VISION Vision och Strategier för Enköpings kommun Fullständig rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VISION 2015. Vision och Strategier för Enköpings kommun Fullständig rapport 2004-02-27"

Transkript

1 VISION 2015 Vision och Strategier för Enköpings kommun Fullständig rapport Förutsättning Att hela Enköping hjälps åt Visst vill DU vara med!

2 2

3 Vår vision Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande centrum, en rik kulturbygd och närhet mellan människor ger livskvalitet, medmänsklighet, trygghet och värme. Vinterträdgården, attraktiva utbildningar och de stora utvecklingsprojekten, särskilt inom trädgård, kretslopp och miljöteknik, sätter sin tydliga prägel. Det företagsvänliga klimatet och det nära samarbetet med universitet och högskolor lockar allt fler utvecklingsinriktade företag att etablera sig i Enköping Enköping är det gröna livsrummet, rikt på aktiva nätverk, upplevelser, kulturevenemang och fritidsaktiviteter, vilket lockar många att besöka, bosätta och etablera sig här. 3

4 Innehållsförteckning VÅR VISION...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...4 SAMMANFATTNING...5 INLEDNING...8 METODER...9 KORT HISTORISK ÅTERBLICK...11 TRENDER...13 METOD...13 TRENDBESKRIVNING SÄKRA TRENDER...13 CENTRALA OSÄKERHETER OCH SCENARIER...22 SCENARIO 1: DE TRE TORNEN...23 SCENARIO 2: BANANEN, PAPAYAN OCH APELSINEN...24 SCENARIO 3: RADBANDET...25 SCENARIO 4: VATTENHÅLEN...26 TRENDBESKRIVNING OSÄKRA TRENDER...27 TILLGÅNGSINVENTERING ÅR VISION FÖR ENKÖPING ÅR VÅR VISION...32 HÖRNSTENAR TILL VISIONEN...32 STRATEGIER...34 UTVÄRDERING AV STRATEGIERNA...37 BILAGOR

5 Sammanfattning Under våren 2003 har det i Enköpings kommun pågått ett arbete som syftat till att ta fram ett nytt visions- och strategidokument med fokus på år För att kunna arbeta på ett strukturerat sätt har konsulterna Karin Andersson och Göran Krafft från Kairos Future fungerat som processledare under huvuddelen av arbetet och därmed svarat för arbetsmetod och arbetsgång. Arbetet har skett i två grupperingar, dels en breddgrupp bestående av politiker och tjänstemän, dels en analysgrupp som arbetat i en process bestående av ett antal steg som finns beskrivna i rapporten och som dessutom utgör rubrikerna i denna. För att få perspektiv på arbetet startade vi med en historisk återblick på ca 20 år. Breddgruppens uppgift var att ta fram händelser i omvärld, närvärld och invärld. Beskrivningen visar att mycket har hänt under dessa 20 år som starkt påverkat vårt samhälle men även den offentliga verksamheten. IT-utvecklingen, miljömedvetandet och internationaliseringen som följd av inträdet i EU har allt mer och allt påtagligare präglat utvecklingen under denna 20-årsperiod. Med detta historiska perspektiv som utgångspunkt fortsatte arbetet med att identifiera säkra och osäkra trender. Trend betyder riktning och beskriver en långsiktig förändring i samhället. Många av trenderna som breddgruppen identifierade är säkra medan några är osäkra vilket innebär att utvecklingen kan gå åt olika håll. I rapporten beskrivs alla dessa trender. I den efterföljande analysen av vilka trender som påverkar andra framkom att några trender har en starkt pådrivande effekt på samhällsutvecklingen. De starkast drivande trenderna är ökningen av andelen äldre, den snabba IT-utvecklingen, internationaliseringen och ökade krav på livskvalitet. När det gäller de kommunala förutsättningarna visar analysen att alla dessa trender drivs av yttre trender. Nästa steg i arbetsprocessen var att studera centrala osäkerheter och scenarier. För att underlätta arbetet utgick vi ifrån de fyra scenarier som beskrivs i boken Fördel Sverige en tankebok om regioner, drivkrafter och möjligheter utgiven av Kairos Future och skriven av Karin Andersson, Christian Lundberg och Mats Lindgren. De fyra scenarier som beskrivs utgår från variationen i framtida boende och i företagslokalisering. Analysgruppen har i rapporten försökt att beskriva konsekvenserna för Enköping om respektive scenario blir verklighet i sin yttersta form. Här kan man tydligt se att de olika scenarierna får stora konsekvenser för såväl boende som företagande i Enköping. Nu är emellertid inte ytterlighetsscenarierna särskilt troliga men dessa ger ändå ett underlag för kommunens strategiska vägval. Vilken utveckling vill kommunen se och hur skall vi strategiskt arbeta för att öka förutsättningarna för att det önskvärda scenariot blir verklighet? 5

6 För att få en känsla för var vi befinner oss i relation till trenderna och de olika scenarierna så gjordes som nästa steg en tillgångsinventering. Sjutton olika tillgångar identifierades som i varierande grad kan stödja våra strategier och därmed hjälpa oss att möta de olika scenarierna. Detta är naturligtvis inte alla tillgångar utan de som bedömdes vara av störst vikt för utvecklingen av Enköping. Med ovanstående grundmaterial påbörjades därefter arbetet med att formulera hörnstenarna till en vision för Enköping år En vision är en positivt laddad bild av en önskad framtid som målad med grova penseldrag ger ledning och inspiration, och uttrycker vart vi vill nå. Fem hörnstenar har identifierats varav den ena, Sveriges närmaste stad, utgör navet som håller ihop de övriga fyra stenarna. Dessa fyra stenar beskriver boendet, utbildningen, tillväxt och företagande samt upplevelser. Dessa har sedan sammanfattats i visionen för Enköping år För att kunna förverkliga den formulerade visionen måste Enköping arbeta med ett antal strategier som tar sin utgångspunkt i de säkra trenderna men även i de olika scenarierna. Tretton olika strategier blev resultatet av detta arbete. Strategierna skall möta de säkra trenderna och bygga på de tillgångar vi identifierat, d.v.s. vad vi kan göra. De skall även hjälpa oss att möta de osäkra trenderna och framför allt de olika scenarierna, d.v.s. vad vi bör göra. Sist men inte minst skall de hjälpa oss att nå visionen och dess hörnstenar, d.v.s. vad vi vill göra. Strategierna omfattar näringslivet, den politiska arenan men även de kommunala verksamheterna. För att få ett grepp om i vilken mån våra strategier har bärighet för framtiden så genomfördes ett analysarbete som visar att några av strategierna, främst strategierna samhällsbyggande och infrastruktur, bra IT-tjänster, näringsliv och kompetensfokusering är de som bäst hjälper oss att nå visionens hörnstenar. Dessa strategier bygger mycket väl på våra tillgångar samtidigt som de möter de olika scenarierna. Dessa strategier är därför viktiga för oss att vidareutveckla eller förädla. Andra strategier, främst med kommunalt verksamhetsfokus, fungerar bra som redskap för att möta scenarierna men hjälper oss inte direkt att uppfylla visionen. De är därför mer att betrakta som indirekta förutsättningar. Sammanfattningsvis visar denna analys att alla de tretton strategierna hjälper oss att uppfylla visionen och skapa beredskap för att möta de olika scenarierna. Utöver den ovanstående analysen studerade vi även hur strategierna påverkar varandra för att få fram i vilken ordning strategierna bör utvecklas. Här framkommer det tydligt att näringslivets utveckling driver de flesta övriga strategierna och bör därför vara den strategi som utgör startpunkten men som också måste prioriteras i det fortsatta arbetet. Starkt drivande är även kompetensfokuseringen, IT-tjänster och regional samverkan. Dessa strategier bör alltså få högst prioritet medan de övriga snarare skall ses som konsekvenser som bör läggas längre fram i utvecklingsarbetet. 6

7 Denna rapport skall ses som ett arbetsmaterial och ett grunddokument för kommunens fortsatta utvecklingsarbete. Vad detta innebär kan översiktligt beskrivas av nedanstående bild. Visionen och de formulerade strategierna utgör den yttre ramen och den samlade huvudriktningen för det fortsatta arbetet. Detta dokument bör därför vara väl känt och förankrat såväl politiskt som hos näringsliv och allmänhet för att verkligen vara den strategiska utgångspunkten. Det är sedan kommunstyrelsens och fullmäktiges uppgift att, med detta dokument som utgångspunkt, formulera de olika inriktningsmålen för respektive mandatperiod. Varje inriktningsmål bör därmed noggrant prövas mot visions- och strategidokumentet för att säkerställa att de olika målen verkligen harmonierar med varandra. För varje inriktningsmål formuleras sedan de årliga effektmålen på samma sätt men även relaterade till de tillgängliga ekonomiska resurserna. Ett framgångsrikt arbete kräver, i enlighet med bilden, att visionen, strategierna och de formulerade målen är sammanfallande i alla sina delar. 7

8 Inledning Det är mycket viktigt för såväl företag som organisationer att regelbundet försöka spana in i framtiden. Vi behöver skapa en bild av vad som kan förväntas hända så att vi kan förbereda oss och agera för att påverka vår utveckling. Enköpings kommun tog under 2001 fram ett strategidokument Enköping vision 2010, som beskrev den önskade framtidsbilden som den uppfattades då. Detta dokument har sedan dess legat till grund för sex olika framtidsprojekt som i varierande grad har genererat aktiviteter under tiden som gått. Projekten är idag i hög grad levande och några kommer att ha stor betydelse för kommunens fortsatta utveckling och tillväxt. Nu har vi ett nytt strategidokument för Enköpings utveckling. Många upplever att mycket har hänt sedan det förra dokumentet togs fram. En av ambitionerna med detta arbete har varit att försöka se längre in i framtiden för att få till stånd robusta och kreativa strategier som gör Enköping till en ännu attraktivare kommun år Vi i analysgruppen (fyra politiker och tre tjänstemän) som har arbetat med att vaska fram och dokumentera de tankar och idéer som breddgruppen (se nedan) har haft hoppas att Du som läsare har behållning av dokumentet och att den röda tråd som finns från början till slut är tydlig och kan följas på ett bra sätt. Analysgruppen 8

9 Metoder För att ta fram Enköpings strategidokument 2015 har vi haft hjälp av konsulter från Kairos Future som är ett konsultföretag fokuserat på framtids- och omvärldsanalys. Tyngdpunkten i deras kompetens ligger på strategisk orientering, d v s i gränslandet mellan framtid och strategi. Karin Andersson och Göran Krafft från Kairos Future har varit processledare (till och med aktiviteterna framtagande och analys av strategier). Metodiken utgår från en bred omvärldsanalys och scenarioanalys via strategiutveckling till förändring på bredden. Två olika grupperingar har arbetat med att identifiera, diskutera, analysera och dokumentera nuläge och framtid, dels en större breddgrupp, dels en mindre analysgrupp. Processledarna från Kairos har hållit i arbetssätt, struktur och analysmetoder. Vi har arbetat efter i huvudsak följande arbetsgång. Dessa moment utgör också huvudrubrikerna i dokumentet: Analysera Trender Analysera osäkerheter/ scenarier Identifiera tillgångar Formulera Vision/ hörnstenar Generera strategier De olika grupperna som hittills har deltagit i arbetet är: Breddgruppen bestående av kommunens förvaltningschefer, stabschefer samt bolagschefer och de politiker som är ordförande och vice ordförande i förvaltningarnas nämnder och styrelser (c, m, fp, kd, s), fullmäktiges ordförande samt ledamöterna i KSAU. Dessutom har representanter för övriga partier (v, mp och spi) varit med under delar av processen. Analysgruppen bestående av Leif Hallström/Åsa Byman-Falck, Staffan Viberg, Ulrika Thilén, Margareta Rinman, Jessika Vilhelmsson, Tomas Rådkvist, Anneli Djurklou samt Karin Andersson och Göran Krafft från Kairos Future. Speglingsgruppen bestående av Tina Lind, Maria Lindgren, Patrik Holm och Tobias Viberg. Breddgruppen har träffats vid fyra tillfällen för att arbeta med alla stegen i processen. Analysgruppen har sedan träffats för att bearbeta det material som breddgruppen tagit fram och dokumenterat arbetet idetta sammanhållna strategidokument. Speglingsgruppen har till uppgift att granska och kommentera materialet ur främst ett ungdomsperspektiv. 9

10 Den processplan som lades fast tillsammans med Kairos Future och som sedan har följts ser ut på följande sätt: Definitioner i dokumentet I detta dokument har vi använt följande definitioner på Enköping och Enköpings kommun: Enköping = det geografiska området i hela kommunen, med alla invånare och verksamheter Enköpings kommun = den juridiska personen med förvaltningar och verksamheter 10

11 Kort historisk återblick Lagstiftning Ekologi, miljö och hälsa Media Behov Distribution OMVÄRLD (trender, fjärrvärld) NÄRVÄRLD (trender, arena) Invärld (Enköpings kommun) Medborgare Institutioner & organisationer Samarbetspartners Ekonomi & marknad Teknik, medicin & vetenskap Substitut Regering & riksdag Andra myndigheter Leverantörer Politik Sociala förändringar och livsstilar Breddgruppens första uppgift var att se historiskt på vad som hänt och vad som påverkat Enköping. Omvärld Under 1980-talet befann vi oss fortfarande i ett utpräglat industrisamhälle. Landet blev allt mer mångkulturellt som följd av en kraftig flyktinginvandring. De första mobiltelefonerna började användas. De var stora och knappt mobila. Under denna tid genomfördes även en folkomröstning om kärnkraften som innebar att kärnkraften skulle avvecklas. Viktiga och genomgripande lagar under denna tid var medbestämmandelagen (MBL), plan- och bygglagen (PBL) och en ny socialtjänstlag. Under 1990-talet blev begreppet kunskapssamhället allt påtagligare. Internet och blev allt vanligare företeelser, men under slutet av 1990-talet spricker ITbubblan. Det blev även en krasch på bygg- och fastighetsmarknaden. Sverige gick med i EU och vi fick även uppleva en rekordhög ränta, 500 % och en mycket hög arbetslöshet och även en babyboom. Vi fick en ädelreform och långtidssjukvården överfördes från landstinget till kommunen, och psykiatrireformen genomfördes infördes miljöbalken. Under 2000-talets inledning kom ett antal statliga reformer, bl.a. maxtaxan som minskat kommunens självstyre. Internet spelar allt större roll med allt fler tjänster inom bank, försäkring och handel. 11

12 Närvärld Under 1980-talet läggs regementet P1 ner och ersätts med S1. BAHCO genomför omfattande rationaliseringar och VAFAB bildas. De första flyktingarna anländer till kommunen. Under 1990-talet ökar flyktingströmmarna. Bostadspriserna skjuter i höjden och kommunen blir en av 28 kommuner som genomför IT-skolprojekt med stöd av KK-stiftelsen. Mälarbanan (för tågtrafik) börjar byggas. Under 2000-talets inledning får vi en kraftig reducering av polisen. KYutbildningar inom IT startas och kommunen får statligt stöd från ITiS för fortsatt IT-utveckling i skolan. FläktWood läggs ner och C-framåt bildas. Invärld Under 1980-talet ses fortfarande kommunen som en myndighet. I Enköping minskas antalet förvaltningar från 13 till 7. Den första PC:n och mobiltelefonen införskaffas. Grundläggande datautbildning genomförs för alla kommunalt anställda administratörer. Ett nytt museum invigs. Under 1990-talet införs målstyrningen. Biblioteket byggs ut, Elbolaget säljs och Enköpings parker börjar växa fram. Socialnämnden delas i två nämnder, socialnämnd och vård- och servicenämnd. Kommunen får också en egen hemsida. I inledningen till 2000-talet bildas Enköping Nämndhus AB. Den första större friskolan etableras och servicehuset Orion blir det första entreprenaddrivna äldreboendet. EHB startar försäljningen av ett antal hyreshus. Det börjar nu bli bostadsbrist och intresset och planeringen av nya sjönära områden startar. Ett stort kommunövergripande GIS-projekt startas. Kommunens skatteintäkter börjar plana ut och 2003 är ESK med i allsvenskan. 12

13 Trender Trend betyder riktning och är en långsiktig förändring i samhället inom t.ex. ekonomi, demografi, politik eller värderingar. En trend har alltid en viss riktning (exempelvis ökande, minskande, större). Trender kan ses som mönster i utvecklingen, som kan identifieras i nuet och som kan utgöra en plattform för resonemang kring framtiden. Några trender utgörs av så kallade strategiska osäkerheter som innebär att utvecklingen kan gå åt olika håll, t.ex. ekonomisk tillväxt. Osäkra trender utgör grunden för scenarioplanering. Metod Framtagning av trender gick till så att deltagarna i breddgruppen var och en fick identifiera de trender man uppfattade i omvärlden. Som ledning för detta användes omvärldsrubrikerna Ekonomi & marknad, Politik, Institutioner & organisationer, Sociala förändringar och livsstilar, Teknik, Ekologi, Lagstiftning och Media. Frågeställningen var: Vilka omvärldsförändringar påverkar Enköpings kommuns förutsättningar att skapa utveckling och kvalitet för medborgare, företagare och besökare? Tidshorisonten var år De föreslagna trenderna diskuterades sedan i grupper. Trenderna grupperades och värderades utifrån hur relevanta de var för frågeställningen och hur säkra de var. Detta gjordes i flera steg för att vaska fram de mest relevanta. Analysgruppen behandlade sedan dessa vidare för att beskriva dem djupare och för att på olika sätt analysera hur trenderna påverkar varandra och vilka samband som finns mellan olika trender. Resultatet av dessa djupare beskrivningar och analyser följer nedan: Trendbeskrivning säkra trender (se också bilaga 1 för utökad beskrivning med exempel, drivkrafter och konsekvenser) Trend 1: Småföretagandet ökar inom service och tjänstesektorn Beskrivning: I takt med strukturförändringar, avregleringar och företagsflytt blir de stora globala företagen större och färre. De koncentrerar sig allt mer på kärnverksamheten, vilket leder till att de får ett ökat behov av att köpa in tjänster. Även stat, kommun och landsting kommer att i större utsträckning använda sig av alternativa driftsformer (se trend 14). De flesta av framtidens arbeten i Sverige kommer att finnas inom tjänstesektorn. För detta talar inte minst den demografiska förändring som innebär att vi får en allt större andel äldre i befolkningen (se trend 4). Behovet av att styra sin egen situation leder till att fler väljer att vara egna företagare. Kommuner är i behov av ökad tillväxt för att klara de ökade kostnaderna. Möjlighet finns att påverka det lokala företagsklimatet; en företagsvänlig kommun genererar många företag. Nya företag skapar ett behov av kompetent arbetskraft. Idag saknar småföretagare personal med yrkesinriktad gymnasieutbildning. 13

14 Trend 2: Intresset för det traditionella politiska systemet och föreningslivet minskar Beskrivning: I riksdagsvalet 2002 gick 80,1 % av de röstberättigade till valurnorna och vid kommunfullmäktigevalen var andelen som röstade 77,9 %. Röstandet minskade mest i riksdagsvalet där andelen röstande sjönk med 1,3 procentenheter jämfört med valet I kommunalvalet sjönk valdeltagandet med 0,7 procentenheter och i landstingsvalet sjönk det med 0,6 procentenheter. Vidare har medlemssiffrorna i de politiska partierna under lång tid minskat. Trots lägre valdeltagande och färre medlemmar i partierna har inte intresset för politiken minskat. Människor deltar i namninsamlingar och köpbojkotter, demonstrerar och talar på offentliga möten och tar kontakt med ansvariga politiker. Många människor känner en stor misstro mot det politiska systemet, och detta gäller en omsvängning i hela samhället. Istället för att engagera sig i ett etablerat politiskt parti ägnar man sig åt subpolitik, d v s individuella politiska handlingar. Detta styrks av starka proteströrelser men också av människors starka känsla av att vilja ta ansvar i vardagen. Stödet för lokala partier /enfrågepartier minskade i valet 2002, trots att människor i högre grad tenderar att sprida sina röster i de tre olika valen. Trend 3: Ökade krav på kompetens i arbetslivet Beskrivning: Det samhälle vi lever i förändras allt snabbare och därmed förändras även arbetslivet. Till följd av ökande konkurrens, ny teknik och nya informationssystem, marknadsorientering, nya kundkrav m.m. behöver företagens organisation ständigt utvecklas mot ökad flexibilitet, decentralisering och delegering av ansvar. Detta ställer nya och annorlunda krav på arbetstagarna vad gäller kunskap och utbildning. Behovet av social kompetens, språkkunskaper och breda kompetenser som kan hantera hela processer från början till slut blir allt mer påtagligt. Detta innebär att alla behöver ha en högre grundutbildning som sedan kontinuerligt byggs på och fördjupas. Kompetensutveckling innebär inte längre att man sporadiskt och godtyckligt skickar någon på kurs, utan idag måste valet av utbildning ske utifrån företagets och individens behov. När man tidigare talat om utbildning, så har tanken oftast gått till skola eller kurser, men när man idag talar om kompetensutveckling så är det ofta i ett mycket vidare perspektiv. Här lägger man in intern överföring av kunskap mellan medarbetare, såväl som rena utbildningar och samverkan på olika nivåer. Rätt kompetens och en fortlöpande kompetensutveckling kommer att förväntas och krävas av såväl arbetsgivare som arbetstagare under hela arbetslivets gång för att företag och organisationer skall kunna fungera på den allt mer globala och konkurrensutsatta marknaden. 14

15 Trend 4: Andelen äldre ökar Beskrivning: De stora barnkullarna på 1940-talet kommer att gå i pension under perioden När denna stora grupp går i pension har en annan grupp som utgör befolkningspyramidens midja ett stort försörjningsuppdrag. Denna midja är idag gruppen åringar. Midjan är särskilt smal i Enköpings befolkningspyramid, men den är också klart markerad i rikets. Tendensen är att gruppen pensionärer håller sig friskare längre upp i åldern än tidigare. Idag är personer som är 85 år och äldre stora vårdtagare. 50 % av denna åldersgrupp behöver vård och omsorg. Trenden är att vårdbehovet kommer allt högre upp i åldern, men när vårdbehovet verkligen behövs så är vårdinsatserna stora. Det är de två till tre sista åren i livet som är vårdkrävande. Våra vård- och omsorgskostnader kommer att öka dramatiskt liksom självfallet pensionskostnaderna. Trend 5: Ökad regional integration Beskrivning: I det allt mer globaliserade samhälle som vi idag lever i blir det alltmer betydelsefullt att vara en del i en region för att vara internationellt attraktiv och konkurrenskraftig. Informationstekniken och minskade hinder för internationell företagsamhet har gjort det lättare för företag att hålla samman stora produktionsnätverk. Produktionen kan delas upp i tid och rum och de bästa lokaliseringsorterna kan väljas för tjänsteproduktion och tillverkning. De olika delarna i dessa stora och löst sammanhängande produktionssystem är rörliga och regioner runt om i världen konkurrerar om dem. Stockholmsregionen har Sveriges i särklass största och tätaste hemmamarknad med starka förbindelser med viktiga regioner utomlands. Till följd av detta har regionen den största näringsbredden i landet. Regionen har också långt fler importerande och exporterande näringar än någon annan region. Detta ger förutsättningar för att efterfrågan på nya varor och tjänster ska uppstå. På så sätt kan nya näringar och verksamheter etableras och så småningom spridas till andra regioner i landet. Trend 6: Krav på livskvalitet ökar Beskrivning: Människor ställer allt högre krav på att skapa en livssituation där arbete kan balanseras av en rik fritid och där individens/familjens önskemål om boendekvalitet, social samvaro, trygghet och möjlighet till utveckling utifrån individuella behov kan tillgodoses. Människor bosätter sig inte nära arbetsplatsen utan söker andra värden i boendet. En del söker upplevelser i resor, äventyr, kulturevenemang m.m. Andra söker tystnaden och lugnet. Många försöker hitta kombinationen mellan tillgång till både puls och tystnad genom att välja bostadsort som ger tillgång till båda. 15

16 Trend 7: Hälsointresset ökar Beskrivning: Många ställer idag större krav på livskvalitet. Den stora gruppen 40-talister är nu i en ålder då risken för åkommor och sjukdomar ökar. SPAanläggningar växer upp som svampar ur jorden. Alternativa mediciner och hälsopreparat blir snabbt storsäljare. Förståelsen för triangeln kost- motionarbete och den balans som måste finnas ökar. Risken för så kallad utbrändhet har medfört ett ökat intresse för förebyggande hälsoarbete i företag och organisationer. Intresset för friskvårdsaktiviteter såväl under arbetstid som på fritiden har ökat. Här har stimulansinsatser spelat viss roll. Numera är det vanligt att så kallad functional foods marknadsförs som nyttig och hälsosam mat. Drygt tre fjärdedelar av befolkningen anser sig ha god hälsa, men fler yngre personer upplever sig ha hälsoproblem. Antalet år med lätt ohälsa ökar. Folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Förändringar i vår omvärld påverkar folkhälsan. Riksdagen har antagit elva nationella folkhälsomål. En regional folkhälsopolicy för Uppsala län har antagits av landstinget och kommunerna. Trend 8: Välfärdssjukdomarna ökar Beskrivning: Läkemedelsforskare påstår att % av alla läkemedel som förskrivs har en anknytning till fetma. Tidigare var det passiva medelålders och äldre personer som ådrog sig så kallade välfärdssjukdomar p.g.a. fetma. Nu är det allt vanligare att barn och tonåringar lider av fetma och får åldersdiabetes. Folkhälsoinstitutet bedömer att antalet fall av åldersdiabetes kommer att fördubblas under de närmaste 5-10 åren. Cirka 2,5 miljoner svenskar är idag överviktiga. Hjärt-kärlsjukdomar, stroke och diabetes samt belastningssjukdomar är vanliga fetmarelaterade sjukdomar. Snabbmatskultur bidrar till felaktig kostsammansättning. Så kallade långsamma kolhydrater och kostfibrer finns inte med i de menyer som erbjuds av hamburgerkedjor och snabbmatbutiker. Allt färre barn och ungdomar deltar i idrottsliga aktiviteter och på skolschemat har antalet undervisningstillfällen i idrott och hälsa minskat. Idag är 20% av befolkningen över 65 år och de utnyttjar 50% av sjukhusens vårdtillfällen samt svarar för 50% av läkemedelskostnaderna. Tobaksrökning är en av de allra största hälsoriskerna vi har. Den mångdubblar risken för ett stort antal sjukdomar. Mer än dödsfall årligen orsakas av tobaksrökning. Passiv rökning utgör stor hälsofara särskilt för små barn och astmatiker/allergiker. Enligt den nya tobakslagen måste alla restauranger och serveringar ha områden som är rökfria. Samband finns mellan bruk av tobak, narkotika och alkohol särskilt bland ungdomar. Debuten sker allt tidigare och attityden till droger är idag mer liberal. 16

17 Trend 9: Ökade krav på individuella lösningar Beskrivning: Människor bejakar i allt större utsträckning sina personliga önskemål och vill inte inordna sig i allmänna mönster. Man uttrycker sin egen individuella identitet, väljer sitt eget boende, är noggrann i valet av arbetsgivare, väljer barnomsorg och skola efter barnets behov, väljer äldreomsorgsform m.m. Överhuvudtaget är kraven på den offentliga servicen mer och mer att den skall vara anpassad till individens behov. Antalet singelhushåll ökar stadigt och denna grupp är särskilt van att söka egna lösningar. Man vill kunna välja var och hur man skall bo. Föräldrar vill ha möjlighet att ha barnen på dagis på tider som passar arbetstiderna, även för nattarbetare. Äldre vill kunna anpassa sitt äldreboende efter egen förmåga och aktivitetsbehov. Trend 10: Ökade krav på trygghet Beskrivning: Människor upplever en allt högre otrygghet och behovet att skydda sig ökar. Media rapporterar om en brottslighet som kännetecknas av allt grövre våld. Samhällets resurser för övervakning blir allt mindre vilket bland annat resulterar i färre poliser och att allt färre brott klaras upp. Människors förtroende för samhällets förmåga att skydda medborgarna samt tilliten till rättssystemet avtar. Trend 11: Rörligare arbetskraft Beskrivning: Människor byter bostadsort och/eller arbetsplats flera gånger i livet. Allt fler byter karriär, vilket är lättare i dag då det finns många olika utbildningsvägar. Allt fler arbetar i projekt och lösare organisatoriska former. Många väljer att distansarbeta någon dag i veckan, vilket ställer större krav på arbetsgivare och arbetsplatser. Trend 12: Snabb IT-utveckling Beskrivning: IT-utvecklingens möjligheter har medfört genomgripande förändringar i förutsättningarna för så gott som alla samhällssektorer. Särskilt påtagligt har detta hittills varit för den finansiella sektorn och teleindustrin men även för utbildningssektorn och sjukvården. De geografiska avståndens hinder för samarbete och gemensamt arbete blir allt mindre. Internet och de digitala nätverken ger nya förutsättningar för kommunikation och dialog. Kunskapsnätverk och virtuella organisationer med IT som främsta arbetsverktyg kommer att vara en stark drivkraft för samhällsutvecklingen. Kommande generationer, som använt IT i skolan och hemmet, ställer nya och starkt ökade krav på snabb tillgång till information och service oberoende av tid och rum. 17

18 Det är också troligt att IT-industrin i sig blir en allt större och viktigare samhällssektor bl.a. vad gäller kvalificerade arbetstillfällen. För regionens samlade utveckling och den lokala arbetsmarknaden kommer lokala IT-företag därför att ha stor betydelse. Informationstekniken förändrar alltså förutsättningarna för vår kommun samtidigt som det ger oss nya möjligheter. Trend 13: Ökad internationalisering Beskrivning: Internationalisering är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökad möjlighet för information, kunskap, kapital och personer att röra sig över nationsgränser gör att företags, organisationers och privatpersoners intressen blir alltmer globala De större företagen känner inte längre några nationella gränser, miljöfrågorna blir alltmer världsomspännande, nyhetsmedia speglar blixtsnabbt vad som händer i världen, turistresor blir allt fler och längre osv. Ett land kan inte längre sköta sig självt och undvika andras bekymmer. En enskild kommun kan inte heller endast se till de lokala frågorna. Sveriges inträde i EU är den definitiva bekräftelsen på detta. I takt med allt detta ökar behovet av att bilda nätverk med orter och regioner i andra länder. Internationaliseringen ger ökade möjligheter till samverkan och handel men skärper samtidigt konkurrensen mellan regioner. Internationalisering leder till nya arbetstillfällen där kunskaper i språk och internationella erfarenheter efterfrågas. Trend 14: Ökade krav på effektiv resursanvändning i offentlig verksamhet Beskrivning: Med minskade intäkter och ökade kostnader (se trend 4) blir resultatet oundvikligen att de kommunala resurserna måste utnyttjas så effektivt som möjligt. Samtidigt ökar människors krav på välfärdens kvalitet, vilket ställer stora krav på resursanvändandet. Den kommunala verksamheten måste hela tiden effektiviseras. Människors skiftande behov och önskemål skiljer sig alltmer från varandra. Av olika skäl får det allmänna allt svårare att klara sina åtaganden gentemot medborgarna. Utvecklingen går mot ett kundvalssystem för att främja valfriheten och kvaliteten i de individuellt konsumerade tjänster som kommunen ytterst svarar för, t.ex. barn- och äldreomsorg. Inom kommunerna finns en fortsatt trend mot större andelar privat drift på det allmännas uppdrag. Nivåerna är ännu blygsamma, med ett riksgenomsnitt på 8 % av kommunernas kostnader 2001 (fakta SCB). 18

19 Trend 15: Få försörjer fler Beskrivning: I befolkningspyramiden för såväl riket som för Enköpings kommun utgör gruppen åringar en midja. År 2008 kommer denna grupps försörjningsbörda att öka markant. Då går de äldsta 40-talisterna i pension och under de påföljande åren fylls pensionärsgruppen på i en linjär utveckling. Fram till år 2020 kommer antalet personer över 65 år att öka med samtidigt som antalet under 65 år kommer att minska något. Påfrestningen på de som är i arbete kommer att bli mycket stor. Det är inte självklart att alla i arbetsför ålder kommer att vara i arbete. Andelen som står utanför arbetsmarknaden kan komma att öka. Kvalificerad utbildning krävs och välfärdssamhället har möjliggjort för grupper att ställa sig utanför arbetslivet. TEMO har på Svenskt Näringslivs uppdrag undersökt inställningen bland 1000 svenskar om hur de ser på välfärdssystemens utformning. 81 % av svenska folket anser att det finns många som inte arbetar p.g.a. svaga ekonomiska drivkrafter och 83 % anser att bidragssystemen utnyttjas i strid med reglerna. Trend 16: Massmedias makt ökar Beskrivning: Medias genomslagskraft och betydelse för vilka frågor som är på dagordningen i samhällsdebatten ökar. Media bevakar och ställer krav på insyn i olika sammanhang vilket gör att politiker och andra befattningshavare offentligt får stå till svars för beslut och händelser. Bland annat genom att välja vad som skall bevakas kan media i olika hög grad styra resurstilldelning och inriktning i olika frågor. Samtidigt sker en ägarkoncentration och man breddar sina kommunikationsplattformar till att omfatta även Internet, musik, film, m m. Möjligheten att via Internet ta del av handlingar och annan information gör att alla organisationer lättare kan granskas av media och allmänhet och det är svårare att dölja missförhållanden etc. Trend 17: Större efterfrågan på upplevelser Beskrivning: Att sälja upplevelser sprider sig idag långt utanför den traditionella underhållningsvärlden. Allt fler människor är intresserade av upplevelser istället för enbart av materiella ting. I samhället finns generellt ett ökat fokus på känslor, upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. Vi börjar också se att en allt större andel av mervärdet i ekonomin kommer från produktion av upplevelser snarare än av varor eller tjänster. 19

20 Trend 18: Handlingsutrymmet för kommunerna minskar Beskrivning: Styrning och beslut flyttas över från kommun till regionala, statliga och överstatliga organ. Genom lagar och regleringar ställs krav på kommunerna att ta ansvar för kärnverksamheten. Krav som i begränsad omfattning följs av ökade ekonomiska resurser för utföraren. Exempel på sådana områden är maxtaxor. Detta leder till minskat ekonomiskt handlingsutrymme för kommuner och driver hårdare på trenden om effektivare användning av de kommunala medlen (trend 14). Internationaliseringen leder till mer komplexa beslut och ökat beroende mellan länder och regioner, vilket medför krav på ökad regional och internationell samverkan. Trots minskat handlingsutrymme kommer kommunen att behöva profilera sig p.g.a. ökad konkurrens mellan kommuner om invånare och företag. 20

VISION 2015. Vision och Strategier för Enköpings kommun Kortversion baserad på fullständig rapport 2004-02-27

VISION 2015. Vision och Strategier för Enköpings kommun Kortversion baserad på fullständig rapport 2004-02-27 VISION 2015 Vision och Strategier för Enköpings kommun Kortversion baserad på fullständig rapport 2004-02-27 Förutsättning Att hela Enköping hjälps åt Visst vill DU vara med! 2 Bakgrundsmaterial Under

Läs mer

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum Vision & Strategier Enköping 2015 - vårt gröna livsrum Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45.000 invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Följ med oss på resan till framtidens kommun Följ med oss på resan till framtidens kommun Handlingsprogram för Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun vill ha ditt förtroende att fortsätta ta ansvar för utveckling

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun 2 [8] Näringslivsstrategi för Botkyrka Näringslivet i Botkyrka domineras av ett par tusen småföretag och

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Vår politiska vilja 2016 2019

Vår politiska vilja 2016 2019 Vår politiska vilja 2016 2019 Enköpings kommuns fem strategiska mål vår politiska vilja för åren 2016 2019 ansluter till Vision 2030 som beslutades 2013. Varje mål har en undermening som förtydligar målet.

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Det är det här vi vill

Det är det här vi vill Det är det här vi vill 9 Tankar om hur vi vill göra Vaggeryds kommun ännu bättre Socialdemokratiska kandidater till valet 2010 Socialdemokraterna i Vaggeryds kommun s-info.se/vaggeryd Politik är att vilja.

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer