Kyla &värme i förening

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyla &värme i förening"

Transkript

1 Svensk nollvision för utsläpp av växhusgaser 4 Energitrender 6 Världens energimarknader 13 Så sparar du energi och pengar 14 för framtiddsäker energi Metro annons KV Sida 1 FOTO: ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION: SVEN LE PENN NR Malmös nya arena Kyl & Värmepumpföretagen övertar Svensk Kylnorm Nyköpings kommun storsatsar på värmepumpar kyla v a rme.se Vi ses på Energitinget 12 mars session 66 Kyla &värme i förening Kylentreprenörernas Förening har bytt namn. Vi har landets främsta kyl- och värmepumpentreprenörer som medlemmar. Branschorganisationen för Sveriges kyl- och värmepumpföretag

2 2 LEDARE Varje grad kallare än +5 i kylen och 18 i frysen ökar energiförbrukningen med fem procent helt i onödan. Halten av koldioxid i atmosfären är den högsta på 20 miljoner år. LO W E B R I N D FO R S Kom överens om framtidens energi! änniskans utsläpp av växthusgaser påverkar jordens klimat det har blivit allt tydligare under de senaste tio åren. Och under det senaste året har det också blivit tydligt hur global vår värld är. Det gäller både klimat, energi och ekonomi. Vi är med största sannolikhet inne i en pågående klimatkris. Och vi är definitivt inne i en ekonomisk kris. Båda dessa kriser måste lösas i global samverkan, men det har också stor betydelse hur vi agerar i Sverige. Vi behöver breda energiöverenskommelser både i Sverige och internationellt. Nu måste vi ta nästa stora steg mot framtiden, och där spelar energin en avgörande roll. Vi tar alla för givet att det ska finnas el, drivmedel och värme. Men för att detta ska finnas även i framtiden måste vi utveckla dagens energisystem. Stora investeringar med lång livslängd måste göras de kommande åren. Spelreglerna måste vara tydliga och långsiktiga. Annars får vi inga nyinvesteringar. Vi vill ha framtidssäker energi till låg samhällsekonomisk kostnad samtidigt som vi begränsar utsläppen av växthusgaser. Detta är på inget sätt en omöjlig ekvation. Störst effekt får vi genom internationella överenskommelser. Men vi ska för den skull inte vara passiva i Sverige. Tvärtom finns det stora möjligheter med nya tekniska lösningar som leder till energieffektivisering och lägre utsläpp. Vi i Sverige har goda förutsättningar att gå före. Det skulle främja svenska innovativa företag, och samtidigt skulle Sverige bli en förebild inom EU. Men för detta krävs breda energiuppgörelser. Kan våra folkvalda i dessa tider bortse från partipolitiken och göra något stort för Sverige? Peter Nygårds Ordförande för Innehåll Svensk nollvision för utsläpp av växhusgaser Energitrender Framtidens energilösningar Effektiv energianvändning Är kärnkraften säker? Världens energimarknader Så sparar du energi och pengar Vägval Energi är en tematidning från Metro Custom Publishing som är en avdelning inom Metro, Sveriges största tidning. Projektledare: Malin Benno Hjerpe, , Produktion: Hedengren Media, Redaktör: David Hedengren, Art Direction: Grand Ideas, Grafisk form: Nils Jarlsbo, Tryck: Bold Printing AB För mer information om Metros tematidningar, kontakta Emma Ericstam, , FOTO: SWEDBANK Modell för lokal och regional miljösamverkan Upptäck vad din signatur kan göra för klimatet. På Vattenfall har vi beslutat oss för att vara en del av lösningen i stället för att vara en del av klimatproblemet. För att nå det målet, behöver vi din hjälp. Det kanske låter märkligt att ett stort företag som Vattenfall ber om hjälp från en enskild individ. Men så är det. Vi behöver din hjälp trots att Vattenfall är Europas femte största elproducent och en stor eldistributör som förser 18 miljoner människor med den el de behöver i sin vardag och i sina arbeten. Vi behöver din hjälp även om ett enormt ansvar vilar på oss själva att göra bra saker för klimatet. Och vi har beslutat oss för att göra mycket: vi ska halvera våra koldioxidutsläpp till 2030 och vi har som första energibolag i världen beslutat oss för att bli helt klimatneutrala. Senast år 2050 ska vi ha nått målet. En hel del kan vi åstadkomma på egen hand, genom att fortsätta minska våra koldioxidutsläpp, genom att ytterligare öka mängden vindkraft och genom att fortsätta utveckla nya kraftslag, som vågkraft. Men det behövs också hjälp från lagstiftare. Mest av allt behövs ett politiskt beslut om ett globalt pris på koldioxidutsläpp. Bara då kommer alla företag att få starka ekonomiska drivkrafter att minska utsläppen av växthusgaser. Det är här du kommer in som en viktig spelare. Genom att gå in på klimatsignatur kan du bidra till klimatfrågans lösning. Där kan du skriva under vårt klimatmanifest. Det innehåller de mest brådskande åtgärderna som beslutsfattare behöver genomföra för att göra det enklare för oss alla, företag såväl som privatpersoner, att bekämpa klimatförändringarna. När du skrivit under kommer vi att göra din och andras röster hörda hos beslutsfattare, både här i Sverige och internationellt. Din och alla andras signaturer omvandlas till fysiska figurer som reser till platser där beslutsfattare träffas och diskuterar klimatfrågan. Hittills har människor engagerat sig och skrivit under vårt klimatmanifest. Det betyder att lika många figurer fanns på plats för att manifestera engagemanget under FN:s stora klimatkonferens i Poznan i december 2008 och vi kommer att vara på plats när nytt klimatavtal förhandlas på världsmötet i Köpenhamn i december Upptäck hur din signatur kan uppmuntra beslutsfattare till att genomföra de åtgärder som behövs för att bromsa klimatförändringarna. Gå in på vår hemsida, läs mer och skriv under på I Varberg har näringslivet tagit eget ansvar för en hållbar samhällsutveckling genom att starta ett nätverk där företag regelbundet träffas för att diskutera och få hjälp med energi- och miljöfrågor. Energi- och MiljöCentrum (EMC) startade som en diskussion mellan två lokala företagsledare under en lunch sommaren Tillsammans med dåvarande vd för Varbergs Sparbank diskuterade vi möjligheten att samla det lokala näringslivet i ett nätverk med fokus på energi- och miljöfrågor, säger Carl-Arne Pedersen, vd för Varberg Energi och ordförande i EMC. I april 2007 bildades EMC av åtta lokala företag som var med och finansierade verksamheten. I december anordnades det första seminariet Vägen till det hållbara samhället med Europaparlamentarikern Anders Wijkman och meteorologen Martin Hedberg som huvudtalare. Landshövdingen i Halland Lars-Erik Lövdén invigningstalade. Sedan dess har EMC haft en stark utveckling och senast i augusti 2008 åter ett välbesökt seminarium med Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson och Thomas Kåberger GD för Energimyndighet som huvudtalare. Numera har nätverket ett trettiotal medlemmar, inklusive ledande regionala företag som Ringhals, Södra Cell, Wistrands Advokatbyrå, Deromekoncernen, Sweco och Midroc. Man anordnar bland annat en frukostträff varje månad med deltagare. På dessa seminarier tar vi upp områden som det lokala näringslivet efterfrågar. Det kan vara allt från fastigheters energiförbrukning till grön IT och belysningsfrågor, säger Anders Frisk, anställd som projektledare för EMC sedan januari 2008 och tillägger: Många av de större företagen har länge arbetat med