Tympanonerna och stenrelieferna i Gjöls, Forshems och Botilsäters kyrkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tympanonerna och stenrelieferna i Gjöls, Forshems och Botilsäters kyrkor"

Transkript

1 1 Tympanonerna och stenrelieferna i Gjöls, Forshems och Botilsäters kyrkor Syfte Ämnet för min uppsats är tympanonerna och stenrelieferna i Botilsäters kyrka på Värmlandsnäs i Värmland, i Forshems kyrka i Västergötland och i Gjöls kyrka på Jylland i Danmark. Syftet är att beskriva och jämföra tympanonerna och stenrelieferna i de tre kyrkorna. Sambanden mellan tympanonerna och relieferna i Forshem och Gjöl är väl beskrivna och analyserade i litteraturen. Tympanonen i Botilsäter är mindre känd. Enligt en gammal sägen skall Botilsäters kyrka ha grundats av den danska drottningen Botilda. Min hypotes är att den kyrkans tympanon är tillverkad under danskt och att detta går att visa bl.a. genom att jämföra denna tympanon med Gjöls och Forshems tympanoner och stenreliefer. Gjöls kyrka, på Jylland, detalj av relief Innehåll Jag inleder texten med att ge en kort beskrivning över de första romanska kyrkorna i Norden, hur de vanligen byggdes och deras arkitektur. Därefter beskriver jag de tre aktuella kyrkorna var för sig.

2 2 Om tympanonerna och relieferna i Forshem och Gjöl har jag funnit tämligen mycket litteratur som visar att åsikterna från forskarna inte alltid är samstämmiga. Materialet jag funnit om tympanonet som funnits i Botilsäter är mycket mindre omfattande. Jag kommer att redovisa innehållet i den litteratur jag funnit och de åsikter som där framförs. Med hjälp av egna och andras bilder kommer jag att ikonografiskt beskriva verken. Med hjälp av litteraturen kommer jag att försöka analysera tympanonerna och stenrelieferna samt beskriva de diskussioner som förts om vem och vilka som tros ha tillverkat och finansierat verken. Botilsäters kyrka, teckning av Larz Friberg 1968 Metod Jag har studerat facklitteratur och artiklar, se litteraturförteckningen. Jag har besökt museer och talat med sakkunniga. Det är tre personer jag särskilt vill nämna, docenten Lennart Karlsson, kyrkoherden Gunnar Imberg och kyrkoherden emeritus Kristen Vestergaard. Jag har gjort studiebesök vid kyrkorna i Botilsäter, Forshem och Gjöl. I jämförelsesyfte har jag också besökt kyrkorna i Valstad, Skälvum,Velinge, Husaby och Skara domkyrka som samtliga ligger i Västergötland samt Voldsted på Jylland. Jag har sökt och funnit geologiska rön som visar den ungefärliga åldern på tympanonerna och stenrelieferna som är intressanta för min studie. Kort historik om nordiska romanska kyrkor När kristendomen gjorde sitt intåg i Norden fanns redan tempel invigda till asagudarna och det kunde hända att Kristus och de andra gudarna tillbads jämsides i samma byggnad eller att den nye

