Stränders naturvärden i Umeå Kommun. En GIS sammanställning av befintligt underlag

Transkript

1 Stränders naturvärden i Umeå Kommun En GIS sammanställning av befintligt underlag Umeå kommun 2011

2 Förord Underlaget har tagits fram inom projektet Vägledning med bedömningskriterier för inventering av stränders natur- och friluftsvärden Projektet genomförs av Umeå kommun och med delfinansiering från LONA projektet. Den här rapporten har även varit en del av ett praktikarbete i biologi på kandidatexamensnivå vid EMG (Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap), Umeå Universitet. Utvecklingsavdelningen Umeå Kommun Ansvarig projektledare Doris Grellmann Sammanställande av underlag och praktikant Anna Svahlin 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1.Inledning 5 Kommunens ansvar 5 Strandskyddsbestämmelser 5 Miljömålen 5 2. Syfte 6 3. Avgränsning 6 4. Metod Bedömning av stränders värden Åekosystem Sjöekosystem GIS-tabellen Rapporter 5. Resultat och diskussion 13. Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 3

4 Sammanfattning I juli 2009 antogs en ny strandskyddslag. Det har inneburit bland annat att kommunen har fått ett utökat ansvar för strandskyddet. Kommunerna har också planmonopol vilket innebär att de ansvara för den fysiska planeringen och detta redovisas som strategier för framtida markanvändning i översiktsplaner. God kännedom om stränder är därför av vikt för att underlätta kommunens arbete och vid planering för hållbar utveckling. Den här rapporten har varit ett försök att sammanställa alla befintlig information för åars och sjöars stränder till ett enda lätthanterligt GIS tabell så att det ska vara möjligt att överskådligt se vilka områden som är exploaterad och vilka som är av naturvärde. Genom att lägga alla befintliga GIS data med naturvärden ovanpå varandra har stränderna kunnat delas in i olika kategorier utefter värde eller påverkansgrad. Materialet har i första hand behandlat sjö- och åstränder som omfattas av strandskyddslagen i Umeå kommun. Resultatet visar på ett tunt underlag som har gjort det svårt att göra en rättvis och exakt bedömning av strandområden. En rekommendation om att göra fältinventering för att göra en mer rättvis bedömning är önskvärd. Dock anses materialet kunna tjäna som ett grovmaskigt underlag förutsatt att det kombineras med någon form av fördjupad information. 4

5 1.Inledning Kommunens ansvar Den nya strandskyddslagen antogs 2009 och genom den har kommunens roll som prövande myndighet i strandskyddsärenden stärkts. Kommunen är som myndighet direkt involverade i exploateringsintressen, men även i samhällsplanering sammanhang och arbetet med hållbar utveckling som alla berörs av strandskyddet. (Regeringens prop. 2008/09:119). Det är därför av yttersta vikt att kommunen har god kännedom om den mark de exploaterar. Med hänvisning till miljömålen som överordnade mål och den nya strandskyddslagen är det av störa vikt att kommunen har god kännedom om sina stränder och det är det syftet som den här rapporten fyller. Strandskyddsbestämmelser Enligt miljöbalken omfattar strandskyddet alla kuster och stränder 100 meter upp på land och 100 meter ner i vattnet vid medelvattenföring (MB 7 kap14 ). Inom dessa områden är en rad åtgärder förbjudna. D et är bl.a. förbjudet att bygga nytt, vidta åtgärder som väsentligt ändrar livsvillkoren för djur och växtarter m.m.(mb 7 kap 15 ). Syftet med strandskyddsbestämmelserna är att säkra den allmänhetens tillgång till stränderna och bevara land- och vattenområden längs stränder därför att det har ett stort biologiskt värde. Den nya strandskyddslagen är tänkt att gynna hela Sverige och framför allt underlätta för utveckling av landsbygden(lis-områden). Detta mål ska inte äventyra målet om ett långsiktigt skydd för natur- och frilufts värden. Tanken med det nya strandskyddet har också varit att flytta beslutande rätten över stränderna till en mer lokal nivå(naturvårdsverket 2010) De övergripande miljömålen Sveriges regering antog miljömål (2005 tillkom det 16:e). Dessa miljömål syftar till att vi ska bruka och vårda våra resurser och miljöer så att de är långsiktigt hållbart. Avsikten är också att dessa mål ska vara uppnådda inom en generation. För den här rapporten ligger framför allt två av miljömålen som underlag, Levande sjöar och vattendrag (nr.8)och Ett rikt växt och djurliv(nr16.). Levande sjöar och vattendrag handlar om att bevara den biologiska mångfalden, att arter som lever i sjöar och vattendrag ska kunna leva i livskraftiga bestånd och att naturliga miljöer bevaras/ skyddas. Ett rikt växt och djurliv har till huvuduppgift att bevara den biologiska mångfalden och skydda hotade arter från utrotning (miljomalportalen.se). Dessa två mål finns knutna till stränderna och de habitat som stränder utgör. Samtliga miljömål är övergripande för allt miljö och hållbarhetsarbete. 5

6 Stränders värden Många av de miljöer som är knutna till stränder är goda livsmiljöer för många arter. Strandvegetation, meandrande vattendrag, forsar, lövskog som översilas och sumpskogar. Intakta och välbevarade är dessa stränder är goda livsmiljöer för för många av våra rödlistade arter som är helt beroende av specifika strandmiljöer för sin överlevnad (Naturvårdsverket 2003). Stränderna utgör också goda områden för människors rekreations behov liksom stränders ekosystem förser oss med ekosystemtjänster som vattenförsörjning(naturvårdsverket 2010) eller vassbälten som fungerar som små reningsverk(naturvårdsverket.se). 2. Syfte Den här rapporten är en sammanfattning över arbetet med att sammanställa det befintliga underlag som finns kring stränders naturvärden i Umeå kommun. Arbetes syfte har också varit att se i vilken omfattning som underlaget räcker för att bedöma stränderna. Informationen har sammanställts i en GIS tabell samt en rapport. 3. Avgränsning Urvalet har varit strandsträckor knutna till åar och sjöar i Umeå kommun som omfattas av strandskyddet på 100 meter. För sjöar och åar finns beslut från Länsstyrelsen ( ,Regeringsbeslut ) på vilka stränder som omfattas av strandskyddet. I beslutet finns angivet vilka av vattendragen samt de sjöar (synliga i den toppografiska kartan på 1:50.000) som omfattas av strandskyddet. Det har inte funnits tid att analysera samtliga sjöar eller bäckar i kommunen även om där kan finnas områden av intresse. Vidare har inte kusten eller Umeälven tagits med i detta material eftersom det finns gott om tidigare studier gjorda på dessa områden (se kommunens rapporter t.ex. GIS-baserad landskapsanalys över Umeåälvslandskapet eller Fördjupning för älvslanskapet m.m.) 4. Metod Till sammanställningen av kartinformation har alla väsentliga naturdata (GIS- data se Bilaga 1) lagts ovanpå varandra för att studera naturvärden kopplat till stränder i kommunen. Som komplement har även inventeringsrapporter och fältdata från kommunen och länsstyrelsen som inte digitaliserats använts. Själva sammanställningen av GIS-datat är i två skikt, ett för sjöar och ett för vattendrag. Tanken är att det ska vara lätt att plocka fram informationen för en viss strands sträcka och fort bilda sig en uppfattning om området. Ett vattenskikt buffras så att en 100 meters zon (strandskyddsområdet) bildas i landskapet. Därefter har sträckor delats av och en tabell 6

7 länkats till. Vid urval av GIS tabeller som underlag har olika kategorier valts ut för att tillsammans ge en uppfattning om varje område. Naturvärdesskikt utgör en kategori data som innehåller skyddade arter, skyddade naturområden, skyddade skogsområden, Riksintressen för naturvård, naturreservat, sumpskogstabellen m.m. En kategori bidrar till uppfattningar om geologiska/ hydrologiska och markförhållandenförhållanden som visar på vissa typer av miljöer eller habitat så som höjdkurvor, hydrolinjer, geologiska undersökningar, fornlämningar, marktäckedata, strömlinjer m.m. Slutligen har skikt använts som hjälper till att bedöma exploateringsgrad hos områden så som bebyggelse, gruvskikt m.m. (För att se den fullständiga listan över GIS tabeller se Bilaga 1). Figur1. Den tematiska kartframställningen av GIS tabellen. Den gula färgen markerar Vissa värden-områden, den röda Påverkade och den gröna Naturvårdsintressen. Blå kategori för skyddade områden, ej i bild. 7

8 Underlag har varit kommunens Ortofoto från Dock fotades bara den mer kustnära regionen av kommunen detta år. Övriga delar fotades 2009 (mindre del upp mot Vindelns kommun) och 2007(upp mot Botsmark och övre delarna av Sävarån). Andra skikt underlättar orienteringen i materialet har så som namn på platser och sjöar. En översiktlig bedömning är gjord över varje strand och de är klassade i någon av de fyra kategorier(se nedan Bedömning av stränders värden). Slutligen har en tematisk karta tillverkats av tabellen så att det tydligt ska gå att urskilja de olika stränderna och deras olika värden (se figur 1). Bedömning av stränders värden Varje strandområde eller delsträcka är klassad i någon av kategorierna Skyddat, Naturintressen, Påverkat eller Vissa intressen. Kategorin Skyddat (blå i kartan) innefattar alla området som har någon form av områdes skydd så som biotopskydd, naturreservat och naturvårdsavtal. Kategorin Naturintressen(grön i kartan)innefattar alla områden med naturvärden(utom redan skyddade områden som är en egen kategori, se ovan). Skyddsvärda arter och vissa typer av miljöer är en viktig del av naturvärdesbedömningen. Samtliga miljöer och arter har inte beskrivits här men några av de viktigaste som använts som indikatorer på höga naturvärden. Flodpärlmusslor och utter är väl dokumenterade i kommunen och omfattas båda av åtgärdsprogram (naturvardsverket.se) och skydd enligt EU direktiv(92/43/eeg). Flodpärlmusslor(EN, starkt hotad), lever i strömmande vatten med grus och stenbotten. För att kunna fortplanta sig kräver den reproducerande öring eller lax, klart syrerikt vatten och stabilt ph. Arten klarar inte av förorenade vatten. Åtgärder i strandkanter, hyggesbruk, jordbruk m.m. som bidrar till igenslamning eller förorening av vattendrag kan påverka flodpärlmusslan negativt (Naturvårdsverket 2005). Utter(VU, sårbar) lever vid vattendrag och kräver en viss tillgång på fisk.(dock varierar födoval något beroende på tillgång). Hotet mot uttern består bl.a. i fragmentering av habitat, förändring av vattendrag som dikning, vattenreglering m.m. Men även fiskredskap och vägar dödar utter varje år (Naturvårdsverket 2006). Lövskogar längs vattendrag är en av våra mest artrika miljöer här upp i Västerbotten. Stränder erbjuder ofta ett varierat vattenstånd varvid skogen periodvis översilas(alluvialskog)delar av året och bildar goda miljöer för en rik svamp, lav och mossflora samt goda habitat för t.ex. minde hackspettar och en rik insektsfauna. Därför används strandnära lövskog som indikator på intressanta områden (Umeå kommun 2008). 8

