Strandskydd - tillämpning vid fastighetsbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strandskydd - tillämpning vid fastighetsbildning"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 13 Samhällsbyggnad Kandidatnivå, 15 hp Mark- och fastighetsjuridik Strandskydd - tillämpning vid fastighetsbildning Författare: Alexandra Högblom Moisio Stockholm 2010 Handledare: Peter Ekbäck 1

2 Bachelor of Science thesis Title: The protection of public access to beaches application to property formation Author: Alexandra Högblom Moisio Department: Real Estate and Construction Management Bachelor Thesis number: 13 Supervisor: Peter Ekbäck Keywords: The protection of public access to beaches, property formation, permission Abstract Beaches are important for recreation and outdoor activities for people, and a place where many plant and animal species lives. The protection of public access to beaches is meant to preserve the beaches for recreation and for plants and animals. Therefore, it is for example forbidden to build new houses in the protected shore area, unless there are special reasons. This affects the property formation in the protected shore areas. The purpose of this paper is to examine how the protection of public access to beaches affects the property formation. A literature review has been done as a basis for the theory part. For the other part, about 50 cases from the National Land Surveys register of legal cases has been studied. They are property formations procedures where the property formation has been affected by the protection of public access to beaches and have been judged according to 3:2 FBL. These are all property formations that have been appealed against to the Court of Appeal or the Supreme Court from 1972 onwards. The property formations procedures have been divided into six different categories. Category 1 consists of cases where the sites are occupied by buildings and have been subdivided for the purpose of housing. Category 2 consists of cases where vacant pieces of land have been created for the purpose of housing. Category 3 consists of cases where the developed property decreases in reallotmet and category 4 consists of cases where the developed property increases in property formation. Category 5 consists of cases where joint roads have been transmitted to developed properties and category 6 consists of one other case. A clear pattern in this study is that developed properties often gets permission to subdivision or other property formation for housing purposes, while the vacant properties often don t get permission. When it comes to reallotment of vacant property the results varies more. It depends more on the circumstances at that particular area. 22 of the developed properties got permission and 2 didn t get permission. 1 of the vacant properties got permission and 5 cases were denied permission. 5 cases got permission to transmit land and 8 cases were denied permission, because the reallotment conflicted against the protection of public access to beaches. Finally, the important factors for if the protection of public access to beaches obstructs the property formation or not, are if the property is developed or not and whether the area is accessible for the outdoor life or not, and these two are of course closely linked. 3

3 Examensarbete Titel: Strandskydd tillämpning vid fastighetsbildning Författare: Alexandra Högblom Moisio Institution: Fastigheter och byggande Examensarbete Kandidatnivå nummer: 13 Handledare: Peter Ekbäck Nyckelord: strandskydd, fastighetsbildning, tillstånd Sammanfattning Stränder är viktiga för rekreation och friluftsliv för människor, och som levnadsmiljö för många växt- och djurarter. Strandskyddet finns för att bevara stränderna för friluftsliv och för växter och djur. Därför är det t.ex. förbjudet att uppföra nya hus inom strandskyddsområde, om det inte finns särskilda skäl. Detta påverkar hur fastighetsbildning får ske inom strandskyddsområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strandskyddsbestämmelserna påverkar fastighetsbildningen. För att ta reda på detta har en litteraturstudie gjorts som ligger till grund för teoridelen. Sedan har ca 50 rättsfall från Lantmäteriets rättsfallsregister studerats. De behandlar förrättningar där fastighetsbildningen påverkats av strandskydd och bedömts enligt 3:2 FBL. Förrättningarna är samtliga förrättningar som överklagats till hovrätt eller Högsta domstolen från 1972 och framåt. Förrättningarna har delats in i sex olika kategorier. Kategori 1 består av fall där bebyggda tomter avstyckats för bostadsändamål. Kategori 2 består av fall där obebyggda tomter nybildats för bostadsändamål. Kategori 3 består av fall där bostadsfastighetens minskar vid fastighetsbildning och kategori 4 består av fall där bostadsfastigheten ökar i storlek vid fastighetsbildning. Kategori 5 består av fall där samfälld vägmark förts över till bostadsfastigheter och kategori 6 är ett övrigt fall. Det mönster som är tydligt i denna studie är att bebyggda tomter ofta får avstyckas eller fastighetsbildas på annat sätt för bostadsändamål, medan obebyggda inte får det. När det gäller fastighetsreglering av obebyggd mark till bostadsfastigheter är resultaten mer varierande, det beror på omständigheterna vid just det området. Av de bebyggda tomterna fick 22 tillstånd och 2 nekades tillstånd. Av de obebyggda fick 1 fall tillstånd och 5 fall nekades tillstånd. Vid fastighetsreglering fick 5 fall tillstånd och 8 nekades tillstånd, för att regleringen stred mot strandskyddet. Slutligen kan konstateras att viktiga faktorer för om strandskyddet motverkas eller inte är tomtens eventuella bebyggelse samt områdets tillgänglighet för det rörliga friluftslivet, vilka naturligtvis är nära sammankopplade till varandra. 4

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Disposition Lagstiftning Inledning Miljöbalken (MB) Allmänt om MB Allmänt om 7 kap MB Gällande strandskyddsbestämmelser, 7:13-18h MB Historik och syfte bakom lagen Fastighetsbildningslagen (FBL) Allmänt om FBL Allmänt om 3 kap FBL Gällande lagtext 3:2-3 FBL Rättsfall Inledning Redovisning av de olika kategorierna Kategori 1 Bebyggd tomt, avstyckning för bostadsändamål Kategori 2 Obebyggd tomt, nybildning för bostadsändamål Kategori 3 Fastighetsbildning, bostadsfastigheten minskar Kategori 4 Fastighetsbildning, bostadsfastigheten ökar i storlek Kategori 5 Samfälld vägmark Kategori 6 Övriga fall Sammanfattande kommentarer Slutsats och diskussion Referenser Bilaga: Tidigare lydelse av lagtext i FBL och MB

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Sveriges stränder är viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Mötet mellan land och vatten, de öppna ytorna, natur- och kulturmiljön är bara några av många skäl till att stränderna är uppskattade och värdefulla. De är även viktiga miljöer för många växt- och djurarter. Det är en nationell angelägenhet att bevara orörda stränder för att trygga förutsättningarna för friluftsliv och växt- och djurlivet och att på ett hållbart sätt skydda dem från exploatering(prop. 2008/09:119 s.30-31). Detta visas inte minst av att flera av de nationella miljömålen har kopplingar till våra stränder, särskilt Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö (prop. 2008/09:119 s.32). Tillgången till stränder är en viktig del i allemansrätten och är viktig för att alla ska ges möjlighet till bad och friluftsliv (prop.1993/94:229 s.7). Strandskyddet regleras i miljöbalken och gäller vid alla Sveriges stränder, sjöar, vattendrag och hav. Strandskydd gäller 100 m från strandlinjen både på land och i vatten. Inom detta område får t.ex. inte nya byggnader uppföras eller andra åtgärder vidtas som hindrar det rörliga friluftslivet eller försämrar livsmiljön för växt- och djurarter. I fastighetsbildningslagen finns bland annat bestämmelser om nybildning och ombildning av fastigheter, samt fastighetsbestämning. Där står även att strandskyddet inte får motverkas vid fastighetsbildning Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strandskyddsbestämmelserna påverkar fastighetsbildningen. I vilka fall får fastighetsbildning ske inom strandskyddat område och i vilka fall får det inte ske? Hur har lagstiftningen tillämpats i domstolarna och hur motiveras domsluten? 1.3. Metod Teoridelen baseras på en litteraturstudie av lagtext, propositioner, lagkommentarer, handböcker från Naturvårdsverket och Lantmäteriet samt läroböcker. Sedan följer en studie av samtliga ca 50 rättsfall som rör strandskydd vid fastighetsbildning. Det är lantmäteriförrättningar som överklagats till fastighetsdomstolen och sedan vidare till hovrätterna och i vissa fall ända upp till Högsta domstolen. Dessa ca 50 rättsfall är alla förrättningar som handlar om strandskydd som tagit sig så långt. Dessa är från 1970-talet och framåt, varför en viss analys har behövts göras för att se hur lagstiftningen såg ut då och nu. Rättsfallen har studerats och grupperats med avseende på vilka kriterier som verkar ha avgjort fallet och samband har analyserats Disposition I kapitel 2 studeras den gällande lagstiftningen med en viss historisk tillbakablick. Den första delen handlar om strandskyddsreglerna i miljöbalken. Den andra delen handlar om fastighetsbildningslagen med tyngdpunkt på dess tredje kapitel. Där finns regler om vilka villkor som finns för fastighetsbildning och av dem studeras 3:2 FBL närmare. I kapitel 3 presenteras och analyseras rättsfallen. Fall som liknar varandra har placerats tillsammans vilket har resulterat i sex olika kategorier. Dessa gås igenom en i taget och på slutet ges sammanfattande kommentarer. I kapitel 4 diskuteras slutsatser kring resultaten från rättsfallen i kombination med lagstiftningen. 6

6 1.5 Avgränsningar De studerade rättsfallen kommer från Lantmäteriets rättsfallsregister. Där finns sammanfattningar av de förrättningar som överklagats och tagits upp i hovrätter eller Högsta domstolen. Enbart fall som rör mark som ligger inom strandskyddsområde har studerats. Av dessa har de fall där FBL 3:2 behandlats valts ut. De fall som valts bort är alltså sådana där FBL 3:2 inte prövats, främst för att de redan nekats tillstånd enligt andra paragrafer (oftast FBL 3:3 eller FBL 3:1), samt fall där strandskyddsdispens redan getts och prövningen därför berört andra frågeställningar. Av 54 fall återstår 44. 7

7 2. Lagstiftning 2.1. Inledning Detta kapitel behandlar gällande och tidigare lagstiftning kring strandskydd och fastighetsbildning. Vad står det egentligen i lagen, vad är syftet med den och hur har den ändrats sedan den tillkom? 2.2. Miljöbalken (MB) Allmänt om MB I miljöbalken har den lagstiftning som behandlar miljön samlats. Detta skedde i slutet av 1990-talet och resulterade i den miljöbalk (MB, 1998:808), som vi har idag. Den har ett brett tillämpningsområde och är användbar i många olika sammanhang, men innehåller ändå inte all miljölagstiftning. Miljöbalken är indelad i sju avdelningar: Första avdelningen Övergripande bestämmelser Andra avdelningen Skydd av naturen Tredje avdelningen Särskilda bestämmelser om vissa verksamheter Fjärde avdelningen Prövningen av mål och ärenden Femte avdelningen Tillsyn m.m. Sjätte avdelningen Påföljder Sjunde avdelningen Ersättning och skadestånd m.m. I dessa avdelningar finns det totalt 33 kapitel som delvis bygger på tidigare lagstiftning. När miljöbalken trädde ikraft år 1999 ersatte den 15 befintliga lagar, bland annat naturresurslagen, delar av vattenlagen, naturvårdslagen, lagen om skötsel av jordbruksmark, hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter och renhållningslagen. Syftet var att samordna, skärpa och bredda miljölagstiftningen samt främja en hållbar utveckling. Dessutom ska även en hälsosam och god livsmiljö för levande och kommande generationer främjas (prop. 1997/98:45). Bestämmelserna om strandskydd fanns tidigare i naturvårdslagen, (NVL 1964:822 med följdförfattningar), men återfinns nu i miljöbalkens andra avdelning. Där samsas strandskyddet med skydd av andra områden i miljöbalkens sjunde kapitel (Institutet för värdering av fastigheter och Samfundet för fastighetsekonomi, 2008) Allmänt om 7 kap MB I miljöbalkens sjunde kapitel finns som ovan nämnts bestämmelser om skydd av naturen i form av skydd av områden. Nationalpark är ett exempel på ett områdesskydd som kan inrättas av riksdagen för att bevara stora områden av en viss landskapstyp t.ex. fjäll, skärgård eller urskog i naturligt skick (7:2-3 MB). Kommuner eller länsstyrelser kan skydda områden genom att förklara dem som naturreservat. Detta kan ske i syfte att bevara den biologiska mångfalden, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose friluftlivets behov av områden (7:4-8 MB). Andra skyddsformer i sjunde kapitlet är kulturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde samt strandskyddsområde. 8

8 Gällande strandskyddsbestämmelser, 7:13-18h MB Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Syftet är att långsiktigt se till att allmänheten har tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet både på land och i vatten (13 ). I huvudsak omfattas alla sjöar och vattendrag som finns med på den topografiska kartan i skala 1: av det generella strandskyddet. Undantag finns dock för Västerbottens och Norrbottens län där strandskyddet i inlandet enbart gäller för de sjöar och vattendrag som finns med på planeringskartan i skala 1: respektive 1: Det är länsstyrelsen som har preciserat omfattningen i varje län (Naturvårdsverket, 1997). Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen får i enskilda fall besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 m från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften (14 ). Se figur 1. Figur 1 Strandskyddets omfattning (Naturvårdsverket, 2009) I ett rättsfall från Miljööverdomstolen (MÖD) avgjordes att strandskyddet gällde vid en liten ofta uttorkad bäck. Miljööverdomstolen: Även en tidvis torrlagd bäckfåra omfattas av strandskyddet. Den nu aktuella bäcken för dock sin tynande tillvaro i en djup ravin, vilken är klämd mellan en järnvägsbank i söder och en vägbank i norr. Dispens kan därför lämnas eftersom de allmänna intressena inte alls eller endast obetydligt skulle skadas av ett bostadshus ett tiotal meter från ravinen. (Svea hovrätt, Miljööverdomstolen - M ) MB 7 kap 15 Inom ett strandskyddsområde får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. 7:15 MB är viktig för förståelsen av de studerade rättsfallen. Detta eftersom att det i paragrafens första punkt slås fast att det är förbjudet att bygga nytt inom strandskyddsområde. Ska det fastighetsbildas för bostadsändamål på obebyggd mark behöver det vara möjligt att uppföra bostadshus på fastigheten, vilket då strider mot 7:15 MB. Det är även förbjudet att ändra byggnaders användning så att den allemansrättsliga tillgången till området försämras. Detta betyder att det t.ex. inte är möjligt att ändra sjöbodar till bostadshus om inte området 9

9 redan är ianspråktaget som tomtmark. Då går det inte heller att fastighetsbilda för bostadsändamål om det enda som finns är en sjöbod som inte får ändras till ett bostadshus. Det finns dock undantag från 7:15 MB. Undantagen gäller byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte är till för bostadsändamål utan behövs för jord- eller skogsbruk, fiske eller renskötsel och måste vara belägna inom strandskyddsområde. Dessutom gäller undantag om tillstånd getts enligt MB eller av regeringen för andra åtgärder, samt för att bygga järnväg eller allmän väg (16 ). I dessa fall får det byggas inom strandskyddsområde, trots det tidigare förbudet. Det går även att upphäva strandskyddet i ett område, t.ex. om området ska omfattas av detaljplan eller om området uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syfte. Detta kan göras av länsstyrelsen eller kommunen, men det krävs att det finns särskilda skäl och att intresset av att planen blir av är större än strandskyddsintresset (18 ). Det går att få dispens från strandskyddet för uppförande av kompletterande byggnad inom 15 m från huvudbyggnaden. Den kompletterande byggnaden måste då dessutom placeras inom tomtplatsbegränsningen och får ej byggas inom ett avstånd av 25 m från strandlinjen (17 ). Det är kommunen som ger dispens från strandskyddet i enskilda fall, förutom när det gäller försvarsanläggningar, allmän väg, järnväg eller vid andra områdesskydd än strandskydd. Då beslutar istället länsstyrelsen om dispens (18a-b ). För att kommunen ska ge dispens krävs särskilda skäl och vad dessa är preciseras i 7:18c MB. MB 7 kap 18 c Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. I 18 d finns bestämmelser om vad man får beakta som särskilda skäl utöver det som anges i första stycket, om prövningen gäller ett sådant område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 18 e. Det centrala i 7:18c MB är att om ett område redan blivit ianspråktaget så att det saknar betydelse för strandskyddets syften utgör det ett särskilt skäl för att ge dispens från strandskyddet eller upphäva strandskyddet i det området. Det är även ett särskilt skäl om väg, järnväg eller bebyggelse skiljer av det aktuella området från området närmast strandlinjen (se figur 2). 10

10 Figur 2 Dispens kan ges då en större väg skiljer fastigheten från vattnet (Naturvårdsverket, 2009). Dessutom kan även landsbygdsutveckling räknas som ett särskilt skäl för dispens, dvs. att den nya bebyggelsen bidrar till att utveckla landsbygden. Är det en- eller tvåbostadshus som avses med dispensen är det tillräckligt att det byggs nära ett befintligt hus (18d ). Detta för att det ska bli lättare att få dispens i glesbygd. Kommunerna får utmärka områden i sin översiktsplan för detta om området har liten betydelse för strandskyddet, och är lämpligt för att utveckla landsbygden. Det finns särskilda regler för hur kommunerna ska gå tillväga och för vilka delar av landet detta är möjligt. Det är inte tillåtet vid högexploaterade kuster som t.ex. Stockholms skärgård (18e ). När dispens ges eller strandskyddet upphävs i ett område ska ett område närmast stranden undantas för att säkerställa fri passage för allmänheten och för att bevara levnadsmiljön för djur- och växter, om det är praktiskt möjligt. En tomtplatsavgränsning ska även göras då dispens ges. Detta för att visa vilket område som får tas i anspråk som tomt eller användas för avsett ändamål (18f ). Se figur 3. Figur 3 Tomtplatsavgränsning (Naturvårdsverket, 2009) 11