energieffektivisering medan mindre aktörer ofta behöver hjälp. Syftet med EMC är att inspirera företagen att på allvar sätta igång med sitt klimatarbete och bistå dem med information och utbildning samt med hjälp av konkreta framgångsexempel visa att det faktiskt lönar sig. EMC har fått ett varmt mottagande från näringslivet i Varberg och regionalt i Halland. Många företagare är positiva till att det nu finns ett nätverk och forum där man kan ventilera den här typen av frågor utifrån de lokala förutsättningarna och med personer som man känner igen. Vår målsättning är att ha minst 50 medlemsföretag vid årsskiftet och det sker även via en geografisk utvidgning av verksamheten. Det som startade som en inre cirkel av lokala företagsledare har nu börjat förgrena och sprida sig. Utvecklingen drivs till viss del av den stora kompetens på energiområdet som finns i närområdet, men framförallt fyller EMC ett behov bland företagare som vill arbeta med miljöfrågor men inte vet var de ska börja. På så sätt kan det också vara en utmärkt modell för lokal och regional miljösamverkan på andra ställen i Sverige, avslutar Carl- Arne Pedersen. Anders Frisk, projektledare EMC Energi för handlingskraftiga

3 4 MILJÖMÅL Om Sveriges personbilar ersattes med laddhybrider skulle energianvändningen enligt branschorganisationen Svensk Energi minska från dagens 45 TWh bränsle till 10 TWh bränsle och 10 TWh. Noll utsläpp av växthusgaser i Sverige inom 40 år, är det verkligen möjligt? Ja, och en nollvision skulle dessutom kunna ge den svenska industrin en skjuts, menar Harry Frank, professor och ledamot av Kungl. Ingenjörs vetenskaps akademien, IVA. Olja, kol och naturgas dominerar energianvändningen i Nordeuropa, liksom i världen i stort. TANKA PÅ MCDONALD S Om du kör en renodlad elbil kommer du från och med i vår kunna ladda den samtidigt som du äter på McDonald s. Detta tack vare ett samarbete mellan restaurangkedjan och Svenska Elföretagens forsknings- och utvecklingsbolag, Elforsk. Samarbetet rör infrastrukturen för att snabbladda elfordon, där elbranschen bistår med kunskap om laddsystem och eldrivna fordon och McDonald's står för de fysiska laddstationerna på utvalda restauranger. Syftet är att testa laddstationer, betalningslösningar och höra med användarna vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas vidare. Energideklaration spar pengar Alla byggnader ska numera enligt lag energideklareras av ett av SWEDAC ackrediterat företag. Deklarationen ger fastighetsägaren värdefull information om energianvändningen och hur den kan effektiviseras. För villaägare gäller att huset endast behöver energideklareras om det ska säljas. Lagen om energideklaration trädde i kraft i oktober Den är resultatet av ett EG-direktiv som bland annat syftar till att byggnader ska bli mer energieffektiva och därmed sänka mängden energi som importeras till EU. Lagen innebär att alla byggnader, med några få undantag, ska energideklareras. I energideklarationen redovisas byggnadens energiprestanda, som mäts i mängden förbrukad energi per kvadratmeter. Deklarationen måste utföras av ett ackrediterat företag, så kallade kontrollorgan, och ska innehålla förslag på hur energieffektiviseringar kan genomföras i byggnaden, säger Thomas Neldén på Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC. SWEDAC är en statlig myndighet med ansvar bland annat för ackreditering och kontroll av de företag som genomför energideklarationer. I kraven för ackreditering ingår att företagen har minst en certifierad energiexpert. Dessutom lägger vi stor vikt vid att energideklarationen ska genomföras på ett opartiskt sätt. Som fastighetsägare ska man känna sig helt trygg med att den som upprättar energideklarationen till exempel inte styrs av några kommersiella intressen. Dessutom ska inte fastighetsägaren själv kunna påverka resultatet. I dagsläget finns det 330 ackrediterade företag som får utföra energideklarationer. Med tanke på att enbart cirka av landets flerbostadshus har energideklarerats än så länge är det ett hårt tryck på företagen. Dessutom ska alla en- och tvåfamiljshus från om med den 1 januari i år energideklareras i samband med försäljning. Som villaköpare ska man alltså kräva att en energideklaration har utförts. Det är fastighetsägarens ansvar att energideklarationen genomförs i enlighet med lagen. Energideklarationen ger värdefull information om hur man kan minska sin energiförbrukning och därmed spara pengar. Den visar även hur man ligger till jämfört med andra byggnader, säger Thomas Neldén. Thomas Neldén Huvudförvaltning Österlånggatan 5 Box 878, Borås Tel Fax Stockholmskontor Slussplan 9 Box 2231, Stockholm Tel Fax FOTO: MIKAEL LJUNGSTROM Svensk nollvision för utsläpp av växthusgaser Halten av koldioxid i atmosfären är den högsta på 20 miljoner år och utsläppen måste gå ner till noll inom 35 år för att växthuseffekten inte ska leda till en större temperaturökning än två grader. En tregradig ökning av jordens medeltemperatur skulle föra med sig att miljarder människor drabbas av sinande vatten, att en stor del av världens kuster översvämmas samt att tusentals svenskar dör i återkommande värmeböljor. Något måste göras, men hur ska vi i Sverige gå till väga för att dra vårt strå till stacken? Tillsammans med fyra andra ledamöter från IVA har Harry Frank arbetat fram en rapport om hur Sverige ska nå nollvisionsmålet. Fokus ligger på att personbilar, bussar och lätta lastbilar bör ersättas av fordon med elmotorer samtidigt som jord- och skogsbruket måste minska utsläppen av växthusgaser. Även om Sverige bara står för 0,18 procent av världens samlade utsläpp är det här en chans för oss att föregå med gott exempel, säger Harry Frank. Han menar att den svenska bilindustrin inte har hängt med när det gäller den nödvändiga övergången till elbilar; vare sig Volvo eller Saab har visat något större intresse för att producera sådana. Vi har en bilindustri som inte riktigt har förstått detta teknikskifte. Det beror på att företagen inte riktigt har trott på tekniken och på att de är upptagna med finanskrisen. Men nu finns det en öppning för att sätta elbilar i produktion, när det är så låg aktivitet på marknaden i övrigt. Harry Frank och hans kollegor vill se att dagens personbilar, lokala bussar och lätta lastbilar ersätts av fordon med elmotorer där verkningskraften är fyra gånger så hög som för den traditionella förbränningsmotorn. Det skulle ge personbilar en bränslekostnad på under tre kronor per mil för el. Men det krävs att folk får upp ögonen för att möjligheten finns, menar Harry Frank, och poäng Även om Sverige bara står för 0,18 procent av världens samlade utsläpp är det här en chans för oss att föregå med gott exempel«terar vikten av att det kommer ut elstationer för tankning av elbilar. Under 2009 kommer 100»elstolpar«att sättas upp i Stockholmsområdet, men ännu så länge är det inte så många elbilar som rullar fram på de svenska vägarna. Det är genom exempel som man får ut ett budskap. Myndigheter bör gå i bräschen och köpa in elbilar och låta privatpersoner få prova hur det känns att köra en elbil. Jord- och skogsbruket påverkar också klimatet genom utsläpp och upptag av växthusgaser. Den svenska skogen tar upp koldioxid och lagrar den som kol i träd och mark, vilket dämpar växthuseffekten. För