9 Forssträckor, meandrande vattendrag och deltan utgör exempel på områden som enligt Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 2003) har en hög diversitet och ofta hyser rödlistade arter. Dessa områden kan också fungera som refuger åt arter som har svårt att klara sig i övriga delar av ett vattendrag. Flytvegetation och olika typer av strandvegetation är också en god miljö för många arter och därför har även dessa miljöer beaktats vid bedömning av stränderna (Naturvårdsverket 2003) Kategorin Påverkat (blå i kartan)innefattar alla områden som är kraftigt påverkade eller exploaterade. På samma sätt som vissa miljöer indikerar höga naturvärden kan vissa ingrepp i miljön betraktas som grova och därmed indikerar en påverkad miljö. Väldigt få vattendrag och sjöar idag är helt orörda eller helt o påverkade. En övergripande faktor vid bedömning är graden av fragmentering d.v.s. hur mycket har ett område delats upp. Bebyggelse har naturligtvis påverkan på en sjö/vattendrag med t.ex. ökat näringsläckage, förändring av naturliga miljöer för anläggning av gräsmattor, badplatser m.m.(naturvårdverket 2003) Jordbruk och skogsbruk kan bl.a. leda till försämrad vattenkvalitet och därmed förändra förutsättningen för strandlevande arter, även med risk för igen slamning eller erosion. Fysisk störning av strandmiljöerna och borttagande av död ved eller strandnära vegetation förändrar också strandens naturliga miljö. Många arter transporterar sig inte över öppna ytor och skog-/jordbruk kan förändra deras tillgång till stranden. (Naturvårdsverket 2003). Vissa intressen (gul i kartan)har objekt satts som är av en eller annan anledning svåra att bedöma. Dessa objekt har en relativt hög grad av exploatering samtidigt som de hyser någon typ av naturvärden. Åekosystem För vattendragen ligger fokus på områden med strömmande och meandrande sträckor, mynningsområden och sträckor med stor andel lövskog eller orörd strandskog. Områden med flodpärlmussla betraktats automatiskt som skyddsvärda, medan områden med utter tas i beaktande i förhållande till resten av området. (se kategorin naturintressen ovan). Bebyggelse nära stränder(ej enstaka mindre gårdar), kraftigt hygges- eller jordbruk bedöms som påverkade områden.( Naturvårdsverket 2003) Sjöekosystem Sjöar som vatten skiljer sig något från bedömningar av vattendrag eftersom dessa är annorlunda mer slutna system. Strandvegetation, flytvegetation, mynningsområden, uppgrundningsområden, orörda stränder är kopplat till höga naturvärden hos sjöstränder. Sumpskog och lövskog i anknytning till stränder värderas som höga värden (Naturvårdsverket 2003). 9

10 Sjöar är ofta bebyggda och därför betraktas obebyggda områden och sjöstränder med stor naturlighet som naturområden av högt intresse. Kraftigt hyggesbruk eller jordbruk får till stor del avgöra om en sjö betraktats som påverkad. Dikning i anknytning till sjöar är att betrakta som en grov exploatering av en sjö, särskilt om detta har skett i direkt anslutning till sjön så att en så kallad sjösänkning skett, vilket tydligt förändrar strandmiljön (Naturvårdsverket 2003). GIS Tabellen Tabellen inleds med ett Objektid som är unikt för varje strandsträcka. Därefter finns två kolumner Lokal som anger var längs vattendraget eller i vilken del av sjön som stranden befinner sig och Namn som anger hela vattendragets eller sjöns namn. Tre kategorier beskriver själva strandområdet. Under rubriken Naturtyp beskrivs strandens miljö/biotop och om skog finns på stranden vilken skogstyp, om vattendraget meandrar, forssträckor m.m. Under Flora_fauna har noteringar gjorts om specifika arter med fokus på rödlistade arter. Och under Påverkan görs noteringar på vilket sätt ett område är exploaterat eller utnyttjat. I kolumnen Övrigt finns för noteringar om sådant som inte ryms under andra kategorier. Det kan vara frågetecken kring tolkningar i underlaget eller undringar kring sådant som inte riktigt framgår av ortofoto. Vissa värden-kategorin har alltid anteckning för att tydliggöra vilka dessa värden är. Här antecknas även vilken typ av skydd ett skyddat område har. Färgkod anger bara vilken färg/värdeklass en viss strandsträcka får i kartan. Status anger vilket värde/ kvalitet som stranden har.( Se bedömning av stränders värden ovan). Friluftsvärden och Kulturvärden har noterats om sådana finns. Slutligen finns kolumner med uppgifter om Datum när materialet är skrivet. Vart det är skrivet under Källa, och vilket huvudsakligt underlag som använts i kolumnen Underlag. I kolumnen Kontaktperson finns den man ska kontakta om man vill veta något om tabellen. Rapporter Översiktlig naturinventering gjordes under året 1991, framför allt under fältsäsongen det året. Inventeringen gjordes på kommunens uppdrag och bedömde kommunen som helhet d.v.s. hela skogar, sjöar och vattendrag m.m. Denna översikts har i huvudsak varit den rapport som använts som underlag utöver GIS data när naturvärdens bedömningar gjorts. I fallet Sävarån med biflöden finns en djupare beskrivning i Sävaråns Bevarandeplan eftersom området är Riksintresse för Naturvård, Natura 2000 och innehar Nationalälvsstatus. För skyddade områden används Länsstyrelsens bevarandeplaner 10

11 Kommunens översikts-/detaljplaner för Umeå och Sävar för berörda stränder har studerats. Som stöd till bedömningen av naturvärden har även Naturvårdsverkets rapport Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag(rapport 5330) använts samt GIS-baserad lanskapsanalys över Umeälvslandskapet (Umeå kommun) som lite mer specificerat beskriver Västerbottens strandekosystem. 5. Resultat och diskussion Resultaten från sammanställningen finns framför allt presenterat i de två GIS tabellerna. Några förtydliganden finns ändå att göra och funderingar kring materialets giltighet och funktion. Åar De vattendrag som valts ut finns samtliga beskrivna i Översiktlig naturinventering, men mer detaljerade beskrivningar för strandsträckor är väldigt få. Några undantag finns som Sävarån med avrinningsområden som finns beskrivna i särskild plan. Geologiska förhållanden, som meandring och forssträckor är lätta och tydliga att se direkt i ortofoto, liksom fysisk exploateringsgrad. Däremot ärr flora fauna underlaget väldigt tunt eller obefintligt. De skogliga förhållandena av stränderna stämmer sällan med marktäckedata eftersom de utgör en så pass marginell del av det totala marktäckesskiktet. Istället har skogsskiktet fått tolkas direkt från ortofoto och i de fall det finns skyddsvärd eller skyddad skog har dessa skikt varit behjälpliga. Vissa åar har tydligt fragmentering från jordbruk och skogsbruk in på stranden som gör att dessa områden förlorat stora delar av sin naturlighet, Pålböleån är ett tydligt sådant exempel. I sådana områden där t.ex. betesmark övergivits med uppväxande lövskog som följd har dessa områden betraktas som områden men kommande potential. Dessa finns bland annat längs Tavleåns stränder(se Figur2). Generellt kan också sägas att de flesta vattendrag är mest påverkade närmast kusten och mindre påverkade ju längre inåt landet man kommer, med viss modifikation för varje vattendrag. Sävarån med biflöden är ett Riksintresse område för naturvård, trots detta har varje del av ån beaktats och bedömts även om vattendraget som helhet är skyddat. Sjöar För sjöarna är underlaget än tunnare än för vattendragen. Översiktlig naturinventering har på liknande sätt som vattendragen bedömt helheten av sjön. Enstaka områden med höga 11

12 naturvärden har dock beskrivits mer ingående, t.ex. för Tavelsjön. Många sjöar är aldrig besökta i fält utan endast bedömda utifrån studie av skriftliga källor eller hörsägen vilket gjort att källan inte känns helt tillförlitlig. Fågellivet är ofta angivet i anknytning till sjöar medan övrig flora -fauna data var väldigt knapphändig vilket gör att noteringarna därför är väldigt få. Vid ortofotostudien framgår tydligt att sjöar utan bebyggelse eller hygge/jordbruks påverkan inte är så många till antalet. Därför styr graden av bebyggelse i stället urvalet av skyddsvärda stränder,(alternativt delområden av större sjöar som t.ex. vid tolkning av området kring Tavelsjön). 3 sjöar, Grössjön, Degersjön, Storavan är avsatta som naturreservat. Tavelsjön med närområde och området kring Kasaviken/Lövösundet framstår som särskilt intressanta områden med stöd av tidigare bedömningar. Många sjöar saknar helt andra källor än ortofotot. Underlagets giltighet Som framkommit tidigare finns en del svårigheter i bedömningen av stränderna. Mycket är kopplat till att underlaget faktiskt är för tunt för att kunna göra en lite mer nyanserad bedömning. Redan i Översiktliga naturinventering från 1991 åberopas att det krävs mer och djupare bedömningar som t.ex. att en fullständig inventering av kommunens alla sjöar eller att göra noggrannare observationer av de flesta objekt. Den uppfattningen fördjupas med detta arbete. Den naturinventering som gjordes 1991 börjar ha 20 år bakom sig vilket gör att många objekt idag inte överensstämmer med de beskrivningar som är gjorda eller att området inte ens finns kvar. Vid bedömning utifrån ortofoto är det väldigt svårt att bedöma nyanserna hos många naturobjekt. Ett tydligt exempel är vassruggar och annan strandvegetation som över huvud taget inte blir synliga i ortofoto, trots att detta skulle vara en bra indikator på intressanta strandmiljöer vid sjöar. Flytvegetationen har varit synlig endast i begränsad omfattning. Skogskvalitet är ett annat exempel, vissa hjälpmedel finns som t.ex. sumpskogstabellen eller marktäckedata, men i många fall är strandzonen en marginell del av en skog och dessa värden inte är synliga på marktäckedata. Ortofotot i sig avslöjar inte direkt kvaliteten hos en skog, utan den behöver ett fältbesök för att värderas. En annan svårighet äratt inget underlag som hittats har varit direkt avsedda för stränder utan beskrivit en skog eller sjö generellt. Som nämnt ovan är stränder ofta en egen miljö men ofta för marginella att platsa i en studie av skog eller studie av ett vattendrag som 12

13 helhet. Detta försvårar bedömningarna avsevärt och gör att källorna många gånger inte stämt helt överens med vad ortofotot visar. Vissa tolkningssvårigheter i arbetet är direkt kopplade till att ortofotonas olika ålder och att det uppstår spänningar mellan dem (se Figur3). I några fall har det funnits svårigheter i att bedöma ett områdes kommande potential d.v.s. hur ett område troligen har utvecklats sen senaste ortofotot togs eller om ett område ser ut att hysa naturvärden i framtiden. Figur 2. Ett område med kommande potential, tidigare betesmark med uppväxande löv. Vattendraget hyser flodpärlmusslor. Det förekommer flera fall där det finns en konflikt mellan en skriftlig källa och ortofoto. Ett exempel på detta är när skriftliga källor anger att ett område har en viss potential (ett naturvärde) men detta naturvärde inte längre existerar. Eller om ett område som tidigare GIS data angett har ett naturvärde men detta naturvärde delvis har påverkats t.ex. en strandskog med ett vist naturvärde som delvis är avverkat. 13

14 Figur2. Visar hur skillnader uppstår mellan olika källor, i det här fallet två olika ortofoton. I andra fall är bedömningarna motstridiga när två värden stått emot varandra, exempelvis när ett område är exploaterat men flodpärlmussla finns i vattendraget. I ett sådant fall tilldelas området ändå ett naturvärde eftersom arten är upptagen på rödlistan. Slutligen har i enstaka fall objekt hittats i ortofotot med naturvärden, men inga övriga källor finns. Exempel är områden med höga naturvärde som sumpskog, viss vattenvegetation eller rasbranter m.m., och dessa har markerats som naturvärdes områden. På grund av dessa svårigheter och motstridigheter är det inte möjligt att följa den ursprungliga intensionen att ge varje strandområde en tydligt angiven status så att vissa områden skulle kunna avfärdas som triviala och andra avsättas som naturvärdes områden på en skala från hänsynskrävande till höga naturvärden. Underlaget ger inte möjlighet till den typen av nyanserade bedömningar av strandmiljöerna. Tolkning av värdeklasserna På grund av den brist på underlag som framkommit under arbetets gång blir tolkningen av materialet grovmaskigt. Med det menas att materialet kan användas som en först grov överblick över ett vist område eller som en del av en förstudie av ett vist strandområde. Det 14

15 rekommendera dock att materialet kombineras med andra källor eller fältbesök innan en slutgiltig bedömning fattas. De fyra kategorierna ska tolkas enligt följande: Kategorin Skyddat kräver speciella tillstånd enligt miljöbalken och utöver strandskyddsbestämmelserna beroende på åtgärd och skydd. Restriktionerna är t.ex. väldigt stora för att få utföra ingrepp i ett naturreservat. Den här kategorin tillhör egentligen Sävarån med avrinningsområden (Pålböleån och Gravån). Det är av intresse att titta på delsträckor längs åarna och därför har dessa strandsträckor ändå tittats på och inte avsatts som skyddade. Dessa kräver dock ändå speciella tillstånd för ingrepp i strandområdena eftersom de utgör Riksintresse för Naturvård, Natura 2000 (sci)och har Nationalälvsskydd (4kap 6 MB). I kategorin Naturvärden ska den största andelen skyddsvärda och ekologisk intressanta områdena ha inrymts. Dock har denna klass fått innefatta alla naturvärdesklasser eftersom det inte har varit möjligt att göra någon tydligare bedömning än så. Det betyder att en del strandområden är av väldigt höga naturvärden medan andra områden är hänsynskrävande. Dess ska bedömas i fält av biologisk kompetens för att avgör i vilken naturvärdesklass dessa värden har. Ingrepp i dessa områden ska ske med stor restriktion och med villkor. Kategorin Påverkat inrymmer i stället alla påverkade områden och på dessa marker kan det vara möjligt till viss dispens i strandskyddet. Det är dock viktigt att betrakta ett strandområde som helhet, d.v.s. en strandkorridor i ett exploaterat område kan vara av stor vikt för att behålla statusen på omkringliggande naturvärdes områden eller för stränder längs ett helt vattendrag eller hel sjö. Likaså ingrepp i vattendrag eller sjöar bör ske med viss försiktighet eftersom det kan påverka statusen på vattendraget längre ner eller sjön som helhet. Kategorin Vissa värden ska kontrolleras mot vad som står under övrigt i GIS tabellen. Ofta står naturvärden angivna som ska kollas av biologisk kompetens. I vissa fall har områdena ingen naturvärdesstatus idag men kan få det om området får utvecklas fritt Eller områden som behöver bedömas i fält eftersom de äldre ortofotona inte gett en tillräckligt tydlig bild av området. För framtiden Det material som legat som grund för det här arbetet kan ses som ett bra fösta steg i att ta reda vilka naturvärden som finns knutna till stränder i Umeå kommun. Men för att få en komplett helhetsbild och tydligare kriterier för naturvärdena bör fältinventeringar göras som tydligare klassificerar områden samt beskriver mer ingående vilken typ av stränder det rör sig om. Mer information om skogstyper/naturtyper och vattenvegetation, flora och fauna 15

16 där underlaget är extremt tunt eller obefintliga i många fall. Vidare är det av största vikt att inventeringen görs utifrån ett strandperspektiv och inte med avsikten att bedöma något annat. Detta eftersom strändernas vegetation och livsmiljö ofta skiljer sig i artrikedom och som habitat mot sin omgivning(umeå kommun 2008). Det betyder att en översiktlig bedömning av en skog nära en å ofta missar själva stranden eftersom den utgör en marginell del av skogen och därmed missas det som gör att stranden betraktas vara av höga naturvärden. Säkerligen kommer delar av detta material att förändras med en sådan inventering men förhoppningsvis till ett mer tydligt och säkrare material som blir mer användbart, både för att beakta de områden som bär stora naturvärden inför framtiden, men också för att tillgodose de exploaterings behov som finns. 16

17 Referenser: Länsstyrelsen Västerbotten; Bevarandeplan Sävarån SE ; Naturvårdsverket; Strandskydd 2010 Naturvårdsverket; Åtgärdsprogram för bevarande av utter; Rapport 5614; oktober 2006 Naturvårdsverket; Åtgärdsprogram för bevarande av flodpärlmussla; Rapport 5429; januari 2005 Naturvårdsverket; Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag; Rapport 5330,Oktober2003 Umeå kommun (miljökontoret); Översiktlig naturinventering; 1991 Umeå kommun; GIS-baserad lanskapsanalys över Umeälvslandskapet; 2008 Miljömålsportalen; Naturvårdsverket, Lag och rätt, miljöbalken med förordningar; Naturvårdsverket, Ett hållbart samhälle, Goda exempel, Slamrening i Hässleholm; 17

18 Bilaga 1 Ingående GIS-skikt vid bedömning av stränder Skiktets namn Kartnamn Innehåll Bedömning Värdefulla naturområden länstyrelsen Vardefulla_naturomraden_LST Områden med skyddsvärd natur från länsstyrelsen Naturvärden Naturinventering klass 1 Naturinventering klass 2 Naturinventering klass 3 Naturinv_klass1 Naturinv_klass2 Naturinv_klass3 18 Områden med höga naturvärden från översiktlig naturinv.- 91 Områden med naturvärden från översiktlig naturinv.- 91 Områden med naturvärden från översiktlig naturinv.- 91 Natura 2000 (spa) Natura2000_spa Områden avsatta enligt fågeldirektivet Natura 2000(sci) Natura2000_sci Områden avsatta enligt habitat direktivet Naturvärden Naturvärden Naturvärden Skyddade naturvärden Skyddade naturvärden Naturreservat Naturreservat Skyddade områden Skyddade naturvärden Biotopskydd Biotopskydd Skyddade områden Skyddade naturvärden Arter med naturvärde Arter_med_naturvarde Sammanställning med data från bl.a. artdatabanken, länsstyrelsen m.m. över rödlistade arter. Åtgärdsprogram hotade arter Atgardsprogram_hotade_arter Fynd av arter som ingår i åtgärdsprogramm Skog med naturvärde Skog_med-naturvarde Skogsinventeringar, Nyckelbiotoper, sumpskogstabellen m.m. Naturvärden Naturvärden Naturvärden Sällsynta arter Funna rödlistade arter Naturvärden Riksintresse naturvård Naturvärden Riksintresse vattendrag avrinningsområde Naturvärden Riksintresse friluftsliv Riksintresse Natura 2000 Stranderosion Sävarån Stranderosion_savaran Skikt med skredesbedömning. Friluftslivet Naturvärden Naturvärden (kopplat till typ av

19 Rasbranter. Marktäckedata Marktackedata Anger skogs- eller vegetationstyp. Yttre vattenskyddsområde Vattenskyddsområde. Kräver viss hänsyn inom området. Vattenskyddsområde. Kräver viss hänsyn Inre vattenskyddsområde Privata Privata_vattenskyddsomraden vattenskyddsområden Naturgeografiska Naturgeografiska_omraden Geologiska bildningar områden i lanskapet. Täkter Takter_punkter Anger vart det finns täkter. Höjdkurvor 10 m Höjdkurvor 1m Höjdkurvor linjer Fornlämningar Hydrografi HL_hydrografi_lin HL_hydrografi_punkt Visar vattenlinjer i landskapet skredesområde) Hjälp vid bedömning av områden. Hjälp vid bedömning Hjälp vid bedömning Hjälp vid bedömning Exploaterat område. Bedömning av dikning, vattendrag m.m. 19

20 Bilaga 2 Samtliga vattendrag som beskrivits Gravån Pålböleån Sävaråns avrinningsområde Sävarån Fällforsån Hörnån Norrmjöleån Norsån Sörmjöleån Tavleån Täfteån Åhedån Ängerån 20

21 Bilaga3 Samtliga sjöar som beskrivits Aldertjärnen Baggbölesundet Lill- Bjursjön Stor-bjursjön Bjännsjön Bjännträsket Botmarkssjön brunnsjön Bussjön (Sävar) Bussjön(Innertavle) Bäcksjön Dalsjö Degersjön Dragtjärnen Fisksjön Furunässjön Gladvattnet Granträsktjärnen Grössjön Gärssjön Hissjön Hemsjön Hundsjön Häggnässjön 21

22 Stor-Häggsjön Kasaviken Kassjön Kroksjön Kullasjön Kåtasjön Kåtasjön Lill- Kälsjön Stor-Kälsjön Lillträsket Lomtjärnen Långsjön Lövsundet Lövösundet Lill-Malsjön Stor-malsjön Mickelstäsket Mjösjön Norrbacka Nydalasjön Nördsjön Piparbölesjön Prästsjön Risträsket Sjöboden Sjömorsjön 22

23 Lill- Skogsbergssjön Stor-Skogsbergssjön Stor-Skärträsket Smörsjön Storavan Storträsket Stöcksjön svartsjön Sölpsjön Tavelsjön Stor-Tavelsjön Trehörningen Täftebölesjön Täfteträsket Varmvattsjön Västanträsket Yttersjön Yttersträsket Ängersjön 23