LANDSTINGET BLEKINGE. Klara Livet. Slutrapport

Transkript

1 LANDSTINGET BLEKINGE Klara Livet Slutrapport

2 Slutrapport Klara Livet Sammanfattning Projektets resultat... 4 Problem och behov... 4 Ambitioner att göra skillnad med utgångspunkt i programkriterierna... 4 Lärande miljöer... 4 Innovativ verksamhet... 5 Samverkan... 5 Aktiviteter av transnationell karaktär... 6 Aktiviteter med regionalfondskaraktär... 6 Påverkan på individnivå, organisationsnivå och system/strukturnivå Syfte och mål med projektet... 7 Grundprojektets syfte:... 7 Grundprojektets mål och förväntade resultat... 7 Vad grundprojektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg... 7 Kvantitativa data Uppgraderingens mål Socioekonomisk analys Avvikelser från plan Arbetssätt...12 Genomförande av uppgraderingen Målgrupp Deltagande aktörer i projektet Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regionala prioriteringar Spridning och påverkansarbete Extern utvärdering Egenutvärdering Kommentarer och tips Kontaktpersoner

3 SLUTRAPPORT KLARA LIVET Sammanfattning Klara Livet har pågått från den 1 februari till den sista augusti Under åren har vi gjort insatser till mer än 250 personer med 21 kurser i Blekinge län. Under 2014 har Landstinget Blekinge drivit åtta egenfinansierade Klara Livet-kurser i Karlshamn, Karlskrona och Ronneby. Arbete pågår för att finna finansiering för ytterligare kurser Under projektperioden har 20 kurser genomförts vid fyra folkhögskolor i Blekinge län. Utbildningsprogrammet har genomgåtts av totalt 285 personer (217 kvinnor och 68 män). Deltagarnas genomsnittsålder var 42 år. Mätningarna som gjorts i projektet visade på statistiskt signifikanta förbättringar vad gäller allmänt hälsotillstånd, psykisk hälsa, självkänsla och självförtroende, sov- och matvanor samt förmåga att hantera olika symptom. Uppföljningar som gjordes vid årsskiftet 2012/2013 visade att en tredjedel av deltagarna återkommit i arbete eller studier efter att de avslutat en Klara Livet- kurs. Bakgrunden till projektidén var medvetenheten om att långa sjukskrivningstider och långtidsarbetslöshet medför både negativa konsekvenser och utanförskap för individen samt stora kostnader för samhället samt önskan att bidra till en förändring. Blekinge län har drygt 3000 sjukfallsärenden per år. Statistik visar att ca 15 % av alla nya sjukfall fortfarande pågår efter ett år. Detta innebär att det varje år tillkommer cirka 450 personer som kommer att vara sjukskrivna mer än ett år och därmed riskerar att hamna i långvarigt utanförskap. Många av dessa har även synliga eller dolda funktionsnedsättningar. De regeländringar i sjukförsäkringen som infördes under 2008 har bland annat inneburit att Arbetsförmedlingen fått en ny målgrupp att arbeta med; individer, som av Försäkringskassan bedömts sakna arbetsförmåga. Arbetsförmedlingens uppdrag är att hjälpa dessa personer tillbaka till arbetslivet. Dessa personer blev även projektets målgrupp. Vid projektets slut, i augusti 2014 finns det personer i Blekinge som är långtidsarbetslösa. Av dem är öppet arbetslösa. 1. Med öppet arbetslösa menas personer som inte är i någon av arbetsförmedlingen förmedlad sysselsättning såsom praktik, arbetsträning eller arbetsmarknadsutbildning. Projekt Klara Livet har varit ett socialt innovationsprojekt som med målsättning att, med ett utbildningsprogram baserat på evidensbaserade metoder, öka motivationen hos personer i utanförskap att närma sig arbetsmarknaden och på sikt klara sin egen försörjning. Målsättningen har även varit att skapa en långsiktigt hållbar modell som skulle kunna spridas nationellt och internationellt. 1 Enligt Arbetsförmedlingens webstatistik i augusti

4 Landstinget Blekinge har varit projektägare av Klara Livet, som medfinansierats av Europeiska Socialfonden och Samordningsförbundet i Blekinge län (FINSAM). Samverkansparter har varit Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas socialtjänst, Företagarna i Blekinge och Coompanion i Blekinge. Målgruppen i projektet har varit personer i åldrarna år, i Blekinge län och Bromölla kommun, som inte är aktiva i arbetslivet på grund av långtidssjukskrivning eller arbetslöshet samt personer som är, eller riskerar att bli, utförsäkrade från Försäkringskassan. Deltagarna har rekryterats av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunernas socialtjänst. Under projektperioden har 20 kurser genomförts vid fyra folkhögskolor i Blekinge län. Utbildningsprogrammet har genomgåtts av totalt 285 personer (217 kvinnor och 68 män). Deltagarnas genomsnittsålder var 42 år. Respektive utbildning pågick i 22 veckor. Klara Livet har gett deltagarna flera verktyg och metoder för att genomföra förändringar i sin livssituation. Individen har kunnat stärkas genom olika gruppdynamiska aktiviteter som gett ökad tilltro till den egna förmågan. Under utbildningstiden har deltagarna dessutom erbjudits arbetslivserfarenhet och värdefulla kontakter genom praktik och arbetsplatsträning. Vidare har information och grundläggande utbildning i socialt och kooperativt företagande kunnat erbjudas tillsammans med individuell rådgivning och coachning. Deltagarnas upplevda förändringar har mätts genom enkäter i slutet av utbildningen. Mätningarna visade på statistiskt signifikanta förbättringar vad gäller allmänt hälsotillstånd, psykisk hälsa, självkänsla och självförtroende, sov- och matvanor samt förmåga att hantera olika symptom. Uppföljningar som gjordes vid årsskiftet 2012/2013 visade att en tredjedel av deltagarna återkommit i arbete eller studier efter att de avslutat en Klara Livet- kurs. 3

5 2. Projektets resultat Problem och behov Projektet önskade utveckla en ny form av samarbete mellan inblandade parter och ta fram en alternativ modell för aktiv rehabilitering, där gränsen mellan medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering kunde luckras upp. Myndighetssamarbetet ansågs viktigt för att skapa en länk mellan rehabiliteringarna. Ambitioner att göra skillnad med utgångspunkt i programkriterierna Målsättningen var att deltagarna efter de arbetsförberedande insatserna - utbildningen i kombination med praktik på befintliga företag och/eller via inkubatorsverksamhet på sociala eller kooperativa företag skulle kunna återgå till arbetsliv eller studier för att på sikt kunna klara sin egen försörjning. Arbetet med att identifiera deltagarnas möjligheter att återgå till arbetsmarknaden och undersöka arbetsplatsernas tillgänglighet har varit centralt i projektet. Det förväntade resultatet var att 100 av totalt deltagare skulle komma tillbaka till arbetslivet och att projektet skulle lägga grunden till minst två nya sociala eller kooperativa företag. Den självskattade hälsan förväntades bli förbättrad hos dessa personer. 285 personer har fullföljt kursen under projektets första tre år. Deltagarnas upplevda förändringar har mätts genom enkäter (egenutvärdering) vid ett flertal tillfällen: i början och i slutet av kursen samt 3 månader, 9 månader och 15 månader efter kursslut. Utvärderingarna visade, enligt Wilcoxon signed-rank test, på signifikanta förbättringar vad gäller det allmänna hälsotillståndet den psykiska hälsan självkänslan självförtroendet sov- och matvanor hantering av olika symptom. Efter två års verksamhet visades att en tredjedel av deltagarna återkommit i arbete eller studier efter att de avslutat Klara Livet utbildningen: projektet bedömer att uppskattningsvis ett 90-tal fått anställning efter den. Anledningen till att inte ett exakt antal kan anges är att deltagare till exempel fått jobb men slutat eller vice versa. Lärande miljöer Projektets syfte och mål är i stort sett uppfyllda och kursverksamheten har genomförts enligt planen. Utbildningarna har getts vid fyra folkhögskolor i Blekinge under ledning av utbildade handledare i bästa tänkbara miljö: Valjevikens folkhögskola i Sölvesborgs kommun, Jämshögs folkhögskola i Olofströms kommun, Blekinge folkhögskola i Ronneby kommun och Litorina folkhögskola i Karlskrona kommun. Verksamheten har bedrivits i samarbete med skolornas personal, som har lång erfarenhet av lärande riktat till människor med olika bakgrund och arbetslivserfarenhet. Tillgängligheten har noga beaktats hos varje utbildnings- och praktikanordnare. 4

6 Deltagare till utbildningarna rekryterades i samarbete med handläggare på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunernas socialtjänst. Innovativ verksamhet Det innovativa arbetssättet med handgripligt dagligt stöd till självhjälp och med en utbildningsmetodik som tar sin utgångspunkt i den enskilde deltagarens egen livssituation har visat sig vara framgångsrikt och uppskattat av deltagarna. Utvecklingen av konceptet föregick projektperioden och har i viss mån även fortsatt kontinuerligt under projekttiden. Rekryteringsprocessen har krävt mycket mer arbete än planerat, i form av informationsverksamhet och administration. Informationsmöten har hållits av projektledningen och handledarna för handläggare vid de samarbetande myndigheterna inför varje kursstart på länets folkhögskolor. Samverkan Målet att skapa en hållbar modell för samverkan som idag sker på informell basis men en formell modell hade varit mer hållbart. Arbetsförmedlingen har haft två arbetsförmedlare med i projektet som lotsat deltagare till praktik, följt upp praktiken och i vissa fall medverkat vid anställningar. Deltagarna har också fått en ökad inblick i myndigheternas arbetssätt och regelverk. Vid överlämning mellan Klara Livet-projektet och respektive myndighet i slutet av respektive kurs har individuella samverkansmöten hållits med varje deltagare för avstämning av deltagarens utveckling under utbildningen och för att ta fram en konkret handlingsplan. Under projektets gång har, trots vissa initiala svårigheter, handläggare från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan varit mycket aktiva vid dessa möten. Samverkansmöte har varit en lyckad metod i alla hänseenden för alla parter. 5

7 Aktiviteter av transnationell karaktär Projektet har deltagit i följande transnationella möten: Inroclaw, Polen september 2012 Studiebesök i Ekspert - Kujawy stiftelsen i Inowroclaw, som är en organisation som erbjuder ett brett stöd, riktade främst till de arbetslösa, som fungerar på den lokala marknaden i över 10 år. Syftet med stiftelsen är i första hand: aktiv bekämpning av arbetslöshet, främjande av entreprenörsbeteende, hjälp att erhålla nya färdigheter, främja ekonomiska och juridiska kunskaper bland unga människor och utbildning i användning av modern teknik. Helsingfors, Finland november 2012 Transnationellt möte med projektet Mood for Work och andra liknande projekt. Dublin, Irland, juni 2013 EUSE (European Union of Supported Employment) Metoden Supported Employment syftar till att tillvarata resurser och hitta hållbara lösningar för den enskilde individen med funktionsnedsättning i riktning mot arbete. Konkret utgår metoden från att den enskilde snabbt ska komma ut på en arbetsplats istället för en praktikplats. De arbetsinstruktioner, den hjälp att klara sociala situationer mm som behövs ska ges direkt på den arbetsplats där denne sedan om möjligt ska få fortsatt anställning. Macon, Frankrike 2-3 maj 2013 Klara Livet och projektet Mood for Work arbetade med att hitta gemensamma nämnare i våra två olika projekt. Möte om arbetslöshetsfrågan hos människor med handikapp och efterarbeten med handikappade personer som har jobb. Paris, Frankrike 4 maj 2013 Möte med Dr K Nieuwenhuijsen, Universitetsdocent, Coronel Instituut voor Arbeid en Gezondheid, Academisch Medish Centrum, Amsterdam. Vi diskuterade främst Klara Livets metodik från hennes synsätt då hon forskar på hur man möjliggör sjuka en återgång till arbete. Bryssel, Belgien november 2013 European Employment Forum. Den internationella konferensen behandlade stora sociala och ekonomiska frågor kring sysselsättning. Basel, Schweiz maj 2014 Möte med det europeiska nätverket ENOPE samt medverkande i konferensen Careum. Klara Livet presenterades under en av sessionerna. Aktiviteter med regionalfondskaraktär Coompanion Blekinge har varit ansvarig för introduktionen till socialt och kooperativt företagande i en entreprenörsutbildning under namnet Att leva som entreprenör. (för mer information se ) Coompanions erfarenhet är att det krävs en gynnsam miljö både socialt, geografiskt och utrymmesmässigt om en stimulerande inkubatorsverksamhet skall kunna växa fram. 6

8 Påverkan på individnivå, organisationsnivå och system/strukturnivå Även efter projektets slut så finns det planerade samverkansmöten med dels Arbetsförmedlingen men också Karlskronanätverket där det finns en beredningsgrupp för individer i utanförskap. 3. Syfte och mål med projektet Grundprojektets syfte: Genom otraditionellt samarbete prova en alternativ rehabilitering med arbetsförberedande insatser och sysselsättning som mål. Ge deltagarna möjlighet att närma sig arbetslivet och egen försörjning via praktik eller inkubatorverksamhet med mål att främja intresse för kooperativt eller socialt företagande. Främja socialt och kooperativt företagande i Blekinge och skapa synergieffekter med etablerade sociala kooperativ. Utveckla en samverkansmodell mellan inblandade parter för en uppluckrad gränsdragning mellan arbetlivsinriktad och medicinsk rehabilitering. Ökad kunskap om målgruppen och de hinder som finns såväl funktionsmässigt som strukturellt. Hitta en metod som tidigt fångar upp individer i utanförskap. Grundprojektets mål och förväntade resultat deltagare ska efter insatsen ha närmat sig arbetslivet och egen försörjning. 100 personer ska efter insatsen ha kommit tillbaka till arbetsliv eller utbildning. Grunden ska vara lagd för två sociala kooperativ. Deltagarna ska uppleva att den egna hälsan har stärkts. Projektet förväntas ge positiv inverkan på användningen av samhällets resursbehov för målgruppen med en tänkbar besparing av ca kronor per år och individ som kommer ur sitt utanförskap. Vad grundprojektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg I Klara Livet har vi genom samarbete mellan Landstinget Blekinge, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas socialtjänst och Coompanion kunnat stärka individer i utanförskap via olika gruppdynamiska aktiviteter som gett ökad självtillit. Vi har lärt ut hållbara metoder som gett deltagarna verktyg att själva våga och kunna göra förändringar och därigenom provat ett otraditionellt samarbete med inblandade parter. Projektet har skapat samarbete för önskade synergieffekter med redan etablerade sociala kooperativ genom att besöka och samarbeta med Coo-partner (vi fick tillgång till en lokal hos dem för den sociala företagsutbildningen). Projektet har besökt och samarbetat med Jobbklotet i Svängsta för de deltagare som inte kunde delta i Socialt företagande i Sölvesborg. Projektet har varit på studiebesök på Café rekommendera i Stockholm där projektet utvärderade om franchising kunde vara en lösning för implementering. Projektet har också besökt de sociala företagen Explosion, Atrium och Macken i samma syfte. 7

9 Under insatsen har deltagarna fått arbetslivserfarenheter och betydelsefulla kontakter från praktikplatsarbete och ökad kunskap om socialt och kooperativt företagande med individuell rådgivning och coachning. Innan projektet började beräknades att antalet praktikplatser förväntades öka genom aktivt uppsökande verksamhet från deltagande SIUS-konsulenter, men i verkligheten så behöll deltagarna sin praktikplats eller fick en anställning, så antalet praktikplatser har istället minskat. -Jag var arbetslös, sjukskriven och deprimerad. Jag mådde inte bra, såg bara motgångar och höll mig hemma. Tack vare handledare och kamrater som befann sig i samma situation blev vi pushade till att tro på oss själva. Jag har Liv i Livet att tacka för att jag idag kan arbeta heltid. -Jag orkade helt enkelt inte. Jag blev sjukskriven gång på gång, skärmade av mig och svarade inte ens i telefon. Handledarna använde sina egna erfarenheter på ett personligt sätt. Positiva känslor tog vi med oss hem negativa fick stanna kvar i klassrummet. Idag har jag klarat min examen till undersköterska och är stolt över mig själv! Jag har förstått att jag inte kan vänta på att någon annan ska göra saker åt mig. Jag har ansvar för att hantera mina problem. 8

10 -Jag har många år av sorg och ensamhet bakom mig. Att dagligen använda de verktyg du fick på kursens olika moment skapar din egen trygghet, egenmakt och framtid. Ett stort tack, det har varit helt avgörande för mitt välbefinnande och min överlevnad! 9

11 Antal Antal Kvantitativa data Sysselsättning efter kurs Har fått Studerar Har eget Är Annat jobb sjukskrivna Män Kvinnor Totalt anmälda till projektet per myndighet Arbetsförm Försäkrings Kommunen edlingen kassan Män Kvinnor Hur många som hoppat av kursen per skola Män Kvinnor 10

12 Hur många som hoppat av kursen per myndighet Män Kvinnor Uppgraderingens mål Att utveckla, kommersialisera och sprida Klara Livet med syfte att bidra till lokal utveckling, ny välfärdslösning och fler arbetstillfällen för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Att prova utbildningskonceptet på en grupp unga individer med syfte att mäta kursens påverkan på depression och sömn. Kursen ska även stärka individens självkänsla. Att uppdatera av utbildningsmaterialet, det vill säga manualer, checklistor och certifieringsmaterial. Att genomföra en djupare analys av projektets första två år och en hälsoekonomisk analys på insamlat material från de första tre åren. Att stärka samarbetet med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna, privata aktörer och sociala företag. Att sprida utbildningskonceptet nationellt och internationellt. Förstärka samarbetet med andra europeiska länder och utöka samarbetet med det europeiska nätverket för patient empowerment, ENOPE. Att fördjupa arbetet med de processorienterade programkriterierna med särskild tonvikt på jämställdhet. Att fördjupa en försöksverksamhet i syfte att skapa en ekonomisk förening/socialt företag utan vinstutdelning med mål att sprida utbildningskonceptet och bidra till att länet, landet och andra länder använder det. Socioekonomisk analys Projektet har låtit göra en socioekonomisk analys (se ) Avvikelser från plan Den andra kursen på Valjevikens folkhögskola fick starten senarelagd med tre månader på grund av att färre deltagare än överenskommet hade anvisats kursen. Minimiantalet anmälda höjdes från 10 till 20 personer per skola och kurs fr.o.m av medfinansieringsskäl och erfarenheterna att antalet anmälda översteg antalet som kom till 11

13 kurserna. Det framkom att budgeten var baserad på ett genomsnitt i Sverige per deltagares inkomst, medan utfallet blev ca 30% lägre än förväntat. Målgruppen utökades under projektperioden fr.o.m till att även inkludera personer som blivit utförsäkrade och långtidsarbetslösa som av hälsoskäl inte kunnat stå till arbetsmarknadens förfogande. Projektet har uppdaterat processer och arbetsmetoder under projektets gång. Det visade sig t.ex. i början av projektet, att många deltagares hälsa var för dålig för att de skulle kunna delta i praktik eller introduktion i socialt företagande. Det skapades därför ett individuellt projekt med syfte att ge de svagaste deltagarna möjlighet till en individuell arbetsprocess för att på sikt kunna börja närma sig arbetsmarknaden. Handledarna var i början av projektet inte rustade för målgruppens sammansatta problematik och därför genomförde Psykiatriförvaltningen i Landstinget Blekinge tillsammans med projektets kvalitetsansvariga flera lärandeseminarier och workshops för projektets handledare, arbetsförmedlare och processansvariga för socialt företagande. 4. Arbetssätt Klara Livets manual för handledare bygger på konceptet Liv i Livet och har anpassats till målgruppens särskilda behov. Utbildningsprogrammet omfattar 22 veckor och innehåller ett antal metoder och verktyg som hjälper individen att förbättra sin självskattade hälsa, stärka självkänslan, få ökad självkännedom samt bättre sociala förmågor. Utbildningen inleds med 6 veckors introduktion med aktiviteter 4 dagar/vecka, 5 timmar/dag. Resterande 16 veckor har aktiviteter 5 dagar/vecka, 8 timmar/dag. Varje vecka består av 3 dagar Liv i Livet fördjupning och 2 dagar arbetsplatspraktik eller socialt företagande. Den metod som tillämpats i projektet Liv i Livet - bygger på en svensk vidareutveckling av det evidensbaserade utbildningsprogrammet Chronic Disease Self-Management Program, framtaget vid Stanford University i USA, i Sverige kallat Att leva ett friskare liv. v 1 v 7 v 22 Liv i Livet 50% Fördjupning, individuell arbetspraktik socialt företagande 100% Kursen omfattar totalt 22veckor fördelat på 6 veckor Liv i Livet introduktion med aktiviteter 4 dagar/vecka, 5 timmar/dag. Resterande 16 veckor har aktiviteter 5 dagar/vecka, 8 timmar/dag. Varje vecka består av 3 dagar Liv i Livet fördjupning och 2 dagar arbetsplatspraktik eller socialt företagande. Utbildningen är anpassat till individen som ska få mer kraft att mer bli sig själv. Det gör vi genom att träna på att vara med i nuet, avslappning och upplevelser. Vi arbetar med mål och nya verktyg. 12

14 En metod med individuella programsteg för att motivera deltagarna att öka sin arbetsbelastning och uthållighet, successivt efter sin förmåga, har använts i kombination med hemuppgifter. Hemuppgifterna innehöll olika verktyg, med vilka deltagarna tränade sig att anpassa sin arbetsprocess efter de egna behoven och sin egen förmåga. Under utbildningstiden fick deltagarna arbetslivserfarenhet och värdefulla kontakter genom arbetsplatspraktik och kunskap om socialt och kooperativt företagande, inklusive individuell rådgivning och coachning. Studiebesök och möte med inspiratörer var en viktig del i utbildningen. Genomförande av uppgraderingen Projektet har arbetat intensivt med workshops om ett framtida socialt företag där konceptet för Klara Livet skulle vara i centrum för affärsidén. Det gjordes en affärsplan, en SWOT-analys, med en särskild riskanalysworkshop som resulterade i att det fanns tre olika vägar att gå. 1) starta ett socialt företag utan offentligt stöd, 2) starta ett socialt företag med stöd från Landstinget Blekinge och 3) implementera projektet i Landstinget Blekinge. Vid ett möte med projektägaren i maj månad 2014 beslutades att målet skulle vara att implementera ägandeskapet av utbildningen i Landstinget Blekinge. Projektet har uppdaterat manualer och checklistor samt certifieringsmaterial och spridit projektet regionalt, nationellt och internationellt genom närvaro och presentation vid konferenser. Projektet har hållit ytterligare en kurs för unga under hösten 2013 med syfte att mäta kursens påverkan på depression och sömn. Utvärderingen är vid projektslut inte färdig. Projektet har tillsammans med europeiska parter formaliserat nätverket ENOPE, European network of patient empowerment, i vilket Landstinget Blekinge nu är medlem. Projektet har uppdaterat utbildningsmaterialet i form av manualer checklistor och certifieringsmaterial. Under påbyggnadsåret har vi arbetat med konceptet Liv i Livet som en affärsidé och vi började med att anlita en expert på affärsverksamhet. Vi har under året haft workshops om affärsidén, budget, likviditet, riskfaktorer och SWOT-analyser. Under våren 2014 gick Landstinget in med medel för att möjliggöra en implementering och det medförde att planerna sakta ändrades från ett socialt företag. Projektet bröt därför diskussionerna om ett socialt företag. Målgrupp Målgruppen har varit personer i åldrarna år i Blekinge län och Bromölla kommun som inte är aktiva i arbetslivet på grund av långtidssjukskrivning eller arbetslöshet samt personer som är, eller riskerar att bli, utförsäkrade från Försäkringskassan. Deltagarna rekryterades av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunernas socialkontor. Målgruppen kan ofta ha en lång tid av utanförskap bakom sig och har i många fall synliga eller dolda funktionsnedsättningar (allt ifrån ljudkänslighet till smärtproblematik). Därför är arbetet 13

15 med deras möjligheter och arbetsplatsernas tillgänglighet central i arbetet med att återgå till arbetsmarknaden. En sekundär målgrupp är samverkansaktörerna till vilka projektet sprider fördjupad kunskap om målgruppen utifrån olika aspekter av funktionshinder: medicinska, strukturella hinder och hinder som vi omedvetet skapar, och hitta metoder för att så tidigt som möjligt fånga upp dessa individer ifrån ett utanförskap. 5. Deltagande aktörer i projektet Projektägare är Landstinget Blekinge. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har svarat för rekrytering, handläggning och individuella handlingsplaner i samband med kursavslut. Myndigheterna har också varit ansvariga för medfinansiering. I styrgruppen har följande myndigheter och organisationer myndigheter ingått: Landstinget Blekinge Arbetsförmedlingen i Blekinge Försäkringskassan i Blekinge Kommunernas socialtjänst i Blekinge + Bromölla Coompanion Samordningsförbundet i Blekinge län (FINSAM) Företagarna Projektledare, projektkoordinator och projektägare från Landstinget Blekinge, följeutvärderare har också medverkat och vid behov även ekonom samt handläggare från ESF. Arbetsförmedlingen har varit engagerad i projektet där de har haft två handläggare (en i Karlshamn och en i Karlskrona) som varit med i kurserna och hjälpt deltagarna att komma närmare en praktikplats, i vissa fall en faktisk praktikplats och vidare i jobb. Handläggarna som har hjälpt till har också arbetat med att informera och utbilda deltagarna i vad det innebär att ha ett jobb, då många som gått kurserna inte haft ett jobb innan. Arbetsförmedlingen har dessutom medfinansierat med personal och deltagarnas ersättning. Försäkringskassan har låtit en av projektets resurser arbeta på Försäkringskassan för att ringa upp presumtiva deltagare och berätta om Klara Livet, som hjälpresurs till Försäkringskassans redan befintliga resurser tilläts inte det mer och istället gjordes rekryteringen av Försäkringskassans egna handläggare. Försäkringskassan har dessutom medfinansierat med personal och deltagarnas ersättning. Landstinget Blekinge har varit projektägare. Organisationen har bl.a hjälpt projektet med stöd till handledarna. I kurserna så möter vi många speciella situationer som måste hanteras på ett bra sätt och stödet i form av handledning har varit väldigt uppskattad. Coompanion har drivit en introduktion till socialt företagande i kurserna (för mer information se Samordningsförbundet i Blekinge har medfinansierat projektet. 14

16 Företagarna har med sitt nätverk försökt ställa upp med praktikplatser, utan framgång. I uppgraderingen av projektet har styrgruppen bestått av andra medlemmar, t ex bildningsförbundet i Blekinge, forskare, representanter från länets kommuner och landstingspsykiatrin. Under har projektet varit en del av Blekingeparaplyet 2. Blekingeparaplyet; återhämtning från psykisk ohälsa är ett utvecklings- och samverkansprojekt mellan kommuner, landsting, brukarrörelser och forskning. Fyra delprojekt ryms under paraplyet: Pengar, vänner och psykiska problem Kultur och Hälsa Livsstilscoacher Klara Livet 6. Jämställdhetsintegrering Landstinget Blekinges övergripande policydokument om mångfald och jämställdhet har varit gällande i projektet. Alla samverkande aktörer har gått ett BAS seminarium om jämställdhet och tillgänglighet ett antal nyckelpersoner i projektledningen har fått vidareutbildning i jämställdhetsfrågor. Projektet har försökt hålla en jämn könsfördelning i styrgrupp och projektgrupp. Vid projektstart var styrgruppen jämnt könsfördelad men därefter har det i stort sett enbart varit kvinnliga sökanden vid rekrytering till projektledning och handledning, vilket lett till överrepresentation av kvinnor i projektgrupperna. Alla beslut som berör individer har prövats ur ett jämställdhetsperspektiv. Valet av praktikplatser och affärsidéer för sociala företag har medvetet tagits fram för att passa alla deltagare oavsett kön. Traditionella könsroller som påverkar individens val av arbete har diskuterats i projektet. Deltagarna har uppmuntrats till att pröva ett yrke/arbetsplats där det egna könet är underrepresenterat. Könsfördelningen bland deltagare ur målgruppen har motsvarat könsfördelningen för sjukskrivningar i Blekinge län, där kvinnorna är överrepresenterade i gruppen långtidssjukskrivna. Nästan två av tre sjukskrivna i länet var 2010 kvinnor. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning HANDISAMs riktlinjer och checklistor för förbättrad tillgänglighet har använts för att säkerställa den fysiska tillgängligheten på utbildningsplatserna, inkubatorerna och praktikplatserna. Checklistorna har använts vid upphandling av utbildningsanordnare och utvärderare. Vi har i projektet använt oss av Skriv så att folk förstår! en handbok i att skriva på lätt svenska. Folkhögskolorna i alla orter har handlingskraftigt anpassat lokalerna för de deltagare som haft problem med tillgängliheten. 2 Se 15

17 8. Regionala prioriteringar I det regiongala tillväxtprogrammet för Blekinge anges att Det finns i Blekinge, precis som i hela Sverige, personer i arbetsför ålder som står utanför arbetsmarknaden. Det finns också personer som arbetar mindre än de skulle vilja eller riskerar att hamna utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Ungdomar, långtidssjukskrivna, långtidsarbetslösa, nyanlända invandrare och funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga är viktiga grupper där det i vissa fall behövs bättre infasning till arbetslivet. Det är viktigt både för näringslivet och för samhället att det genomförs insatser som gör det möjligt för dessa personer att bli en del av Blekinges arbetskraft." Av 2011 års folkhälsorapport från Landstinget Blekinge framgår att andelen som uppger en god psykisk hälsa i Blekinge har, enligt Hälsa på lika villkor, minskat från 54 procent år 2005 till 51 procent år Riksgenomsnittet ligger på 56 procent. Både män och kvinnor i Blekinge svarar för denna lägre siffra. 7 procent av männen och 13 procent av kvinnorna i Blekinge uppger att de känner sig ganska eller mycket stressade. Mest stressade är kvinnor. Sömnsvårigheter är ett lika vanligt problem som stress. 7 procent av männen och 12 procent av kvinnorna uppger att de har haft sömnsvårigheter i högre utsträckning än vanligt de senaste veckorna. Stress och sömnsvårigheter kommer ofta hand i hand, det vill säga de som uppger att de känner sig stressade uppger också att de har sömnsvårigheter i större utsträckning. 45 procent av kvinnorna och 57 procent av männen i Blekinge uppger en god psykisk hälsa. Vid jämförelse mellan kommunerna är det en lägre andel som uppger god psykisk hälsa i Olofström och Karlshamn, detta gäller framför allt kvinnor i Olofström och män i Karlshamn. Bland dem med låg inkomstnivå anger 38 procent en god psykisk hälsa. Andelen kvinnor i denna grupp som uppger god psykisk hälsa är ännu färre, 33 procent, jämfört med männen. Av dem som haft ekonomiska svårigheter det sista året upplever 34 procent ett bra psykiskt hälsotillstånd, jämfört med 55 procent av dem som inte haft svårigheter. Den främsta orsaken till sjukskrivning är psykisk ohälsa i form av ångest och depression. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning har minskat jämfört med föregående år, framför allt för kvinnor. Skillnaden mellan könen har minskat, oavsett om det gäller sjukpenning eller sjukersättning. De regionala skillnaderna har nästan helt försvunnit både när det gäller sjukpenning och nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar. Vid en inventering av sjukfallen i Blekinge 2010 kunde konstateras att Karlshamn låg högre än länet i genomsnitt, avseende andelen sjukskrivna var antalet nya sjukskrivningar i Sverige fler och längre än under 2010, men siffrorna är fortfarande relativt låga. Antalet beviljade sjukskrivningar har minskat kraftigt de senaste åren. Nyinflödet är numera fall per år vilket kan jämföras med år 2007, då det var nya fall. I december 2011 var ohälsotalet i riket 27,7 medan det i Blekinge var 30,3. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Det mäts i antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning och sjukersättning/aktivitetsersättning (tidigare benämnd förtidspension) från socialförsäkringen, som relateras till antal registrerade sjukförsäkrade individer i åldern år. Den enskilt största inverkan på ohälsotalet har det antal dagar som utbetalas inom ramen för sjuk- eller aktivitetsersättning. " 16

18 9. Spridning och påverkansarbete Projektledningen har deltagit i erfarenhetsutbyte och informationer på nationell och internationell nivå. Projektet har arbetat i ett regionalt nätverk för spridning av arbetsmetoder och information. (ESF-nätverket i Blekinge). Projektet Klara Livet har deltagit i följande konferenser och möten för att sprida erfarenheter: Helsingfors, Finland november 2012 möte med projektet Mood for Work som arbetar med att utbilda företagare i hur det är att anställa personer i behov av rehabilitering. Hässleholm 6 februari 2013 studiebesök av projektet Samverkan utan gränser. Framförallt diskuterades implementering och hur viktig samverkan är för att uppnå det. Göteborg maj 2013 Internationell konferens HPH, Health Promoting Hospitals and Health services. Utrecht, Nederländerna, 26 juni 2013 transnationellt möte med ENOPE. Möte om formalisering av nätverkets medlemskap. Stockholm, 2 september 2013 för presentation av Klara Livet för psykiatrin nationellt med SKL och Blekingeparaplyet. Karlshamn 6 september 2013 Kultur och Hälsa-konferensen i Karlshamn. 6 september Bryssel, Belgien november 2013, European Employment Forum & ENOPE. Presentation av Klara Livet samt workshop om slutdokumentation av samarbetet med Mood For Work Halmstad 11 mars 2014 på ett implementerings-seminarium arrangerat av Spel. Basel, Schweiz mars 2014 på Careum och ENOPE-konferensen, huvudfokus var patientmakt och patientrelaterade uppfinningar och lösningar, där presenterades Klara Livet och ett arbetsmöte med ENOPE-nätverket. Karlshamn 20 maj 2014 CSR-konferens i Lokstallarna presenterade Klara Livet. Företags samhällsansvar (CSR, engelska Corporate Social Responsibility) kallas idén att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Malmö 24 juni 2014 möte med ENOPE-nätverket, där Klara Livet presenterades och diskuterade möjligheter att sprida projektet internationellt. Det bestämdes att ett formellt avtal om nätverkets medlemmar, ansvar och befogenheter ska göras mellan medlemsländerna. Almedalen, 30 juni-5 juli Extern utvärdering Följeutvärdering Projektet har haft extern följeutvärdering till stöd för styrgruppen och projektledarna. Utvärderarna arbetade främst med projektlogik och processtöd genom intervjuer och deltagande observationer. Vid årsskiftet 2012/13 byttes utvärderarna ut. Den nya utvärderarenfortsatte den lärande utvärderingen i form av processtöd, deltagande observationer, SWOT-analyser, dialogseminarier och intervjuer av fokusgrupper etc. Under den senare delen av projektet har fokus legat på implementering, spridning och påverkan. 17

19 För mer information se följeutvärderingsrapport (Appendix I). Socioekonomisk analys (Se ) Ett årligt utanförskap kostar samhället i genomsnitt cirka kr per person. Det är ett av resultaten av de drygt sextio olika sociala projekt, som utvärderats samhällsekonomiskt sedan Kostnaderna och uteblivna intäkter för samhället beror på att deltagaren inte arbetar samt kräver mera vård- och handläggningsresurser från samhällets sida än vad som skulle varit fallet om personen försörjde sig själv och befann sig i ett arbete. Typfallsberäkningarna för Klara Livet indikerar att projektet skapar samhällsekonomiska intäkter i nivå med andra liknande projekt, men med en lägra projektkostnad än liknande projekt. 11. Egenutvärdering I projektet har deltagarna besvarat en enkät med 22 frågor om den egenupplevda hälsan. Frågorna har ställts i början och i slutet av kursen samt 3, 9 och 15 månader efter kursslut. Då vi sammanställt informationen utan sekretessuppgifter så har vi anlitat extern hjälp för att säkerställa statistiska data. Detta har gett oss en ovärderlig möjlighet att visa på att det vi gör är bra för den enskilda individens hälsa och för oss att kunna göra förbättringar i programmet där det har behövts. 12. Kommentarer och tips Det är svårt att genomföra projekt i en offentlig verksamhet där projektet har andra behov som vanligtvis inte förekommer inom organisationen. Tänka på möjligheter i form av stöd från myndigheter. Att styrgruppens medlemmar har rätt mandat. Den komplicerade redovisningen av medfinansieringen av deltagarnas inkomster. Redovisningen från arbetsförmedlingen med hjälp av Presto har varit omständigt. Tyvärr har omständigheterna till att projektet inte kunde allokera en resurs 100% på det inneburit att mycket tid lagts på administration av projektledningen när annat såsom målen för projektet hade varit viktigare. Att i början av projektet rigga upp för en implementeringsplan och att ämnet hålls levande genom hela projektet. För att starta och driva ett socialt företag behöver det finnas eldsjälar. 13. Kontaktpersoner Lena Wikström, projektledare, Carina Stjernkvist, kvalitetsansvarig, Helen Havby, projektledare, För mer information eller 18

20 APPENDIX I Utvecklingsinriktat lärande i ESF-projektet Klara Livet. Slutrapport projekttiden Under projekttidens sista sex månader utfördes den lärande utvärderingen inom projektet Klara livet av docent Gunilla Albinsson, Blekinge Tekniska Högskola. Analys av måluppfyllelse, utfall, resultat och effekter Projekt Klara Livet följer uppsatta direktiv från Europeiska Socialfonden och uppfyller i väsentliga delar helt eller delvis projekt- och effektmålen. Projektets fokus ligger på såväl individ som på samhällsnytta, sätter brukarperspektivet i centrum och har i princip nått ut till det antal kursdeltagare som planerats. En av projektets viktigaste framgångsfaktorer är den starka projektidén med utbildning och arbetsplatspraktik alternativt socialt företagande, en kombination som bör stärka individens möjligheter att få ett arbete eller närma sig arbetsmarknaden. Kursledarnas kompetens och engagemang, där många olika professioner och kompetenser samverkar, närhet till kursdeltagarna och individanpassning sammantaget med den metodutveckling som ägt rum i utbildningen är ytterligare framgångsfaktorer. Resultat och utfall på individnivå är i nuläget endast begränsade. Förbättringar i kategorierna allmän hälsa, psykisk hälsa, självkänsla, självförtroende, sovvanor, matvanor och hantering av symptom har påvisats med hjälp av Wilcoxon signed rank test. En svaghet är dock att mätningar vid baseline inte gjorts, varför dessa resultat måste betraktas som preliminära. Ytterligare en svaghet är att ingen forskning bedrivits inom projektet. Frågan om utbildningskonceptet leder till att de individer som deltagit i den riktade insatsen har närmat sig arbetslivet och fått större inflytande över sin upplevda hälsa bör därför fördjupas under den kommande projektperioden. Intressant att reflektera över är även betydelsen av den uppmärksamhet som riktats mot de individer som deltagit i interventionen i relation till individer som följt regelmässiga riktade insatser. Det vore därför värdefullt att kartlägga utvecklingen utan interventionsinsatserna, det vill säga jämföra resultatet med ett referensresultat; fall där insatsen inte gjorts. Skillnaden mellan dessa båda utfall blir då ett mått på interventionens effekt. På strukturell nivå fyller projekt Klara Livet en viktig funktion och erbjuder verktyg som Arbetsförmedlingen inte tidigare kunnat erbjuda. En av utvärderingens viktigaste konklusioner är att för många deltagare har projektet varit en väg att komma vidare i en rehabiliteringsprocess med slutmålet att komma in på arbetsmarknaden. Innovativt är även de nya samarbetsformer som utvecklats under projekttiden. En utmaning inför den förlängda projekttiden är att ytterligare stärka och sedimentera den samverkan som byggts upp mellan myndigheter och andra aktörer, men även att pröva och ge alternativ till ordinarie strukturer och regelverk. Det är svårt att i nuläget förutse om de nyskapande idéer som projektet genererat har förutsättningar för att utvecklas till en social innovation, omsatt i värdeskapande produktion och hållbara lösningar. Klart framstår att projektet bidragit till en positiv utveckling, kunskapsspridning och ett vidgat kontaktnät mellan projektets samverkanspartners. Under projektets slutfas bör tolkning och analys av resultatet, utfall och effekter fördjupas, liksom analysen av framgångsfaktorer, misslyckanden och utmaningar (se Albinsson, 2013). Lärande utvärdering ESF-projektet Klara Livet Rapport implementeringsfasen För att fånga så många olika aspekter som möjligt av projektprocessen, med målsättning att få kontroll över data, valdes en multimetodisk ansats i form av metodtriangulering såväl inom som mellan olika metoder. Intervjumetoden har möjliggjort för följeutvärderaren att ringa in utvärderingsuppdragets frågeställningar och därigenom öka metodens tillförlitlighet. Triangulering mellan metoder omfattar dokumentanalys, processtöd, semistrukturerade, öppna och nätbaserade intervjuer, observationer, dialogseminarier samt reflekterande samtal i fokusgrupper. Insamlingen av data ägde rum under tiden september 2013 till augusti 2014 (se Albinsson, 2014). Analys av måluppfyllelse, utfall, resultat och effekter Projektets innovativa ansats under har erbjudit möjligheter att testa och utveckla de tankar om implementering som vuxit fram under projekttiden. Nya kontakt- och samarbetsytor har skapats, exempelvis med det europeiska nätverket ENOPE, men även inom Landstinget Blekinge där Vuxenpsykiatrin och primärvården blivit nya samarbetspartners. Detta genom att Landstinget Blekinge genom ett budgetöverskott för 2014 i psykiatrins och primärvärdens verksamheter bidragit med 3,1 miljoner SEK till kurser riktade mot målgruppen unga vuxna i åldern år. Att utvärdera denna nya inriktning är i nuläget omöjligt. En tänkbar utveckling är att Landstinget Blekinge permanentar Klara Livets projektidé inom den folkhälsoprofil som eventuellt ska införas vid folkhögskolorna. Interventionsinsatsen kan på detta sätt spridas till andra verksamheter och förhoppningsvis generera långsiktiga multiplikatoreffekter. En viktig del i Klara Livet är att ge utrymme för experiment och skapa innovativa lösningar. Att under ett år lyckas med att fördjupa en försöksverksamhet i syfte att skapa en ekonomisk förening/socialt företag utan vinstutdelning visade sig, trots stora ansträngningar från strategigruppen/projektgruppen, vara ett ouppnåeligt mål. 19

21 Följeutvärderarens bedömning är att adekvata aktörer och organisationer har påbörjat ett samarbete och att gränsöverskridande arbetssätt fått bäring. Implementeringen har dock försvårats av att deltagande myndigheter styrts av den metodutveckling som bedrivs på nationell nivå. Myndigheten på lokal nivå har därför inte haft mandat att genomföra förändringar inom den egna verksamheten. En särskilt positiv aspekt är att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen lokalt påbörjat gränsöverskridande samarbete. Projektet har vid den förlängda projekttidens slut kommit en bit på vägen mot en implementering av projektidén och det övergripande målet är delvis uppfyllt. Ett annat positivt resultat är att utbildningskonceptet visat sig vara användbart i olika målgrupper och att fler kurser än planerat slutförts. Flera källor, exempelvis enkäter, kvalitetsdokumentation samt intervjuer och samtal med representanter för projektägaren, projektledaren, kvalitetsansvariga och kursledare ger stöd för att Klara Livets kursdeltagare övervägande upplevt projektets utbildningskoncept som motiverande och utvecklande. Projektet har även skapat förutsättningar för att implementeringen kommer andra än de individer som deltagit i kurserna till godo. En trolig långsiktig effekt är att de nya samarbetsformerna, inom vilka olika professioner samverkat, bidragit till en helhetssyn på de individer som medverkar i utbildningsinterventionen. En långsiktig effekt skulle också kunna bli att de samverkanspartners som deltagit i projektet vidareutvecklar samarbetsformer och kommunikationskanaler som inte funnits tidigare. Om projektet under fortsatt implementeringsfas hösten 2014 kan stimulera till lärprocesser inom de myndigheter som medverkat i projektet, alternativt i andra utvecklingsverksamheter, kan detta leda till långsiktiga multiplikatoreffekter. För Landstinget Blekinges del är projektet nyskapande då en samhällsinriktad kombination av rehabilitering och arbetsförberedelse prövats. För att ett projektbaserat utvecklingsarbete ska kunna leda till långsiktiga effekter på organisations- och strukturnivå krävs ett aktivt ägarskap. Ett sådant innebär att verksamhetsansvariga beslutsfattare på ett tydligt och aktivt sätt ansvarar för fortsatt implementering, efterfrågar resultat, styr strategiskt samt ger stöd till verksamheten. Bedömningen är att effekten av projektets uppnådda resultat har genererat förutsättningar för samverkan där såväl informella och tentativa nätverk som mer formaliserade samarbetsformer prövats. Tillsammans med det utvecklingsinriktade, stödjande har förutsättningar skapats som på sikt kan omsättas i värdeskapande produktion och hållbara lösningar. Sett ur ett längre perspektiv är det i nuläget omöjligt att förutsäga huruvida effekter på samhälliga strukturer kommer att uppnås. När projekttiden avslutas har projektet ännu inte lyckats implementera metoder och kompetens i den reguljära verksamheten, dock planeras ytterligare kurser riktade mot unga fram till december. Den ideella föreningen är i nuläget inte bildad och de effektmål som berör utökat samarbete med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och privata aktörer har endast utvecklats i blygsam omfattning under den förlängda projekttiden. Samverkansaktörernas arbete med att implementera metoden/modellen i sina ordinarie verksamheter har heller inte intensifierats på det sätt som man hoppats på. Hindrande faktorer såsom organisationernas snäva ekonomiska ramar kombinerat med att de olika aktörerna inte har mandat att bedriva förändringar och metodutveckling inom organisationen/myndigheten kvarstår således. Konkret innebär det att Försäkringskassan i Blekinge saknar ekonomiska resurser och personal för att permanenta Klara Livets verksamhetsidé. Arbetsförmedlingen i Karlskrona har haft intentionen att upphandla projektet, men misslyckats beroende på att en nationell upphandling mot samma målgrupp redan verkställts. Samverkan med Coompanion eller sociala företag i regionen har inte ägt rum, inte heller har skapandet av en strategisk modell för spridning inom Landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna såväl lokalt, regionalt som nationellt utarbetats. Det är svårt att förutsäga huruvida ett projekt ska leda till hållbara effekter eller hur man ska arbeta för att förväntade långvariga effekter ska uppstå. För Landstinget Blekinges del är projektet nyskapande då en samhällsinriktad kombination av rehabilitering och arbetsförberedelse prövats. För att ett projektbaserat utvecklingsarbete ska kunna leda till långsiktiga effekter på organisations- och strukturnivå krävs ett aktivt ägarskap. Ett sådant innebär att verksamhetsansvariga beslutsfattare på ett tydligt och aktivt sätt ansvarar för fortsatt implementering, efterfrågar resultat, styr strategiskt samt ger stöd till verksamheten. Bedömningen är att effekten av projektets uppnådda resultat har genererat förutsättningar för samverkan där såväl informella och tentativa nätverk som mer formaliserade samarbetsformer prövats. Tillsammans med det utvecklingsinriktade, stödjande har förutsättningar skapats som på sikt kan omsättas i värdeskapande produktion och hållbara lösningar. Sett ur ett längre perspektiv är det i nuläget omöjligt att förutsäga huruvida effekter på samhälliga strukturer kommer att uppnås (Albinsson, 2014). För mer information se 20