Innehållsförteckning. Påfyllning av kunskap och inspiration inom förnybar energi! Välkomna!

Transkript

1 Innehållsförteckning 3 Baltic Energy 4 Annonser 5 Projektet Baltic Energy 6-7 Ta kontroll över din elanvändning A-K Hatt 8-9 Hållbart resande i Örnsköldsviksregionen Annonser Norrländska Alger blir förnybar energi Annonser Absolicon, Joakim solklar actionhjälte inom hållbar energi Annonser Bara plus med biogas Sol & Vind, Solbergs Gård 24 Sol 25 Vind 26 Vatten Påfyllning av kunskap och inspiration inom förnybar energi! När jag sitter för att skriva inledningstexten till denna mässtidning är det mitten av oktober, en kall morgon med frost och strålande sol. Hösten har för mig alltid varit en period när det är dags att se om sitt hus inför vintern. Tilläggsisolering, nya fönster och braskamin är alla åtgärder som jag gjort i höstetid. Energikostnaden är ju en betydande del av boendekostnaden och visst känns det bra att kunna få ner den. Ännu bättre känns det om man kan använda energislag som är skonsamma mot miljö och klimat. Nya tekniska lösningar finns nu på marknaden som gör att vi kan värma våra hus och få den el vi behöver utan alltför stora utsläpp av koldioxid. Det känns viktigt för mig! I projektet Baltic Energy har vi i Västernorrland och finska Österbotten slagit oss ihop för att i våra regioner erbjuda befolkningen, såväl stora som små fastighetsägare, kunskap och inspiration inom förnybar energi. Oavsett om det är kyla, värme eller el man vill producera vill vi visa på metoder som ger mindre eller inga effekter på den globala uppvärmningen. Det är därför extra spännande att vi under vår Energimässa kommer att få ta del av finsk kompetens för utveckling mot ännu smartare energilösningar. Under mässan finns de flesta av våra medarbetare på plats och om ni funderar över något så ta gärna kontakt med oss. Vi hoppas att ni ska lyssna, inspireras och lära om förnybar energi! Välkomna! 27 Att koppla in sin anläggning på elnätet HEMAB - Ställer om från matavfall till biogas Mässprogram... Lena Krånglin/Huvudprojektledare PEFC/ Grafisk form: letsdesign.se omslagsfoto: Katarina Norström tryckt på PEFC-märkt papper hos Selma Solutions AB

2 tals kronor att spara genom enkla åtgärder Minska din energiförbrukning! Vi hjälper dig utan kostnad. Tillsammans reder vi ut viktiga frågor för energieffektivisering. Vi har exempel på företag och privatpersoner som sparat upp till 30 % på sina driftkostnader! De nya Energidirektiven innebär nya krav för oss på åtgärder, information, energikartläggning och energitjänster. Finansiering för att kartlägga Du kan få 50% av kostnaden för att utföra en en grundlig energikartläggning via ett statligt stöd (EKC). Kontakta oss. Härnösand Kramfors och Sollefteå Timrå Sundsvall Ånge Örnsköldsvik Det lönar sig! monica.friman@harnosand.se lars-erik.persson@solleftea.se marie.blumenberg@timrå.se mona.tjernstrom@sundsvall.se linn.glad@ange.se eric.forsberg@ornskoldsvik.se Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle baltic Våra samarbetspartners EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Baltic Energy är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet, Hemab och Mittnordkommittén i Västernorrland och Oy Merinova AB, Oy Katternö AB och Österbottens förbund i Österbotten, Finland. Samordnande stödmottagare (Leadpartner) är Mittnordkommittén. Projektet finansieras förutom av deltagande parter även via Botnia-Atlanticaprogrammet. Projektets tre huvudmål är Miljöanpassad kyla och värme Projektets mål är att vidare sprida de befintliga miljöanpassade och effektiva energilösningar i Västernorrland (snökyla och älvskyla) och Österbotten (sedimentvärme och lågtemperaturenerginät samt bränsleceller och mikroturbiner baserade på deponigas). Främja miljöanpassade metoder för produktion av kyla. Mikroproduktion av el Skapa ett samarbete kring miljöanpassad energianvändning mellan företag och med potentiella brukare Österbotten och Västernorrland. Långsiktigt skapa ett hållbart utbud av förnyelsebar mikroproduktion av el. Öka produktionen av egenproducerad förnyelsebar el. Öka intresset för energi-och klimatåtgärder Öka intresset för energi- och miljöfrågor och konkreta klimatåtgärder hos: Offentliga organisationer, småföretagare, fastighetsägare samt allmänhet. Utbyte mellan visitors centers med syfte att skapa besökskoncept. Projekttiden är Lena Krånglin Huvudprojektledare Mikko Pieskä Projektledare Lars Brännström Projektledare 4 5

3 Sänkt skatt för egenproducerad, förnybar el. Det är vad den sittande alliansregeringen vill driva igenom, för att främja miljön och verka för att fler hushåll ska satsa på anläggningar för till exempel solel och vindkraft. Det ska helt enkelt bli lönsammare att producera sin egen förnybara el, säger It- och energiministern Anna-Karin Hatt (c). Vad regeringen vill göra är att sänka skatten för satsningar på egenproducerad förnybar energi och att göra detta i form av en skattereduktion. Detta är vad som föreslås i budgeten för Skattereduktionen kommer att göra det mer attraktivt, framför allt för många enskilda fastighetsägare, att bli sin egen elproducent genom att installera småskalig förnybar el som solel och vindkraft. Vi utgår från den modell som den särskilda Nettodebiteringsutredningen föreslog i sitt huvudförslag, men vi kommer göra den dubbelt så generös de föreslog, säger Anna-Karin Hatt. Hon ger ett exempel på reformens effekt om den utnyttjas fullt ut. Bygger man en anläggning som kan producera kwh/år (vilket är taket för hur mycket man får dra av), kommer man kunna dra av upp till kronor på skatten varje år (avdragets storlek ska motsvara energiskatten och momsen). Ovanpå det kommer den ersättning man kan få från sitt elbolag för den el som man producerar och levererar ut på elnätet, och hur stor den blir beror på vilken överenskommelse man gör med sitt elbolag. Flera elbolag betalar redan idag betydligt mer än så, men om man räknar lågt och utgår från att elbolaget betalar 30 öre/kwh skulle det kunna innebära ytterligare minst kronor i intäkt för en fullstor solcellsanläggning. Totalt sett kan man alltså med den här reformen, om man använder sig av den fullt ut, komma att tjäna minst kronor om året, om man börjar producera sin egen förnybara el, säger hon. Anna-Karin Hatt menar att reformen innebär att fler får möjlighet att ta kontroll över sin egen elanvändning och sina elkostnader samtidigt som det bidrar till ett mer hållbart energisystem. Systemet kommer gynna både ny och befintlig småskalig förnybar elproduktion som också kommer att omfattas av reformen. Och potentialen är stor. Nettodebiteringsutredningen gör bedömningen att sänkt skatt på småskalig förnybar el kommer leda till att elproduktionen från mikroproduktionsanläggningar kan öka med drygt 100 procent. Att vi nu kan genomföra en reform som kan leda till att antalet mikroproduktionsanläggningar fördubblas är väldigt bra för både samhället och miljön. Den föreslagna reformen beräknas också kunna bidra till att vi kan nå våra energi- och klimatmål. Men hur pass enkelt eller svårt är det i praktiken för dem som vill satsa på egenproducerad el, att göra det? Det är relativt enkelt. Dessutom har regeringen sedan tidigare infört ett investeringsstöd för dem som vill sätta upp egna solceller, där man kan få upp till 35 procent av kostnaden för solcellsanläggningen medfinansierad. Ansökan görs hos länsstyrelsen och vägledning finns att få både hos Energimyndigheten och hos de kommunala klimat- och energirådgivarna. Anna-Karin Hatt pekar på en positiv utveckling för den förnybara energin i Sverige. Sedan alliansregeringen kom till makten har den ökat kraftigt. Elen från bionenergi har ökat med 50 procent och elen från vindkraft med 700 procent. Idag är nästan hälften av all energi som produceras i Sverige förnybar vilket är bäst i hela EU och bland de bästa i världen. Regeringens tydliga mål och långsiktiga spelregler bidrar till att vi kan nå ett klimatneutralt samhälle 2050 och fossilfria transporter Det är viktigt att fortsätta ställa om till ett mer hållbart energisystem där hälften av energin ska komma från förnybara källor Text & foto: Olof Wigren 6 7

4 Hållbart resande i Örnsköldsviksregionen har startat lovande hallbartresandeornskoldsvik.se Text & foto: Olof Wigren Minskad påverkan på miljön genom ökat kollektivt resande och att oftare ta cykeln i stället för bilen, är bland det viktigaste som Örnsköldsviks kommuns EU-projekt Hållbart Resande syftar till. Redan efter drygt halva projekttiden kan vi konstatera mycket bra resultat, men att förändra vanor och skapa nya attityder är en långsiktig process, säger projektledaren Helena Näsström. Det senaste året har Örnsköldsviksborna sett nya pendlarparkeringar anläggas, utvalda personer har fått åka gratis buss och tåg till och från jobbet under en månad, cyklister räknas automatiskt vid det gamla Stationshuset intill inre hamnen. Och det här är ändå bara en del av allt som skett och sker för att främja hållbart resande. Om fler kör mindre bil och i stället väljer att åka buss, tåg eller att cykla är miljövinsten stor. Det vi gör är att skapa bättre förutsättningar för att fatta sådana val och att upplysa om fördelarna med att göra dem. Inte med pekpinnar utan med information och morötter. Helena Näsström berättar att projektet, som har flera samarbetspartners och medfinansiärer, inleddes sommaren 2012 och pågår fram till 1 juli I takt med att arbetsmarknadsregionen blir allt större ville vi att hållbart resande ska bli en naturlig del av den. Det finns så mycket man kan göra och som ger stora effekter ju fler som blir delaktiga i det. Vi vill visa på möjligheterna och medverka till kloka beslut och nya vanor. Kan vi skapa ett större engagemang för de här frågorna är alla vinnare. Flyttbara cykelställ har placerats ut. Dels för att kunna utöka cykelparkeringarna där det funnits stora behov, men också för att testa en ny parkeringsplats och utvärdera om en permanent cykelparkering ska anläggas. Under sommaren har projektet också erbjudit gratis cykelservice och besiktning av cyklar till en mindre summa. Personer som söker arbete efter Botniabanan har kunnat bli testresenärer under en månad och fått åka gratis till mot att sedan dela med sig av sina erfarenheter. På samma sätt har personer valts ut som under en månad får åka gratis buss på en viss sträcka och sedan berättat om det förändrat deras resvanor. Här har 97,5 procent av testresenärerna svarat att de kommer att fortsätta åka buss, 76,2 procent att testresenärsaktiviteten gjort att oftare tar bussen till och från arbetet och att 95,2 procent planerar att ta den även i vinter. Men man ska som sagt se det här över lång sikt. Det kan ta flera år att nå de riktigt breda och höga målen. Därför hoppas vi kunna söka medel för att förlänga projektet, när Hållbart Resandes nuvarande projektperiod löper ut nästa år, säger Helena Näsström. Fakta K K Pendlarparkeringen vid E4 i Överhörnäs är en av totalt elva i kommunen. Den har tio platser och är helt gratis, Helena Näsström är projektledare för EU-projektet Hållbart Resande Cykelbarometern vid gamla stationshuset i Örnsköldsvik är den ena av två barometrar som satts upp under tiden projektet pågått. Antalet cyklister registreras varje dag, året om. Pendlarparkeringar i Örnsköldsviks kommun Björna (6 platser), Bredbyn (8), Gideå (4), Husum (39), Kubbe (4), Mellansel/Bobergsstugan (6), Överhörnäs (10), Resecentrum norra (49), Resecentrum Örnsköldsvik (149), Skorped (4), Sidensjö (4). Samarbetspartners och medfinansiärer i Hållbart Resande-projektet Härnösands kommun, Kramfors kommun, Nordmalings Kommun, Landstinget Västernorrland, Länsstyrelsen Västernorrland, Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, Trafikverket Region Mitt, Tillväxtverket, Be Green Umeå - Umeå Kommun, Energimyndigheten - Uthållig kommun. 8 9

5 FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT RENHÅLLNING HEMAB jobbar för ett... Långsiktigt hållbart samhälle och att inte använda mer resurser än vad som återskapas. BIOGAS Vi jobbar för att utvinna energi genom omhändertagande av matavfall och avloppsslam antingen genom egen biogasproduktion eller leverans till annan producent av biogas. Mittnordenkommittén Mittnordenkommittén samarbetar med avsikt att främja hållbar uveckling och tillväxt i Mittnorden baserad på historisk och kulturell samhörighet och gemensamt regionalt utvecklingsintresse. Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst. VINDRAFT Vi jobbar för ytterligare ett vindkraftverksprojekt. Vindkraft som i det närmaste är en helt ren klimatsmart och förnybar energikälla. HÄRNÖSANDS ENERGIPARK Är en plats där småskaliga ännu inte fullt konkurrenskraftiga anläggningar för el- och värmeproduktion kan byggas, testas och få avsättning för sin energi. I samverkan med Mittuniversitetets och Yrkeshögskolans utbildningar och forskning samt Lumicums laboratorium bidrar vi till att Härnösand blir en auktoritet inom utveckling av ny energi. ALGER HEMAB och Algkraft driver ett spännande odlingsprojekt där främsta målet är att framställa bioolja som drivmedel. Alger med dess unika egenskaper för tillväxt och förmåga att binda olja kommer definitivt att vara en betydande del av framtidens energianvändning både som drivmedel och värme. Mittnordenkommitténs prioriterade områden för gränsöverskridande samarbete är: att stärka innovativa och företagsamma miljöer att förbättra de östvästliga kommunikationerna att främja kultur- och upplevelsenäringarna och nordisk gemenskap att utveckla miljöteknik och förnyelsebar energi Vill du veta mer? Titta in på

6 Norrländska alger blir Sedan 2012 har Hugo Wikström, Algkraft, i Härnösand odlat alger med syfte att producera vegetabilisk olja och förnybar energi. Ett intressant projekt som nu beviljats 1,5 miljoner kronor för fortsatt utveckling och som kan innebär en miljö- och kostandseffektiv lösning för algodling i nordiskt klimat. Hugo Wikström har alltid varit intresserad av miljöfrågor. Hans intresse för algodling väcktes då han fördjupade sig i EU s direktiv om att 10 procent av alla fossila bränslen skall vara utbytta mot förnybara alternativ år 2020 och att odlingsbar mark inte får användas i omställningsarbetet. -Jag visste att USA redan på 50-talet forskat på alger och dess förmåga till högeffektiv fotosyntes och tillväxten av biomassa som kan förvandlas till olja. USA gjorde det i försvarssynpunkt för att kunna själva kunna producera olja men vi måste göra det för miljön. Jag började fundera på hur det ser ut i resten av världen idag och vad man skulle kunna göra här, berättar Hugo som tidigare jobbat inom IT-världen men alltid hyst en nyfiken innovatör inom sig. förnybar energi algkraft.se Tillsammans med professor Nils Ekelund som vetenskaplig rådgivare genomförde Hugo Wikström ett flertal lyckade tester av algodling vid Härnösands Energipark Testerna var lyckosamma och visar att det norrländska klimatet är alldeles ypperligt för algodling i den typen av uppblåsbara växthus som skall användas. Det är ett kombinerat system med extra koldioxid som gör att algerna skyddas från bakterier och det behövs inte så mycket energi för att odla i dessa växthus, säger Wikström. Text & foto: Katarina Norström De långa ljusa perioderna med många soltimmar från april till september gör att produktion av vegetabilisk olja plötsligt blir en angelägenhet för hela Sverige. Inte bara för Skåne med sina rapsfält. -Med tanke på att odlingsbar mark inte får användas i EU s omställningsarbete mot förnybar energi är växthusen en bra lösning då de i princip kan stå var som helst, säger Hugo. Nu har Hugo Wikström, Algkraft och det kommunala energi- och miljöföretaget HEMAB i Härnösand beviljats 1,5 miljoner kronor av Jordbruksverket genom Leader och EU att under undersöka möjligheterna till kommersiell algodling i nordiskt klimat för att producera olja som förnybar energi. Projektet kommer att genomföras i Härnösands Energipark och på Nordviksskolan där det skall byggas två bassänger på respektive plats. Något som ökar kunskapsspridningen ytterligare. -Det känns oerhört kul att få lägga sin kreativa energi på green tech och spännande att få vara med i utvecklingen av ett hållbart samhälle, säger Hugo Wikström

7 Egen el från världens bästa solcellsmoduler Ett hållbart landsting för allas liv och hälsa Tidigare har solceller kombinerat med solavskärmning installerats vid Sollefteå sjukhus. Nu är det dags att nyttja solens möjligheter vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. JN Solar solcellsanläggningar Kontakta oss för kostnadsfri offert! jnsolar.se Landstingets mål är att öka andelen egenproducerad förnybar el till fastigheterna. Ett statligt investeringsstöd gör att vi kan installera solceller för produktion av solel vid Sundsvalls sjukhus. Tak i söderläge kommer att täckas med kvadratmeter solpaneler Investeringen kostar totalt 3,5 miljoner kronor Effekten är på 150 kilowatt Årlig produktion beräknas till kilowattimmar. Vi fortsätter att fira års-jubileum! Prisbelönt Miljöföretag! Auktoriserad återförsäljar e av Ekofiber - det miljövänliga isoleringsmaterialet REA upp till 50% rabatt på alla våra beg. produkter Återvinning är bra för miljön och billigt för dig Försäljning av begagnat byggmaterial: fönster, dörrar, köksinredningar, takplåt, virke med mera. Nu finns vi på nya lagret i Prästmon! Lager av gamla ting med kulturhistoriskt värde: spegeldörrar, vedspisar med mera Totalentreprenader på rivningsobjekt Snickeriarbeten Asbest och PCB saneringar Isoleringsarbeten Tel: Tel: Mob: % rabatt på Ekofiber - det miljövänliga isoleringsmaterialet! Läs mer på

8 Joakim solklar actionhjälte inom hållbar energi Text & foto: Katarina Norström Ett av de världsledande företagen inom solenegiteknik finns i Härnösand. Absolicons grundare Joakim Byström har sedan barnsben varit uppfinnare och med sitt brinnande intresse och fascination för solen som den enda hållbara energikällan erövrar han nu världen med sin uppfinning ett solfångartråg. En unik och effektiv kombination av solceller och solfångare. När vi träffas på Absolicons kontor i Härnösand berättar Joakim med en genuin hängivelse om skillnader mellan teknikerna i solcellspaneler och solfångare. Om hur han, tillsammans med några kamrater, skissade ner något på en servett på en trettioårsfest för ett antal år sedan som kom att visa sig vara en bärande idé. Vägen från servettskissen tog dock några år med många timmar i ett forskningsprojekt som i sig resulterade i cirka femton forskningsrapporter som alla kom att peka på att de var på rätt väg. - Alla vi som jobbade i projektet har hållit ihop från högstadiet när vi var med i samma uppfinnarförening som träffades varje vecka. Det var också de som var med och byggde upp Absolicon, berättar Joakim. Den första beställningen på en tolv kvadratmeter stor anläggning fick de av Länsstyrelsen. Den installerades på Skule Naturrum och blev grundplåten för företagets fortsatta utveckling. - Det land som installerat mest solceller är Tyskland. Där har bönder och privatpersoner investerat i solceller på sina tak och åkrar. En solig vårdag 2012 kom hälften av all eleffekt i Tyskland från solceller den installerade effekten motsvarar 22 kärnkraftreaktorer. En fantastisk utveckling som skett på bara fem år, säger Joakim. Absolicon har också haft stor framgång på världsmarknaden med ett flertal stora installationer i länder som Chile, Argentina, Spanien och Indien. Nyligen utsåg Sustainia 100 Absolicon till en av de tio bästa, av hundra, innovativa och slagkraftiga lösningar när det gäller hållbar utveckling. - Ni är äkta actionhjältar inom hållbar utveckling. Era lösningar visar att vi kan bygga samhällen som både är miljömässigt och ekonomiskt uthålliga, hälsade juryordföranden Arnold Schwarzenegger i ett e-postmeddelande till de utvalda inför utdelningen i London. Absolicon X10 som solfångaren heter har en mängd viktiga fördelar i jämförelse med solceller och vanliga solfångare. Den har högre verkningsgrad på vintern, följer solen under dagen och fångar in mer solenergi och tack vare trågets form bättre möjlighet att reflektera solens strålar. Den har en jämnare fördelning under året och 20 procent av energiutbytet blir till el. Den solenergi som inte omvandlas till värme blir till elektricitet. På Gudlav Bilderskolans tak i Sollefteå sitter en 270 kvadratmeter stor anläggning. Det är också i Sollefteå, på Gerdins, som många av delarna till solfångartrågen produceras. - Det är viktigt att ha bra leverantörer och vi jobbar med de världsledande. Produktionen av våra solfångartråg har bara en fjärdedels miljöpåverkan i jämförelse med vanliga solceller och solpaneler, säger Joakim som nyligen ombildat bolaget och idag helt äger sitt företag. Tidigare var Absolicon styrt av investerare och kunde inte själva helt påverka utvecklingen i den riktning de önskade. Nu är förhoppningen att uppmärksamheten ska leda till att Absolicon hittar industriella partners och kapital för att kunna ta nästa utvecklingssteg och bygga en solfångarfabrik

9 Energibyar Byautveckling mot energisjälvförsörjning i österbottniska landskap Vasa Energy Institute Teknologicentrum Merinova i Vasa fokuserar på energiteknologi Teknologicentrum Merinovas främsta uppgift är att på olika sätt stöda energiteknologiföretagen och energibranschen i Österbotten. Projektets målsättning är att grunda energibyar, till vilka man utformar en plan som strävar till energisjälvförsörjning. Med benämningen by menar man i detta avseende ett avgränsat område som kan vara en gårdsgrupp, större byacentrum eller ännu bredare område, eller ett helt nytt bostadsområde. Avsikten är, att byarnas energiförsörjning i framtiden grundar sig på områdets egna förnyelsebara energikällor. För att främja användningen av dessa är avsikten att utforma en individuell koncept- och handlingsplan och tidtabell, vars förverkligande områdena även i mån av möjlighet förbinder sig att följa. Läs mer om projektet på, energiby.novia.fi/se Exempel på konkreta aktiviteter är bl.a.: Planering och genomförande av forsknings- och utvecklingsprojekt Stärkandet av forskningsinfrastrukturen samt öka samarbetet mellan företagen och högskolorna Stimulera ungdomens intresse för naturvetenskapliga ämnen och energibranschen Skapa kontakter, närvaro och omsättning på nya växande exportmarknader Främja användningen av förnybar energi i landskapet. Koordinering av energiklustret EnergVaasa Nordens ledande koncentration av energiteknologiföretag, torsdag 14/11 Trångsviken Biogas Under perioden fungerar Merinova även som koordinator för det nationella energiklustret Framtidens energiteknologier inom ramen för det nationella kompetenscentra programmet OSKE. baltic Foto: Åsa Hedman

10 Bara plus med biogas Hans-Peter och Monica Eriksson i Trångsviken värmer lantbrukets byggnader med biogas från sina kors gödsel. Målsättningen är att bli helt självförsörjande på energi. Lägda gård i Rönningsberg några kilometer från Trångsvikens centrum har milsvid utsikt åt alla håll. Jordbruket har drivits i många generationer och tillhör en av de få bondgårdar som går mot strömmen i en tid då mjölkbönderna blir allt färre. Gården som har plats för ett 70-tal mjölkkor är KRAV-certifierad och trots kärva tider ser Erikssons tämligen ljust på framtiden. En viktig drivkraft är att få till ett slutet kretslopp på energisidan. Redan nu är paret helt självförsörjande på värme och till 60 procent på el. Förklaringen är biogasanläggningen som firar två år till jul. Hans-Peter tar med mig ut i lagården och tillbyggnaden där tanken står. Den platsbyggda behållaren rymmer 300 kubikmeter och består av en vanlig gödseltank som sprutisolerats med polyretanplast. Runt omkring är det rent och prydligt, en mängd slangar av olika dimensioner går mellan tanken och andra behållare. Hela systemet är datorstyrt men funkar även med manuell drift. Själva installationen gick på 2,8 miljoner kronor, där 50 procent utgörs av bidrag från EU:s jordbruksfond. Tack vare att vi byggde själva kom vi nog undan en miljon billigare än om vi lejt, menar Hans-Peter. Från tanken går själva gasen i en ledning ett 50-tal meter under gårdsplanen till en behållare i form av ett flexibelt gummitält och därifrån vidare till en annan byggnad där en del av gasen omvandlas till elektricitet med hjälp av en stirlingmotor, medan resten går direkt till en gaspanna. Text & foto: Åsa Hedman Fakta K K Lägda gård: 70 mjölkkor 55 hektar åker (men brukar totalt 115 ha) 400 hektar skog Biogasen ger kwh energi/år Elverket ger kwh el/år I samma rum finns också en experimenthörna där Hans-Peter tillsammans med forskare från Göteborg håller på att försöka ta fram syntetisk diesel. Om vi lyckas med det, kan vi köra både bilar och jordbruksmaskiner på egentillverkad diesel, utan att några motorer behöver byggas om. Närmare i tiden ligger idén om att kunna ta emot slaktavfall och fiskrens för rötning, men för att det ska kunna bli av behövs det investeras i en lokal hygieniseringsanläggning i länet. Att Hans-Peter har ett genuint intresse för teknik och innovationer spelade en stor roll när han och Monica beslöt sig för att satsa på en biogasanläggning. Han gillar att bygga om och förbättra, liksom att hålla koll och hitta största möjliga effektivitet. I lagården används till exempel en mjölkningsrobot och större delen av byggnaderna är övervakade med videokameror som är kopplade till datorer i arbetsrummet. Vi kan starta gaspannan från Thailand om vi vill, berättar han. Men vedpannan är kvar för säkerhets skull, den ger även stödvärme när det är riktigt kallt. Hans-Peter räknar med att biogasinvesteringen ska ha betalat sig om 8 till12 år. Men påpekar att det finns ytterligare ekonomi med biogasen - den rötade gödseln ger mer lättåtkomlig näring och är lättare att sprida på åkrarna. Och den ved som de tidigare använde till uppvärmning kan de nu sälja istället. På sikt hoppas paret också kunna använda spillvärmen till njutning på hög nivå. Tänk dig ett litet inglasat spa här uppe på taket, där man kan ligga i bubbelbadet och käka egna jordgubbar från växthuset redan i april

11 Sol & vind på Solbergs gård solvinnare.se Tomas Eklund har varit intresserad av alternativ energi så långt tillbaka han kan minnas. För ett och ett halvt år sedan kunde han förverkliga drömmen om ett eget vindkraftverk och i januari installerade han en solcellsanläggning. Vindkraftverket syns på långt håll trots att det är rätt blygsamt, inte minst i förhållande till de omstridda och betydligt högre vindkraftsnurror som efter hand reser sig i norrlandsskogarna. Tomas Eklunds vindkraftverk ligger på hans egen gård i Undrom, de som i första hand skulle kunna störas av ljudet när det blåser är han själv och hustrun Ingrid. Men för mig känns det bara tryggt att höra svischet från vingarna, säger Ingrid. Grannarna har inte heller klagat utan mest varit intresserade av om det fungerar eller bär sig. Bägge frågorna är högst relevanta. Tomas sticker inte under stol med att det varit en hel del problem med gårdsverket. Det tog tid innan det fungerade som det skulle, en del delar har fått bytas ut och det blåser inte lika mycket som han trodde. Men han ångrar sig ändå inte ett ögonblick. Det var en gammal dröm jag hade och det är trots allt en investering för framtiden. Han tycker inte att han slängt några pengar i sjön. En del köper bilar för flera hundratusen som tappar i värde ganska snabbt, jag valde att köpa ett vindkraftverk istället, säger han. Men om han ska ge sig på att råda andra som funderar på att investera i egen elproduktion rekommenderar han hellre en solcellsanläggning. Sina egna solceller monterade han i januari i år och sedan har anläggningen bara tickat på. Fakta K K Vindkraftverket Installerad effekt: 10 kw Kostnad: Ca kr Bidrag: inget Solcellerna Installerad effekt: 2 kw Kostnad: kr + moms Bidrag: 35 % (tom 2016 Den känns väldigt lugn och säker och har inga rörliga delar som kan gå sönder, säger han. Bästa månaden hittills var under maj då anläggningen producerade 290 kilowattimmar. Strömmen från vindkraftverket och solcellerna går direkt till elskåpet och hjälper till att värma lokalerna till den konferensanläggning som paret Eklund driver. Bostadshuset värmer de med ved. Ja, det känns vettigt att kunna använda flera olika energislag för el och värme, menar Tomas som vurmat för förnybar energi ända sedan ungdomen. Men kostnaden har avskräckt. Att han sålde sin inarbetade biodlingsverksamhet och samtidigt ärvde en del pengar innebar att drömmen till slut kunde bli verklighet. Hans drivkraft handlar inte enbart om att trygga den egna energiförsörjningen utan lika mycket om en känsla av ansvar. Jag vill kunna känna att jag lämnar något bra efter mig till kommande generationer, det går inte att blunda för att både olja, kol och kärnkraft är ändliga resurser som dessutom ökar CO2-utsläppen. Det lilla jag som enskild människa kan göra är kanske en droppe i havet, men ändå något. Jag vill inte lägga mig platt och se på hur stora monopol bestämmer vilken energi som ska användas och vad den skall kosta. Jag tror många går i liknande tankar, för egen del är jag tacksam över att jag till slut har fått möjligheten att sjösätta mina planer. Text & foto: Åsa Hedman 22 23

12 Sol Vind Solceller omvandlar energi i solinstrålningen till elektricitet. En modul består av ett antal solceller och kan monteras på t.ex. taket på ett hus. En stor fördel med solkraft är att elproduktionen kommer väldigt nära användaren. Solelproduktionen är proportionell mot solinstrålningen, dvs. ju mer solen lyser desto mer elektricitet produceras. Tekniska krav Säkerställ att samtliga komponenter i solcellsanläggningen är CE märkta. Det finns en internationell IEC standard för solcellsmoduler: IEC kristallina solceller IEAC tunnfilmssolceller Det är rekommenderat att välja moduler som uppfyller denna eller motsvarande standard. Bygglov Solcellsmoduler är inte upptagna som bygglovs- eller anmälningspliktiga i Plan- och Bygglagen. Om modulen monteras på byggnader så att byggnadens fasad väsentligen förändras, kan bygglov krävas. Men ligger modulen på taket, i samma vinkel, så behövs inget bygglov. Det finns utrymme för tolkningar varvid det alltid är bra att ta kontakt med sin kommun. Under åren har regeringen avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller med syftet att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom energiteknikområdet. Vem kan få stöd? Stödet ges till alla typer av aktörer, såväl företag som offentliga organisationer och privatpersoner. Stöd kan fås för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel/ solvärmehybridsystem. Installationen ska vara slutförd senast 31 december Stödnivån från och med den 1 februari 2013 är maximalt 35 % av investeringskostnaden. Det finns en övre gräns för stödet. Blanketter för detta finns att ladda ner på Energimyndighetens hemsida och det är Länsstyrelsen som handlägger inkomna ärenden. Läs mer: Vindkraft innebär att när luftmassor håller olika temperaturer skapas luftströmmar, vars rörelseenergi kan omvandlas till elenergi via en generator i ett vindkraftverk. Tekniska krav Vindkraftverk ska vara CE-märkta. Det innebär att tillverkaren eller importören intygar att regelverkens hälso- och säkerhetskrav uppfylls. För vindkraftverk med en turbindiameter på mindre än 16 meter, gäller standarden SS-EN , lika de internationella standarden IEC Sedan 2011 finns en konsumentmärkning för små vindkraftverk. Den är framtagen inom IEA Wind. ( I märkningen framgår provresultat för elproduktion, ljud och hållbarhet. Följande dokumentation bör du som köpare kräva från säljaren av vindkraftverket: Uppgifter (helst typcertifikat enligt IEC) där det ska framgå för vilka vind- och klimatförhållanden som verket är konstruerat för Bruksanvisning inkl. säkerhetsanvisningar, ritningar och annan dokumentation som krävs för att du ska kunna installera, använda och underhålla anläggningen. Vind-effekt-kurva Uppgifter om verkets ljudnivå De eltekniska uppgifterna som behövs för att elnätsföretaget ska kunna lämna en offert till dig för anslutning till elnätet. AMP-blankett Läs mer: Vindkraft bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk Bygglov krävs för att uppföra vindkraftverk som: är högre än 20 meter över markytan placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än kraftverketshöjd över marken monteras fast på en byggnad har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter Om anläggningen kräver bygglov söks detta hos kommunens byggnadsnämnd som prövar ansökan och platsens lämplighet för vindkraft

13 Vatten I ett vattenkraftverk omvandlas vattnets lägesenergi till elektricitet. Vatten som strömmar från en högre till en lägre nivå, passerar en turbin och trycker på turbinbladen som börjar rotera. Turbinen driver en generator där elen alstras. Tekniska krav Komponenter och/eller anläggningen ska vara CE-märkta. Det innebär att tillverkaren eller importören intygar att regelverkens hälso- och säkerhetskrav uppfylls. Tänk på detta om du funderar på att satsa på småskalig vattenkraft. Om jag äger hela fallrättigheten. Vilken fallhöjd som kan utnyttjas. Vilken medelvattenföring vattendraget har. Om investeringen ger tillräcklig avkastning. Det ställs höga krav på att nyetablera ett vattenkraftverk. Finns det däremot redan ett verk som inte används så blir förutsättningarna lite annorlunda. Eller om undantaget från att ansöka om tillstånd, kan motiveras. Miljöbalken, 11 kap 2 - berör och definierar vattenverksamhet Ansökan om tillstånd Börja med att ta kontakt med Länsstyrelsen, med begäran om ett tidigt samråd samtidigt som en träff ordnas med närmast berörda allmänhet. Efter genomfört samråd tar Länsstyrelsen beslut om huruvida planerad vattenverksamhet medför betydande miljöpåverkan eller inte. Det blir nästan alltid ett utökat samråd som sker med olika myndigheter. Efter genomfört utökat samråd färdigställs Miljökonsekvensbeskrivningen som ska bifogas till tillståndssansökan för vattenverksamheten till Miljödomstolen. Att koppla in sin anläggning på elnätet Det du behöver göra är: Att anmäla produktionsanläggningen till ditt elnätsföretag. Att försäkra dig om att installationsarbetet utförs av en behörig elinstallatör. Att se till att produktionsutrustningen är CE-märkt. Att du söker tillstånd som behövs för respektive produktionsutrustning. Anmälan till elnätsbolag och elhandelsbolag Om du installerar egen elproduktion och kopplar det till nätet, måste du alltid göra en anmälan till ditt elnätsbolag. Anmälan ska göras innan du kopplar in din produktionsanläggning. Det är elnätsbolagets ansvar att mäta och leverera el till och från konsument och producent inom sitt geografiska område. Elnätsbolagen har också möjlighet att köpa den el som du matar ut på nätet. Vill du sälja el, behöver du teckna avtal med ett elhandelsbolag innan du startar produktionen. Priset kan vara fast eller följa spotpriserna på elbörsen. Du kan själv välja fritt vilken elhandlare du vill samarbeta med. Elnätsbolag: Äger elnätet och mäter elen Elhandelsbolag: Köper och säljer el. Mikroproducent Vid mikroproduktion produceras oftast mindre el än du gör av med. Inmatningen till elnätet överstiger inte uttaget från elnätet under ett kalenderår. Den el som du producerar använder du i din egen bostad och köper på det sättet mindre el från elnätet. Om elproduktionen är större än uttaget ändras villkoren från mikroproducent till småskalig elproduktion. Då gäller andra regler.mikroproduktion ansluts till lågspänningsnätet 230/400V. Du behåller din säkringstariff. Den befintliga elmätaren byts ut av elnätsbolaget. Högst 63 A säkring Maxeffekt på 43,5 kw Anslutningskostnader: Alla anslutningar, som förorsakar utbyggnader av elnätet skall bära sina kostnader själva. Därför tar elnätsbolagen ut en anslutningsavgift, beroende på hur stora investeringar som behöver göras i nätet. Är du vanlig elnätskund brukar anslutningar upp till 25 A, ca17 kw, inte innebära någon extra kostnad. Vid byte till större servissäkring får man normalt betala en engångsavgift motsvarande mellanskillnaden i anslutningsavgifter. Anslutningsavgifterna för olika säkringar hittar du på respektive elnätsbolags hemsida På din elnätsfaktura ser du vilken servissäkring din fastighet har idag. Om mätarsäkringarna inte tillåter en så stor produktionsanläggning som var tänkt och det inte går att utvidga abonnemanget tillkommer kostnader för de åtgärder som elnätsföretaget måste genomföra i sitt nät

14 Härnösand ställer om - från matavfall till fordonsgas Härnösand blir den första kommunen i Norrland som inför insamlingssystemet flerfackskärl för sopsortering anpassat för villor, fritidshus och mindre verksamheter och som gör avfallshanteringen enklare för kunden. Matavfallsinsamlingen är obligatorisk och kommer i första skedet att komposteras för att återvinna näring. På sikt skall matavfallet förvandlas till biogas. Viktiga åtgärder för att nå miljömålen. Sverige har ett miljömål att samla in 50 procent av matavfallet och återvinna det via biologisk behandling. Idag sker detta i 160 kommuner av landets totalt 290. I Härnösand har man nu tagit ett steg mot att, på sikt, förvandla matavfall till biogas. Ett arbete som kommer att ta lite tid men redan under våren 2014 börjar den obligatoriska insamlingen av matavfall från villor och fritidshus. Även flerfamiljshus och verksamheter kommer att vara med och sortera ut matavfallet när det är infört i hela kommunen år Matavfallet ska till att börja med komposteras vid Älands avfallsanläggning för att återvinna näring tillbaka till kretsloppet. Totalt producerar Härnösandsborna cirka ton matavfall per år och renhållningsingenjör Cathrine Edholm är optimistisk; -Jag tror att vi kommer att kunna nå riksmålet. Men det gäller att vi ger våra kunder bra information nu när vi ska göra denna omställning så att hushållen blir noggranna i sin sortering så att vi får rätt renhet på komposten, betonar Cathrine som är projektledare för matavfallsinsamlingen. Att sortera ut matavfallet är ett steg i ledet mot ett mer hållbart samhälle. Matavfall innehåller mycket energi och näring och istället för att förbränna avfallet, så är det bättre att återvinna energin och föra näringen tillbaka till kretsloppet. Hushållen kommer under våren att få kärl för matavfall och brännbart som ingår i den obligatoriska sophanteringen som hämtas var fjortonde dag. Samtidigt erbjuds nya sorters kärl, så kallade flerfackskärl för de kunder som även vill få förpackningar (pappers-, metall- och plastförpackningar, färgat och ofärgat glas) samt tidningar hämtat direkt hemma vid husknuten. I de nya flerfackskärlen finns även fack för matavfall och brännbart så det blir samma antal kärl jämfört med den kund som bara vill ha matavfall och brännbart hämtat. Med de nya flerfackskärlen kommer det att bli enklare att sortera hemma och man slipper åka till återvinningsstationer med sitt skräp. Arkivbild - Vi har redan fått många positiva reaktioner på det nya systemet och våra kunder ser fördelana. Det har också visat sig på andra orter i Sverige där man redan infört systemet att det blir en avsevärd skillnad. Folk blir ännu mer medvetna och slänger sitt avfall på rätt ställe med detta insamlingssystem vilket leder till mindre mängd sopor som behöver gå till förbränning, säger Cathrine. Nästa steg i HEMAB s arbete mot ett mer hållbart Härnösand är en egen biogasanläggning som både kan röta matavfall och avloppsslam och där gasen sedan ska uppgraderas till fordonsgas. Uppgradering av gas innebär att man tar bort koldioxiden för att få upp metanhalten till minst 97 procent för att klassas som fordonsgas. Pär Marklund, projektledare i energiteknik på HEMAB berättar om den eventuella investeringen som på sikt skulle kunna minska koldioxidutsläppet med 900 ton per år. -Vi har tagit fram ett koncept och kostnader för en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. En budgeterad investering på 33 miljoner kronor, säger Marklund som inom några veckor väntar svar från Energimyndigheten om beviljande av stöd på 13 miljoner kronor. Först då kan ett beslut fattas. En anläggning för samrötning skulle totalt behandla 5000 ton substrat per år och producera cirka normalkubikmeter fordonsgas vilket motsvarar lika många liter diesel eller bensin. En fordonsomställning i Härnösand skulle då kunna bli möjlig om en tankstation med biogas etablerades. - Kanske måste de offentliga aktörerna gå före i omställningsarbetet för att skapa en efterfrågan, säger Marklund. En biogasanläggning i Härnösand skulle vara en mycket bra miljöåtgärd som sluter kretsloppen i kommunen och kanske också bidrar till att Härnösand går i bräschen när det gäller fordonsgas och blir något av länets miljömecka på den fronten. Text & foto: Katarina Norström 28 29

15 Program Fredag Energimässa 8 november 2013 Hallstaberget Sollefteå Mässan öppnar Elisabet Lassen, Kommunalråd i Sollefteå hälsar välkommen Energieffektivisering och förnybar energi Jan Lindberg, energicontroller och Olle Bertilsson, miljöchef Landstinget Västernorrland Omställning till förnybar energi Maria Wetterstrand fristående grön samhällsdebattör och tidigare språkrör för Miljöpartiet Mässlunch i hotellets restaurang Workshops parallella program Solenergi Lars Andrén Lars Andrén blandar viktig kunskap om solenergi och kloka tankar om förnybar energi och med en hel del eftertanke vad gäller vår energianvändning. Lars Andrén är ordförande i Svensk solenergi, energiexpert på Vi i Villa och en flitigt anlitad föredragshållare. Biogas Andreas Hägglund Lrf Hur produceras biogas, vilken potential finns i olika råvaror, vad kan gasen användas till? Vilka kan vara med i ett samarbete med produktion av biogas? Andreas Hägglund, LRF Jämtland. Jobbar med utveckling av förnybar energi hos landsbygdsföretagare. Tidigare Energikontoret i Jämtland. Program Lördag Energimässa 9 november 2013 Hallstaberget Sollefteå Kollaps Livet vid civilisationens slut David Jonstad Alla civilisationer har ett bäst före-datum. Så även vår industriella civilisation. Sinande olja, klimatförändringar och krympande ekonomier är tecken på att stora förändringar är på gång. Vad är det vi har att vänta? Om vår civilisationen faller, vad uppstår i dess ställe? David Jonstad är redaktör på Klimatmagasinet Effekt och författare till boken Kollaps Livet vid civilisationens slut Solenergi Lars Andrén Lars Andrén blandar viktig kunskap om solenergi och kloka tankar om förnybar energi och med en hel del eftertanke vad gäller vår energianvändning. Lars Andrén är ordförande i Svensk solenergi, energi-expert på Vi i Villa och en flitigt anlitad föredragshållare Moder Jord För god att kolsyra Staffan Lindberg Ska vi rädda civilisationen, vad krävs det av oss enskilda medborgare? Kan man bli hållbar bara man skärper sig? Musikern och underhållaren Staffan Lindberg ville ta reda på detta och blev 2007 koldioxidbantare. I samarbete med ett gäng forskare minskade han sina utsläpp och blev med en serie drastiska livsstilsförändringar till slut minusutsläppare av växthusgaser. Nu reser han riket runt och folkbildar om kallduschar, koldioxidneutral inåtsång, närdödad mat, att supa utan finlandsbåt och andra enkla nöjen. Allt för att lämna lite planet kvar till barnen Minikraftvärme Torsten Berglund Esam Mikko Pieskä egen Presentation av tekniker och potentialer i en nära framtid. Efterföljande diskussion om - Vad vill vi ha? Kan man räkna hem denna typ av investering? Var finns tekniken? Torsten Berglund är energikonsult i Esam AB, inriktad på energieffektivisering, energi- och klimatplanering och energikartläggning. Mikko Pieskä från teknolgicentrum Merinova i Vasa, presenterar egen som är ett utvecklingsprojekt med stirlingmotorer. Projektet undersöker hur stirlingmotorer kan kopplas samman med flispannor för att i samband med eldning för värme, även producera el. Tre bollar i luften - Bilen, Bränslen och Beteenden Martin Prieto Beaulieu Gröna Bilister Hur klarar vi att ställa om till en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030? Vad kan vi göra på lokal-, företags- och individuell nivå för att nå målet? I december 2013 presenteras en statlig utredning som ska visa hur Sverige kan nå målet till år Martin är styrelseledamot i Gröna Bilister, ansvarig för deras marknadsföring och företagskontakter samt chefredaktör för tidningen Trafik & miljö Bli din egen elproducent Niklas Bohman Eon Vad man bör tänka på innan man köper en produktionsanläggning till sitt hem/företag. Niklas Bohman är affärsansvarig på E.ON Elnät med ansvar för Sollefteå och Sundsvall. Jobbar dagligen med anslutning av produktion och är involverad i alla vindkraftsaffärer inom Västernorrland Smarta nya lösningar via finskt patent Christer Lindholm och Ulf Ställ från Terratellus Group presenterar nya patenterade lösningar för geoenergi med kollektorer, köldmedium (100% biologiskt), kyl/värmepumpar med effektiv värmeväxlare/förångare samt unika lösningar för större anläggningar. Biogasreaktor MR Serien som är en unik rötningskammare i pluggformat vilket ger stabil process, hygieniserat restsubstrat, mobila enheter och skalbarhet. Workshops parallella program Minikraftvärme Torsten Berglund Esam Mikko Pieskä egen Presentation av tekniker och potentialer i en nära framtid. Efterföljande diskussion om - Vad vill vi ha? Kan man räkna hem denna typ av investering? Var finns tekniken? Torsten Berglund är energikonsult i Esam AB, inriktad på energieffektivisering, energi- och klimatplanering och energikartläggning. Mikko Pieskä från teknolgicentrum Merinova i Vasa, presenterar egen som är ett utvecklingsprojekt med stirlingmotorer. Projektet undersöker hur stirlingmotorer kan kopplas samman med flispannor för att i samband med eldning för värme, även producera el. Biogas Andreas Hägglund LRF Hur produceras biogas, vilken potential finns i olika råvaror, vad kan gasen användas till? Vilka kan vara med i ett samarbete med produktion av biogas? Andreas Hägglund, LRF Jämtland. Jobbar med utveckling av förnybar energi hos landsbygdsföretagare. Tidigare Energikontoret i Jämtland Tre bollar i luften - Bilen, Bränslen och Beteenden - Martin Prieto Beaulieu Gröna Bilister Hur klarar vi att ställa om till en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030? Vad kan vi göra på lokal-, företags- och individuell nivå för att nå målet? I december 2013 presenteras en statlig utredning som ska visa hur Sverige kan nå målet till år Martin är styrelseledamot i Gröna Bilister, ansvarig för deras marknadsföring och företagskontakter samt chefredaktör för tidningen Trafik & miljö Nya smarta finska lösningar för din villa Christer Lindholm och Ulf Ställ Terratellus Group Företaget Terratellus i Vilhelmina samarbetar med en finsk uppfinnare om nya smarta patent för unika bergvärmelösningar. De presenterar även sina till 100% svensktillverkade solcellspaneler

16 Inspireras lyssna & lär om förnybar energi! Energimässan Hallstaberget Sollefteå 8-9 november 2013 Tema Förnybar energi Exklusiv intervju med Anna-Karin Hatt Från matavfall till fordonsgas Sol & vind på Solbergs gård Bara plus med biogas Unik och effektiv kombination av solceller och solfångare Norrländska alger blir förnybar energi Hållbart resande i Örnsköldsviksregionen EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav baltic Baltic Energy Tel +46 (0) , Mobil +46 (0) Besök & Postadress: Kägelbacken Ramsele E-post: lena@balticenergy.se