CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora

Transkript

1 CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora undertecknades 1973 i Washington D.C. och trädde i kraft 1975 CITES är en internationell överenskommelse mellan regeringar (175 parter)

2 Syftet med CITES Syftet är att se till att internationell handel med exemplar av djur och växter inte hotar deras överlevnad i det vilda Eftersom handeln med vilda djur och växter är gränsöverskridande, krävs internationellt samarbete för att skydda vissa arter från överexploatering och utrotning CITES är juridiskt bindande för de som undertecknat konventionen och man är skyldig att tillämpa bestämmelserna i den nationella lagstiftningen

3 Nationella CITES organ Förvaltningsmyndighet Jordbruksverket Utfärdar CITES-tillstånd och intyg - Rapporterar till CITES-sekretariat och EG-kommissionen - Deltar i möten (COM, CoP, SC) - Utarbetar ny nationell lagstiftning Vetenskaplig myndighet Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndighet, Naturhistoriska riksmuseet Ger råd till Jordbruksverket innan de beviljar CITES-tillstånd, deltar i möten (SRG och CoP) Tillsynsmyndigheter Tull, Kustbevakningen, Polis, Länsstyrelsen

4 EU och CITES EU genomförde CITES 1984 med förordningar som är direkt tillämplig i alla medlemsstater. Sverige blev medlem i EU1995. Rådets förordning EG 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem Kommissionens förordning EG 865/2006 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97

5 EU och CITES Utöver de tidigare nämnda grundförordningarna finns även: Kommissionens förordning (EG) nr 101/2012 om ändring av rådets förordning nr 338/97, som ersätter bilagorna A - D till denna förordning Kommissionens förordning (EG) nr 828/2011 om förbud mot import till gemenskapen av exemplar av vissa arter av vilda djur och växter

6 Konventionen EU förordningarna EU-förordningarna skiljer sig en del från CITES konventionen. Anledningen till det är främst att EU kompenserar för den stora marknad som finns inom EU. En marknad som är svår att kontrollera och som kräver särregler.

7 EU:s artlistor Inom EU så kallas bilaga I, II och III i CITES istället för A, B och C. När EU bedömt hotbilden så har vissa arter hanterats strängare än vid CITES-listningen. Exempelvis är alla europeiska rovfåglar A- listade. Dessutom har bilaga D inte någon motsvarighet i CITES. Denna bilaga innehåller arter som man måste övervaka noga för att kunna avgöra om en listning i EU-bilagorna kan bli nödvändig i framtiden.

8 Artskyddsförordning Reglerar tillsynen av CITES listade arter Införlivning av fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet Införlivning av djurparksdirektivet 1999/22 Jordbruksverket hanterar undantagen från följande förbud: 16 import, export, re-export 18 import/införsel av kräftdjur Astacidae, Cambaridae och Parastacidae 23 transport och förvaring

9 CITES Förflyttningsintyg Reglerat i artikel 9 Rådets förordning 338/97 Behövs alltid när viltfångade A-listade djur eller avkommor från viltfångade A-listade djur transporteras till en ny förvaring. Det finns ett svensk undantag för sällskapsfåglar inom Sverige, där inget förflyttningsintyg behövs. Undantaget gäller enbart sällskapsfåglar med ursprung F (W och U djur behöver ett förflyttningsintyg). Djurparksfåglar behöver dock alltid ett förflyttningsintyg om djuren själva eller deras föräldrar har levt i det vilda.

10 Prekonventionell Prekonventionell hänvisar till tiden innan arten har listats på I, II eller III. Några exempel på listningsdatum: Tiger (Panthera tigris) Annex I Gulnackad amazon (Amazona auropalliata) första listningen Annex II Annex I listning Ål (Anguilla anguilla) listad Annex II

11 Legal bakgrund B-listade arter Ett flertal arbetsgrupper inom EU håller på att tolka lagstiftningen och hur man på bästa sätt kan nå samma tillämpning inom hela EU. För B-listade arter gäller samma förbud som för A-listade exemplar om man inte kan visa lagligt förvärv.

12 Vetenskapliga institutioner Vetenskapliga institutioner enligt CITES förordningarna är reglerat i artikel 60 Kommissionens förordning 865/2006. En arbetsgrupp inom EU ser i nuläget över institutioner som faller under detta undantag och vilka instiutioner som inte gör det. Vetenskapliga institutioner i andra länder hittar man på CITES websida.