11 Slutligen kan det konstateras att när detaljplaner ändras eller upphävs så återinträder strandskyddet automatiskt (18g ) och om inte åtgärden för vilket dispens givits påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från dess att dispensen började gälla, så upphör dispensen att gälla (18h ). Som sammanfattning kan sägas att normalt får bostadshus inte uppföras inom strandskyddsområde. Dispens ges bara vid särskilda skäl, t.ex. att allemansrätten redan är utsläckt, eller att landsbygden utvecklas. För andra hus och åtgärder än bostadsbebyggelse finns fler möjligheter att få dispens. När dispens ges ska en tomtplatsavgränsning göras som visar hur stor del som får tas i anspråk som tomt Historik och syfte bakom lagen År 1950 infördes för första gången en möjlighet att genom särskilda bestämmelser reglera hur stränderna fick användas genom en provisorisk strandlag (SFS 1950:639). Skälet var bland annat att Sveriges stränder och skärgårdar utgör en naturtillgång av oskattbart värde för hela vårt folk. En ständigt ökad skara människor hämtar där nya krafter och vederkvickelse genom bad och friluftsliv enligt departementschefen i propositionen 1950:223. År 1952 kom en permanent strandlag (prop. 1952:187, SFS 1952: ). År 1965 flyttades strandskyddsbestämmelserna till naturvårdslagen, (NVL 1964:822 med följdförfattningar). Från och med detta kunde länsstyrelsen förordna om strandskydd för särskilt utvalda strand- och vattenområden. År 1975 skärptes strandskyddets omfattning och innebörd pga. det fortsatt höga trycket mot landets stränder. Då infördes ett generellt strandskydd om 100 m både på land och i vatten, som gällde för samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag. I propositionen 1974:166 s. 94 underströks ändamålet med strandskyddet. Strandskyddets syfte är att bevara den möjlighet att bada och idka friluftsliv inom strandområden som allmänheten har enligt allemansrätten. Den tidigare tillståndsplikten skärptes och ersattes av ett förbud mot att uppföra ny bebyggelse eller utföra andra åtgärder inom strandskyddsområde. Förut gällde inte strandskyddet inom planlagt område, men dessa bestämmelser togs bort och från och med 1 juli 1975 gäller strandskyddet även inom område med detaljplan. Om det finns särskilda skäl får dock länsstyrelsen förordna om att skyddet tas bort. År 1994 trädde nästa förändring i kraft. Från och med 1 juli 1994 är målet med strandskyddet lika mycket att bevara stränderna för att de är biologiskt betydelsefulla för djur- och växtlivet, som att tillförsäkra allmänheten tillgång till stränderna (prop.1993/94:229 s.9). Skälet till detta är att vissa strandskyddsområden har betydelsefulla ekologiska funktioner och är därför viktiga miljöer och ger speciellt goda livsmöjligheter för många djur- och växtarter som är beroende av strandmiljön. Det är särskilt övergången mellan och tillgången till både land och vatten som är betydelsefullt bl.a. för skydd och övervintring. Exempel på extra skyddsvärda strandmiljöer är flacka stränder där landhöjning sker, låga stränder som översvämmas ibland och är hemvist för fuktig lövskog, strandnära våtmarker som är viktiga för fåglar, däggdjur och groddjur, sumpskogar där ryggradslösa djur och kryptogamer trivs, strandängar och mader som är viktiga häcknings- och uppehållsplatser för vadarfåglar med flera. Dessutom gäller strandskyddet i vattnet, vilket skyddar bottnar, vattenstranden, och själva vattnet. Grunda strandområden är särskilt värdefulla eftersom bl.a. groddjur, insekter och fiskar har yngelplats där. Naturliga sandstränder är en ovanlig och 12

12 instabil biotop som även den behöver extra skydd. De fungerar som biologiska filter och kan ta upp kväve i biomassan vilket förhindrar att det transporteras ut i vattendrag, sjöar och hav. Dessutom hjälper strandskyddet till med att behålla naturliga korridorer i naturen vilket underlättar arternas spridning och överlevnad (prop.1993/94:229 s.9-10). Lagändringen 2009 År 2009 kom nästa stora förändring. Strandskyddet ska fortsätta att gälla i hela landet. Men i landsbygdsområden med god tillgång till stränder och orörd natur ska det vara möjligt att differentiera strandskyddet för att främja utvecklingen. På detta sätt hoppas man få ett mera ändamålsenligt strandskydd på samma gång som det långsiktiga skyddet av strändernas natur - och friluftsvärden inte äventyras. Ett annat syfte är att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet (prop. 2008/09:119). Kommunen ska ange områden för landsbygdsutveckling i översiktsplanen samt kan upphäva strandskyddet i detaljplaner. Det senare var förut länsstyrelsens uppgift. Kommunen tar även över ansvaret för att pröva frågor om upphävande av och dispens från strandskyddet. Kraven på att redovisa vilka särskilda skäl som ligger bakom beslutet skärps samtidigt. Länsstyrelsens nya roll blir att bevaka strandskyddets intressen när kommunen planlägger och att överpröva vad kommunen beslutat vid upphävanden och dispenser (prop. 2008/09:119). De viktigaste förändringarna i strandskyddet år 2009 är: - Strandskyddet har stärkts genom att skälen för att ge dispens från eller upphäva strandskyddet i detaljplan har preciserats och att högexploaterade tätorts- och kustområden undantas från möjligheten till landsbygdsutveckling i strandnära lägen. - Kommunerna får huvudansvaret för att besluta om dispenser och upphävande av strandskyddet i detaljplaner. - Kommunerna ska i översiktsplanen ange områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där det vid dispensprövning eller upphävande får beaktas som ett särskilt skäl om åtgärden bidrar till att långsiktigt främja utvecklingen på landsbygden. I sådana områden ska en- och tvåbostadshus vid dispensprövning placeras i anslutning till ett befintligt bostadshus. - Vid varje beslut om dispens eller upphävande av strandskyddet ska en fri passage lämnas för allmänheten och för att goda livsvillkor för djur - och växtliv ska bevaras. - Strandskyddet återinträder automatiskt när en detaljplan upphävs eller ändras. - Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen vid kommunal planläggning och vid behov pröva kommunala beslut om upphävanden och dispenser. (Naturvårdsverket, 2009) Sammanfattning Före år 1950 fanns inget strandskydd alls. Sedan infördes möjligheter för länsstyrelsen att bestämma om strandskydd på vissa platser. Från och med år 1975 kom ett generellt strandskydd för hela Sveriges stränder. Från och med år 1994 var strandskyddets syfte inte bara att skydda allmänhetens tillgång till stränder, utan även att skydda djur- och växtliv vid stränderna. År 2009 preciseras skälen för vilka dispens kan ges, kommunerna tar över mycket av ansvaret från länsstyrelsen medan länsstyrelsen får en mer övervakande funktion, samt möjlighet till undantag för glesbygdsutveckling görs i vissa delar av landet men inte vid högexploaterade kuster. Att skälen för att få dispens preciseras är dock snarare ett befästande av praxis, än en förändring i sak, och följaktligen skiljer sig inte lagstiftningen så mycket från tidigare. För att tydliggöra hur lagstiftningen såg ut före 2009 finns den att läsa i bilaga Tidigare lydelse av lagtext i FBL och MB. Där hittas 7:13 18 MB och 3:2 FBL som de såg ut mellan 1999 och

13 2.3. Fastighetsbildningslagen (FBL) Allmänt om FBL I Fastighetsbildningslagen (1970:988), förkortad FBL, regleras hur fastighetsindelningen kan ändras med hjälp av fastighetsbildning. Det kan ske både genom nybildning eller genom ombildning av fastigheter. Som nybildning räknas avstyckning, klyvning och sammanläggning, medan ombildning sker genom fastighetsreglering (2:1 FBL). Vid fastighetsreglering kan bl.a. servitut bildas, ändras eller upphävas. Även överföring av fastighetstillbehör är en slags fastighetsbildning (Julstad, B. 2005). Det går även att bestämma oklara förhållanden angående fastigheter t.ex. bestämma hur gränser egentligen går med fastighetsbestämning. Även frågetecken kring ledningsrätter, servitut, gemensamhetsanläggningar samt fastighetstillbehör kan redas ut (1:1 FBL). Det är lantmäterimyndigheten som ansvarar för förändringar av fastighetsindelningen. Detta sker normalt genom en förrättning enligt FBL. Lantmätarens förrättningsbeslut kan överklagas till fastighetsdomstolen. Sedan finns möjlighet att överklaga till hovrätten, och om prövningstillstånd ges, till Högsta domstolen (Julstad, B. 2005) Allmänt om 3 kap FBL I FBL:s tredje kapitel finns de allmänna villkoren för fastighetsbildning. Dessa är utryck för den rådande markpolitiska synen på hur marken ska användas på bästa sätt och vad som är lämplig fastighetsbildning. Dessa kan inte frångås av fastighetsägare, även om de är överens. Villkoren gäller både vid nybildning och vid ombildning och gäller därför i alla de fall som undersöks närmare senare i framställningen. Enligt 3:1 FBL ska fastigheten vara varaktigt lämplig för sitt ändamål, med avseende på belägenhet, omfång och övriga förutsättningar. Den ska även ha tillgång till vatten och avlopp om det är en bostadsfastighet, samt möjlighet till väg oavsett fastighetstyp. Enligt äldre normer ska bostadsfastigheter inte vara större än den yta som aktivt kan användas som tomt, medan under 1990-talet började s.k. överstora bostadsfastigheter att bildas (prop. 1989/90:151). Då hade politikerna ändrat sig och ansåg att om det främjade bosättningen på landsbygden kunde större fastigheter godtas med extra ändamål som t.ex. djurhållning eller mindre jordbruk. Detta är en aktuell distinktion i vissa rättsfall, huruvida problemet är att fastigheten är för stor eller om problemet är att den ligger inom strandskyddsområde. Det finns även särskilda villkor för bildande av 3D-fastigheter som inte behöver beskrivas närmare här. Jord- och skogsbruksfastigheter har också speciella regler som hittas i 3:5-8 FBL. De måste ha en storlek som möjliggör att bedriva ekonomiskt lönsam verksamhet på fastigheten. Även här kan regionalpolitiska hänsyn tas och i glesbygd kan extra hänsyn tas till andra möjligheter till kombinerat deltidsarbete på orten. Det finns även en undantagsregel som möjliggör fastighetsbildning trots att fastighetsindelningen inte är varaktigt lämpad för sitt ändamål, om det leder till en förbättring (3:9 FBL). Detta på grund av att det finns många olämpliga fastigheter som bildades för länge sedan då lagstiftningen såg annorlunda ut eller var obefintlig. Det ska inte hindra att åtgärder som förbättrar fastighetsindelningen genomförs bara för att slutresultatet inte blir perfekt (Julstad, B. 2005). 14

14 3:2-3 FBL behandlar fastighetsbildning inom respektive utom planlagt område. Finns planer eller föreskrifter såsom t.ex. detaljplaner eller naturreservatsföreskrifter eller för den delen strandskydd, så får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen. Mindre avvikelser kan få göras om de inte påverkar planens syfte. Det är detta som är kärnfrågan i denna uppsats, hur fastighetsbildningen påverkas av att hela eller delar av fastigheten är strandskyddad. Även utanför planlagt område måste en bedömning göras om det kan motverka framtida planläggning (3:3 FBL). Då kan samråd med ansvarig myndighet behövas, ofta den kommunala byggnadsnämnden, som till slut har vetorätt i sådana beslut (4:25a FBL). I vissa fall krävs samråd med länsstyrelsen, t.ex. om det finns fornminnen eller naturskydd i området Gällande lagtext 3:2-3 FBL FBL 3kap 2 Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, ska fastighetsbildning ske så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Om det på grund av ett särskilt medgivande får uppföras en byggnad eller vidtas en annan därmed jämförlig åtgärd i strid mot en sådan bestämmelse, utgör det som nu har sagts inte hinder mot fastighetsbildning som behövs för att medgivandet ska kunna utnyttjas. Om det finns särskilda skäl, får undantag medges från andra stycket första meningen. Frågan om undantag prövas på lantmäterimyndighetens begäran av 1. länsstyrelsen, om undantaget avser fastighetsbildningens förenlighet med bestämmelser om strandskydd och motsvarar ett sådant fall som avses i 7 kap. 18 a miljöbalken, 2. kommunen, om undantaget avser fastighetsbildningens förenlighet med bestämmelser om strandskydd i ett fall som inte omfattas av 1, eller 3. länsstyrelsen eller, efter länsstyrelsens förordnande, kommunen i övriga fall. Att regeringens tillåtelse behövs i vissa fall följer av 7 kap. 29 miljöbalken. En kommuns beslut i en fråga som avses i tredje stycket får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut i en fråga som avses i tredje stycket får överklagas hos regeringen. Det viktigaste som står i 3:2 FBL är alltså att fastighetsbildning inte får ske i strid mot detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser, men att mindre avvikelser får göras om syftet med planen inte motverkas. I andra stycket framgår att om det finns naturvårdsföreskrifter eller andra likande bestämmelser som påverkar hur marken får byggas så ska fastighetsbildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. D.v.s. fastighetsbildning får inte motverka syftet med strandskyddet. Om det finns dispens från strandskyddet för t.ex. ny bebyggelse så gäller det ovannämnda inte, utan då får fastighetsbildning ske så att dispensen kan användas. Enligt 3:2 3st FBL får lantmäterimyndigheten begära att länsstyrelsen eller kommunen medger undantag från strandskyddet för fastighetsbildning, om det finns särskilda skäl. En begäran om undantag enligt 3:2 3st bör endast ske undantagsvis, och endast om lantmäteriet gjort bedömningen att det är sannolikt att medgivande kan fås. Men det är att föredra att sökanden till förrättningen har sökt strandskyddsdispens för att undvika dubbelprövningar och slippa detta förfarande. Ett sådant medgivande är inte samma sak som en riktig strandskyddsdispens. När fastighetsägaren sedan söker dispens, finns fortfarande en risk att dispens nekas, vilket av naturliga skäl inte är bra (Lantmäteriet, 2009). 15

15 Då är det bättre att söka dispens under förrättningen om inte sökanden ansökt om dispens före förrättningen. Om sökanden av någon anledning inte själv vill ansöka om dispens under förrättningen får lantmäterimyndigheten ansöka om strandskyddsdispens om sökanden samtycker enligt 4:10 a FBL (se paragraf nedan). FBL 4kap 10a Om ansökan har gjorts om fastighetsbildning för bebyggelse eller annat ändamål som kräver medgivande enligt 7 kap. miljöbalken, får lantmäterimyndigheten efter samtycke av sökanden begära sådant medgivande. I många av rättsfallen som gäller strandskydd ligger fastigheten utanför detaljplanelagt område och då gäller 3:3 FBL. Den har ingen direkt koppling till strandskyddet, men är väl så viktigt för att förstå varför domstolarna dömer som de gör. Även om en fastighet inte är olämplig med avseende på 3:2 FBL så kan den leda till olämplig bebyggelse eller försvåra framtida planläggning och då blir det ändå ingen fastighetsbildning. Som tidigare nämnts så ska lantmäteriet samråda med ansvarig myndighet i dessa frågor och den kommunala bygglovsnämnden har veto enligt 4:25a FBL. Tycker de att fastighetsbildningen är olämplig måste lantmäteriet rätta sig efter det och ställa in förrättningen. FBL 3kap 3 Inom område som inte omfattas av detaljplan, får fastighetsbildning inte ske, om åtgärden skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. Historik Dessa paragrafer har inte förändrats lika mycket som strandskyddsbestämmelserna och därför ges inte samma djupdykning i lagens historik. De är mer en utgångspunkt för att sedan leta sig vidare till de aktuella planer, bestämmelser och annat som gäller för fastigheten i fråga. 3:2 FBL som den såg ut mellan 1999 och 2009 finns, som tidigare nämnts, i bilaga Tidigare lydelse av lagtext i FBL och MB. 16

16 3. Rättsfall 3.1. Inledning Av de studerade rättsfallen från Lantmäteriets rättsfallsregister handlade 44 om strandskydd i kombination med fastighetsbildning. Det är samtliga 36 hovrättsavgöranden och 8 avgöranden från Högsta domstolen inom detta avgränsade område. Av dessa fick 28 tillstånd till sin åtgärd och 16 fick det inte. Alla fastigheter ligger helt eller delvis inom strandskyddsområde. Rättsfallen har delats in i sex olika kategorier. Indelningen har baserats på faktorer som verkat viktiga för utfallet av strandskyddsprövningen. Dessa faktorer är bland annat om området är bebyggt eller obebyggt samt om fastighetsbildningen leder till en ökning eller en minskning av bostadsfastigheten. Rättsfallens nummer är deras beteckning från Lantmäteriets rättsfallsregister där de första två siffrorna står för fallets årtal Redovisning av de olika kategorierna I detta avsnitt redovisas de sex olika kategorierna. Dispositionen är som följer att först kommer en kort beskrivning av varje kategori, sedan illustreras kategorin med ett väl valt rättsfall från den gruppen. Efter det följer en analys av rättsfallet och sedan en beskrivning med analys av liknande fall där fastighetsbildnig medgivits eller inte medgivits med motiveringar. Varje kategori avslutas med en sammanfattning Kategori 1 Bebyggd tomt, avstyckning för bostadsändamål. Kategori 1 karaktäriseras av att rättfallet handlar om att avstycka en bebyggd tomt för bostadsändamål. Hela eller delar av tomterna ligger inom strandskyddsområde och frågan är om strandskyddet motverkar fastighetsbildningen eller inte och i så fall varför. Kategori 1 kan illustreras med rättsfall 82:22 1 Värlingsö där avstyckning tilläts för fritidsändamål av de fyra bebyggda lotterna A, B, C och D (se figur 4) från ett skärgårdshemman. Husen som fanns på de föreslagna tomterna var relativt små (30-44 kvm). De var inte vinterbonade och det fanns inte vatten och avlopp. I över 20 år hade stugorna använts som självständiga fritidshus och inget talade emot att de skulle fortsätta att användas så för lång tid framöver. Det var inte aktuellt att exploatera eller upprätta ytterligare detaljplaner för ön. Alla lotter kom att bestå enbart av redan ianspråktagen tomtmark. Eftersom ingen ny exploatering var planerad och marken redan användes som tomtmark, fann hovrätten inga hinder för att låta tomterna gå ända ner till strandlinjen eftersom strandskyddet inte motverkades. Tomterna var lämpliga för fritidsbebyggelse med avseende på storlek mm. 1 82:22 är numreringen av rättsfallet i Lantmäteriets rättsfallsregister, (Svea hovrätt ). Som synes är första två siffrorna i numret samma som fallets årtal. 17

17 Figur 4 Karta till fall 82:22 Detta rättsfall är representativt för kategori eftersom att det är fyra bebyggda tomter som ska styckas av för fritidsändamål. Byggnaderna är självständiga fritidshus och domstolen ser inte det finns några problem med att fortsätta använda byggnaderna på det sättet under lång tid. Detta betyder att fastigheterna blir varaktigt lämpade för sina ändamål, vilket är ett krav enligt 3:1 FBL. Detta utan att nya byggnader måste uppföras inom en snar framtid, vilket skulle strida mot strandskyddet och leda till problem med 3:2 2st FBL. Eftersom ingen detaljplaneläggning var aktuell och inga nya hus behöver uppföras på fastigheten leder inte fastighetsbildningen till några problem med 3:3 FBL heller. Byggnadernas självständighet är alltså en viktig punkt för att fastighetsbildningen ska bli godkänd. Att de använts i 20 år är en bra utgångspunkt för den bedömningen, för trots att vatten och avlopp saknas har de ändå fungerat som avsett. Att fritidshus inte är vinterbonade är inte heller något problem, det räcker med att de används på sommarhalvåret. Storleken på husen var kvm, domstolen 18

18 benämnde dem som relativt små. Men i andra fall, som redovisas längre ned, finns både bra mycket mindre stugor som fått tillstånd, och även sådana som inte fått tillstånd. Först konstateras att det viktiga för bedömningen av strandskyddet i detta fall var att marken redan var ianspråktagen med hus, som fungerade självständigt och skulle fortsätta göra så. Eftersom inga andra lagrum heller motverkades, så tilläts avstyckningen. Liknande rättsfall där fastighetsbildning medgivits Nu till fler fall som liknar fall 82:22 så pass mycket att de också kan sorteras in under kategori 1, bebyggd tomt där fastighetsbildning sker för bostadsändamål. Vissa fall är precis likadana så som 72:25 (HD), 73:1, 76:32, 77:8, 84:73, 87:7 (tomt bebyggd med fritidshus ska avstyckas för fritidsändamål). Andra fall är nästan likadana, men med vissa skiljande detaljer. I vissa fall tillåts avstyckning av mindre mark än sökanden velat, som i fall 75:7 där kvm avstyckades istället för kvm. I fall 80:37 blev istället den ena av de två lotterna ovanligt stor för att alla utspridda hus skulle få plats på lotten. Sedan kan man fundera över byggnadernas storlek. I det illustrerande fallet 82:22 ovan var byggnaderna kvm och självständiga. I fall 80:1 var det ett självständigt använt fritidshus på 26 kvm med tomtplats som avstyckades. I 79:1 var byggnaden en 16 kvm stor fritidsstuga som användes. HD konstaterade att byggnaden redan användes och skulle fortsätta användas. Avstyckningen skulle inte medföra ett nämnvärt ändrat eller mer intensivt nyttjande utan befäste bara ett sedan länge bestående faktiskt förhållande, och innebar inte att ytterligare byggnadsåtgärder godkändes. Här ansågs byggnaden vara självständigt fungerande, till skillnad mot i fall 77:26 nedan, trots att storleken på byggnaderna var snarlik. I fall 77:26 var huset en 15 kvm stor gäststuga som inte var självständig. Trots att avstyckning sannolikt skulle leda till nybyggnation motverkade det inte strandskyddet eftersom området närmast stugan ansågs undantaget från allmänhetens tillträde. Det är lite olika hur stor tomt som får avstyckas. I fall 89:27 avstyckades en hel holme på 1,1 ha i en sjö. Dessutom var fritidshuset på holmen kvm och uppfört på 1920-talet. Det användes ibland som fiskekoja. BN tillstyrkte avstyckningen. Rätten ansåg att avstyckningen inte motverkade strandskyddet eftersom det fanns väldigt mycket orörda stränder i området. Det skulle vara olämpligt att dela upp holmen i en del med huset och en isolerad och för skogsbruk olämplig skogsdel. Om allmänheten skulle vilja åka dit fanns inget skäl att tro att de skulle bli hindrade pga. avstyckningen eftersom den befäste ett faktiskt nyttjande. Även i fall 86:26 tilläts avstyckning av en ovanligt stor fastighet (ca 1,1 ha) för helårsbostad. Skälet till att fastigheten blev så stor var för att få plats med att fyra bostadshus och för att få en så bra fastighetsindelning som möjligt. Rätten kom fram till att eftersom terräng- och vegetationsförhållandena är sådana att det krävs avsevärt arbete och pengar för att förändra områdets karaktär, så är det ingen risk att områdets södra skogsdel ska framstå som mark som allmänheten inte får beträda. Därför motverkas inte strandskyddet. Dessutom är det inte lämpligt att skilja skogsområdet från husen eftersom de har en naturlig anknytning. Därför tillåts fastighetsbildningen med stöd av 3:9 FBL. I fall 84:36 tilläts avstyckning av två bebyggda fastigheter inom strandskyddsområde. Dock ansågs avstyckning av hela de föreslagna lotterna motverka strandskyddet eftersom de inte var ianspråktagna som tomtmark. Däremot fick avstyckning ske av en mindre del som enbart bestod av tomtmarken eftersom strandskyddet inte motverkades då. Lott A var bebyggd med ett hus av mycket hög standard. Lott B var bebyggd med ett äldre fritidshus på kvm 19

19 med ett rum och kök med elektricitet och sommarvatten indraget samt ett bristfälligt uthus. Att lott B antagligen skulle bebyggas med komplementhus motverkade inte strandskyddet, eftersom marken redan var ianspråktagen. Huset på lott B var inte heller så stort, men det godtogs ändå. Det var tillräckligt självständigt för att ny bebyggelse skulle räknas som komplementbebyggelse. Ibland tydliggörs avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen. I fall 83:13 tilläts avstyckning av en strandtomt runt ett befintligt fritidshus, ända ner till stranden eftersom det ändå inte fanns någon naturligt passagemöjlighet och fastighetens utformning hade blivit sämre utan det området. Därför vägde det enskilda intresset tyngre än det kommunala strandskyddet. Som ett avslutande exempel på hur en motivering att strandskyddet inte motverkas kan låta är fall 82:42 där avstyckning av tomter kring befintliga fritidshus tilläts. Tomterna var sedan länge undandragna från allemansrättsligt utnyttjande eftersom husen hade uppförts på talet. Dessutom fanns det en stor allmän badplats vid sjön. Detta i kombination med hur tomterna var placerade gjorde att hovrätten inte ansåg att det rörliga friluftslivet skulle hindras i praktiken, och strandskyddet motverkades därför inte av avstyckningen. Som synes är dessa 17 fall mycket lika varandra bortsett från vissa redovisade omständigheter, så som tomternas storlek, husens storlek och standard och så vidare. De är en stor andel av de studerade rättsfallen (17 av 44). Det de tydligt visar är att bebyggda tomter ofta får tillstånd till avstyckning. Det finns fler fall med bebyggda tomter i materialet, t.ex. i kategori 3 där tillstånd getts för fastighetsreglering i tre fall med bebyggda fastigheter. Liknande rättsfall där fastighetsbildning inte medgivits Dessa rättsfall är också bebyggda tomter som söker avstyckning för bostadsändamål, där hela eller delar av tomten ligger inom strandskyddsområde. Men här medgavs inte fastighetsbildningen av olika skäl. I fall 84:21 medgavs inte avstyckning för fritidsändamål omkring en befintlig torpstuga. Stugan var förfallen och representerade närmast ett negativt värde. Den hade inte underhållits sedan 1969 och även stått obebodd sedan dess. För att rusta upp huset skulle byggnadslov krävas vilket skulle strida mot strandskyddet och mot bakgrund av översiktsplanen försvåra ändamålsenlig markanvändning och föranleda olämplig bebyggelse. Det stred mot både 3:2 och 3:3 FBL. I fallet ovan var huset så förfallet att byggnadslov skulle krävas för att rusta upp huset. Detta gör att situationen motsvarar att tomten skulle vara obebyggd, vilket förklarar varför tillstånd ej gavs. Detta liknar de fall som finns i kategori 2 när obebyggda tomter ska avstyckas. Där tillåts fastighetsbildningen generellt inte, när inte mycket speciella skäl föreligger. Det finns även andra skäl till att fastighetsbildning inte tillåts för bebyggda tomter. I fallen nedan var de tilltänka fastigheterna både för stora, och motverkade strandskyddet. I fall 73:21 tilläts inte avstyckning av en bebyggd bostadsfastighet eftersom den var för stor (1,4 ha) och därför inte skulle kunna få varaktig användning för avsett ändamål enligt HD. Tomtplatsen utgjorde en mindre del i huvudsak utanför strandskyddsområdet, och det skulle strida mot strandskyddet att avstycka den stora delen som låg inom strandskyddsområde för bostadsändamål. Avstyckningen stred mot både FBL 3:1 och 3:2. 20

20 I fall 76:9 är beslutskälen blandade. Avstyckning av 3,8 ha för fritidsändamål vägrades. Det fanns en enkel, mindre jaktstuga där. Om syftet bara vara friluftsvistelse är det inte skäl för fastighetsbildning, utan då får det lösas på annat sätt. Om skälet var att ha tomtplats för ett nytt fritidshus ansågs lotten inte varaktigt lämpad för sitt ändamål eftersom den var för stor och det var bristande vägförbindelser. Dessutom motverkade det strandskyddsbestämmelserna. Avstyckningen stred mot både FBL 3:1 och 3:2. Sammanfattande analys av kategori 1 I de flesta fall (17 av 20) där tomten var bebyggd tilläts avstyckningen. De tillåts för att strandskyddet inte motverkas, och ingen annan lag heller. Vad gäller strandskyddet så motverkas det inte när befintliga tomtplatser med självständigt fungerande hus styckas av, eftersom allemansrätten redan är utsläckt på den platsen sedan tidigare. Detta bygger dock på att enbart tomtplatsen avstyckas och t.ex. i fall 84:36 fick avstyckningen minskas för att inte omfatta mer mark än den redan ianspråktagna tomtmarken. Vad som bedöms vara ett fungerande hus har mindre med storleken och standarden att göra. Storleken varierar från kvm, men en stuga på 10 kvm har bedömts vara självständig (89:27), medan en stuga på 15 kvm (77:26) inte var självständig. Det viktiga verkar snarare vara om de använts självständigt. I fall 77:26 medgavs avstyckning ändå, för allemansrätten var utsläckt kring stugan vilket ledde till att nybygge godkändes. Där har kommunen en viktig roll. Godtas nybygge inte i kommunens planer, t.ex. översiktsplaner, så hjälper det inte att det kanske skulle vara acceptabelt enligt strandskyddet om 3:3 FBL motverkas. Flera av de fall som tagits bort från studien (när 44 fall valdes ut av 54, se avgränsningar i avsnitt 1.5) var icke-självständiga hus där avstyckning inte godtogs eftersom nybygge inte tilläts. De togs bort eftersom det inte framkom hur de bedömts enligt 3:2 FBL, om de bedömts alls och vad som i sådana fall blev resultatet. I tre fall av 20 tilläts avstyckningen inte. Av dessa tre var ett hus så förfallet att tomten räknades som obebyggd, och i de två andra fallen var tomterna för stora och stred mot 3:1 FBL. Även strandskyddet motverkades, men det berodde på att eftersom tomterna var så stora så var det endast en mindre del som utgjorde redan ianspråktagen tomtplats. Att då avstycka ett stort område som inte är tomtplats motsvarar att avstycka obebyggd mark och att ta ny mark i anspråk för bostadsändamål motverkar strandskyddets syften. Vissa av de fall som fick tillåtelse var ovanligt stora, men i det ena fallet (80:37) var bostadshusen så utspridda så att marken behövdes för att få plats med dem. I ett annat fall (89:27) motiverades beslutet med att det fanns så mycket orörda stränder i närheten att det inte skulle hindra det rörliga friluftslivet att avstycka kring en fiskekoja. Underförstått skulle inte det stora området utnyttjas mer av ägaren efter avstyckningen än före, eller åtminstone inte så mycket att allmänhetens friluftsliv påverkades. Detta är en skillnad från fall 73:21 och 76:9 där en avstyckning av en stor tomt ansågs motverka strandskyddet. Antagligen för att det var mer brist på stränder och att domstolen trodde att ägaren skulle ta mer plats i anspråk än ägaren till fiskekojan. Värt att påpeka är att fastighetsbildning inte ger tillstånd till ytterligare bebyggelse än den redan befintliga Kategori 2 Obebyggd tomt, nybildning för bostadsändamål. Kategori 2 karaktäriseras av att rättfallet handlar om att nybilda en obebyggd tomt för bostadsändamål. Majoriteten av fallen rör avstyckning, men ett rättsfall rör klyvning av en bebyggd fastighet. Hela eller delar av tomterna ligger inom strandskyddsområde och frågan är om strandskyddet motverkar fastighetsbildningen eller inte och i så fall varför. Kategori 2 kan 21

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna i korthet 7 kap. miljöbalken Historik

Läs mer

Strandskydd - ett områdesskydd

Strandskydd - ett områdesskydd Strandskydd - ett områdesskydd Det generella strandskyddet 7 kap. 14 Strandskyddets syfte, 7 kap 13 Strandskyddet syftar till att långsiktigt: trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens ( )

Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens ( ) Datum: 2019-05-28 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Josephine Bruhn Direktnr: Diarienr: 2019.273 SBN Ödenäs 1:39 Strandskyddsdispens (2018-0294) Ärendebeskrivning Ansökan avser strandskyddsdispens för

Läs mer

Praxis?

Praxis? Praxis? http://www.markochmiljooverdomstolen.se/avgoranden-fran-mark--ochmiljooverdomstolen/ http://www.strandskyddsdomar.se/ Fastighetsbildning De särskilda skäl som enligt 7 kap 18c miljöbalken får

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd

Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd LULEÅ KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Ansökan om dispens från bestämmelserna i 7 kap 15 miljöbalken om strandskydd Uppgifter om fastighet och sökande Fastighetsbeteckning: Organisationsnummer/personnummer:

Läs mer

Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun

Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun Ärende Dnr 2017/B0438 Ort Förhandsbesked för fastighetsreglering där del av samfällighet S:2 tillförs fastigheten Lägde 2:68 samt strandskyddsdispens för tillbyggnad.

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12 Datum 2017-10-06 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0075 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5 Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112 Datum 2016-11-15 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0293 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15 Datum 2018-04-17 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2018-363 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68 Datum 2018-03-16 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: SHBK 2018-284 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2012-03-29 Ärendenr: NV-00289-12 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011 BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10 Datum 2017-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0213 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det?

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det? Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det? Genomgång och diskussion på FAH dagen 22 april 2010 Sveriges Kommuner och Landsting Avd tillväxt och samhällsbyggnad Reigun Thune Hedström reigun@skl.se Dispens

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012 SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-03-27 Ärendenr: NV-00318-13 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012 B E SÖ K: ST O C K H

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33 Datum 2018-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: SHBK 2018-702 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Uppdragsgivare Uppdragsgivare är densamma som sökande:

Uppdragsgivare Uppdragsgivare är densamma som sökande: ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS Enligt 7 kap 18 miljöbalken Bygg & Miljö Sökande Namn: Skickas till: Hörby kommun Miljönämnden 242 80 HÖRBY Organisationsnummer/Personnummer: Adress, postnummer och ort:

Läs mer

Strandskydd och dispens

Strandskydd och dispens Strandskydd och dispens Strandskydd och dispens 1 Om Strandskyddsdelegationen Strandskyddsdelegationen är en nationell arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och dialog kring tillämpningen av strandskyddsreglerna.

Läs mer

Underlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012

Underlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012 1(17) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Underlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012 NV-00318-13, 2013-01-18 I redovisningen ska anges ärenden

Läs mer

Områdesskydd och artskydd

Områdesskydd och artskydd Områdesskydd och artskydd signe.lagerkvist@jus.umu.se Naturvård Bakgrund Områdesskydd - Efter enskilt beslut - Direkt enligt lag Natura 2000 Artskydd 2 Övergripande naturvård Bakgrund 1909 års lagar om:

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad på arrenderad tomt inom del av fastigheterna Lägde 1:19 och 11:1

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad på arrenderad tomt inom del av fastigheterna Lägde 1:19 och 11:1 Datum 2016-02-01 Handläggare Johanna Söderholm Telefon exp. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0002-5 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Strandskyddet i Uppsala kommun

Strandskyddet i Uppsala kommun Strandskyddet i Uppsala kommun Strandpromenad vid Vårdsätra, Uppsala kommuns hemsida Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan om strandskyddsdispens inom skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken Ansökan avser Fastighet(er) på platsen för åtgärd Fastighetsbeteckning Kommun Sökande Namn Organisations- eller personnummer

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av huvudbyggnad inom fastigheten Norum 3:64

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av huvudbyggnad inom fastigheten Norum 3:64 Datum 2017-08-31 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0211 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15 Datum 2017-03-14 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017/B0027 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan

Läs mer

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Strandskydd Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet Strandskydd Gäller - Samtliga stränder vid havet, insjöar

Läs mer

LANSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LAN

LANSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LAN LANSSTYRELSEN Avdelningen för planfrågor Jeanette Odelius 08-785 45 64 2012-11-13 Södertälje kommun Samhallsbyggnadskontoret Vbr beteckning Delgivningskvitto Lena Eliasson Näsby 2 646 93 Gnesta Prövning

Läs mer

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Tyresö 1:99, Bofinksvägen 19

Tyresö 1:99, Bofinksvägen 19 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-06-08 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2014BNS0625/227 Byggnadsnämnden Tyresö 1:99, Bofinksvägen 19 Dispens från strandskydd Förslag till beslut 1. Dispens från

Läs mer

Strandskyddet på Gotland

Strandskyddet på Gotland Strandskyddet på Gotland Vad är strandskydd och vad är naturreservatet Gotlandskusten? Dnr: 521-1893-12 Utgiven 2012 i digitalt format (PDF) av: Länsstyrelsen Gotlands län Visborgsallén 4 621 85 Visby

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

ANSÖKAN om strandskyddsdispens

ANSÖKAN om strandskyddsdispens 1 (5) ANSÖKAN om strandskyddsdispens Sökande* Namn Organisationsnr/Personnr Adress Telefon bostad Postnummer och ort Telefon arbete/mobiltelefon Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsadress Fastighetsägare

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060305 2018-05-25 Stockholm Mål nr M 6485-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-06-14 i mål nr M 989-17, se bilaga

Läs mer

PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg

PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg 2018-10-10 Maria Cassel Miljöstrateg 08-124 571 00 Maria.Cassel@ekero.se PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/157-160 Strandskydd är normalt 100 meter från strandkanten, både på land

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060108 DOM 2017-02-03 Stockholm Mål nr M 7801-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-08-23 i mål nr M 1949-16, se bilaga

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060106 DOM 2016-05-03 Stockholm Mål nr F 8610-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-09-15 i mål nr F 1836-15, se bilaga

Läs mer

Miljödepartementet STOCKHOLM

Miljödepartementet STOCKHOLM Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Läs mer

Strandskydd och detaljplanearbete

Strandskydd och detaljplanearbete Strandskydd och detaljplanearbete 5 kap. 7 a PBL I detaljplanen får det bestämmas att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs för ett område, om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25. Strandskydd

Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25. Strandskydd Länsstyrelsen Skåne län 2:3 2010-02-25 Strandskydd Titel: PlanPM Strandskydd 2:3 Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län Författare: Louise Andersson och Karin Emanuelsson Beställningsadress: Länsstyreslen

Läs mer

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn 1 (5) Jan Eric Vilén Primusgatan 94 112 67 Stockholm Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn Fastighet RÄVSNÄS S:6 Beslut Bygg- och miljönämnden beslutar: att med stöd av 7 kap 18

Läs mer

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden

Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden MILJÖNÄMNDEN Badplats i Horla Sammanfattning för handläggning av dispenser vid strandskyddsärenden KF 2009-10-21 77 Inledning Vi i Sverige har stora möjligheter att röra oss fritt i naturen längs våra

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdipsens för parkering på fastighet SKAFTÖ-FISKEBÄCK 1:5 vid Gullmarn i Lysekil kommun

Ansökan om strandskyddsdipsens för parkering på fastighet SKAFTÖ-FISKEBÄCK 1:5 vid Gullmarn i Lysekil kommun Miljönämnden i mellersta Bohuslän Tjänsteskrivelse 2015-02-03 Sida 1 av 8 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Ansökan om strandskyddsdipsens för parkering på fastighet SKAFTÖ-FISKEBÄCK 1:5 vid Gullmarn i

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition.

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition. Institutionen för fastigheter och byggande YTTRANDE 2008-05-26 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Stranden en värdefull miljö (Ds 2008:21) Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt

Läs mer

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:7

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:7 M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:7 Målnummer: M6222-14 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2015-02-23 Rubrik: Strandskyddsdispens för ändrad användning av byggnad ----- Strandskyddsdispens

Läs mer

PROTOKOLL. Fågelsjörummet, plan 4 Förvaltningshuset 2015-10-22 08:30. Lasse Bergqvist

PROTOKOLL. Fågelsjörummet, plan 4 Förvaltningshuset 2015-10-22 08:30. Lasse Bergqvist PROTOKOLL Plats och tid Fågelsjörummet, plan 4 Förvaltningshuset 2015-10-22 08:30 Beslutande Per Olov Persson (M) Tommy Borg (S) John Nyman (C) Manne Wallström (MP) Lasse Bergqvist (FP) Övriga deltagande

Läs mer

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda

Läs mer

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM Ingela Isaksson 08-731 30 05 2015-01-09 PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön Detta PM är upprättat i samband med att detaljplanläggning har inletts för

Läs mer

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 40 Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun Dnr SBK 2013.34 20 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen

Läs mer

Ärendeförteckning. Protokoll Tillsyns- och tillståndsnämnden Sida 1 av 8

Ärendeförteckning. Protokoll Tillsyns- och tillståndsnämnden Sida 1 av 8 Protokoll Tillsyns- och tillståndsnämnden Sida 1 av 8 Ärendeförteckning 55 Ansökan om strandskyddsdispens för tillbyggnad av fritidshus på fastigheten 56 Meddelande till Tillsyns- och tillståndsnämnden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 april 2017 SÖKANDE AA Ombud: Jur.kand. Lisa Kylenfelt LRF Konsult Norra Gubberogatan 32 416 63 Göteborg KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 30 april 2018 SÖKANDE AA BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljö- och energidepartementet) beslut den 6 april 2017, M2015/00621/Me, avseende

Läs mer

Anläggning/anordning. Byggnad Annan Kommentarer. 1. Fastighet 2. Sökande

Anläggning/anordning. Byggnad Annan Kommentarer. 1. Fastighet 2. Sökande 1 Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Tfn 0416-27 153 Fax 0416-185 16 miljobygg@sjobo.se ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS Enligt 7 kap 18 miljöbalken/ ANMÄLAN OM SAMRÅD STRANDSKYDD Enligt 12 kap 6 miljöbalken

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060105 DOM 2016-11-24 Stockholm Mål nr F 3859-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-04-19 i mål nr F 903-16, se bilaga

Läs mer

INGARÖ-LÅNGVIK 1:18, Björkviksvägen 19 : Ansökan om strandskyddsdispens för tillbyggnad av brygga

INGARÖ-LÅNGVIK 1:18, Björkviksvägen 19 : Ansökan om strandskyddsdispens för tillbyggnad av brygga Datum Dnr 2016-11-21 STR.2016.4967 37 Ann Aldeheim ann.aldeheim@varmdo.se 08-570 480 59 Miljöinspektör REK + MB Tjänsteskrivelse INGARÖ-LÅNGVIK 1:18, Björkviksvägen 19 : Ansökan om strandskyddsdispens

Läs mer

Ansökan om upphävande av strandskydd

Ansökan om upphävande av strandskydd Stockholm den 18 januari 2016 Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Ansökan om upphävande av strandskydd Sökande: Patrik Ardefelt XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Ombud: Jur.kand. Viktoria Hybbinette Jur.kand. Alexandra

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna. Dir. 2013:27. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013

Kommittédirektiv. Delegationen för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna. Dir. 2013:27. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Kommittédirektiv Delegationen för en långsiktig tillämpning av strandskyddsreglerna Dir. 2013:27 Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Sammanfattning En delegation ska inrättas med uppdrag att

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr M 1196-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-30 i mål nr M 4218-13, se

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060204 DOM 2015-02-24 Stockholm Mål nr M 6222-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-06-18 i mål nr M 446-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen

Läs mer

Att SABO verkar för en reformering av strandskyddsreglerna i syfte att underlätta produktion av bostäder.

Att SABO verkar för en reformering av strandskyddsreglerna i syfte att underlätta produktion av bostäder. Motion angående Strandskyddet Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 förändrades strandskyddsreglerna

Läs mer

Helt ny byggnad Tillbyggnad Schaktning/fyllning Trädfällning Mur/plank Skylt. Ny brygga Utökning av befintlig brygga Annat, såsom:

Helt ny byggnad Tillbyggnad Schaktning/fyllning Trädfällning Mur/plank Skylt. Ny brygga Utökning av befintlig brygga Annat, såsom: Sida 1 (av 5) ANSÖKAN om strandskyddsdispens ANMÄLAN om vattenverksamhet Skickas till: Karlskoga kommun Bygg- och miljökontoret - 13 691 83 Karlskoga Innan du fyller i blanketten, läs gärna medföljande

Läs mer

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS 1 (7) Landsbygdsutveckling i strandnära läge Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS Robertsfors kommun, Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Rubricerat förslag

Läs mer

Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer (C) Margaretha Lundgren (S) Lennart Svenberg (S) Robert Beronius (FP) adjungerad

Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer (C) Margaretha Lundgren (S) Lennart Svenberg (S) Robert Beronius (FP) adjungerad NORRTÄLJE KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Bygg- och miljönämndens arbetsutskott Plats och tid Kommunhuset, Rådmansö-rummet kl 09:00-09:20 Beslutande Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2015. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Redovisningen 4 Uppföljning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 februari 2018 SÖKANDE 1. AA 2. BB Ombud för 1 och 2: Advokat Tomas Underskog Advokatfirman Åberg & Co AB Box 16295 103 25 Stockholm KLANDRAT

Läs mer

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn.

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn. Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län 621 85 Visby eller 1. Sökande Namn Adress Postnummer Ort Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Medsökande Namn Adress Postnummer Ort Telefonnummer Mobilnummer

Läs mer

DOM 2014-10-30 Stockholm

DOM 2014-10-30 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060202 DOM 2014-10-30 Stockholm Mål nr M 1899-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-02-06 i mål nr M 5023-13, se bilaga A KLAGANDE XX Ombud:

Läs mer

STRAND SKYDD EN SKRIFT OM DET NYA STRANDSKYDDET FRÅN BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET

STRAND SKYDD EN SKRIFT OM DET NYA STRANDSKYDDET FRÅN BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET STRAND SKYDD EN SKRIFT OM DET NYA STRANDSKYDDET FRÅN BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET Innehåll Vad är strandskydd? 4 Dispens från strandskyddet 6 Särskilda skäl för dispens 6 Förbjudna åtgärder och undantag

Läs mer

DOM 2015-06-01 Stockholm

DOM 2015-06-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060102 DOM 2015-06-01 Stockholm Mål nr M 11477-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-28 i mål nr M 2760-14, se bilaga KLAGANDE S H MOTPARTER

Läs mer

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:19

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:19 M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:19 Målnummer: M7010-10 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2011-05-26 Rubrik: Strandskyddsdispens ----- Strandskyddsdispens har inte beviljats för

Läs mer

M i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2009:35

M i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2009:35 M i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2009:35 Målnummer: M7840-08 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2009-10-23 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Strandskyddsdispens ----- Länsstyrelsen hade med stöd av 7 kap. 17

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060205 DOM 2013-10-18 Stockholm Mål nr M 5451-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr M 406-13,

Läs mer

iktlinjer för byggande i

iktlinjer för byggande i iktlinjer för byggande i acka Riktlinjer för bryggor och andra anordningar i vattnet i Nacka kommun Beslutade av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden den xx qwerty 2009 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 060104 DOM 2018-11-15 Stockholm Mål nr M 2666-18 1 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2018-02-23 i mål nr M 3223-17, se bilaga A PARTER Klagande Länsstyrelsen

Läs mer

PBL (2010:900) 4 kap 17

PBL (2010:900) 4 kap 17 PBL (2010:900) 4 kap 17 I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det

Läs mer

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket

strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket strand skydd En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket Innehåll Vad är strandskydd? 4 Dispens från strandskyddet 6 Särskilda skäl för dispens 6 Förbjudna åtgärder och undantag

Läs mer

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge 01054 1(5) Datum Diarienummer 2018-10-30 RS180706 Miljö- och energidepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge Region Halland

Läs mer

DOM 2015-06-25 Stockholm

DOM 2015-06-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060207 DOM 2015-06-25 Stockholm Mål nr M 8694-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-04 i mål nr M 990-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i Jönköpings

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Ekonomisk konsekvensanalys av förslag om lättnad i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag 2014-10-17 IVL Svenska Miljöinstitutet 1 1 Inledning Strandskyddslagstiftningen sträcker sig tillbaka till

Läs mer

Redovisning av Uppföljning av strandskyddet 2016

Redovisning av Uppföljning av strandskyddet 2016 SKRIVELSE 2017-03-30 Ärendenr: NV-00056-17 Redovisning av Uppföljning av strandskyddet 2016 Regeringsuppdrag i RB 2017 B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Kävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd

Kävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd Kävlingeåns huvudfåra Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd Aktuellt i Kävlingeåns huvudfåra - Bakgrund - Vattenkraft - Miljöanpassning - Avverkning/strandskydd Kävlingeån Kävlingeån

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens i efterhand för brygga

Ansökan om strandskyddsdispens i efterhand för brygga TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2016-10-03 Reviderad 2016-11-28 Stadsbyggnadsförvaltningen 1 (8) Dnr.2014BNS0207 Byggnadsnämnden Ansökan om strandskyddsdispens i efterhand för brygga Förslag till beslut

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2014-09-05 Stockholm Mål nr M 3177-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-12 i mål M 568-14, se bilaga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 26 april 2019 SÖKANDE 1. AA 2. Dödsboet efter BB 3. CC 4. DD 5. EE Ombud för 2 5: Jur.kand. Jorunn Göransson och jur.kand. Elin Svantesson Mark-

Läs mer

Jonni Harrius (KD), ordförande Anders Karlsson (S), vice ordförande Mattias Petersson (KD) Per-Arne Hagby (C) Mikael Eriksson (SD)

Jonni Harrius (KD), ordförande Anders Karlsson (S), vice ordförande Mattias Petersson (KD) Per-Arne Hagby (C) Mikael Eriksson (SD) 1(19) Plats och tid Carl August-rummet, måndagen den 26 augusti 2019 kl 13:30-14:40 Beslutande Ledamöter och tjänstgörande ersättare Jonni Harrius (KD), ordförande Anders Karlsson (S), vice ordförande

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060204 DOM 2016-04-14 Stockholm Mål nr F 8418-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-09-07 i mål nr F 3662-14, se bilaga

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN Älven Voxnan slingrar sig in mot Edsbyn, vi gör ett försök att slingra oss genom lagstiftarens labyrint! Arne Stenberg från Ovanåkers kommun i Hälsingland 1 DISPOSITION

Läs mer