det första ska det inte avverkas mer skog än vad som växer. Dessutom kan rest- och biprodukter från skogen utnyttjas bättre än i dag. Genom att utveckla ny teknik kan bi- och restprodukterna användas som biodrivmedel, som flyg och sjöfart kan köra på, avslutar Harry Frank. En svensk nollvision för växthusgasutsläpp På kan du ladda ner rapporten»en svensk nollvision för växthus - gasutsläpp«fakta OM VÄXTHUSGASER Vattenånga och koldioxid, som är de vanligaste växthusgaserna, finns naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är: Metan Dikväveoxid Svavelhexaflourid Flourföreninger (flourkolväten och flourkarboner) De ökade halterna av växthusgaser i atmosfären beror främst på koldioxidutsläpp orsakade av förbränning av fossila bränslen såsom olja, kol och naturgas. Även skogsavverkning bidrar till att halterna av koldioxid i atmosfären blir högre. Framtidens energi i blickfånget Svensk Energi ser positivt på regeringens energiuppgörelse, som bland annat gör det möjligt att utveckla kärnkraften. Samtidigt är det viktigt att hålla alla dörrar öppna och inte låsa sig vid kärnkraften som enda lösningen på framtidens energi- och klimatproblem. Energiuppgörelsen betyder inte att kärnkraften måste byggas ut, men det är nu möjligt att planera för den som ett alternativ, säger Svensk Energis vd Kjell Jansson. Energibranschen har investeringscykler på år, vilket innebär att vi inte kan chansa på att vind-, sol- och vattenkraft ensamt klarar morgondagens energibehov. Svensk Energi, bransch- och intresseorganisationen för landets elförsörjningsföretag, menar att det finns en felaktig uppfattning att elkonsumtionen kommer att minska i framtiden. När man sparar energi ökar ofta elanvändningen. Det gäller till exempel om man går från olje- till bergvärmeuppvärmning, eller den ökade elförbrukning som en övergång från fossila transportbränslen till elbilar kommer att innebära. Kjell Jansson har stark tilltro till våg- och solkraft på sikt. Han räknar med att småskaliga lösningar blir vanligare, till exempel genom att privatpersoner sätter upp solceller på sina hustak eller att bostadsrättsföreningar investerar i vindsnurror och därmed blir självförsörjande på el. Men förmodligen kommer varken alternativa energikällor eller utbyggd kärnkraft att innebära lägre energipriser. Klimatsparande åtgärder i form av investeringar i ny teknik samt utsläppsrätter kostar mycket pengar. Det sker stora förändringar i energibranschen och man arbetar intensivt och seriöst med de nya utmaningar som klimatproblematiken innebär. Svensk Energi är starkt för en utbyggnad av vindkraft och andra förnybara energikällor och vi efterfrågar även en förändrad och mer offensiv syn på vattenkraften i Sverige, som i dagsläget minskar på grund av omprövningar av vattendomar, säger Kjell Jansson. Ett problem är dock att de flesta alternativa energikällor är väldigt väderberoende, vilket skapar en sårbarhet. Kärnkraften kan därför bli en viktig buffert under perioder med väderförhållanden som inte är gynnsamma för elproduktionen. Dessutom behövs ett gemensamt energisystem för hela Europa. På så sätt kan till exempel Spanien exportera el från solkraft under varma, torra år och Sverige exportera vattenkraft under perioder med stor nederbörd. Parallellt med nya krav och snabb teknikutveckling står el-industrin inför ett generationsskifte. Under de närmsta fem åren har man ett rekryteringsbehov på cirka ingenjörer. Det är viktigt att vi kan få unga människor att intressera sig för naturvetenskapliga utbildningar. Energi är ett oerhört spännande område med stor betydelse för hela vår planets framtid, avslutar Kjell Jansson. Kjell Jansson, VD Svensk Energi FOTO: ISTOCKPHOTO, Lasse Fredriksson

4 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Metro Custom Publishing och KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN ANNONS 6 TENDENSER Om du byter ut tio av dina glödlampor mot lågenergilampor kan du spara runt 500 kwh per år. Med ett elpris på 37,5 minuter, en glödlampa på 40W i 25 timmar eller en kilowattimme (kwh) räcker för att använda en hårtork i 1,25 kr/kwh betyder det att du sparar 625 kr per år. plasma-tv på 42 tum med en effekt på 220W i 4,5 timmar. FOSSILA BRÄNSLEN Priset för att stoppa den globala uppvärmningen är högt. Att genomföra omfattande klimatåtgärder kommer årligen ta åtminstone en procent av världens totala BNP i anspråk, enligt den brittiske ekonomen Nicholas Stern. Energikonsumenterna har dock redan betalat fem gånger så mycket genom de senaste årens ökning av oljepriset. Det framgår av studien»globala Energitrender«från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens projekt Vägval energi. Här följer de viktigaste slutsatserna från rapporten, som är skriven av Marian Radetzki, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. i Marian Radetzki MÅNGA LÄNDER BLIR ALLTMER BEROENDE AV IMPORT Fram till 2030 förväntas EUs importberoende av olja att stiga till över nittio procent. Trenden med en allt lägre grad av självförsörjning på energi i de stora konsumtionsländerna fortsätter. FORTSÄTTER ATT DOMINERA Trots att användningen av förnybara bränslen förväntas öka fram till 2030, fortsätter olja och andra fossila bränslen att dominera den globala energiförsörjningen de närmaste decennierna, även i Sverige. Det visar flera analyser av dagens och framtidens energisituation. RÄCKER VÄRL- DENS ENERGi- TILLGÅNGAR TILL 2030? Ja, försörjningen av olja fram till 2030 hotas inte av otillräckliga naturresurser. Detta påstående kan göras med ännu större kraft när det gäller naturgas och stenkol. RESURSNATIONALISM STYR OLJEMARKNADEN Oljekartellen OPEC har sedan 1970-talet framgångsrikt kontrollerat oljepriset åt sina producerande medlemsländer. Resultatet har blivit en omfattande inkomstöverföring från konsumentländerna. Samtidigt har OPECs aktiviteter inneburit ett globalt resursslöseri, eftersom organisationen hindrat en ökad oljeutvinning där den är som billigast, i Mellanöstern. KLIMAT- FRÅGAN I FOKUS FÖR ENERGIPOLITIKEN De flesta länders energipolitik var länge inriktad på att trygga en stabil energiförsörjning. Miljöaspekter har vuxit i betydelse och idag dominerar klimatfrågan. Hittills har emellertid de politiska åtgärderna för att begränsa effekterna av ett förändrat klimat varit både begränsade och kostnadsineffektiva. ENERGISEKTORN EN TUNG FAKTOR I VÄRLDSEKONOMIN Energisektorn utgör drygt 10 procent av världens totala BNP. De senaste årens kraftiga prishöjning på olja har därför satt ett tydligt avtryck i världsekonomin. Ytterligare prishöjningar på energi, liksom framtida klimatåtgärder, kommer att bli kännbara, men risken för att de stjälper världsekonomin är begränsad. Globala energitrender På kan du ladda ner rapporten»globala energi - trender«. Hallå där Michael Löw, vd för Preem och medlem i styrgruppen för. TENDENSER MARS 2008 Hur kommer er produktion av energi att förändras fram till 2030? På den fossila sidan kommer vi att tillverka nästan enbart transportbränslen som har hög kvalitet och standard samt med så få miljö- och hälsopåverkande ämnen som möjligt, till exempel aromater och svavel. Vår produktionsandel av förnybara bränslen kommer att öka markant. Redan 2010 kommer Preem att börja tillverka världens troligen första skogsbaserade