intresse i motorfordonsförsäkring Handelshögskolan i Göteborg Juridiska institutionen En villkorsstudie om försäkrat intresse i motorfordonsförsäkring - vilka konsekvenser får begreppen verklig ägare och huvudsaklig brukare? Sara Cronholm

Läs mer

Rättsföljder av brott mot informationsplikten

Rättsföljder av brott mot informationsplikten JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Lasse Tengvall Rättsföljder av brott mot informationsplikten i 5 och 6 KFL Examensarbete 20 poäng Eva Lindell-Frantz Försäkringsrätt VT 2001 0 Sammanfattning

Läs mer