VISION Vision och Strategier för Enköpings kommun Fullständig rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VISION 2015. Vision och Strategier för Enköpings kommun Fullständig rapport 2004-02-27"

Transkript

1 VISION 2015 Vision och Strategier för Enköpings kommun Fullständig rapport Förutsättning Att hela Enköping hjälps åt Visst vill DU vara med!

2 2

3 Vår vision Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande centrum, en rik kulturbygd och närhet mellan människor ger livskvalitet, medmänsklighet, trygghet och värme. Vinterträdgården, attraktiva utbildningar och de stora utvecklingsprojekten, särskilt inom trädgård, kretslopp och miljöteknik, sätter sin tydliga prägel. Det företagsvänliga klimatet och det nära samarbetet med universitet och högskolor lockar allt fler utvecklingsinriktade företag att etablera sig i Enköping Enköping är det gröna livsrummet, rikt på aktiva nätverk, upplevelser, kulturevenemang och fritidsaktiviteter, vilket lockar många att besöka, bosätta och etablera sig här. 3

4 Innehållsförteckning VÅR VISION...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...4 SAMMANFATTNING...5 INLEDNING...8 METODER...9 KORT HISTORISK ÅTERBLICK...11 TRENDER...13 METOD...13 TRENDBESKRIVNING SÄKRA TRENDER...13 CENTRALA OSÄKERHETER OCH SCENARIER...22 SCENARIO 1: DE TRE TORNEN...23 SCENARIO 2: BANANEN, PAPAYAN OCH APELSINEN...24 SCENARIO 3: RADBANDET...25 SCENARIO 4: VATTENHÅLEN...26 TRENDBESKRIVNING OSÄKRA TRENDER...27 TILLGÅNGSINVENTERING ÅR VISION FÖR ENKÖPING ÅR VÅR VISION...32 HÖRNSTENAR TILL VISIONEN...32 STRATEGIER...34 UTVÄRDERING AV STRATEGIERNA...37 BILAGOR

5 Sammanfattning Under våren 2003 har det i Enköpings kommun pågått ett arbete som syftat till att ta fram ett nytt visions- och strategidokument med fokus på år För att kunna arbeta på ett strukturerat sätt har konsulterna Karin Andersson och Göran Krafft från Kairos Future fungerat som processledare under huvuddelen av arbetet och därmed svarat för arbetsmetod och arbetsgång. Arbetet har skett i två grupperingar, dels en breddgrupp bestående av politiker och tjänstemän, dels en analysgrupp som arbetat i en process bestående av ett antal steg som finns beskrivna i rapporten och som dessutom utgör rubrikerna i denna. För att få perspektiv på arbetet startade vi med en historisk återblick på ca 20 år. Breddgruppens uppgift var att ta fram händelser i omvärld, närvärld och invärld. Beskrivningen visar att mycket har hänt under dessa 20 år som starkt påverkat vårt samhälle men även den offentliga verksamheten. IT-utvecklingen, miljömedvetandet och internationaliseringen som följd av inträdet i EU har allt mer och allt påtagligare präglat utvecklingen under denna 20-årsperiod. Med detta historiska perspektiv som utgångspunkt fortsatte arbetet med att identifiera säkra och osäkra trender. Trend betyder riktning och beskriver en långsiktig förändring i samhället. Många av trenderna som breddgruppen identifierade är säkra medan några är osäkra vilket innebär att utvecklingen kan gå åt olika håll. I rapporten beskrivs alla dessa trender. I den efterföljande analysen av vilka trender som påverkar andra framkom att några trender har en starkt pådrivande effekt på samhällsutvecklingen. De starkast drivande trenderna är ökningen av andelen äldre, den snabba IT-utvecklingen, internationaliseringen och ökade krav på livskvalitet. När det gäller de kommunala förutsättningarna visar analysen att alla dessa trender drivs av yttre trender. Nästa steg i arbetsprocessen var att studera centrala osäkerheter och scenarier. För att underlätta arbetet utgick vi ifrån de fyra scenarier som beskrivs i boken Fördel Sverige en tankebok om regioner, drivkrafter och möjligheter utgiven av Kairos Future och skriven av Karin Andersson, Christian Lundberg och Mats Lindgren. De fyra scenarier som beskrivs utgår från variationen i framtida boende och i företagslokalisering. Analysgruppen har i rapporten försökt att beskriva konsekvenserna för Enköping om respektive scenario blir verklighet i sin yttersta form. Här kan man tydligt se att de olika scenarierna får stora konsekvenser för såväl boende som företagande i Enköping. Nu är emellertid inte ytterlighetsscenarierna särskilt troliga men dessa ger ändå ett underlag för kommunens strategiska vägval. Vilken utveckling vill kommunen se och hur skall vi strategiskt arbeta för att öka förutsättningarna för att det önskvärda scenariot blir verklighet? 5

6 För att få en känsla för var vi befinner oss i relation till trenderna och de olika scenarierna så gjordes som nästa steg en tillgångsinventering. Sjutton olika tillgångar identifierades som i varierande grad kan stödja våra strategier och därmed hjälpa oss att möta de olika scenarierna. Detta är naturligtvis inte alla tillgångar utan de som bedömdes vara av störst vikt för utvecklingen av Enköping. Med ovanstående grundmaterial påbörjades därefter arbetet med att formulera hörnstenarna till en vision för Enköping år En vision är en positivt laddad bild av en önskad framtid som målad med grova penseldrag ger ledning och inspiration, och uttrycker vart vi vill nå. Fem hörnstenar har identifierats varav den ena, Sveriges närmaste stad, utgör navet som håller ihop de övriga fyra stenarna. Dessa fyra stenar beskriver boendet, utbildningen, tillväxt och företagande samt upplevelser. Dessa har sedan sammanfattats i visionen för Enköping år För att kunna förverkliga den formulerade visionen måste Enköping arbeta med ett antal strategier som tar sin utgångspunkt i de säkra trenderna men även i de olika scenarierna. Tretton olika strategier blev resultatet av detta arbete. Strategierna skall möta de säkra trenderna och bygga på de tillgångar vi identifierat, d.v.s. vad vi kan göra. De skall även hjälpa oss att möta de osäkra trenderna och framför allt de olika scenarierna, d.v.s. vad vi bör göra. Sist men inte minst skall de hjälpa oss att nå visionen och dess hörnstenar, d.v.s. vad vi vill göra. Strategierna omfattar näringslivet, den politiska arenan men även de kommunala verksamheterna. För att få ett grepp om i vilken mån våra strategier har bärighet för framtiden så genomfördes ett analysarbete som visar att några av strategierna, främst strategierna samhällsbyggande och infrastruktur, bra IT-tjänster, näringsliv och kompetensfokusering är de som bäst hjälper oss att nå visionens hörnstenar. Dessa strategier bygger mycket väl på våra tillgångar samtidigt som de möter de olika scenarierna. Dessa strategier är därför viktiga för oss att vidareutveckla eller förädla. Andra strategier, främst med kommunalt verksamhetsfokus, fungerar bra som redskap för att möta scenarierna men hjälper oss inte direkt att uppfylla visionen. De är därför mer att betrakta som indirekta förutsättningar. Sammanfattningsvis visar denna analys att alla de tretton strategierna hjälper oss att uppfylla visionen och skapa beredskap för att möta de olika scenarierna. Utöver den ovanstående analysen studerade vi även hur strategierna påverkar varandra för att få fram i vilken ordning strategierna bör utvecklas. Här framkommer det tydligt att näringslivets utveckling driver de flesta övriga strategierna och bör därför vara den strategi som utgör startpunkten men som också måste prioriteras i det fortsatta arbetet. Starkt drivande är även kompetensfokuseringen, IT-tjänster och regional samverkan. Dessa strategier bör alltså få högst prioritet medan de övriga snarare skall ses som konsekvenser som bör läggas längre fram i utvecklingsarbetet. 6

7 Denna rapport skall ses som ett arbetsmaterial och ett grunddokument för kommunens fortsatta utvecklingsarbete. Vad detta innebär kan översiktligt beskrivas av nedanstående bild. Visionen och de formulerade strategierna utgör den yttre ramen och den samlade huvudriktningen för det fortsatta arbetet. Detta dokument bör därför vara väl känt och förankrat såväl politiskt som hos näringsliv och allmänhet för att verkligen vara den strategiska utgångspunkten. Det är sedan kommunstyrelsens och fullmäktiges uppgift att, med detta dokument som utgångspunkt, formulera de olika inriktningsmålen för respektive mandatperiod. Varje inriktningsmål bör därmed noggrant prövas mot visions- och strategidokumentet för att säkerställa att de olika målen verkligen harmonierar med varandra. För varje inriktningsmål formuleras sedan de årliga effektmålen på samma sätt men även relaterade till de tillgängliga ekonomiska resurserna. Ett framgångsrikt arbete kräver, i enlighet med bilden, att visionen, strategierna och de formulerade målen är sammanfallande i alla sina delar. 7