diesel på vårt raffinaderi i Göteborg. Vad kan vi förvänta oss för utveckling på oljeområdet? Den globala produktionen av olja når troligen sin topp någonstans mellan samtidigt som den globala efterfrågan ökar. Detta kommer att pressa priserna uppåt så att efterfrågan motsvarar tillgången, vilket öppnar upp för alternativa bränslen och ökad energieffektivitet. Oljan kommer inte att ta slut prismekanismerna kommer att styra efterfrågan. Det kommer också innebära att priserna på förnybara bränslen kommer att stiga. Ytterligare en faktor som kommer att påverka tillgång och efterfrågan är hur snabbt och effektivt introduktionen av hybridbilar går. 7 s Michael Löw FOTO: Pär Rönnberg FOTO: Rustan Olsson /PREEM Foto: Hans Strand/Briljans Förnybar energi kräver gränsöverskridande tänk Genom en mängd satsningar på transportområdet arbetar Göteborg Energi för att skapa ett lång siktigt hållbart samhälle där fossila bränslen på sikt ersätts med förnyelsebar energi. Göteborg Energi är Västsveriges ledande energiföretag med tjänster och produkter inom elnät, fjärrvärme, färdig värme, gas, kyla, energi och kommunikation. Företaget strävar efter att skapa långsiktigt hållbara energilösningar och var tidigt ute med ett aktivt miljöarbete. För oss har miljöfrågan alltid varit en del i vår affärsidé. Vi har jobbat med miljö- och resurshushållning under lång tid och en stor och växande del av den energi vi producerar är förnyelsebar, säger vd Anders Hedenstedt. Ett område där man länge har legat i framkant är utveckling av miljöanpassad infrastruktur för transportsektorn. Bland annat var man först med el-anslutningar i hamnar som innebär att fartygen inte behöver gå för motor när de ligger vid kaj. Dotterbolaget Fordonsgas har dessutom nyligen fått sitt bilbränsle svanenmärkt, vilket man är ensam om i Sverige. Den stora fördelen med biogas är att man till stor del kan använda befintlig infrastruktur och tekniska lösningar. Men det krävs förstås även nyinvesteringar och genom Fordonsgas har vi byggt upp infrastrukturen för gastankställen i Västsverige, berättar Anders Hedenstedt och fortsätter: Vi driver flera andra intressanta projekt på gasområdet. Bland annat tittar vi på hur man effektivt kan använda biogas i tunga lastbilar och redan idag kör bussar i Göteborg på vår biogas. Dessutom planerar vi en hamnterminal för att kunna ta emot flytande naturgas, som ger 20 procent mindre utsläpp än andra fossila bränslen. Genom att kyla ner naturgasen till flytande form kan den transporteras med båt, vilket är en stor fördel. Göteborg Energi deltar även i en satsning där man ska etablera ett antal laddstationer för utvärdering och stöd till tidiga testflottor av laddhybrider och elbilar. Visionen Anders Hedenstedt, VD Göteborg Energi är att det om 10 år ska finnas runt laddställen för eldrivna fordon i regionen. Vi sysslar med infrastruktur och det är därför naturligt att vi går in på elbilsidan. Vi är redan engagerade i vindkraft och den 1 april får vi ett elhandelsbolag DinEl in i kocernen med fokus på Bra miljöval.vår övergripande målsättning är att arbeta för ett långsiktigt hållbart Göteborg och satsningarna inom transportsektorn är en viktig del i arbetet för att på sikt ersätta fossila bränslen med förnyelsebar energi, avslutar Anders Hedenstedt. Som Sveriges största drivmedelsbolag tar vi ett stort ansvar för att spara på miljön. Vi jobbar med vindkraft, rapsolja, etanol, dme och tallolja och tillsammans med andra förnybara bränslen och drivmedel tar de upp en allt större del av det vi tillverkar och säljer. Därför har vi tagit bort Petroleum ur vårt företagsnamn och heter kort och gott Preem. Det räddar inte miljön, men det visar att vi tar den på allvar. Tänker lite längre

5 8 TEKNIKUTVECKLING FRAMTIDENS ENERGILÖSNINGAR Det ställs krav på en större användning av förnybar energi. Men vilken energiteknik finns egentligen tillgänglig i dag och hur kommer det att se ut i morgon? Lennart Billfalk är Senior advisor på Vattenfall AB och ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Han ingår också i arbetsgruppen Teknikutveckling som är en del av projektet Vägval energi. Han säger att det är osannolikt att en helt ny energikälla skulle dyka upp under de närmaste tio åren. Snarare kommer det att handla om en utveckling av redan kända energikällor. Det som kan bidra till vår energiförsörjning eller komma in i användarledet är tekniker som redan är kända i dagsläget. Men på längre sikt tror vi att solceller kommer in, liksom vågkraft. Det finns även intressanta utvecklingsmöjligheter för ny kärnkraft. Den största utvecklingen förväntas ske på transportsidan. Vad gäller personbilar finns det i dag förutsättningar för rena elbilar. Det har ju legat och pyrt ganska länge. Nu förefaller alla biltillverkare vara inne på det där med hybridisering. Det innebär FÖRNYBAR ENERGI De stora energikällorna i dag är kol, gas, vattenkraft, kärnkraft och olja. Men det finns även alternativa energikällor: en väldigt stor omställning av hela transportapparaten, inte bara för att man får bort fossila bränslen och CO2, det blir också en dramatisk effektivisering. Elmotorer är väldigt effektiva jämfört med en förbränningsmotor. Det är ett intressant utvecklingsområde som får stor betydelse både för energiförsörjningen och systemutvecklingen. EU har satt upp mål för 2020 som kommer att vara styrande för svenska politikers val av insatser I Sverige använder vi cirka kwh el per invånare och år, enligt statistik från Svensk Energi. Vi är den fjärde största elanvändaren per invånare i världen efter Norge, Kanada och Island. Det beror främst på vårt kalla klimat. och politiska beslut. Direktiven är att man ska minska klimatgaser som CO2 med tjugo procent, öka förnybar energi med lika mycket samt energieffektivisera med tjugo procent. Är det rimliga mål? Ja, men det kommer att kosta pengar. Om man ska nå målen blir det väldigt mycket förnybar kraft, framför allt bioenergi och vindkraft. Av: Patrik Wirén Lennart Billfalk p Vi måste ta tag i problemen nu, inte vänta tills det gått åt helvete. Rädda världen - en krona i taget Möjlighet i stället för miljökatastrof; professor Matts Karlsson vill göra det lönsamt att rädda miljön. - Få vill sänka sin levnadsstandard så det gäller att vända miljöproblem till affärsmöjligheter. Någon måste tjäna på miljövänlighet för att det ska slå igenom, säger Matts Karlsson, professor i Mekanisk värmeteori och strömningslära vid LiTH, tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Tekniken själv kan inte göra jobbet. Idag finns det bränslesnåla hybridmotorer, diodlampor som lyser upp mer effektivt än solen och energisnål elektronik. Ändå skjuter energiförbrukningen i höjden. Andra lösningar - Tänk om lösningen går bortom teknik, om det handlar om nytänkande snarare än effektivitet? säger Matts Karlsson. I stället för att bara fråga hur vi effektiviserar transporterna behöver vi kanske också fråga om vi inte kan ersätta dem. Miljöproblem är gränsöverskridande; vill man lösa dem måste man ha en helhetssyn. - Man måste se helheten och inte titta på energi, ekonomi eller miljö var för sig, säger Matts Karlsson. Därför behöver vi ingenjörer med övergripande kunskaper. Det är tanken bakom EMM, civilingenjörsprogrammet i Energi Miljö Management, en nystartad utbildning på LiTH som väver samman traditionella civilingenjörsämnen som matematik och energisystem med ekonomi, systemstruktur och miljö. Lönsam teknik - Ingen vill investera i en dyr miljöanläggning, säger Matts Karlsson. Därför behöver vi engagerade ingenjörer som förstår alla delar i systemet och inte bara kan väva samman miljömedvetenhet med teknik utan även övertyga ledningen om att det lönar sig. Att en utbildning av den här typen startar vid LiTH har sin förklaring i de forskningsmiljöer som finns där. - Vi har väldigt starka forskargrupper inom ekonomi, energi och management, säger Matts Karlsson. Dessutom finns det ett enormt behov av den här typen av samlad kompetens på alla nivåer, chefer så väl som tekniker, i i-land som u-land. Och vi måste ta tag i problemen nu inte vänta tills det gått åt helvete. Filip Wiltgren Lokalt energibolag med fokus på miljön VINDKRAFT Kan vara besvärlig visuellt eftersom vindkraftsverken tar stor plats och är skrymmande. En positiv aspekt är att den inte orsakar skadliga utsläpp. Det krävs betydande investeringar för att integrera vindkraften i elsystemet. I Sverige balanserar vi vindkraften med vattenkraft. SOLENERGI Ett sätt att använda solen är att producera värme genom solfångare. Det andra sättet är att omvandla solens strålar till el, så kallade solceller. Det är en teknik som har stor potential men som fortfarande är väldigt dyr i storskalig elproduktion. Däremot tror man att solenergi kommer att bli betydelsefull på sikt. MORGONDAGENS BILAR Allt talar för att så kallade laddhybridbilar med både elmotor och förbränningsmotor snart slår igenom på bred front. Eldrivna fordon på gatorna kan därmed bli en viktig del av omställningen av energisystemet. Transportsektorn använder i särklass mest olja i Sverige. Svenskarna kör dessutom bilar som förbrukar omkring 25 procent mer bränsle än det europeiska genomsnittet. Om vi ersatte en del av dagens personbilar med laddhybrider så skulle både oljeanvändningen och utsläppen av koldioxid minska rejält. Om Sveriges personbilar ersattes med laddhybrider skulle energianvändningen minska från dagens 45 TWh bränsle till 10 TWh bränsle och 10 TWh el. Denna dryga halvering av energiåtgången är möjlig tack vare eldriftens överlägsna energieffektivitet, säger Maria Sunér Fleming på branschorganisationen Svensk Energi. AVFALL används i ökad utsträckning och tar allt större plats i fjärrvärmesystemen. Det är billigt bränsle. Däremot är pannorna man använder lite dyrare, speciellt om man ska göra el av soporna. Men sopor förväntas få en ökad betydelse i fjärrvärmesystemen. BIOBRÄNSLE Bioenergin är lite mer kontroversiell. Skulle man börja använda väldigt mycket bioenergi riskerar man att få en konflikt med matproduktion och överlevnad av viktiga biotoper som regnskogar. På tillförselsidan är biobränslena den stora resursen i dag. Vindkraft Energi Miljö vid Högskolan på Gotland Varberg Energikoncernen bedriver verksamhet inom områdena elnät, elhandel, naturgas, miljövänlig spillvärmebaserad fjärrvärme, bredband och kabel-tv samt energitjänster. Företaget har en stark miljöprofil och är en av endast 22 svenska aktörer med topplacering på Greenpeaces lista över miljövänliga elbolag. Hundra procent av den el vi levererar är förnyelsebar och ursprungsmärkt, och till skillnad från de flesta andra elbolag betalar våra kunder inget extra för detta, säger marknadschef Madeleine Dragstedt. Vi säljer vår el under namnet VIVA, vilket står för vind och vatten, de två rena och förnybara energikällor som vi använder oss av. Men det står också för ett sätt att leva, för omtanke om miljön. Vår inställning är att vi verkligen ska arbeta aktivt för ett hållbart samhälle och inte bara prata om det. Vi har stark fokus på miljöfrågan i såväl vår affärsplan som i det dagliga arbetet. Varberg Energis satsning på vindkraft startade redan 1991 när vi byggde Sveriges första vindkraftpark. Den bestod av sju vindkraftverk som var dåtidens största vindkraftturbiner. I dagsläget har vi 19 vindkraftverk med en total årsproduktion på 30 GWh, samt vattenkraft i Nissan som producerar 28 GWh el per år. Vi planerar dessutom ett tiotal egna nya vindkraftverk till, säger Madeleine Dragstedt. Målsättningen är att över 30 procent av den el som Varberg Energi säljer ska vara egen produktion. Resterande del är ursprungsmärkt vattenkraft. Vår styrka som energibolag med stark miljöprofil är att vi täcker in hela kedjan, från produktion och elnät till försäljning och distribution. Genom att som lokal aktör sälja egenproducerad, ren och förnybar el vill vi påverka framtiden i en positiv riktning, förklarar Madeleine Dragstedt. För att uppnå vår målsättning kommer vi ytterligare satsa på resurshushållning, utveckling av förnybar energiproduktion samt att hjälpa våra kunder att förändra sitt beteende för att minska utsläppen av växthusgaser och försurande ämnen. Marknadschef Madeleine Dragstedt Varberg Energi FOTO: Ulf Granqvist /Vattenfall ILLUSTRATION: SVEN LE PENN, ISTOCK

6 10 KONSUMTION Transportsektorn använder i särklass mest olja i Sverige. Vi kör dessutom bilar som förbrukar cirka 25 procent mer bränsle än det europeiska genomsnittet, uppger forskningsinstitutet Elforsk. Effektiv Energianvändning»Sverige har ökat sin energianvändning med en dryg tredjedel sedan 70-talet. Men vi producerar å andra sidan betydligt mer i dag än vi gjorde då. Det är en positiv utveckling och vi kan bli ännu bättre.«de inledande orden kommer från Helena Sjögren som arbetar på sektionen Energi och systemanalys på teknikkonsultföretaget ÅF. Hon är projektledare för gruppen Energianvändare, en del av projektet. I gruppen finns representanter från industrin samt experter på bebyggelse och transport. Vi anser att energianvändarna har en nyckelroll. Det är användarna som betalar för energin och väljer vilken energi som ska användas. Det viktiga är att energin nyttjas på ett effektivt sätt för att kunna öka produktionen och utveckla vår välfärd. Det handlar om att effektivisera? Ja, absolut. Såväl svensk industri som fastigheterna i Sverige har blivit mycket mer energieffektiva över åren. Tekniken utvecklas hela tiden samtidigt som man i dag är mer medveten om sin energianvändning och miljöpåverkan. Men vi har samtidigt ökat vår konsumtion och höjt vår standard. Helena Sjögren säger att graden av medvetenhet hos människor ofta har att göra med hur mycket energi de använder. För energiintensiva industrier och villaägare är energin en relativt stor kostnad, vilket ofta medför en annan medvetenhet. Den som bor i en lägenhet där elen ingår i hyran har inte samma möjlighet att veta hur mycket energi som de använder varje månad. När man pratar om energianvändning separerar man ofta industri, transporter och hushåll, men samtidigt är de alla sammankopplade. Industrin är ju en del av vårt samhälle och producerar saker som människor senare köper. Allting hör ihop. Konsumtion av prylar är också användning av energi. Av: Patrik Wirén i Helena Sjögren Det viktiga är att energin nyttjas på ett effektivt sätt för att kunna öka produktionen och utveckla vår välfärd.«var används energin? Vår energianvändning delas in i grupperna industri, bebyggelse och transport. Helena Sjögren berättar vad man kan göra för att effektivisera inom de olika delarna. Industri»Vi tror att industrin genom effektivisering skulle kunna öka produktionen men samtidigt behålla dagens energianvändning. I industrier finns en hel del spillvärme som man skulle kunna ta tillvara på ett bättre sätt.«bebyggelse»här gäller det att sikta mot så låg energianvändning som möjligt. En byggnad har lång livslängd så det gäller att tidigt tänka på energin. När det gäller befintliga byggnader är det viktigt att tänka långsiktigt och se över hela huset istället för att jobba med detaljer. Det är bra att backa ett steg och se helheten.«transporter»idag går det många lastbilar som delvis är tomma. Vi kan åstadkomma mycket med att i större uträckning använda tåg och båt samt genom planering och användning av effektiva logistiksystem. Vad gäller persontransporter har vi pratat mycket om laddhybrider och elbilar, både för att minska koldioxidutsläppen och minska bränsleförbrukningen«. Energisystem för ett hållbart samhälle - Chalmers flyttar fram positionerna - Chalmers kraftsamlar genom Chalmers EnergiCentrum, CEC, på utveckling av kunskap och teknik för framtidens energisystem för ett hållbart samhälle. En av grundbultarna i CEC:s arbete är att låta systemtanken genomsyra arbetet. Chalmers Energicentrum är ett centrum för samverkande energiforskning vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Bertil Pettersson är chef för CEC som arbetar brett med spetskompetens inom många områden kopplade till användning och produktion av energi som t.ex. energieffektiva material, komponenter och konstruktioner liksom miljövänliga omvandlings- och produktionsprocesser. I det följande ges några exempel på aktuell forskning. Alternativa drivmedel För att förstå möjligheter och problem med biobaserade resurser måste man arbeta med hela kedjan, från markanvändning av biobränslen, till hur man processar dem till alternativa drivmedel och integrerar dessa i industriella processer och förstår de övergripande systemfrågorna, Bertil Pettersson, programdirektör Thore Berntsson, professor säger Thore Berntsson, professor på Värmeteknik och maskinlära. Chalmers arbetar redan aktivt med frågeställningar inom alla tre områdena: process och produktion, teknik och övergripande system. Produktion av alternativa bränslen skapar, men förbrukar också, energi. Behovet plus överskottet av energi måste integreras vilket handlar om att studera processintegration samt hur bioraffinaderier opererar, säger Thore Berntsson. Chalmers har ett stort anslag från Wallenbergs stiftelse för att, i samarbete med KTH, forska kring hur man kan utnyttja fibrer som alternativ för biobaserade drivmedel. Energieffektiva hus En allt intensivare klimatdebatt ökar kraven på att minska energianvändningen och speciellt i byggnader då de står för en så markant andel, cirka 40 %, av den totala energianvändningen och därmed klimatpåverkan. EU har utfärdat direktiv om byggnaders energiprestanda och krav på energideklarationer och planerar att presentera nya utökade krav. - I vårt fall står vi inför utmaningen att minska energianvändningen i svenska byggnader trots att vår eloch värmeförsörjning inte ger till Jan-Olof Dalenbäck, professor närmelsevis samma klimatpåverkan som i andra länder, förklarar Jan-Olof Dalenbäck, koordinator för CEC:s byggplattform. Svenska fastighetsförvaltare saknar starka incitament att minska energianvändningen och energileverantörerna menar att man ska ta hänsyn till att vår energianvändning inte ger samma klimatpåverkan som i andra länder. - I ett globalt perspektiv är det dock klart att vi måste minska vår energianvändning då vi har begränsade resurser och då gäller det att vi gör det på ett sätt som stärker såväl våra fastig-hetsägares som våra energileverantörers position, så att vi blir ännu bättre än vad vi är idag, säger Jan-Olof Dalenbäck. Det försöker vi göra bl.a. genom att ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering av våra miljonprogramsområden inom nätverksprojektet Milparena som initierats tillsammans med SP Energiteknik. Kostnadseffektivare vindkraft Som exempel kan nämnas insatser för att minska energiproduktionskostnaden för havsbaserade vindkraftsparker. Dessa kräver elöverföring via kabel och vid långa avstånd Ola Carlson, docent Lina Bertling, professor kan det vara fördelaktigt att använda likström (dc). Forskningen rör både vindparkernas utformning och s.k. dc/dcomriktare. De är mer komplicerade, men också mindre och lättare, än traditionella transformatorer. Teknologin kan leda till minskade kostnader, tack vare minskade energiförluster och billigare komponenter, säger Ola Carlson, docent vid Elteknik. Smarta elsystem - Smart Grids Utveckling sker idag mot sk smarta elsystem dessa innebär till exempel större flexibilitet för att kunna hantera förändringar t.ex. anslutning av ny elproduktion, ett mer integrerat system med färre och smartare komponenter, och bättre optimering med högre tillgänglighet. Framtidens elkraftsystem blir mer komplicerat för att möta nya krav. IT och reglerteknik får en ännu större roll. Den stora mängden vindkraft innebär mer elproduktion som varierar, och kräver optimering av balans mellan produktion och användning. Det behövs prognoser med kortare tidsram, säger Lina Bertling nytillträdd professor vid Elteknik. Dubbel klimateffekt med biogas Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material och kan produceras genom rötning av slam och annat biologiskt avfall. Utöver att vara en energikälla som minskar koldioxidutsläppen innebär den också lägre utsläpp av växthusgasen metan. Förutom elektricitet och värme kan biogas i uppgraderad form användas för att producera fordonsbränsle, vilket har god lönsamhet och ger stora miljövinster. Utsläppen från en bilmotor som drivs med biogas är väsentligt renare än när man utnyttjar etanol eller biodiesel. Man kan köra bil ungefär dubbelt så långt på den gröda som produceras på ett hektar mark om man producerar biogas istället för etanol, säger Bo Mattiasson, professor i bioteknik vid Lunds universitet. FOTO: ÅF, IstockPHOTO ILLUSTRATION: SVEN LE PENN Han poängterar att biogas inte kan lösa alla energiproblem, men att den är intressant inte minst tack vare att gasen kan framställas från avfall, även hushållens. Förutom att metan kan ersätta fossilt bränsle undviker man att gasen bildas spontant och hamnar i atmosfären när biomassa bryts ner i naturen. Metan är en klart värre växthusgas än koldioxid och därför är det viktigt att reducera spontan bildning och frisättning, vilket görs effektivt om man rötar under kontrollerade former. SVERIGES JORDBRUK SKA BLI SJÄLVFÖRSÖRJANDE PÅ ENERGI I sin nyligen presenterade klimatoch energiöverenskommelse lägger regeringen ökad betydelse på biomassa inom jord- och skogsbruket, som man hoppas ska bli självförsörjande på energi. Som jag ser det är jordbruket oerhört viktigt för att vi ska klara av att ställa om mot mer förnybar energi. Pressen blir allt större på jordbruket att öka uttaget av biomassa på ett miljömässigt hållbart sätt. Därför ser vi nu till att föra utvecklingen på området framåt, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson. Det våras för värmepumpar > Lönsamt > Bra för miljön > Tryggt med SVEP Om det är vårt kalla klimat, eller vår långa tradition av ingenjörskonst, som tagit Sverige till en ledande position inom värmepumpteknik låter vi vara osagt. Vi kan bara konstatera att vi under mer än 30 år förvandlats till ett land av värmepumpar. Hundratusentals oljepannor, elpannor och elradiatorer har ersatts med modern värmepumpteknik. Villa- och fastighetsägare får billig och bekväm värme från den lagrade solenergin som finns i berg, jord, vatten eller luft. När du väljer värmepump, vänd dig till ett företag som är medlem i branschens gemensamma organisation SVEP. Du får certifierad kunskap för rätt värmepump i ditt hus och en trygghet som räcker långt efter det att installationen är klar. SVEP Information & Service AB Tel: CCJ

