Stockholms Stadsmission Årsredovisning 2006

Transkript

1 det 153:e året. Stockholms Stadsmission Årsredovisning

2 INNEHÅLL ett växande förtroende. Ett växande förtroende 1 Stadsmissionen i samhället 2 Verksamhetsområden: Barn/Ungdom 6 Utbildning 10 Hemlöshet 12 Äldre 16 Volontärer och företagsvänner 18 Stödjande affärsverksamheter: Second hand 20 Grillska Huset 20 Bullkyrkan 24 Organisationen 26 Ekonomi Revisionsberättelse 38 Donationer/Bidrag från organisationer, fonder, stiftelser och testamenten 39 från företag 40 Stadsmissionens enheter kan du läsa om på omslagets tredje sida. Stockholms Stadsmission Telefon Fax PG Org nr Produktion: C/O Foto: Lena Granefelt Papper: Arctic Tryck: NRS tryckeri Stadsmissionens chef har titeln direktor och bör vara präst. Marika Markovits tillträdde som direktor i augusti var det 153:e året i Stockholms Stadsmissions historia. Ett i raden av år med oförtröttliga ställningstaganden för samhällets mest utsatta. Året har präglats av stabilisering, tydligare och mer långsiktiga mål och nya, mer förfinade verktyg för att mäta resultatet av vår verksamhet. Det avspeglar sig i 2006 årsredovisning där måluppfyllelser och jämförelser finns redovisade tydligare än tidigare år. Jag kan med glädje konstatera att vi har en ekonomi i balans, vi har nått nya givare både bland privatpersoner och företag och vi har fått många nya autogirogivare. Det är ett kvitto på att förtroendet för Stockholms Stadsmission växer sig allt starkare. Vi har fått en ny politisk majoritet i både stadshuset och riksdagen. Den nya regeringen har tagit fram en strategi mot hemlöshet och kommer att satsa 66 miljoner på projektet 2007 och Det är självklart positivt, samtidigt kommer det inte att minska behovet av ideella insatser i samhället. Utsatta människor kommer alltid att finnas, oavsett hur välordnat samhälle vi förmår att skapa. Och samhället behöver ofta hjälp med att upptäcka var nöden uppstår. En ny grupp som är i riskzonen för allvarlig marginalisering och som vi kommer att uppmärksamma framöver är unga vuxna, år. Stockholms Stadsmission är inte bara ett komplement till myndigheter och offentliga instanser, vi är också ett alternativ. Många väljer att vända sig till oss just för att vi inte har någon maktposition. Vi möter den som behöver hjälp på samma nivå. Människa till människa. Men hur orkar ni, frågar någon i bekantskapskretsen. Att se så mycket nöd? Att vara med om så många misslyckanden? Förmågan att tro på det godas kraft och låta hoppet leva även i svåra stunder hämtar kraft och näring ur vår kristna grundsyn. Vi får också inspiration från våra gäster som gör smått hjältemodiga insatser i det tysta. Som de som lyckas komma tillbaka till ett eget boende och arbete. Det som väntar är ofta en stor ensamhet (de vågar ju inte bjuda hem sina gamla kompisar till den nya bostaden) och en gigantisk ekonomisk uppförsbacke. De har knappt fått sin första lön förrän kronofogden påminner om skulder som lagts på hög under många år. Då är det lätt att falla tillbaka. Till det liv man kan. Om det händer så får man en ny chans hos oss. Alltid en ny chans. De som konkret verkar för att Stockholm ska bli en mänskligare stad är alla våra anställda som gör fantastiska insatser dygnet runt, året om, våra många volontärer som bidrar med yrkesskicklighet och engagemang långt utöver vad man kan förvänta sig. Och sist men inte minst, alla våra givare; privatpersoner, företag, församlingar, fonder, stiftelser och organisationer. Tack vare era insatser blev 2006 ett år som ger hopp inför framtiden kommer att bli högintressant. Med gemensamma krafter kan vi förverkliga flera års drömmar om utveckling i våra verksamheter. Männen på akutboendet kommer att kunna stanna en stor del av dagen och slipper söka sig ut i kylan genom den nya verksamheten Björn. Gästerna på Stadsmissionsgården kommer upp i ljusa nya lokaler på Maria Prästgårdsgata, där ökat fokus på sysselsättning och stöd till boende och behandling kommer att prägla verksamheten mer än enbart att lindra den akuta nöden. Kvinnorna på Klaragården kan visas längre i verksamheten utifrån sina behov. Stockholms ensamma äldre får möjlighet att resa till Stenfasta året runt. Stockholms utsatta unga får tillgång till ombudsmannastöd i mötet med myndigheter på Enter/Mötesplats Stadsmissionen och ökat samtals- och studiestöd genom våra övriga verksamheter. Våra Second hand-kunder har sedan ett par månader kunnat handla i ytterligare en butik. Välkommen att dela ett nytt utvecklande 2007 med oss alla, gäster, elever, anställda och volontärer på Stockholms Stadsmission! Stockholm 24 april 2007 Marika Markovits, direktor Av hänsyn till våra gäster och deras anhöriga är bilderna arrangerade, sid 7, 9, 11, 13, 15, 17 2 DIREKTORN HAR ORDET 1

3 en allt starkare röst för ett mänskligare stockholm. Mediabevakning, % 383 artiklar i tryckta media. 21,3 1,5 8,7 Dagspress Fackpress 68,5 Nyhetsbyråer Populärpress Sveriges ekonomi går som ett expresståg. bnptillväxten under 2006 blev den högsta sedan talet och slutade på 4,4 procent. Loket i ekonomin är Stockholm. En analys visade att Stockholm var Europas tredje hetaste fastighetsmarknad efter London och Paris. I september 2006 såldes en lägenhet på 35 kvm på Kammakargatan i centrala Stockholm för kronor ett kvadratmeterpris på kronor. Hushållens ekonomiska standard har ökat varje år sedan Samtidigt har skillnaden mellan den med låg inkomst och den med hög inkomst blivit större. Och allt fler har ingen inkomst alls. De hamnar mellan maskorna i vårt samhälles allt grovmaskigare skyddsnät fanns det fler unga arbetslösa än något annat år under 2000-talet var öppet arbetslösa och sysselsatta i åtgärder. Dessutom var unga vuxna helt marginaliserade. Var tionde människa mellan år stod helt utanför samhället. De arbetade inte, de studerade inte, de var inte inskrivna på arbetsförmedlingen och de gjorde inte värnplikt eller var föräldralediga. Mycket tyder också på att gruppen unga hemlösa har ökat. Under 2006 invandrade människor till Sverige. Så många har aldrig tidigare invandrat under ett enstaka år. Anledningen att så många söker sig till Sverige är vårt lands rykte som fredens, demokratins och yttrandefrihetens hem på jorden. Det ska vi vara stolta över men också ödmjukt inse att Sverige har blivit allt mer segregerat de senaste åren. De fattiga blir allt fattigare och andelen med utländsk bakgrund har ökat kraftigt bland de hemlösa. självständigt alternativ till det offentliga. När vi möter de olyckliga, utsatta, fattiga, misshandlade och ofta drogberoende människorna har de studsat omkring mellan olika myndigheter utan att få den hjälp som de tycker att de behöver. Många gånger har de dåligt självförtroende och känner en misstro mot myndigheterna. Hjälpen de får är ofta av akut karaktär, medan långsiktighet och genomtänkt rehabilitering saknas. Många hemlösa har ingen kontakt med myndigheter. En enkätundersökning som gjordes på Stadsmissionsgården för ett par år sedan visade att 42 procent av våra gäster inte hade kontakt med socialtjänsten. Vår erfarenhet av situationen idag är att motsvarande siffra är cirka 50 procent. Stockholms Stadsmission är en aktör inom den ideella sektorn, men vi ser vår verksamhet som ett självständigt alternativ i samhället. Det ger oss möjlighet att välja vilken roll vi vill ha i olika situationer. I vissa lägen kan samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer vara det bästa, medan vi i andra lägen behöver ha vår självständighet och värna vår särart. I en tredje situation deltar vi i en upphandling, därför att vi tror att vi i lika konkurrens med andra aktörer har ett bättre erbjudande. Vi möter ständigt människor som hamnar i gränslanden mellan olika aktörer i samhället. Stockholms Stadsmissions roll är inte att ropa på det offentliga, men där vi anser att myndigheterna har ett ansvar som brustit, är det vår skyldighet att påvisa felen öppet och försöka åstadkomma förändring. Den skyldigheten har vi gentemot de människor som söker sig till oss och därmed ger oss ett förtroende. nya krav på öppenhet. Under 2006 påbörjades ett viktigt arbete för att ta fram tydliga riktlinjer för att skapa, säkerställa och upprätthålla förtroendet för insamlingsorganisationer. Frivilligorganisationernas Insamlingsråd FRII tog tillsammans med revisionsfirman Öhrlings PricewaterhouseCoopers initiativ till en kvalitetskod för svensk insamling. Stockholms Stadsmission, har ingått i den arbetsgrupp som arbetat fram grundprinciperna. Syftet är att öka transparens och tydlighet så att givare och andra intressenter lättare ska kunna bedöma om de insamlade medlen använts på rätt sätt, vilken nytta de gjort och att organisationen har en professionell ledning och kontroll. Förslaget har mottagits med stort intresse och Stockholms Stadsmission kommer att tillämpa de nya, tydligare riktlinjerna. I länets 26 kommuner bor 1,9 miljoner människor vilket motsvarar 20 procent av Sveriges befolkning. 2 STADSMISSIONEN I SAMHÄLLET STADSMISSIONEN I SAMHÄLLET 3

4 Unga vuxna (20-24 år) i riskzonen, % 12,5 I riskzonen* Studier eller arbete 3,0 10,0 74,5 Arbetslösa Övrigt * Unga som varken arbetar, studerar, är inskrivna på arbetsförmedling, gör värnplikt eller är föräldralediga Hemlöshetsprojektets definition av hemlöshet bland unga: Att inte ha ett tryggt stadigvarande hem utan att ibland eller alltid tillbringa dygnet på annan plats. nödvändig väckarklocka i samhället. Några exempel på nya grupper märkta av nöd och utsatthet som vi möter är unga hemlösa, hemlösa med utländsk bakgrund samt unga vuxna som hamnar i utanförskap. De första åren har myndigheterna stängt av väckarklockan och somnat om. Men till slut har de insett att de måste vakna; det är ingen ond dröm utan dagens verklighet som vi har sett och gör dem uppmärksamma på. Till vår hjälp att sätta ljus på de mörka hörnen i samhället har vi många gånger haft massmedia. Vårt heldagsprogram i Kungsträdgården, där utsatta barn och ungdomar stod i fokus, fick stor uppmärksamhet i media. Under december (då vi av tradition genomför vår stora julinsamling) mer än fördubblades antalet tidningar som skrev om vår verksamhet, vår kampanj eller hemlöshet jämfört med Det är några exempel på att vår röst för samhällets svagaste grupper har blivit starkare under året som gått. en mänskligare stad. Stockholms Stadsmissions verksamhetsidé är att utifrån en kristen människosyn utmana och komplettera samhällets insatser för utsatta grupper. I 153 år har vi arbetat med relevanta och angelägna uppgifter. De har skiftat över tiden och kommer även i framtiden att se olika ut, beroende på det omgivande samhället. Idag prioriterar vi hemlösa, ungdomar/barnfamiljer och äldre i vår verksamhet. Hur våra prioriteringar ser ut om tio år måste vara en öppen fråga. Vår vision är inte ett samhälle där det offentliga har hela ansvaret för det sociala skyddsnätet. Vi tror tvärtom att den ideella sektorn är ett oumbärligt inslag i ett starkt och levande samhälle. Dels för att den kan lindra nöd och ensamhet på ett sätt som det offentliga inte alltid kan, men också för att den är en katalysator för frivilligarbetets kraft och glädje. Genom att kanalisera frivilliga insatser, bygger vi ett varmare och mänskligare Stockholm. Konstauktion gav 2,3 miljoner kronor. Onsdagen 6 december 2006 ordnade Stockholms Stadsmission i samarbete med Stockholms Auktionsverk en konstauktion till förmån för Stadsmissionens arbete bland hemlösa. Samtida konst av 63 konstnärer auktionerades ut. Alla konstverk var skänkta av konstnärerna själva eller gallerier, konstsamlare, företag och organisationer. Konstauktionen kunde genomföras tack vare stora ideella insatser i form av arbete, varor och tjänster. Stockholms Auktionsverk avstod också från sina provisioner. Slutsumman för auktionen blev 2,3 mkr, som var det dubbla mot utropspriset. Stadsmissionens verksamhetsidé är att utifrån en kristen människosyn komplettera och utmana samhällets insatser för utsatta individer och grupper. Karin Mamma Andersson: People like us (ropades in för 250 tkr). 4 STADSMISSIONEN I SAMHÄLLET STADSMISSIONEN I SAMHÄLLET 5

5 ungas behov av hjälp växer. Antal svenska barn i fattigdom i Sverige, % Skälig levnadsnivå enligt barnkonventionen 80 Fattigdom Övriga 20 Det finns många studier som visar samma sak. Andelen unga människor mellan år som besväras av ängslan, oro och ångest är tre gånger fler i dag än för 20 år sedan. Psykisk ohälsa bland unga har ökat även i andra höginkomstländer, men ökningen i Sverige går snabbare än i något annat jämförbart land i Europa. Bland de orsaker som nämns till den dramatiska utvecklingen är svårigheten att komma in på arbetsmarknaden och därmed skapa ett självständigt liv med egen bostad, och den starkt ökade individualiseringen av samhället som leder till ensamhet. Antalet valmöjligheter är mycket större idag än för 20 år sedan, vilket förutom de positiva effekterna ökar risken för ångest och stress. Den ökade konkurrensen gör också att kraven på prestationer och utseende skapar ett ökat missnöje med den egna personen. de offentligas resurser räcker inte till alla. Men vi behöver ingen statistik för att veta att unga mår allt sämre. Vi märker det varje dag i vår verksamhet. Hälften av Stadsmissionens hjälpinsatser riktas idag till barn och unga. Stockholms Stadsmissions ungdomsmottagning har funnits i 30 år och har upplevt utvecklingen på nära håll. Vi har sett att det offentliga samhällets resurser är otillräckliga för att möta den ökande psykiska ohälsan hos unga människor. Under 2006 har vi haft en kraftig ökning av antalet besök hos våra kuratorer 23 procent fler jämfört med året innan dvs 1038 besök, som är en ökning med 200. För att möta det ökande behovet har Stadsmissionens Terapicenter expanderat så kraftigt under året att det har utvecklats till stadens största psykoterapimottagning för unga och unga vuxna. Det som gjort detta möjligt är ett unikt volontärprojekt. Efter ett noggrant rekryteringsarbete började tretton nya legitimerade terapeuter sitt arbete på centret i slutet av februari. Ambitionen är inte längre enbart att utmana och komplettera, utan att i verklig mening utgöra ett alternativ till andra vårdformer. Vi finansierar denna verksamhet med insamlade medel. att ge unga huvudrollen i sina liv. Enter/Mötesplats Stadsmissionen och hemlöshetsprojektet bland unga har under 2006 gått från att vara tre delar till att bli en integrerad helhet. Målsättningen är att utifrån ett barnperspektiv hjälpa utsatta barn och unga att känna att de har huvudrollen i sina liv. Vi vill också bidra till en ökad medvetenhet bland allmänheten om barns villkor. Ett antal tidningsartiklar och även TVinslag har hjälpt oss lyfta fram barnperspektivet. En viktig händelse under året var när våra unga gäster deltog i genomförandet av en tisdagsmässa i Bullkyrkan där de med egna dikter och sånger berättade om sina liv. Koloniverksamheten för familjer och ungdomar ordnade kollo för barn 7-12 år (39 deltagare), läger för ungdomar år (16 deltagare) och familjekollo (29 familjer med 32 vuxna och 51 barn). Behovet av att få ett miljöombyte även för familjer med pressade marginaler är fortsatt stort. Det märks inte minst på våra kölistor. Verksamheten för barn och unga är till för dem som inte har ett tryggt, stadigvarande hem och som inte får tillräcklig hjälp när de mår dåligt.»jag är full av beundran, rörd, tacksam att jag fått bli mottagen och kan bara önska att alla får detta när det behövs. Tusen tack.«besökare på ungdomsmottagningen. 6 VERKSAMHETSOMRÅDE BARN/UNGDOM VERKSAMHETSOMRÅDE BARN/UNGDOM 7

6 Antal terapitimmar Inom barn/ungdom stadmissionens ungdomsmottagning: På ungdomsmottagningen kan ungdomar, upp till 27 år, få råd om kärlek, sex och livet. De får träffa kurator, barnmorska, gynekolog och allmänläkare/ venerolog. Vi kan också förmedla kontakt med präst. Mottagningen arbetar med att förebygga fysisk och psykisk ohälsa och att stärka ungdomar i deras identitetsutveckling. Målet är att de ska kunna hantera sin sexualitet, respektera sig själva och sin omgivning samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. terapicenter för unga: Terapicentret är en samtalsmottagning som erbjuder möjlighet till individuella psykoterapeutiska samtal med ungdomar som har problem av existensiell, psykisk eller psykosocial natur. Det kan handla om relationsproblem, oro och ångest, skolsvårigheter eller lindrigare ätstörningar. Genom ökande psykisk god hälsa kan ungdomarna få modet att själva ta ansvar för sina liv. Under året avslutades 29 terapibehandlingar. Målsättningen uppnåddes till fullo i femton av dem och delvis i tolv. I samtliga fall rapporterade patienterna att de mådde mycket bättre än tidigare. träningsboende för unga: Vi erbjuder ungdomar mellan år eget boende, kvalificerat kontaktmannastöd samt miljö-, individual- och familjeterapi i samarbete med terapicenter. De boende ska inte ha missbruksproblem eller vara i kriminalitet. Målet är att ungdomarna ska kunna bo själva, klara vardagsrutiner på egen hand och därutöver ha regelbundna möten och samtal med respektive kontaktperson. Vi har idag tillgång till fem enrumslägenheter men har för avsikt att växa med ytterligare ett par. Under 2006 flyttade två av våra gäster till eget boende. enter/mötesplats stadsmissionen/ hemlöshetsprojektet: Under ledning av familje- och nätverksterapeuter arbetar vi med att mobilisera nätverk kring ungdomar och bygga tillitsfulla relationer med dem, så att de vågar ta hjälp att förändra sina liv. Den öppna verksamheten inbjuder gästerna till gemensamma middagar på vardagarna, temakvällar med inbjudna gäster och olika programaktiviteter. Arbetet pågår med att slutrapportera Hemlöshetsprojektet, som inleddes 2004, och med att sammanställa den handbok om mötet med hemlösa ungdomar som planeras komma ut under Två rapporter har publicerats tidigare: Om ingen ser mig, finns jag inte! och Hemlöshet bland barn och unga en redogörelse för projektet under perioden januari 2005 januari Båda finns på koloniverksamhet för familjer och barn: Genom familjeverksamheten vill vi nå barn och familjer som lever i fattigdom. I all vår verksamhet vill vi skapa personliga möten och en trygg miljö. Stadsmissionen erbjuder kollo för barn, ungdomar och familjer och bjuder in till föräldragrupper, helgutflykter och återträffar för att ge tillfällen att möta varandra. Etableringen i vuxenlivet försenas och försvåras av många skäl; ungdomsarbetslösheten är hög och andelen som har oavslutade studier ökar. 8 VERSAMHETSOMRÅDE BARN/UNGDOM VERKSAMHETSOMRÅDE BARN/UNGDOM 9

7 Våra första gymnasister tog examen Segregationen i Stockholm ger regionens ungdomar mycket skilda uppväxtvillkor. Det visar sig bland annat i ungdomarnas skolresultat. I vissa ytterstadsskolor klarar bara cirka 50 procent av avgångseleverna behörighet till gymnasiet, mot 90 procent av eleverna i Stockholm i genomsnitt. vi vill utmana. Våra skolverksamheter vill utmana och komplettera det övriga skolväsendets insatser genom att erbjuda en bred verksamhet där även de som tidigare skolmässigt inte funnit sitt forum får en andra chans. Vi vill att skolan ska vara en mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter där man kan lära av varandra. lärarna vågar vara vänner. Stadsmissionens skola består av tre integrerade delar i gemensamma lokaler som samverkar kring resurser och pedagogik: folkhögskola, IV-program samt gymnasieskola. Totalt rymmer skolan drygt 300 elever. I augusti hade skolan 309 elever fördelade på 18 klasser 143 elever på folkhögskolan, 60 på IV-programmet och 106 på gymnasieskolan. Våren 2006 hade gymnasieskolan funnits i tre år och den första årskullen tog studentexamen. På frågan om vad som var bäst med Stadsmissionens gymnasium är några av svaren från avgångseleverna att lärarna vågar vara vänner med eleverna och att man verkligen möts och lär känna varandra. Stiftelsen Stadsmissionens skola är huvudman för Stadsmissionens skola. Huvudman för Kanalenskolan är Stiftelsen Edestahemmet. Båda stiftelserna lämnar egna årsredovisningar 2006.»Det är ju nu man äntligen kan börja göra allt man vill.«nadja, 18 år, en av de första studenterna. stadsmissionens folkhögskola: Skolan erbjuder läsårslånga allmänna kurser där ungdomar och vuxna kan läsa in grundskole- eller gymnasieexamen. Det finns också kurser i svenska för invandrare med förkunskaper från Sfi. De tematiska studierna bygger på ett aktivt deltagande och eleverna tränar sig i att pröva och granska information från omvärlden. iv-programmet: Ungdomar som avslutat grundskolan utan att vara godkända i kärnämnena kan gå IV-programmet. Här kan de läsa upp sina betyg i små klasser enligt en individuellt anpassad studieplan. De teoretiska studierna varvas med mycket praktik. I takt med att eleverna klarar sina mål kan de gå vidare till studier på folkhögskolan eller gymnasieskolan. stadsmissionens gymnasieskola: Skolan har samhällsprogram med social eller kulturell inriktning samt omvårdnadsprogram. Klasserna är små, eleverna blir personligt bemötta och studierna bedrivs både ämnesvis och tematiskt. kanalenskolan: Kanalen är en skol- och utvecklingsverksamhet i Södertälje för ungdomar som inte lyckats finna sin väg i grundskolan eller på gymnasiet. Våra elever har ofta en historia kantad av problem och svårigheter. De kan ha känt sig utanför och mindre värda än sina klasskompisar, eller inte tyckt sig få den hjälpt de behövt. Med respekt, förståelse och en stark tro på var och ens förmåga försöker vi få dessa ungdomar att växa och utvecklas för att komma på rätt spår igen. Under vårterminen var 17 elever inskrivna på skolan, under höstterminen elva. Visste du att Stadsmissionen hade sex olika vardagsskolor redan 1863? Tre på Södermalm, en i Gamla stan och två på Norrmalm. Idag driver Stadsmissionen fyra skolverksamheter. 10 VERKSAMHETSOMRÅDE UTBILDNING VERKSAMHETSOMRÅDE UTBILDNING 11

8 Nyrenoverad Klaragård, nya samarbeten och ny jourbil. Hemlösa kommun för kommun Siffra per invånare Göteborg Stockholm Malmö New York Källa: Hemlöshet i Sverige 2005, Socialstyrelsen januari 2006 Stockholms stads verksamhetsbidrag uppgick totalt under 2006 till 9510 tkr (9210 tkr 2005). Årets anslag användes till verksamheten på Akutboendet för kvinnor 62,7%*= 2400 tkr Akutboendet för män 51,5% = 4000 tkr Helge 45,8% = 846 tkr Klaragården 12,4% = 782 tkr Stadsmissionsgården 11,4% = 782 tkr Tigrarna 43,6% = 700 tkr * av driftskostnaden Verksamhetsområdet Hemlöshet präglades 2006 av förnyelse. Klaragården renoverades efter problem med mögel. Sjukskrivningarna på grund av allergibesvär var som bortblåsta. Många gäster hittade också tillbaka till Klaragården efter nyöppnandet. Antalet besökare steg, främst under sista delen av En fördel med att Klaragården tvingades stänga på grund av mögelproblemen var att projektet Tigrarna startade. Klaragårdens uppdrag är både att tillgodose gästernas basbehov som att äta, vila, duscha och tvätta men också att motivera kvinnorna att komma vidare. Tigrarna kan gå ett steg längre. Tigrarna är en startpunkt för de kvinnor som verkligen vill förändra sina liv och fungerar som en bro mellan gästen och myndigheter som socialtjänst, sjukvård och frivård. Under 2006 har ett antal Tigrar fått tillgång till datorer där de kan söka information om sina rättigheter och olika regelverk. Av totalt 107 besökande kvinnor var 37 gäster aktiva i verksamheten. Fyra av dessa hemlösa kvinnor flyttade in på Bostället under året och elva flyttade till annat dygnet-runt-boende. äntligen egen bostad för rullstolsburen. Tigrarna driver sin verksamhet på Bostället som också driver akutboende för män, akutboende för kvinnor och trappstegsboende. Beläggningen på boendet har varit 89 procent under I en enkätundersökning om kvalitet, bemötande och boende nådde Bostället upp till procent nöjda gäster. Under hösten 2006 förberedde sig en rullstolsburen gäst för att flytta till eget boende. Efter att ha nekats en handikappanpassad lägenhet i åratal byggdes lägenheten om och anpassades efter vår gästs behov. Tre personer har förberett sin utflyttning till egen lägenhet. Sedan december 2001, när Bostället öppnades, har 16 procent av dem som lämnat huset flyttat till eget boende. Siffran är ett gott resultat, men vår målsättning är att ännu flera av våra gäster flyttar till egen lägenhet och att vi därmed höjer procentsiffran. Under juli och augusti utökades verksamheten projekt Helge tillfälligt efter förfrågan från Stockholms stad, eftersom andra organisationers verksamheter var stängda under sommarmånaderna. Helge fick extra bidrag från staden och extrapersonal rekryterades. samarbetet alla vinner på. På Nattjouren hände det mycket under Dels inleddes samarbetet med Fastighetsägarna Stockholm som ger deras hyresgäster möjlighet att vid behov kontakta Nattjouren. Alla har vunnit på samarbetet. Hyresgästen vet vad han eller hon ska göra när hon möter en hemlös människa i trappuppgången eller cykelkällaren. De hemlösa blir hämtade av Nattjouren, något som de ofta föredrar istället för att polisen kommer. Nattjouren får möjligheten att göra ett ännu bättre jobb i Stockholm tack vare dessa samarbeten. Tack vare ett gott samarbete med Toyota ersattes Nattjourens gamla bil med en splitter ny Toyota RAV4. Av de 1934 uppdrag som Nattjouren utförde under 2006 utgjordes 23,4 procent av uppsökande arbete och resterande 76,6 procent av uppdrag som utfördes efter förfrågan. arbete en viktig framtidsfråga. I Stockholms stad minskar hemlösheten medan samhällsinsatserna ökar. Det innebär att vi framöver kan skifta fokus en av de viktigaste frågorna blir då att skapa fler möjligheter för hemlösa att komma tillbaka i arbetslivet. Arbete och/eller meningsfull sysselsättning stärker självkänslan, ger social gemenskap och möjlighet till en egen ekonomisk grund att stå på. I vårt samhälle identifierar vi oss mycket med vårt arbete.»för varje dag jag är knarkfri vinner jag två.«martin, nu i egen bostad. 40 procent av kvinnorna som lever i hemlöshet har barn under 18 år (källa Socialstyrelsen 2006). 12 VERKSAMHETSOMRÅDE HEMLÖSHET VERKSAMHETSOMRÅDE HEMLÖSHET 13

9 Bostället , % 84 Klarar eget boende idag Övriga Mun och tänder Psykiska problem Missbruk 16 Problem hos hemlösa som medför behov av hjälp %, fler svar kunde anges Ekonomi Arbetslöshet 30% av de hemlösa är föräldrar till barn under 18 år. (40% av kvinnorna.) Källa: Hemlöshet i Sverige 2005, Socialstyrelsen januari 2006 bostället rymmer 60 gäster: 30 platser i egna lägenheter i boendedelen, 20 platser på akutboende för män samt tio platser på akutboendet för kvinnor. På våra akutboenden ligger fokus på att tillgodose basbehov. Gästen ska uppleva att de får ett gott möte och att det är lätt att komma till oss. Genom att sammanlänka projektet Tigrarna med akutboendet kan vi erbjuda öppethållande för utsatta kvinnor under större delen av dygnet. Boendedelen är trappstegsinriktad, det vill säga gästerna från lågtröskelboende erbjuds möjligheten att klättra upp till drogfritt boende. Vi ger våra gäster individuellt stöd och hjälp för att ta sig ur hemlöshet och förutsättningar att kunna leva ett hållbart liv ute i samhället. Tillsammans med den boende skapar vi ett externt nätverk som finns kvar när han/hon är ute i samhället. På Bostället inryms också projekten Helge och Tigrarna. projekt helge är en dagverksamhet lördag/ söndag med mål att stödja bostadslösa män med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Vi vill skapa relationer och göra våra hemlösa gäster ansvariga och delaktiga utifrån brukarperspektivet, det vill säga erbjuda sysselsättning och stärka gästernas självkänsla. 59 gäster har varit aktiva i projektet. tigrarna är en dagverksamhet för utsatta kvinnor som är öppna för förändring. Tillsammans med kvinnorna gör vi en prioritetsordning i en behovsbaserad handlingsplan: De kan behöva hjälp med sjukvård, bostad, missbruksvård, psykiatrisk vård, sysselsättning och så vidare. Projektet är sammanlänkat med akutboendet för kvinnor. Ett motsvarande projekt björn för helösa män utvecklas under klaragården är Stadsmissionens daghärbärge för utsatta kvinnor en fristad från droger, våld, prostitution och kriminalitet. Klaragården vänder sig till hemlösa, missbrukande, psykiskt sköra eller bara ensamma kvinnor som tvingats till ett liv i samhällets periferi. Klaragården och dess nätverk erbjuder kvinnorna hjälp att underlätta och orka med vardagen. nattjouren åker varje kväll och natt runt i Stockholms innerstad för att möta stadens mest utsatta medborgare och erbjuda dem olika former av hjälp och stöd. De senaste åren har Nattjourens kontaktnät utvidgats och samarbeten fördjupats. Som en följd av detta har verksamheten blivit alltmer händelsestyrd och mindre uppsökande. personligt ombud för hemlösa är en verksamhet Stadsmissionen driver med två medarbetare i samverkan med Stockholms stad/ Enheten för hemlösa. Ett personligt ombud har till uppgift att se till att människor (20 år och äldre) med psykiska funktionshinder får det stöd och den service som de enligt lag har rätt till. Grunden är att skapa fungerande relationer och goda kontakter med såväl klienten som med alla övriga aktörer i samhället. Ett personligt ombud är helt fristående från myndigheter. Stadsmissionens ombud har under 2006 haft kontakt med 53 klienter. stadsmissionsgården är en öppen dagverksamhet för utsatta män och kvinnor. Många av våra gäster har förutom sitt missbruk även psykiska problem i varierande grad. Här kan gästerna äta sig mätta, duscha, tvätta sina kläder och sova i en riktig säng i några timmar. Gästerna erbjuds också tid för samtal och hjälp att kontakta myndigheter och anhöriga. Vårt mål är att skapa en trygg miljö där alla kan trivas. Totalt under 2006 hade Stadsmissionsgården besök. Också under vintern 2005/2006 var Gårdsnatta öppet (en natt i veckan) för hemlösa utan kontakt med de sociala myndigheterna. Genom att erbjuda en natts logi i en lugn och trivsam miljö med samtal kring gästens situation vill Gårdsnatta hjälpa gästerna skapa kontakt med socialtjänsten och i förlängningen få dem att söka dygnet-runt-boende. gallboda är ett fritidshus i Roslagen, dit hemlöseverksamheterna kan göra utflykter med sina gäster. bullkyrkan presenteras separat på sid 24. projekt hemlöshet bland barn och unga kan du läsa mer om på sid 8. Hemlösheten ökar i Sverige och i länet, men inte i Stockholms stad. 14 VERKSAMHETSOMRÅDE HEMLÖSHET VERKSAMHETSOMRÅDE HEMLÖSHET 15

10 Stenfasta tog emot fler gäster än någonsin. Stenfasta 2006 Könsfördelning 239 Män Kvinnor Antal gäster Nya gäster Återbesök 266 äldre kvinnor och män kunde byta mörka lägenheter, lunch i frigolitlåda, tystnad och ensamhet mot frisk luft, middag vid dukat bord och nya kontakter på Stenfasta under Av gästerna, 27 män och 239 kvinnor, hade 151 aldrig varit på Stenfasta tidigare. Gästernas medelålder var 87 år. Ett av de soligaste minnena från sommaren 2006 var att se en deprimerad, ensam gammal kvinna förvandlas till en livsglad dam med självförtroende och nya kontakter. Det är alltid en glädje att se gästerna resa hem med nya krafter och ökad livslust, berättar enhetschefen Madeleine Gyllenhammar. verksamhet året om. Under resten av året erbjuder vi äldreverksamhet i olika aktivitetsgrupper där man kan ägna sig åt bland annat litteratur. Det finns också sång- och samtalsgrupper. Hembesök görs om det efterfrågas, under 2006 gjordes 467 besök. Under hösten har vi den sedvanliga återträffen då våra gäster kan träffas igen. Det är inte ovanligt att de själva sedan håller kontakten och träffas för olika aktiviteter. I våra lokaler på Fleminggatan 113 tog vi emot 742 gäster under hur nöjda är våra gäster? De 180 gäster som svarade på vår enkät tyckte så här: 85 procent var nöjda med utflykterna. 87 procent var nöjda med maten. Personalens bemötande fick 93 procent att bli nöjda. Vad svarade man då på frågan om man vill återkomma till Stenfasta? Ingen svarade nej. 87 procent svarade ja. 13 procent svarade kanske om jag lever då. stenfasta: Stenfasta är Stadsmissionens gästhem i Sörmland för äldre ensamma människor. Vi erbjuder miljöombyte och rekreation till dem som inte har möjlighet att komma ut på landet under sommaren. Vistelsen bryter isoleringen och öppnar ett fönster till en värld av frisk lantluft, tipspromenader, bingo, gymnastik och utflykter. Och till möjligheten att umgås med andra och få nya vänner.»tänk när jag kom dit första gången. Det var tidigt på sommaren och allt blommade, syrener och förgätmigej, pioner och löjtnantshjärtan. Jag tycker så mycket om den där stigen ner mot sjön. När jag går den känns det som om jag är i paradiset.«margareta, gäst på Stenfasta. Redan på 1920-talet hjälpte Stadsmissionen trötta, utarbetade kvinnor att komma ut på landet. 16 VERKSAMHETSOMRÅDE ÄLDRE VERKSAMHETSOMRÅDE ÄLDRE 17

11 livsviktiga frivilliga insatser. Volontärer 2006 Utbildningsnivå, % Högskola Övrigt 0 Sökande Utbildade Antagna Antal helårsanställda/volontärer Anställda Volontärer 55 Utan frivilliga gåvor och frivilliga insatser skulle Stockholms Stadsmission möjligheter att arbeta för ett mänskligare Stockholm vara starkt begränsade. Tack vare arbetstimmar, gåvor och samarbeten kan vi hjälpa fler människor till lindring och kanske till en genomgripande förändring av sina liv. allt fler volontärer. Sedan mer än tio år tillbaka har Stockholms Stadsmission utvecklat möjligheterna för volontärer att delta i verksamheten. Alla går en introduktionsutbildning om Stadsmissionens historia, mål och arbetsmetoder. På alla enheter finns personal som har ansvar för volontärerna. Utöver fasta uppdrag i verksamheterna medverkar volontärerna i olika former av punktinsatser timmar utan ersättning. Under 2006 utbildades 60 nya volontärer. Vid årets slut var antalet volontärer 291. Deras insatser och engagemang motsvarar arbetstimmar. Under 2006 gjordes en särskild rekrytering av volontärer till Grillska Huset och Second hand. Dessutom är ett 50-tal volontärer engagerade utifrån sitt yrke som läkare, terapeut eller frisör. 55 procent av våra volontärer har högskoleutbildning. Under 2006 inleddes projektet Kontaktpersoner för hemlösa där Stockholms Stadsmission är en av flera projektpartner. Målsättningen är att så många hemlösa som möjligt ska få rätt till en kontaktperson. kulturcaféet: Caféet startades 2002 av volontärer och drivs idag helt på frivillig basis. Caféet bjuder in gäster och medarbetare från Stadsmissionens verksamheter till kulturevenemang, som att gå på teater, konserter och föreläsningar. Målet är att erbjuda social gemenskap en kväll i veckan. halvsju: Det är ett volontärprojekt som innebär att gäster, anställda och volontärer har musikkvällar tillsammans i Bullkyrkan. Kända artister och förmågor bland gäster och medarbetare står för programmen. Under året har Halvsju inbjudit till tio musikkvällar. kvinnor i fängelse: Stockholms Stadsmission har sedan 2004 haft en helt volontärbaserad verksamhet för intagna kvinnor på Färingsö slutna anstalt utanför Stockholm. Tillsammans med kvinnorna planerar volontärerna olika skapande och hälsobefrämjande aktiviteter. Under maj 2006 var Stadsmissionens eget rockband Mission Possible på sin andra fängelseturné och gav konserter på sex anstalter. samarbeten för en bättre stad: Våren 2006 erbjöd Fastighetsägarna Stockholm med stöd av Brandkontoret sina medlemmar att knyta ett stödabonnemang, som innebär att hyresgästerna kan ringa Nattjouren när man möter någon i trapphuset som behöver hjälp. Sedan länge samarbetar Stadsmissionen och SL för att hjälpa utsatta människor som spärrvakter och tunnelbaneförare möter i kollektivtrafiken. Wallenstam Byggnads AB ger ett flerårigt ekonomiskt stöd till arbetet bland utsatta barn, ungdomar och hemlösa. Förvaltningsbolaget Ratos bidrar sedan flera år till Klaragårdens arbete bland utsatta kvinnor. Sommarens kollo fick möjlighet att vara på Bonnierägda Hökö i Trosa skärgård. Elbolaget GodEl ger hela sin avkastning till ideella organisationer; kunderna kan välja Stockholms Stadsmission. Under 2006 fortsatte också projektet Nöden som döljs under ytan, där företag inom finanssektorn inbjuds att som samarbetspartner på tre års sikt stödja Stadsmissionens arbete bland barn, ungdomar och äldre. stadsmissionens företagsvänner: Det är företag som väljer att på olika sätt stödja Stadsmissionens verksamhet. Företagen ger pengar, gåvor in natura eller bidrar med sin kompetens: Carnegie Investment Bank, PP Pension, Credit Suisse, SEB Enskilda, Bankirfirman Lage Jonason AB, HDR Partners AB, Svenska Handelsbanken Capital Markets, Lazard AB, Öhman J:or Fondkommission AB, Lenner & Partners Corporate Finance AB, Quesada AB, TJ Junior AB, Elekta AB. Större företag väljer att under en längre, avtalad tid stödja en specifik verksamhet eller ett särskilt projekt. I dessa samarbeten finns ett avtalat återkopplingsprogram. Tina och Thomas är två av våra 291 volontärer och antalet sökande ökar stadigt. Det är många fler som kontaktar oss än vad vi har möjlighet att ta emot. 18 VOLONTÄRER OCH FÖRETAGSVÄNNER VOLONTÄRER OCH FÖRETAGSVÄNNER 19

12 gamla kläder och nybakta bullar ger värdefullt tillskott. Om du vill ge en gåva kontakta insamlingen på eller mejla till stadsmissionen.se. Stockholms Stadsmission Second hand: Hagagatan 3 (fr o m 1 mars 2007) Hantverkargatan 78 Hornsgatan 58 Lövholmsvägen Skånegatan 75 Stortorget 5 Stockholms Stadsmissions affärsdrivna enheter ska genom kommersiella verksamheter ekonomiskt bidra till Stadsmissionens arbete bland Stockholms utsatta. Vi ska vara ett konkurrrenskraftigt val för våra kunder och som arbetsgivare bidrog affärsverksamheten med 7,8 miljoner kronor till Stockholms Stadsmissions arbete. Under 2006 sålde våra Second hand-butiker för över 30 miljoner kronor med god avkastning. Tack till alla våra kunder. Förutom våra butiker har vi även haft en tillfälllig försäljningskanal på Street, marknaden vid Hornstull, där vi sålt kläder och accessoarer några gånger under året. Butikerna har lite olika inriktning med tanke på kundkategorierna och storleken på butiken. En av höjdpunkterna under 2006 var den stora modevisningen under ungdomsdagen i Kungsträdgården i september. Evenemangen uppskattades av alla ungdomar som var på plats och dessutom fick vi positiv uppmärksamhet i media. Verksamheten ger inte enbart ett betydande ekonomiskt bidrag till vårt hjälparbete, utan erbjuder också ett flertal praktikplatser och arbetstillfällen för elever och gäster. Dessutom samarbetar vi med kriminalvården och försäkringskassan för att ge fler möjlighet till återinträde på arbetsmarknaden. café, konferens och bageri bidrar till verksamheten. Caféverksamheten med lunchservering vid Grillska Huset och konferens- och festvåning samt Brödboden (som hanterar vår cateringverksamhet) har förnyats och utvecklats under Bland annat har en test med att öppna Brödboden tidigare på morgonen genomförts med lyckat resultat. Alltfler företag, organisationer, föreningar och myndigheter har konferenser hos oss. Marknadsföringen av cateringverksamheten har intensifierats och vi har genomfört kompletta cateringuppdrag. I slutet av 2006 började vi titta på organisationen som helhet, prissättningen och effektiviteten. Grillska Huset nominerades för fjärde året av Stiftelsen Sveriges bästa bord att ingå i gruppen Sveriges bästa konditorier & kaféer. Grillska Husets konditor fick dessutom åter medalj i Chokladfestivalen 2006 och en av bagarna blev uttagen till Sveriges första bagarlandslag till VM i Frankrike. second hand: I Second hand-butikerna omvandlas kläder, möbler, böcker och prylar till pengar som används i Stads missionens hjälparbete. Butikerna har olika in riktningar för att passa olika kunder. En del av gåvorna går direkt till hjälpsökande. Under märket remake gör vi om en del gåvor till trendiga och originella designprodukter. grillska huset: På Stortorget 3 i Gamla stan driver vi Grillska Husets konferens- och festvåning, bageri, brödbod och café. Här kan man arrangera seminarier, utbildningsdagar eller fester, äta lunch, dricka kaffe eller köpa matbröd, tårtor och andra bakverk; allt av egen tillverkning. Vi erbjuder även catering. I Grillska Husets festvåning bjuder vi under vår och höst in till afternoontea och i advent till vår traditionella julservering samtidigt som julkrubban visas i Bullkyrkan. Under sommaren har Grillska Huset dessutom uteservering på gården och Stortorget. Idén att sälja begagnade kläder och föremål billigt eller skänka till behövande och samtidigt ge arbetstillfällen kom från Tyskland på 20-talet.»Det här är mitt favoritställe trevlig atmosfär, gott och barnvänligt. Uteserveringen är en underbar oas.«gäst på Grillska Huset. 20 STÖDJANDE AFFÄRSVERKSAMHETER STÖDJANDE AFFÄRSVERKSAMHETER 21

13 22 23

14 Var bor Stadsmissionens själ? Stockholms Stadsmissions själ omfattar varje utsatt människa, varje medarbetare, volontär, varje samarbetsföretag, varenda gåva och varje enskild handling som på något sätt lindrar en medmänniskas nöd. Men om man vill hitta Stadsmissionens själ i en byggnad är Bullkyrkan ett bra ställe att leta på. Här finns den kristna grunden mycket påtagligt i altarskåpet. Här finns sköna stolar att sitta på, så sköna att en och annan besökare sover en stund under gudstjänsten. Här finns söndagsfina, vattenkammade besökare som samsas med uteliggare som har slutat prioritera frisyren för många år sedan. Här finns präst eller diakon. Här finns våra volontärer. Våra anställda. Spontana besökare. Alla har rätt att klaga, gråta, skratta och bråka med Gud. fler besökare Tro kan vara en viktig del för människor på väg att förändra sina liv. Verksamheten har fortsatt att möta detta med olika gudstjänster i Bullkyrkan. Antalet besökare av Bullkyrkomässorna ökade 2006 och varje gudstjänst lockade gäster som inte varit hos oss tidigare. Varje söndag kl 9.00 firar vi gudstjänst med frukost. Flertalet besökare är människor som Stadsmissionen har kontakt med i olika verksamheter. Ansvarig för gudstjänsten är oftast präst eller diakon från Stockholms Stadsmission eller från någon stockholmsförsamling. Biskop Caroline Krook tjänstgör några gånger om året. Fjärde söndagen i advent firas adventsgudstjänst och efteråt serveras traditionsenligt julfrukost i Grillska Huset. Sedan 2001 firar vi Bullkyrkomässa med ljuständning andra tisdagen i månaden. Utifrån olika teman erbjuds möjlighet till stillhet och ljuständning samlat i en enkel liturgi, ibland i samarbete med våra enheter.» när jag kommer hit är det ett lugn som sprider sig inom mig och jag känner mig varm.«13-årig besökare i Bullkyrkan. En höjdpunkt under 2006 var gudstjänsten tillsammans med Enter/Mötesplats Stadsmissionen. Unga tjejer bidrog med egna sånger och texter i en absolut fullsatt kyrka. Gudstjänsterna besöks av gäster, volontärer, anställda och människor som går förbi den öppna dörren. Efteråt serveras hemlagad soppa av gäster och personal i en matlagningsgrupp från Stadsmissionsgården. På så sätt kan olika verksamheter i Stadsmissionen mötas och integreras. Bullkyrkan används också för dop, vigslar, minnesstunder och begravningar. Några formella kvalitetsmätningar har inte gjorts under året men om man besöker Bullkyrkan kommer betygen spontant, som till exempel: I Bullkyrkan får jag vara som jag är, Här är högt i tak, Tur att Bullkyrkan finns. I Bullkyrkan har alla rätt att klaga, gråta, skratta och bråka med Gud. Bullkyrkan lite historik. När Stadsmissionen köpte fastigheterna vid Stortorget 1913 gjordes Bullkyrkans nuvarande lokal om till kyrka. Bullkyrkan är inrymd i Hans Barberares hus från 1600-talet. För att få full takhöjd tog man ned det vackra målade taket och flyttade det till Stockholms Stadshus. Bullkyrkans altarskåp är skapat av konstnären Stig Wallgren Altarskåpets centrum är Jesus klädd i snickarskjorta. I händerna håller han ett bröd och en fisk som påminner oss om evangeliernas berättelse om bespisningsundret. Stig Wallgren har också snidat tavlan Handslag. Glasfönstren, som föreställer den heliga Birgitta och Ansgar, Nordens apostel, är skapade av konstnären Einar Forseth. Sedan mitten av 1990-talet visas Stadsmissionens julkrubba i Bullkyrkan, som är öppen alla dagar under adventstiden (cirka 8000 besökare totalt). Redan 1920 visade Stadsmissionen en julkrubba för första gången. Den krubba vi ser idag är byggd av konstnären Birger Frohm på 1950-talet. 24 BULLKYRKAN BULLKYRKAN 25

15 först där. sist kvar. Stockholms Stadsmissions värdegrund: Det goda mötet är ett ömsesidigt möte, där vi är närvarande, vi ser varandra där vi är, respekterar varandras olikheter, vågar bli berörda och förändras. Stockholms Stadsmission bildades 1853 när människor från alla delar av landet sökte sig till huvudstaden på vinst och förlust. Mest förlust. Fattigdomen, trångboddheten och superiet slet hårt på stora delar av befolkningen och skyddsnätet var glest eller obefintligt. Initiativet till Stadsmissionen togs av en grupp troende som inte längre kunde acceptera nöden. På ett handfast sätt drog de igång ett ambitiöst arbete för att lindra den andliga och kroppsliga nöden. Första insamlingen gav 22 riksdaler. se, lindra, utmana och förändra. Idag är Stockholms Stadsmission en ideell förening som arbetar utan vinstintresse, fristående från stat, kommun och kyrka. Vi bedriver verksamhet för utsatta människor i alla åldersgrupper barn, ungdomar, familjer och äldre där många drabbats av utanförskap, hemlöshet och eget eller andras missbruk. Men våra verksamheter förändras ständigt i takt med att vi upptäcker nya behov och att samhällets välfärdssystem försvagas. Vårt uppdrag är att se nöden som döljs under ytan i en av Europas rikaste städer och väcka opinion för utsatta. På kort sikt arbetar vi med att lindra akut nöd genom konkreta insatser. På lång sikt ger vi människor mod och möjlighet att själva förändra sin livssituation samtidigt som vi genom debatt och analys utmanar samhällets attityder och mönster. beroende av förtroende. För att kunna bedriva vår verksamhet är vi idag beroende av gåvomedel från enskilda givare, företag, församlingar, fonder och stiftelser, intäkter och anslag från sålda tjänster till kommun, stat och landsting samt intäkter från våra stödjande affärsverksamheter. Stockholms Stadsmission följer Frivilligorganisationernas insamlingsråds (FRII) och Stiftelsen för insamlingskontrolls (SFI) etiska regler för gåvohantering. Vi har 90-konton som kontrolleras av SFI. stockholms stadsmissions styrelse: Laurent Leksell, ordförande, ekonomie doktor Hans Forssberg, professor i neuropediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus, från 2007 Elisabeth Fredell, förvaltningschef Värmdö kommun Lena Frånstedt Lofalk, advokat Greger Hatt, konsult och skribent Margareta Hemström, kyrkoherde Skarpnäcks församling Tove Lifvendahl, kommunikationschef Svenskt Näringsliv Daniel Sachs, VD Proventus fram till årsskiftet 2006: Hidayet Tercan, Åhléns Gunnar Ågren, generaldirektör Folkhälsoinstitutet Styrelsen arbetar utan ersättning. revisorer: Anette Envall Svahn, auktoriserad revisor Caj Nackstad, auktoriserad revisor revisorssuppleanter: Roland Nilsson, auktoriserad revisor Åsa Wiren Linder, auktoriserad revisor ekonomi ORGANISATIONEN 27

16 sammanfattning 2006 resultaträkning 2006 tkr Fördelning av verksamhetsintäkterna, % 14,0 6,8 6,6 0,7 40,2 31,6 Insamlade medel 40,2% Försäljning affärsverksamheter 31,6% Vårdavgifter 14,0% Hyresintäkter 6,8% Verksamhetsbidrag 6,6% Övriga intäkter 0,7% För att en organisation ska beviljas 90-konto ställer Stiftelsen för insamlingskontroll/sfi som krav att minst 75% av verksamhetens intäkter ska gå till ändamålet. Högst 25% får användas till insamlings- och administrationskostnader. EKONOMI OCH MEDARBETARE Ekonomiskt blev 2006 ett mångfacetterat år. Intäkterna uppgick till tkr. Skillnaden mot föregående år rymmer en minskning av fastighetsintäkter, avgiftsintäkter och testamentsmedel men även en glädjande ökning av försäljningsintäkter, bidrag från enskilda och från företag. De minskade fastighetsintäkterna beror på försäljningen av fastigheten Färgeriet 7, Lövholmsvägen 16-18, som innebar att hyresintäkterna minskade men genererade en reavinst på tkr. Försäljningen av fastigheten har sin grund i dels att vår utvidgade skolverksamhet var på väg att växa ur huset och dels att fastigheten inte heller fyllde ett strategiskt behov. Försäljningen innebar att Stockholms Stadsmission väsentligt stärkte likviditeten och även förbättrade soliditeten. Detta innebär att vi starkare kan möta variationer i behoven av hjälpinsatser liksom trygga Stadsmissionens verksamhet. Minskade avgiftsintäkter är kopplat till att vi flyttade över skolverksamhet i form av gymnasieskolan från Stockholms Stadsmission till Stiftelsen Stadsmissionens skola. Genom att vi samlar det mesta av Stadsmissionens skolverksamhet till en juridisk person uppnår vi både ekonomiska och verksamhetsmässiga fördelar. Men vi kan konstatera att övriga sociala verksamheter, som säljer tjänster, ökade sina intäkter. Den minskning av testamentsmedel som noteras är inte oroande utan visar på den variation som den här typen av gåvor har var summan testamentsmedel den högsta någonsin i Stadsmissionens historia. Ökningar av intäkter från enskilda och företag är synnerligen glädjande. Vi behöver såväl en stark plattform med enskilda gåvogivare och företag som större och mindre samarbetsprojekt. Verksamhetsresultatet uppgick till tkr jämfört med föregående år tkr. Den stora skillnaden är kopplad till fastighetsförsäljningen. Av Stadsmissionens intäkter exklusive jämförelsestörande poster som fastighetsförsäljningar har 83% gått till ändamålet och 13 % till insamlings- och administrationskostnader. 4% samt de jämförelsestörande posterna har lagts till det egna kapitalet blev förhållandet mellan ändamålskostnader och verksamhetsintäkter 83%. Detta motsvarar väl Stiftelsen för insamlingskontroll/sfis krav på en organisation med 90-konto. Insamlings- resp administrationskostnader i förhållande till verksamhetsintäkter uppgick till 13%, vilket visar på en god kostnadseffektivitet. Som en del i arbetet med att hitta lämpliga och utvecklande styrmedel pågår ett arbete för att skapa olika former av måltal. Årets överskott efter fördelning uppgår till tkr. Detta överskott tillförs balanserat eget kapital. Under 2006 har Stockholms Stadsmission förbättrat soliditeten, som nu uppgår till 46%, och förstärkt vår likviditet. Därigenom har vi skapat en ekonomiskt starkare plattform inför framtidens behov och satsningar. Medarbetare Totalt fanns under året 538 ( 572) anställda varav 172 (212) män och 366 (360) kvinnor omräknat till 193 (189) heltidsanställda. Personalens medelålder var 43,5 (43,5) år. Utöver den anställda personalen har 291 (265) volontärer bidragit med sin tid i Stadsmissionens olika verksamheter. Volontärernas insatser motsvarar arbetstimmar. Verksamhetsresultat Not Verksamhetsintäkter 1, Jämförelsestörande poster Ändamålskostnader 1, Insamlingskostnader 1, Administrationskostnader 1, Verksamhetsresultat efter jämförelsestörande poster Resultat från finansiella investeringar Not Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Förvaltningskostnader, externa Summa resultat från finansiella investeringar Resultat före fördelning Fördelning av årets resultat Not 11 Årets resultat enlig resultaträkningen (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Nettoförändring fonder -6-6 Reservering av ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp för året/förändring balanserat kapital Överskottet av försäljningen i Grillska Huset och Second hand, som var det högsta någonsin, går till de sociala verksamheterna. 28 SAMMANFATTNING 2006 RESULTATRÄKNING 29

17 balansräkning 2006 tkr Anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Not Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar balansräkning 2006 tkr Eget kapital och skulder Not Eget kapital 11 Fonder Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna skulder och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser inga inga Summa tillgångar BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING 31

18 kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv/avyttring av materiella anläggningstillgångar, netto Investering/avyttring finansiella tillgångar, netto Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut noter tkr NOT 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Stockholms Stadsmission tillämpar Årsredovisningslagen och följer Frivilligorgansationernas insamlingsråds (FRII) och Stiftelsen för insamlingskontrolls (SFI) riktlinjer för årsredovisning. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. (RR11) Intäkter av anslag och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Begreppen anslag och bidrag avser främst insamlade medel från privatpersoner, företag, myndigheter och andra organisationer. Anslag och bidrag från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl enligt kontantprincipen. Även bidrag och anslag från företag och organisationer redovisas normalt i den period då bidraget erhållits. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna bidrag från företag, myndigheter eller organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel, men med undantag för kläder och liknande, värderas till marknadsvärde vid gåvotillfället. Försäljning av varor intäktsredovisas som huvudregel när kontant betalning sker. Försäljning av tjänster intäktsredovisas i samband med fakturering. All försäljning redovisas efter avdrag för eventuell moms och rabatter. Erhållna gåvor redovisas netto det vill säga efter avdrag av direkta kostnader som kan uppkomma vid försäljning av en tillgång. Stockholms Stadsmission är arvs- och gåvoskattebefriad. Ändamålskostnader Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla Stockholms Stadsmissions syfte och /eller stadgar. Hit räknas kostnader som lokalkostnader samt personal- och driftskostnader för hjälpverksamheten. Insamlingskostnader Insamlingskostnader är de kostnader som varit nödvändiga för att generera externa intäkter. Som insamlade medel, gåvor och bidrag av olika slag. Hit räknas således kostnader för marknadsföring, insamlingsaktiviteter och personalkostnader för insamlingspersonal etc. Administrationskostnader Administrationskostnader inkluderar direkta kostnader som till exempel extern revision och indirekta kostnader som till exempel administrativa avdelningens kostnader för personal och lokal. Övriga redovisningsprinciper Aktier och andelar som erhålles genom testamente eller gåva värderas till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vid gåvotillfället. Obligationer värderas vid inköpstillfället till nominellt värde. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar skrivs av enligt följande: Byggnader år Inventarier, datorer 3-5 år Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Av- och nedskrivningar av tillgångar Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Avsättningar till pensioner Återföring ändamålsbestämda medel Erhållen gåva reversfordran KASSAFLÖDESANALYS NOTER 33

19 noter forts NOT 2 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna fördelar sig enligt följande: Försäljning Hyresintäkter Vårdavgifter Verksamhetsbidrag/anslag Stockholms Stad Övriga intäkter Insamlade medel Summa Insamlade medel fördelar sig enligt följande: Enskilda Medlemsavgifter Testamenten Stiftelser, fonder, föreningar Stadsmissionens stiftelser Företag Humanfonden Församlingar, kollekter Gåvogram EU-bidrag Syföreningar Summa Antal anställda Helårsanställda Män Kvinnor Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 6,9% 8,3% varav långtidsfrånvaro 60,8% 65,1% Sjukfrånvaro kvinnor 6,9% 8,3% Sjukfrånvaro män 6,8% 8,4% Sjukfrånvaro anställda - 29 år 1,9% 3,7% Sjukfrånvaro anställda år 7,8% 8,8% Sjukfrånvaro anställda över 50 år 7,2% 9,5% Volontärer Under året har 291 (265) personer arbetat ideellt för organisationen. Värdet av dessa ideella insatser (motsvarande arbetstimmar) har inte redovisats i resultaträkningen. Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG, revisionsuppdrag Övriga uppdrag 0 19 Summa NOT 6 Övriga ränteintäkter, räntekostnader och liknande resultatposter Bankräntor Övriga räntor Summa Räntekostnader Räntekostnader avser lån på fastigheter Övriga finansiella kostnader Summa NOT 7 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Omföring från pågående ombyggnad Försäljningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Pågående ombyggnad Ingående anskaffningsvärde Investeringar Omföring, färdigställande kostnad Omföring, färdigställande aktiveras NOT 9 Långfristiga värdepappersinnehav Ingående värde Förvärv Försäljningar Utgående bokfört värde bok.värde kursvärde bok.värde kursvärde Aktier och andelar Räntebärande papper NOT 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Övriga poster Summa NOT 3 Löner och andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar Direktor Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader NOT 4 Jämförelsestörande poster Utnyttjad avsättning avvecklingskostnader Upplupna avvecklingskostnader Realisationsvinst fastighetsförsäljning Summa Ingående avskrivningar Försäljningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan NOT 11 Eget kapital Fonder Ändamåls Balanserat Totalt eget bestämda kapital kapital medel Ingående balans Nettoförändring fonder Reserveringar Utnyttjande Årets resultat Sociala kostnader (varav pensionskostnader) NOT 8 Inventarier Utgående balans Av pensionskostnaderna avser 150 tkr (131 tkr) organisationens direktor. NOT 5 Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelningar Ränteintäkter Realisationsresultat vid försäljningar av värdepapper Summa Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan NOTER NOTER 35

20 donations- och minnesfonder Clara Ahlins fond Alma Elisabeth Anderssons Minne Alice och Einar Andréns Minnesfond Anstrinska fonden Lilli Bengtzons fond Per Emil Bergendorffs fond Makarna Emmie o Bertil Branders fond för barnuppfostran Lovisa Broderssons fond Lotten o Albert Cederlunds fond Landsfogde F Dahlgrens fond Sigrid o Gustav Dahlgrens fond Danelii fond De Blindas vänners fond Hanna o Gustaf Ekströms fond Anna Fredriks Erikssons fond Anna Falks fond Ragnhild Fogelgrens Minne Maria Grevillius, f von Baumgarten fond Astrid och Helge Gråås fond Köksmästare Gustav Hagerstedts o hans hustrus minnesfond Hilda Hagströms fond Gustav o Hilda Hammarbergs fond Anna Hanssons minnesfond Landsfiskal Carl Hanssons donationsfond August o Thérèse Hazelius fond Märta Hellströms fond Herzogska fonden Håkan Hillemos minnesfond Edvard och Ella Holmgrens Minne Margit Hultgrens minnesfond Carl Johanssons fond Hanna och Hilma Johanssons fond Hilda och John Johanssons donationsfond Martina Johnssons Minne Mor Karlssons minne Hugo Kihlbergs fond Krafftska fonden Ester Krantz minne Johanna Larssons Minne Jenny Lewins fond Augusta Lindes minnesfond Edit Lindqvists minnesfond Lundbergska fonden Lundströmska fonden Henrik Lybergs donationsfond Marret Medins fond Makarna Milenii fond Elin och Johan Morins gåvofond Livmedicus Axel Munthes fond Amanda Olsssons sparkasseboksfond Syster Katarina Ottows fond Fröken Emma Petterssons fond Per Pousards fond Ellen Raphaels fond Ebba och Herbert Roslunds fond Ottilia Rotliebs, Emelie o Alma Kullmans fond Agnes Rudefeldts fond Schneidlerska fonden Dr phil Anna Sjögrens hjälpfond Gunnar Stenbecks donation Ruth Söderstrands donationsfond Tacksägelsegåvan Annie och Fritz Tjus donationsfond Axel och Sigrid Tolléns fond F d lasarettsläk P A Tonells fond Två systrars fond Wachmeister M & R minnesfond A R Wallgrens fond Thyra Wahlströms fond Wendla Wallqvists fond Carl Wahrgrens fond Ullami Wennerströms minne Wesslings-Sandströmska gåvan Walborg Westerbergs hjälpfond Fröken Adéle Wijks minnesfond Lisa och Ivar Österbergs donationsfond Makarna Ambjörns minne Christine Bünsows fond Clara och Lilly Dahlströms fond Den ensammes slant Sigrid o Sven Ehrling minnesfond Föreningen 1883 års män Gustav o Tora Gustavssons gåvofond Ebba o Arvid Hammargrens julfond Karin Janzons minnesfond Magda Jenners ungdomsfond Fru Julia Johanssons minnesfond Henry Johnssons donationsfond K M Kullbergs fond Maria och Hilda Ljunggrens fond Bernhard Mankells minnesfond Gerda och Martin Nilssons fond Alfhild, Anna, Gustaf Regnérs fond Märta Rydins minnesfond Sigtuna Lärarinnehems fond Wilma och E L Spångbergs fond Makarna Ewa o Fabian Tamms fond för gamla Alfred och Olga Wallanders fond Carl Axel Wallins minnesfond Gustaf Winqvists hjälpfond Div fonders medel Garantifonden Kronor noter forts NOT 12 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut gällande fastigheter Summa NOT 13 Övriga skulder Skuld till stiftelser under bildande Handpenning vid fastighetsförsäljning Övriga skulder Summa Stockholm den 24 april 2007 NOT 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner Upplupna sociala avgifter Avvecklingskostnader Förutbetalda intäkter/anslag Övriga poster Summa NOT 15 Ställda säkerheter Cepheus Cepheus Färgeriet Fatbursträsket Summa Laurent Leksell Tove Lifvendahl Ordförande Vice ordförande Hans Forssberg Daniel Sachs Lena Frånstedt Lofalk Elisabeth Fredell Margareta Hemström Greger Hatt Vår revisionsberättelse har lämnats den 24 april Caj Nackstad Anette Envall Svahn Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 36 NOTER NOTER 37