3 3 guden ärvde de gamlas boning. Byggdes en ny kyrka lades den ofta på det gamla templets plats eller i omedelbar närhet av detta. Templen låg ofta nära tingsplatser eller offerplatser och andra naturliga mötesplatser t.ex. områden där de döda brändes eller begravdes. I början kombinerades ofta asatron med kristendomen. Kanske som en säkerhetsåtgärd för att man inte helt ville överge sin gamla tro eller inte var riktigt säker på den nya gudens styrka och makt. De tidigaste kyrkorna eller kapellen uppfördes som stavkyrkor och var således av trä. Denna byggnadstyp var rådande fram till den tid då cistenscierorden etablerade sig i Alvastra och Nydala år1143. Att etablering skedde berodde säkerligen på att den första nordiska ärkebiskopen Eskil var god vän med Bernhard av Clairvaux. Då började kyrkorna byggas efter det mönster som ordensgrundaren Bernhard av Clairvaux hade bestämt. Cistensciermunkarna var ursprungligen benedektinerbröder. Bernhard tyckte att de alltför mycket av sin tid ägnade åt ett flärdfullt och pråligt leverne som fick bröderna att glömma allvaret och askesen i livet. Flera av cistencierbröderna var stenhuggare och goda sådana. Den främste var deras ordensledare Bernhard som inte bara var deras andlige ledare utan också konstnär och konstruktör av stora mått. Han var arkitekt, stenmästare, byggmästare och bildhuggare i en och samma person som emellertid avskydde överdåd på alla sätt. Kyrkan skulle vara enkel och stram med ett minimum av dekoration. Såväl statyer som målningar och andra utsmyckningar drar bort gudstjänstdeltagarnas koncentration och bli ett störningsmoment i deras möte med Gud. (Den romanska konsten, Jan Svanberg sidan 106). De romanska kyrkorna uppfördes av huggen kvadersten och grundmaterialet var om möjligt hämtat från trakten. Den vanligaste formen på kyrkorna var ett rektangulärt långhus med ett smalare och mindre kor som avslutades i öster med en absid eller rakt avslut. Fanns det ett torn var det ett västtorn. Fönstren var små, smala och högt placerade oftast nära koret för att ge mesta möjliga ljus. (Den romanska konsten, Mereth Lindgren sidan 82). För att kyrkobesökarna inte skulle frestas läsa mer i marmorn än i böckerna och hela dagarna förundras över dessa ting istället för att meditera om Guds lag skulle det funktionella och enkla gälla som huvudprincip vid byggandet av en kyrka enligt Bernhard. (samma författare sid ). De första klostren och klosterkyrkorna i Sverige murades troligen upp med hjälp av franska murare. Den då introducerade stilen anammades omgående av lokala hantverkare som använde sig av den när de byggde sina by- och provinskyrkor. Introduktion till kyrkorna i Gjöl, Forshem och Botilsäter Kyrkorna i Gjöl, Forshem och Botilsäter ligger alla med sockeln direkt på berget och är byggda av kvaderstenar huggna i stenarter från kyrkans omgivning. (Botilsäter enl.h.kjellins antecknigar

4 4 1937, Forshem enl. J.Svanberg Beskrivning av F.kyrka från 2002 och Gjöl av M.Mackreprang Jydske Granitportaler 1948). De är så kallade barfotakyrkor som saknar nedgrävd grund och är murade direkt på berget. Gjöls kyrka På ön Gjöl i Limfjorden på Jylland står den romanska kyrkan fortfarande kvar i samma skick som när den uppfördes på 1120-talet. Inga stora ingrepp har gjorts som förändrat utseendet men underhåll och reparationer har utförts av ägarna under seklernas gång. Platsen Gjöl är känd som handelsplats, hemort för fiskeflottan i Limfjorden och som transitplats för pilgrimer på väg till eller ifrån Nidaros under medeltiden. Stränderna kring Limfjorden har varit befolkade i vart fall sedan stenåldern och troligen ännu tidigare. Gjöls kyrka och relief Kyrkan på Gjöl uppfördes på anmodan av kung Nils som var son till Sven Estridsen som ägde alla stränder och öar i de danska farvattnen enligt en kunglig förordning. Han kunde därför beordra invånarna till arbete och avgifter för att genomföra olika byggprojekt. Kung Nils införde en fast tiondeskatt för kyrkobyggen under sin regeringstid, 93 % av Danmarks medeltidskyrkor byggdes eller påbörjades då. (Sören Nancke-Krogh stenbilleder sidan 33). Det som inte finansierades med tiondet och eget arbete fick fiskeflottan bekosta med sin sillfångst jämte rika jordherrar som genom donationer försökte tillförsäkra sig en plats i Paradiset.

5 5 Kyrkan uppfördes av granitkvadrar på en höjd nära fjorden. Denna kyrka har ett ovanligt långt långskepp, kor utan absid men är i övrigt i typisk romansk stil. Som byggmästare och stenmästare anlitades Mäster Göti. Västtorn, sakristia på korets norra sida och vapenhus mot syd fick kyrkan omkring Trätaket byttes vid samma tid mot ett i bly. Från att först ha varit ägd av kungen skänktes kyrkan av kung Valdemar Sejr strax före sin död 1241 till Börglum kloster som avlat för att undslippa skärselden. Som fristående klosterkyrka stod den sedan fram till reformationen 1536 då den drogs in till kronan med klostret och dess stora landområden. Kronans förvaltare av denna stora egendom på Gjöl friköpte 1543 hela egendomen och kallade sitt gods för Birkumgård. Han blev i och med köpet även ägare till kyrkan - något som inte gav några som helst förmåner, endast förpliktelser. Kyrkan skulle underhållas, hållas tillgänglig för befolkningens kyrkliga angelägenheter som dop, bröllop, begravningar och vanliga gudstjänster. Kyrkan användes även till ting och andra sammankomster som berörde befolkningen. Ägaren skulle också anställa präst, klockare och dödgrävare. I den sistnämndes arbete ingick även vedhuggning för kyrkans uppvärmning och själva eldningen tillika. Som privatägd kyrka ärvdes den hela tiden inom släkten på Birkumgård fram till 1880 då ägarparet dog barnlösa och kyrkan övergick till Forshems kyrka Denna kyrka är Skandinaviens enda kyrka som är tillägnad den Heliga Graven i Jerusalem. Kyrkan uppfördes strax efter 1130 och den dateringen utgår från dendrokronologiskt prov från remstycket under takstolen. Provet visar att trädet som virket kommer ifrån fälldes Byggnaden är uppförd av huggna sandstenskvadrar och bestod från början av långhus och kor som troligen var försett med absid. Mot korets södra vägg byggdes 1663 Stakes gravbyggnad som blev ombyggd till sakristia sista delen av 1700-talet. Under denna tid omvandlades kyrkan också till en korskyrka med korsarmar åt syd och nord. Det medeltida tornet revs 1891 eftersom sättningar i marken förorsakat mycket svår sprickbildning som församlingen försökte avhjälpa med väldiga järnband slagna runt tornet. Efter rivningen uppfördes ett nytt torn i samma stil som det gamla och på samma plats och med liknande mått.(kyrkobeskrivning av Barbro Westrin i broschyr om F.kyrka). Kyrkan har två tympanoner och en serie stenreliefer med passionsmotiv och det kan tas för troligt att byggmästaren och stenmästaren är samma person. Byggherrens namn är dock dolt för eftervärlden men det kan vara någon hemvändande pilgrim från det heliga landet eller biskopen i Husaby som påbörjade projektet. En kyrka som är tillägnad den heliga graven bör ha inspirerats

6 6 av någon som besökt Jerusalem och både haft makt och pengar för att kunna genomföra pilgrimsfärden och kyrkobyggandet efter hemkomsten. Forshems kyrka Botilsäters kyrka Kyrkan uppfördes under den senare delen av 1100-talet och materialet var kvaderstenar av gråsten som lagts direkt på berget, en s.k. barfotakyrka. Orsaken till att kyrkan ligger där den gör är höljd i dunkel. Det finns olika gissningar och antaganden. En hypotes är att den uppfördes för de pilgrimer som via klostret på Lurö färdades vidare över Värmlandsnäs på sin väg till Nidaros. De landsteg på Ekenäs och hade en vandring på cirka två mil till Botilsäter framför sig, en dagsetapp som ansågs vara lagom. Sägnen om drottning Botilda eller Botilla är dock det vanligaste förslaget till hur kyrkan kom till platsen. Denna mycket religiösa drottning var gift med den danske kungen Erik Ejegod, en bror till Knut den helige och likaså en släkting i rakt nedstigande led till den mäktiga Sigrid Storråda. Det berättas att Botilda som levde i exil på Värmlandsnäs (Herrestad) skulle fira julmässa på Lurö men på grund av vädret tog hon och hennes följe sig inte längre än till skogen där kyrkan numera står. På julkvällen firade man mässan på denna plats och Botilda lovade uppföra en kyrka till Guds ära för att undvika framtida mässfall. Hon höll sitt löfte och ett tecken på att hon är donator skall vara platsens namn, Botilsäter. Ortsnamnet har tytts både som Botildas plats eller säter eller bödelns plats. Det finns inga belägg

7 7 för att något av förslagen är mera korrekt än det andra men alternativet med Botilda känns för mig mest tilltalande. Botildasägnen har emellertid ett antal svagheter. Kyrkan som uppfördes under den senare hälften av 1100-talet kan inte ha haft Botilda som grundare eftersom hon varit död minst ett halvt sekel då. Däremot kan hon ha varit en av flera donatorer för byggandet. På en pilgrimsresa till Jerusalem dog Erik Ejegod på Cypern 1103 och begravdes där, Botilda dog i det heliga landet 1105, begravdes i den heliga jungfruns grav i närheten av Oljeberget och ingen av deras kvarlevor återkom till Norden. Teorin blir ännu lite mindre trolig om man vet att klostret på Lurö grundades 1145 det vill säga 40 år efter Botildas bortgång, så julmässan kan hon inte ha avsett att fira där. Botilsäters kyrka Däremot kan hon mycket väl ha varit en av flera donatorer för byggandet av kyrkan. Teorin om att klostret byggdes långt efter Botildas död innebär inte att det genomfördes julmässor på ön långt tidigare. Jag kan tänka mig att mässor kan genomföras i andra lokaler eller t.o.m. utomhus. Botilsäters kyrka är murad med ett rektangulärt långhus och ett tresidigt rakt koravslut, utbyggd Korsarm på sydsidan, sakristia i öster samt vapenhus i väster, ingångar via vapenhuset och korsarmsgaveln. I det nu befintliga långhusets västra del återstår betydande mursträckningar från den äldsta kyrkan på 1100-talet.

8 8 Kyrkans nuvarande form har säkerligen tillkommit efter reformationen och dagens utseende kommer från om- och tillbyggnader under och tidigt 1700-tal. (Dessa fakta kommer från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister över kyrkor i Säffle kommun.) Botilsäters kyrka, koret Det som finns kvar av den romanska kyrkan är större delen av den västra muren som också har en igenmurad och inmurad rest av en portal som troligen har krönts av den tympanon som nu är deponerad på Värmlands Museum. Portalen återfanns av Helge Kjellin vid den arkeologiska utgrävningen och därpå följande renovering av kyrkan som utfördes Dopfunten är också romansk och tillskrivs samma mästare som skapat tympanonen. I södra väggen finns också lämningar av en romansk fönsterbåge som murats igen och övertäckts. Kyrkan har haft ett torn men dess placering är högst osäker. Tornet revs på 1700-talet och kyrkan har därefter haft en fristående klockstapel. Kyrkan är vitrappad och har så varit åtminstone sedan 1600-talet. Tidigare beskrivningar och studier av stenrelieferna Tympanoner och stenreliefer De romanska kyrkorna utrustades med portaler som bestod av ett stort halvcirkelformat och reliefsmyckat tympanonfält som vilade på en linteau (överliggare) ovanpå dörröppningen. Omkring år 1100 hade denna karaktäristiska form etablerats. Den enda funktion ett tympanonfält har är att ge yta åt reliefskulpturer. Förebilder har varit bysantinska absidmålningar och tillika halvkupolmosaiker. Då man alltid målade sina tympanonerna i glada färger blev likheten stor med förebilderna. Bågfältet skulle precis som absidmosaiken ge en bild av himmelen och på det viset sammankoppla kyrkan med det himmelska Jerusalem

9 9 Stenskulpturer som på detta vis placerades på exteriören tilldrog sig besökarnas uppmärksamhet. Denna typ av stenskulpturer fanns tidigt i Frankrike. Motiven på stenskulpturerna var ofta hämtade från Bibeln eller andra religiösa skrifter eller helgonlegender. Den vanligaste bilden har Kristus som centralgestalt och han utformas som den allseende domaren eller den milde välsignaren. Att träda in i kyrkan under någons dömande blick måste ha stämt till eftertanke och oro liksom det omvända, en välkomnande och mild Gud gjorde stegen lätta när man närmade sig kyrkan.(konsten genom tiderna,hugh Honour&John Fleming sid ). Botilsäters tympanon, deponerad på Värmlands Museum Utsmyckningen i Gjöl När man jämför innehållet i relieferna i Forshem med de i Gjöl så visar sig likheterna vara fåtaliga. Skillnaderna är desto fler.såväl danska som svenska kännare har påstått att det är samma upphovsman till de båda kyrkornas reliefer. En av orsakerna till denna uppfattning är att stenmästaren i Gjöl genom sitt namn, Mäster Göti, ansetts ha sitt ursprung från Götaland, d.v.s. Västergötland, där Forshem är beläget. En annan orsak som skulle ha tala för att det är samma upphovsman är att det i båda kyrkorna finns stenmästarporträtt som en del i en reliefbild. Stenmästarporträtten har tolkats som självporträtt.. Göti har svepande och medryckande rörelser i sina motiv. Det syns särskilt i hans djurbilder, både i Gjöl och i Volsted. Den vackraste djurbilden är enligt mitt tycke den som sitter utanpå

10 10 korets södra vägg i Gjöl, Agnus Dei, symbolen för Jesus som med sitt blod skall tvätta bort arvsynden från människorna. Stenmästaren har skapat en bild av ett lammhuvud prytt med korsgloria som med pigg hållning blickar uppåt. Lammet ser ut att var fyllt av tillförsikt och ger nästan ett kaxigt intryck. Relief från Gjöls kyrka Botilsäters tympanonreliefer Tympanonet i Botilsäter är ickesymetriskt och hårt eroderat, dessutom har det troligen skadats i höger hörn och i nederkant. Det kan exempelvis ha skett vid nedtagningen ur muren. Materialet i tympanonen är av vulkanisk sandsten som kommit från Kinnekulleområdet (H.Kjellin och Historiska Museet) och daterad till andra hälften av 1100-talet. Motivet är från vänster en man med skägg som knäböjer med knäppta stora händer. Han är klädd i en fotsid klädnad och på huvudet har han en tiara. Såväl hans fötter som hans huvud går över och ligger ovanpå inre listkanten av tympanonen. Centralfiguren sitter på en stol eller tron, huvudet är grovt med markerad näsa och bär en korsgloria. Han bär kjortel och tröja. Höger hand höjs till välsignelse, medan vänster håller i en bok eller annat fyrkantigt. Gestalten saknar fötter. Den högra figuren är svårast att bedöma på grund av skadorna i stenen. Det tycks vara en varelse med ett stort öga sittande i en bur där den är fjättrad med ett rep från handen-runt halsenvidare till gallret bakom den. Under armen eller tassen syns tre rundlar. Bakre burväggen ligger

11 11 ovanpå den inre kantlisten. Någon kantlist nedtill på tympanonet finns inte. Det kan vara därför som mittfiguren saknar fötter då stenmästaren verkar ha för vana att gå över kanten. Tolkningarna har varit många av vad figuren föreställer. Det beror främst på de skador som stenen har. I anteckningar från kyrkoarkivet benämns den som troll, under 1800-talet. Tidigare ändå hade den epitelet Mariastenen då man i Centralfiguren säg jungfru Maria välsignande kung Erik och hans drottning Botilda. Forshems tympanon och reliefer Västportalens tympanon Lunds domkyrka är den kyrka på svenska fastlandet som har flest romanska stenreliefer men därefter kommer Forshems kyrka (J.Svanberg F.kyrkas beskrivning sidan15) Västportalen har endast sin tympanon kvar i original, övriga delar som portalen med omgivande bågar nyhöggs när tornet byggdes om 1893.De gamla sidoposterna kan dock beskådas i kyrkans stenmuseum. Reliefens motiv har varit föremål för många spekulationer och uttydningar av innebörden. Figuren till vänster sågs som ett troll eller en asatrogen viking som försöker krossa kyrkan med sin hacka. Numera anser de flesta att det är ett självporträtt av stenmästaren och byggmästaren i en och samma person. Han sitter på sin stol och med sin pik- eller flåhacka hugger han kvadersten till kyrkbygget. Framför honom står en kyrkmodell, visserligen en basilika som ju Forshem inte är, men rent symboliskt visar det att han håller på med ett kyrkbygge. Centralfiguren föreställer Kristus iklädd krona där taggarna har omvandlats till kors. Kristus välsignar kyrkobygget med ena handen och tar med den andra emot en kalk från en man som tycks skynda mot honom. Tolkningarna av vem denne tredje man är många och några av dessa är: Han är donatorn dvs han har skänkt mark och medel för kyrkans uppförande. Han är en nyhemkommen korsriddare som har med sig den heliga Graal. Han är en ridpräst som kommer för att förrätta den heliga mässan och har därför med sig de heliga sakramenten här symboliserade av en kalk. Inget av dessa alternativ motsäger något av de andra och att mannen håller en sadlad häst i tygeln kan stämma in på alla tre. En trolig donator kan ha varit herre till Aranäs, och en sådan togs sig nog fram på häst, dessutom han ha skänkt en nattvardskalk. Flera nordiska korståg skede under denna tid - inget utesluter att det förekom korsriddare från just denna trakt. Korsriddaren och herren på Aranäs kan ha varit samma person. Under den romanska eran byggdes det närmare 600 nya kyrkor bara i Västergötland och det fanns inga möjligheter att besätta alla dessa med präster. Detta löstes med att en präst- stationerad vid en klosterkyrka ex. Husaby - tilldelades ett

12 12 distrikt där han red mellan kyrkorna enligt uppgjord turordning och förrättade gudstjänst. Inget utesluter det andra förutom att det dyker upp propåer om att mannen är Arn en helt fiktiv och modern romanfigur som inte har någon verifierbar historisk bakgrund men envist finns med bland besökares förslag på vem han är. Litteraturförteckning Boström, Hans-Olof: Panofsky och ikonologin, Karlstad University Press, Karlstad Honour Hugh & Fleming John Konsten genom Tiderna, Tidens Förlag, Stockholm 1990 Karlsson, Lennart m.fl.: Den romanska konsten, Bokförlaget Signum, Lund Kolstrup Inge-Lise : Synds- og nådeportalerne i Volsted og Gjöl i Romanske Stenarbejder 1, Forlaget hikuin, Höjbjerg 1981 Mackeprang Mouritz :Jydske Granitportaler,Andr.Fred.Höst & Söns Forlag Köpenhamn Martling, Carl Henrik: Kristusgraven på Kinnekulle sid , Skara stifts historiska sällskaps skriftserie, Skara Moltke Erik :De romanske indskrifter i Gjöl og Volsted kirker, i Romanske Stenarbejder 1 Forlaget hikuin, Höjbjerg 1981 Nancke-Krogh Sören :Stenbilleder i danske kirker, Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck, Köpenhamn 1995 Petersen Viggo:Volsted kirke Aalborg Stiftsbogtrykkeri A/S Svanberg, Jan: Medeltida byggmästare, Tidens förlag, Svanberg, Jan och Westrin, Barbro: Forshems kyrka, Skara stift Svanberg Jan : Stenmästare i Nordens romanska konst i Ikonografiska Studier(utg. gm KVHAA, Antikvariska Serien 26) Almqvist & Wiksell, Stockholm 1972 Swartling Ingrid : Passionsrelieferna i Forshem i Ikonografiska Studier (utg. gm KVHAA, Antikvariska Serien 26) Almqvist &Wiksell, Stockholm 1972 Tuulse, Armin: Romansk konst i Norden, Albert Bonniers Förlag, Stockholm Wadensjö, Bengt: Gud i Vänerland sid , Stiftelsen Värmlands museum och Värmlands Museiförening, Karlstad Icke utgivna källor Kjelllin Helge :Anteckningar förda mellan 1930 och 1950 om bland annat Botilsäters kyrka förvaras på Vestergaard Kristen : Historisk materialesamling om Gjöl kirke-hans privata dokumentation Historiska Museets länk om medeltida dopfuntar/www.historiska.se/medeltidbild/typforemal/dopfuntar/vilkamotiv.asp ArkivCentrum i Karlstad

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

Välkommen till Guldrupe kyrka

Välkommen till Guldrupe kyrka GULDRUPE KYRKA Välkommen till Guldrupe kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har

Läs mer

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer

Läs mer

Rapport Dendrokronologisk datering av långhusportalen i Källa gamla kyrka, Källa socken, Borgholm kommun, Öland

Rapport Dendrokronologisk datering av långhusportalen i Källa gamla kyrka, Källa socken, Borgholm kommun, Öland Rapport 2010-12-06 Dendrokronologisk datering av långhusportalen i Källa gamla kyrka, Källa socken, Borgholm kommun, Öland Beskrivning På slutet av 1000-talet bestämde man sig att bygga en kyrka i Källa,

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Dina kyrkor Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Att gå på vandring i ett kyrkorum kan vara som att förflytta sig genom den kristna traditionen. Genom alla

Läs mer

Årets medlemsresa: I Arns fotspår

Årets medlemsresa: I Arns fotspår Årets medlemsresa: I Arns fotspår Efter en något försenad start från Fjärås gick resan via Kungabacka och Göteborg, där ytterligare resenärer plockades upp, mot Västgötaslätten och första anhalten: förmiddagskaffet,

Läs mer

Skå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund

Skå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport

Läs mer

Välkommen till Emmaboda kyrka

Välkommen till Emmaboda kyrka Välkommen till Emmaboda kyrka Kort historik Från början fanns här endast ett församlingshem som invigdes av Biskop Ludvig Lindberg en dag i februari 1926. Klockan 3.30 tändes den elektriska belysningen

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Under golvet i Värö kyrka

Under golvet i Värö kyrka UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet i Värö kyrka Halland, Värö socken, Värö kyrka Dnr 422-1035-2011 Christina Rosén UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Historian om Sankta Claras kloster

Historian om Sankta Claras kloster Historian om Sankta Claras kloster Ture Turesson Bielke var en svensk adelsman, gift med en danska. Han levde på 1400-talet och ägde stora delar av Kalmar län och Blekinge län. Han var mycket rik och lånade

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Svenarums kyrka och församling under 900 år

Svenarums kyrka och församling under 900 år Svenarums kyrka och församling under 900 år Här i Svenarum har det troligen funnits en kyrkobyggnad sedan 1100- talet. Då hade kristendomen kommit till bygden. Den första kyrkan var kanske en liten träkyrka.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Pia Bengtsson Melin. Muralmålningarna i Marka kyrka

Pia Bengtsson Melin. Muralmålningarna i Marka kyrka Pia Bengtsson Melin Muralmålningarna i Marka kyrka Vid en större restaurering av interiören i Marka kyrka under vårvintern 2013 återfanns under putsen rester av muralmålningar från olika perioder. Att

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Jesu födelse Sankt Pauli kyrka 25 dec 2013

Jesu födelse Sankt Pauli kyrka 25 dec 2013 Juldagen Jesu födelse Sankt Pauli kyrka 25 dec 2013 Psalmer: 127:-, 124:-, 121:-, 122:3-5, 125:14-15 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1287 Söndagsskola för de yngre under predikan i rummen

Läs mer

Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem

Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem Sättna kyrka Installation av nytt värmesystem Sättna socken, Sundsvalls kommun, Medelpad Kulturmiljöavdelningen, rapport 2008: 16, Bodil Mascher Innehållsförteckning Inledning 3 OBJEKT / DNR. LÄNSSTYRELSENS

Läs mer

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 Arkeologisk kontroll samt arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning 2015 Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67 OMBYGGNAD AV KYRKA Munka Ljungby socken, Ängelholms kommun Skåne län Skånearkeologi

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Välkommen till Sjonhem kyrka

Välkommen till Sjonhem kyrka SJONHEM KYRKA Välkommen till Sjonhem kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer Bibeln i korthet Christian Mölks Bibelkommentarer Gud är evig och har alltid funnits i Fadern, Sonen och den helige Ande. Vid en väl vald tidpunkt valde Gud att ur intet skapa universum och alla levande

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL Resmo kyrka

VÄLKOMMEN TILL Resmo kyrka VÄLKOMMEN TILL Resmo kyrka KYRKORNA PÅ ÖLAND Bor man på en ö måste man kunna segla. Läget i södra Östersjön har medfört omfattande kontakter med länderna i söder. Redan under vikingatiden blev bytet av

Läs mer

Hogstad. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg. Bild 1: planritning, ur Odenbring 1993.

Hogstad. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg. Bild 1: planritning, ur Odenbring 1993. Hogstad Besiktning av kalkmåleri 2014-07-15 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Bild 1: planritning, ur Odenbring 1993. Sammanfattning Hogstad kyrka har varit försedd med kalkmålningar från tiden omkring

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

en kyrkohistorisk till kungsbacka kyrka

en kyrkohistorisk till kungsbacka kyrka en kyrkohistorisk guide till kungsbacka kyrka K u n g s b a c k a f ö r s a m l i n g Kungsbacka församlings vision: Att varje människa i Kungsbacka ska få en personlig tro på Jesus Kristus Ett särskilt

Läs mer

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 1 av 5 Läxa SO Uppgiften lämnas in v. 5 tisdagen den 31/1 till Cia. 1. Läs först texten om runor s. 2-5. 2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..! 3. Studera

Läs mer

Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården

Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården UV RAPPORT 2013:43 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården Östergötland Mjölby kommun Normlösa kyrka och socken Dnr 422-03177-2010 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2013:43

Läs mer

Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård

Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Rapport 2006:80 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Brandspår och belysning på Sunds kyrkogård Invid RAÄ 172 Sunds socken Ydre kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 2014-06-18 Dnr Ar-353-2014 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 431-2149-14 I samband med

Läs mer

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet

Läs mer

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21 2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv

Läs mer

aldrig någon trygghet hos. Och vi vet att vi en dag måste göra räkenskap för allt vi gjort.

aldrig någon trygghet hos. Och vi vet att vi en dag måste göra räkenskap för allt vi gjort. 1 13 08 18 De uträckta händerna På nattvardsbordet längst fram i vår kyrka finns den här Kristusgestalten som, håller ut sina välsignande händer. Den finns i många kyrkor och hem, och är en kopia av en

Läs mer

Kulturrådets författningssamling

Kulturrådets författningssamling Kulturrådets författningssamling Riksantikvarieämbetets allmänna råd till 4 kap. lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) samt förordningen (1988:1188) om kulturminnen m.m. (KMF) KRFS 2005:2 Utkom från

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Tångeråsa kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke.

Tångeråsa kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:4 Tångeråsa kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke Ulf Alström Tångeråsa kyrka Särskild

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

På upptäcktsfärd i kyrkan

På upptäcktsfärd i kyrkan På upptäcktsfärd i kyrkan Biskopskulla Fittja Fröslunda Gryta Giresta Hjälsta Holm Kulla Långtora Nysätra Saker som finns i (nästan) alla kyrkor Det finns vissa saker som vi kan hitta i nästan alla kyrkor.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Installation av larm i Våthuits kyrka. Våthults socken i Gislavea s kommun Jönkbpings län

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Installation av larm i Våthuits kyrka. Våthults socken i Gislavea s kommun Jönkbpings län Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Installation av larm i Våthuits kyrka Våthults socken i Gislavea s kommun Jönkbpings län 1 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 201 2:34 Anders Franzén och Britt-Marie

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Tullstorpsstenen. En av Skånelands omisteliga företeelser på Söderslätt. Klibir och Åsa reste kummel dessa efter Ulf

Tullstorpsstenen. En av Skånelands omisteliga företeelser på Söderslätt. Klibir och Åsa reste kummel dessa efter Ulf Tullstorpsstenen En av Skånelands omisteliga företeelser på Söderslätt Klibir och Åsa reste kummel dessa efter Ulf Tullstorpsstenen är fullständigt unik och minnesmärket är nästan i paritet med nationalmonumentet

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Upp 11:15 Den sjunde ängeln blåste i sin basun.

Läs mer

Mörkö kyrka. Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län.

Mörkö kyrka. Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län. Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län. Rapport 2011:47 Albin Uller Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid

Läs mer

1 november - Alla Helgons Dag Ingångsantifon

1 november - Alla Helgons Dag Ingångsantifon 1543 1 november - Alla Helgons Dag Ingångsantifon Låt oss alla glädja oss i Herren på alla helgons högtidsdag. Änglarna jublar över deras upphöjelse till himmelsk ära, de prisas tillsammans Guds Son. Inledning

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA?

Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA? Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA? Vadstena Klosterkyrka besöks årligen av många människor från hela Europa. Olika motiv för människor hit. En del människor intresserar

Läs mer

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:71 Norrby kyrka Isolering av vindsbjälklag Antikvarisk kontroll Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Historisk

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Glanshammars kyrka. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014. Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:21

Glanshammars kyrka. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014. Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:21 Glanshammars kyrka Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014 Anneli Borg Rapport 2014:21 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna

Läs mer

Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen

Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen 1957(52),s. 78-81 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_078

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Hilleshögs kyrka. Eva Wallström Rapport 2002:12. Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i

Hilleshögs kyrka. Eva Wallström Rapport 2002:12. Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i Hilleshögs kyrka Byggnadsantikvarisk kontroll, Hilleshögs kyrka, Hilleshögs socken, Ekerö kommun, Uppland Eva Wallström Rapport 2002:12 Invändig rengöring

Läs mer

10 Sönd e Tref, 3 årg 28/ Att bygga en katedral

10 Sönd e Tref, 3 årg 28/ Att bygga en katedral 10 Sönd e Tref, 3 årg 28/8 2011 Att bygga en katedral Folket sade: "Aldrig någonsin skall vi överge Herren och tjäna andra gudar. 17Herren är vår Gud. Det var han som förde oss och våra fäder ut ur Egypten,

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

Lyby kyrka. Antikvarisk rapport UTVÄNDIG RENOVERING. Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun Skåne län. Jörgen Kling

Lyby kyrka. Antikvarisk rapport UTVÄNDIG RENOVERING. Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun Skåne län. Jörgen Kling Antikvarisk rapport Lyby kyrka UTVÄNDIG RENOVERING Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:007 Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10

Läs mer

Hamrånge medeltidskyrka

Hamrånge medeltidskyrka Hamrånge medeltidskyrka av Olov Thunman Inledning Söndagen den 10 juni 1849 höll komminister Johan Erik Fillman en tacksägelse- och avskedsgudstjänst, den sista i medeltidskyrkan, dagen efter började man

Läs mer

Sävar kyrkas historik

Sävar kyrkas historik Sävar kyrkas historik Materialet till denna broschyr blev framtaget i samband med Kulturhusens dag Rum för religion den 8 september 2002. Reviderad 2006. Sävar Kyrka Redan i slutet av 1700-talet var Umeå

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

(Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde

(Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde (Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde regeringsår Anno Domini 1906 GUSTAF VASA FÖRSAMLING Tillkom

Läs mer

Aboud en stad med en urgammal kristen församling

Aboud en stad med en urgammal kristen församling Aboud en stad med en urgammal kristen församling Ordens ståthållare i Sverige, H. E. Carl Falck, reste till det Heliga landet i november och besökte bl a staden Aboud. Den kristna skolan i Aboud stöds

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

Ordning för begravningsgudstjänst

Ordning för begravningsgudstjänst Ordning för begravningsgudstjänst Klockringning Musik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/ eller vokalmusik kan utföras. Därefter kan prästen säga följande eller

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

DALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN

DALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN DALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2006:2 Anette Lund Innehåll: Inledning 3 Beskrivning och historik 4 Förutsättningar

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer