Yngelinventering i Säbyvik Sammanfattande resultat och jämförelser

Transkript

1 Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sammanfattande resultat och jämförelser

2 Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sammanfattande resultat och jämförelser Författare: Mia Arvidsson och Anna Gustafsson Rapport 2013:16 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 2 av 26

3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 METODIK... 5 Sprängfiske... 7 Undervattensvegetation... 8 Bottensubstrat... 8 Vattenkemiska och fysikaliska parametrar... 8 Jämförelser... 9 RESULTAT... 9 Fisk... 9 Undervattensvegetation Bottensubstrat Delområden Beskrivning och bedömning SAMMANFATTANDE RESULTAT OCH JÄMFÖRELSER REFERENSER BILAGA 1. YNGELFÅNGST BILAGA 2. UNDERVATTENVEGETATION BILAGA 3. BOTTENSUBSTRAT BILAGA 4. VATTENKEMISKA OCH FYSIKALISKA DATA Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 3 av 26

4 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar resultat från inventering av fiskyngel i Säbyvik, Österåkers kommun. Fältarbetet utfördes av Naturvatten AB på uppdrag av Tyréns, i syfte att undersöka rekryteringsframgången hos varmvattengynnade fiskarter i viken. Undersökningen utfördes efter en vedertagen metod framtagen av Fiskeriverket för inventering av fiskyngel i grunda marina miljöer. I metoden används små sprängladdningar (tio gram) som bedövar eller dödar fisken. En liknande inventeringen utfördes 2012, men då med något fler provpunkter. Vid årets undersökning inventerades åtta delområden och 28 provpunkter. Yngelfångsten utgjordes av nio arter, nämligen abborre, björkna/braxen, gers gädda, gös, löja, mört, stubb och svart smörbult. Den genomsnittliga fångsten uppgick till 70 yngel per provpunkt och dominerades av mört (55 yngel per provpunkt). Medelfångsten av abborryngel var något låg (tre yngel per provpunkt) och av gädda fångades endast ett yngel. Jämfört med resultaten från 2012 års inventering återfanns samtliga arter utom småspigg och dessutom tillkom fyra arter. Mört var liksom 2012 den vanligaste förekommande arten. Medelfångsten av abborre var lägre än föregående år men ligger i genomsnitt (2012 och 2013) på en för Stockholms skärgård normal nivå. Vid inventeringen 2012 noterades inga gäddyngel och 2013 endast en gädda. Resultatet ligger långt under genomsnittet för regionen. Sammantaget tyder inventeringarna 2012 och 2013 på att abborren reproducerar sig normalt i Säbyvik. Gäddan däremot misslyckas med sin lek och/eller yngeluppväxt och tillståndet för denna art bedöms i detta område som kritiskt. Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 4 av 26

5 Inledning Följande rapport redovisar resultat från inventering av fiskyngel i Säbyvik, Österåker kommun. Undersökningen är en uppföljning av den inventering som utfördes 2012 och omfattade åtta delområden. Inventeringarna utfördes av Naturvatten AB på uppdrag av Tyréns med syftet att undersöka rekryteringsframgången hos varmvattengynnade fiskarter i viken. Metodik Vid inventeringen användes en metod framtagen av Fiskeriverket för inventering av fiskyngel i grunda marina miljöer (Sundblad, 2008). I metoden ingår även enklare undersökning av vegetation, påväxtalger, bottensubstrat samt mätning av grumlighet, siktdjup, salthalt och temperatur. Samtliga data från varje provpunkt noterades på protokoll tillsammans med GPS-position och alla områden dokumenterades med fotografier. Fältarbetet utfördes den 12 och 13 augusti 2013 av Anna Gustafsson och Mia Arvidsson. Sammanlagt inventerades åtta delområden i viken med totalt 28 provpunkter. Då föreliggande undersökning är en uppföljning av en fiskyngelinventering som utfördes 2012 placerades provpunkterna på samma platser som föregående år. Antalet var baserat på dellokalernas storlek och förekomst av yngel. Provpunkterna låg inte närmre varandra än 30 meter för att detonationerna inte skulle påverka fisk i närliggande område. Delområde 106, 107, 110, 111, 112 och 113 inventerades med tre provpunkter, område 108 med sex och 115 med fyra provpunkter (figur 1). Datum, djup och koordinater för samtliga provpunkter redovisas i tabell 1. Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 5 av 26

6 Figur 1. Provpunkter i Säbyvik 2013.

7 Tabell 1. Datum, djup (m) och koordinater (RT90) för inventerade provpunkter i Säbyvik Delområde Provpunkt Datum Djup RT90 (m) X Y , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Sprängfiske Fisket förbereddes genom att aptera en sprängladdning på tio gram (Dyno Prime) på en Nonel sprängkapsel med 7,8 meter slang. Laddningen monterades sedan på ett metspö som hölls framför båten. Laddningen sänktes försiktigt ned och avfyrades på en halv till en meters djup. Provpunktens mittpunkt markerades med en mindre ytmarkeringsboj och platsen dokumenterades. Explosionen bedövar eller dödar fisken inom fem meters radie från detonationspunkten. Flytande fisk samlades in med håv och sjunkande fisk genom snorkling. Yngel av varmvattensarter som abborre, gädda, gers och karpfiskar längdmättes. Det är inte alltid möjligt att skilja på stora årsyngel och små ettåringar av många fiskarter. För detta krävs åldersbestämningsanalyser som inte omfattades av detta uppdrag.

8 Tillväxten hos fiskyngel är bland annat beroende av temperaturförhållanden. Storleken på årsyngel kan därför uppvisa stor mellanårsvariation. Undervattensvegetation I samband med insamling av sjunkande fisk noterades förekomst och täckningsgrad (%) av undervattensväxter samt förekomst av trådalger som graderades i en skala mellan noll till fyra enligt tabell 2. Tabell 2. Klassindelning och beskrivning för bedömning av täckningsgrad av trådalger. Klass Beskrivning 4 "Kvävande", underliggande vegetation måste grävas fram och ser ut att må dåligt av täcket, alternativt bar botten med tät sammanhängande trådalgsmatta. 3 Kraftig trådalgspåväxt men underliggande vegetation ser frisk ut. 2 Tydliga (cirka femkronorsstora) ansamlingar av trådar 1 Vegetationen ser ren ut i hela området (där finns alltid trådar) 0 Nästan uteslutande bar gyttjebotten som kontrolleras med finger att trådalger inte förekommer. Bottensubstrat Bottensubstratets beskaffenhet och täckningsgrad (%) bedömdes i enlighet med tabell 3. Tabell 3. Täckningsgrad för respektive substrat bedömdes i procent. Substrat Storlek Häll Block >600 Sten (stor) Sten (liten) Grus 2 60 Sand 0,2 2 Mjukbotten <0,2 Vattenkemiska och fysikaliska parametrar I samband med provtagningen mättes djupet i provpunktens mitt. Djupet inom varje provtagningsområde kan därför variera mer eller mindre på grund av bottnens lutning. Vid varje delområde mättes vattnets temperatur ( C), salthalt (promille), grumlighet (FNU) och siktdjup (meter). Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 8 av 26

9 Jämförelser I dagsläget finns inga bedömningsgrunder för fisk i kustvatten. Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) övervakar kustfiskbestånden vid ett antal platser längst våra kuster. I denna rapport jämförs resultaten med 2012 års inventering av yngel i Säbyvik (Arvidsson och Gustafsson 2012) samt med liknande undersökningar utförda av Naturvatten AB 2013 på uppdrag av stiftelsen BalticSea2020 i Skarpösundet, Fjällsviksviken och Björnöfjärden (Naturvatten opublicerat). Resultat Nedan följer en redovisning av resultat sett till fiskyngel, vegetation och bottensubstrat inom undersökta delområden. Därefter följer en beskrivning och bedömning av resultaten inom respektive delområde. Alla yngelfångstresultat redovisas i bilaga 1 (även resultat för 2012). Samtliga vegetationsarter och täckningsgrader i procent redovisas per provpunkt i bilaga 2. Bottensubstratet inom respektive provpunkt redovisas i procent i bilaga 3 och de vattenkemiska och fysikaliska data som mätts redovisas i bilaga 4. Fisk Vid inventeringen fångades nio olika arter av fiskyngel (tabell 4 och figur 2). Dominerade art var mört (Rutilus rutilus) med i genomsnitt 55 yngel per provpunkt. Mörtyngel var även den mest spridda arten och noterades i sju av de åtta undersökta delområdena. Den genomsnittliga fångsten av abborre (Perca fluviatilis) var relativt låg (3 yngel per provpunkt) men arten uppvisade stor spridning och förekom i sex delområden. I delområde 112 norr om hamnen fångades 13 abborryngel per provpunkt samt det enda ynglet av gädda (Esox lucius) som noterades i hela Säbyvik. Även ett yngel av gös (Sander lucioperca) fångades, i den lilla viken söder om hamnen vid Vaxholmsvägen (delområde 115). Sammantaget saknades yngel i nästan 30 procent av provpunkterna (8 av 28). Övriga arter som noterades var björkna/braxen (Abramis bjoerkna/abramis brama), gers (Gymnocephalus sernuus), löja (Alburnus alburnus), stubb (Pomatoschistus sp.) och svart smörbult (Gobius niger). Braxen och björkna är normalt mycket svåra att skilja åt i yngelstadiet och redovisas därför gemensamt som björkna/braxen. Vid inventeringen noterades Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 9 av 26

10 vuxna individer av abborre, löja, mört, gädda, björkna/braxen, svart smörbult och stubb. Tabell 4. Sammanställning av arter och antal yngel per provpunkt i åtta delområden i Säbyvik Totalt Abborre 0,7 1,5 0,7 13 5,3 3,0 2,9 Björkna/Braxen 1,8 34 4,0 Gers 0,7 0,2 0,8 0,2 Gädda 0,3 0,04 Gös 0,3 0,04 Löja 1,0 0,7 35 7,6 Mört 60 2, , Stubb 0,7 0,3 0,1 Svart smörbult 1,0 0,1 Totalt ,1 0,04 0,04 8 0,1 0,1 Figur 2. Sammanställning av den totala fångsten av fiskyngel per provpunkt (totalt 28 provpunkter) i Säbyvik Undervattensvegetation Sammantaget noterades nio taxa av undervattensväxter samt bladvass (Phragmites australis) i de åtta delområden som yngelinventerades (tabell 5). Havsnajas (Najas marina) var mest spridd och förekom inom sju delområden och fler än hälften av de undersökta provpunkterna. Havsnajas stod även för den största täckningsgraden, följt av axslinga (Myriophyllum spicatum). Övriga arter som noterades var borstnate (Potamogeton pectinatus), ålnate (Potamogeton perfoliatus), hårsärv Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 10 av 26

11 (Zannichellia palustris), getraggsalg (Aegagropila linnaei), borststräfse (Chara aspera) och skörsträfse (Chara globularis). Tabell 5. Arter av vattenvegetation som noterades i Säbyvik Aegagropila linnaei getraggsalg x x Chara sp. sträfse obest. x Chara aspera borststräfse x x Chara globularis skörsträfse x Myriophyllum spicatum axslinga x x x x x Najas marina havsnajas x x x x x x x Phragmites australis bladvass x x x x x x Potamogeton pectinatus borstnate x x x x x x Potamogeton perfoliatus ålnate x x x x x Zannichellia palustris hårsärv x Bottensubstrat De grunda områden som undersökts vid inventeringen utgjordes nästan uteslutande av mjukt substrat. Endast två provpunkter (111:4 och 115:3) dominerades av hårdbotten som sten och häll respektive sand. Delområden Beskrivning och bedömning Delområde 106 Området utgjordes av vattnet mellan den södra stranden på yttre delen av Hästängsudd och den lilla ön Suggan. Närområdet bestod av tomtmark med gräsmattor och enstaka träd. Sex enskilda bryggor noterades och vassen var där rensad och stranden delvis utfylld. Provpunkterna som undersöktes låg på 1,3 2,5 meters djup. Bottensubstratet utgjordes av mjukbotten. Vattenvegetationens totala täckningsgrad varierade mellan tre och 52 procent och den genomsnittliga täckningsgraden var cirka 30 procent. Fem arter av undervattensvegetation noterades. Hårsärv hade störst spridning men den största täckningsgraden utgjordes av havsnajas. Övriga arter som noterades var skörsträfse, borstnate och axslinga. Bladvass förekom sparsamt (cirka en procent) i en av provpunkterna men förekom delvis rikligt längs med stranden. Trådalgsförekomsten var låg utom i provpunkt 1 (klass 3). Vid inventeringstillfället var ytvattentemperaturen 17,7 C, salthalten 4,4 och siktdjupet uppmättes till 4,5 meter. Vattnet var klart (1,2 FNU). Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 11 av 26

12 Yngelfångsten dominerades av karpfisk (mört och löja). Den genomsnittliga fångsten var 62 yngel per provpunkt och av dessa var 0,7 (per provpunkt) abborre. Inga andra arter noterades i området. Vuxna fiskar som noterades var abborre, löja och stubb. I figur 3 visas den genomsnittliga fångsten av yngel under både 2012 och Vid inventeringen år 2012 fångades endast abborre, men då i stort antal Abborre Löja Mört Figur 3. Antal fiskyngel per provpunkt i delområde 106 vid inventeringar utförda 2012 och Delområde 107 Den skyddade vik som avgränsats till delområde 107 kantades huvudsakligen av bladvass med inslag av smalkaveldun. I närområdet på den västra stranden växer ädellövskog vid Skåvsjöholms kursgård och i norr ligger åkrar ovan en smal bård av lövträd och ett mindre vassområde. På den östra stranden ligger ett tiotal hus med tomtmark och vattennära gräsmattor. Sex enskilda bryggor ligger i den lilla viken och en småbåtshamn i mynningen. Provpunkterna som undersöktes låg på 1,3 2,7 meters djup. Bottensubstratet utgjordes av mjukbotten. Vattenvegetationens totala täckningsgrad varierade mellan 12 och 100 procent och den genomsnittliga täckningsgraden var drygt 60 procent. Tre arter av undervattensvegetation noterades. Havsnajas hade både störst spridning och täckningsgrad. Övriga arter som observerades var axslinga och borstnate. Bladvass noterades inte inom någon av provpunkterna men förekom rikligt längs stränderna. Trådalgsförekomsten var låg. Vid inventeringstillfället var ytvattentemperaturen 17,7 C, salthalten 4,4 och siktdjupet uppmättes till 4,5 meter. Vattnet var klart (0,9 FNU). Fångsten av yngel dominerades av karpfisk (mört och löja). Den genomsnittliga fångsten var 4,7 yngel per provpunkt. Förutom karpfisk Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 12 av 26

13 fångades även stubb och gers. Vuxna fiskar som observerades var löja och stubb. I figur 4 visas den genomsnittliga fångsten av yngel under både 2012 och Vid inventeringen år 2012 fångades inga yngel i delområdet Gers Löja Mört Stubb Figur 4. Antal fiskyngel per provpunkt i delområde 107 vid inventeringar utförda 2012 och Delområde 108 Delområdet utgjordes av kanalen mellan Svavelsö och fastlandet vid Rydbo. På enstaka platser växte täta vassar men många hus låg längs stränderna med strandnära tomtmark, bryggor (cirka 30) och flera utfyllda strandsträckor observerades. Bryggrester noterades på botten under inventeringen. Kanalen inventerades med sex provpunkter på 1,7 2,8 meters djup. Bottensubstratet dominerades av mjukbotten. Vattenvegetationens totala täckningsgrad varierade mellan sju och 75 procent och den genomsnittliga täckningsgraden var cirka 30 procent. Tre arter av undervattensvegetation noterades. Havsnajas hade både störst spridning och täckningsgrad. Övriga arter som observerades var ålnate och axslinga. Bladvass förekom sparsamt (cirka fem procent) i tre av provpunkterna men förekom delvis rikligt längs med stränderna. Trådalgsförekomsten var låg. Vid inventeringstillfället var ytvattentemperaturen 19,1 C, salthalten 4,3 och siktdjupet uppmättes till 3,5 meter. Vattnet var måttligt grumlat (1,5 FNU). Yngelfångsten dominerades av karpfisk (mört, löja och björkna/braxen). Den genomsnittliga fångsten var 88 yngel per provpunkt och av dessa var 1,5 (per provpunkt) abborryngel. Förutom ovanstående fångades även gers. Vuxna fiskar som noterades var abborre, löja, mört och Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 13 av 26

14 björkna/braxen. I figur 5 visas den genomsnittliga fångsten av yngel under både 2012 och Abborre Björkna/Braxen Gers Löja Mört Figur 5. Antal fiskyngel per provpunkt i delområde 108 vid inventeringar utförda 2012 och Delområde 110 Stranden kantades av 5-10 meter bred vass som var gles i ytterkant. En smal bård av ädellövträd växer vid stranden nedanför bakomliggande betesmark. Provpunkterna som undersöktes låg på 2,4 3,9 meters djup. Bottensubstratet utgjordes av mjukbotten. Vattenvegetationens totala täckningsgrad varierade från 0-20 procent och den genomsnittliga täckningsgraden var cirka 10 procent. Tre arter av undervattensvegetation noterades. Axslinga hade både störst spridning och täckningsgrad. Övriga arter som observerades var havsnajas och borstnate. Ingen bladvass noterades inom provpunkterna men förekom rikligt längs med stränderna. Förekomsten av trådalger var låg. Flera små bryggor noterades längs den nordöstra stranden och en mindre småbåtshamn med plats för ca 20 båtar. Vid inventeringstillfället var ytvattentemperaturen 18,2 C, salthalten 4,3 och siktdjupet uppmättes till 5,4 meter. Vattnet var klart (1,1 FNU). Fångsten av yngel i detta delområde var mycket sparsam. Endast ett stubbyngel hittades. Vuxna fiskar som observerades var abborre, mört och svart smörbult. Detta var det i särklass sämsta yngelrekryteringsområdet i viken, sett till 2013 års resultat. I figur 6 visas den genomsnittliga fångsten av yngel under både 2012 och År 2012 fångades endast abborryngel medan endast stubb observerades Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 14 av 26

15 Abborre Stubb Figur 6. Antal fiskyngel per provpunkt i delområde 110 vid inventeringar utförda 2012 och Delområde 111 Det undersökta området låg vid en bergig skogsbeklädd udde på fastlandet norsväst om Svavelsö. Stranden kantades av gles vass och häll. Provpunkterna som undersöktes låg på 1,6 2,0 meters djup. Bottensubstratet dominerades av mjukbotten men även en hel del hårt substrat som sten, block och häll. Vattenvegetationens totala täckningsgrad varierade mellan fem och 76 procent och den genomsnittliga täckningsgraden var cirka 30 procent. Fyra arter av undervattensvegetation noterades, förutom bladvass och en obestämd kransalg (Chara sp.). Havsnajas och getraggsalg störst spridning men borststräfse hade högst täckningsgrad. Övriga arter som noterades var ålnate. Bladvass förekom sparsamt (cirka en procent) i två av provpunkterna men förekom rikligt längs med stränderna. Trådalgsförekomsten var relativt hög. Vid inventeringstillfället var salthalten 4,3 och siktdjupet uppmättes till 5,1 meter. Vattnet var klart (1,0 FNU). Yngelfångsten dominerades av mört och den genomsnittliga fångsten var 23 yngel per provpunkt. Av dessa var endast 0,7 (per provpunkt) abborryngel. Förutom ovanstående fångades även yngel av svart smörbult. Vuxna fiskar som noterades var abborre, löja, mört och svart smörbult. I figur 7 visas den genomsnittliga fångsten av yngel under både 2012 och Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 15 av 26

16 Abborre Löja Mört Stubb Svart smörbult Figur 7. Antal fiskyngel per provpunkt i delområde 111 vid inventeringar utförda 2012 och Delområde 112 Delområdet utgjordes av en vik i den nordvästra delen av Säbyvik norr marinan. I öster bestod närområdet av höglänt blandskog medan den västra delen av närområdet utgjordes av öppen mark med gles lövskog och ett hus med ett par bryggor som i söder gränsar till marinan. Norr om viken bestod markerna till största delen av åker. Provpunkterna som undersöktes låg på 1,8 3,3 meters djup. Bottensubstratet utgjordes av mjukbotten. Vattenvegetationens totala täckningsgrad varierade mellan tio och 35 procent och den genomsnittliga täckningsgraden var cirka 20 procent. Den undervattensvegetation som noterades bestod endast av borstnate och ålnate. Bladvass förekom i upp till tio procent i provpunkterna och förekom rikligt längs med stranden. Trådalgsförekomsten var relativt hög (klass 3 i två av provpunkterna). Två små bryggor och ett båthus noterades i delområdet som ligger precis norr om marinan. Vid inventeringstillfället var ytvattentemperaturen 17,9 C, salthalten 4,3 och siktdjupet uppmättes till 5,5 meter. Vattnet var klart (1,0 FNU). Fångsten av yngel dominerades av karpfisk (mört och björkna/braxen). Den genomsnittliga fångsten var 203 yngel per provpunkt, varav 13 (per provpunkt) var yngel av abborre. Förutom dessa fångades även ett gäddyngel. Vuxna fiskar som observerades var abborre, mört, svart smörbult, stubb och gädda. I figur 8 visas den genomsnittliga fångsten av yngel under både 2012 och Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 16 av 26

17 Abborre Björkna/Braxen Gädda Mört Småspigg Stubb Figur 8. Antal fiskyngel per provpunkt i delområde 112 vid inventeringar utförda 2012 och Delområde 113 Delområdet utgjordes av en öppen vasskantad liten vik precis söder om marinan. Närområdet dominerades av alskog och en tallplantering som gränsar till en cirka 15 meter bred vass som var gles i ytterkant. Viken gränsar till marinan i norr och enskild stuga i söder. Provpunkterna som undersöktes låg på 2,7 meters djup. Bottensubstratet utgjordes av mjukbotten. Vattenvegetationens totala täckningsgrad varierade mellan 22 och 80 procent och den genomsnittliga täckningsgraden var cirka 50 procent. Fem arter av undervattensvegetation noterades. Havsnajas hade både störst spridning och täckningsgrad. Övriga arter som observerades var axslinga, ålnate, borststräfse och borstnate. Bladvass förekom sparsamt inom en av provpunkterna men förekom rikligt längs med stränderna. Trådalgsförekomsten var låg utom i provpunkt 3 (klass 3). Vid inventeringstillfället var ytvattentemperaturen 17,5 C, salthalten 4,3 och siktdjupet uppmättes till 4,9 meter. Vattnet var klart (0,9 FNU). Yngelfångsten dominerades av abborre och den genomsnittliga fångsten var 8,0 yngel per provpunkt. I genomsnitt fångades 5,3 abborrar och 2,7 mörtar per provpunkt. Inga andra yngel noterades. Vuxna fiskar som noterades var abborre, löja, mört, björkna/braxen och stubb. I figur 9 visas den genomsnittliga fångsten av yngel under både 2012 och Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 17 av 26

18 Abborre Mört Stubb Figur 9. Antal fiskyngel per provpunkt i delområde 113 vid inventeringar utförda 2012 och Delområde 115 Det inventerade området utgjordes av en vik i Säbyviks inre sydvästra del, söder om marinan vid Vaxholmsvägen. Delområdet avgränsas i norr av breda och glesa vassbälten som bildar en cirka tio meter bred mynning in till viken. Närområdet bestod i söder av branta hällar och dominerades i övrigt av tallskog och i öster av björk. Vikens västra strand kantades av glesa vassar och gränsar till Vaxholmsvägen. Provpunkterna som undersöktes låg på 2,0 3,1 meters djup. Bottensubstratet dominerades av mjukbotten, förutom i provpunkt 4 där bottnen tillstörsta del utgjordes av sand. Vattenvegetationens totala täckningsgrad varierade mellan sex och 25 procent och den genomsnittliga täckningsgraden var cirka 15 procent. Fyra arter av undervattensvegetation noterades. Ålnate hade både störst spridning och täckningsgrad. Övriga arter som observerades var havsnajas, borstnate och getraggsalg. Bladvass förekom sparsamt (cirka en procent) i tre av provpunkterna men förekom rikligt längs med stränderna. Trådalgsförekomsten var låg utom i provpunkt 4 (klass 3). En brygga och en kabel noterades i delområdet som i övrig var opåverkad av mänskliga aktiviteter, förutom Vaxholmsvägen som passerar nära vattnet längs vikens västra strand. Vid inventeringstillfället var ytvattentemperaturen 18,6 C, salthalten 4,3 och siktdjupet uppmättes till 3,7 meter. Vattnet var klart (1,1 FNU). Fångsten av yngel dominerades av mört. Den genomsnittliga fångsten var 134 yngel per provpunkt, varav 3,0 (per provpunkt) var yngel av abborre. Förutom dessa fångades även gers och en gös. Vuxna fiskar som observerades var abborre, löja, mört, björkna/braxen och stubb. I figur 10 visas den genomsnittliga fångsten av yngel under både 2012 och Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 18 av 26

19 Abborre Gers Gös Mört/10 Figur 10. Antal fiskyngel per provpunkt i delområde 115 vid inventeringar utförda 2012 och Observera att antalet mört är dividerat med tio. Sammanfattande resultat och jämförelser Den genomsnittliga fångsten uppgick 2013 till 70 yngel per provpunkt. Mört och abborre var de mest spridda arterna och noterades i sju respektive sex av de åtta undersökta delområdena. Mört var den vanligaste arten och förekom i genomsnitt med 55 yngel per provpunkt men även björkna/braxen samt löja var vanligt förekommande. Den genomsnittliga fångsten av abborre var relativt låg, endast tre yngel per provpunkt. Endast ett yngel av gädda noterades samt ett gösyngel. Övriga arter som fångades var gers, stubb och svart smörbult. Fångsten var störst i de inre delarna av Säbyvik (delområde 112 och 115) men även i delområde 108 och 106 var fångsten god. Delområde 112 är det område som har särskilt goda yttre förutsättningar att fungera som lekoch uppväxtområde för varmvattenarter då ett mindre vattendrag (Ubbybäcken) mynnar till viken. Detta visade sig även i fångsten av yngel som främst utgjordes av karpfisk (mört och björkna/braxen) men även abborren var vanlig och hade här sin rikaste förekomst. Det var även i detta delområde som inventeringens enda gäddyngel fångades. Yngelförekomsten var relativt stor även i Säbyviks inre sydvästra del, i den lilla viken söder om marinan vid Vaxholmsvägen (delområde 115). Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 19 av 26

20 Även i detta område dominerades fångsten av mört, men ett gösyngel noterades. Jämfört med resultat från inventering av yngel 2012 noterades ytterligare fyra arter av fiskyngel (tabell 6). Nytillkomna arter var björkna/braxen, gädda, gös och svart smörbult. Arter som inte återfanns var småspigg. En sammanställning av samtliga yngelfångstresultat som noterats i Säbyvik under 2012 och 2013 redovisas i bilaga 1. Tabell 6. Sammanställning av noterade arter av fiskyngel i Säbyvik under perioden Svenskt namn Vetenskapligt namn Abborre Perca fluviatilis x x Björkna/Braxen Abramis bjoerkna/abramis brama x Gers Gymnocephalus sernuus x x Gädda Esox lucius x Gös Sander lucioperca x Löja Alburnus alburnus x x Mört Rutilus rutilus x x Småspigg Pungitius pungitius x Stubb Pomatoschistus sp. x x Svart smörbult Gobius niger x Mört var liksom 2012 den vanligaste arten och förekom med i genomsnitt 55 yngel per provpunkt, vilket dock är mindre än 2012 (135 yngel per provpunkt). Den genomsnittliga fångsten av abborre 2013 var relativt låg, endast tre yngel per provpunkt, vilket kan jämföras med 15 yngel per provpunkt år Den höga snittfångsten av abborre 2012 förklaras huvudsakligen av att arten förekom mycket rikligt i Säbyviks mynningsområde. Den genomsnittliga fångsten av abborre i Stockholms skärgård (under den senaste 10-årsperioden) uppgår till cirka sju yngel per provpunkt (Bergström 2013). Medelfångsten av abborre i Säbyvik 2012 och 2013 ligger över detta värde (9,2 abborrar per provpunkt). Den genomsnittliga fångsten av abborre tyder på att abborrens reproduktion i Säbyvik fungerar väl och inga tydliga tecken finns på störningar. Detta gäller även om fångsten i lokal 106 (i Säbyviks mynningsområde) exkluderas. I Säbyvik fångades inga gäddyngel 2012 och endast ett yngel Detta motsvarar noll respektive 0,04 gäddor per provpunkt. Den genomsnittliga fångsten av gädda i Stockholms län (under den senaste 10-årsperioden) är cirka 0,6 yngel per provpunkt (Bergström 2013). Att döma av yngelinventeringar i tre liknande trösklade vikar i Värmdö kommun var 2013 liksom 2012 ett generellt bra gäddår, det vill säga ett år då gäddan var framgångsrik i sin reproduktion. I Värmdövikarna varierade den Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 20 av 26

21 genomsnittliga fångsten mellan cirka ett och två gäddyngel per provpunkt. Mot bakgrund av detta finns tyvärr fortsatt anledning att dra slutsatsen att gäddans rekrytering i Säbyvik är störd. En orsak till skillnaderna i rekryteringsframgång hos abborre och gädda i Säbyvik (där den förra tycks normal och den senare misslyckad) kan vara att gäddyngel är mer vegetationsberoende än abborre. Det finns dock många faktorer som kan påverka fiskrekryteringen negativt och de bakomliggande orsakerna till de skillnader som observerats kan vara svåra att identifiera. Mänsklig påverkan i form av båttrafik, muddring av stränder och mynningsområden till trösklade vikar, utdikning, övergödning, utsläpp av miljögifter och överfiske är exempel på faktorer som påverkar rekryteringen i negativ riktning (Eriksson m.fl. 2004, Sandström 2005 och Ljunggren m.fl. 2005). Riklig vegetation och varm temperatur på våren är de faktorer som främst främjar rekryteringen av abborre och gädda (Hansen m.fl. 2008, Fiskeriverket 2010). Vegetationen utgör leksubstrat för många arter och fungerar även som skydd för ynglen under deras uppväxtperiod. Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 21 av 26

22 Referenser Arvidsson, M. & A. Gustafsson Undersökning av fiskeintressen i Säbyvik Yngelinventering och nätprovfiske Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2012:20. Eriksson, B. K., Sandström, A., Isaeus, M., Schreiber, H. & P. Karås Effects of boating activities on aquatic vegetation in the Stockholm archipelago, Baltic Sea. Estuarine, Coastal and Shelf Science 61, Fiskeriverket Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium. Fiskeriverket Kustfiskövervakning i Bottniska viken, Gaviksfjärden Hansen, J., Johansson, G. & J. Persson Mellanårsvariationer i undervattensvegetation och fiskyngelförekomst i grunda havsvikar längs den svenska kusten. Länsstyrelsen i Uppsala län, Meddelande 2008:16. Ljunggren, L., Sandström, A., Johansson, G., Sundblad, G. och P. Karås Rekryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd. Finfo, 2005:5. Naturvatten Opublicerade resultat från yngelinventering i grunda vikar. Sandström, A., Klemens Eriksson, B., Karås, P., Isæus, M. & H. Schreiber Boating and Navigation Activities Influence the Recruitment of Fish in a Baltic Sea Archipelago Area. Ambio Vol. 34, No. 2. Sundblad, G., Bergström, U. & L. Ljunggren Beskrivning av metod för yngelinventering. Fiskeriverket. Övriga källor: Bergström, Ulf. SLU. Muntlig konversation den 19 september Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 22 av 26

23 Bilaga 1. Yngelfångst Sammanställning av total yngelfångst (antal) vid inventeringen i Säbyvik 2012 och År 2012 inventerades viken med 33 provpunkter och 2013 med 28 provpunkter. Provpunkt Abborre Björkna/braxen Gers Gädda Gös Löja Mört Småspigg Stubb Svart smörbult Summa Medel 15 2,9 4,0 0,03 0,2 0,04 0,04 1,9 7, ,03 1,8 0,1 0,1 Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 23 av 26

24 Bilaga 2. Undervattenvegetation Delområde Provpunkt Trådalger Bladvass Sträfse obest. Borststräfse Skörsträfse Havsnajas Borstnate Ålnate Axslinga Hårsärv Getraggsalg Total täckningsgrad Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 24 av 26

25 Bilaga 3. Bottensubstrat Delområde Provpunkt Häll Block Sten Sten Grus Sand Mjukbotten (>600) ( ) (60 200) (2 60) (0,2 2) (<0,2) Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 25 av 26

26 Bilaga 4. Vattenkemiska och fysikaliska data Delområde Temperatur Salinitet Grumlighet Siktdjup ( C) ( ) (FNU) (m) ,7 4,4 1,2 4, ,7 4,4 0,9 4, ,1 4,3 1,5 3, ,2 4,3 1,1 5, ,3 1,0 5, ,9 4,3 1,0 5, ,5 4,3 0,9 4, ,6 4,3 1,1 3,7 Yngelinventering i Säbyvik 2013 Sidan 26 av 26