8 Inledning Det är mycket viktigt för såväl företag som organisationer att regelbundet försöka spana in i framtiden. Vi behöver skapa en bild av vad som kan förväntas hända så att vi kan förbereda oss och agera för att påverka vår utveckling. Enköpings kommun tog under 2001 fram ett strategidokument Enköping vision 2010, som beskrev den önskade framtidsbilden som den uppfattades då. Detta dokument har sedan dess legat till grund för sex olika framtidsprojekt som i varierande grad har genererat aktiviteter under tiden som gått. Projekten är idag i hög grad levande och några kommer att ha stor betydelse för kommunens fortsatta utveckling och tillväxt. Nu har vi ett nytt strategidokument för Enköpings utveckling. Många upplever att mycket har hänt sedan det förra dokumentet togs fram. En av ambitionerna med detta arbete har varit att försöka se längre in i framtiden för att få till stånd robusta och kreativa strategier som gör Enköping till en ännu attraktivare kommun år Vi i analysgruppen (fyra politiker och tre tjänstemän) som har arbetat med att vaska fram och dokumentera de tankar och idéer som breddgruppen (se nedan) har haft hoppas att Du som läsare har behållning av dokumentet och att den röda tråd som finns från början till slut är tydlig och kan följas på ett bra sätt. Analysgruppen 8

9 Metoder För att ta fram Enköpings strategidokument 2015 har vi haft hjälp av konsulter från Kairos Future som är ett konsultföretag fokuserat på framtids- och omvärldsanalys. Tyngdpunkten i deras kompetens ligger på strategisk orientering, d v s i gränslandet mellan framtid och strategi. Karin Andersson och Göran Krafft från Kairos Future har varit processledare (till och med aktiviteterna framtagande och analys av strategier). Metodiken utgår från en bred omvärldsanalys och scenarioanalys via strategiutveckling till förändring på bredden. Två olika grupperingar har arbetat med att identifiera, diskutera, analysera och dokumentera nuläge och framtid, dels en större breddgrupp, dels en mindre analysgrupp. Processledarna från Kairos har hållit i arbetssätt, struktur och analysmetoder. Vi har arbetat efter i huvudsak följande arbetsgång. Dessa moment utgör också huvudrubrikerna i dokumentet: Analysera Trender Analysera osäkerheter/ scenarier Identifiera tillgångar Formulera Vision/ hörnstenar Generera strategier De olika grupperna som hittills har deltagit i arbetet är: Breddgruppen bestående av kommunens förvaltningschefer, stabschefer samt bolagschefer och de politiker som är ordförande och vice ordförande i förvaltningarnas nämnder och styrelser (c, m, fp, kd, s), fullmäktiges ordförande samt ledamöterna i KSAU. Dessutom har representanter för övriga partier (v, mp och spi) varit med under delar av processen. Analysgruppen bestående av Leif Hallström/Åsa Byman-Falck, Staffan Viberg, Ulrika Thilén, Margareta Rinman, Jessika Vilhelmsson, Tomas Rådkvist, Anneli Djurklou samt Karin Andersson och Göran Krafft från Kairos Future. Speglingsgruppen bestående av Tina Lind, Maria Lindgren, Patrik Holm och Tobias Viberg. Breddgruppen har träffats vid fyra tillfällen för att arbeta med alla stegen i processen. Analysgruppen har sedan träffats för att bearbeta det material som breddgruppen tagit fram och dokumenterat arbetet idetta sammanhållna strategidokument. Speglingsgruppen har till uppgift att granska och kommentera materialet ur främst ett ungdomsperspektiv. 9

10 Den processplan som lades fast tillsammans med Kairos Future och som sedan har följts ser ut på följande sätt: Definitioner i dokumentet I detta dokument har vi använt följande definitioner på Enköping och Enköpings kommun: Enköping = det geografiska området i hela kommunen, med alla invånare och verksamheter Enköpings kommun = den juridiska personen med förvaltningar och verksamheter 10

11 Kort historisk återblick Lagstiftning Ekologi, miljö och hälsa Media Behov Distribution OMVÄRLD (trender, fjärrvärld) NÄRVÄRLD (trender, arena) Invärld (Enköpings kommun) Medborgare Institutioner & organisationer Samarbetspartners Ekonomi & marknad Teknik, medicin & vetenskap Substitut Regering & riksdag Andra myndigheter Leverantörer Politik Sociala förändringar och livsstilar Breddgruppens första uppgift var att se historiskt på vad som hänt och vad som påverkat Enköping. Omvärld Under 1980-talet befann vi oss fortfarande i ett utpräglat industrisamhälle. Landet blev allt mer mångkulturellt som följd av en kraftig flyktinginvandring. De första mobiltelefonerna började användas. De var stora och knappt mobila. Under denna tid genomfördes även en folkomröstning om kärnkraften som innebar att kärnkraften skulle avvecklas. Viktiga och genomgripande lagar under denna tid var medbestämmandelagen (MBL), plan- och bygglagen (PBL) och en ny socialtjänstlag. Under 1990-talet blev begreppet kunskapssamhället allt påtagligare. Internet och blev allt vanligare företeelser, men under slutet av 1990-talet spricker ITbubblan. Det blev även en krasch på bygg- och fastighetsmarknaden. Sverige gick med i EU och vi fick även uppleva en rekordhög ränta, 500 % och en mycket hög arbetslöshet och även en babyboom. Vi fick en ädelreform och långtidssjukvården överfördes från landstinget till kommunen, och psykiatrireformen genomfördes infördes miljöbalken. Under 2000-talets inledning kom ett antal statliga reformer, bl.a. maxtaxan som minskat kommunens självstyre. Internet spelar allt större roll med allt fler tjänster inom bank, försäkring och handel. 11

12 Närvärld Under 1980-talet läggs regementet P1 ner och ersätts med S1. BAHCO genomför omfattande rationaliseringar och VAFAB bildas. De första flyktingarna anländer till kommunen. Under 1990-talet ökar flyktingströmmarna. Bostadspriserna skjuter i höjden och kommunen blir en av 28 kommuner som genomför IT-skolprojekt med stöd av KK-stiftelsen. Mälarbanan (för tågtrafik) börjar byggas. Under 2000-talets inledning får vi en kraftig reducering av polisen. KYutbildningar inom IT startas och kommunen får statligt stöd från ITiS för fortsatt IT-utveckling i skolan. FläktWood läggs ner och C-framåt bildas. Invärld Under 1980-talet ses fortfarande kommunen som en myndighet. I Enköping minskas antalet förvaltningar från 13 till 7. Den första PC:n och mobiltelefonen införskaffas. Grundläggande datautbildning genomförs för alla kommunalt anställda administratörer. Ett nytt museum invigs. Under 1990-talet införs målstyrningen. Biblioteket byggs ut, Elbolaget säljs och Enköpings parker börjar växa fram. Socialnämnden delas i två nämnder, socialnämnd och vård- och servicenämnd. Kommunen får också en egen hemsida. I inledningen till 2000-talet bildas Enköping Nämndhus AB. Den första större friskolan etableras och servicehuset Orion blir det första entreprenaddrivna äldreboendet. EHB startar försäljningen av ett antal hyreshus. Det börjar nu bli bostadsbrist och intresset och planeringen av nya sjönära områden startar. Ett stort kommunövergripande GIS-projekt startas. Kommunens skatteintäkter börjar plana ut och 2003 är ESK med i allsvenskan. 12

13 Trender Trend betyder riktning och är en långsiktig förändring i samhället inom t.ex. ekonomi, demografi, politik eller värderingar. En trend har alltid en viss riktning (exempelvis ökande, minskande, större). Trender kan ses som mönster i utvecklingen, som kan identifieras i nuet och som kan utgöra en plattform för resonemang kring framtiden. Några trender utgörs av så kallade strategiska osäkerheter som innebär att utvecklingen kan gå åt olika håll, t.ex. ekonomisk tillväxt. Osäkra trender utgör grunden för scenarioplanering. Metod Framtagning av trender gick till så att deltagarna i breddgruppen var och en fick identifiera de trender man uppfattade i omvärlden. Som ledning för detta användes omvärldsrubrikerna Ekonomi & marknad, Politik, Institutioner & organisationer, Sociala förändringar och livsstilar, Teknik, Ekologi, Lagstiftning och Media. Frågeställningen var: Vilka omvärldsförändringar påverkar Enköpings kommuns förutsättningar att skapa utveckling och kvalitet för medborgare, företagare och besökare? Tidshorisonten var år De föreslagna trenderna diskuterades sedan i grupper. Trenderna grupperades och värderades utifrån hur relevanta de var för frågeställningen och hur säkra de var. Detta gjordes i flera steg för att vaska fram de mest relevanta. Analysgruppen behandlade sedan dessa vidare för att beskriva dem djupare och för att på olika sätt analysera hur trenderna påverkar varandra och vilka samband som finns mellan olika trender. Resultatet av dessa djupare beskrivningar och analyser följer nedan: Trendbeskrivning säkra trender (se också bilaga 1 för utökad beskrivning med exempel, drivkrafter och konsekvenser) Trend 1: Småföretagandet ökar inom service och tjänstesektorn Beskrivning: I takt med strukturförändringar, avregleringar och företagsflytt blir de stora globala företagen större och färre. De koncentrerar sig allt mer på kärnverksamheten, vilket leder till att de får ett ökat behov av att köpa in tjänster. Även stat, kommun och landsting kommer att i större utsträckning använda sig av alternativa driftsformer (se trend 14). De flesta av framtidens arbeten i Sverige kommer att finnas inom tjänstesektorn. För detta talar inte minst den demografiska förändring som innebär att vi får en allt större andel äldre i befolkningen (se trend 4). Behovet av att styra sin egen situation leder till att fler väljer att vara egna företagare. Kommuner är i behov av ökad tillväxt för att klara de ökade kostnaderna. Möjlighet finns att påverka det lokala företagsklimatet; en företagsvänlig kommun genererar många företag. Nya företag skapar ett behov av kompetent arbetskraft. Idag saknar småföretagare personal med yrkesinriktad gymnasieutbildning. 13

14 Trend 2: Intresset för det traditionella politiska systemet och föreningslivet minskar Beskrivning: I riksdagsvalet 2002 gick 80,1 % av de röstberättigade till valurnorna och vid kommunfullmäktigevalen var andelen som röstade 77,9 %. Röstandet minskade mest i riksdagsvalet där andelen röstande sjönk med 1,3 procentenheter jämfört med valet I kommunalvalet sjönk valdeltagandet med 0,7 procentenheter och i landstingsvalet sjönk det med 0,6 procentenheter. Vidare har medlemssiffrorna i de politiska partierna under lång tid minskat. Trots lägre valdeltagande och färre medlemmar i partierna har inte intresset för politiken minskat. Människor deltar i namninsamlingar och köpbojkotter, demonstrerar och talar på offentliga möten och tar kontakt med ansvariga politiker. Många människor känner en stor misstro mot det politiska systemet, och detta gäller en omsvängning i hela samhället. Istället för att engagera sig i ett etablerat politiskt parti ägnar man sig åt subpolitik, d v s individuella politiska handlingar. Detta styrks av starka proteströrelser men också av människors starka känsla av att vilja ta ansvar i vardagen. Stödet för lokala partier /enfrågepartier minskade i valet 2002, trots att människor i högre grad tenderar att sprida sina röster i de tre olika valen. Trend 3: Ökade krav på kompetens i arbetslivet Beskrivning: Det samhälle vi lever i förändras allt snabbare och därmed förändras även arbetslivet. Till följd av ökande konkurrens, ny teknik och nya informationssystem, marknadsorientering, nya kundkrav m.m. behöver företagens organisation ständigt utvecklas mot ökad flexibilitet, decentralisering och delegering av ansvar. Detta ställer nya och annorlunda krav på arbetstagarna vad gäller kunskap och utbildning. Behovet av social kompetens, språkkunskaper och breda kompetenser som kan hantera hela processer från början till slut blir allt mer påtagligt. Detta innebär att alla behöver ha en högre grundutbildning som sedan kontinuerligt byggs på och fördjupas. Kompetensutveckling innebär inte längre att man sporadiskt och godtyckligt skickar någon på kurs, utan idag måste valet av utbildning ske utifrån företagets och individens behov. När man tidigare talat om utbildning, så har tanken oftast gått till skola eller kurser, men när man idag talar om kompetensutveckling så är det ofta i ett mycket vidare perspektiv. Här lägger man in intern överföring av kunskap mellan medarbetare, såväl som rena utbildningar och samverkan på olika nivåer. Rätt kompetens och en fortlöpande kompetensutveckling kommer att förväntas och krävas av såväl arbetsgivare som arbetstagare under hela arbetslivets gång för att företag och organisationer skall kunna fungera på den allt mer globala och konkurrensutsatta marknaden. 14

15 Trend 4: Andelen äldre ökar Beskrivning: De stora barnkullarna på 1940-talet kommer att gå i pension under perioden När denna stora grupp går i pension har en annan grupp som utgör befolkningspyramidens midja ett stort försörjningsuppdrag. Denna midja är idag gruppen åringar. Midjan är särskilt smal i Enköpings befolkningspyramid, men den är också klart markerad i rikets. Tendensen är att gruppen pensionärer håller sig friskare längre upp i åldern än tidigare. Idag är personer som är 85 år och äldre stora vårdtagare. 50 % av denna åldersgrupp behöver vård och omsorg. Trenden är att vårdbehovet kommer allt högre upp i åldern, men när vårdbehovet verkligen behövs så är vårdinsatserna stora. Det är de två till tre sista åren i livet som är vårdkrävande. Våra vård- och omsorgskostnader kommer att öka dramatiskt liksom självfallet pensionskostnaderna. Trend 5: Ökad regional integration Beskrivning: I det allt mer globaliserade samhälle som vi idag lever i blir det alltmer betydelsefullt att vara en del i en region för att vara internationellt attraktiv och konkurrenskraftig. Informationstekniken och minskade hinder för internationell företagsamhet har gjort det lättare för företag att hålla samman stora produktionsnätverk. Produktionen kan delas upp i tid och rum och de bästa lokaliseringsorterna kan väljas för tjänsteproduktion och tillverkning. De olika delarna i dessa stora och löst sammanhängande produktionssystem är rörliga och regioner runt om i världen konkurrerar om dem. Stockholmsregionen har Sveriges i särklass största och tätaste hemmamarknad med starka förbindelser med viktiga regioner utomlands. Till följd av detta har regionen den största näringsbredden i landet. Regionen har också långt fler importerande och exporterande näringar än någon annan region. Detta ger förutsättningar för att efterfrågan på nya varor och tjänster ska uppstå. På så sätt kan nya näringar och verksamheter etableras och så småningom spridas till andra regioner i landet. Trend 6: Krav på livskvalitet ökar Beskrivning: Människor ställer allt högre krav på att skapa en livssituation där arbete kan balanseras av en rik fritid och där individens/familjens önskemål om boendekvalitet, social samvaro, trygghet och möjlighet till utveckling utifrån individuella behov kan tillgodoses. Människor bosätter sig inte nära arbetsplatsen utan söker andra värden i boendet. En del söker upplevelser i resor, äventyr, kulturevenemang m.m. Andra söker tystnaden och lugnet. Många försöker hitta kombinationen mellan tillgång till både puls och tystnad genom att välja bostadsort som ger tillgång till båda. 15

16 Trend 7: Hälsointresset ökar Beskrivning: Många ställer idag större krav på livskvalitet. Den stora gruppen 40-talister är nu i en ålder då risken för åkommor och sjukdomar ökar. SPAanläggningar växer upp som svampar ur jorden. Alternativa mediciner och hälsopreparat blir snabbt storsäljare. Förståelsen för triangeln kost- motionarbete och den balans som måste finnas ökar. Risken för så kallad utbrändhet har medfört ett ökat intresse för förebyggande hälsoarbete i företag och organisationer. Intresset för friskvårdsaktiviteter såväl under arbetstid som på fritiden har ökat. Här har stimulansinsatser spelat viss roll. Numera är det vanligt att så kallad functional foods marknadsförs som nyttig och hälsosam mat. Drygt tre fjärdedelar av befolkningen anser sig ha god hälsa, men fler yngre personer upplever sig ha hälsoproblem. Antalet år med lätt ohälsa ökar. Folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Förändringar i vår omvärld påverkar folkhälsan. Riksdagen har antagit elva nationella folkhälsomål. En regional folkhälsopolicy för Uppsala län har antagits av landstinget och kommunerna. Trend 8: Välfärdssjukdomarna ökar Beskrivning: Läkemedelsforskare påstår att % av alla läkemedel som förskrivs har en anknytning till fetma. Tidigare var det passiva medelålders och äldre personer som ådrog sig så kallade välfärdssjukdomar p.g.a. fetma. Nu är det allt vanligare att barn och tonåringar lider av fetma och får åldersdiabetes. Folkhälsoinstitutet bedömer att antalet fall av åldersdiabetes kommer att fördubblas under de närmaste 5-10 åren. Cirka 2,5 miljoner svenskar är idag överviktiga. Hjärt-kärlsjukdomar, stroke och diabetes samt belastningssjukdomar är vanliga fetmarelaterade sjukdomar. Snabbmatskultur bidrar till felaktig kostsammansättning. Så kallade långsamma kolhydrater och kostfibrer finns inte med i de menyer som erbjuds av hamburgerkedjor och snabbmatbutiker. Allt färre barn och ungdomar deltar i idrottsliga aktiviteter och på skolschemat har antalet undervisningstillfällen i idrott och hälsa minskat. Idag är 20% av befolkningen över 65 år och de utnyttjar 50% av sjukhusens vårdtillfällen samt svarar för 50% av läkemedelskostnaderna. Tobaksrökning är en av de allra största hälsoriskerna vi har. Den mångdubblar risken för ett stort antal sjukdomar. Mer än dödsfall årligen orsakas av tobaksrökning. Passiv rökning utgör stor hälsofara särskilt för små barn och astmatiker/allergiker. Enligt den nya tobakslagen måste alla restauranger och serveringar ha områden som är rökfria. Samband finns mellan bruk av tobak, narkotika och alkohol särskilt bland ungdomar. Debuten sker allt tidigare och attityden till droger är idag mer liberal. 16

17 Trend 9: Ökade krav på individuella lösningar Beskrivning: Människor bejakar i allt större utsträckning sina personliga önskemål och vill inte inordna sig i allmänna mönster. Man uttrycker sin egen individuella identitet, väljer sitt eget boende, är noggrann i valet av arbetsgivare, väljer barnomsorg och skola efter barnets behov, väljer äldreomsorgsform m.m. Överhuvudtaget är kraven på den offentliga servicen mer och mer att den skall vara anpassad till individens behov. Antalet singelhushåll ökar stadigt och denna grupp är särskilt van att söka egna lösningar. Man vill kunna välja var och hur man skall bo. Föräldrar vill ha möjlighet att ha barnen på dagis på tider som passar arbetstiderna, även för nattarbetare. Äldre vill kunna anpassa sitt äldreboende efter egen förmåga och aktivitetsbehov. Trend 10: Ökade krav på trygghet Beskrivning: Människor upplever en allt högre otrygghet och behovet att skydda sig ökar. Media rapporterar om en brottslighet som kännetecknas av allt grövre våld. Samhällets resurser för övervakning blir allt mindre vilket bland annat resulterar i färre poliser och att allt färre brott klaras upp. Människors förtroende för samhällets förmåga att skydda medborgarna samt tilliten till rättssystemet avtar. Trend 11: Rörligare arbetskraft Beskrivning: Människor byter bostadsort och/eller arbetsplats flera gånger i livet. Allt fler byter karriär, vilket är lättare i dag då det finns många olika utbildningsvägar. Allt fler arbetar i projekt och lösare organisatoriska former. Många väljer att distansarbeta någon dag i veckan, vilket ställer större krav på arbetsgivare och arbetsplatser. Trend 12: Snabb IT-utveckling Beskrivning: IT-utvecklingens möjligheter har medfört genomgripande förändringar i förutsättningarna för så gott som alla samhällssektorer. Särskilt påtagligt har detta hittills varit för den finansiella sektorn och teleindustrin men även för utbildningssektorn och sjukvården. De geografiska avståndens hinder för samarbete och gemensamt arbete blir allt mindre. Internet och de digitala nätverken ger nya förutsättningar för kommunikation och dialog. Kunskapsnätverk och virtuella organisationer med IT som främsta arbetsverktyg kommer att vara en stark drivkraft för samhällsutvecklingen. Kommande generationer, som använt IT i skolan och hemmet, ställer nya och starkt ökade krav på snabb tillgång till information och service oberoende av tid och rum. 17

18 Det är också troligt att IT-industrin i sig blir en allt större och viktigare samhällssektor bl.a. vad gäller kvalificerade arbetstillfällen. För regionens samlade utveckling och den lokala arbetsmarknaden kommer lokala IT-företag därför att ha stor betydelse. Informationstekniken förändrar alltså förutsättningarna för vår kommun samtidigt som det ger oss nya möjligheter. Trend 13: Ökad internationalisering Beskrivning: Internationalisering är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökad möjlighet för information, kunskap, kapital och personer att röra sig över nationsgränser gör att företags, organisationers och privatpersoners intressen blir alltmer globala De större företagen känner inte längre några nationella gränser, miljöfrågorna blir alltmer världsomspännande, nyhetsmedia speglar blixtsnabbt vad som händer i världen, turistresor blir allt fler och längre osv. Ett land kan inte längre sköta sig självt och undvika andras bekymmer. En enskild kommun kan inte heller endast se till de lokala frågorna. Sveriges inträde i EU är den definitiva bekräftelsen på detta. I takt med allt detta ökar behovet av att bilda nätverk med orter och regioner i andra länder. Internationaliseringen ger ökade möjligheter till samverkan och handel men skärper samtidigt konkurrensen mellan regioner. Internationalisering leder till nya arbetstillfällen där kunskaper i språk och internationella erfarenheter efterfrågas. Trend 14: Ökade krav på effektiv resursanvändning i offentlig verksamhet Beskrivning: Med minskade intäkter och ökade kostnader (se trend 4) blir resultatet oundvikligen att de kommunala resurserna måste utnyttjas så effektivt som möjligt. Samtidigt ökar människors krav på välfärdens kvalitet, vilket ställer stora krav på resursanvändandet. Den kommunala verksamheten måste hela tiden effektiviseras. Människors skiftande behov och önskemål skiljer sig alltmer från varandra. Av olika skäl får det allmänna allt svårare att klara sina åtaganden gentemot medborgarna. Utvecklingen går mot ett kundvalssystem för att främja valfriheten och kvaliteten i de individuellt konsumerade tjänster som kommunen ytterst svarar för, t.ex. barn- och äldreomsorg. Inom kommunerna finns en fortsatt trend mot större andelar privat drift på det allmännas uppdrag. Nivåerna är ännu blygsamma, med ett riksgenomsnitt på 8 % av kommunernas kostnader 2001 (fakta SCB). 18

19 Trend 15: Få försörjer fler Beskrivning: I befolkningspyramiden för såväl riket som för Enköpings kommun utgör gruppen åringar en midja. År 2008 kommer denna grupps försörjningsbörda att öka markant. Då går de äldsta 40-talisterna i pension och under de påföljande åren fylls pensionärsgruppen på i en linjär utveckling. Fram till år 2020 kommer antalet personer över 65 år att öka med samtidigt som antalet under 65 år kommer att minska något. Påfrestningen på de som är i arbete kommer att bli mycket stor. Det är inte självklart att alla i arbetsför ålder kommer att vara i arbete. Andelen som står utanför arbetsmarknaden kan komma att öka. Kvalificerad utbildning krävs och välfärdssamhället har möjliggjort för grupper att ställa sig utanför arbetslivet. TEMO har på Svenskt Näringslivs uppdrag undersökt inställningen bland 1000 svenskar om hur de ser på välfärdssystemens utformning. 81 % av svenska folket anser att det finns många som inte arbetar p.g.a. svaga ekonomiska drivkrafter och 83 % anser att bidragssystemen utnyttjas i strid med reglerna. Trend 16: Massmedias makt ökar Beskrivning: Medias genomslagskraft och betydelse för vilka frågor som är på dagordningen i samhällsdebatten ökar. Media bevakar och ställer krav på insyn i olika sammanhang vilket gör att politiker och andra befattningshavare offentligt får stå till svars för beslut och händelser. Bland annat genom att välja vad som skall bevakas kan media i olika hög grad styra resurstilldelning och inriktning i olika frågor. Samtidigt sker en ägarkoncentration och man breddar sina kommunikationsplattformar till att omfatta även Internet, musik, film, m m. Möjligheten att via Internet ta del av handlingar och annan information gör att alla organisationer lättare kan granskas av media och allmänhet och det är svårare att dölja missförhållanden etc. Trend 17: Större efterfrågan på upplevelser Beskrivning: Att sälja upplevelser sprider sig idag långt utanför den traditionella underhållningsvärlden. Allt fler människor är intresserade av upplevelser istället för enbart av materiella ting. I samhället finns generellt ett ökat fokus på känslor, upplevelser, äventyr, andlighet och drömmar. Vi börjar också se att en allt större andel av mervärdet i ekonomin kommer från produktion av upplevelser snarare än av varor eller tjänster. 19

20 Trend 18: Handlingsutrymmet för kommunerna minskar Beskrivning: Styrning och beslut flyttas över från kommun till regionala, statliga och överstatliga organ. Genom lagar och regleringar ställs krav på kommunerna att ta ansvar för kärnverksamheten. Krav som i begränsad omfattning följs av ökade ekonomiska resurser för utföraren. Exempel på sådana områden är maxtaxor. Detta leder till minskat ekonomiskt handlingsutrymme för kommuner och driver hårdare på trenden om effektivare användning av de kommunala medlen (trend 14). Internationaliseringen leder till mer komplexa beslut och ökat beroende mellan länder och regioner, vilket medför krav på ökad regional och internationell samverkan. Trots minskat handlingsutrymme kommer kommunen att behöva profilera sig p.g.a. ökad konkurrens mellan kommuner om invånare och företag. 20

VISION 2015. Vision och Strategier för Enköpings kommun Kortversion baserad på fullständig rapport 2004-02-27

VISION 2015. Vision och Strategier för Enköpings kommun Kortversion baserad på fullständig rapport 2004-02-27 VISION 2015 Vision och Strategier för Enköpings kommun Kortversion baserad på fullständig rapport 2004-02-27 Förutsättning Att hela Enköping hjälps åt Visst vill DU vara med! 2 Bakgrundsmaterial Under

Läs mer

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum

Enköping 2015. - vårt gröna livsrum Vision & Strategier Enköping 2015 - vårt gröna livsrum Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45.000 invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren, i staden eller på landet. Ett levande

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer

Ja till framtiden! Jan Björklund, partiledare Liselott Hagberg, riksdagsledamot

Ja till framtiden! Jan Björklund, partiledare Liselott Hagberg, riksdagsledamot Ja till framtiden! Jan Björklund, partiledare Liselott Hagberg, riksdagsledamot Riksdagen: Rösta på mig Viktiga frågor som jag vill arbeta med är Integration, jämställdhet, utbildning och socialafrågor.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Alla behövs för ett bättre Lysekil

Alla behövs för ett bättre Lysekil Alla behövs för ett bättre Lysekil Bäst i klassen i ekonomi Kommunens utgifter är alldeles för stora i förhållande till intäkterna. Moderaterna lovar att skapa en ekonomi som tar oss ut ur krisen. Med

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer