En snabb kommersialisering av vågkraften. Hur klarar Fortum finanskrisen? Fortum EN TITT IN I FRAMTIDEN

Transkript

1 En snabb kommersialisering av vågkraften Fortum Hur klarar Fortum finanskrisen? EN TITT IN I FRAMTIDEN

2 Hållbar energi formar framtiden Fortums energi underlättar livet för dagens och framtidens generationer, vilket även är det grundläggande syftet med vår verksamhet. Som ansvarstagande energibolag vill vi säkerställa tillgången till energi och särskilt till el under de kommande decennierna. Vi vill även att kommande generationer ska få goda förutsättningar att leva här på jorden. Fortum presenterade två projekt i februari. Projektens mål är att bromsa den accelererande klimatförändringen och skapa mer elproduktionskapacitet för att motsvara efterfrågan i framtiden. Det första projektet handlar om att bygga en tredje kärnkraftsenhet på Hästholmen i Lovisa, Finland, vid sidan av vår redan befintliga enhet. Den nya enheten behövs för att ersätta elproduktionskapacitet som tas ur drift och för att säkerställa tillgången till koldioxidfri el. Fortum har alla förutsättningar att genomföra projektet. Vi har den kompetens som krävs, färdig plats för enheten, en lösning för slutförvaringen av kärnavfallet och en stark ekonomi. Nu är det bara tillståndet som fattas. Det andra projektet gäller byggandet av en fullskalig vågkraftsanläggning på västkusten i Sverige. Vi har tillsammans med ett bolag som utvecklar vågkraftsteknik lämnat en avsiktsförklaring om byggandet av vågkraftsanläggningen. Även om verket kommer att ha en effekt som endast är en bråkdel av den effekt som kärnkraftsenheten i Lovisa har, så är vågkraftsanläggningen ett stort steg mot kommersialiseringen av en ny, förnybar produktion av vågenergi. Det är också ett stort steg i arbetet med att förverkliga vår strategi och mot vårt mål att uppnå en helt koldioxidfri produktion. 92 procent av elen som vi producerade i Europa förra året var koldioxidfri. Vi erbjuder även elanvändare att delta i arbetet som gynnar hållbar utveckling. I Sverige får alla våra privatkunder el som produceras med koldioxidfria energikällor, till exempel vatten- och kärnkraft. Våra kunder har även möjlighet att välja el som produceras enbart med vattenkraft. Dessutom har vi Bra Miljöval-märkt el som är Svenska Naturskyddsföreningens märkning av förnybar el. 17 Våra svenska kunder kan i framtiden följa sin elanvändning ännu enklare. I början av året hade 96 procent av våra kunder fått en ny elmätare med automatisk fjärravläsning. Vi tror att de nya elmätarna sporrar hushållen att göra val som sparar energi. Framtiden dominerar innehållet av detta nummer av Forte. Jag önskar dig en trevlig vår och hoppas att du gör hållbara val! Maria Paatero-Kaarnakari strategidirektör Energibranschen I SIFFROR Finland Sverige Antalet laddhybridbilar som krävs för att uppnå EU:s klimatmål när det gäller personbilar Beräkningen utgår ifrån att bilarna använder i genomsnitt 70 procent el som produceras i Norden och 30 procent bensin eller diesel. 2 FORTE 1/2009

3 I DETTA NUMMER Aktuellt... 4 Från icke hållbar till hållbar - energibranschens framtid... 8 Möjligheter och risker med förnybara energikällor Alla partier tar klimatfrågan på allvar, lovar Claes Västerteg Strategi- och teknikdirektörernas TANKEResa till år Energi från avloppsvattnet GALLUP: Teknikstuderande och deras energianvändning Nordkalks finansteam smörjer hjulen Juha Laaksonen får inte panik Genombrott för vågenergi närmare än anat Nils Nygrens samtal tål dagsljus Saimenvikaren kan räddas från utrotning Fortum är ett ledande energibolag som fokuserar på Norden, Ryssland och området runt Östersjön. Vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Vi erbjuder tjänster som leder till en hållbar utveckling nu och i framtiden. Under 2008 uppgick Fortums nettoomsättning till 5,6 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick till 2,0 miljarder euro. Koncernen har cirka anställda. Fortum Abp:s aktie är noterad på NASDAQ OMX Helsinki. Ytterligare information: 1/2009 Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Maria Romantschuk Redaktionschef: Kirsi Nurmi Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Utgivare: Fortum Abp, tel , fax PB 1, FORTUM, Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Getty Images Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: forte.cc@fortum.com ISSN Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på adressen FORTE 1/2009 3

4 AKTUELLT I Humlegården behöver man inte längre vara rädd när mörkret faller Stockholms äldsta park, Humlegården, fick ny belysning förra året. Humlegården fick flest röster i omröstningen som arrangerades i samband med Fortums "Lys Upp"-kampanj där stockholmare tillfrågades om var i Stockholm de ville ha bättre belysning. Totalt förslag lämnades in. Med hjälp av extremt energi snåla ljuskällor är parkens belysning nu dubbelt så effektiv som tidigare, utan att energianvändningen har ökat. Fortum och Stockholms Stad har samarbetat länge för att göra Stockholm ljusare och tryggare. Mariatorget blir nästa park som får förbättrad belysning. Regionalt värmesystem minskar utsläpp från bostäderna Fortum, byggföretaget YIT och fastighetsteknikföretaget Uponor har tillsammans utvecklat ett nytt system som kan använda bergvärme i ett helt bostadsområde i Finland. Tidigare har det endast varit möjligt att använda bergvärme i en fastighet. Det första regionala bergvärmenätet ska i år byggas i ett småhusområde i Esbo, Finland I området ska det byggas lågenergihus för cirka boende och i områdets värmepumpar ska certifierad grön el användas. Detta gör att uppvärmningen av bostäder och varmvatten sker helt utan koldioxidutsläpp. Uppvärmningen av bostäder är den största källan för växthusgasutsläpp som hushållen skapar. Bergvärme är ett mycket miljövänligt uppvärmningssätt och på sommaren kan systemet användas till att producera komfortkyla på ett miljövänligt och billigt sätt. Så här fungerar ett regionalt bergvärmesystem Värmepumpstation Regionalt distributionsnät för värme och kyla Värmedistributionssystem med låg värme. Värmebrunnsfält 4 FORTE 1/2009

5 På agendan i Norden: kärnkraft Kärnkraftens dag på båda sidor av Bottenviken. Fortum lämnade den 6 februari in sin ansökan om principbeslut för att bygga en ny kärnkraftsenhet på Hästholmen i Lovisa. Under samma dag presenterade den svenska regeringen sitt energipolitiska program där satsningen på förnybara energikällor är en av de viktigaste punkterna. Ett annat förslag, som skiljer sig från den tidigare svenska linjen, är att man vill göra det möjligt att ersätta gamla kärnreaktorer med nya. I Finland har även Fennovoima Oy och TVO ansökt om tillstånd att bygga nya kärnkraft. Fennovoima vill bygga sin reaktor i Strömfors, Simo eller Pyhäjoki och TVO i Olkiluoto. Den finska riksdagen väntas besluta om en eller flera nya kärnkraftsenheter under våren Fortums Lovisa 3 projekt ligger helt i linje med regeringens klimat- och energistrategi, säger Fortums vd Mikael Lilius. Den nya enheten kommer att minska beroendet av importerad utländsk energi, ersätter kraftproduktionskapacitet som ska tas ur bruk under de kommande decennierna och den säkerställer att man i Finland har en koldioxidfri samt stabil basproduktion av kraft till ett förutsägbart pris. De totala kostnaderna för den nya kärnkraftsenheten, som har en effekt på megawatt, uppgår till 4 6 miljarder euro, beroende på hur enheten byggs och anläggningens storlek. Fortum har ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet utan statligt stöd, säger Mikael Lilius. Den nya enheten garanterar att produktionen i Lovisa kan fortsätta efter år 2027 då tillståndet på en av de nuvarande enheterna på Hästholmen går ut. Enligt en undersökning vill närmare 70 procent av stadens invånare ha den nya enheten. Planläggningen för den nya enheten och slutdeponeringsplatserna för kärnavfallet är redan klara. Infrastrukturen i området tillåter att bygga ytterligare en enhet om det skulle beslutas. Byggprojektet kommer att ha en positiv inverkan på sysselsättningen och ekonomin, särskilt i närområdet. Det nya energipolitiska programmet som den svenska regeringen presenterade nyligen innebär inga större förändringar i synen på kärnkraft, säger Nils Nygren, ansvarig för Fortums samhällskontakter i Sverige. Alla fyra regeringspartier är överens om att satsa på förnybara energiformer, men när det gäller kärnkraften råder det oenighet mellan regeringspartierna och oppositionen. Energipolitiken kommer med all säkerhet att bli en stor valfråga år Målet att öka andelen förnybar energi ger Fortum goda förutsättningar att även i fortsättningen utveckla den koldioxidfria energiproduktionen, säger Nils Nygren. Livlig diskussion om elbilar Fortum arrangerade i slutet av förra året ett öppet möte i Esbo med temat Mot framtidens energisystem. Elbilarna spelade huvudrollen på mötet och som avslutning fick deltagarna möjlighet att titta på elbilar. Jiri Räsänen, ordförande för Elfordonföreningen i Finland pratade om elbilar. Han berättade bland annat om utvecklingen av batteritekniken och presenterade olika projekt där man försöker konvertera bilar med förbränningsmotorer till eldrift. Carola Teir-Lehtinen, Fortums direktör för hållbar utveckling, berättade att flera biltillverkare har lovat att lansera elbilar och laddhybridbilar inom några år. En del av publiken ansåg att biltillverkare bromsar lanseringen eftersom de har investerat stora summor i tillverkningen av bilar med förbränningsmotor. På mötet deltog även Kalle Kalaja, informatör på Toyota Bil i Finland, som försäkrade att det kommer att ske en snabb utveckling angående elbilar och att flera biltillverkare kommer att hamna på efterkälken. En annan fråga som skapade mycket diskussion handlade om ett lagförslag där man föreslår att elbilarna skulle slippa betala skatt i Finland. Dessutom diskuterades under ledning av Pekka Vikkula, projektchef i Esbo, om framtidens byggande och om energieffektiva infrastrukturer. Energieffektivt samarbete Göteborg Energi inleder ett samarbete med Fortum för att effektivisera sina anläggningar. Fortums experter utbildar personalen för att få fram förslag på tekniska förbättringar och åtgärder som påverkar anläggningarnas tillgänglighet och effektivitet. Resultatet blir lägre kostnader och minskade koldioxidutsläpp. IRENA gynnar förnybara energikällor Totalt 75 länder deltog i januari på ett möte där man beslutade om att inrätta en internationell organisation för förnybar energi, IRENA. Organisationens huvuduppgift är att främja användningen av förnybar energi och på det sättet bromsa klimatförändringen. EU:s klimatkampanj populär EU-kommissionens internetsidor för kampanjen Hur kan du påverka klimatförändringen har över besökare varje månad. På hemsidan finns en räknare som visar hur mycket koldioxidutsläppen kan minskas med hjälp av några enkla åtgärder. På nätet kan man också skriva under en utfästelse där man förbinder sig att minska sina koldioxidutsläpp. Hittills har närmare tiotusen människor i Europa skrivit under utfästelsen. Kampanjen började för två år sedan och webbsidorna finns på adressen: campaign FORTE 1/2009 5

6 AKTUELLT Lågkonjunkturen minskar elanvändningen och priset på utsläppsrätter Lågkonjunkturen minskar särskilt industrins elanvändning. Över hälften av elen som används i Finland går till industrin. Under förra året använde industrin sju procent mindre el än under 2007 och i år kan elanvändningen bli ännu lägre, säger Jukka Leskelä, direktör för Finsk Energiindustri rf. Han framhäver att man i den pågående förändringsprocessen måste skilja på lågkonjunkturen och strukturförändringarna för industrin, även om lågkonjunkturen påskyndar strukturförändringarna. Även priserna på utsläppsrätter har minskat kraftigt på grund av lågkonjunkturen. Utbudet av utsläppsrätter för perioden har ökat på marknaden, eftersom många industrier inte kan använda dem på grund av minskad produktion. Förra sommaren spådde man att priset på koldioxidutsläpp per ton skulle ligga på euro. Idag pratar man om att priset ska bli hälften så hög, säger Juha Ruokonen, analytiker på GreenStream Network. Han tror att prisfallet som fortsätter i år kan följas av kraftiga prisökningar, dels på grund av den ekonomiska uppgången och dels på grund av målen för att minska utsläppen fram till år Det är möjligt att företagen i framtiden måste köpa tillbaka utsläppsrätter dyrare än när de såldes. Enligt Juha Ruokonen beror risktagandet på att företagen agerar allt kortsiktigare. Stockholm blir elbilstad Fortum och Stockholms stad vill göra Stockholm till en av världens mest framstående miljöstäder. Enligt visionen ska Stockholm senast år 2030 ha en stadstrafik nästan helt utan utsläpp och buller. Elbilar spelar en viktig roll för att uppnå målet. Syftet med samarbetet mellan Fortum och Stockholms stad är att utveckla och testa en infrastruktur för laddning av elbilarna. Enligt planerna ska hundra laddningsstolpar placeras runt om i Stockholm under år Stolparna ska använda förnybar och koldioxidfri el. Tillväxten i slutet av året räddade VÄRMEPUMPSFÖRSÄLJNINGEN Tack vare den starka tillväxten i slutet av året såldes det under 2008 lika mycket värmepumpar som I början av 2008 gick försäljningen trögt men fick fart mot slutet av året och totalt såldes knappt värmepumpar (frånluft-, berg/mark/sjö- och luft-vattenvärmepumpar). Dessutom såldes cirka mindre luft-luftvärmepumpar. Försäljningen har ökat kraftigt under de senaste fem åren eftersom en tredjedel av alla villaägare har skaffat sig en värmepump, berättar Martin Forsén, vd på Svenska Värmepumpsföreningen (SVEP). Under 2008 skedde vissa förändringar när det gäller marknadsandelarna på olika typer av värmepumpar. Försäljningen av bergvärmepumpar minskade medan försäljningen av luft och vattenvärmepumpar ökade med 20 procent. Frånluftspumpar dominerar fortfarande marknaden när det gäller nybyggda villor, men deras försäljning minskade på grund av färre nybyggda villor. SVEP beräknar att årets försäljning kommer att ligga på ungefär samma nivå som Den totala omsättningen väntas öka eftersom intresset för större värmepumpar för hyreshus och affärscentrum ökar. Alla behövs när Gymnasieeleverna från staden Varkaus vann Energispelet som Fortum arrangerade. Under en dag i januari fick eleverna resa till Helsingfors. De var laddade inför dagens aktiviteter med ett besök hos Fortum och dagens höjdpunkt en träff med Finlands miljöminister Paula Lehtomäki. På kvällen fick eleverna sitta på de bästa platserna och se europamästerskapet i konståkning. En glad miljöminister gratulerade ungdomarna för att de vann tävlingen och var dessutom nöjd över deras syn på miljöfrågorna. En viktig del av energipolitiken, utöver beslutsfattande, är att vi ska försöka få alla människor att spara energi. Paula Lehtomäki betonar betydelsen av våra dagliga gärningar. Källsortering av sopor och lägre inomhustemperatur är effektiva miljövänliga gärningar. Jag anser att vi politiker måste agera så att vanliga människor enkelt kan förstå miljöfrågor. Det går, till exempel, att planera bostadsområden så att de gynnar kollektivtrafik. Det borde även vara enklare att återanvända avfall och det borde finnas fler uppsamlingsställen där man kan lämna saker 6 FORTE 1/2009

7 som är möjliga att återanvändas. Energikompassen är ett studiematerial som Fortum har tagit fram för gymnasieskolor i Finland. Syftet med Energikompassen är att väcka debatt om energifrågor samt erbjuda skolor aktuell information och verktyg som underlättar deras arbete i frågor som handlar om hållbar utveckling. En central del av studiematerialet är Energispelet. Över hälften av Finlands gymnasier beställde spelet under förra året. Elever som Stor vindkraftspark till Bottenhavet energi ska sparas Fortum har reserverat två stora områden på finska sidan av Bottenhavet, Maakrunni och Pitkämatala, för att bygga en vindkraftspark. Områdena är totalt 300 kvadratkilometer stora och ska ha över 200 vindkraftverk. I praktiken handlar det om ett så stort projekt att vindkraftsverken kommer att byggas stegvis under flera års tid, säger Jouni Tolonen, vindkraftchef på Fortum. De första vindkraftverken kan börja producera vindenergi år Vindkraftverkens miljöpåverkan ska undersökas noga och en miljökonsekvensbedömning för området kommer under våren att lämnas till Norra Österbottens miljöcentrum. Fortums mål är att producera flera terawattimmar vindenergi fram till år Bolaget har även andra vindkraftprojekt på gång. spelade spelet hade möjlighet att på internet delta i en tävling där de som svarade bäst vann priset att resa till Helsingfors för en temadag. Marja-Liisa Karpelainen, lärare för eleverna som vann tävlingen, är stolt över sina elever. Industrin i staden Varkaus använder mycket energi och därför har staden beslutat att även energifrågorna måste uppmärksammas i undervisningen. Alla elever som ingår i den vinnande gruppen har deltagit i en energikurs som pågick under hösten Gymnasieelever från Varkaus och Paula Lehtomäki samtalade också om industrins strukturomvandling som drabbar även staden Varkaus med långa traditioner inom träförädling. Rätt val av kasse sparar energi KUNDEN FRÅGAR: Vad är mer ekologiskt: att bära hem sina varor i en papperseller plastkasse? FORTUM SVARAR: Det är svårt att välja det bästa alternativet eftersom plast- och papperskassar påverkar miljön på olika sätt och under olika perioder av deras livscykel. Den traditionella plastkassen är vanligast. I Finland köps närmare 300 miljoner plastkassar om året. Många tror att en papperskasse är ett bättre alternativ ekologiskt. Men i verkligheten förbrukar en plastkasse mindre naturresurser under sin livscykel. I tillverkningen av bionedbrytbara plastkassar används blandningar som är fossilbaserade och deras bionedbrytning försämrar klimatet. I tillverkningen av papperskassar används mer naturresurser som inte är förnybara och en papperskasse håller kortare tid än en plastkasse. Även faktumet att plastkassen är tunnare än papperskassen gör den mer miljövänlig, eftersom det i ett transportutrymme ryms fler plastkassar än papperskassar. Däremot är det inte lönande att köpa plastkassar för att använda som soppåsar. Soppåsarna tillverkas av tunnare förnybar plast och de är billigare. Man ska också komma ihåg att den bruna papperskassen inte kan kastas i en container för pappersåtervinning utan den måste kastas i en container för kartonger. Kassarnas ekoeffektivitet har det forskats i med hjälp av den så kallade MIPS-metoden som jämför förhållandet mellan produktens materialmängd och hur många gånger produkten kan användas. Det har visats att en tygkasse är det bästa valet när det gäller förbrukningen av naturresurser. Om en tygkasse av bomull används varannan dag under ett års tid och om den tvättas tre gånger under den tiden förbrukar den, per användningstillfälle, 20 gånger mindre ej förnybara naturresurser än en plastkasse som används en gång och upp till 250 gånger mindre än en papperskasse. FORTE 1/2009 7

8 FRAMTIDEN 8 FORTE 1/2009

9 Stopp TEXT: Auli Packalén FOTO: VEER FÖR icke hållbar utveckling Världens energisystem måste snabbt ändras för att även kommande generationer ska ha en framtid. FORTE 1/2009 9

10 FRAMTIDEN Det är tydligt att utsläppens följder kommer att bli omfattande både för oss människor, vår miljö och vår EKONOMI. När man pratar om framtidens energimarknader är det omöjligt att låta bli att prata om dagens energisystem och dess påverkan på klimatet. Den internationella energiorganisationen IEA har publicerat en rapport, World Energy Outlook 2008, som belyser vad det handlar om utan att skönmåla. Om prognoserna slår någorlunda rätt kommer den globala primära energianvändningen år 2030 vara cirka 45 procent högre än Under samma tid beräknas elanvändningen öka med upp till 80 procent. Den trista sanningen är att om drygt tjugo år är merparten av bränslena fortfarande fossila, oavsett vilka beslut som fattas idag. Samtidigt kommer de energirelaterade koldioxidutsläppen att nästan fördubblas fram till år Om utsläppen av växthusgaser fortsätter i samma takt som hittills ökar jordens medeltemperatur med sex grader fram till slutet av seklet. Ingen kan med säkerhet Vi har baserat tiden då man ifrågasatte om klimatförändringen verkligen existerar. säga hur det kommer att påverka vårt liv på jorden, men det är tydligt att följderna kommer att bli omfattande både för oss människor, miljön och ekonomin. Lyckligtvis är den tiden bakom oss då man ifrågasatte om klimatet verkligen förändras. Finansiell makt Frågan om hur utvecklingen kan vändas är en utmanande uppgift. När det gäller energisystemet räcker det inte med lite finjusteringar eller små reparationer. Hela systemet måste byggas om. Om den globala uppvärmningen ska begränsas till två grader måste de globala utsläppen minska med cirka 80 procent fram till Det innebär bland annat att nästan hälften av all el måste produceras med förnybara energikällor och att infångning och lagring av koldioxid (CCS) måste fungera väl. Tyvärr har dock systemen benägenhet att fortsätta som vanligt och särskilt inom energisektorn där anläggningarna är långlivade och förändringar sker långsamt. Börjar man idag bygga ett traditionellt kraftverk som använder fossila bränslen kommer det att producera el decennier framåt. Hur kan vi säkerställa att kraftverk som planeras idag inte kommer att ha några koldioxidutsläpp? Det är ingen idé att tro på en koldioxidfri framtid om det inte blir några globala restriktioner på koldioxidutsläpp och om det inte skapas ett globalt pris på utsläppen. Det är orealistiskt att tro att till exempel industrin satsar på lösningar som minskar koldioxidutsläppen om inte exempelvis biltillverkare eller hustillverkare får tillräckligt bra betalt för sina miljövänliga produkter. Samma logik gäller även inom energibranschen. Betydande investeringar utan stöd i förnybar produktion, som till exempel i vindkraft samt i infångning och lagring av koldioxid, blir vilande tills alla kostnader, även utsläppsrätter, finns med på energipriset. Är det energianvändare som ska betala hela kalaset och rädda jorden? Det är fallet om man förenklar, men priset 10 FORTE 1/2009

11 kan även leda till något annat: ju högre energipriset hotar att bli, desto mer sporrar det energianvändare, både hushåll och företag, att minska energianvändningen. Börjar man i stor skala genomföra åtgärder som minskar koldioxidutsläppen kommer energipriserna att öka från den nuvarande nivån. Å andra sidan är de flesta medvetna om att det är nödvändigt att minska utsläppen och att det kommer att kosta. Ledig tjänst: miljövänlig världsledare Nu väntas kraftfulla beslut. För närvarande är det bara inom EU man har ett fungerande handelssystem med utsläppsrätter. Sju av USA:s delstater och fyra av Kanadas provinser planerar att starta ett gemensamt system med utsläppsrätter år Australien startar sitt system nästa år. EU har dessutom beslutat om flera åtgärder för att minska utsläppen. Men kritiker säger att utsläppsmålen borde vara ännu högre vid det här laget. Det är nationella intressen och rädslan för att den egna industrins konkurrenskraft minskar som gör att det går så sakta att genomföra åtgärder som minskar utsläppen. Ingen vill göra något om inte alla andra ska vara med. Även i EU-länderna finns en rädsla över säkerheten och oberoendet av energiförsörjningen när man till exempel Ska energianvändarna betala hela kalaset och rädda världen? Även om det riktas stora förändringskrav mot elproduktionen förblir elbranschens förutsättningar oförändrade. Elen är idag och i framtiden en nyttoprodukt som huvudsakligen inte går att lagra och som måste produceras och konsumeras samtidigt. En fungerande elmarknad och fri prissättning garanterar att marknaden fungerar väl och att den växande efterfrågan kan uppfyllas med hjälp av investeringar. Med andra ord ska det finnas el tillgänglig under dygnets alla timmar och elen ska räcka till även när efterfrågan är hög. På elspotmarknaden bestäms elpriset, men där säkerställs även att nästa dags elproduktion räcker till för att motsvara efterfrågan. En annan grundfråga är hur begränsade elmarknaderna är. El som produceras i Europa kommer troligen aldrig att exporteras till den amerikanska industrin eftersom det inte finns någon elkabel mellan kontinenterna och det kommer antagligen aldrig att finnas. Däremot är det fullt möjligt att skapa en europeisk elmarknad när tillräckliga distributionskanaler finns tillgängliga. Den politiska viljan finns redan, åtminstone i teorin. Det nordiska elpriset bestäms i den gemensamma elbörsen Nord Pool och nästa steg är att bilda en elmarknad för Östersjöområdet. Därefter kan en europeisk elmarknad bli verklighet. Man kan bara hoppas att det då även finns en fungerande global utsläppsmarknad. har beslutat om målen för att öka andelen förnybar energi. Pessimisterna är rädda för att jorden med alla sina invånare får klara sig själva så länge det är nationella intressen som kör över de gemensamma intressena. Optimisterna vill gärna se att Barack Obama ska bli en ledare för hela världen och att det blir han som får igång den globala utsläppshandeln. Vad är realistiskt? Har ledarna för G8-länderna tillräckligt med gemensam vilja att snabbt få igång en global upprustning av energisystemen? Elektrisk framtid Inom energibranschen tror man att det blir elen som håller världens hjul rullande i framtiden. Fördelarna med elen är obestridliga: till exempel har en elmotor i bilen en helt annan verkningsgrad än nuvarande förbränningsmotorer och idag skapar biltrafiken en stor del av växthusgaserna. Om elen produceras utan koldioxidutsläpp kan framtidens biltrafik fungera helt utan utsläpp. Visste du att Den nu rådande uppfattningen är att om ökningen av jordens medeltemperatur kan begränsas till cirka två grader är de ekonomiska fördelarna för att begränsa klimatförändringen större än kostnaderna. Om medeltemperaturen ökar ännu mer kommer jordens klimat att förändras betydligt. Vad gör politikerna? Läs om den svenska riksdagsmannen Claes Västerteg på sidan 13. På nästa uppslag kan du läsa om gröna certifikat som sporrar till användning av förnybara energikällor. FORTE 1/

12 TEXT: Minna Kalajoki FRAMTIDEN Lockande med föregångare inom förnybar energi Energibranschens pionjärer Produktion och användning av förnybar energi kommer att öka intresserar investerare, men avsevärt inom EU, tack vare det avancerad teknik är inte riskfri. energi- och klimatpaket som EU godkände i slutet av förra året. År 2020 ska en femtedel av energin produceras med förnybara energikällor, vilket innebär en fördubbling jämfört med dagens läge. Majoriteten av EU-ledarna anser att inte ens den ekonomiska krisen får bromsa den här utvecklingen. Klimatpaketet gör energibranschen mer intressant som investeringsobjekt. Investeringarna i förnybar produktion kommer att öka men på grund av den intensiva utvecklingen inom energibranschen är det än så länge oklart hur lönsamma de blir. Det är inte alltid lönsamt att producera förnybar energi på de nordiska elmarknaderna, men skattelättnader och investeringsstöd lockar producenter till investeringar, säger Juha Iso-Herttua, analytiker på SEB Enskilda. Investerare är intresserade av företag som använder eller producerar förnybar energi även av imageskäl. Dessa pionjärer ses som föregångare som gynnar den hållbara utvecklingen och som investerar för framtiden. På börser är nordiska elbolag redan högre värderade än centraleuropeiska bolag som huvudsakligen producerar energi med traditionella energikällor, till exempel kol och kärnkraft. Förnybara energikällor, till exempel sol-, vind- och vattenkraft samt biomassa, innebär både risker och möjligheter för branschen. Den största osäkerheten gäller eventuella förändringar på storleken av det ekonomiska stödet eller dess form under den långa livscykel som energiinvesteringar har. Troligen kommer man att satsa resurser i forskning och utveckling eftersom nya tekniker och effektiviseringen av gamla tekniker kan öppna nya affärsmässiga möjligheter, säger Juha Iso-Herttua. Gröna certifikat sporrar till gröna investeringar Syftet med systemet med gröna certifikat är att öka användningen av förnybara energikällor där det är mest kostnadseffektivt. Grundtanken är att skilja den producerade fysiska elen och produktionens miljövärden. Elen säljs på elmarknader och miljövärdet på certifikatsmarknader. Aktörerna på elmarknaden är skyldiga att köpa ett visst antal certifikat. En producent som producerar förnybar energi får inkomster genom att sälja sina certifikat, vilket sporrar till att öka den gröna produktionen, förklarar Juha Ruokonen, marknadsanalyschef på GreenStream Network. Enligt Juha Ruokonen är den största skillnaden mellan inmatningstariffer och gröna certifikat att certifikaten ligger nära marknaden. Priset på certifikaten avslöjar teoretiskt sätt minimiproduktionskostnaderna för förnybar energi och styr investeringar till mer Andelen förnybar energi i % av hela energianvändningen 2005 Finland 28,5 % 38 % Sverige 39,8 % 49 % kostnadseffektiva projekt. Även konsumenterna kan dra nytta av certifikaten eftersom målen uppnås relativt billigt. Man kan uppnå samma resultat även med inmatningstarifferna men då krävs det mycket noggranna prognoser om potentialen och kostnaderna för förnybar energi. Gröna certifikat används redan i Sverige och i Danmark, i Finland är systemet under utredning. EU:s mål för år 2020 Klimat Vår tids Alla politiska partier i Sveriges riksdag tar klimatfrågan på allvar. Både den förra socialdemokratiska regeringen och den nuvarande borgerliga fyrpartiregeringen har skött den här frågan bra, anser Claes Västerteg, riksdagsman, centerpartiets miljöpolitiska talesman och vice ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Han berömmer även EU som enligt honom leder det globala miljöarbetet. Han hade dock velat sätta ribban högre än klimatdirektivet som godkändes strax före jul. Jag hade gärna sett att EU redan nu hade beslutat att minska utsläppen med 30 procent fram till år Beslutet blev 20 procent i förhållande till 2005 års nivå, med löfte om att öka målet till 30 procent om en global överenskommelse uppnås på FN:s miljömöte i Köpenhamn i december. Sverige blir EU:s ordförandeland den 1 juli och miljöfrågorna kommer att ligga högt på agendan. Vi kan på ett ödmjukt sätt föra fram våra goda erfarenheter på framgångsrik miljöpolitik. Sedan 1990 har vi lyckats minska våra koldioxidutsläpp med nio procent, samtidigt som vi har haft en stark tillväxt. Det går alltså att kombinera fortsatt tillväxt med minskade utsläpp, säger Claes Västerteg. I samma andetag betonar han dock att även Sverige har mycket kvar att göra. Vi behöver minska våra utsläpp till ett ton koldioxid per svensk. I dag ligger vi på sex ton koldioxid per svensk. Därför måste vi vara långsiktiga och kontinuerligt fatta nya beslut för att minska utsläppen, inte bara i Sverige, utan också i EU och globalt. Tio gånger mer vindkraft Den svenska regeringen ska senast den FORTE 1/2009

13 frågan Tillväxt och minskade utsläpp behöver inte stå i konflikt med varandra. Gårdagens och dagens politik i Sverige är bra exempel på det. största utmaning TEXT:wESA LEHTO FOTO: BOSSE KINNÅS mars lämna sin klimat- och energiproposition till riksdagen. Där ska presenteras de åtgärder som krävs för att uppnå målen i EU:s klimatdirektiv. Energiindustrin spelar en viktig roll för att uppnå målen. I Sverige ska andelen förnybar energi öka från 40 till 49 procent, vilket är ett tufft mål. Energiindustrin spelar en viktig roll för att uppnå målet. Vårt elcertifikatsystem är ett mycket bra styrsystem för att gynna förnybar elproduktion. Utöver det ska staten givetvis satsa pengar i forskning och utveckling på nya förnybara energitekniker. Jag tror inte att vågkraften kommer att bli någon större energikälla i Sverige, men på andra håll i Europa kan det bli intressant. Jag tror mycket på vindkraft i Sverige. I dag producerar vindkraftverken knappt 2 TWh, men jag tror att i framtiden kan vindkraftens andel öka till 20 TWh. Dessutom satsar Sverige mycket på kraftvärme, säger Claes Västerteg. Det är ytterst viktigt att politikerna globalt ska komma överens om hur utsläppen ska minskas, säger Claes Västerteg. FORTE 1/

14 TEXT: AULI PACKALÉN FOTO: topi saari FRAMTIDEN Hur levde vi år 1968, för 41 ett år sedan? Studenterna blev politiskt aktiva, ett stort antal människor flyttade från Finland till Sverige, för att få jobb och en Volvo och lördagen blev en ledig dag för skoleleverna. Tiotals kärnreaktorer producerade el runt om i världen och en riktig kärnkraftsboom började. Både Fortums strategidirektör Maria Paatero-Kaarnakari och teknikdirektör Petra Lundström var barn för 41 år sedan. Idag sätter de sig ner för att diskutera vilken typ av företag Fortum kan vara år 2050 och vad företaget kan tänkas ha gjort för att bromsa klimatförändringen. Det är viktigt att komma ihåg att energisystemet såg ungefär likadant ut i slutet av 1960-talet som idag. Redan då undersöktes möjligheterna att använda vindkraft. År 2050 måste systemet se helt annorlunda ut, säger Petra Lundström och Maria Paatero-Kaarnakari fortsätter: Fram till dess måste det ske en betydande systemförändring för att vi ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen på två grader. Allt berörs: trafiken, industrin, energiproduktionen och konsumtionen. sina områden. Vi är dessutom strategiskt ett oberoende bolag som aktivt själv kan påverka sin framtid, säger Maria Paatero- Kaarnakari. Petra Lundström tillägger att Fortum definitivt kommer att vara en stor aktör i Ryssland. Den inriktningen som nu har valts ska föras vidare konsekvent. Fortums verksamhet i Ryssland leder till att Fortum blir en av de ledande och kompetenta användarna av teknik för infångning och lagring av koldioxid (CCS), säger Petra Lundström och är övertygad om att år 2050 används CCS rent allmänt. Det är billigare att fånga in och lagra koldioxid än att betala för utsläppen. Koldioxid som lagras är inte enbart problemavfall, utan i närheten av Rysslands oljeoch gasfälten har det också ett värde. Koldioxid kan nämligen användas i produktionen av olja och gas och samtidigt kan man lagra koldioxid så att den inte släpps ut i atmosfären. Både Petra Lundström och Maria Paatero-Kaarnakari, samt många andra energi experter, anser att det är nödvändigt att börja använda CCS-teknik. Enligt beräkningar kommer fyra femtedelar av den primära energin år Betydande och oberoende I energiproduktionen är anläggningarna långlivade och förändringarna sker sakta. Maria Paatero-Kaarnakari och Petra Lundström är dock optimister eftersom det råder en stor enighet om klimatförändringen och dess påverkan. Båda två är överens om att i framtiden kommer mycket att förändras och att Fortum även då kommer att vara en föregångare när det gäller hållbar utveckling. År 2050 är Fortum ett konkurrenskraftigt och framstående energibolag i Investerar man idag i traditionella kraftverk ska vi kunna leva med dem även år 2050, säger Maria Paatero- Kaarnakari (till höger) och Petra Lundström. 14 FORTE 1/2009 Spegel, spegel på väggen Maria Paatero-Kaarnakari och Petra Lundström stannade upp ett tag för att diskutera vision och vilken typ av företag Fortum är år 2050.

15 År 2050 är Fortum: föregångare när det gäller hållbar utveckling konkurrenskraftig, oberoende aktör i områden som man har valt koldioxidfri effektiv producent av el och värme kompetent partner i energieffektivitetslösningar använder vind-, våg- och solkraft stark i Ryssland rutinerad användare av CCS 2050 att vara fossila bränslen, säger Maria Paatero-Kaarnakari. Elbolag och expert på energieffektivitet Vad kan då vara en stor affärsverksamhet för Fortum om 40 år? Både Maria och Petra är överens om att Fortum i första hand kommer att vara ett elbolag. I takt med att levnadsstandarden ökar, särskilt i utvecklingsländerna, kommer det att ske förskjutningar mellan de olika ener- giformerna och särskilt efterfrågan på el kommer att öka. Det är svårt att tänka sig annat än att Fortum även i fortsättningen främst är ett elbolag. Frågan är var i värdekedjan våra värderingar ligger då. Ett som är säkert är att Fortum målmedvetet strävar efter att förverkliga målet som är att bli ett koldioxidfritt bolag år 2050, säger Maria Paatero-Kaarnakari. Vindkraft, vågkraft, bioenergi och solenergi är förnybara energiformer som enligt Maria Paatero-Kaarnakari och Petra Lundström kan spela en viktig roll i Fortums produktion år För övrigt används även vatten- och kärnkraft. Geografiskt kan Fortum mycket väl verka utanför områden där vi är aktiva idag, eftersom vågkraften har en stor potential i områdena kring oceanerna, säger Maria Paatero-Kaarnakari. Biobränslen fungerar bäst i kraftvärmeproduktion (CHP) som spelar en viktig roll när man ska förbättra energieffektiviteten. Med hjälp av nya lösningar kan CHP-produktion även användas i produktionen av värdefulla biobaserade fordonsbränslen. Enligt Maria Paatero-Kaarnakari kan Fortum i framtiden även ha en roll som expert och partner när det gäller energieffektiva lösningar. Fortum kan då till exempel hjälpa industrin, affärscenter och hushåll att effektivisera sin elanvändning. Fordonen kommer i framtiden att använda el som naturligtvis levereras av Fortum. där FORTE 1/

16 FRAMTIDEN ENERGI AV AVLOPPSVATTNET Pengarna s nu och även TEXTi: Wesa Lehto Visste du att varje gång du duschar eller spolar på toaletten skapar du energi som kan användas i produktionen av fjärrvärme och fjärrkyla. Det finns nämligen en stor energipotential i avloppsvattnet. Tekniken är relativt enkel. Man överför rent, 7-22 grader varmt avloppsvatten från reningsverket till en energianläggning som ligger nära reningsverket. Vattnet pumpas in i värmepumparna där värmen i en teknisk process tas tillvara och används för att värma upp fjärrvärmevattnet. Efter den processen är avloppsvattnet 1-5 grader varmt och det kalla vattnet används till att producera fjärrkyla. Till sist transporteras vattnet tillbaka till reningsverket. Det här är ett pålitligt, lönsamt och miljövänligt sätt att producera energi. Vattnet till vår anläggning kommer från Henriksdalsverket och leds hit i en tunnel under marken. Om inte vi skulle använda vattnet så skulle det bara rinna ut i Saltsjön. Med tanke på att råvaran är billig och att det finns tillräckligt stora reningsverk runt om i landet är det lite märkligt att inte tekniken används mer, säger Dag Sörman, gruppchef på Hammarbyverket i Stockholm. Även el produceras Hammarbyverkets värmepumpanläggningar har en värmeeffekt på cirka 220 megawatt, vilket räcker till att värma upp trerumslägenheter, och en kyleffekt på cirka 40 megawatt. Anläggningen producerar också el. När vi har tagit tillvara värmen i vattnet faller det ner till en returtunnel. Där finns en liten vattenturbin som har en värmeeffekt på cirka 300 kilowatt, förklarar Sag Sörman. Hammarbyverket är en av världens största värmepumpbaserade anläggningar. I anläggningen finns sju värmepumpar. Från Henriksdalsverket, som tar emot avloppsvatten från cirka personer, kommer kubikmeter renat avloppsvatten per timme, det är lika mycket som badkar. I Hammarbyverket finns också fyra hetvattenpannor. Energin från dem används när avloppsvattnet inte räcker till för fjärrvärmeleveransen. Två av hetvattenspannorna värms upp med el och två med biooljor. I verket finns även två fjärrvärmeackumulatorer där varmt fjärrvärmevatten lagras för att användas under toppar i fjärrvärmeleveransen morgon och kväll. Ren produktion Hammarbyverket ligger mitt i bostadsområdet Hammarby Sjöstad med cirka lägenheter och invånare. Därför är det viktigt att produktionen sker tyst och utan utsläpp. Hammarbyverket producerar fjärrvärme från slutet av september till slutet av april. Vid behov, till exempel på kalla och regniga sommardagar, tas någon av värmepumparna i bruk. Under den varma årstiden produceras mer fjärrkyla och de två värmeväxlarna kan producera kyla om 12 megawatt var. Dessutom kan en av värmepumparna växlas om för att producera cirka 16 megawatt kyla. I Norden kan avloppsvatten enkelt användas för produktion av både fjärrvärme och -kyla. Tekniken kan även användas i till exempel Ryssland och Tyskland, där det redan finns fjärrvärmenät. Intresset verkar växa. Vi har haft flera studiebesök här, bland annat från Ryssland, Bulgarien och Frankrike, säger Dag Sörman. 1. Hur mycket funderar du på din energianvändning? Heini Lehtonen Student, årskurs två 1. En del, under gymnasietiden började jag läsa mer tidningar och bland annat följa vad som skrivs om energifrågor. Då blev jag mer kunnig på många sätt. När jag flyttade hemifrån till egen lägenhet och föräldrarna inte längre betalade min el- och varmvattenräkning blev jag också mer intresserad av min energianvändning. Jag blev tvungen att hålla koll på hur mycket elen kostar. 2. Jag hoppas att användningen av fossila bränslen minskar och att man använder mer bio- och solenergi. Jag hoppas att jag har en egen familj och då känns det viktigt att lära mina barn att använda energi på ett hållbart sätt. 16 FORTE 1/2009

17 tyr studenternas energianvändning i framtiden? Flytten till en egen bostad gör att ungdomar börjar se sin energianvändning med nya ögon. Vilken typ av energikonsumenter kommer de att bli i framtiden? Forte träffade några produktionsekonomistuderande på Tekniska högskolan i Finland och frågade. 2. Hur tror du att du kommer att använda energi om 20 år? Marko Mälkiä Student, årskurs tre 1. Jag tänker på det ibland. Det är inte så att jag funderar på min eloch vattenanvändning dagligen, eftersom el och vatten ingår i hyran på min studentlägenhet. Därför har jag ingen anledning att bekymra mig om det. Men jag stänger alltid av min dator efter användning, det beror delvis på att jag vill slippa ljudet. Jag bor ensam i min studentlägenhet och ser inte min elanvändning som en viktig fråga. Jag åker kommunalt och kommer inte att köpa en egen bil under den närmsta framtiden. 2. Det är möjligt att jag i framtiden planerar vilken typ av uppvärmning jag ska ha. Det blir inte någon oljepanna i alla fall. Ville Poikolainen Student, årskurs tre 1. Jag har mest funderat över min bilanvändning. Jag använder endast bilen när jag måste, huvudsakligen när jag ska transportera varor för studentföreningen. Annars åker jag kommunalt. Det är klart att även bränslepriset gör att jag kör mindre. 2. Jag tror att alla är betydligt mer medvetna om klimat- och energifrågor. Jag tror även att jag kommer att göra klimatvänliga val. Det är klart att även priset kommer att påverka min energianvändning i framtiden. Johan Haataja Student, årskurs tre 1. Visst tänker jag på det! Jag köpte en stor platt-tv förra året och det gjorde att min elanvändning ökade med tio procent. Vid sidan av mina studier arbetar jag deltid och det är intressant att se hur lite företag bryr sig ifall datorerna och lamporna står på under hela natten. Jag började lägga större uppmärksamhet på min elanvändning när jag flyttade hemifrån till egen bostad. Det är främst elpriset som intresserar mig och klimatfrågan kommer först därefter. 2. Det är lite svårt att ha någon uppfattning så här långt i förväg. Om elen inte kostar alltför mycket och min ekonomi är i ordning så tror jag inte att jag kommer att tänka på det särskilt mycket. Men om klimatförändringens följder blir mer konkreta så måste jag väl göra något. TEXT: Satu Savela FOTO: Topi Saari Jenni Perätalo Student, årskurs fyra 1. Eftersom jag nyligen flyttade till en egen lägenhet har jag börjat fundera på energifrågorna lite mer. Tidigare ingick elen i hyran på min studentlägenhet men nu måste jag betala den själv. Jag kollar alltid att lampor inte är på i onödan och jag stänger alltid av min dator efter användning. Jag har även en elbastu i min lägenhet och den stänger jag av direkt efter användning. Jag sorterar även energiavfall. 2. Det beror mycket på vad elen kommer att kosta i framtiden. Ökar priset dramatiskt måste jag tänka på andra lösningar, särskilt om jag bor i en villa eller i en stor lägenhet. FORTE 1/

18 KUNDER TYCKET TILL Liten bra finansieringsenhet behöver Cirka 20 procent av Nordkalks totala kostnader är energikostnader. samarbetspartner TEXT: Satu Savela FOTO: Vesa-Matti Väärä Jarmo Ellmén, chef för Nordkalks finansieringsenhet, reser ständigt mellan huvudkontoret i Pargas och Helsingfors. Krävande finansieringsförhandlingar innebär att han måste vara i Helsingfors allt oftare.nordkalks finansieringsteam har som uppgift att skaffa smörjmedel till bolagets alla dotterbolag, med andra ord finansiering till ett vettigt pris. Dessutom konsulterar teamet om hur man kan skydda sig mot prisrisker på el och utsläppsrätter. Jarmo Ellmén säger att de största aktuella problemen med finansieringen har att göra med den pågående finanskrisen. Bankerna är försiktiga, i vissa fall överförsiktiga. Tidigare undervärderades riskerna, men nu övervärderas de. Det skapar problem när det gäller finansieringen av nya projekt, säger Jarmo Ellmén. Stora riskmarginaler minskar intresset att investera och även förväntningarna på investeringens avkastning minskar. Bankernas försiktighet sprider sig till företagen och minskar deras intresse att investera. Företagen producerar inte i samma utsträckning som tidigare utan drar ned på verksamheten. Det i sin tur leder till att arbetslösheten ökar, säger Jarmo Ellmén. Investeringar under luppen Nordkalk började bromsa sina investeringar i god tid när signalerna om lågkonjunkturen började bli tydliga. Påbörjade investeringar ska slutföras och nya ska noga övervägas. I Polen byggs en ny krossningslinje och i Norge blev en ny kalkugn klar under förra året. Nordkalk har en stark konkurrensställning i Skandinavien. I Norden finns goda råvarutillgångar och logistiken fungerar utmärkt. I Polen och i Baltikum är företaget fortfarande en rätt så liten aktör, men det finns en god tillväxtpotential även i dessa områden. Huvuddelen av elen som Nordkalk använder går åt till att driva roterande ugnar. I ugnarna bränns kalk som sedan vidareförädlas och resulterar i en mängd produkter för industri, lantbruk och miljövård. Nordkalk använder gigawattimmar el per år. Bolaget behöver utsläppsrätter för cirka 1,2 miljoner ton per år, vilket motsvarar mängden kalk som bränns varje år. Jarmo Ellmén säger att en stor del, cirka 20 procent, av de totala kostnaderna är energikostnader. El- och utsläppsportföljer förvaltas väl Fortum Portofolio Services Oy har hand om förvaltningen om Nordkalks el- och utsläppsportföljer och förser bolaget med aktuell marknadsinformation. Nordkalks finansieringsenhet på tre personer behöver en kompetent samarbetspartner. Eftersom vi är så få medarbetare i vår finansieringsenhet har vi inga möjligheter att själva följa finansiella marknader och prisutveckling. Lyckligtvis får vi den här typen av information från proffs som dagligen följer utvecklingen, säger Jarmo 18 FORTE 1/2009

19 Portföljförvaltning och riskkartläggning Fortum Portofolio Services erbjuder investeringstjänster till företagskunder. Bland tjänsterna finns portföljförvaltning och förmedlingen av affärer. Portföljförvaltning innebär att Fortum Portofolio Services tar fram marknadsinformation, analyserar, ger råd samt genomför el- och utsläppsaffärer. Portföljförvaltning inkluderar även riskkonsultation. Vi hjälper våra kunder att skapa en klok riskpolitik. Vi tar fram en riskhandbok för varje kund och portföljförvaltning utförs sedan enligt handboken. Även riskrapportering ingår i tjänsten, berättar Jouni Väisänen på Fortum Portofolio Services Oy. Fortum Portofolio Services kunder är främst stora industriella slutanvändare av el. Sammanlagt femton personer förvaltar kundportföljer i Sverige och i Finland. Bolaget ägs helt av Fortum Markets. Fortum har erbjudit portföljförvaltningstjänster till sina kunder i tio år. I slutet av 2008 gav finska finansinspektionen Fortum Portofolio Services Oy, som ett av de första företagen, tillstånd att bedriva verksamhet. Enligt den nya finska lagstiftningen måste alla företag som bedriver investeringsrådgivning, ha tillstånd. Den finska finansinspektionen bevakar verksamheten. Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av högkvalitativa kalkstensbaserade produkter som, bland annat, används i pappers-, stål- och byggvaruindustrin samt i miljövård och lantbruk. Nordkalks omsättning år 2007 uppgick till 334,4 miljoner euro och bolaget har cirka anställda. Nordkalk har verksamhet i åtta länder, på 30 orter. Nordkalk har gruvor och brott i fem länder. Nordkalks Jarmo Ellmén ser till att bolaget får finansiering till ett vettigt pris. Ellmén. Målet för bolagets tradingpolitik är att skydda sig mot valuta- och råvarurisker, så långt det går. Målet är inte att uppnå direkta vinster när vi ska skydda oss, utan huvudsyftet är att våra produktionsenheter har tillgång till både pengar och råvaror till ett bra pris. Det var längesen vi la ner tid och energi på att samla information om hur vi skulle köpa el och utsläppsrätter för lägsta möjliga pris, säger Jarmo Ellmén. I samma båt Marknaderna ändras klart snabbare idag än tidigare. Fluktuation är betydligt vanligare och beslut att skydda sig görs mycket fortare. Det skapar nya utmaningar för arbetet. Jarmo Ellmén säger att vi nu befinner oss i ett läge där det finns brist på finansiering som erbjuds till företagen. Det är länge sedan läget var lika allvarligt. Bristen på finansiering skapar tryck på priserna. Vissa banker har hur mycket resurser som helst men pengarna slussas inte till finansiering av företagens verksamheter. Läget är minst sagt mycket speciellt. Efterfrågan på kalkstensbaserade produkter har minskat så kraftigt under de senaste månaderna att även Nordkalk har varit tvungen att införa förhandlingar om permitteringen av personal. Under Jarmo Ellméns karriär har det varit flera lågkonjunkturer och inte ens den här senaste oroar honom alltför mycket. Under en lågkonjunktur skapas det en ny typ av samhörighet. Vi människor sitter alla i samma båt och vi delar samma ängslan. FORTE 1/

20 BÖRSEN OCH INVESTERING Finanskrisen möts kraftfullt TEXT: Auli Packalén FOTO: Mikko Käkelä I vilket skick kommer Fortum att vara i fortsättningen, Juha Laaksonen, ekonomidirektör? Även om finanskrisen under det senaste halvåret har lett till att Juha Laaksonen, ekonomidirektör, har varit tvungen att delvis ändra sina dagliga rutiner, ser han ingen anledning till nervositet eller förhastade åtgärder. Dessutom brukar ingen på Fortum göra något förhastat. Verksamhet utan överraskningar är något som finansmarknaden har lärt sig att uppskatta, både när det gäller Juha Laaksonens och Fortums arbete. Inte ens i mitten av september, då den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers gick i konkurs och företagen stängde sina pengaflöden, såg Juha Laaksonen någon anledning till panik. Även motpartsriskerna ökade innan staterna lovade garantera alla insättningar i praktiken. Även Fortum kontrollerade noga i vilka banker man hade sina pengar. Under min karriär har jag nog aldrig gjort så många kontrollräkningar på finansieringen som i höstas, berättar Juha Laaksonen. Han påminner att även ett friskt och bra företag kan gå i konkurs om det förlorar sin betalningsförmåga. Därför är det viktigt att säkerställa finansieringen och likviditeten för oväntade kriser. Varje företag borde förhandla fram likviditetskrediter som, till exempel, kan täcka alla lån som förfaller under en tolvmånadersperioder. Likviditetskrediter och självklart även en stor kassa stod högt i kurs i höstas när marknaden för företagscertifi- 20 FORTE 1/2009