JACOBS STEGE. testa dig själv Är du av rätta virket? SID 21. Vinn resa till kärnkraftverk! Återanvända kärnavfall? Javisst! SID 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JACOBS STEGE. testa dig själv Är du av rätta virket? SID 21. Vinn resa till kärnkraftverk! Återanvända kärnavfall? Javisst! SID 8"

Transkript

1 ALLT OM NUMMER 1/2012 Laddad med möjligheter EXKLUSIV INTERVJU MED PERCY BARNEVIK DÄRFÖR VILL HAN FÖRÄNDRA VÄRLDEN SID 11 Psst! Läs mer om utbildning, jobb och forskning på Återanvända kärnavfall? Javisst! SID 8 JACOBS STEGE Han går på en av Sveriges absolut bästa gymnasieskolor: Forsmarks skola. Nästa år vill han läsa kärnkraft på Harvard eller KTH. SID 6 testa dig själv Är du av rätta virket? SID BEHÖVS PÅ 10 ÅR Här finns de nya jobben SID 5 Kalla fakta om Fukushima SID 18 För dig som pluggar: Vinn resa till kärnkraftverk! SID 22 Foto: Johan Alp

2 Världen behöver energi, vi behöver din! Världen står inför en av sina största utmaningar: Energibehovet kommer att fördubblas inom de närmsta decennierna, samtidgt som CO 2 - utsläppen behöver halveras. AREVA antar denna utmaning genom att erbjuda banbrytande koncept inom elförsörjning. Förutom utveckling av förnyelsebar energi arbetar vi med att leda kärnkraften mot en mer säker framtid. Industrin har stora investeringsplaner för framtiden. I Sverige behöver vi därför fortsätta växa för att kunna möta våra kunders ökade efterfrågan på kvalificerade tekniska tjänster. Vi har ett ständigt behov av personal, i synnerhet inom anläggningskonstruktion och strukturmekanik. AREVA NP Uddcomb Kontakt: Ann Fejne Tel: Allt LJUS på energibranschen När du tänker energi, tänk Epsilon. Vi har under många år medverkat till effektiva och miljöanpassade energisystem både i Sverige och andra länder. Våra arbetsområden är kärnkraft, offshore, värmeoch vattenkraft, alternativ energi samt batteri- och hybridteknik. Är du en erfaren eller nyexad ingenjör alternativt systemvetare och vill utvecklas? Är du uppdragsgivare eller driver ett företag och vill bli partner? Ta kontakt med oss. Vi har ramavtal med landets ledande företag inom energibranschen. Epsilon är Sveriges snabbast växande konsultföretag inom teknik- och systemutveckling. Nu behöver vi fler medarbetare och partners som tillför energi! Kontaktpersoner: Emil Carlsson, Göteborg, , Carl Sjöberg, Helsingborg, , Erik Freese, Stockholm, , Henrik Cederschiöld, Stockholm, ,

3 Tillsammans skapar vi en säkrare värld. Scandpower arbetar med riskhantering, säkerhetsfrågor, kvalitet, tillgänglighet och tillförlitlighet inom energi-, transport- och processindustri. Ett aktuellt exempel där vi på ett nyskapande sätt kombinerar vår breda kompetens från olja & gas och kärnkraftsindustrin är utveckling av en riskmodell för att förhindra upprepning av den typ av olycka som orsakade explosionen vid oljeriggen Deepwater Horizon Detta projekt är banbrytande och ett bra exempel på konsultuppdrag och mjukvaruutveckling som spänner över flera branscher. Vår kompetens omfattar alla de områden som IAEA definierat inom säkerhetsanalys för kärnkraftverk. RiskSpectrum, vår programsvit för risk- och tillförlitlighetsanalyser, används idag på hälften av världens kärnkraftverk. För mer information om våra tjänster, se

4 ATT ICKE TYNGA JORDEN ORDEN ÄR Dag Hammarskjölds, men kunde lika gärna beskriva den största utmaning som mänskligheten står inför. I dag saknar nästan en miljard människor rent vatten, den främsta byggstenen för ett värdigt liv. För att pumpa upp vatten, rena och transportera det behövs energi. Vår stora utmaning är därför att producera energi utan att föröda klimat och miljö. Utan att tynga jorden. Att icke tynga jorden. Inget patetiskt Excelsior, utan endast detta, Att icke tynga jorden. 4 ALLDELES NYSS passerade vårt släkte 7 miljarder. Vi kan räkna med att hamna runt 9 miljarder år Vi ska alltså klara energi till 30 procent fler, och dessutom bereda ett värdigt liv för alla dem som i dag inte har västerländsk levnadsstandard. Min förhoppning är att vi kommer att använda energislag som inte på lång sikt föröder möjligheten för kommande generationer att få ett gott liv. Kärn kraften, som i princip inte ger några koldioxidutsläpp alls, är ett sådant energislag. Dessutom använder kärnkraften väldigt lite av jordens begränsade resurser. Och efter ett helt livs elanvändning ryms kärnavfallet i ett dricksglas: knappt 3 deciliter. SVERIGE HAR INTE byggt ny elproduktion på nästan 30 år. Sedan årsskiftet är det tillåtet igen och diskussionen om nya kärnkraft-raftverk har tagit fart. Branschen n räknar med 5000 nya jobb de kommande tio åren. Samtidigt ökar Sverige sina satsningar rejält inom forskning på framtidens kärnkraft, där dagens kärnavfall kan bli bränsle i nya typer av reaktorer. Dessa nya reaktorer är ett stort steg på vägen mot framtidshoppet: Att inte tynga jorden. Jan Blomgren, föreståndare Svenskt Kärntekniskt Centrum aktuellt Energieffektivitet SÅ HÄR MYCKET, ett enda dricksglas med uranbitar, ungefär 3 deciliter, går det åt för att producera den el som du använder under en livstid. VISSTE DU ATT... kärnkraften står för ungefär hälften av Sveriges elförsörjning? Här är ditt livs elbränsle TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: KARIN SÖDERSTRÖM Det är också exakt så här mycket avfall som ett helt livs elanvändning resulterar i om elen produceras med kärnkraft. Två små uranbitar på en kubikcentimeter är tillräckligt för att driva en hel villa under ett år. Om du i stället hade fått din el genom ett kraftverk eldat med kol, den vanligaste metoden i stora delar av världen, hade du behövt multiplicera siffran med en miljon. HELA SVERIGES SAMLADE mängd kärnavfall från de senaste 30 årens elproduktion uppgår till 8000 ton, eller 800 kubikmeter. I volym motsvarar det en medelvilla. Allt avfall som den svenska kärnkraften någon- sin har producerat ryms där- för i en enda underjordisk bassäng utanför Oskars hamn. Den tekniska utvecklingen innebär också att kärnkraften numera får ut dubbelt så mycket energi av varje uranbit som Två små uranbitar är tillräckligt för att driva en villa under ett år. Framtidens kärnkraftteknik som utvecklas just nu och brukar kallas Gen IV, innebär att vi kommer att kunna återanvända det kärnavfall vi redan har. Varje uranbit kommer att kunna användas minst fem gånger. Samtidigt kommer halveringstiden för avfallet att minska från år till mindre än år. Red:s anm: Det du ser i glaset på bilden är finsk lakrits. Men faktum är att riktiga urankutsar ser ut nästan så här. UTGIVARE: SKC Svenskt Kärntekniskt Centrum Frågor om innehållet besvaras av: Jan Blomgren, Atomen distribueras med Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, mars 2012 PRODUCERAD AV: Projektledare: Mats Westerberg Redaktör: Sofia Hillborg Formgivning: Karin Söderström Korrektur: Solveig Enblom Tryck: Sörmlands Grafiska För information om innehållet, kontakta Mats Westerberg,

5 VISSTE DU ATT... nästa generations kärnteknik, Gen IV, kommer att kunna återanvända kärnbränslet minst fem gånger? Här finns jobben Bästa framtids utsikterna för kärnkraftsingenjörer UNDER DE NÄRMASTE TIO åren kommer den svenska kärnkraftsbranschen att behöva anställa nya medarbetare om året. Det bedömer Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC. TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: VATTENFALL Branschen efterfrågar framför allt högskoleingenjörer och civilingenjörer. Allra hetast på arbetsmarknaden är maskiningenjörer, elkraftsingenjörer, kemiingenjörer och ingenjörer med kompetens inom nukleär teknik. Dess utom behöver branschen en mängd andra typer av kompetens, exempelvis ekonomer, jurister och IT-personal. I beräkningarna om behovet av 5000 nya medarbetare på tio år, har SKC inte räknat in den nybyggnation av ny kärnkraft som troligen kommer att göras under de närmaste åren. Många svenska Det är inte bara en fråga om kärnkraft, utan om att vi har tillräckligt med energi i landet. Inget ansvarigt parti kan säga att vi bara kan köra på i en viss riktning om vi inte säkrar jobben... Det är oerhört viktigt att flera partier i vårt land kan sluta en blocköverskridande överenskommelse om energin. Foto: Magnus Selander Stefan Löfven, ny social demokratisk partiordförande Allt du behöver veta om kärnkraft: Den som utbildar sig till ingenjör med inriktning på maskinteknik, elkraft, kemi eller kärnkraft blir hett eftertraktad på arbetsmarknaden. Kärnkraftsbranschen behöver anställa minst nya medarbetare de närmaste tio åren. kärnreaktorer börjar närma sig sin maximala livslängd och behöver bytas ut. Både Vattenfall och E-on har deklarerat att de planerar för en eventuell nybyggnation. Detta kommer att skapa ännu fler nya jobb. Beroende på hur branschen väljer att genomföra nybyggnationen, handlar det om ytterligare mellan 500 och 5000 arbets tillfällen. Kort om SKC SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM (SKC) har som uppdrag att trygga branschens tillgång till kvalifi cerad utbildning och forskning inom det kärntekniska området. SKC delfi nansierar forskning och utbildning vid KTH, Uppsala universitet och Chalmers. I SKC ingår Strålsäkerhets myndig heten, Forsmark Kraft AB, Ringhals AB, Westinghouse Electric AB och OKG. Hallå där, Sophie Grape, som forskar kring kärnämneskontroll på Uppsala universitet. Vad går din forskning ut på? Nu när vi utvecklar fjärde generationens kärnkraft och har möjlighet att göra om det här från början, så ska vi göra det rätt. Vårt mål är att göra det så svårt och oattraktivt att framställa vapenmaterial från civil kärnkraft att ingen gör det. Hur då? Man kan skapa nya bränslematerial som är utblandade med ämnen som gör att de blir besvärliga att hantera och svåra att separera ut. Nya kärnkraftsanläggningar kan också designas så att känsliga processer inte hanteras direkt av människor utan är fjärrstyrda, så att det i princip blir omöjligt att få tillgång till materialen. Fjärde generationens kärnkraftteknik, Gen IV, ska kunna återanvända kärnbränsle. Kan man skapa slutna system där kärnbränslet aldrig lämnar anläggningarna? Det finns flera olika möjliga reaktorkoncept. En del bygger på att man laddar kärnreaktorn en gång och sedan kör i år tills kärnbränslet är slut, det som brukar kallas nukleära batterier. Det finns också andra lösningar. Sverige bäst i klassen på CO 2 -utsläpp SVERIGE ÄR ETT av de rika länder som släpper ut allra minst koldioxid per person: 5,3 ton jämfört med 10,5 ton för Norge och 17,9 ton för USA*. Av de 58 länder som står för 90 procent av koldioxidutsläppen rankas Sverige som allra bäst av miljöorganisationerna Germanwatch och Climate action network.** En orsak är att kärnkraft och vattenkraft står för huvuddelen av elproduktionen. * Världsbankens utsläppslista 2008 ** Climate Change Performance Index 2012 Foto: Samuel Unéus

6 VISSTE DU ATT... de vanligaste utbildningarna för tidigare Forsmarkselever är ingenjör (75%) och läkare (5%)? Forsmarks skola Harvard nästa? VISSTE DU ATT en av Sveriges fem bästa gymnasieskolor ligger i norra Uppland? Välkommen till Forsmarks skola. Bered dig på att bli grymt imponerad. Forsmarks skola ligger i k-märkt bruksmiljö nära en herrgård från 1700-talet. Skolan har energiinriktning, ägs och drivs av Forsmarks kraftgrupp, dotterbolag till Vattenfall. TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: JOHAN ALP, REBECCA ERIKSSON Jacob Jonsson är en av de 90 eleverna på skolan. Han var missnöjd med sin gymnasieskola i Örn sköldsvik och bestämde sig för att flytta 40 mil söderut. Det var inte så hög nivå på undervisningen på min förra skola. Det var inte utmanande alls. Och så fick jag inte läsa både matte F och kemi B, och det var det som verkligen fick mig att vilja byta skola. Jag ville läsa tyska också, men det fick jag inte. Men här på Forsmarks skola togs jag emot med öppna armar. Forsmarks skola är en av Sveriges absolut bästa skolor, med toppresultat år efter år. Om man tittar på resultaten är det inget snack om saken: det här är en elitskola. Men på Forsmark kommer eleverna från alla möjliga bakgrunder. Här är det bara ambitionerna som styr. Och en kärlek till kunskapen för kunskapens egen skull. I DAG LÄSER JACOB sista året på naturprogrammet med energiinriktning. Förutom det läser han en del andra kurser också. Extra energikunskap, kemi C, matte G, engelska, svenska, tyska och franska, förutom utökad kemi, biologi, kurser i fysik, dynamik, hållfasthetslära, termodynamik, och lite annat smått och gott. Klass kompisen Stina Sellberg läser utökade datakurser, svenska och engelska på högre nivå samt matte G, högre biologi, kemi C, franska och javisst ja, kinesiska. På Forsmarks skola är det nämligen ingen som hindrar en från att läsa så mycket som man bara vill och orkar. De flesta elever läser 500 poäng extra. Det blir roligare ju djupare man går i ett ämne, säger Stina. Hon kommer från Uppsala och gick tidigare på Sigtuna Humanistiska. Min förra skola var inte direkt dålig, men det är helt klart en annan nivå på lärarna här. Man vet att man aldrig kommer att vara bättre än lärarna, att de alltid kommer att kunna hjälpa en. Den största skillnaden ligger inte i eleverna, utan i lärarna. När någon lägger Jag är intresserad av naturvetenskap och fysik, så självklart är kärnkraft ett intressant om råde för mig. Jacob Jonsson Stina Sellberg flyttade hemifrån för att få läsa på en av Sveriges bästa skolor. ner så mycket tid på en känner man att man måste ge något tillbaka, säger Jacob. STINA SÄGER ATT hon kan rekommendera skolan för alla som är ambitiösa och vill ha en motiverande omgivning. Jag har kompisar som valde andra gymnasier och ibland känns det som om vi läser på en helt annan nivå. Jacob och Stina har höga ambitioner för framtiden. Stina vill läsa till läkare på Karolinska Institutet och Jacob drömmer om att läsa vidare i USA. Helst MIT eller Harvard, men förmodligen blir det teknisk fysik på KTH. Forsmarks skola: PÅ FORSMARKS SKOLA går ett 90-tal elever från hela landet hade 100 procent av avgångs eleverna högskolebehörighet, 93 procent läste ett utökat program och hade ett poängsnitt på 3 125, varav 99,3 procent var godkända. 97 procent går vidare till högskolestudier. Enligt en undersökning av SCB har eleverna från Forsmarks skola den femte högsta medianlönen i landet. SÖKA TILL FORSMARKS SKOLA: Du söker till årskurs 2, och läser årskurs 2 och 3 på skolan. Dessutom fi nns möjlighet att läsa ett 4:e år. Sista datum för ansökan är 15 maj.

7 Vår vardag innehåller massor av teknik. Det är saker som gör det lättare att leva och fungera i våra hem och i samhället. Det handlar om allt från mobiltelefoner, datorer, fordon, kylskåp, mikrovågsugnar till sjukhus och värme. Men bakom varje teknisk lösning finns en människa. En människa som är kunnig inom sitt speciella område, som drivs av nyfikenhet att utveckla en ny produkt eller förbättra något som redan finns. I Uppland arbetar människor med tekniska yrken. Branscherna är bioteknik, energi, verkstadsindustri, gruvbolag, tillverkningsindustri, marinindustri, gjuteri och klimatsystem. Många företag är internationella och andra arbetar som underleverantörer med särskilda kvalitetskrav till större företag. Teknik är inte konstigare eller svårare än något annat område som man har lärt sig. Det finns hur många olika och spännande uppdrag som helst för både tjejer och killar. Några exempel på jobb; produktutvecklare, svetsare, programmerare, inköpare, miljövårdstekniker, designer, ingenjör, drifttekniker, CNC-operatör, produktionstekniker, marknadsförare, konstruktör, laborant, CAD-tekniker, transportör. Bakom Teknikcollege Uppland finns Uppsala, Tierps och Östhammars kommuner. Tillsammans med företag och skolor i regionen arbetar vi för att certifiera gymnasieprogram men även yrkeshögskole-, vuxen- och högskoleutbildningar. De aktuella gymnasieprogrammen är teknikprogrammet industritekniska programmet el- och energiprogrammet fordons- och transportprogrammet Företagen ställer krav på vad utbildningarna ska innehålla baserat på vilka behov de har. Företagen erbjuder under utbildningens gång praktikplatser, sommarjobb, kontakter och projektarbeten för att du lättare ska få ett jobb när du är klar. Välkommen att upptäcka din tekniska vardag! Illustration: Elin Karlsson

8 VISSTE DU ATT... den första kärnreaktorn i Sverige låg på Östermalm i Stockholm? 1954 startades R1 som låg insprängd i berget, 27 meter under KTH. Ny teknik gör det möjligt Återanvändning av kärnbränsle DET TALAS MYCKET OM ÅTERANVÄNDNING, så varför inte återanvända också kärnbränsle? Chalmers leder en europeisk storsatsning med målet att återvinna minst 80 procent av kärnavfallet. På köpet minskar avfallsmängderna och tiden som avfallet måste slutförvaras. TEXT: KARIN REHN FOTO: TOMMY HVITFELDT Hanna Hedström, Sabrina Tietze och Emma Aneheim är doktorander inom kärnkemi. Deras arbete för att återanvända kärnbränsle och minska mängden kärnavfall kan betyda mycket för miljön. Det är fascinerande att få gräva ner sig i de små atomkärnorna och samtidigt känna att det vi gör har en så stor påverkan på samhället, säger Hanna Hedström. Hur gör man? För att återanvända bränslet separerar man de olika ämnena som fi nns i avfallet med hjälp av kemiska metoder. Man utnyttjar det faktum att olika ämnen antingen söker sig till olja eller vatten. Chalmers använder särskilda organiska molekyler för att suga ut specifi ka ämnen som tidigare varit svåra att separera. Först tar man tillvara uran och pluto nium. Därefter separerar man ett antal andra långlivade radioaktiva ämnen, som också kan fungera som bränsle i vissa av de nya reaktorerna. Sabrina Tietze och Emma Aneheim håller med. Att vara doktorander inom kärnkemi innebär att syssla med forskning som är intressant, komplicerad och ofta väldigt tillämpbar. Alla våra resultat måste kännas relevanta ur säkerhets-, miljö- och ekonomiaspekter, säger Sabrina Tietze. Om det går som vi tror kommer 80 procent av kärnavfallet att kunna återanvändas. DE ÄGNAR SIG ÅT KEMINS innersta väsen. Både bokstavligt och filosofiskt. Den lilla atomkärnan med sin enorma potential kräver både kreativitet och ett praktiskt tankesätt. Radioaktiviteten gör att du kan studera sådant som annars inte vore möjligt. Du kan använda väldigt låga koncentrationer, och allt blir väldigt konkret, säger Emma Aneheim. SABRINA TIETZE, som har sina rötter i Tyskland, uppskattar också det öppna klimatet som råder kring kärn kraften i Sverige. Allmän heten vågar ställa kritiska frågor och får relevanta svar. Kanske är detta en av anledningarna till att allt fler svenska ungdomar vill studera kärnkemi. Det kan också bero på de breda karriärmöjligheterna. Ingen står ensam inom det här området. Forskning och industri går hand i hand, och det finns ett stort internationellt samarbete som skapar goda framtidsmöjligheter Så funkar den nya, smartare kärnkraften I DAG ANVÄNDER kärnkraften bara en liten del av allt uran. Faktum är att bara omkring 4 5 procent av energin i kärnbränslet verkligen används. Under anrikningsprocessen har man dessutom slösat bort ännu mer. Det innebär att vi egentligen använder mindre än 1 procent av allt uran som vi gräver fram, säger Janne Wallenius, professor i reaktor fysik på KTH och forskningsledare för Projekt Genius, ett forskningsprojekt kring nästa generations kärnteknik, Gen IV. Om vi skulle fortsätta att använda oss av dagens teknik skulle jordens uran ta slut om några hund ra år. Om man använder Gene ration IV-tekniker kan lätttillgängliga resurser räcka i år. Och lagren av använt kärnbränsle skulle kunna bli en värdefull energikälla i stället för ett problem. Teoretiskt skulle man kunna använda bränslet mellan fem och tio gånger. I dag räknar man med att det använda kärnbränslet kommer att behöva slutförvaras under år. En enorm tidsperiod. Med den nya Generation IVtekniken kan behovet av slutförvar krympa ner till kortare tid än år. Det är lång tid det också, men en klar förbättring. Dessutom skulle mängden högaktivt avfall som behöver slutförvaras minska till en hundradel.

9 Foto: Vattenfall Professor Christian Ekberg på Chalmers i Göteborg är expert på återvinning av använt kärnbränsle. Han leder en europeisk storsatsning med en forskningsbudget på 100 miljoner. kronor inom branschen, säger Sabrina Tietze. Stora möjligheter finns det även på Chalmers, som är det bäst utrustade universitetetet i Europa för forskning på hela kärnbränslecykeln. FORSKNINGSLEDARE i kärnkemi är professor Christian Ekberg, som också är koordinator för det nystartade EU-projekt som ska ta krafttag kring tillverkning och återvinning för fjärde generationens kärnkraftsystem. Allt för att minska mängden kärnavfall och öka energiutbytet. Tekniken som behövs för fjärde generationens kärnkraftverk finns egentligen redan. Det som återstår är att koppla ihop alla delar med varandra. En viktig aspekt är att integrera även återvinningen av kärnbränslet i cykeln så att anläggningarna kan tillverka nytt kärnbränsle av det gamla på plats. Om det går att återvinna så mycket som vi tror, så kommer minst 80 procent av kärnavfallet att kunna återanvändas, säger Christian Ekberg. Detta skulle också innebära att det går in åtta gånger mer av det återstående avfallet i slutförvaret, då värmealstringen minskar, samt ger en kortare slutlagringstid. 3 x forskare Möt tre unga doktorander inom området kärnkemi vid institutet för kemi och bioteknik på Chalmers: Namn: Emma Aneheim Ålder: 29 Forskningsprojekt: Utveckling av en vätskeextraktionsprocess för återvinning av använt kärnbränsle; separation och transmutation. Jag läste inte kärnkemi alls under mina år på kemiteknik på Chalmers, där var jag mest inriktad på organisk kemi. Jag halkade mer eller mindre in på ett bananskal genom att doktorandtjänsten kändes intressant. Och det blir bara mer och mer intressant. Namn: Sabrina Tietze Ålder: 25 Forskningsprojekt: Jodkemi vid allvarliga kärnkraftsolyckor i lättvattenreaktorer. Jag studerade kemi i Tyskland och blev särskilt intresserad av kärnkraft sista året då jag fördjupade mig. Jag jobbade på ett kärnkraftverk en tid innan jag kom hit till Chalmers för min master, och nu är jag kvar som doktorand. Namn: Hanna Hedström Ålder: 28 år Forskningsprojekt: Studie av radium/barium/strontium samfällning för slutförvarsforskning. För mig var vissa kärnkemikurser obligatoriska när jag läste kemiteknik med energi- och miljöinriktning. Kurserna var väldigt roliga, så jag läste fler och fler, och så hamnade jag här till slut. Hallå där, Eva Halldén, vd på Ringhals sedan den 1 januari i år. Du är Sveriges första kvinnliga vd för ett kärnkraftverk. Är du till och med den enda i Europa? Jag vågar inte riktigt svara för hela Europa. Men jag känner faktiskt bara till ytterligare en kvinnlig vd för ett kärnkraftverk, i Finland. Så särskilt många kan vi inte vara. Är det en trend med allt fler kvinnor på tunga poster inom kärnkraftsbranschen? Det är fortfarande mansdominerat, men branschen har redan sedan 80-talet jobbat aktivt med att få in fler kvinnliga tekniker, och det medför också fler kvinnor på högre poster. Det är även en medveten strategi här på Ringhals att försöka öka andelen kvinnliga chefer. Hur hamnade du själv där du är i dag? Jag fick lite av en slump ett jobb på dåvarande Asea Atom, efter min examen från kemiteknik på KTH Min första tjänsteresa gick till Forsmark. Där klättrade jag inne i Forsmark 3:s reaktortank för att delta i inspektionen av svetsar innan drift. Sedan dess har jag arbetat med stora delar av kärnkraftens värdekedja, på olika bolag, både som generalist och tekniker. Jag upplever att det finns en stark vilja inom kärnkraftsbranschen att låta människor utvecklas. Vad är roligast med ditt arbete? Att det är så påtagligt. Vi producerar något som verkligen behövs. Ringhals är Nordens största kärnkraftverk, med kapacitet att producera 20 procent av Sveriges el. Vi går nu in i en ny fas efter en omfattande modernisering, där det gäller att driva våra fyra reaktorer säkert och stabilt så länge det är möjligt. Just nu har vi en planeringshorisont på minst 50 års drift per reaktor, och den första fyller 50 år VISSTE DU ATT... en uranatom som klyvs ger 200 miljoner energienheter, men om du förbränner en kolatom så får du ut 4 energienheter?

10 Vill du vara med och göra SVENSK KÄRNKRAFT ÄNNU SÄKRARE? I år kommer vi att anställa cirka 20 nya utbildare och tekniker, säger Patrik Lundell på Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) som utbildar och kompetenssäkrar svensk kärnkraftspersonal. Några av de främsta tillgångarna hos KSU, som ägs av de svenska kärnkraftverken, är företagets utbildare och tekniker. Med sina mångskiftande kompetenser behärskar de tekniken och hur arbetet går till i ett kärnkraftverk. Ett mål med vår verksamhet är att utbilda ifrågasättande och ansvarstagande medarbetare som sätter säkerheten främst i den dagliga driften i kärnkraftverken. Modern beteendevetenskap är ett av verktygen för att uppnå detta, säger Patrik Lundell som är HR-chef på KSU. Patrik Lundell är HR-chef på KSU. ANDRA VIKTIGA hjälpmedel är en övningsanläggning i Barsebäck och KSU:s avancerade simulatorer, som är utformade exakt som kärnkraftverkens kontrollrum. Där kan man simulera alla KSU:s avancerade simulatorer är utformade exakt som kärnkraftverkens kontrollrum. tänkbara situationer, och även testa nya arbetsmetoder och ny utrustning innan de tas i drift. I år kommer KSU, med kontor på fem platser i landet, att anställa cirka 20 nya utbildare och tekniker. Vi välkomnar personer som har ett intresse för kärnkraftteknik och inte minst ett intresse för människan inom tekniken. Våra nya medarbetare hamnar i en miljö med stark framtidstro. Dessutom präglas branschen av ett omfattande internationellt utbyte, säger Patrik Lundell. Elforsk kraftindustrins forsknings- och utvecklingsbolag Elforsk har successivt ökat sina forsknings- och utvecklingsinsatser inom Kärnkraftsområdet. Sedan 2008 bedriver Elfork ett bevakningsprojekt av Kärnkraftens utveckling med syftet att följa utvecklingen inom kärnkraftsområdet för att se vilka konsekvenser och möjligheter detta kan ha för Sverige och Norden. Frida Lundgren på Vattenfall är en av över prenumeranter av nyhetsbladet. Frida är examinerad teknisk fysiker och arbetar numera på Vattenfall Nuclear Fuel AB som härdfysiker. I arbetsuppgifterna ingår härddimensionering och säkerhetsanalyser av kärnbränslehärden på Ringhals 4. Frida anser att nyhetsbreven ger en bra allmänbildning och översikt av vad som händer i kärnkraftsvärlden. När du arbetar med kärnkraftsfrågor blir du lite av en kärnkraftsambassadör som förväntas kunna en hel del om kärnkraftens utveckling både på hemmaplan och i omvärlden. Det är även värt mycket att få en annan vinkling av kärnkraftsbranschen än den som ofta sprids i media, enligt Frida. GENOM SITT ARBETE träffar Frida bränsle leverantörer och elbolag Frida Lundgren på Vattenfall är en av över prenumeranter av nyhetsbladet från Elforsk. från andra länder (som till exempel Frankrike, Tysk land och Fin land). Den information som nyhetsbrevet ger om vad som är på gång på den internationella kärnkraftsarenan, bidrar till intressanta konversationer under träffarna. Dessutom ger nyhetsbrevet en känsla för hur organisationer och personer hänger ihop. Kärnkraftsbrans chen är ändå relativt liten, även globalt. Om du har funderingar kring något specifik ämne, kan du använda dig av de kontakter som syns i brevet. Inom Elforsk-projektet hålls också ett seminarium i januari varje år, se vidare på:

11 FÖR NÅGRA ÅR SEDAN SATT PERCY BARNEVIK i styrelserna för några av världens största bolag. I dag hjälper han fattiga kvinnor i u-länder att bli egna företagare. Han säger att en av de viktigaste frågorna är tillgången till elektricitet. Utan utbyggd elförsörjning döms du till ett fattigt liv. Därför är det fantastiskt viktigt att elförsörjningen nu byggs ut i de fattiga länderna och att man gör det på bästa sätt för miljöns skull. TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: SCANPIX, HAND IN HAND Han vill förändra världen Foto: Åsa Westerlund/Scanpix läs mer på Vatten, energi och global orättvisa MILJONER människor i världen har inte 875 tillgång till rent vatten enligt UNCHR. BARN under fem år dör varje dag i 5000 världen på grund av smutsigt vatten och bristande hygienmöjligheter. Det som saknas är bland annat eldrivna vattenpumpar, avloppssystem och reningsverk. MILJARDER människor har inte tillgång 2 till elektricitet. Foto: istockphoto Visste du att varje person som fl yttar in från en fattig by till storstaden ökar sin energi förbrukning tio gånger?... Nigeria, ett land som plågas av ständiga elavbrott, är världens största producent av små diesel aggregat?

12 Foto: Riani Labuschagne Foto: Richard Lewisohn VISSTE DU ATT... en person bosatt i Sverige förbrukar 40 gånger mer energi än en person bosatt i Bangladesh? Till vänster: Ntastatsi, 6-barnsmamma i Sydafrika. I dag driver hon ett tegelbruk. Mittenbilden: Hand in Hand arbetar aktivt för att utrota barnarbete i Indien och få familjer att i stället skicka sina barn till skolan. Till höger: 33-åriga Anjalis komposteringsföretag ger både arbetstillfällen och bördigare jordar. Foto: Richard Lewisohn Najma, en 40-årig fyrabarnsmamma fick utbildning i bokföring och hjälp av Hand in Hand att starta sin egen cykelverkstad. I dag går verksamheten utmärkt och hon har kunnat förbättra hela familjens inkomster väsentligt. Hela hennes tillvaro har förändrats radikalt. Steget från direktionsvåningarna till världens fattigaste byar är inte så långt som man skulle kunna tro. När Percy Barnevik flög jorden runt som vd för ABB, gjorde han ofta det just för att etablera nya kraftprojekt i u-länder. Då nöjde han sig inte bara med att låta sig slussas mellan hotell, kontor och flygplatser. Percy Barnevik har sett många av världens största slumområden. När jag besökte Kairos stora kyrkogård 1980, bodde människor där. Nu bor 2 miljoner bland gravarna. ALLA DESSA RESOR till några av världens fattigaste platser har satt sina spår. I dag ägnar Percy Barnevik all sin tid åt att försöka förändra livet för världens fattigaste människor. Det mesta av pengarna från ABB-tiden har gått till den ideella organisationen Hand in Hand, som utbildar kvinnor i u-länder och hjälper dem att starta egna företag. I dag lever en miljard människor på mindre än en dollar om dagen och orsaken är att de inte har jobb de kan leva på. Arbetslösheten i många fattiga områden är 50 procent. Om man antar att varje skapat jobb lyfter fyra andra människor inom familjen, skulle det behövas 250 miljoner nya jobb för att hjälpa de allra fattigaste. Percy Barnevik säger att det är fullt möjligt på tio år. Den hjälp till självhjälp som vi praktiserar har 20 gånger större effekt per satsad krona än traditionellt bistånd. Percy Barnevik HAND IN HAND har hittills bidragit till att skapa ofattbara företag. Målet är tio miljoner jobb. Den hjälp till självhjälp som vi praktiserar har 20 gånger större effekt per satsad krona än traditionellt bistånd. Människorna blir inte passiva mottagare, utan entreprenörer. När företagen växer blir det som ringar på vattnet och den ökade levnadsstandarden är bestående. Hand in Hand inriktar sig i första hand på att hjälpa kvinnor att bli företagare. Och för en person som säger att han inte är feminist har Percy Barnevik oväntat radikala åsikter. I tusentals år har kvinnorna gjort 80 procent av arbetet i de fattiga byarna. De spelar och dricker inte, och de överger inte familjen. Om de tjänar pengar så går pengarna till barnen. I Indien satsar vi bara på kvinnor som företagsledare. I andra länder är 80 procent av våra företagsledare kvinnor. Strategin har visat sig framgångsrik. Foto: Richard Lewisohn/Hand in Hand läs mer på De fattiga och de rika I DAG ÄR VI sju miljarder människor i världen. Två miljarder lever under fattigdomsgränsen, under 2 dollar per dag. Hälften av dem lever på ännu mindre 1 dollar om dagen. Dessa två miljarder har ingen elektricitet och tvättar sina kläder för hand. Du som läser det här tillhör den rikaste miljarden som har mer än 80 dollar/dag att konsumera för och inte längre minns hur det var att inte ha elektricitet. Men det finns också fyra miljarder människor som lever på en levnadsstandard mittemellan. De har elektricitet. Men bara en miljard av dessa, den del som har mer än 40 dollar om dagen att leva på, har tvättmaskiner. Vi i den rika världen konsumerar 6 enheter per person av världens energi, de mittemellan 1 2 enheter och de allra fattigaste konsumerar bara en halv enhet var. I dag:

13 Percy Barnevik Najiba är 47 år och änka med fyra barn, bosatt i Afghanistan. I dag driver hon sitt eget bageri och är finansiellt oberoende. Foto: Hand in Hand Hand in Hand har en hög andel överlevande företag. Och för de mikrolån som organisationen hjälper till med, för att exempelvis köpa in en symaskin eller utrustning till en enkel verkstad, är återbetalningsgraden 99,8 procent. Ju mer jag arbetar i fattiga länder, desto mer revolutionär tycks mig frågan om kvinnors ställning. De här fattiga, undernärda, nedtryckta kvinnorna, som har både mannen och svärmodern över sig och som oftast är analfabeter... När de får chansen att lyfta sig och sina familjer till ett bättre liv, då ser jag hur uttrycket i deras ögon förändras. Det är det som driver mig. EN VIKTIG NYCKEL för att förbättra levnadsvillkoren för de allra fattigaste är tillgång till elektricitet. I en fattig by är det grundläggande att inte allt arbete slocknar med dagsljuset. Att barnen som förhoppningsvis går i skolan kan läsa sina läxor, att det finns elpumpar för vattnet så att man slipper gå flera kilometer för att hämta vatten. Att det finns el som kan driva maskinell utrustning, så att man kan tillverka saker. Är tillgången på elektricitet en global rättvisefråga? Absolut. Utan tillgång på elektricitet kan du inte utvecklas. Jag har ägnat en stor del av mitt liv åt just den frågan som Percy Barnevik är en av få svenskar som har nått det globala näringslivets toppskikt. Han ledde Sandvik och därefter ABB till internationella framgångar, och har suttit i styrelserna för Sandvik, Investor, Astra Zeneca, Skanska, ABB, General Motors och DuPont. Ett uppmärksammat pensionsavtal gav honom 800 miljoner kronor i pension efter 17 år som vd hos Asea/ABB. Percy Barnevik valde att betala tillbaka 70 procent av pengarna. Resten, och mer än så, har han skänkt till Hand in Hand, där han är ordförande. vd för först Asea och sedan ABB. När länder utvecklas ökar också efterfrågan på energi. Och för före detta u- länder står inte alltid miljöfrågor högst på agendan. Det är bland annat därför som Kina i dag har större koldioxidutsläpp än USA. Men det vore helt orimligt om vi i de rika länderna skulle kräva mindre elproduktion i de fattiga länderna för miljöns skull, anser Percy Barnevik. U-länderna går nu igenom den industrialisering som vi gick igenom för hundra år sedan. När vi fick elektricitet innebar det ett jättelikt uppsving för oss. Nu gäller det u-länderna. Samtidigt måste vi göra vårt yttersta för att undvika att de upprepar våra misstag. Därför har vi en plikt att göra den teknik som finns tillgänglig för de fattiga länderna. Både när det gäller generering, distribution och användning av elektricitet. MÅNGA LÄNDER i tredje världen planerar i dag för att bygga kärnkraft, men Percy Barnevik är inte odelat positiv till denna utveckling. Kärnkraften är ett medel som jag Foto: Magnus Hallgren/DN/Scanpix År 2050 ÅR 2050 KOMMER VI att vara nio miljarder människor i världen. Om vi har lyckats leva upp till FN:s millenniemål, är världen en bättre plats. Men vad händer i så fall med jordens elkonsumtion? 2050 har fyra miljarder tillgång till el och har fördubblat sin elkonsumtion till en energienhet, tre miljarder har tillgång till tvättmaskiner och konsumerar två enheter och två miljarder lever på den rika världens levnadsstandard och förbrukar sex enheter per person. Om inget händer kommer vi då att nästan ha fördubblat energikonsumtionen i världen. Frågan är: vilka energislag ska den energin komma ifrån?

14 själv tror mycket på för de länder som är rustade att hantera kärnkraften med den kvalitet och säkerhet som erfordras. Det är inte så många länder. Men Indien och Kina kan, och några andra också. Den lyx som vi har i Sverige, att kunna välja mellan vattenkraft, kärnkraft, biomassa eller vindkraft, finns inte i särskilt många andra länder. I tredje världen står valet oftast mellan ingen el alls eller ett privat dieselaggregat på bakgården. Det är ett primitivt, dåligt sätt att producera el på, säger Percy Barnevik med visst eftertryck. Under två år bodde han själv till och från i ett ytterst enkelt hus i en fattig indisk by och fick sin el på just det här sättet. Men det tar tid att bygga upp en infrastruktur med fungerande modern energiförsörjning, poängterar han. Det tog 100 år för Sverige och så länge kan de här människorna inte vänta. 14 DÄRFÖR HAR HAND IN HAND utvecklat metoder som hjälper fattiga byar att i någon mån bli självförsörjande på elektricitet. Man organiserar sophämtning och sopsortering vilket ger jobb och samtidigt förbättrar den sanitära situationen. De våta hushållssoporna går igenom en rötningsprocess som ger biogas som kan driva små lokala elkraftverk. Resterna blir kompost som säljs till bönder och trädgårdsodlare. Enkelt, miljövänligt och småskaligt. I MÅNGA U-LÄNDER står i dag miljöfarlig kolkraft för den centrala elektricitet som finns. En skarp kontrast till energisituationen i Sverige, där två extremt koldioxidsnåla energikällor, vattenkraft och kärnkraft, står för merparten av elförsörjningen. Percy Barnevik säger att han Ju mer jag arbetar i fattiga länder, desto mer revolutionär tycks mig frågan om kvinnors ställning. Percy Barnevik Indien: För sex år sedan levde Arulmani och Selvarani under utsatta förhållanden. Nu driver de ett lönsamt företag tillsammans som tillverkar och säljer snacks. De har även kunnat anställa sina män i bolaget. fortfarande har svårt att smälta att han som vd för ABB var tvungen att avveckla bolagets kärnkraftsdivision på grund av politiska beslut. I sin bok Jag vill förändra världen kallar han svensk energipolitik för en ond dröm. Det var en tragedi att vi i Sverige släppte vårt tekniska kunnande inom kärnkraften. Sverige som hade all teknik och var ledande inom kärnkraftsforskningen, med säkerhet som specialitet. Att vi bara tvingades släppa allting. Tanke förbudslagen påminde närmast om Nordkorea. PERCY BARNEVIK SÄGER att han hade svårt för dubbelmoralen i svensk energipolitik. De flesta politiker visste att vi på kort tid inte kunde göra oss av med kärnkraften, men få vågade säga det. Denna tro, att allt löser sig med energibesparingar Visst kan du isolera hus och effektivisera i industrin, men man ska inte inbilla sig att det räcker. Man ska inte heller inbilla sig att den alternativa energin snabbt och billigt kommer att kunna ersätta kärnkraften, säger Percy Barnevik. De flesta alternativa energikällorna är ännu inte konkurrenskraftiga. Visst kommer de, men det kommer att ta 30 år till att utveckla dem. Man måste ha respekt för att det tar tid att utveckla nya energikällor. Kärnkraften tog 30 år att utveckla och det som byggs nu är oändligt mycket bättre än de första ryska reaktorerna. Det finns faktiskt ingen större likhet. Det är som att jämföra en gammal T-Ford med dagens bränslesnåla bilar. Därmed inte sagt att vi nödvändigtvis ska bygga mer kärnkraft. Men låt marknaden bestämma. Politikerna kan sätta upp regler för miljö och säkerhet, men de ska inte styra marknadsekonomin. Fakta / Hand in Hand En internationell, ideell organisation som bland annat utbildar kvinnor i u-länder och hjälper dem att starta egna företag. Hittills har Hand in Hand bidragit till att starta nya företag. Läs mer på Foto: Richard Lewisohn världens energi läs mer på Den magiska tvättmaskinen Jag var bara fem år gammal när jag såg min mamma ladda en tvättmaskin för allra första gången i sitt liv. Mormor var ännu mer ivrig än min mor. Under hela sitt liv hade hon värmt vatten med ved för att handtvätta tvätten för sju barn. I dag har två miljarder människor i världen tillgång till tvättmaskiner och de återstående fem miljarderna hur tvättar de? Eller, för att vara exakt, hur tvättar de flesta kvinnorna i världen? De tvättar för hand och det är ett tungt, tidskrävande arbete. De här kvinnorna vill ha tvättmaskiner. Men när jag föreläser för miljömedvetna studenter säger de: Nej, alla i världen kan inte ha bilar och tvättmaskiner. Då frågar jag mina studenter: Hur många av er kör inte bil? Vissa av dem sträcker upp händerna. Då ställer jag den riktigt tuffa frågan: Hur många av er handtvättar era jeans och lakan? Ingen räcker upp handen. Till och med den hårda kärnan i den gröna rörelsen använder tvättmaskiner. Ur Hans Roslings föreläsning The magic washing-machine. Se den på Colourbox.com

15 VILL DU UTVECKLA FRAMTIDENS TEKNIK? VI SÖKER: PROJEKTLEDARE SYSTEMKONSTRUKTÖRER ANALYSLEDARE UTREDARE KVALITETSINGENJÖRER Säkerhetsanalys inom kärnkraft RISK PILOT AB är ett medarbetarägt konsultbolag och är en av Nordens ledande leverantörer av tjänster inom probabilistisk säkerhetsanalys. Vi levererar även kvalifi cerade tjänster inom MTO, deterministisk säkerhetsanalys samt projektledning och tillhör utvecklingsfronten inom våra arbetsområden. Risk Pilot karaktäriseras av mycket goda kundrelationer, spetskompetens, låg personalomsättning samt engagerad personal. Risk Pilot expanderar kontrollerat och långsiktigt. Vi gör detta genom att försäkra oss om en väl avvägd mix mellan erfarna seniorkonsulter och yngre konsulter med specialistkompetens. Är du liksom vi positiv, engagerad och specialiserad inom kärnkraft? Hör då av dig till oss så kan vi diskutera framtiden. Vi har kontor i Stockholm, Malmö och Göteborg. Risk Pilot Your Risk Navigator KÄRNKRAFTS- FÖRETAGET MED CAN DO-SPIRIT Studsvik, med 60 års erfarenheter av kärnteknik, har ett gott internationellt anseende. Många kunder säger att vi har en can do-spirit här på Studsviks anläggningar i Sverige. Och det stämmer. Det är en inställning som präglar hela Studsvik. Vi gör allt för att hitta lösningar på våra kunders tekniska frågeställningar, säger Camilla Hoflund som är chef för avdelningen för materialteknik. STUDSVIK LEVERERAR kvalificerade tjänster till kärnkraftsindustrin. Företaget, med cirka 1200 medarbetare i sju länder, sysslar med hantering av låg- och medelaktivt avfall, avveckling och rivning, driftoptimering samt även teknik- och underhållstjänster där Studsviks ingenjörer och konsulter svarar för en viktig del av verksamheten. Vår verksamhet har en bredd som är unik och som bidragit till att vi blivit världsledande på många områden, säger Camilla Hoflund. STUDSVIKS INTERNATIONELLA inriktning märks inte minst vid de högt specialiserade anläggningarna i Nyköping, där 15 nationaliteter finns representerade bland medarbetarna. Vi är hela tiden på jakt efter nya kvalificerade medarbetare som vill arbeta med avancerade tekniska frågeställningar. Att arbeta inom Studsvik är utmanande och roligt, säger Camilla Hoflund. Att arbeta inom Studsvik är utmanande och roligt. Vi gör allt för att hitta lösningar på våra kunders tekniska frågeställningar, säger Camilla Hoflund.

16 Vill du ha jobb? Goda chanser till jobb finns efter avslutad Yh-utbildning till Drift- och underhållstekniker! I ett unikt samarbete mellan ledande svenska företag erbjuds praktikplats för dig som går ut natur- eller teknikprogrammet i vår. Sök till Tekniksprånget! Håll koll på hemsidan eller Facebook för att se när du kan anmäla dig. Novas utbildning till Drift och underhållstekniker har en inriktning mot energi. Den drivs i nära samarbete med energi- och processindustrin som har ett stort behov av denna kompetens. Utbildningen innehåller en stor mängd praktik på olika arbetsplatser inom regionens företag. Vill du veta mer om Novas utbildningar: besök vår hemsida Ansök senast den 15 maj! FAKTA FRÅN CAMPUS VARBERG TILL RINGHALS Ett tekniskt underverk Många medarbetare vid kärnkraftverket Ringhals i Halland har pluggat på närbelägna Campus Varberg. Högskoleteknikern Annica Borgäng är en av dem. Efter att ha läst till högskoletekniker i energi- och processteknik på Campus Varberg började Annica Borgäng arbeta på Ringhals, strax norr om Campus. När du kommer in på ett kärnkraftverk inser du snart vilket tekniskt underverk detta egentligen är, säger Annica, Programmet Högskoletekniker i energioch processteknik på 120 högskolepoäng ges i samverkan med Högskolan i Borås. Campus Varberg erbjuder utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar. Annica Borgäng pluggade till högskoletekniker på Campus Varberg. som är en av omkring anställda på Nordens största elfabrik. Vid sidan av de återkommande långledigheterna uppskattar Annica att jobbet är omväxlande, utvecklande och komplext samtidigt som det är konkret. PÅ SCHEMAT FÖR det tvååriga högskoleprogrammet står bland annat maskinteknik och kontrollrumsmannaskap. Studierna sker i Campus Varbergs moderna lokaler som ligger precis vid vattnet, bara ett stenkast från järnvägsstationen och centrum. För själva utbildningen står Högskolan i Borås. Att Campus Varberg Foto: Campus Varberg förser Ringhals med värdefull kompetens intygas av driftchefen Bengt Carlsson. I början av varje arbetspass genomför Annica och hennes kollegor en rond. Vi kollar att allt är som det ska vara. Vi rapporterar via handdatorer och protokollför allt, berättar Annica en före detta Campus-student som nu bidrar till att upprätthålla säkerheten på landets största kärnkraftverk.

17 perspektiv VISSTE DU ATT... mer än 80 procent av Kinas el kommer från kolkraftverk? kinesiska kolgruvearbetare dör i olyckor varje år. Dessutom dör tusentals i arbetsrelaterade sjukdomar. Dödsfall/TWh KOL KÄRNKRAFT VATTENKRAFT VINDKRAFT MEDELVÄRDEN OCH HÄLSO- SKADOR, presenterade som dödsfall per TWh, för respektive kraftslag inom hela EU. Kärnkraft, vattenkraft och vindkraft har värden nära noll. Källa: Hälsorisker vid elproduktion, Analysgruppen vid KSU. Stendammslunga och gruvolyckor är vanliga dödsorsaker bland kinesiska kolgruvearbetare. Hälsa & miljö Priset för din energi DYR ELLER BILLIG ENERGI? Vindkraft och andra alternativa energikällor anses dyrt, medan kärnkraft och vattenkraft har låga kostnader. Billigast av allt är kol. Men om vi också tar hänsyn till miljö och människors hälsa, blir bilden annorlunda. TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: STRINGER/CHINA/SCANPIX kärnkraft bra till. Det energislag som verkligen sticker ut är kolkraften, som förutom koldioxid också orsakar utsläpp av stora mängder skadliga partiklar. Dessa partiklar orsakar årligen flera tusen dödsfall enbart i Europa. Kolkraft orsakar också många dödsfall i samband med gruvbrytning. I Europa orsakar kolkraften totalt, om både luftföroreningar och gruvolyckor räknas in, 25 dödsfall i Europa per kilowattimme, medan siffrorna för kärnkraft, vattenkraft och vindkraft är nära noll. Låt oss först titta på miljön: kärnkraft och vattenkraft ligger fortfarande bra till. Kärnkraft är det mest koldioxidsnåla energislaget och producerar bara 3 gram CO 2 per kilowatttimme, vattenkraft bara 5 gram. Också vindkraft ligger bra till med koldioxidutsläpp på snåla 10 gram 1. VINDKRAFTENS KOLDIOXIDUTSLÄPP uppstår framför allt vid byggnation av vindkraftverk och underhållsarbete. Både kärnkraft och vattenkraft påverkar Visste du att... 1,6 miljoner människor dör årligen av ved- och koleldning inomhus? I utvecklingsländer är detta den fjärde största riskfaktorn för sjukdom och död. Framför allt drabbas barn under fem år, enligt WHO. miljön vid byggnationerna av anläggningarna, men totalt blir koldioxidutsläppen låga eftersom både kärnkraftverk och vattenkraftverk har lång livslängd. Kärnkraftens främsta miljöpåverkan sker vid uranbrytningen, men utöver det har kärnkraften ytterst liten miljöpåverkan, så länge inga olyckor inträffar. Orsaken är att kärnkraft är ett extremt energieffektivt energislag. En uranatom som klyvs ger 200 miljoner energienheter, medan en kolatom som förbränns bara ger 4 energienheter, något som förklarar varför kolkraften är det verkliga sorgebarnet när det gäller utsläpp av koldioxid med ofattbara 670 gram per kilowattimme. Vad händer då om vi också tittar på olika energislags hälsoeffekter? FÖR NÅGRA ÅR sedan gjordes en stor EUstudie, ExternE, som kartlade hälsoeffekterna av olika energislag 2. Också i denna studie ligger vindkraft, vattenkraft och ÄVEN OM DE europeiska kolgruvorna är förhållandevis säkra, är dödsfallen förskräckande många i andra delar av världen. I Kina är de officiella siffrorna döda kolgruvearbetare per år, men mörkertalet är stort och andra källor uppger att den verkliga siffran kan vara cirka Till detta tillkommer tusentals dödsfall i stendammslunga varje år som sällan uppmärksammas. Den totala bilden av kolkraften är att den är en tyst, ständigt pågående katastrof, både miljömässigt och hälsomässigt. Och att kol inte längre skulle vara ett billigt energislag om dessa kostnader räknades in. 1. Livscykelanalys av olika energislag, Vattenfall ExternE; European Commission, En svensk sammanfattning, Hälso risker vid elproduktion, finns på 3. Människorättsgruppen China Labour Bulletin i Hongkong 17 Colourbox.com

18 Fukushima före tsunamin VISSTE DU ATT... kärnkraft är det mest koldioxidsnåla energislaget? Kärnkraft släpper ut 3 gram CO ² /kwh, vattenkraft 5 gram och vindkraft 10 gram. Ett år senare Kalla fakta om Fukushima MISSUPPFATTNINGARNA i omvärlden om vad som hände i Fukushima är stora. Exempelvis så dog ingen på grund av kärnkraften. Faktum är att ingen ens fick allvarliga strålskador, säger strålningsexperten Eva Forsell Aronsson. TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: AP, AFP/SCANPIX Vad hände egentligen vid Fukushima? Vi bad Eva Forsell Aronsson, professor i radiofysik vid Göteborgs universitet, att reda ut begreppen. Hon har ingått i den japans ka regeringens internationella expertgrupp. Först och främst ska man vara medveten om att det stora traumat i Japan är tsunamin och jordbävningen. Ingen har avlidit på grund av strålning. Ingen har ens fått akuta strålskador dog i Fukushima och saknas fortfarande. Men de dog på grund av jordbävningen och den efterföljande tsunamin, inte på grund av kärnkraftsolyckan. JAPAN LIGGER I ETT OMRÅDE där flera kontinentalplattor möts och det är relativt vanligt med jordbävningar och jättevågor. Tsunami är ett japanskt ord. Ingen har avlidit på grund av strålning. Ingen har ens fått akuta strålskador. Eva Forsell Aronsson Därför är kärnkraftverken i Fukushima konstruerade för att klara jordbävningar och tsunamier. Den 11 mars inträffar dock en jordbävning som ger en tsunami som är tre gånger högre än kärnkraftverket är dimensionerat för. Kärnkraft verken klarar jordbävningen, men inte den efterföljande tsunamin och reservdieselaggregatet slås ut. Ett kylsystem med batteridrivna ångturbiner går i gång och man börjar försöka kyla ner reaktorerna manuellt. Trots alla ansträngningar sker sedan väteexplosioner vid tre av kärnkraftverken. Under räddningsarbetet utsätts arbetare för förhöjda strål doser. Det låter dramatiskt. Men i verkligheten var det bara sex räddningsarbetare som utsattes för mer än 250 millisievert. De arbetade väldigt bra i Japan på det sättet att de lyckades hålla stråldoserna låga för personalen. MER ÄN BOENDE evakueras inom en radie av två mil från kärnkraftverket. På det sättet förhindrade man att folk fick i sig höga stråldoser. Men man Hur mycket är 20 millisievert? I SVERIGE utsätts vi för 3 10 millisievert per år beroende på hur mycket radon som fi nns i området där vi bor. Inom vården är det vanligt att patienter utsätts för strålning. En enda datortomografi undersökning ger 10 millisievert. GRÄNSVÄRDET för personal vid svenska kärnkraftverk är 50 millisievert per år, men kan höjas till 100 i nödsituationer. I Japan är gränsvärdet 250 och i vissa andra länder 500 millisievert. KÄRNKRAFTSINGENJÖR? JA TACK! Vi söker dig som vill växa i ett team av duktiga kärnkraftskollegor. Du har erfarenhet inom någon av våra huvudkompetenser såsom strukturell verifiering, termohydraulik, säkerhetsanalys, anläggningsdynamik samt reglering. Vi förväntar oss att du är välstrukturerad, kommunikativ och tar stort ansvar. Är du även positiv, lyhörd och har förmågan att både skapa och upprätthålla goda relationer med våra kunder så ansök redan idag. På Xdin ger vi dig möjligheten att utvecklas i den riktning du själv vill. Här kan du själv styra över uppdrag, lön och olika förmåner. Vår unika idé med individens valfrihet ger dig stora möjligheter att själv välja uppdrag och på så sätt även forma hur din drömkarriär ska se ut. Läs mer om tjänsten och Xdin-modellen på eller ring oss om du har frågor. Bo Larsson, Manager Göteborg, Jonas Theodorsson, Manager Stockholm, Genom Sveriges mest engagerade teknik- och IT-konsulter utvecklar och levererar Xdin kompetens till världsledande företag. Våra kunder finns främst inom energi-, telekom-, verkstads- samt fordonsindustrin. Xdin ingår i Alten Group.

19 Reaktorbyggnader Skyddsvall Bränsletankar för reservaggregat Efter tsunamin Detta har hänt: DEN 11 MARS 2011: En jordbävning utanför Japan slår ut elförsörjningen. Alla berörda kärnkraftverk nödstoppas. En dieseldriven nödgenerator startas för att kyla kärnkraftverken. En timme efter jordskalven kom mer en 15 meter hög tsunami. Totalt dör personer. 90 procent dör på grund av tsunamin, de andra på grund av bränder som jordbävningen orsakar saknas fortfarande. Inne på själva kärnkraft verket dör dock bara fyra personer. Två personer som arbetar i en travers faller ner när tsunamin kommer. En dör i en kranolycka och en äldre man dör av en hjärtattack. När tsunamin kommer slår den ut reservaggregatet. I stället startas batteridrivna ångturbiner och manuell nedkylning. Så är läget i Fukushima i dag: EVAKUERINGEN är avslutad. Myndigheterna har delat in området efter de olika stråldoser som man får av att vistas där. I områden där stråldosen är över 20 millisievert per år bor inga människor längre. Inom alla andra områden har man påbörjat Kärnkraftverket har klarat jordbävningen, men den 15 meter höga tsunamin har tagit sig över den sex meter höga skyddsvallen och slagit ut reservaggregatet. Därmed får kärnkraftverket problem med kylningen och väteexplosioner sker i reaktorerna 1, 2 och 3. ska komma ihåg att antalet evakuerade på grund av förstörelsen efter tsunamin var mångdubbelt fler. Eva Forsell Aronsson har själv varit på plats i Fukushima och sett förödelsen. Hus och vägar var förstörda efter tsunamin, så det var naturligt med en evakuering. Men nu har man påbörjat återflyttningen av människor till alla områden inom evakueringszonen där stråldosen är mindre än 20 millisievert per år. Just nu pågår saneringen för fullt. Målet är att stegvis minska området där strålningen är över gränsvärdet. Målsättningen är att de flesta ska kunna flytta hem igen. återfl yttning. Målet är att de fl esta ska kunna fl ytta hem igen, även till områdena med högre stråldoser, och därför har man påbörjat sanering. Målet är att stråldoserna ska ha minskat med 50 procent till augusti JAPANSKA MYNDIGHETER evakuerar personer inom en två mils radie från kärnkraftverket. Dessutom evakueras en halv miljon människor på grund av skador som tsunamin orsakat. Den 12, 14 och 15 mars inträffar väteexplosioner i tre av Fukushimas sex kärnreaktorer för att kylningen inte räcker till, och strålning läcker ut. Under räddningsarbetet på kärnkraftverken utsätts personalen för högre stråldoser än normalt. Ingen får dock skadliga stråldoser. Under mars månad arbetar totalt personer på området. De utsätts i medeltal för 22 millisievert per person. 19 Vill du lösa framtidens tekniska utmaningar inom Kärnkraft? Besök:

20 STORA OMBYGGNADER, STORA UTMANINGAR Svensk kärnkraft började byggas på 1970-talet. Nu gör Vattenfall betydande investeringar för framtiden. Det innebär stora och komplexa moderniseringsarbeten på kärnkraftverken. Det krävs av oss att vi använder hela vår innovativa förmåga och erfarenhet av kärnkraftsdrift. Det erbjuder utmanande arbetsuppgifter för kreativa ingenjörer, säger Peter Gango. MÅNGA AV dessa moderniseringsarbeten innebär långa och tekniskt komplexa projekt där säkerhet och kvalitet går före allt annat. På Ringhals 4 har i stort sett halva reaktorn bytts ut. Sådant finns det inga färdiga handböcker för, utan metoder måste utarbetas och verifieras för varje projekt. Hela arbetet ger upphov till en dynamisk och viktig kunskapsutveckling. Moderniseringsprojekt är viktiga, inte bara för att säkerställa driften, utan också för att vi ska lära oss att vidareutveckla våra kärnkraftverk under hela deras livslängd. Detta är också en kunskapsbas att ta vara på om vi skulle besluta oss för att ersätta befintliga reaktorer med nya, säger Peter Gango, chef för BU Nuclear Power på Vattenfall. FRAMGÅNGSRIK modernisering och effekthöjning under de närmaste åren påverkar hur framtidens kärnkraft ska se ut. Det innebär mängder av kvalificerade och spännande arbetsuppgifter för ingenjörer. Vi har många utmaningar som behöver lösas inom kärnkraften och det innebär förstås stora möjligheter för dem som kommer in på arbetsmarknaden kommande år. Dessutom pågår nu en generationsväxling inom kärnkraftssektorn. Äldre medarbetare ska gå i pension och nya ta över. Kompetenssäkring och kompetensöverföring ska ske på ett bra sätt. Att lyckas överföra kunskap från dem som nu är på väg i pension och tillföra ny kunskap om ny teknik till nya medarbetare, det är avgörande för vår utveckling. Det betyder att det är en ovanligt intressant tid att komma in i branschen just nu. Vi arbetar med många stora projekt och utomlands byggs det en del nytt. Det ger många spännande utmaningar, säger Peter Gango. VATTENFALL BU NUCLEAR POWER Vattenfall driver sju kärnkraftreaktorer i Sverige: fyra i Ringhals och tre i Forsmark. I affärsenheten ingår även företag som SKB, KSU och Vattenfall Nuclear Fuel. Totalt finns 4300 anställda. De närmaste åren kommer vi att behöva rekrytera drygt 200 personer till den svenska kärnkraftsverksamheten på Vattenfall. Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftsanläggning. Samtliga reaktorer togs i drift på 1980-talet och producerar var för sig lika mycket el som hela Stockholm med omgivande kommuner använder varje år. KORT OM... Peter Gango, 43 år, civilingenjör inom kärnkraft och energiteknik. Chef för Vattenfalls affärsenhet för kärnkraft. Har tidigare arbetat för Fortum i Finland och var senast chef för det finska kärnkraftverket i Lovisa. Kunskapen vi får från de utmanande moderniseringsprojekt vi nu genomför är viktiga för att vi ska kunna utveckla kärnkraftverken. Den samlade erfarenheten blir också väldigt värdefull om vi beslutar oss för att ersätta gamla reaktorer med nya, säger Peter Gango. Sugen på att jobba med kärnkraft på Vattenfall? Läs mer på

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor:

PRD Konsult har sitt huvudkontor i Oskarshamn med lokalkontor belägna i Östhammar och Varberg. Huvudkontor: Lokalkontor: Lokalkontor: Vår profil Företagspresentation PRD Konsult verkar idag inom energibranschen och levererar ingenjörstjänster där kunskap, kvalitet och kundnöjdhet genomsyrar vårt arbete. Vi arbetar främst inom affärsområdena

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Kompetensbehovskartläggning

Kompetensbehovskartläggning Kompetensbehovskartläggning Utförd av Linda Wiltebo, Jobba i Västerås på uppdrag av Automation Region Automation Regions medlemmar och partner x5 Ca 12 000 anställda hos de 23 medverkande företagen 1 500

Läs mer

En bilaga i Ny Teknik från skc. Professor Jan Blomgren: Framtidsjobben finns inom kärnkraft

En bilaga i Ny Teknik från skc. Professor Jan Blomgren: Framtidsjobben finns inom kärnkraft Foto: Vattenfall Forskning Utveckling En bilaga i Ny Teknik från skc Illustration: Fanny Holländer 11 De läser på en annorlunda gymnasieskola 12 14 ali gör internationell karriär Redan som doktorand Hela

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik

Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Dokumentstatus: Godkänt Promemoria Datum: 2015-10-15 Diarienr: SSM2015-2819 Handläggare: Eva Simic Fastställd: Fredrik Hassel Strålsäkerhetsmyndighetens underlag till regeringens forskningspolitik Målbild

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör RINMANGYMNASIET T4 Teknikprogrammet fjärde året Bli gymnasieingenjör Spännande skolår ger efterfrågad examen Du som går teknikprogrammet eller motsvarande utbildning kan nu söka ett fj ärde år knutet till

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utbildnings- och yrkesmässan - VÄGAR VIDARE - Nolaskolan. Följande utbildningsanordnare, branscher och företag deltar i årets mässa:

Utbildnings- och yrkesmässan - VÄGAR VIDARE - Nolaskolan. Följande utbildningsanordnare, branscher och företag deltar i årets mässa: Utbildnings- och yrkesmässan - VÄGAR VIDARE - Nolaskolan Örnsköldsviks Gymnasium och Vuxenutbildningen Örnsköldsvik arrangerar gemensamt utbildnings- och yrkesmässan Vägar Vidare för gymnasieskolans elever

Läs mer

Utbildnings- och yrkesmässan - VÄGAR VIDARE - Nolaskolan. Följande utbildningsanordnare, branscher och företag deltar i årets mässa:

Utbildnings- och yrkesmässan - VÄGAR VIDARE - Nolaskolan. Följande utbildningsanordnare, branscher och företag deltar i årets mässa: Utbildnings- och yrkesmässan - VÄGAR VIDARE - Nolaskolan Örnsköldsviks Gymnasium och Vuxenutbildningen Örnsköldsvik arrangerar gemensamt utbildnings- och yrkesmässan Vägar Vidare för gymnasieskolans elever

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer