Hur ska man utbilda i ledarskap?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ska man utbilda i ledarskap?"

Transkript

1 Hur ska man utbilda i ledarskap? Fallet Byggproduktionsledare Per-Erik Josephson, Christine Räisänen och Bert Luvö

2 Sammanfattning Med utgång från en litteraturstudie, en empirisk studie på 32 platschefer och 3 workshops med ett antal lärare, studenter och praktiker har vi försökt svara på två huvudfrågor: 1) Vad innebär det att vara en bra platschef utifrån ett ledarskapsperspektiv, och 2) Hur kan utbildningar vid yrkeshögskolor och universitet tillhandahålla utbildningar som fostrar till bra ledare. Utifrån olika erfarenheter som lärare och studenter inom den högre utbildningen, och erfarenheter ifrån dagens praxis på byggplatser och inom byggbranschen, har vi diskuterat nuvarande högre utbildningar och vad som saknas för att bättre möta och handskas med dagens ökade komplexitet. Vår slutsats är att det går att utbilda i ledarskap, men en sådan utbildning bör fokusera på ett dialogiskt och dynamiskt lärande som äger rum i en praktikgemenskap där det teoretiska och det praktiska växelverkar, och där kunskap bygger på individuell och kollektiv reflektion mellan lärare, praktiker och studenter. Rapporten ger rekommendationer kring några modeller kring hur man kan integrera ledarskap i utbildningar. 1 Bakgrund och syfte 1.1 Framgång och förändring kräver människokunskap och konsten att leda sig själv och andra Det är en allmän uppfattning att framgång och förnyelse inte sker av sig självt utan kräver ett ledarskap. Däremot skiljer sig uppfattningarna om vad ledarskap är och hur och var det ska tillämpas för att ge bästa resultat. I samhällsbyggandet kan sägas att det (fysiskt) värdeökande arbetet sker ute på byggplatserna i de i storleksordningen hundra tusen större och mindre projekt som varje år genomförs (i Sverige) under ledning av byggplatschefer. Även om många beslut tas av politiker, företagsledare och av projektledare i projektens tidiga faser är hur dessa värdeökande arbeten utförs av yttersta vikt för resultatet på såväl kort som lång sikt. Därför råder det en stor samsyn inom byggsektorn om den stora betydelse som platschefer har för projekten. Även om det kan finnas många olika förklaringar till varför ett enskilt projekt lyckas eller misslyckas, har platschefens förmåga att leda projektet betydlig inverkan på projektets framgång eller misslyckande. Trots detta finns det relativt få kvalitativa studier som fokuserar på byggplatschefernas situation och inverkan på till exempel branschens förnyelsearbete. Även om väldigt mycket forskning genomförs med syfte att förstå ledarskap i allmänhet har det ledarskap som tillämpas av byggplatschefer fått förvånansvärt lite gehör i den vetenskapliga litteraturen. På samma sätt så har ledarskapsutbildningar, både inom och utom universiteten, ökat märkvärt det sista decenniet, men ytterst begränsade delar inriktas mot den roll som byggplatschefer innehar och de utmaningar som dessa ställs inför. Syftet med den här studien har varit att öka förståelsen för hur ledarskapsutbildning kan bidra till att studenter och kursdeltagare blir bättre ledare. Det praktiska syftet är att ge konkret underlag och 2

3 förslag för att vidareutveckla sådan utbildning. Studien har fokuserat i första hand på byggproduktionsledare, men ger även stöd till andra ledarroller inom byggsektorn. 1.2 Kan människor utbildas till att bli bättre ledare? Det finns olika uppfattningar om det överhuvudtaget går att utbilda människor till bättre ledare i en traditionell skolutbildning. Bland annat har De Rue m fl (2011) och Bolden m fl (2011) kritiserat högre utbildningar för att sakna tillräckligt starka empiriska grunder och att de därför utvecklar utbildningar utifrån en idealiserad och homogen bild av vad de anser ledarskap borde vara. Samtidigt saknar dessa utbildningar ofta en konsekvent pedagogisk grund. as businesses and business schools move forward with an increasing emphasis on leadership development, there is a remarkable scarcity of rigorous theoretical and empirical research on the design and delivery of leadership teaching and education. The result is that businesses and business schools are generally flying blind with respect to the efficacy of their leadership development courses, programs and activities. (De Rue m fl, 2011, s 369) some researchers concluding that teaching is fundamental to leadership development (Parks, 2005) and others claiming that formal training and educational settings have little to contribute to leadership development (Robinson & Wick, 1992; Wick, 1989) (I De Rue m fl, 2011, s 370) Inom byggindustrin understryks behovet av praktisk förståelse. Då och då hävdar praktiker att ledarskapet, särskilt ledarskapet ute på byggplatsen, inte kan läras i skolan eller i en teoretisk kortkurs utan lärandet måste växelverka med och tränas upp i praktiken. Dessa iakttagelser understryker vikten av att noga planera såväl pedagogik som innehåll i ledarskapsutbildningar. Några tänkbara implikationer av detta är att: ledarskapsinriktade utbildningar vid universitet bör planeras i samarbete med industrin utbildningarna ska planeras och genomföras så att de bygger upp förtroende och självförtroende hos individerna ledarskapsinriktade kurser måste fokusera på både ledarperspektivet och medarbetarperspektivet samtidigt. Studenter måste skaffa sig kunskap och erfarenheter av att hantera människor och relationerna dem emellan, om gruppers utveckling och dynamik, om beslutfattande processer och beslutspåverkan, om kommunikation på olika plan genom olika kanaler osv. Dessa kunskapsområden skiljer sig markant från de tekniska- och ingenjörskunskaper som teknologer är vana vid då förståelse och reflektion är genomgående viktiga för lärandet av de ovannämnda mjuka ämnesområden måste individerna tränas till ett kritiskt synsätt samt ett systematiskt arbetssätt. Framförallt måste individerna förstå sig själva och reflektera över sina egna ageranden och reaktioner inför olika situationer därför måste pedagogiken anpassas för att i största möjliga omfattning träna kritiskt tänkande och praktiska färdigheter, t ex genom praktikinslag, rollspel, gruppdialoger och verkliga övnings-case. Den tekniska kompetensen är naturligtvis fortsatt mycket viktig för byggproduktionsledare, men ledarskapskompetensen måste och kan integreras i många av dessa kurser främst genom samverkan lärarna emellan såsom gemensam planering av kursmoment, integrerade övningar och att synliggöra möjligheter till olika syn och perspektiv på problem. 3

4 Vårt svar på frågan om det går att utbildas till att bli en bra eller bättre ledare är entydigt ja. Men en sådan utbildning måste fokusera på ett dialogiskt och dynamiskt lärande som äger rum i en praktikgemenskap där det teoretiska och det praktiska växelverkar, och där kunskap bygger på individuellt och kollektiv reflektion mellan lärare, praktiker och studenter. En ledarskapsinriktning måste tillåta ifrågasättande och kreativitet enligt Donald Schöns (1991) The Reflective Practitioner modell, se nedan. Detta betyder att en ledarskapsinriktning i en teknologutbildning inte kan ha samma utformning, pedagogik eller examination som övriga kurser utan måste utformas efter egna premisser. 2 Ledarskap då och nu Ledarskapslitteraturen är omfattande och rymmer en mängd olika inriktningar, bl a beroende av vilken utgångspunkt som forskaren och managementkonsulter har och vilket sammanhang som studeras. 2.1 Utvecklingen sedan 1940-talet En genomgång av litteraturen visar hur synen på ledarskap har utvecklats från att ensidigt fokusera på ledaren som en stark individ med förmåga att inspirera och motivera medmänniskor att följa den riktning han eller hon utstakat, med andra ord en champion till att betrakta ledarskapet som en relationell process och samverkan där ledaren och de som ska ledas samspelar i ett sammanhang för att nå ett mål. Bryman (1992) delar förenklat in utvecklingen av synen på ledarskap i fyra perioder i enlighet med figur 1. Period Angreppssätt Huvudtema Fram till talet Egenskapsperspektiv Ledaregenskaper är medfödda Sent 1940-tal till sent 1960-tal Ledarskapsstilperspektiv Ledareffektivitet är en effekt av beteenden och ledarstil Ledarskap kan läras Sent 1960-tal till 1980-tal Situationsberoendeperspektiv Ledarskap är situationsbunden Sedan tidigt 1980s Det nya ledarskapet Ledare definierar organisationskulturen genom att artikulera visioner Figur 1. Trender i ledarskapsforskningen (från Bryman, 1992, och Styhre och Josephson, 2007). Egenskapsperspektivet handlar om vilka egenskaper som effektiva ledare har eller som individer bör utveckla för att bli duktiga ledare. Byggplatschefers ledarskapskvaliteter och förmåga att samarbeta med människor har noterats vara nyckelfaktorer för att uppnå goda resultat (Bresnen m fl, 1986). Mustapha och Naoum (1998) har undersökt faktorer som bestämmer hur effektiva platschefer är och fann att personliga egenskaper och arbetsförhållanden, t ex arbetstillfredsställelse, är viktiga. Ledarstilperspektivet dominerade forskningen under och 1960-talen. I stället för att betona 4

5 förhållandevis stabila egenskaper hos en enskild ledare så var det i stället denne ledares aktiviteter och ledarskapstil som var i fokus. Ledarskapsforskningen handlade bland annat om vad ledaren gör. Minzberg (1973) visade t ex att ledare byter aktivitet omkring 600 gånger varje arbetsdag. Vi har i en stor intervjustudie med platschefer i Sverige (Josephson m fl, 2013a, 2013b) sett att dessas arbetssituationer har blivit alltmer komplexa. I situationsberoende-perspektivet beaktas även det sociala sammanhanget. Fiedler (1968) introducerade begreppet situationsanpassat ledarskap. Han menade att ledarskap är knutet till det sociala sammanhang som ledarskapet utövas inom. En kompetent ledare är därmed en person som kan anpassa sitt beteende beroende av hur den aktuella situationen ser ut. Snarare än att endast intressera sig för ledaren som person är det alltså ledaren i ett socialt sammanhang som analyseras. Fiedlers modeller har testats flertal gånger i byggandet av andra forskare, t ex av Bresnen m fl (1986), som understryker vikten av att beakta t ex projektstorlek och kontraktsformer. Detta perspektiv har utvecklats till att se ledarskapet som en dynamisk växelverkan mellan ledare, medarbetare och situationen (Hughes m fl, 2009). Utifrån denna komplementära syn på ledarskap har det vuxit fram en rad perspektiv så tillsammans ses som det nya ledarskapet. Nya perspektiv på ledarskap Karisma och transformation. Under 1980-talet började storföretagsledare få större uppmärksamhet. Särskilt ledare med tydlig utstrålning, karisma, och förmåga att entusiasmera medarbetarna lyftes fram som föredömen. Under denna tid etablerades den populära litteraturen om ledarskap inom managementlitteraturen. Bryman (1992) och Yammarino m fl (2005) talar om transformativt ledarskap och karismatiskt ledarskap som den nya ledarskapsforskningen. Snarare än att betona den dagliga driften och ledningen av ett företag eller en organisation så uppmärksammas behovet av ett känslomässigt betingat ledarskap, dvs ett ledarskap som får medarbetarna engagerade och motiverade. Ledarskap är här inte bara en fråga om att vara en god beslutsfattare eller kunna uttrycka sig klart och tydligt i media utan även en förmåga att skapa en känsla av delaktighet och engagemang. Det karismatiska ledarskapet har också blivit kritiskt granskat då forskare, speciellt inom psykologi, har varnat för narcissistiska drag och härskartekniker bland många så kallade karismatiska ledare. 2.2 Ledarskap som förhållningssätt Under 2000-talet har forskningen om ledarskap varit mer splittrad samt mer kritisk, men de flesta ledarskapsforskare är överens om följande faktorer: ledarskap är en social process som påverkas av sociala influenser; ledarskap är riktat mot att guida att skapa struktur och att facilitera; ledarskap handlar om beteenden, aktiviteter och relationer; och det är riktat mot att uppfylla gemensamma delsyften och mål. Därför, utifrån vårt perspektiv, är ledarskapet ett förhållningssätt, vilket innebär att ledaren har en uppsättning värderingar som denne agerar utifrån. Denna riktning kan identifieras i en aktuell studie av ledarskapet hos några av Sveriges bästa platschefer (Josephson m fl, 2013a, 2013b). Dessa synes ha flera gemensamma drag, trots att de är specialiserade på olika produkttyper. Deras ledarskap kan beskrivas utifrån att de innehar vissa gemensamma egenskaper i enlighet med egenskapsperspektivet. Det kan också beskrivas utifrån ledarstilar i enlighet med ledarskapsstilsperspektivet eller utifrån ett situationsbaserat ledarskap i enlighet med det tredje perspektivet som redovisades ovan. Vad gäller karisma visar studien på hur karisma inte behöver vara att artikulera stora visioner utan att vara närvarande och medveten om vad medarbetarna behöver för stöd i en viss situation. Platscheferna i studien utstrålar den karisma som har med deras kunskap, erfarenhet och professionalitet att göra och som leder till trygghet och förtroende bland 5

6 medarbetarna. I studien framträdde en bild av individer som grundar sitt ledarskap, dvs sina beslut och sitt agerande, i värderingar som verkar vara stabila över tid, och i samarbete med andra vars kunskap och erfarenheter är värdefulla. Värderingarna handlar om ordning och reda, hushållning av tilldelade resurser och omtanke om organisationen och dess medarbetare. Värderingarna har dessutom tydliga inslag av långsiktighet och en strävan att successivt utveckla produktionsapparaten och de mänskliga resurserna till högre effektivitet och bättre arbetsmiljö. Vi kan med detta som grund betrakta ledarskap som ett förhållningssätt, dvs ett sätt att vara i ett kollektiv. Vår tro är att detta förhållningssätt hos de studerade platscheferna tillämpas och syns på ett sådant sätt att det märkbart inverkar på hur medarbetarna i deras tur förhåller sig till platschefen, företaget, medarbetarna, kunderna och arbetsuppgifterna, dvs hur de agerar och beslutar. Vår tro är vidare att detta är en viktig förklaring till att vissa verksamheter åstadkommer bättre resultat och arbetsmiljö än andra över tid. Förhållningssättet hos platscheferna har stora likheter med det moderna ledarskapet så som det beskrivs i t ex lean-sammanhang. Det är troligt att detta har utvecklats över tid genom erfarenhet från många projekt, men också genom kritiskt tänkande och reflektion kring vad som sker och vilka konsekvenser det får för organisationen och dess omgivning på både kort och lång sikt. Förhållningssättet skapar trygghet, tydlighet och engagemang hos medarbetare och leverantörer. Platschefen leder genom ett ansvarfullt agerande, inte genom en inövad chefsretorik. Den viktiga frågan här och nu är hur vi kan fostra studenter i yrkesskolor och inom universitetsutbildning mot ett ansvarsfullt och autentiskt ledarskapsförhållningssätt. Med utgång från en litteraturstudie, en empirisk studie på platschefer och våra gemensamma långa erfarenheter av att utbilda teknologer, bl a inom ledarskap och projektledning, har vi samlat ett antal lärare, studenter och praktiker för att byta erfarenheter och samtala om framtidens ledarskap och chefer. Utifrån våra olika erfarenheter som lärare och studenter inom den högre utbildningen, och erfarenheter ifrån dagens praxis på byggplatser och inom byggbranschen, har vi diskuterat nuvarande högre utbildningar och vad som saknas för att bättre möta och handskas med dagens ökade komplexitet. 3 Metod och genomförande Datainsamlingen har genomförts i två steg. Analys av intervjumaterial med byggplatschefer Utskrifter av 32 intervjuer fördelat på 12 platschefer och 20 arbetsledare har analyserats. Intervjuerna genomfördes hösten 2011 i en studie om platschefers roll i förnyelsearbete. Platscheferna verkar i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samt i Värmland. Varje platschef intervjuades ca två timmar, medan varje arbetsledare intervjuats ca en timme vardera. Alla intervjuer, som skedde på platschefens aktuella byggplats, spelades in på band och skrevs sedan ut ordagrant. Frågorna behandlade respondentens roll i det aktuella projektet, vilka kompetenser som behövs för att driva projekt, hur produkttypen inverkar på arbetet, samt hur arbetet och rollen kan utvecklas. Varje intervjutema inleddes med en öppen fråga följt av mer detaljerade frågor beroende av svaren som gavs. En sammanfattande resultatpresentation finns i Josephson m fl (2013a; 2013b). Workshops/Think tanks I en andra fas genomfördes tre workshops med inbjudna personer från tre grupper: studenter, lärare och industrirepresentanter. Varje workshop inriktades mot en viss typ av utbildning. Den första 6

7 workshopen inriktas mot yrkesutbildningar, den andra mot byggingenjörsutbildningar, den tredje mot mastersutbildningar. Den senare knöts till det av Centrum för management i byggsektorn (CMB) stödda mastersprogrammet Design and Construction Project Management vid Chalmers. Vid varje workshop, som genomfördes under vardera ca tre timmar, varvades presentationer med diskussioner i mindre och större grupper med syfte att utbyta erfarenheter och lärdomar och att generera nya tankar utifrån resultaten från analyserna av intervjuerna. Väggar och whiteboards i rummet användes för att dokumentera resultaten från gruppövningar och diskussioner i realtid. I slutet på workshopen var väggarna och tavlorna täckta av post-it lappar och nyckelord. Lärare Student Industri Workshop 1 (byggingenjörsutbildning) Workshop 2 (mastersutbildning) Workshop 3 (yrkesutbildning) Totalt Figur 2: Deltagare i workshop. Tre frågor Diskussionerna vid workshopen utgick från följande tre frågor. 1 Vilka är de tre viktigaste kompetenserna (egenskaperna/förmågorna), som en framgångsrik platschef bör ha för att kunna driva medelstora och större bygg- och anläggningsprojekt? Detta var en mycket viktig fråga då workshopen bestod av icke-homogena grupper och den verklighet att yrkesverksamma, lärare och studenter kan ha olika syn på vad som är viktigt på en arbetsplats. 2 Hur ska utbildningen (på respektive utbildningsnivå) organiseras och genomföras för att utveckla studenternas förmåga (de som ovan nämnda)? 3 (a) Hur skiljer sig det som ni sammantaget föreslår på fråga 2 från hur utbildningen (på respektive utbildningsnivå) bedrivs i dag och (b) vad krävs av lärarna/studenterna/industrin för att nå dit? Den första frågan besvarades först individuellt genom att lista tre kompetenser på vardera en gul lapp och sedan kortfattat beskriva vad som menas med varje kompetens utifrån den deltagares perspektiv. Efter varje förklaring satte diskussionsledaren upp lappen på tavlan och de övriga deltagarna fick ställa frågor och föra en kort diskussion. Efterhand framträdde ett mönster på tavlan. Efter det att alla lappar var uppe på tavlan fick var och en av deltagarna till uppgift att välja ut vilka tre kompetenser de ansåg vara absolut viktigast. På så sätt tvingades fram en prioritering, som grund för den andra frågan som följde samma mönster som ovan. För den andra och den tredje frågan fick deltagarna arbeta i tre mindre grupper, som bestod av minst en ur vardera grupperna lärare, student och industrirepresentant. 4 Resultat I det följande redovisas resultaten per utbildningsnivå och fråga och utifrån de bilder som skapades efter placering och diskussioner av deltagarnas lappar. I figurerna, som sammanfattar hur tavlorna såg ut efter respektive övning, anges vilken kategori som lämnat förslagen (I=industrirepresentant, L=lärare, S=student). 7

8 4.1 Workshop - Yrkeshögskolan Figur 3: Yrkesutbildning. Vilka är de tre viktigaste kompetenserna? Utifrån denna bild (figur 3) som målades upp ser vi att det är övergripande sociala kompetenser som anses vara de viktigaste förutom projektledningskunskap. De sociala kompetenser som nämns kan grovt fördelas i två kategorier: den ena består av individuella egenskaper så som rakhet, ordningssamhet, anpassningsbarhet och självkritisk, och den andra av relationella kompetenser såsom lyhördhet, att kunna kommunicera och att kunna bilda och leda team och grupper. Figur 4: Yrkesutbildning. Hur ska utbildningen organiseras och genomföras? 8

9 Förutom vikten av duktiga lärare (se figur 4), efterfrågas mer samverkan mellan lärare och praktiker för att hålla utbildningen färsk, med andra ord att utbildningen ligger i fas med utvecklingen i byggprojekten i verkligheten, både vad gäller teknik, ekonomi och samhällsutveckling. Framförallt efterfrågas mer praktiska tillämpningar i yrkesutbildningen, mer grupparbete och större fokus på människor (psykologi). Figur 5: Yrkesutbildning. Vad krävs för att utveckla utbildningen. Bilden vi får som svar på fråga tre (figur 5) stämmer väl överens med svar på de två första frågorna. Här efterfrågas mer praktikperioder under utbildningen. Förutom förslag till förbättring av utbildningen tar deltagarna också upp den viktiga frågan om att stärka antagningsprocessen till utbildningarna genom antagningsintervjuer. Vi ser också att det är viktigt att synliggöra ledarskapsfrågor genom verbalisering och dialog. 9

10 4.2 Workshop åk 1-3 Figur 6: Årskurs 1-3. Vilka är de tre viktigaste kompetenserna? Bilden vi får av önskade kompetenser av denna workshop (se figur 6) stämmer ganska bra överens med den förra. Men vi ser också att vissa kompetenser har fått mer fokus här, t ex kommunikation, speciellt bland byggpraktiker och delegering. Här får ledarskapet i sig mer emfas kanske för att efter en treårig högskoleutbildning är förväntningarna att man omedelbart blir någon form av ledare utan att ha den yrkeserfarenhet som deltagarna i yrkesutbildningarna har. 10

11 Figur 7: Årskurs 1-3. Hur ska utbildningen organiseras och genomföras? I svar på fråga två (figur 7) för ser vi ännu tydligare ett stort fokus på kopplingen mellan teori och praktik. Här efterfrågas till och med att praktik återinförs som en obligatorisk del i teknologutbildningen. Mera specifikt föreslås en annan pedagogik som är mer situations- och problembaserad och mer learning-by-doing där ledarskap ingår som ett kontinuerligt tema igenom utbildningen. Figur 8: Årskurs 1-3. Vad krävs för att utveckla utbildningen. Här skiljer sig svaren något från fråga två. Vi utläser från bilden (figur 8) ovan en implicit kritik mot nuvarande årskurs 1-3-utbildningar inom bygg att de är för teoretiska och/eller alltför generella. Det saknas en helhetsbild av både branschen och byggprocessen. Det efterfrågas förutom mer praktikkunskap också mer specifik branschkunskap. Denna bild motsäger till viss del den för fråga två, men vi tolkar det som om det behövs en balans mellan så kallade hårda och mjuka kunskaper och att dessa är bättre förankrade i branschens verklighet. 11

12 4.3 Workshop - Masterutbildning Figur 9: Masterutbildning. Vilka är de tre viktigaste kompetenserna? På Masterutbildningsnivå ser vi att fler och mer specifika kompetenser efterfrågas, figur 9. Dessa kompetenser spänner över hårt och mjukt och vissa innebär en blandning av båda, t ex medlar- och beslutsfattandekompetenser. Som i de andra kategorierna efterfrågas här också kommunikativa kompetenser, men av mer komplex art såsom förhandlings- och medlarteknik och kommunicera med väldigt olika målgrupper och också förstå deras situationer. Figur 10: Masterutbildning. Hur ska utbildningen organiseras och genomföras? 12

13 Svar på fråga 2 (se figur 10) förstärker komplexitetsbilden som målades upp som svar på fråga 1. Förutom de kunskaper och ämnesområden som redan nämnts för de andra kategorierna, ser vi här att det efterfrågas ett större fokus på både djup och bredd. Teoretiska specialkurser i juridik, ekonomi och IT samt mer praktik efterfrågas men också HR-kunskap (personalutveckling) är viktiga för denna nivå. Pedagogiken behöver ses över och mer problem- och casebaserade övningar bör introduceras i undervisningen. Figur 11: Masterutbildning. Vad krävs för att utveckla utbildningen. För denna nivå ser vi förslag till en ganska stor förändring inom den traditionella teknolog och masterundervisningen på universitetet, se figur 11. Här efterfrågas mycket mer samverkan med industrin och bättre integration av hårda och mjuka ämnen i kurser som skiljer sig markant från det vi har idag. 5 Konsekvenser för utbildningen 5.1 Syftet med en ledarskapsinriktning i utbildningar Ledarskap lär man sig implicit redan i småskolan utan att ordet ledarskap nämns. Barn lär sig om ledarskap när de lär sig att saker och ting har sin plats, och att det är viktigt för den gemensamma trivseln att var och en hjälper till att tingen läggs tillbaka där de hör hemma så att andra kan hitta dem. De lär sig att det finns någon som leder och visar vägen medan de följer. Denna till synes enkla lärdom, som vi nog alla vet, är inte lika lätt att införliva och praktisera. Inte för barn och inte för vuxna heller! Det kräver medvetenhet, vilja, motivation och att inse nyttan för sig själv och för andra. Det kräver empati och disciplin. Det kräver att vi kan bedöma vad som passar bäst i en viss situation, hur man kan agera och, viktigast, varför man gör och har gjort ett visst val. Viktigt är också att kunna förmedla ens sätt att tänka till ens medmänniskor. Ledarskap är ett komplext ämne som kräver ett kontinuerligt lärande och successiv mognad. Det är ett förhållningssätt, inte ett antal generiska egenskaper som många ledarskapstexter menar. Vi ser ledarskap som ett kollektivt ansvar där var och en har sin roll och måste bidra till att ett gemensamt mål förverkligas. Därför anser vi att ledarskap ingår i vår bildning och gäller för både ledare och de som leds. Vi anser att alla dagens 13

14 högre utbildningar bör ha någon form av ledarskapsträning i form av genomgående tema som genomsyrar hela programmet eller i form av specialkurser med ledarskap som bärande tema. Nedan ger vi några förslag om hur ledarskap kan fostras i program eller kurser på de olika nivåerna. I stället för att behandla varje nivå för sig, beskriver vi i stället hur pedagogiken måste förändras för att sedan beskriva olika typer av kursaktiviteter. 5.2 Annorlunda pedagogik Som vi har erfaret från workshopen, så har alla deltagare efterfrågat mer praktik, mer reflektion, mer återkoppling och mer ifrågasättande. Precis som ledarskap, är lärandet relations- och situationsbundet. Man lär sig inte ledarskap på samma sätt som man lär sig matematik eller byggfysik. Som vi nämnde tidigare så är ledarskap en social process med många olika dynamiska dimensioner där ledaren, medarbetare och situationen samverkar. Här gäller det att ha en stor repertoar av olika kunskaper (både hårda och mjuka), olika egenskaper och olika verktyg, och att kunna bedöma vad som passar bäst i en viss situation. Det är just denna bedömning, eller rättare sagt omdömesförmåga, som kräver lärande, träning och reflektion. Det finns inget rätt svar! Björklund och Jönsson (2013), som intervjuade 100 svenska ledare och bad dem berätta om deras insikter kring ledarskapet kom fram till sju faktorer som alla nämnde som mycket viktiga för ett bra ledarskap. Dessa är: passionen till det de gör; självinsikt om deras styrkor och svagheter; drivet som ger dem energi; kunna bygga effektiva lag; vara tydlig i sin kommunikation; vara delaktig och närvarande; och att ha mod. Dessa egenskaper går inte att lära ut eller lära in utifrån konventionell pedagogik där föreläsningar och faktainlärning är praxis. Här krävs en pedagogik som vilar på individuell och kollektivt tänkande och dialog och en förmåga att göra kopplingar mellan teorin och praktiska exempel först och främst från egna erfarenheter. En intressant forskare inom lärandet som kan nämna här är Schön (1991), som pratar om praktikers behov av att reflektera utifrån två perspektiv: att reflektera över det man gör medan man håller på med det (reflection-in-practice) och att reflektera över en situation efteråt (reflection-on-practice). Den förstnämnda typen av reflektion kräver att man har samlat på sig en bank av kunskap och erfarenheter utifrån sina samspel med andra, utifrån andras berättelser om deras erfarenheter i vissa situationer och utifrån det man har lärt sig genom studier. Här gäller det att kunna kalla fram bilder från den interna banken för att kunna applicera det på en ny situation. Denna förmåga, som ibland kallas magkänsla kräver i sin tur ganska mycket träning, vilket man skaffar sig genom den andra typen av reflektion. Genom att reflektera kollektivt över situationer som har uppstått i verkligheten eller vad som presenteras i läroböcker, får man en återkoppling. Det är i denna återkoppling som det verkliga lärandet sker. Elever som kommer från tekniska eller naturvetenskapliga program på gymnasiet, eller som har studerat vidare till högskoleingenjör är duktiga på problemlösning, men mindre duktiga på problemsökning eller problemformulering, speciellt vad gäller diffusa problem, så-kallade fuzzy problems (Schön 1987, 1991) där det inte finns några givna svar. Därför krävs det en ändring i attityder, ett nytt förhållningsätt vad gäller lärandet. Dessutom enligt Bolognadirektiven ska utbildningen inriktas mot ett livslångt lärande. Om vi ska utbilda våra ingenjörer till att bli duktiga ledare, oavsett på vilken nivå, måste lärande om ledarskap genomsyra hela programmet så att det blir ett naturligt förhållningsätt som man kan ta till sig, reflektera över och bygga på hellre än att få en kokbok eller checklista av regler och fakta som kanske inte passar för den situation man befinner sig i. 14

15 6 Hur utbilda i ledarskap? Några rekommendationer Utbilda i ledarskap är ett livslångt lärande vars grund bör skapas och stärkas inom programmen på högskolor och universitet. För att få till ett ledarskapslärande måste först lärarlaget inom ett visst program först enas om syften och mål med ett ledarskapsperspektiv för programmet. Därför vill vi föreslå att ett arbete måste ske med att involvera alla lärare i ett lärarlag för att fastslå att alla har samma bild om vad ett ledarskapsförhållningsätt skulle kunna vara och hur man säkerställer en progression och en återkoppling under utbildningen. Det är viktigt att alla lärare stöttar ett ledarskapsperspektiv i utbildningen och att de skapar tillfällen för reflektion kring sådana frågor även i de hårda ämnen. För att skapa en sådan samsyn, måste lärarlaget tänka tillsammans och föra en kontinuerlig dialog där både ämneslärare för programmet och speciallärare inom kommunikation-, psykologi- och ledarskapslärare är med. Det finns en del olika ledarskapsutbildningsmodeller som kan föreslås beroende på nivå och längd på utbildningarna. Nedan ger vi några kortfattade exempel. Att utveckla moment eller korta kurser som är sekventiella och löper tvärs igenom programmet. Dessa bör bygga på ett progressivt ledarskapslärande, t ex att börja med att skapa självinsikt och att lära sig ge och ta feedback. Nästa steg är att utveckla sin kunskap och erfarenhet om grupper och dess dynamik. Detta moment kan utgå ifrån studenternas egna behov av att arbeta effektivt i en grupp, vilket inte sker per automatik. Utifrån deras egna ageranden och erfarenheter blir det lättare att lära ut, och lära in, teorier om gruppdynamik och att leda grupper. Ett tredje moment skulle kunna vara att studera växelverkan mellan ledarskap och situation, där ett kritiskt perspektiv bör eftersträvas. Här kan man kritiskt granska t ex nyttan och konsekvenser av mätmodeller för ledarskapsegenskaper och ledarskapsstilar och vikten av olika egenskaper för olika situationer mm. Detta förslag lämpar sig för yrkesskolor, speciellt om det länkas till praktik så mycket som möjligt. Om det t ex finns praktiska inslag ute i byggföretagen bör studenterna samtidigt göra observationer och reflektioner skriftligen i form av dagboksanteckningar som sedan tas upp i klassrummet i en dialog med andra. På masterutbildningsnivå rekommenderas att utveckla hela kurser som täcker de olika momenten som beskrivs ovan. Det som är viktigt är att man anpassar dessa kurser till andra kurser i programmet och till programmet i sin helhet. Det måste finnas ett klart samband mellan de produktorienterade teknikkurserna och de samhällsvetenskapliga processorienterade kurserna. Gemensam examination mellan kurser är också en bra möjlighet. En annan faktor som är mycket viktig är att samma pedagogiska tänk, helst i Schöns anda, genomsyrar hela programmet. Denna pedagogik bör vara projekt- och processbaserad, där att tänka kollektivt, att uttrycka sig i tal och skrift i olika genrer, och att ge varandra kontinuerlig feedback blir till en praxis. En utbildningsmodell som tilltalar oss och som vi har en viss erfarenhet av är den så kallade co-op eller vocational utbildningar. Denna sortens utbildning är en ren yrkesutbildning, men som utförs både i skolan och på en arbetsklass. I USA, England och Spanien t ex är studenterna anställda på ett företag och läser ett program samtidigt. De alternerar mellan perioder i skolan och perioder ute på arbetsplatsen, mellan teori och praktik. Större projekt och examensarbeten utförs utifrån arbetsplatsen och företagens eller branschens problem och behov. När studenterna tar examen är företaget de arbetar i försäkrad en högre och mer riktad kompetens mot branschens specifika behov. Vi ser att en sådan utbildningsmodell 15

16 skulle vara mycket bra för att fylla de framtida behoven av duktiga ledare inom produktion i byggbranschen. 7 Referenser Björklund, C.-J., och Jönsson Bergström, O. (2013) 100 svenska ledare berättar en inspirationsresa i ledarskap, Liber. Bolden, R., Hawkins, B., Gosling, J. och Taylor, S. (2011) Exploring leadership: Individual, organizational and societal perspectives, Oxford: Oxford University Press. Bresnen, M., Bryman, A.E., Ford, J.R., Beardsworth, A.D. och Keil, T. (1986) Leader orientation of construction site managers, Journal of Construction Engineering, 112(3), Bresnen M., Bryman A.E., Ford J.R., Beardsworth A.D. och Keil T. (1986) Leader orientation of construction site managers, Journal of Construction Engineering, 112(3), Bryman, A. (1992) Charisma and leadership in organizations, London, Newbury, New Delhi: Sage. De Rue, D.S., Sitkin, S.B., och Podolny, J.M. (2011) Teaching Leadership - Issues and Insights, Academy of Management Learning & Education, 10(3), Fiedler, F.E. (1968) A theory of leadership effectiveness, New York: McGraw- Hill. Hughes, R., Ginnett, R., och Curphy, G. (2009) Leadership: Enhancing the lessons of experience, McGraw-Hill. Josephson, P.-E., Lindström, M., och Luvö, B. (2013a) Produktionsledarens roll och arbetssätt konsekvenser för utbildningen, FLIBA, Framtidens ledare i bygg- och anläggningsbranschen. Josephson, P.-E., Räisänen, C., Lindström, M., och Luvö, B. (2013b) Sveriges bästa platschefer verklighetens förnyare, Sveriges Byggindustrier. Minzberg, H. (1973) The nature of managerial work, Harpercollins College Div Mustapha, F. och Naoum, S. (1998) Factors influencing the effectiveness of construction site manager. International Journal of Project Management, 16(1) 1-8. Robinson, G.S., och Wick, C.W. (1992) Executive development that makes a business difference. Human Resource Planning, 15, Schön, D. (1991) The Reflective Practitioner: How professionals think in action. London: Temple Smith. Schön, D. (1987) Educating the Reflective Practitioner. San Francisco: Jossey-Bass. Styhre, A., och Josephson, P.-E. (2007) Projektledarskap i bygg- och anläggningsprojekt: Förbättrat ledarskap genom coaching. The Centre for Management of the Built Environment (CMB), Chalmers tekniska högskola. Wick, C.W. (1989) How people develop: An in-depth look. HR Report, 6(7) 1-3. Yammarino, F.J., Dionne, S.D., Uk Chun, Jea, och Dansereau, F. (2005) Leadership and level of analysis: A state-of-the-science review, Leadership Quarterly, 16:

17 17

Hur utbildar vi bättre ledare?

Hur utbildar vi bättre ledare? Hur utbildar vi bättre ledare? Christine Räisänen, Chalmers Per-Erik Josephson, Chalmers Bert Luvö, Chalmers Kortrapport om forskning 2015: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Sveriges bästa platschefer verklighetens förnyare

Sveriges bästa platschefer verklighetens förnyare EN FORSKNINGSRAPPORT FRÅN SVERIGES BYGGINDUSTRIER Sveriges bästa platschefer verklighetens förnyare PER-ERIK JOSEPHSON CHRISTINE RÄISÄNEN MARIA LINDSTRÖM BERT LUVÖ Sveriges Byggindustrier 2013, www.sverigesbyggindustrier.se

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Dags att anmäla sig till EIO Ledarskapsprogram I januari drar en ny omgång av EIOs ledarskapsprogram

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS

FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS 1 (5) FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Grundläggande ledarutbildning.

Grundläggande ledarutbildning. Grundläggande ledarutbildning. Företag växer med sina ledare Det är ingen som har sagt att det är lätt att vara en bra ledare. Men det finns olika färdigheter som kan hjälpa Dig som vill utveckla Ditt

Läs mer

Kursplan. Personal- och kompetensutveckling, 20 poäng. Human Resource Management and Development, 20 points. Kursen läses som fristående kurs.

Kursplan. Personal- och kompetensutveckling, 20 poäng. Human Resource Management and Development, 20 points. Kursen läses som fristående kurs. Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod SOB592 Dnr 1999:58 Beslutsdatum 1999-05-27 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Personal- och kompetensutveckling, 20 poäng Human Resource Management

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP

LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP ÖPPNA PROGRAM 2015 LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP MOTIVATION & KOMMUNIKATION Datum: 22-24 april 2015 (sve), 25-27 november 2015 (sve) i Göteborg Träning i att kunna motivera, inspirera och kommunicera med

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP MOTIVATION & KOMMUNIKATION Datum: 26-28 nov 2014 (sve) i Göteborg & 9-11 mars 2015 i Stockholm (sve) & 22-24 april 2015 i Göteborg (sve) Träning i att

Läs mer

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG

DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Projekt Personlig utveckling (PUP) EDIT

Projekt Personlig utveckling (PUP) EDIT Projekt Personlig utveckling (PUP) EDIT Programråd Data 2011-05-16 Sofia Honsberg (Anette Järelöw) (Marie Bernelo) Programansvarigas vision med projektet: Tydlig bild av ingenjörsrollen Möta förväntningarna

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT. Utvecklingsprogram för personlig- och organisatorisk utveckling. Programansvarig : Christoffer Nordqvist

THE HUMAN ELEMENT. Utvecklingsprogram för personlig- och organisatorisk utveckling. Programansvarig : Christoffer Nordqvist THE HUMAN ELEMENT Utvecklingsprogram för personlig- och organisatorisk utveckling Programansvarig : Christoffer Nordqvist Will Schultz DEN MÄNSKLIGA VÄGEN TILL HÖJD PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET Sanningen

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare -

ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare - ETT EXTRAORDINÄRT LEDARSKAP - utveckling för framtidens ledare - HUR MÅNGA VERKLIGT BRA CHEFER HAR DU HAFT? HUR MÅNGA HAR/HAR HAFT VISITKORT? Marielle Palm Organisationskonsult/Strategisk Utvecklingspartner

Läs mer

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB TOP PERFORMANCE Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram Hur väl fungerar din ledningsgrupp som team? Hur effektiva är era möten? Är ledningsgruppen det strategiska verktyg som du behöver?

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet

Hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet Dnr: 2013/294-1.5 Rapport Hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet Författare: Björn Idlinge och Johan Älvgren, Koordinatorer för hållbar utveckling December 2013 Innehåll Inledning

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi,

UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi, UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39,

Läs mer

Ledarutvecklingsprogram

Ledarutvecklingsprogram Kalmarsundsregionens arbetsgivarring erbjuder i samverkan med Indigo Management Ledarutvecklingsprogram UGL + 2+2+2+2+1 dagar Hur hanterar du att bli chef över dina tidigare kollegor? Vilken ledarstil

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

Consultus Management Institute

Consultus Management Institute Ta ledarskapet till nästa nivå Genom programmet vill vi att erbjuda möjlighet till nya perspektiv, bidra till affärskritisk kompetens samt ytterligare stärka dig i din professionella roll som ledare. Vi

Läs mer

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM

DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM DILL HR BUSINESS PARTNER PROGRAM Öka din genomslagskraft i rollen som coachande HR Business Partner och möjliggör organisationens strategiska förflyttning. Business unusual PROGRAM Dill Business Partner

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser?

Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström HELIX VINN Excellence Centre Linköpings universitet www.liu.se/helix Lärande är inte att skicka folk på

Läs mer

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Ladokkod TGTRÄ2 Fastställd 2007-12-12 1 (5) TRÄNARSKAP II, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORTS SPECIFIC METHODOLOGY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en obligatorisk kurs inom Tränarprogrammet vid Gymnastik-

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School EIO Ledarskapsprogram Så här tycker några av deltagarna om vad programmet haft för omvälvande betydelse

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Kommunikation för bättre ledarskap

Kommunikation för bättre ledarskap Kommunikation för bättre ledarskap Lönsamma och livskraftiga företag med medarbetare som jobbar mot gemensamma mål och som mår bra skapas av medvetna, lyhörda och tydliga chefer. För att nå dit är det

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Ledarskap för effektivt samarbete I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Nya perspektiv på invanda mönster. aktivt medarbetarskap Ledardagar Medarbetardagar Planeringsdagar

Nya perspektiv på invanda mönster. aktivt medarbetarskap Ledardagar Medarbetardagar Planeringsdagar Nya perspektiv på invanda mönster aktivt medarbetarskap Ledardagar Medarbetardagar Planeringsdagar Vargen är den art som mest liknar oss människor i flockens uppbyggnad och som vi därför valt att använda

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master.

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master. Dansarutbildningen, 180 hp/ Programme in Dance Performance, 180 ECTS Konstnärlig Kandidatexamen, 180 hp/ Degree of Bachelor of Arts, 180 ECTS UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Danshögskolans utbildningsnämnd

Läs mer

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal.

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. KRAVSPECIFIKATION Uppdrag och syfte: Anbudet gäller det tredje utbildningstillfället i KOMPETENSNAVET utvecklingsprogram. Syftet med föreläsningen är att deltagarna ska få kunskap om kopplingen mellan

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan. Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD31, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1101 Organisationspsykologi, 30 högskolepoäng Organizational Psychology, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2015-09-23

Läs mer