7 ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Metro Custom Publishing och KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN ANNONS 12 KÄRNKRAFT Accelerera snabbt upp till den fart du vill ha, växla upp tidigt och kör på högsta möjliga växel för att köra bil så energieffektivt som möjligt. Stockholms stad presenterade nyligen visionen»stockholm: Elbilstad 2030«som innebär att huvudstadens citytrafik ska vara i det närmaste utsläpps- och bullerfri år Det ska finnas tillgång till snabbladdning och vanlig laddning för personbilar där man behöver den och elen som finns i laddstolparna ska vara koldioxidfri eller förnyelsebar. ENERGISYSTEM MARS VÄRLDENS ENERGIMARKNADER Det finns mängder av olika energimarknader från den världsomspännande för olja till den lokala för fjärrvärme. Dessa påverkar varandra och kan styras i en mer klimatvänlig riktning genom handel med utsläppsrätter. ENKLARE OCH SNABBARE HANDLÄGGNING AV VINDKRAFT Regeringen presenterade nyligen en rad förslag för att underlätta utbyggnaden av vindkraft i Sverige. För att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkraftsetableringar föreslås bland annat att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak slopas när ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken. Vindkraften har byggts ut i snigelfart i Sverige. Regeringens ambitiösa mål om att hälften av energin ska vara förnybar till år 2020 och tiodubbla utbyggnaden av vindkraft kräver enklare tillståndsgivning. Nu tar vi bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att slopa den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden, säger miljöminister Andreas Carlgren. Elisabeth Nilsson p Det menar nationalekonomen Niclas Damsgaard, som skrivit en rapport om energimarknader för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens räkning. Det viktiga är att man på olika sätt prissätter utsläpp och andra negativa effekter på miljön. Det kan man antingen göra genom att införa ytterligare marknader, som den europeiska utsläppsmarknaden, eller genom att mer direkt gå in och beskatta utsläpp av exempelvis koldioxid. Världens olika energimarknader har sin egen karaktär. Oljemarknaden är global, Härifrån kommer energin i sverige (terrawattimmar) men det är ett fåtal länder som står för produktionen. Kol säljs på en marknad som präglas av god konkurrens och eftersom tillgången är stor ligger priserna på en jämn nivå år efter år. Olja och kol har gemensamt att de blir dyrare att producera på grund av utsläppsrätterna, vilket gynnar producenter av förnyelsebara energikällor och kärnkraft. Systemet med utsläppsrätter finns ännu så länge bara i Europa, där EU har infört handeln för att minska utsläppen av växthusgaser. Det innebär att ett tak fastställs för hur stora utsläppen av koldioxid får vara för ett företag under en viss period. En utsläppsrätt ger innehavaren rätt att släppa ut ett kilo koldioxid. Länder som Kina, som främst är ute efter snabb ekonomisk tillväxt är inte intresserade av utsläppsrätter. USA har inte heller velat åta sig några sådana restriktioner, säger Niclas Damsgaard. Han tillägger att man dock kan se förändringar i attityder till utsläppsbegränsningar i både Kina och USA. I december hålls FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, som förmodligen får en stor roll för de olika energimarknaderna. Vad man kommer överens om där kommer att styra hur systemet med utsläppsrätter ser ut framöver. Niclas Damsgaard p Energimark nadernas funktion På kan du ladda ner rapporten»energimarknadernas funktion«. HALLÅ DÄR Elisabeth Nilsson, verkställande direktör på Jernkontoret och medlem i s styrgrupp. Hur ska svensk industri klara energibehovet i fram tiden samtidigt som koldioxidutsläppen måste minskas? Det är viktigt att vi i Sverige har en energiförsörjning som innebär att industrin har ett pris på energi som är internationellt konkurrenskraftigt för att vi ska kunna överleva på sikt. Därför är regeringens beslut att tillåta att man får byta ut befintliga kärnkraftverk viktigt. Vi är hoppfulla om en positiv utveckling, men man måste vara medveten om att det inte finns några snabba lösningar. Det kommer till exempel dröja innan stålindustrin klarar sig utan kol, eftersom det inte finns någon sådan teknik idag. Däremot deltar Sverige i stora forskningsprojekt som syftar till att halvera stålindustrins koldioxidutsläpp. Förhoppningsvis kan detta ske inom år. Internationella samarbetsprojekt har oerhört stor betydelse eftersom det är dyrt och svårt att hitta ny teknik. Dessutom är det viktigt att samma regler gäller runt om i världen för det pris man betalar för att släppa ut koldioxid. Om vissa inte behöver betala för sina utsläpp får man inte samma genomslag för den nya tekniken. Är kärnkraften säker? Regeringen presenterade nyligen sin energiuppgörelse som bland annat innebär att förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk försvinner. Men vad betyder det egentligen för miljön och hur säker är tekniken? Kärnkraftforskaren Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH och medlem i projektet s teknikutvecklingsgrupp, ger svar. Är kärnkraften bra eller dålig för miljön? En utbyggnad av kärnkraften har historiskt sett visat sig vara det enda sätt på vilket man kraftigt kunnat reducera koldioxidutsläpp. Sverige minskade sina koldioxidutsläpp med 50 procent mellan år 1973 och år 2000 tack vare utbyggnaden av kärnkraften, vilket är mer än något annat OECD-land. På andra plats kommer Frankrike med en 35-procentig minskning under samma period. Länder som satsat på annan teknik eller förlitat sig på handel med utsläppsrätter kommer inte i närheten av dessa siffror. Den enda väsentliga miljöpåverkan modern kärnkraft har kommer från gruvdriften. Inverkan är dock mindre än för annan gruvdrift. Och även om använt kärnbränsle är kraftigt radioaktivt under lång tid kan man med olika barriärer isolera detta från biosfären på sätt som med den bästa kunskap vi har idag garanterar att eventuella läckage inte leder till ökade risker för liv och hälsa. Hur har tekniken utvecklats på kärnkraftområdet? Vad innebär det för Sverige? Sedan mitten av 80-talet har teknik utvecklats som minskar sannolikheten för härdsmältor i nya tredje generationens kärnkraftverk med mer än en faktor 100. Bygger vi nya reaktorer under och 2030-talen kommer de att vara av denna typ. Dessutom är teknikutveckling på gång som möjliggör att återanvända det långlivade radioaktiva avfallet i fjärde generationens reaktorer och/eller acceleratordrivna system. Denna teknik kan minska mängden långlivat avfall med en faktor 100 och minska tiden som krävs för att förvara detta till under 1000 år. Sverige kan vara med och utveckla och prova teknik för dessa reaktorer. Om det visar sig att de kan producera elektricitet till rimliga kostnader skulle vi kunna beställa sådana reaktorer om ett par decennier. Fjärde generationens reaktorer möjliggör även att använda uranbränsle 100 gånger mer effektivt. Det uran som idag finns i CLAB i Oskarshamn skulle då räcka för att driva 10 svenska reaktorer av fjärde generationen i mer än 500 år, utan att man behöver gräva upp ett enda gram uran ur marken. Vilken roll bör kärnkraften ha i Sverige och världen år 2030? I Sverige skulle kärnkraften med en eller två nya reaktorer fortsatt stå för hälften av elproduktionen, vilket bidrar starkt till våra egna möjligheter att nå nollutsläpp av koldioxid samt möjligheter att exportera el till länder som behöver nå EU-målen om reducerade utsläppsnivåer. I världen skulle antalet kärnkraftsreaktorer av Generation II och III år 2030 kunna öka till 700, och producera 20 25% av världens elektricitetskonsumtion. Detta skulle bidra till en signifikant sänkning av koldioxidutsläppen på en global basis. Samtidigt kommer de första demonstrationsreaktorerna för Generation IV att ha tagits i drift. Första kullen energi- och miljöingenjörer lämnar Växjö universitet våren 2009 redo för energibranschen. Läs mer på Blivande högskoleingenjörer i energi och miljö - inriktning bioenergiteknik, från vänster Tobias, Erik G, Erik B, Filip, Pernilla, Henrik, Daniel, Reza och Fredrik. Högskoleingenjörsutbildning i energi och miljö - inriktning bioenergiteknik, söker du på senast den 15 april. Kontakta programansvarig Katarina Rupar Gadd eller studievägledare Stanley Neergaard om du vill veta mer. Institutionen för teknik och design GRAFIK: ISTOCK FOTO: Jann Lipka ILLUSTRATION: SVEN LE PENN GRAFIK: GRAND IDEAS FOTO: econ pöyry

8 14 TIPS & RÅD De flesta klimatforskare i världen är ense om att vi redan idag, på en nivå av 385 ppm, har en så stor mängd växthusgaser i atmosfären att alla tillskott måste anses som oacceptabla. Enligt FNs klimatpanel ökar jordens medeltemperatur med två grader vid 450 ppm. Att överstiga den nivån bedöms ge radikala försämringar för mänskligt liv på jorden. SÅ SPARAR DU ENERGI Belysning åå Se till att lamporna är släckta när du läm nar ett rum. åå Byt till lågenergilampor, de räcker mer än 4 gånger längre än en vanlig glödlampa. åå Välj lysrörsvarianter om det passar när du ska byta armatur. Transport åå Accelerera snabbt upp till den fart du vill ha. Växla upp tidigt och kör på högsta möjliga växel. åå Kör med jämn gas och planera din kör ning. åå Håll hastighetsgränserna. Kör du i 110 i stället för 90 ökar bränsleförbrukningen med procent. åå Undvik tomgångskörning. åå Använd motorvärmare, dock inte längre än nödvändigt. åå Ha rätt däcktryck. Med för lite luft i däcken drar bilen mer bränsle och däcken slits fortare. åå Välj en energisnål bil om du ska köpa nytt. åå Ta cykeln om du bara ska åka en kort bit. åå Använd allmänna transportmedel. åå Gå eller cykla om du ska åka en kort bit. Bilen släpper ut mer farliga ämnen under de första kilometerna. åå Försök samåka så ofta som möjligt. åå Planera hur du använder bilen, köp till exempel mat på väg hem från jobbet. åå Låt inte tunga saker ligga kvar i bagaget. En tyngre bil drar mer bränsle. Hemelektronik åå Stäng av alla apparater med strömbry taren och dra ur batteriladdaren när de inte används, annars fortsätter de dra energi. åå Ställ in datorn på att sätta sig automatisk i viloläge när den inte används. åå Fråga efter energiförbrukningen när du köper ny elektronik. Värme åå Fundera på om du kan sänka temperatu ren någon grad utan att behöva frysa. åå Sänk värmen lite mer i rum som du säl lan använder. åå När du reser bort kan du sänka tempera turen inne till cirka 15 grader. åå Byt ut termostaterna efter år eller när de går sönder. åå Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda. åå Isolera huset bättre, till exempel vinden. Cirka 15 procent av värmen försvinner ut genom taket. åå Täta dragiga fönster och ytterdörrar. åå Dra för gardiner och fäll ner persien ner på nätterna. Då behåller du värme i rummet. åå Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet. Matlagning åå I kylen rekommenderas temperaturen +5 grader och i frysen -18 grader. Varje extra grad kallare ökar energianvändningen med cirka 5 procent. åå Frosta av frysen när det är is i den. åå Ta ut fryst mat i god tid och låt den tina i kylen. åå Se till att kylen och frysen har täta dör rar eller luckor. Byt gummilisterna om de går sönder. åå Välj kyl och frys med energimärkning A, A+ eller A++. åå Använd kastruller och stekpannor med plana bottnar och som passar plattans storlek. åå Sätt lock på kastrullen när du lagar mat. åå Använd vattenkokare när du ska koka upp vatten. åå Mikron är ett bra alternativ om du bara ska värma en liten portion mat eller en kopp tevatten. åå Försök köpa lokalt producerad mat, till exempel svenskt kött. Ibland är det dock bättre att köpa till exempel tomater som odlats i ett varmare land än i ett växthus i Sverige. Tvätt, disk och dusch åå Duscha snabbt och effektivt istället för att bada i badkaret. åå Byt till snålspolande duschmunstycke. åå Byt packning när kranen börjar droppa. åå Välj kranar som sparar energi om du ska byta. åå Vänta med att tvätta till du har så mycket smutstvätt att den fyller maskinen. åå Använd tvättmaskinens sparprogram utan förtvätt. åå Lufttorka tvätten, gärna utomhus, istäl let för att använda torkskåp eller torktumlare. åå Skölj disken i en balja istället för under rinnande vatten när du diskar för hand. åå Kör inte diskmaskinen förrän den är full och koppla ifrån torkfunktionen. åå Anslut diskmaskinen till kallvattnet. Då värmer diskmaskinen själv upp vattnet. ILLUSTRATION: SVEN LE PENN

9 DDB OSLO KF20 Foto: Gregor Collienne Vi vet inte hur framtidens transporter kommer att se ut, men att de kommer att drivas av vindkraft från Jämtland är inte osannolikt. Statkraft är idag Europas största producent av förnyelsebar energi. Merparten av denna energi kommer från våra vattenkraftverk i Sverige, Norge och Tyskland. Samtidigt arbetar vi ständigt med att utveckla nya och renare energikällor. Ett exempel är våra planer på att bygga sex vindparker i skogsområdena i Västernorrland och Jämtlands län. Satsningen är en av Sveriges största industriinvesteringar och projektet omfattar 169 km 2 skogsmark och ca 450 vindkraftverk. Vindparkerna kommer att producera ren, förnyelsebar energi som täcker energibehovet för över elbilar (bil som körs över 1500 mil/år). Vindkraften spelar idag en viktig roll i kampen för en mer hållbar utveckling i världen och kommer utan tvekan att göra det i framtiden också. Och eftersom det finns så mycket värdefull vind i Jämtland, är det inte omöjligt att denna vindenergi en dag utnyttjas av en SL-buss som ljudlöst susar fram längs Sveavägen Det är möjligt att se ljust på framtiden.

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Energisession 2008 Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Anders Ådahl Forsknings- och utvecklingsansvarig Göteborg Energi AB Marknadsundersökningen Hur viktigt är det för dig att GE är ett

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer