Bärgar suggor Går tystare

Transkript

1 GRIS Oberoende tidning för hela grisnäringen Nr agrar Om svensk, nordisk och internationell grisproduktion Bärgar suggor Går tystare Ger fler smågrisar Swedish Meats finskt från 1 januari 30 % snabbare avel med datortomograf Pris per 30-kilosgris hos Swedish Meats Ammoniakutsläpp kan dokumenteras Proxyn börjar marknadsföras Lösa halkskydd till MIK-spalt Lägre tät vägg på Jydens boxar Dalsjöfors vill tredubbla slakten Ger sunda smågrisar. Innehåller järn, koppar, mangan och zink. Är mycket konkurrenskraftig. Finns hos välsorterade grisnoteringar och noteringsnytt GRIS reportage, forskning, försök, ny teknik Nyhet GrisPortalen.se fördjupning, arkiv, annonsörsinfo, senaste nytt, m m.

2 SLP betalar just nu bäst i Sverige! Vecka 1 på nya året 2007 är Swedish Meats-ägda SLP det slakteri som betalar bästa grundnoteringen i Sverige, 12,50 kr. Det är tredje veckan i rad man toppar slakteriernas noteringar. Swedish Meats sänkte noteringen på slaktgrisar med ytterligare 40 öre vecka 1 till 11,70 kr. Övriga slakterier följde efter och flera som betalat väsentligt över Swedish Meats notering sänkte med 60 öre. grisnoteringen SLP sänkte inte noteringen alls vecka 51, vilket alla andra gjorde och och låg därmed kvar på 12,90 året ut. Vecka 1 sänkte man samma som Swedish Meats 40 öre, vilket gör att priset nu ligger på 12,50, jämfört med Swedish Meats 11,70. Orsaken till den höga betalningen är säkert flera. SLP-leverantörerna är flitigt uppvaktade av andra slakterier efter Swedish Meats köp av SLP, särskilt när det meddelades att styckning och slakt skulle flyttas till Kristianstad. Men SLP har bättre tider just nu, än många andra slakterier, när smörgåsmaten kommer fram på borden igen efter julskinkan. SLP var inte lika beroende som andra av skärningen av julskinka, även om denna också var betydande. Samling kring 12,20 kr Privatslakten i övrigt har nu samlats kring 12,20 kr. Både Dahlbergs, Ginsten, Skövde och Dalsjöfors ligger där och alltså även Dalsjöfors som ryckte åt sig initiativet och betalade ut hela kronan som hallandsuppfödarna krävde i förra grisupproret. -Vi har betalat långt över marknadsledaren en längre tid. Men nu måste vi anpassa oss till marknaden, säger Per-Åke Larsson, Dalsjöfors Slakteri. Det är fritt fall för många styckade produkter. Swedish Meats sänkning vecka 51 med 60 öre och vecka 1 med 40 öre är således 1 kr i total sänkning efter jul. -Sänkningen är en följd av att skärningen av julskinka är slut, säger Johan Andersson, Swedish Meats. Normalt sänks noteringen på slaktsvin med ca 1,50 kr efter jul. Swedish Meats knappar in på tyska noteringen Botten nådd Det är således 50 öre kvar på dessa 1,50, men de behöver inte komma. I år sänktes nämligen noteringen 30 öre redan första veckan av november och det blev aldrig någon höjning av noteringen inför julslakten. De 1,50 kr som är normal sänkning vid jul, har alltså med råge sänkts även i år. Det bör väntas ett gott bokslut för Swedish Meats, vilket man även flaggat för. Det är detta som de halländsak grisuppfödarna tagit fasta på. Det blev aldrig någon höjning av noteringen till jul, då ska väl inte priset behöva sänkas? Dålig utveckling för danska priset Finska, danska, norska och tyska noteringarna var oförändrade vecka 1, men danska noteringen har haft en väldigt dålig utveckling under hösten. Efter att under en vecka ha varit uppe i 10,10 dkr, dryga 12,20 skr, i början av september har noteringen med kontinuitet sjunkit till 8,40 dkr, 10,15 skr. Prisfallet under hösten är således mer än 2 skr. Finska noteringen har varit stabil under hösten. Nivån har sedan den höjdes med 1 cent i början av oktober varit 1,24 euro, ca 11,20 skr, och ligger där fortfarande första veckan i januari. Missar i somras Finska grispriset skulle egentligen ha legat högre i somras, liksom det svenska. Många noteringspengar försvann på senvåren och sommaren, både i Finland och Sverige. I båda länderna missade man den starka internationella upptrenden, särskilt i Tyskland. Handeln var tydligen betydligt mer uppmärksam och tecknade kontrakt till låga priser. I båda länderna har man rakt av erkänt att man missade den prisuppgången. Magnus Lagergren uttryckte det så här vid ett tillfälle, när svenska spotpriset diskuterades: -Har vi haft tyska spotpriset i Sverige redan i våras, så har vi nog inte missat tyska trenden. Då har vi varit mer uppmärksamma. Jag tar på mig ansvaret för missen, sa han. Swedish Meats slaktsvinspris har de senaste månaderna både dragit ifrån det danska priset på slaktsvin och närmat sig det tyska och tidvis även legat över det tyska, enligt det här diagrammet, som Magnus Lagergren skickade till GrisPortalen på julaftonen. grisnoteringen Danska priset har tappat rejält och följt det tyska under hösten, fastän på en lägre nivå. Svenska låg lågt i somras, men repade sig under hösten och har därefter varit bättre än danska. Det är säkert för tidigt att säga att det är en bestående trend, men vi kan hoppas på att den är det. Det är Swedish Meats grundnotering som visas. I en tabell på GrisPortalen kan du även se Swedish Meats beräknade utfall. Det är efter avdrag och tillägg för kontrakt o dyl. Verkligt utbetalade pris ligger ca 66 öre högre än notering. Lite märkligt är kanske att beräknade utfallet ligger ca 66 öre över grundnotering även efter vecka 27, när priset höjdes generellt med 1,50 och nya kontrakt skrevs. Så småningom kommer kanske även verkligt utfall och då kan vi kommentera dessa siffror lite mer klick sedan Elmia Sedan vi öppnade före Elmia i mitten av oktober har klick gjorts på sidorna på GrisPortalen. Prenumerera för 2007 Du kan själv skriva ut fakturor på 2007 års prenumerationsavgift från endera GrisPortalen, 2 3

3 Grispriserna vecka 1 Räven raskar över isen Agromek är norra Europas största årliga lantbruksmässa. Besök utställningen och hämta inspiration. Danska grisproducenter är bland de ledande i världen när det gäller avel, kvalitet och livsmedelssäkerhet. På utställningen visas många fabrikat med modern och funktionell inomgårdsinredning och -utrustning till suggor, smågrisar och slaktgrisar. Här visas även ett stort maskinsortiment och utrustning till användning inom växtförädling och spannmålshantering. Kreaturs- och fjäderfäproducenter kan se och jämföra ett brett utbud av inredningar och utrustning för inomgårdsmekanisering. 14 hallar m 2 / 540 utställare. Ca besökare, inkl utländska besökare från länder. I hall Q presenteras både 200 elitavelsdjur samt avkommegrupper. Inträde och katalog är gratis för utländska besökare. TUNA Tel Dans kring granen i av vänj nings ti der Vi älskar vår sköta re som valde Små gris Start från FoderMix. dags att överraska grisen med en ny TUNA-utgödsling! önskar Gott Nytt År! Det här var den bästa mat vi kunde få ja näst ef ter mam mas mjölk. agrar GRIS Oberoende tidning för hela grisnärigen ISSN Re dak tion, prenumeration postadress Berga, Stenåsen 311, Kumla telefon: fax: , mail: gris@agrar.se redaktör, ansvarig utgivare Lars-Gunnar Lann hard tel , lg.lannhard@agrar.se biträdande redaktör Nils Andersson tel , fax , nils@agrar.se Västergårdsgatan 21, Vingåker grafisk produktion, trycksaker Berndt Eliasson tel , ble@brevet.se annonser Lars-Gunnar Lann hard , , gris@agrar.se GRIS utkommer med 10 nummer utkommer med minst 52 nr per år, dvs varje vecka när grispriserna är satta, samt i övrigt när något betydelsefullt för grisproduktionen inträffar. GrisPortalen uppdateras kontinuerligt. Prenumerationspriset är 350 kr inkl moms 19,81 kr år Enklast prenumererar du genom att sätta in 350 kr på vårt bankgiro eller post gi ro. Bankgiro Postgiro tryck RB Grafiska AB, Örebro Malmö DKK 545,- Hassleholm/ Lund DKK 645,- Agromek avhålls i Messecenter Herning, Vardevej 1, DK-7400 Herning. ca. 4 timmar ca. 5 timmar agromek 2007 Se tidtabell på Boka biljett: DSB Agromek Sekretariat Postboks 1327 DK-8210 Århus V ag@agromek.dk Tel: Fax: Oj, vad jag kän ner mig bra i magen hurra! Fakta: Smågris Start är smak rikt och vänligt för magen. 9 av 10 besättningar fort sät ter med detta foder efter test. Tel , Ulvstorp 8004, VARA 4 5

4 Pris på 30-kilosgris från 2 januari hos Swedish Meats Swedish Meats ändrade smågrisnoteringen 2 januari på två punkter. Gruppintegreringen försvann och smågrispriset anges per 30-kilosgris. Handelsklasserna BiS-Plus och BAS är oförändrade och en nyavvand väger fortfarande 9 kg. smågrisar I de flesta länder och i alla nordiska, anges priset per smågris som ett pris per gris och inte ett kilopris, med baspris för 23 kg och tillägg resp avdrag. Swedish Meats redovisar i fortsättningen priset på 30-kilosgrisar och avräknar resp fakturerar på samma sätt. -De flesta uppfödare räknar ändå om baspris plus tillägg till 30-kilospris för att göra jämförelser med både tidigare leveranser och vid jämförelser mellan länder. Då är det bättre vi också anger priset på samma sätt, säger Carl-Olof Port, Swedish Meats. Balanssystemet även i fortsättningen Att observera är dock att man i andra länder kan avräkna vid andra vikter. Danmark avräknar dock 30-kilosgrisar, likaså Snellmans i Finland, medan LSO avräknar 25- kilosgrisar, liksom i Norge. Tyskarna avräknar vid 28 kg. Swedish Meats smågrispris bygger även i fortsättningen på balanssystemet, där en kalkyl upprättas för varje produktionsgren. Veckovisa utfallet i slakten vägs in med ett 4-veckors medeltal. -Den noteringen kallas Beräknad notering och rekommenderas till de som har mellangårdsavtal % av smågrisarna förmedlas som mellangårdshandel och är således den största förmedlingsformen. Ordinarie förmedling har därmed en mindre volymandel. Marknadsnoteringen kommer att användas i denna förmedlingsform, men även här ligger den beräknade noteringen till grund och därmed balanssystemet. I denna notering sätts ett marknadspris, som kan vara större eller mindre. Medelvikten räknas Det är liksom tidigare leveransens medelvikt som avräknas/faktureras. Väger smågrisarna mindre i medeltal, dras 7 kr per kg bort, väger de mer betalas 5 kr per kilo för överskjutande vikt. -Vi rekommenderar att smågrisarna väger mellan 24 och 35 kg, säger Carl-Olof. Lägsta vikt är 23 kg. Visar det sig att en smågris väger mindre än 20 kg vid leverans, blir det avdrag med 300 kr per underviktig gris. Säljaren ansvarar för rätt vikt, liksom rätt märkning. Gruppförmedlingen togs bort 2 januari Från 2 januari har Swedish Meats endast två förmedlingsformer, mellangårdsförmedling och ordinarie förmedling. Gruppintegreringen försvinner. Tillägget för gruppintegrering, 21 kr, ingår i värdet på en 30-kilos BiS-plusgris. Med detta följer att mellangårdstilläggen sänks med 21 kr per gris. Finska Foremix och Atrias A-foder går samman Österbottens Kött och två andra andelsslakterier har köpt in sig i Atrias dotterbolag A-Foder, som säljer foder och foderråvaror till grisproduktionen. Österbottens Kötts andel blir 9 % av aktierna i A-Foder. I samband med detta överförs verksamheten i Foremix över i A-foder 1 januari Foremix är ett helägt dotterbolag till Österbottens kött, med uppgift att ta fram billiga och bra fodermedel till medlemmarna. foder Även verksamheten i dotterbolaget Feedmix AB, överförs till A-Foder. Det bolaget tillreder foderblandningar i Koskenkorva. Långt framme med protein från etanoltillverkningen Finland har kommit långt med användning av protein från etanoltillverkningen, framför allt Koskenkorva. Till en grisproduktion på 12 milj kg kött, säljs 37 milj kg protein från etanoltillverkningen, ORV. ORV är en förkortning av ett finskt ord för kornproteinfoder. Det är alltså avsevärda mängder inhemskt protein som ersätter soja till grisar och broiler, när nu sojapriserna väntas bli högre än på 30 år. Dessutom använder finska uppfödare mycket vassle. 95 % av finska grisproduktionen använder blötutfodring. Kamera tar ut grisar till slakt Med en kamera i boxen över t ex ätplatsen kan man plocka ut slaktfärdiga grisar. Kamran går lämpligen i en skena i stalltaket för att kunna användas till alla boxar i stallet. vägning Weda presenterade vid EuroTier en prototyp för registrering av grisarnas vikt, där en elektronisk kamera tar en bild av grisen uppifrån och bilden behandlas i en dator. I datorn omvandlas bilden till vikt, som i flera andra system. För att grisen ska stå rakt som möjligt även om den inte äter, i visningsboxen användes inget tråg, och bilden ska bli så bra som möjligt, finns en leksak som grisen kan roa sig med under fotograferingen. En ljusramp lyser upp boxen med grisen, så bilderna blir skarpa och tydliga. Datorn kan ta ut grisarna till slakt för leverans olika perioder och använder för detta märksprayer, med olika färger. -Intresset för utslaktning enligt det här systemet är begränsat, menar Fredrik Persson, Infomatic, som säljer Wedas produkter i Sverige. Vi har vida viktgrupper i Sverige och det är svårt att få mer betalt för noggrann vägning. Det visade systemet är i första hand tänkt för japanmarknaden, där man är mer noga med utslaktningsvikterna. Bilden överst på denna sida: Kameran och ljusrampen sedd bakifrån. I framänden en leksak. Bilderna t h: Kameran sedd framifrån, samt leksaken i boxens framända. Ny design, färg och logga hos Weda 1 januari 1 januari byter Weda design med bl a ny logga och ny röd färg, trafikröd, som Wedafolket sa. De oranga färgerna går fortfarande att få, om maskinparken behöver kompletteras. Välkomna till Agromek! Hyddor och tillbehör för Frilandsgrisar A-HYTTEN D Eckernförde ( , Fax -90) Smågrisgolv på stalltaket håller smågrisarna varma PanelTim i Belgien har en ny standard konstruktionspanel, som kan användas till golv i smågrishörnan, lika bra som solpanel på taket. Panelen är tillverkad av UV-resistent polypropylen och finns i olika färger. Till smågrishörnan passar kanske en ljust grå, en röd eller varför inte en blå panel, men på taket bör det väl vara en svart. värmepanel Panelen är dubbelsidig med kanaler i mitten. Ändarna förseglas så att varmvattnet går fram och tillbaka i hålrummen. Vattnet kopplas in i ena änden och tas ut ur den andra. Panelens storlek kan anpassas till den yta man behöver. Sektionerna svetsas samman till hur stora flak som helst, om så behövs 6 7 m eller mer. I grisstallar används panelen mest till grisningsboxar och tillväxtboxar. För boxgolv görs ytan knottrig så grisarna inte halkar. Tillverkning med svetsning Panelen gjuts i halvor. När halvorna fogas samman, läggs de på en het metallplatta så plasten mjuknar, varefter halvorna läggs samman. Hetplattsvetsning, kallas metoden. Samma svetsmetod används när flera sektioner sätts samman till stora flak på många kvadratmeter. Priset på en panel 1 x 1,20 är ca 75 euro. Du kan bygga hela stallet av den här typen av panel, både väggar och golv och dörrar. Suggor, galtar köpes för export Suggor 8,00 kr, galtar 6,00 kr. Rakt pris med fria vikter och fri klassning! Göran Eriksson Göran , Torbjörn erikssonsdjurtransport@swipnet.se Dörrar i plast och rostfritt En nyhet vid EuroTier är också en dörr helt i rostfritt stål och plastpanel. Inget som kan rosta eller bli skevt av fukt och kyla finns i dörren. Sidstyckena är lika, med uttag för gångjärn och lås på båda sidor, så du kan vända dörren när du vill. Dörren skruvas i väggen med rostfria skruvar och sammanfogas i hörnen med flikar som viks så att hörnet fixeras. Standardstorlekar är och 100 breda och 2 m höga. /LG Vattnet cirkulerar i cellerna i konstruktionselementen. Samma element används i såväl smågrisgolv, solpaneler och konstruktioner som väggar och dörrar. Erikssons Djurtransport Tomelilla Kontor , Monter E 4217

5 VengSystem kan dokumentera de sanna utsläppen av ammoniak Sanningen om mängden utsläpp av ammoniak från grisstallarna till miljön har aldrig funnits, inte förrän vid EuroTier, när VengSystem visade hur man mäter den verkliga emissionen ammoniak över dygnets timmar. Det sker genom att mäta luftmängden i ventilationskanalerna och samtidigt mäta koncentrationen ammoniak i stallet. 8 ammoniak Luftmängden x koncentrationen blir verkliga emissionen. Återstår bara att mäta koncentrationen under alla dygnets timmar, eftersom den varierar främst mellan dag och natt. -Vi har nu gett grisuppfödarna ett verktyg till att dimensionera sin ventilationsanläggning så att den ventilerar bort ammoniaken på rätt sätt under dygnet. Tillräckligt mycket ventilation på dagen och tillräckligt lite för att spara energi på natten, säger Niels Veng. Det vi gjort, är att montera en mätfläkt i ventilationstrumman som överför registrerat varvtal till en dator, som räknar om varvtalet till passerade kubikmeter luft per timma. Olika mängder i olika stallar -Mätningen av koncentrationen av ammoniak i stallet registreras och kan lätt sammanställas så att mängden emissioner kan mätas. Men det räcker inte med att mäta i en stallavdelning, säger Niels. I identiskt lika stallar kan emissionerna skilja avsevärt. Varför vet jag inte, men det är lätt att konstatera att det är så om man låter datorn rita upp diagram och jämföra. Förutom att dimensionera ventilationen, kan det vara fråga om hur ofta utgödslingen ska gå, eller hur stallets luftrening ska justeras in. -Alla diskuterar ammoniakutsläpp till den omgivande miljön, men det här är första gången vi kan mäta de verkliga emissionerna, understryker Niels Veng. Utsläppen kan dokumenteras Det jag omedelbart kommer att tänka på är om myndigheterna blir intresserade av mättekniken. För första gången kan man mäta emissionerna objektivt och det borde vara ganska enkelt att montera en sådan här utrustning i stallet och skicka över data till miljökontoret, som får en chans att se vad som faktiskt släpps ut i fråga om ammoniak till miljön. -Sådana förfrågningar har vi inte fått, säger Niels. Ingen myndighet har reagerat på nyheten. Men att de faktiska utsläppen nu lätt kan kontrolleras, det håller han med om. Niels passar även på att avliva en myt. Man har ofta sagt att om man tar bort ammoniaken och dammet, då tar man även bort lukten. Så är det inte, säger Niels. En viss luktreduktion sker, men lukten har sina egna molekyler och dom lever sitt liv nästan helt vid sidan av ammoniaken och dammet. T h på bilden ses den lilla mätfläkt som monteras i lufttrummorna och mäter luftmängden. I mitten syns datorn som omvanlar fläktens varvtal till kbm luft och t v skåpet där koncentrationen ammoniak i luften analyseras. I SPFs transportbilar mäts temperatur och CO 2 I samtliga transportbilar för grisar som danska SPF använder, finns nu infraröd temperaturmätning och mätning av halten CO 2 i varje box. Det innebär att chauffören kan se om ventilationen i djurutrymmena behöver ökas eller minskas, för att djuren ska få bästa välbefinnande. gristransport Koncentrationen ammoniak varierar under alla dygnets timmar, främst mellan dag och natt. Men variation finns även mellan två identiska stall, som visas av svarta resp röda kurvorna. Temperaturen mäts med en infraröd censor, som läser av temperaturen på grisarnas kroppar, dvs precis där de befinner sig och inte där en vanlig termometers avkän- Displayen som visar data från mätningarna monteras i via med senaste grispriserna fredagar GrisPortalen.se med senaste nytt, m m, varje dag Tel allt det goda för grisstallet - nybygge och renovering Lundens Djurhälsa Ser helheten i din besättning! Professionell veterinär svinrådgivning Leg. vet. Erik Lindahl Specialistkompetens i svinens sjukdomar Tel , KVM Traktorelverk med lågvarvig varvs ge ne ra tor Storgatan Kvänum Fax kvanumsjarn.se kvanumsjarn@telia.com Lösningen för lösa suggor Säker, billig och snabb med BoPil-Transponder Marknadens pålitligaste dräktighetsstestare Norra Zinkgatan 3, Ystad Tel Ring och beställ eller begär mer info! Moms tillkommer. Fraktfritt över 2 000:-. 1 års garanti. Naturally Selected. OREGO-STIM Healthy Animals - Healthy People - Naturally Gris 16 kva och 30 kva Klarar att starta dubbelt så stor elmotor som hög var vigt! Komplett med tre punkts fäs te, 16 amp, 1-fas uttag, 32 amp, 3-fasuttag. Voltmätare, amperemätare, hertzmätare, timräknare, jordfels bry ta re, automatsäkringar, över-under-spännings skydd. 16 kva NU: :- 30kva NU: :- LANTBRUKS- BYGGNADER djurstallar inredningar ventilation utfodringar fodersilor betongspalt utgödslingar gödselbehållare Stallbyggen AB Löparevägen 2, Sölvesborg Tel , Vi tillverkar premixer flytande o torra vitaminer samt flera olika tillskottsprodukter Välkommen att ringa för mer information, eller besök vår hemsida SOJALL GÖDSELPULVER Med garanti Ladugårdsinrede i Jung AB Kvänum Tel Fax Meriden Sweden AB Naturprodukt för Hälsa och Produktivitet , fax meriden.sweden@chello.se Gris 9

6 Gris cmyk Temparaturcensorer och C0 2 -mätning har monterats i alla SPFs transportbilar T v syns temperturcensorn i taket på transportbilen.. nare annars är monterad. Man mäter således med andra ord grisarnas välbefinnande. CO 2 -mätaren är en central enhet, VE18C, med 9 mätpunkter till varje centralenhet. Luft från den plats där sensorerna är placerade, sugs upp till centralenheten där luftanalysen sker. CO 2 minskar eller ökar när grisarna sover resp när de rör sig. Ventilationen kan anpassas till grisarnas behov i varje läge. Både grisarnas temperatur och CO 2 -halten visas på en display i förarhytten. På SPFs transportbilar har hittills ventilationen manövrerats manuellt, men i fortsättningen kommer justeringen av ventilationen att ske med motordrivna spjäll automatiskt från datorn. I Danmark har även transportföretaget DTL monterat utrustningen i sina bilar, men hittills ingen transportbil i Sverige. Luktborttagande Proxyn premiärvisas vid Agromek Proxymetoden, som tar bort lukten från gödsel, introduceras på Agromek efter försöksverksamhet i Sverige. Introduktionen kan inte ske på bättre plats än Agromek i Danmark, i det land där lukten från gödseln är ett mycket stort problem. gödsellukt Proxyn är precis klar till försäljning, med det rätta material och utseende maskinen ska ha i kommersiellt utförande. Proxyn ställs ut vid Agromek i monter K8126 hos MPG Miljöprodukter AB, som säljer gödselbrunnar av polyeten eller polypropylen, samt brunnstak. Samarbete med MPG Proxyn har utvecklats av Gefle Virvelteknik AB, Gävle, och säljs av Proxy Sweden AB. Proxy Sweden och MPG ska samarbeta som försäljningen, eftersom de båda företagens produkter kompletterar varandra. Uppfinnaren av Proxy-metoden är Rolf Ahlström. Metoden används förutom till gödselbehandling, till rening av avloppsvatten av olika slag, t ex från tvättanläggningarna vid bensinstationer. Den praktiska utprovningen på grisgödsel har gjorts hos Dag Skure, Mycklinge gård, Västerås, sedan september Rolf Ahlström visade upp Proxyn på Elmia i montern hos GRIS redan för några år sedan. Den Proxy som börjar säljas vid Agromek, är version 2, där materialet i maskinen är mot- Det är inte konjak, utan flytgödsel i glaset, som Rolf Ahlström luktar på. Proxyn tar bort lukten. T h Proxyn i det utförande den haft under testperioden. FUNKI - SPECIALISTEN PÅ ENKLA OCH DRIFT SÄK RA LÖSNINGAR INOM Torrutfodring Blötutfodring Krossar och kvarnar Ventilation Stallinredning SOJALL FO DER SY RA Förebygger avvänjningsdiaréer Ökar tillväxten Ersätter vassle Är en ren naturprodukt Innehåll: Vinäger, surkålsaft, pepparrotsaft Ladugårdsinrede i Jung AB Kvänum Tel Fax Sågtandade fläktvingar är tystare Om vingarna på fläktarna görs taggiga som en grovtandig såg, då minskas bullret med 35 %. Tyska Ziehl presenterade den nyheten vid EuroTier. fläktar Hela fläkten och motorn är dessutom tillverkad av aluminium, vilket gör hela konstruktionen lättare och motståndskraftig mot de korrosiva ämnen som finns i ett grisstall. Det är bakkanten på fläktvingarna som ser ut som en gammaldags timmersåg för klyvning av virke. Vingarna är också svängda och det finns en kant längst ut. De ser alltså inte ut som vanliga fläktvingar. ståndskraftigt mot den aggressiva gödseln. Under provtiden har maskinen haft enklare material. Med resultatgaranti -Vi kommer att sälja Proxyn med resultatgaranti, säger Thomas Odell, Proxy Sweden. Resultat garanteras alltså. Jag tror det är rätt plats att introducera Proxyn i Danmark, där många grisuppfödare har problem med lukten från gödseln. -Intresset är även stort från USA, där många gårdar har stor grisproduktion och grannarna ibland processar i domstol för att få bort luktkällorna. Funki AB Fabriksvägen KLIPPAN Tel Fax Alla kunder och leverantörer tillönskas Gott Nytt År! Marknadsföres av: NOJ Serviceverkstad AB Fåglum, Sörgården NOSSEBRO Tel Fax Har ni frågor eller funderingar på att bygga om eller till, tag gärna kontakt med Mats eller Peter Torgil Johansson L Isie 116, Klagstorp Tel Mobil /02 . torgil@sodraaby.com Gammeltråvad, Tråvad Tel mlm.bigd@telia.com 10 11

7 Kyla i golvet hos suggorna ökar vikten på smågrisarna Holländska undersökningar visar att om suggornas liggplats hålls vid grader, när temperaturen annars är högre under sommaren, så växer smågrisarna snabbare och blir stora på kortare tid. Det beror på att suggorna äter mer när temperaturen hålls nere på rimlig nivå och då producerar de mer mjölk. Graakjear introducerar därför prefabricerade betongelement med både golvvärme till smågrisarna och golvkylning till suggorna. golvkyla Betongelementen har fyra rör för kylning av suggorna och två för värmning av smågrisarna. Kylrören går rakt igenom alla betongelement under suggornas liggplats, medan rören för värmning av smågrisarnas utrymme har isolering där inte uppvärmning bör ske, medan rören är oisolerade just där smågrisarna ska ligga. De rör som ligger i betongelementen redan vid leverans, ska användas för att trä in slang för värme resp kyla när stallet är monterat och vvs-systemet monteras. Detta gör att slangen kan bytas ut om någon av misstag borrar sig igenom betongen och kommer i kontakt med slangen med vatten i. Lättare hålla suggorna vid hull Varmvattnet kan värmas på valfritt sätt och kallvattnet kan också tas från valfri plats. Om du vill ha ett slutet system, kan du utnyttja en värmepump, där det vatten som värms upp från suggornas båsplats kan värmas ytterligare och pumpas in i rören till smågrisarnas deßl av grisningsboxen. Graakjaers nya system testas nu i några stallar i Danmark och resultaten blir klara om knappt ett år. Men Danske Slagteriers försöksfolk har redan uttalat sig positivt om systemet. Största vinsten med rätt temperatur till suggorna är att smågrisarna får mer di och blir större, men när suggorna äter mer magrar de inte lika mycket och därför blir de lättare dräktiga och kommer lättare igång med nästa dräktighet. Platsgjutning av golv minne blott Carl-Ulrich Nørgaard, Graakjaer, berättade vid EuroTier att det är en tidsfråga innan samtliga betonggolv i Graakjaers nybyggda stallar är prefabricerade. Man vill helt bort från platsgjutningen. Kvaliteten blir jämnare, byggandet går snabbare och bygget kan ske även i regn och kyla utan att kvaliteten försämras. Var man än bygger, blir stallet precis som det ska vara. -Vi har nu byggt stallar i Danmark, 250 I de blåmarkerade rören stoppas slangen med kalla vattnet, i de rödmarkerade slangarna för varmt vatten. Där inte golvet ska värmas är värmerören isolerade. i Tyskland och även många i Norge, Sverige, Ryssland och övriga östra Europa. Elementen fraktas dock inte från Danmark, utan gjuts i resp land under överinseende av Graakjær. Primärt är det under den varma årstiden som kylningen av suggornas liggplats kyls. Men det är inget som säger att man inte kan reglera temperaturen på suggornas liggplats även under andra delar av året. Det kan komma nya rön, nu när systemet prövas praktiskt. Liknande betongelement används i smågrisavdelningarna, där man lägger fyra parallella rör i betongelementen. När spalten är för hal Om du tycker att spalten är för hal, kan du tillfälligt eller permanent lägga sandade små rutor 10 x 10 cm ovanpå befintlig MIK-spalt. Rutorna bygger 7 m m. Priset är 1,90 euro per platta. Där det är tilllåtet att ha spalt under hela suggan, rekommenderar man 10 plattor per box. De sandade plattorna används även för att suggornas klövar ska slitas. Plattorna trycks fast i spalten med clips och lossas genom att bryta med t ex en skruvmejsel. Gödselbrunnen fungerar bättre om du skär halmen! Tryckskär din halm, då stannar mögelsporerna kvar på ströet och du slipper andas in dem. Brandsäkerheten får du på köpet! Planera Din ströhantering nu! Skogaby Stallmiljö VARFÖR TORVSTRÖ? Torv är DRYGT - 2 delar torv suger 1 del vatten Torv ABSORBERAR ammoniak och ammonium - friskare luft Torv är BEPRÖVAT - i Sverige användes milj m 3 Torv är SVENSKT - 40 mossar från Ljungby till Haparanda FÖRPACKAD eller LÖSTORV Frågor? Beställning? Information! Bjälkgatan HUDIKSVALL Fax Ring Leif tel eller S K I O L D G Ö R H E L A S K I L L N A D E N! PRO FESSIONELL I N OMG Å RDSU T RU S T N I NG Med nytt namn på visitkortet är de gamla kändisarna nu klara att arbeta för alla svenska grisproducenter med rådgivning och försäljning av kvalitetsprodukter. Kontakta vårt nya kontor i Söderköping så får du information om våra produkter, service och närmaste försäljningskontor. Vi har nu många nyheter inom de flesta produktgrupper. Gris DRYGT ABSORBERAR BEPRÖVAT SVENSKT Stallfläktar Motorer 1-fas och 3-fas Multi-Wing fläktpropellrar och fläktblad. Kundanpassad tillverkning. Snabba leveranser! Gårdsanpassade lösningar! Alternativa blötfoder Koncentrat och premixer Vi tillverkar gårdsanpassade premixer till grisar och säljer ton blöta fodermedel. Gristorw till den lille grisen Intresserad? FoderLotsen AB Ola Karlsson , INREDNING BLÖTUTFODRING TORRUTFODRING VENTIL ATION UTGÖDSLING SPALT FODERBEREDNING & SILO VÄRMEPUMP KOMPLETTA ANLÄGGNINGAR Tel Fax SKIOLD datamix Telegatan Söderköping Tel: Mail: info@skiold-datamix.se Ulf Nyström Söderköping Ulf Eriksson Halmstad Thomas Nygren Bergkvara Hans Carlsson Söderköping Lars Berg Strängnäs Leif Andersson Trollhättan Roland Berg Ängelholm

8 Motordriven bärgare för döda suggor Perstorp Ättika Hercules Arm är namnet på en batteridriven truck till att bära ut självdöda suggor med och andra större grisar från stallet. Den finns i två modeller, den större väger 316 kg, den mindre 190 kg. Båda har mast med teleskopisk bom och eldriven vinsch som lyfter kg. KLS Livsmedel Tillförsel GRIS: Karl-Ingvar Peterson , Ett starkt alternativ i Livsmedelssverige Ättika är en effektiv ph-sänkare till blötutfodring av grisar. Smakligheten höjs medan tillväxten av bakterier hämmas. 2-3 liter 60 % kemisk ren ättika per ton blandat foder. Lägre tät vägg, rör överst i ny grisningsbox från Jyden Jyden har tills nu haft täta väggar ända upp i sina boxar av glasfiberarmerad palst, tillverkad av samma material som vindkraftverken. Nya boxarna har 60 cm skiva och 40 röd. Orsaken är i första hand att man vill spara på glasfibermaterialet, som är en bristvara, men boxen blir även mer genomluftad och grisarna kan se varandra. Värmen från ventilationen kan återvinnas till stallet Ventialtionsluften från stallarna innehåller mycket värme, som hittills inte tagits till vara. Med Big Dutchmans nya värmeväxlare, WT 920, kan du utvinna en stor del av den energi som annars försvinner ut över stalltaket. ventilation Trummorna på taket blir med värmeåtervinning lite högre, vilket ur miljösynpunkt inte är en nackdel, däremot att det är svårare att förankra höga trummor. Värmeväxlaren är ett knippe plaströr i trumman, 50 mm i diameter och 2,50 m långa. Den värmeupptagande ytan är 60 kvm i trumman och det är 60 pipor i varje trumma. Effekten är ca 4 kw. Plasten är tålig för väder, solljus och stallets korrosiva ämnen. Rengöring av piporna behövs ca 1 gång per vecka. Produkten har varit testad under två år, eller varför inte en blå panel, men på taket bör det väl vara en svart. suggbärgare Förutom att bärga döda suggor, kan trucken användas till att bära andra tunga saker i stallet, t ex till andra sidan en boxvägg. Trucken kan även användas till att lyfta spalt. Båda modellerna kan användas i de allra trångaste utrymmena och svänger lätt runt hörnen i gångarna. Att bära ut döda djur är lätt, utan någon manuell styrka. Lyfthöjden är ca 2,50 m hos båda modellerna. Om en sugga dött i ett utfodringsbås, kan den dras ut med vinschen och hissas upp mot en ränna i truckens front. Suggan transporteras med variabel hastighet hängande mot trucken. Döda suggor hissas upp i lyftarmen och transporteras på höjden ut ur stallet. KLS Livsmedel är ett offensivt livsmedelsföretag. KLS Svinrådgivning ger dig en plats i vårt nätverk och tillgång till kvalif icerade rådgivare att bolla idéer och lösa produktionsfrågor tillsammans med. Välkommen till ett inspirerande samarbete! Perstorp Specialty Chemicals AB Telefon Utgödsling Stålbyggnader Hydraulcylindrar Ljungbyhed Tel Fax Med hjälp av plaströr i ventilationstrumman kan stallets värme återvinnas. Tystare Awilakvarn Awila har sänkt energiförbrukningen på hammarkvarnen ACM 11 och kunnat minska dammet vid malningen ytterligare. Intag för spannmålen är upptill med permanenta magneter i inloppet. Kvarnen är monterad på ett teleskopiskt stativ. Vid 2 mm såll är kapaciteten 1,7 ton vete per timma, 3 mm såll 3 ton och 4 mm 3,5 ton. Infomatic säljer i Sverige

9 Advent, Atria, Alnarp och arbetsolyckor När det här skrivs är det adventstid. Det latinska advent betyder ankomst. Vad väntar då svinuppfödaren på i dessa dagar? Kanske på ankomsten av gårdsstödet eller andra liknande pengar före nyår, bättre grispris eller ett besked om slakteriaffären? Det blev Ruokatalo. forskning Många väntar på friska och snabba initiativ från det nya jordbruksdepartementet Och de flesta av oss ser naturligtvis fram mot julens ankomst och det dignande julbordet, där grisköttet fortfarande, trots kalkonen och andra internationella impulser, försvarar sin ledarplats. Och alla hoppades på Fuglesangs säkra återkomst från himmelen och han kom säkert. Bygg nu Bygg Nu var temat på Alnarps tvådagarskonferens om jordbrukets byggnads- och miljöfrågor veckan 47. Rubriken kan tolkas som en uppmaning att sätta spaden i jorden direkt, utan väntan på ankomst av ljusare tider. Ganska många bygger faktiskt just nu, både till fläsk och mjölk, men tyvärr mest som ersättning för de djurplatser som försvinner dagligen. Det är flera organisationer och enskilda som producerar bidragskalkyler i dessa dagar. Ännu bättre ekonomiska kalkyler i djurhållningen efterlystes på konferensen, beräkningar som mer tar sikte på helheten i företaget och inte bara finlirar med enskilda kostnadsposter. Det är lätt att hålla med om detta men svårt att komma med förslag till förbättringar. För 50 år sedan började stora förhoppningar ställas till den s k linjära eller matematiska programmeringen av lantbruksföretagets totala ekonomi. Alla resurserna (arbetstimmar, åkerareal, stallutrymmen, etc) las bildligt talat i en korg och datamaskinen plockade ihop den kombination av möjliga driftsgrenar som gav optimalt ekonomiskt resultat i form av vinstmaximering (alternativt kostnadsminimering). Problemet var, och är fortfarande, att de flesta jordbrukare även har andra mål för sin verksamhet än maximering av det ekonomiska överskottet. Man känner sig kanske kallad att nästan oavsett pris t ex ta över släktgården, vill ha semester några veckor med fru och barn på sommaren, byta djurslag eller pröva något nytt och riskfyllt. Då faller LPs stela vinstmaximeringsmall. Det är också sällan man i praktiken finner gårdar som helt drivs på det sätt LP-planen föreskriver. Även modernare modeller har svårt att fånga allt som måste värderas i det enskilda fallet. Och det i kronor billigaste är sällan det bästa i längden. Men låt ekonomerna arbeta vidare med kalkylutveckling. Nya poster måste t ex efter hand beaktas mer, inte minst energikostnader. Efter nästan 40 års samröre på LBT (SFL, JBT, m fl) med forskande civilingenjörer som predikat byggnadsteknikens avgörande roll vid planering av djurstallar, kändes det skönt att höra en föredragshållare oemotsagd hävda att byggnadsskalet spelar liten roll. Innanmätet är det viktiga. Inte heller valet av byggsystem är avgörande. Men väl hur man använder det man valt. Bygg frostfritt och var noggrann vid tillverkning och anläggning av golv i grisstallar, sas det det bl a. Skador på klövar, knän, bogar etc i olika boxtyper till följd av slitage, tryck, halkningar och skärsår är tyvärr allt för många. Vad händer med byggnadsforskningen på Alnarp? Hur går det med lantbrukets byggnadsforskning i framtiden? I en färsk utredning (Almås) om SLUs framtida roll pekas det bl a på den tekniska forskningens kris, oförmåga att anpassa sig till nya krav och bristande samarbete mellan institutioner och institut. Relationerna mellan JTI och den (delvis) nerlagda Institutionen för lantbruksteknik tas som exempel. Utbildning av teknikagronomer vid SLU har nästan upphört. JBT, Alnarp som tidigare också fanns på Ultuna är nu helskånskt. På fakulteten Alnarp förestår stora förändringar. Deltagarna i byggkonferensen fick en snabbgenomgång av rektor om ankomsten av något nytt fr o m årsskiftet. Institutionerna bryts upp och av bitarna läggs ett nytt mönster. All nuvarande verksamhet passas in under 8 s k kärnområden. En del av det nuvarande JBT bildar något som kallas Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning. Blir förkortningen då fortsatt JBT eller går man tillbaka till det tidigare LBT, som dåvarande SLU-ledningen tvingade oss ändra, därför att det lär vara en skillnad mellan jordbruk (J) och lantbruk (L)! Men inarbetade förkortningar på långa institutionsnamn är inte oviktiga. De är som varumärken på bra griskött och bör behållas i det lägsta. Det nya förslaget, Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, ger intrycket att de huvuduppgifter som gavs åt den statliga lantbruksbyggnadsforskningen då den startade i Lund år 1943, bra inhysning av främst nöt och svin, blir kvar. Det känns så långt tryggt efter de sex omorganisationer (SFL, LBT, JBT) av byggforskningen som gjorts under de gångna 64 åren. Stöd 0-visionen för arbetsolyckor Vid ett nordiskt möte i Finland i höstas antogs en deklaration att till 2012 få ner dödsolyckorna i ländernas lantbruk till noll. I svenskt lantbruk förolyckas personer årligen. Bara en ytterst liten bråkdel av de uppskattade ca olycksfallen med kroppsskada rapporteras till berörda myndigheter, vilket är djupt beklagligt då analys av olycksdata är ett bra sätt att få tips till förebyggande åtgärder. Gårdar med djurproduktion är särskilt drabbade. Ett fyrtiotal representanter för näringen, myndigheter, forskning, press, jordbruksdepartementet m fl var häromdagen samlade i Alnarp för att bestämma färdriktning och vägar till åtgärder inom detta stora och komplexa område. Stora förväntningar ställs nu på snar ankomst av handgripliga insatser från jordbruksdepartementet, inte minst med tanke på att den tidigare ministern hann uttala starkt stöd till 0-visionen, innan hon fick lämna sin post. God fortsättning! Bengt Sänk din energiförbrukning! Ryssland och EU överens om köttimporten Ryssland fortsätter köpa både rött kött och fågel från EU efter 1 januari, när Rumänien och Bulgarien blir medlemmar i EU. Det kom ryska jordbruksministern och EU-kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet överens om 19 december. EU-kommissionär Kyprianou hoppades även de polska köttproblemen ska lösa sig, men den frågan var inte upp vid dagens överläggningar. Ryssland har tidigare hotat sluta köpa kött i EU när Rumänien och Bulgarien gid med i EU. McDonalds vill köpa kött från grisar med svans I framtiden vill McDonalds endast köpa griskött från grisar med svansen kvar. McDonald har ett kvalitetsprogram vid inköp av bl a kött. Målet är att så småningom alla inköp ska omfattas av programmet. Förutom svanskravet märks att alla levererande gårdar ska vara certifierade av oberoende organisation och besättningen ska drivas energisnålt. Detta berättade Alex Elmerdahl Olsen, kvalitetschef vid McDonalds i Europa, vid svinkongressen i Herning. Mc Donalds Europa köper ton griskött per år. Källa: DMA. DYR OLJA? Vi har alternativet Biobränslepannan för spannmål, flis, pellets, halm NOJ Serviceverkstad AB Tel E-post info@noj.se Sänk din energiförbrukning! Gott Nytt År Möt oss på ELMIA Monter B02:50 önskar den okt SKOV använder lågenergifläktar och reglerar luftuttagen via MultiStep, vilket reducerar energiförbrukningen och utnyttjar den friska luften optimalt. Ny återförsäljare på Gotland: Lifsungs AB Bengt Siggelin Tlf: Kontakta: SKOV A/S Ingemar Fransson Tlf: ifr@skov.com Climate for Growth SKOV A/S Hedelund 4 DK-7870 Roslev Phone (+45) info@skov.com Körvågar till lantbruket: FOKUS: Silovägning Korrekt vägning av silos och blandare vid foderberedning GROBA Systems - L. Isie KLAGSTORP - Tlf / Nyhet! BIN silor När kvalitet avgör Uppföljning skörd Registrering lager Vägning gödning/gödsel Kontroll foderleveranser Vägning mellangårdsavtal Gemensam torkanläggning Pallvågar Plattformsvågar Djurvågar SKOV

10 Swedish Meats nu finskt 108-årig svensk epok slut Med minsta möjliga majoritet 50 fullmäktige för och 25 emot röstade Swedish Meats andra extra stämma 21 december ja till stadgeförändringen. Detta ja var förutsättning för att jabeslutet till HK Ruokatalos köp 13 december blir giltigt. Därmed är Swedish Meats operativa verksamhet finsk från 1 januari slakt Omröstningen om stadgarna skedde slutet med röstsedlar. Förslaget att ha sluten omröstning togs också med knappast möjliga majoritet 38 för och 37 emot. Även om sättet att rösta inte har någon betydelse, kan man säga att hela affären, från förslag till beslut, har passerat igenom med minsta möjliga marginaler. Allt ifrån när tre styrelseledamöter reserverade sig, alla nej vid flera regionmötena, osv. När rösterna var sammanräknade och beslutet kungjort, gick några nejsägare upp i talarstolen: -Vi har förlorat omröstningen, men nu är det en ny situation. Nu ska vi göra allt för att det nya företaget ska bli en så stor succé som möjligt. Det var således inga långsinta förlorare bland fullmäktige och ingen tog hatten och gick i vredesmod. Ingen av de nejsägande styrelseledamöterna yttrade sig i debatten. Stadgedebatt om HK-budet Stämman hölls även den här gången i Norra Latin vid Norra Bantorget i Stockholm. Samtliga ombud var närvarande, dock var 7, eller 9, suppleanter. Det var Gun Ragnarsson, Tvååker, som föreslog sluten omröstning och fick det. Hon motiverade sitt förslag med att stadgeändringen och dess följder var en mycket viktig fråga, som bör röstas fram med valsedlar. Det fanns endast två förslag och det var att rösta ja eller nej till den nya stadgeparagrafen. Stadgeändringen gällde att ändra föreningen Swedish Meats ändamålsparagraf, från att föreningen har till uppgift att slakta och förädla, till att föreningens uppgift är att förmedla djur. Slakt och förädling sker ju inte längre i Swedish Meats regi efter årsskiftet. Det som inte står i stadgarna är vem som ska slakta nöten, grisarna och fåren. Swedish Meats får alltså, enligt stadgarna, leverera djuren till vilket slakteri som helst, eller exportera dem. Det behöver inte vara Scan AB eller HKScan. -Magnus Lagergren bekräftade för någon vecka sedan att det är på det sättet. Swedish Meats ek för, har enligt stadgarna ingen skyldighet att leverera insamlade djur till sin nya samarbetspartner HKScan. Mest HKScan-diskussioner Styrelsen och ledningen utövade ingen större påverkan på fullmäktige att rösta ja till HKs köp vid dagens stämma, till skillnad mot vid förra stämman. Man hade redan i kallelsen påpekat att dagens fråga är stadgeändringen, inte HK-affären. Stämman började kl 10,30 och var slut kl 12. Debatten upptog större delen av tiden. Den rörde stadgarna, men även HK-affären, samt hur Swedish Meats ska skötas som förening i framtiden. Man menade att för att veta vad som ska stå i stadgarna, så måste man veta hur föreningen och Scan AB ska fungera och skötas i framtiden. Ska man bara förvalta aktierna som ingår i köpet i föreningen? Ska man köpa fler aktier i HKScan för de kontanta pengar man får vid försäljningen? Ska man köpa ännu fler aktier och öka inflytandet och spekulera i värdetillväxt. Eller ska pengarna delas ut till andelsägarna och förhoppningsvis satsas på utbyggd grisproduktion? Andelsägarna kan själva köpa HKScan-aktier för utdelade pengar, men då blir inte röstetalet samlat. Med affären får Swedish Meats 12,32 % av aktierna och lika många röster. Genom att köpa fler aktier kan inflytandet ökas och används alla pengarna till aktier i HKScan kommer man upp i 22 % av kapitalet. Det är endast A-aktier man kan köpa, så röstvärdet blir inte lika stort. Det gavs inga närmare svar på frågorna om föreningens framtida uppgift vid stämman. Det kan få bli frågor att ta upp vid årsstämman. Röstade om stadgarna, men tänkte på HK-affären Debatt om HK-affären blev det i alla fall, fastän det inte skulle bli det. Det var oundvikligt att koppla affären till stadgeändringen. Argumenten för och emot affären var i stort sett samma som tidigare. Ett flertal representanter för nejlinjen, kanske 6-8, yttrade sig, men färre för jalinjen, ett par, tre. Argumenten för nej var bl a, från att inflytandet i HKScan blir för litet, likviden för liten, till funderingar om det är rätt att sälja det förfäderna byggt upp. Det nostalgiska inslaget var inte påtagligt, utan man höll sig till sakfrågorna. En synpunkt som flera tog upp var att stadgarna är till för att skydda föreningen. Beslut om försäljning kan tas med enkel majoritet. Beslut om stadgarna kräver kvalificerad majoritet. Men stadgarna har således inte skyddat föreningen, eftersom verksamheten ändå säljs, sade man. Lars Gustafsson, Knislinge, menade att besluten tagits i fel ordning. Stadgarna ska ändras när föreningens inriktning och mål ska ändras. Om avsikten varit att sälja föreningen, skulle stadgarna ha ändrats i ett tidigare skede. Nu ändrar man inriktning för föreningen och anpassar stadgarna på förekommen anledning. Valsedeln lades om stadgarna, men i huvudet på många handlade det om HKs bud. Eftersnacket positivt om den nya koncernen Eftersnacket blev som en del nejsägare redan sa efter beslutet, att nu gäller det att gilla läget och satsa på att göra Scan AB och HKScan till kraftfulla aktörer som slaktare och på köttmarknaden. Det viktigaste är att prestera ett bra avräkningspris på grisarna. Nu är det upp till bevis. Eftermälet till det som hänt i höst och vinter kommer inte att handla om extrastämmorna och debatten som föregått, utan om det blev bättre eller sämre betalt för grisarna och nöten. Det stora slaget är således inte hållet ännu! Alla var dessutom överens om att man inte hade något emot HK. Det är förfaringssättet i samband med affären, med bl a mycket dålig information. Det var man missnöjda med. Detta är vad både ja- och nejsägare tycker efter att en 108-årig epok av kooperativ slakt avslutas. Nu är bara KLS kooperativt, och ett antal mycket små slakterier. Det var också synd, tyckte man, att Swedish Meats inte fick sluta med flaggan i topp och i ett starkt förhandlingsläge, utan i ett läge där man tvingas leta efter en partner. Kanske man alltså väntat för länge med dagens beslut? Något som ofta kännetecknar kooperativa företag. Vi får se om det blir snabbare ryck i fortsättningen. I alla händelser är det inte så många som tror att dagens beslut om sammanslagning är det sista. Det kommer att bli fler fusioner. Alla talar om det som det naturliga. Valberedningen börjar på vitt blankt papper Swedish Meats ek för börjar även en ny tid i styrelsearbetet efter nästa stämma. Detta markerade valberedningens ordförande Ingemar Olsson, när han från talarstolen sa att valberedningen börjar sitt arbete med ett helt nytt och blankt papper. Man ska inte titta på det som varit, utan enbart se framåt. Styrelsens ordförande Sören Kvantenå meddelade då att han avgår i vår. -Mig behöver du inte bekymra dig över, sa han, jag avgår vid nästa årsstämma. -No comments, det är min enda kommentar, säger Sören, efter stämman. Jag säger varken ja eller nej. Vi hade en sluten stämma. Gott Nytt År! önskar vi våra kunder Gott Nytt År önskar DISKSNURRA RF Mycket effektiv och lättinstallerad. Anpassningsbar för olika tankar. För mer information, ring oss på eller besök oss på: Fribergs Verkstäder AB Håkantorp, S VARA, Sweden Kunder och leverantörer tillönskas GOTT NYTT ÅR CENTRIFUGALPUMPAR RF Robust konstruktion och lätt anpassningsbar till varje anläggning. Finns i en mängd utföranden. OMRÖRARE RF Robust konstruktion, lätt anpassningsbar för olika insvetsningsflänsar. Finns i en mängd olika utföranden. Telefon Telefax E-post info@fribergs.se En frisk fläkt från Dalby Gott Nytt med grispriserna varje fredag STALLSPECIALISTEN MYRBY SLAKTSVINSBOXAR SÄTRABOXEN med långtråg 30 års boxutveckling! Sätraboxen består av 35 mm betongskrivor, 600 mm höga + röröverdel. Totalhöjd mm. Tack vare den mycket kraftiga betongskivan erfordras endast att en stolpe per box fästs vid golvet. Stolpen har massiv nederdel, alt 10 mm skruvplatta. I boxen ingår fem 1 frontrör, gödselgångsgrindar med massiv nederdel och snabblås. Den kraftiga betongskivan sträcker sig fram mellan fodertrågen, vilket gör boxen mycket hygienisk. Myrby Mekaniska Verk stad Ekebygatan 3, Enköping Tel Fax info@myrbymekaniska.se HELSVENSK RATIONELL EKONOMISK Återförsäljare i hela landet Tel Fax

11 HK Ruokatalo var steg ett Danish Crown blir steg två? Det är nu klart att Swedish Meats verksamhet, inkl hel- och delägda dotterbolag, bl a QG, blir en del av HK Ruokatalo. Det spekuleras även om ett steg 2, där Danish Crown går samman med HK och där även det ägda Sokolow blir en integrerad del i företaget. Liksom HKs baltiska företag. östersjöregion Det blir ett östersjöföretag! Ju närmare beslutet om HKs köp av Swedish Meats kom, desto oftare framfördes de här tankarna. Hur ser slakterikartan ut om några år? Vid Swedish Meats regionmöten visades en overhead av de olika slakterikoncernernas intresseområden, så det är ingen nyhet. Det var den kanske intressantaste bilden över framtidens slaktföretag, om man tänker sig slå samman HK, Swedish Meats och Danish Crown. Det blir ett slakteriföretag som sträcker sig från England i väst till Baltikum i öst och med målet att utvidga i framtiden i Ryssland och andra östländer. Danish Crown arbetar sedan länge på hela världsmarknaden, men under senare år har företaget orienterat sig allt mer österut. Det sker under medlemmarnas tryck, eftersom dollarkursen medför dåligt danskt grispris och den ständiga frågan vid danska grismöten är när danska grispriset ska närma sig det tyska. Danish Crowns vd om europastrategin -Danish Crown är inte aktiv i debatten om den svenska slaktstrategin. Vi har respekt för att Swedish Meats själva ska finna ut vad de vill göra med sitt företag. Danish Crown har en strategi för norra Europa, men jag vill inte gå in på några detaljer, säger Danish Crowns vd Kjeld Johannesen, tillika styrelseledamot i HK Ruokatalo. -Det är korrekt att vi varit intresserade av Swedish Meats. Jag kan bekräfta att vi varit med i diskussionen, men inte i realitetsförhandlingarna. -Jag kan inte gå på vad vi talar om i HKs styrelse, det får HKs ordförande och vd svara på, säger Kjeld. -Att vi har en hemmaopinion som är emot att Danish Crown engagerar sig i Swedish Meats är ingen hemlighet. Men de som ropar högst är inte alltid de som är representativa för alla medlemmar. -Om östersjökonceptet är rätt eller fel, vill jag inte kommentera, det vore att blanda I den danska tidningen Børsen 12 december och i internationella tidningar, med hänvisning till Bloomberg, en amerikansk affärssite, om att Tulip (Danish Crowns dotterbolag) tittar på ett tiotal köttföretag i öst och tänker köpa Cyulai Huskombinat i Ungern. Tulips vd Flemming Enevoldsen avvisar inte påståendet helt, utan hänvisar till att man ska gå igenom hela listan med Väst- och östföretag i köttbranschen. Att Östersjö-konceptet är ett högst realistiskt steg 2 i Scan-HK-affären håller även Magnus Lagergren med om. -Det blir en spännande tid, om vi kommer med i HK, säger han, och hänvisar till att Kjeld Johannesen, Danish Crowns vd, sitter med i HKs styrelse, med full insyn i alla HKs affärer. -Det är en intressant spekulation, upprepade han, när han deltog i Sörmlands Sparbanks möte i Flen nyligen. -Visst, det är Östersjökonceptet som diskuteras, säger Hampe Moberg, Swedish Meats informationsdirektör. En verklighet om kanske två, tre, fem år kanske. Där även Danish Crown ingår. sig i de svenska uppfödarnas sak. Om vi velat blanda oss i resultatet, har vi kunnat gå mera aktivt fram. -Vi vill gärna tala om strategier i norra Europa, men det som sägs i tidningen Børsen är inget nytt. Vi har ett klart intresse av marknaderna i de nya EU-länderna. Om att Atria blir isolerade i nordvästra Europa, säger Kjeld Johannesen, att fokus på en stark regional marknad kan vara ett alternativ som inte behöver vara dåligt. -Sverige en intressant och viktig marknad för Danish Crown, säger Kjeld Johannesen. Till slut måste jag ställa samma fråga som alla danska journalister; när får Danmark samma grispris som Tyskland? -Danmark och Sverige har den allra senaste tiden haft en högre notering på slaktgrisar än Tyskland, men det var länge sedan, det ska medges. Men detta visar att priserna i de olika länderna går upp och ned. Vi ska göra vårt bästa för bra danskt grispris. /LG Varför är inte Danish Crown starkaste partnern från början? Varför är då inte Danish Crown huvudalternativet redan nu, när man tydligen räknar med Danish Crown även vid försäljningen till HK? Det finns flera bra förklaringar. En är att Danish Crown skulle ha svårt att sälja konceptet fusion med Swedish Meats till sina medlemmar. Vi vet ju, att så snart ett samgående om Swedish Meats diskuterats i medierna, då har Danish Crowns medlemmar, grisorganisationerna och alla i Danmark slagit ifrån sig med både händer och fötter. Dansk Svinerådgivning, tror jag det var, gick också ut med en varning för att ett samgående med Swedish Meats skulle vara mycket ohälsosamt för det danska grispriset. Bakdörren via HK in i östersjökonceptet kan vara ett bra alternativ 2. Det finns mer som pekar på steg 2, bl a Atrias sena bud på delar av Swedish Meats verksamhet. HKScan-affären kan bli ett problem för Atria om nästa steg 2 blir verklighet om några år. Då finns Atrias verksamhet som en liten isolerad ö uppe i Europas nordvästra hörn. Detta har man ofta pekat på i debatten och därmed har man samtidigt syftat på att det kommer ett steg 2. Man kan också spekulera i vad som försiggår i styrelserummen, när strategierna dras upp. Danish Crowns vd Kjeld Johansen sitter i HKs styrelse, med full insyn i HKs affärer. Det skulle vara väldigt märkligt, helt osannolikt, om inte HKs vd och Danish Crowns vd diskuterar strategier! Är det en tillfällighet att HKs bud är bäst och att Danish Crown inte kom med i slutstriden? Danish Crown hade inte råd att gå samman med Swedish Meats, har någon sagt. Detta rimmar dåligt med ambitionerna att köpa slakteri- och förädlingsföretag i östra Europa. Den om Rödluvan är bättre. Jag sätter en slant på att Swedish Meats är en del av ett stort slakteriföretag, som sträcker sig från England i väst och Ryssland och andra östländer i öst, sett på några års sikt. Vi blir ändå alla danskar? På alla regionmöten har man diskuterat det obetydliga inflytande som svenska uppfödare får i ScanHK. I steg 2 blir det ännu mindre. Sverige blir marginaliserat, värre än för Arla och minkuppfödarna. I debatten har man dock också sagt att det inte spelar någon roll med inflytande, det är pengarna, avräkningspriset, som räknas. Magnus Lagergren säger i den frågan att HKScan inte alls blir något obetydligt bolag i en ev östersjöregion. Den dag HK och Danish Crown ev går samman, då räknas den industriella verksamheten in. Även om Danish Crown har stor slakt, så har HKScan vida större chark och stryckning och HK- Scan är därmed ett av de största livsmedelsföretagen i Norden och tvåa efter Danish Crown. Beslutet om att Swedish Meats går samman med HK handlar alltså inte om 2007 eller 2009, utan hur slakterikartan ser ut om några år. Då är vi kanske alla danskar!? Danish Crown är redan på världsmarknaden och ligger långt före alla andra slaktkoncerner som opererar i norra Europa. Specialisten på foderhantering Lagra miljövänligt och effektivt Badenetorp, KVÄNUM, SWEDEN Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) info@rotageagri.se Ingår i Sveaverken-gruppen Glasfi bersilo för RENARE MILJÖ En unik konstruktion UTAN BULTAR OCH SKARVAR på insidan. Lätt att rengöra. GÅRDSNAMN SOM DEKAL ingår i priset! Finns i 5 storlekar från 6-31m³ Kontakta våra återförsäljare för ett bra pris! Flex 90 Böjlig skruvtransportör för skonsammare transporter. Inredningar Glasfiberarmerade skivor Grisningsboxar vid Spångboda Skapa trivsel i stallet! Glasfiber är ett hållbart, lättvättat och ljust material. S T A L L I N V E N T A R I E R Inredning för nöt och gris Kjell Hansson Gerhard Lindell Tunna skivor ger bra grispris 2007! SLP PÄRSONS-koncernen skapar tillsammans med Swedish Meats ekonomiska resurser för fortsatt god lönsamhet. Tunna Skivor är ett bra exempel på innovationer som skapat god lönsamhet hos oss och hög betalningsförmåga. Vi jobbar, som du ser, hårt för ett bra grispris 2007! Du har väl sett att vi har både Sveriges högsta smågrispris och slaktgrisnotering! Du har väl tagit del av våra avtalsvillkor? Vi vill samarbeta med dig som är leverantör, för att hela produktionskedjan ska fortsätta vara rationell och lönsam och betalar därför alltid bästa möjliga avräkningspris. Ta kontakt med oss för ytterligare information om SLP! Du är välkommen att ringa Kenneth Persson på tel , Erling Johansson på tel , eller tel GOTT NYTT ÅR! Störst i Sverige på skivad smörgåsmat!

12 Dalsjöfors tredubblar slakten av grisar! Dalsjöfors Slakteri AB kommer under sin nye vd Peter Johansson att expandera kraftigt och mer än tredubbla slakten. Målet är grisar per vecka, mot nu 800. Styckningen planeras gå över till 2-skift. slakt -I dag styckar vi väsentligt mer än vi slaktar. Vi köper in helfall på marknaden, men alla slakterier styckar och förädlar mer och mer själva och helfallsmarknaden är därför osäker, säger Magnus Larsson, en av de tre ägarna i Dalsjöfors Slakteri. Målet är därför att bli självförsörjande på slaktgrisar. Slakteriets koncession är slaktgrisar per år, vilket är per vecka. Till detta kommer 600 nöt per vecka. Dalsjöfors Slakteri begärde för en tid sedan ökad koncession för slakt och det är den man nu kommer att utnyttja. Per-Åke Larsson kommenterade vid den tiden ökningen med att slakteriet ligger nära taket och det är bra att ha en bit kvar så man inte överskrider gränserna. I dag vet vi alltså vad utrymmet ska användas till. Dalsjöfors Slakteri har samtidigt gjort betydande investeringar i anläggningarna i Dalsjöfors och är väl förberedda för ökad slakt. -Vi har väldigt små behov av ytterligare investeringar för att klara den ökade slakten, säger Magnus Larsson. Vi har investerat i både mottagningsstallet, slakteriet och kylarna. -Men vi har saknat riktigt bra kunskaper för att ta hand om de resurser vi byggt upp, säger Magnus. Vi har tittat efter den kunskapen och den rätta personen och nu har vi hittat den. Det finns bara en i Sverige som är mest lämpad att ta hand om vårt slakteri och det är Peter Johansson, säger han. Han har under sin framgångsrika tid vid SLP visat vad han kan. -Vi är i dag 55 anställda vid slakteriet och lika många vid styckningsföretaget, som ligger i Göteborg. Antalet anställda som behövs för utökningen av slakten är endast ett fåtal, kanske 2 5 personer. Vid styckningen i Göteborg behöver vi ev gå upp i tvåskrift, när vi kommer upp i full kapacitet. -Förhoppningsvis kommer vi upp i full kapacitet någon gång under första halvåret Vi behöver alltså väsentligt fler grisar att slakta och vi har nya besättningar på gång. Vi köper de flesta grisarna i Halland, norra Skåne och Västergötland. Helfallen köper Dalsjöfors planerar slakteri i Skåne! Dalsjöfors Slakteri AB har planer på att bygga ett slakteri i Skåne. Vid ett möte i Tomelilla 14 december träffade man presumtiva leverantörer och presenterade tankarna kring investeringen. slakt -Vi hade ett mycket positivt möte, säger Magnus Larsson, en av delägarna i Dalsjöfors Slakteri AB. Vi presenterade företaget för djuruppfödarna och de fick se vem vi i ledningen är. Det var första direktkontakten och sonderingarna inför satsningen. -Allt är på projektstadiet ännu. Om det blir ett slakteri i Skåne först och utbyggnader i Dalsjöfors sedan, eller tvärtom, vet jag ännu inte, säger Magnus. Jag kan inte heller gå in på vilka volymer vi projekterar för. -Det är inte heller ett slakteri som Peter Johansson, ny delägare i Dalsjöfors efter nyår, ska förestå. Det bli en annan person som blir chef i Skåne, säger Magnus. Peter Johansson, ännu till nyår anställd vid SLP, men nu i karantän, framträdde inte alls vid mötet i Tomelilla grisar första året -De leverantörer som deltog i mötet i Tomelilla är leverantörer till olika slakterier, men i huvudsak är det leverantörer till SLP. De flesta är djuruppfödare som Alexander Månsson i Tomelilla sköter djurtransportörerna för. Alexander är SLP-transportör som allt mer går över till att transportera djur för Dalsjöfors. -Det är mycket sällan jag är på ett uppfödarmöte där stämningen var så positiv som i går kväll, säger en av åhörarna vid mötet till GRIS. Det framförs alltid negativ kritik vid grismöten, nu var det enbart positiva tongångar. vi från Swedish Meats och KLS. Köttkunderna är framför allt de stora grossisterna Hilton, Ica, Coop och Lithells. -Kampen på marknaden finns i att skapa mervärde för köttet. Där har vi stora förhoppningar i framtiden, säger Magnus Larsson. Vi kan garantera att köttet är till 100 % svenskt. Hur konceptet ska se ut vill inte Magnus gå in på. Det är turbulent på köttmarknaden idag, säger han, och den måste sätta sig innan vi talar mer om detta. Dalsjöfors Slakteri AB och styckningsföretaget i Göteborg, Dalsjöfors Kött AB, ägs idag till lika delar av Per-Åke Larsson och sönerna Magnus och Peter Larsson. När Peter Johansson träder in som vd i bolaget förvärvar han en mindre del av var och en nuvarande delägare. Peter beräknas kunna tillträda vid årsskiftet eller i början av året. Dalsjöfors Slakteri har till skillnad från en del andra slakterier satsat på att sköta en betydande del av transporterna i egen regi % fraktas med egen lastbilsflotta. Slakteriet har 6 djurbilar och 4 som fraktar ut slaktkroppar. De går i skytteltrafik till Göteborg. Peter Larsson ansvarar för logistiken på företaget. -Många som deltog i mötet är bundna av olika långa avtal, men en del hade avtal som går ut ganska omgående. Första året kan Dalsjöfors, enligt samme åhörare, få fram grisar i Skåne kan det bli väsentligt fler. -Var slakteriet ska ligga i Skåne, vet vi inte ännu, säger Magnus Larsson. Vi ska först undersöka om det finns underlag för ett nytt slakteri. Sedan drar vi igång planeringen för fullt. /LG Bullergränsen för slakterier korrigeras igen 1 januari Ny forskning visar att djur, under korta perioder, klarar en bullernivå på 75 decibel utan att visa tecken på förhöjd stress. Mot bakgrund av detta föreskriver Djurskyddsmyndigheten nu en ny maxgräns för bullernivåer på slakterier. slakt Jordbruksverket föreskrev år 2000 att den maximala ljudnivån på ett slakteri skulle vara 65 decibel och att denna bestämmelse skulle träda i kraft till årsskiftet 2006/2007. Efter detta har ny forskning visat att djur klarar en ljudnivå på upp till 75 decibel, under korta perioder, utan att visa tecken på förhöjd stress. Mot bakgrund av detta föreskriver Djurskyddsmyndigheten nu en ny maxgräns på 75 decibel. Ändringen av den högsta tillåtna bullernivån innebär en regellättnad för slakterierna. Den nya bestämmelsen träder i kraft den 1 januari Reglerna om bullernivåer på slakterier har getts förtur i Djurskyddsmyndighetens arbete med nya regler för slakt och avlivning. I juni skickade Djurskyddsmyndigheten ut ett förslag på remiss och sammanställningen av remissvaren pågår just nu. När remissarbetet är klart ska föreskriftsförslaget skickas till EU på en så kallad teknisk runda. Hela det uppdaterade regelverket för slakt och avlivning kommer därmed att beslutas först efter årsskiftet. Ventiler och tillbehör för vatten till svin * Serie standard - bit- och trågventiler * Serie super - för extra mycket vatten * Serie ställbara - för olika vattentryck * Bitknappsventiler - minimalt spill, hygienisk * Drickskålar - Drick-O-Mat Kolla vårt stora urval och våra priser! Skjulstagatan 10, Eskilstuna Tel Fax Försäljning och service ring: , fax info@farmtech.dk Torrfoder Inventarier Ventilation & våtfoder MAFA UNIK Pigga marknadsnoteringar nu på - Jordbruksaktuellt ger dig möjligheten att enkelt jämföra aktuella smågris- och slaktsvinspriser. Vill du slippa surfa kan du få dem direkt hem i din e-poslåda två gånger i veckan Klicka in på och anmäl dig till vårt nyhetsbrev. - info@ja.se BIOLOGISK FLUGBEKÄMPNING Nu finns MAFA UNIK i tre utföranden Förutom Unik Standard finns nu både Unik Big och Unik Small. Samtliga har massströmning och alla de andra suveräna Unikegenskaperna. MAFA UNIK finns nu med 2,1, 2,3 eller 3,1 m diameter med 6,3 till 85,0 m 3 lagringsvolym. För mer information ring oss eller besök Nöjda kunder är det bästa vi vet! Tel Fax mafa@mafa.se /4 1/2 ROV FLUGAN J Dahlqvist Maskin AB Tel Fax

13 Ingen ändring av Swedish Meats regler för grishämtning vid nyår När Swedish Meats ändrade strategin för noteringen i juli, förutskickade man en ändring av reglerna för hämtning av grisar vid stallarna från nyår. Rationellare utlastning, hämtning och transportoptimering kan spara mycket pengar. Detta skulle få en positiv påverkan på grispriserna i form av prestationstillägg. Bl a var det tänkt att bilarna för slakttransport skulle förses med GPS, som registrerar lastningstider, väntetider och körtider. Konceptet har börjat införas i Danmark. Vidare ska det finnas navigeringsutrustning, så chaufförerna lätt hittar till gårdarna och det ska finnas transportoptimeringssystem, så att kortast möjliga körsträcka kan användas. Djurägarna ska också kunna få hämtat någorlunda vid lämplig tidpunkt. Dessutom ska rapporteringen om hämtade grisar skötas elektroniskt, så att intransportsedlarna kan slopas. -Det blir ingen ändring i reglerna vid nyår, säger Johan Andersson. Dels har vi haft mycket annat att stå i under hösten, när fusionsdiskussionerna pågått, dels är inte utrustningen klar att användas. Det har varit en del merarbete med intrimningen även Danmark. Roland Andreson har arbetat praktiskt med projektet. Han säger att fortsättningen hänger på teknisk utrustning. De i handeln vanligt Ugglarps vill dubbla slakten Viktväkarkorv till England? -Ugglarps Slakteri ska upp i en slaktvolym på grisar per år, helst Då kan slakten fördubblas, vilket är ett mål under närmaste treårsperiod, säger vd Thomas Olander. Samma sak gäller charken, även den ska dubblas. slakt Ugglarps slaktade grisar 2005 och nöt. -Vi är nu enda privata slakteriet i Sydsverige. Övriga ligger långt uppåt Norrland, skämtar Thomas. Klart vi ser möjligheter i detta, när SLPs slakt och styckning flyttas vecka 16 -Det har framgått i många medier att SLP ska läggas ner vid nyår. Det är fel, säger Magnus Lagergren. Tidpunkten är satt till vecka 16, som är i april, Detta har med uppsägningstiden för personalen att göra. Styckningen kommer att flyttas till Kristianstad, som planerat. slakt -Den ytterligare styckningsanläggning (utöver Skånekötts) som vi planerat bygga i Swinoujcie i Polen blir inte av. HK har köpt en anläggning 20 mil från Berlin, men på polska sidan, och vi kommer att utnyttja den. -Vi står inför en tuff omstrukturering av slakt det bildats ett vakuum efter SLP och Ystad Slakteri. Vi behöver växa. -Vi har redan fått en del nya leverantörer och kan öka slakten ganska mycket nästa år. Målet är en ökning med grisar snarast möjligt. Det kan vi klara utan några stora investeringar. Thomas har just varit i England hos eventuellt blivande kunder på de patenterade Chativaprodukterna, som Viktväktarna står bakom i Sverige. -Jag har varit både i Tyskland och England och diskuterat Chativa med kunder. Det finns ett bra intresse för detta sortiment. Både i Tyskland och England finns en stor befolkning. En inbrytning där skulle öka charkvolymerna snabbt, liksom behovet av ännu fler grisar. och förädling nästa år, projekt syd, som ska vara klar till Det vore fel att säga att projektet går spikrakt, eftersom nya förutsättningar ändrar på planerna, senast nu tillkomsten av HKs nya anläggning i Polen. Det är närmast en slalombana, säger Magnus. Därför kan inte heller tidpunkterna för olika händelser pekas ut. -Våra strukturåtgärder är nödvändiga av många skäl, alltså inte enbart av att handeln ständigt pressar priserna. Vi har senaste tiden fått ökade energikostnader med 40 mkr, som också måste rationaliseras bort. Det är enda sättet att inte sänka lönsamheten. -Det går heller inte att försöka bromsa rationaliseringarna, när handeln ser att det finns möjligheter. Det är slakt och styckning som flyttas. Företaget med inköp av grisar, samt kundkontakterna fortsätter som vanligt. /LG förekommande GPS-navigatörerna funderar inte tillräckligt bra på landsbygden, för att användas på slaktbilarna. -Det finns en rad olika navigeringssystem och likaså system för automatisk rapportering om transporterna hem till transportkontoret, säger han. De har tagit tid att utvärdera. Lantmännen använder ett system, Statoil ett, för att nämna ett par. -Det är en fordonsdator som ska sköta de olika funktionerna. När vi för samman dem, så fungerar inte alla delar bra tillsammans. Modifieringar måste göras. Ett annat problem är att kartorna för GPS-navigeringen är inte tillräckligt noggranna. -Under våren ska vi göra en förstudie. Då ska vi också ta ställning till vad som ska vara med och inte vara med i systemet. Det är bra att ha kontroll på körtider, stopptider, lastningstider, m m, men vi har ju med djur att göra och systemet får inte bli en stressfaktor som går ut över djuren, säger Roland. Utlastningsrummen ett större problem Transportoptimering är den ena delen i projektet, som kan spara pengar, utlastningsrummen och utlastningen en annan och tillsammans kan rationaliseringarna ge extra tilllägg till noteringen. -Utlastningsrummen och utlastningen är ett större problem att lösa, säger Roland Andreson. Det är få grisuppfödare som har utlastningsrum stora nog för utlastning av en hel djurtransportbil med släp. På en del danska gårdar har man det, men sällan i Sverige. -Vi har utlastningsutrymmen mer i form av flödesrum, medan danskarna har mer i form av lagringsrum. Hämtning utan gårdens personal -Helst ska djuren finnas i ett utlastningsrum, alltså ett lagringsrum, där transportören själv kan hämta dem när som helst och även mitt i natten. Men helst ska transportören inte heller komma i kontakt med djurstallarna. Det är en svår fråga att lösa. Vidare måste hänsyn tas till djurskyddsbestämmelserna, där areakravet för grisarna i utlastningsrum inte helt klarlagt. -Efter införandet av senaste EU-regeln förra nyåret med 0,42 kvm per 100 kg gris även på djurtransporter, så harmonerar arealkraven ganska bra, vare sig ett utlastningsrum ska klassas som transportavdelning eller stall. Men kostnaden att bygga ett utlastningsrum för så många grisar som ska lastas ut är betydande. -I många fall låter det sig helt enkelt göras vid befintliga anläggningar. Vid nybygge är det lättare att placera en utlastningsavdelning, men kostnaden kvarstår. -Vilka åsikter veterinärerna har för framtiden, är inte heller helt klarlagt. Klart är i alla fall att kraven skärps. Djurbilar kan sprida smitta och rädslan för spridning av PRRS i Danmark är stor. Vi måste också ta skärpta krav med i beräkningarna, säger Roland Andreson. Omöjligt uppnå svensk nivå för salmonella i Danmark Den danska regeringen och Dansk Folkeparti har mycket fasta planer på att dansk gris- och nötproduktion på sikt ska vara fri från salmonella och campylobacter. Danmark vill därmed uppnå samma status som Sverige och få särregler i EU, hoppas man. Inför Dansk Svineproduktions förhandlingar med Fødevarestyrelsen om en ny handlingsplan efter nyår, kastar Dansk Svineproduktion in handduken. Projektet är omöjligt, det skulle kosta miljarder, säger ordföranden Lindhardt B Nielsen. salmonella Det gäller förekomsten av salmonella i grisbesättningarna. Danska grisnäringen vill gärna få samma status som den svenska. Gått händelserna i förväg I marknadsföringen framställer man redan ofta den danska nivån för salmonella som den lägsta i världen. Sverige, Norge och Finland räknas då tydligen inte. Miljonförsök med DT 104 misslyckades -Vi gjorde ett saneringsförsök med att få bort salmonella DT 104. Det var ett begränsat projekt som kostade många hundra miljoner och vi fick endast bort det bättre hörnet av de besättningar som hade den bakterien, säger Lindhardt. -Att få bort all salmonella kan endast göras på svenskt sätt, att sanera varje smittad besättning. Det låter sig helt enkelt inte att göras, när salmonella finns i så många besättningar och i naturen. Det skulle bli ohyggligt dyrbart, säger han. Helt oöverskådligt dyrt. -Att nå samma salmonellastatus som Sverige, och få särstatus i EU, handlar helt klart om miljarder i kostnader, enligt beräkningar Dansk Svineproduktion gjort, säger han. Källa: LandbrugsAvisen Barfoed föll på livsmedelskontrollen Carina Christensen är ny konsumentminister i Danmark. Lars Barfoed avgick, efter kritik av statsrevisorerna om livsmedelskontrollen. Det har varit långvariga diskussioner om salmonellanivåer, kontrollbesök i slakterier och andra livsmedelsanläggningar, och mycket annat. Kritiken nådde kulmen när det uppdagades att flera år gammalt importerat kött såldes i danska butiker. Lars Barfoed har sedan dess försökt bättra danska livsmedelskontrollen, men när Dansk Folkeparti förklarade att man inte hade förtroende för konsumentministern, så avgick han. /LG Djurskyddet integreras i Jordbruksverket Djurskyddsmyndighetens nuvarande uppgifter flyttas till Jönköping och integreras i Jordbruksverkets ordinarie arbete. Det blir inte någon sammanhållen enhet. Det föreslår utredaren Bertil Norbelie efter att ha snabbanalyserat formerna för den framtida centrala djurskyddsfunktionen. Förändringen ska vara genomförd den 1 juli /LG Vi ser fram emot ett spännande år tillsammans med alla våra leverantörer! Det bästa valet för dig!

14 Treårsavtalen kan ha kostat uppfödarna miljoner kr på ett halvår! -De som tecknade treårsavtal i mitten på 2006 har gjort en riktigt dålig affär, sett nu ett halvår senare, säger Hans Agné, Avelspoolen. Det går att få ut väsentligt bättre priser för slaktgrisarna idag, under den hårda konkurrens som råder mellan slakterierna. Det är stor brist på grisar. Räknat enbart på privatslaktens högre grundnotering på öre under hela hösten, är detta 50 missade miljoner till grisuppfödningen. treårsavtalen -I verkligheten är det ännu mera, eftersom rivet efter leverantörer och grisar höjt avtalstilläggen i höst och vinter och ligger långt över nivån i somras. Det har de som väntat med att tecknat avtal tjänat på. -Det förekommer sidoavtal även inom Swedish Meats som går långt ut vid sidan av banan, inte minst till dem som bygger nytt eller bygger ut, menar Hans, så det är inte bara privatslakten som plussar på bra ibland. Det förekommer t ex olika återbetalningsprocent och hur mycket som skrivs av tillväxtlånen. Långa leveransavtal gör marknaden för slaktgrisar stel och minskar möjligheterna för uppfödarna att ta ut bästa pris för grisarna, menar Hans Agné, Avelspoolen. Försökte stoppa långa avtalen -Vi insåg redan i juni i år att treårsavtalen skulle bli oförmånliga för både uppfödarna och för slaktsvinsmarkanden, säger Hans. Vi försökte t o m att få konkurrensverket Köttinformation har flyttat till LRF Mindre personal, mer verksamhet Svensk Köttinformation flyttade 18 december från slakthusområdet i Johanneshov till Kungsholmen, samma hus som LRF och Land, och en rad andra organisationer. Samtidigt slutade Karin Fransson, Köttinformations dietist. I somras slutade Catarina Offe information Köttinformations styrelse har beslutat banta Köttinformations organisation till 2,5 tjänster, flytta till billigare lokaler och satsa pengarna på mer utåtriktad verksamhet. Bantad organisation och mindre lokaler -Vi har blivit lite för stor organisation med åren, säger vd Ella Nilsson. Arbetsuppgifterna förändras. Nu minskar vi personalen, hyr in experttjänster vid behov och lägger sparade pengar på verksamheten. Personalen som är kvar är förutom Ella Nilsson, Jenny Alarik, som är informatör och webbredaktör, samt Karin Söderberg, som är ekonomiassistent och sköter samordning av aktiviteter och utskick av material. Jenny jobbar halvtid. I Johanneshov hade Köttinformation 240 kvm, nu klarar man sig med 60 kvm i kontorslandskap i LRF-huset, med Svenskt Sigill, Svensk Fågel, Svenska Ägg och trädgårdstidningen Viola som grannar i landskapet. Årliga besparingen på hyran är kr. Inkl indragna tjänsterna är årliga besparingen kr, som alltså överförs till verksamhetsbudgeten. Som exempel på verksamhet närmaste tiden kan nämnas Från gård till gaffel, Barnens egen matskola, Sveriges Köttkock, samt Smarta Kocken. att göra kontrakten ogiltiga. Men det misslyckades vi med. -Långa avtal gör marknaden för grisar stel och orörlig, särskilt när väldigt många tecknar avtal. Det är över huvud taget fel betalningsmodell att leverera på avtal så lång tid som tre år, utan att i förväg veta vad man ska få i betalning, menar han. -Vi har under senaste halvåret också sett att avtalen hämmar prisbildningen på slaktsvin, säger han. Vilken köpare behöver bry sig om priset, om grisarna kommer in utan att betala bra? Uppfödare bekräftar Kommentar: Det som Hans Agné befarar, bekräftas av några enskilda uppfödare som avvaktat med att teckna avtal. Det är mycket lättare att få ut bra extra tillägg för slaktsvinen nu i slutet av året, än vid halvårsskiftet. -Ordningen från före juli är återställd, kommenterade en uppfödare. Dvs att de s k personliga tilläggen börjar närma sig nivån före kontraktsreformen i början av juli. EU-projekt för marknadsföring Årets Kock-finalisternas uppgift i år är att göra bra mat av sida, framlägg med fot, samt skinka, allt av gris och av detaljer som det behöver säljas mer av, inte minst i början av året. Finalen hålls på Grand Hotel i Stockholm 31 januari. Naturligtvis blir det en hel del publicitet i samband med tävlingen och själva syftet är givetvis att fler än kockarna i tävlingen ska använda de råvaror som då kommer i rampljuset. Köttinformation har ansökt om ett bidrag från EU för ett projekt med marknadsföring av kött i Sverige. Besked kommer i maj. Statens Jordbruksverk satsar 30 %, EU 50 och resterande 20 måste Köttinformation stå för själv. Köttinformation får även 2 kr per slaktad gris från grisuppfödarna. Pengarna samlas in av slakterierna. 1 av de två kronorna är öronmärkta för ett projekt för upplysning om den svenska grisen och grisproduktionen på köttförpackningarna och i butikerna. /LG Nortura nytt namn på Norsk Kjøtt Efter fusionen mellan bondeägda slakterikoncernen Gilde Norsk Kjøtt BA, samt Prior Norge BA, för fjäderfäslakt, har de sammanslagna företagen tagit namnet Nortura BA. Sammanslagningen är genomförd med tillbakaverkande kraft till 1 januari Namnet blev godkänt 15 november. Omsättningen blir ca 15 miljarder nkr, antalet anställda och antalet leverantörer lantbrukare. Koncernchef är Gilde Norsk Kjøtts koncernchef Axel Krogvig. Fortsatta framgångar med Ugglarps! Vi har många duktiga producenter, men vi behöver flera för att följa upp våra försäljningsframgångar! Ugglarps koncept ger dig en lönsam produktion! Kontakta: Eric Tham eller Hans Sjöberg eller Maria Ohlsson Det nära alternativet för framgångsrika producenter. UPPFÖDARE SOM HAR GJORT SIN MATTELÄXA: I topp med SPII Tyskagården Sveriges bästa producenter 1:a på slaktsvinstoppen med Avelspo 57,5 % kött 958 g/dag medeltillväxt kg tillväxt rbrukning Räkna på helheten u också! Samarbete för kövde

15 Nytt uppror, nu mot sänkt notering Slaktanmälan varannan vecka -Swedish Meats och andra slakteriers sänkning av noteringen med hela 60 öre vecka 51 utlöste ett nytt grisuppror i Halland. Man behandlar inte medlemmar och leverantörer så här, säger Per Karlsson, Boarps gård, och ordföranden Hans Karlsson, på hallandsföreningens vägnar. Det finns inte marknadsmotiv för så stor sänkning. Slakterierna ropar efter svenska grisar. grisuppror Sänkta slaktsvinspriset vecka 51 beror på efter jul-varor och internationellt tryck -Marknaden i Sverige förändras påtagligt på grund av konsumtionsmönstret efter jul. Lite förenklat kan man säga, att 55 % av konsumtionen av griskött sker de sista fem månaderna på året. Under tiden maj till juli är det någorlunda balans. Under tiden fram till maj äter vi markant mindre griskött, säger Billy Stridh, ansvarig för inköp i väst och utvecklingsfrågor i hela Swedish Meats. Grisuppfödarna vill självfallet producera lika många grisar varje vecka, varje månad under året. grispriset -Marknaden inom EU har också ett speciellt konsumtionsmönster. Högsta efterfrågan och högsta slaktsvinspriset har man under kvartal två och tre, eftersom bl a gillprodukterna väger tungt i kalkylerna under den tiden. Till kvartal fyra sjunker priset och kvartal ett är sämst under konsumtionsåret. -Till detta kommer var någonstans i griscykeln man kommer och där är prognosen i EU 1 kr lägre avräkningspris Sämre efterfrågan i EU väntas nästa år En sammanfattning blir då att svenska marknaden vänder ner p g a ändrat konsumtionsmönster så här års, i EU kommer också en Hallands Grisproducenters aktion startades omgående och snabbt anslöt sig Skåne-Blekinge Grisuppfödare, Skaraborgs Grisuppfödare, Grisuppfödarna i Norra samt Södra Kalmar län, och senare föreningarna i Östergötland och Uppland. Även Sveriges Grisproducenter stödjer aktionen. Den riktar sig enbart mot slakterier som sänkte mer än 40 öre. -Grisuppfödarna ska endast anmäla grisar som ska levereras till slakteriet ojämna veckor, osv, säger Per och Hans. Upproret pågår till vecka 7 -Upproret mot prissänkningen med 60 öre ska pågå till vecka 7. Vi vill sätta en gräns, så att grisuppfödarna vet vad aktionen omfattar. -Det är viktigt att vi får stor uppslutning på aktionen, om vi ska få effekt ända ut i handelsledet, understryker Per. SLP sänkte inte alls SLP är enda slakteri i Sverige som inte sänkte noteringen alls vecka 51. Varken på slaktsvin, suggor eller smågrisar. SLP har inte heller sänkt vecka 52. -Vi behöver få in så många grisar som möjligt närmaste tiden för att göra smörgåspålägg, säger Erling Johansson, som jobbar med tillförseln vid SLP. När julskinkesäsongen är period med sämre efterfrågan, och dessutom pekar griscykeln nedåt prismässigt. -På den gamla goda tiden använde vi regleringsmedel för att bekosta export av grisköttet under början av året, påminner Billy. I den nu hårda konkurrensen med import varje vecka, varje månad, måste vi anpassa priset efter marknadssituationen. Fortfarande hygglig marknad -Marknaden är inte jättedålig, utan den ser fortfarande hygglig ut. Men den förändras radikalt när julskinkeproduktionen är slut, liksom tillverkningen av alla övriga produkter på julbordet som det går att ta ut lite extra för. Hela prisbilden på produkterna ändras och kalkylen försämras, tills grillsäsongen närmar sig och vi kan ta ut lite mer för karré och kotlett. Efter jul-sortimentet ger alltså mindre vinst, det sänker slaktsvinspriset. Dessutom har vi stor press från de internationella marknaderna, framför allt Danmark, där slaktsvinspriserna går ner. Det är förklaringen till den sänkta noteringen för slaktsvin och suggor. Julskinkan 10 kr/kg lönsammare än butiksskinkan Skillnaden i lönsamhet mellan att tillverka julskinka och vanlig butiksskinka kan vissa år vara upp till 10 kr per kg, säger Billy. Det ger tioöringar på noteringen på hösten. -I år hade vi en lyckad försäljning av julskinka, tack vare det halländska grisupproret som spred sig över landet. Det gick lätt över köper konsumenterna mer charkvaror. Vår slaktsvinsnotering behöver därför inte sänkas, i varje fall inte nu. Sedan får vi se hur det utvecklar sig. -Om konkurrensen på slaktmarknaden har betydelse, får väl var och en spekulera i, tilllägger han. Likaså vad gäller grisupproret. -Vi måste ju sätta noteringen varje vecka i förhållande till den verklighet vi lever i, säger Erling Johansson. Ge oss chansen! SLP har skickat ut ett brev till sina leverantörer där man vädjar om fortsatta leveranser, med eller utan avtal, och till högt avräkningspris. Ett möte med leverantörerna hölls 20 december i Sjöbo, med bl a Magnus Lagergren och Jan Peter Pärson. I brevet beklagar SLP att nedläggningen i Helsingborg kom ett år för tidigt. Men det beror på att fusionsplanerna med KLS sprack. Vinsten av flytten till Kristianstad är 1,50 kr per kg gris. Förutsatt att SLPs tillförsel inte minskar mer än 20 %. Priset på julskinka ger upp till 10 kr högre högre intäkt i snitt, än när skinkan säljs under andra delar på året. Scans Gourmet julskinka ger betydligt mer. att få ett bra pris på skinkan i ett tidigt skede och vi kom överens med handeln snabbt. Man kanske var lite rädda för att man inte skulle få så mycket svensk julskinka som man önskade. Annars tvekar man, och tvekar, i hopp om att det ska bli billigare, vilket det också kan bli om ingen sätter igång och köper. Man kan lätt stå där med stora kvantiteter som inte är sålda. Skinkan tung del av grisen -Skinkan har stor del i kalkylen, liksom kotlett som inte heller är särskilt mycket efterfrågad den här tiden på året. Skinkan är en mycket tung del, ekonomiskt och i vikt, av Slaktsvinspriset sänktes två dagar före förhandlingar med handeln 18 december höll Swedish Meats och andra slakterier förhandlingar med Hilton Foods om januari månads köttleveranser. Två dagar innan meddelades att råvaran, grisarna, sänks 60 öre/kg. kötthandel De halländska grisuppfödarna, som leder grisupproret, for nästan upp i taket och undrar hur egentligen förhandlingarna med handeln går till. Först sänker största leverantören av griskött, Swedish Meats, priset på råvaran och övriga slakterier följer efter, dock griskroppen. Den utgör % av grisens vikt. -Vi får alltså ut väsentligt mycket mindre pengar ur griskroppen efter jul, jämfört med före jul, säger Billy. Tack vare vår tradition att äta julskinka, kan vi hålla ett högre pris på slaktgrisarna under säsongen för julskinka. Det svenska priset har kunnat hållas uppe även i år, trots att priserna har fallit internationellt och mycket kraftigt i Danmark senaste veckorna. Stabilt pris i Sverige -För varje år blir trycket hårdare från importen. Det blir allt lättare att importera. Vi är inte längre någon isolerad ö i norr, där vi får ha vår marknad i fred. Prisfallet blir givetvis mycket större, när vi både får ut mindre pengar av produkterna efter jul och vi samtidigt måste freda oss från importtrycket på en fallande internationell marknad där det är överskott på varor. -Titta på svenska priset under året och jämför med europapriserna, säger Billy. Vi har haft ett mycket stabilt pris under året, medan det gått upp och ned mer i andra länder. -Varför sjunker då priset på slaktsvin så mycket, när det är helfallen som sänks, i dagens fall 60 öre. Helfallen som säljs är ju endast knappt 20 % av totala försäljningen av kött. Jo när helfallen sänks vet ju självfallet alla inköpare vad detaljerna är tillverkade av. Inköparna kräver att sänkta priset på helfall slår igenom på hela sortimentet. Prissänkningen får genomslag på de flesta produkter gjorda av griskött. Alla vill ha större vinster -Styckarna har tryckt på i månader för att få ner helfallspriset. Vi har kunnat hålla emot ända tills nu. Alla vill ju ha större marginaler. Att industrins råvarukostnader nu sjunker, betyder dock inte att de enskilda produkterna i butikerna per automatik blir billigare. Det finns många som vill ha högre marginaler. -Blir det då brist på julskinka, eller blir det inte SLP. Man sätter samtidigt även ner partipriset. Ett par dagar senare sätter man sig vid förhandlingsbordet och ska försöka få ett så högt pris som möjligt. Hur kan man få ett bra pris för grisköttet, om man redan före förhandlingarna prutat med sig själv, undrar man. -Ingen annan som har något att sälja, sänker priset innan man börjar förhandla, säger Per Karlsson, Boarps gård. Vi kan ju aldrig få ett bättre pris än vi begär! Vad jag erfar har prisnivån sänkts i storleksordningen 75 öre i måndags, säger han. överskott? Vi har många års erfarenhet av försäljning av julskinka och vi kan kalkylera behovet väldigt väl. Vi vet mycket bra hur mycket av de olika sorterna julskinka som behöver tillverkas och efterfrågan är mycket stabil år från år. Svenskarna ska ha skinka på julbordet, det tillhör traditionen. -Normalt sett sjunker noteringen på slaktsvin 1,50 kr från julruschen till januari varje år. Graden på sänkningen beror på vad som händer med grispriserna i andra länder. Priserna är nu låga i Tyskland och Danmark, vilket visar att det kan bli fler sänkningar. Vi kan inte ligga särskilt mycket över tyska prisnivån, säger Billy Stridh. Slaktsvinspriset har ingen betydelse vid förhandlingarna Bo Larsson sköter Swedish Meats förhandlingar med handeln. Han säger att avräkningspriset på slaktsvinen och partipriset inte har något inflytande alls på förhandlingsresultatet. -Det är en mängd faktorer som påverkar priset, men i huvudsak är det tillgång och efterfrågan som styr. Vad säljer tyskarna för och vad säljer danskarna för? De priserna måste vi matcha, säger han. Vad svenska slaktsvinspriset är för tillfället, spelar ingen roll. Danskarnas pris speglar internationella nivån -Danskarnas priser speglar ganska bra var den internationella prisnivån ligger. Danskarna anpassar sedan slaktsvinspriset efter prisnivån på grisköttmarknaden. -Vi kan inte bygga murar kring Sverige, utan måste anpassa oss till priserna runt om oss. Det har blivit allt billigare att importera, vilket lett till ökad import. -Vi vet vilka volymer Swedish Meats har att hantera. Dem måste vi sälja till olika köttköpare. Hilton Foods, som vi förhandlade med i måndags, är en av många köttkunder, men inte ens den största. Förutom genom Hilton köper Ica in kött centralt och vi säljer även direkt till några stora butiker. Lämnar bud, slutförhandlar -Förhandlingarna går till så, att jag lämnar ett bud. Det lämnade jag till Hilton för en vecka sedan. Jag har alltså första tjing på att sätta priset. Hilton tog även in bud från andra slakterier. Hilton lämnar sedan motbud. I måndags slutförhandlade vi, säger Bo Larsson. -Försäljningen för varje period är som vilken förhandling som helst, med givande och Vi har marknadens bästa avräkningspriser, utan långa avtal! Slaktgrisar 12:20, suggor 7:00 Smågrisar notering kr GRISPRODUCENTER! Tänk dig för innan Du tecknar långa leveransavtal på slaktsvin! Ginsten Slakteri kan vara det bästa alternativet. Vår notering från vecka 1 är 12,20 kr för 58 % kött, 65 89,9 kg. Dessutom tillkommer veckotillägg med ca 0:20 0:30 kr/kg. Pris för sugga 7:00 kr vid 58 % kött, över 140 kg. Vi köper nu även smågrisar! Tillägg över noteringen med upp till 106 kr/gris. Detta borde vara ett bra alternativ, utan långa bindningstider. Kontakta oss! AB GINSTEN SLAKTERI, Harplinge Tel ,

16 30 % snabbare avelsframsteg i Norsvins nya teststation Norsvin ska bygga en ny teststaton för avelsgaltar i Hamar. Där kommer de genetiska framstegen i aveln att gå upp till 30 % snabbare än i dag. Det beror på att grisarnas fett, muskler, benmassa och mycket mer analyseras med datortomograf. Kapaciteten vid avelsstationen blir ca galtar per år, varav duroc och lantras. avelsframsteg -Avelsframstegen beräknas gå 17 % snabbare hos lantras och 30 % snabbare hos duroc, som är de två raser som Norsvin driver avel med, berättar Olav Eik-Nes, avels- och seminchef vid Norsvin. Aveln med yorkshire svarar som bekant Sverige för, liksom med hampshire. I Norge använder privatslakten hampshire som faderras. -Värdet av de årliga avelsframstegen hos duroc är närmare 20 nkr idag. När nya stationen är klar och datortomograf används, blir värdet ca 26 kr. Det är merinformationen från datortomaografen som gör att framstegstrakten i aveln kan ökas så här mycket, säger Olav. -Den årliga framstegstakten för lantras är tagande. Perioderna vi förhandlar om är allt från dag till dag till upp till ett kvartal. Sälja kött är inte som att sälja en traktor Om jag ska köpa en traktor och har fått ett bud på vad den kommer att kosta. Då sänker fabriken priset på alla traktormodeller, som gör att traktorfirman kan köpa dem billigare. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att ta budet, utan att få pruta lika mycket som fabriken sänkt priset med. Vill inte köttköparna ha lägre pris om råvaran blir billigare? -Vi handlar inte med traktorer, säger Bo Larsson, utan kött. Då är det internationella prisnivån som styr och många andra faktorer än när du ska köpa traktor. Vilket pris förhandlingarna i måndags ledde fram till, vill Bo inte avslöja. Inte heller vilka kvantiteter det handlar om. Fler sänkningar att vänta? Per Karlsson och hallänningarna menar, att förutom att man inte ska sänka priset före en förhandling, så är det i Hilton-fallet ett pris som träder i kraft i januari. Det priset bör rimligen inte slå igenom på slaktsvinspriserna redan före jul. -Har vi öre ytterligare lägre slaktsvinspris att vänta i januari som följd av måndagens förhandlingar, undrar Per Karlsson. /LG 30 kr idag och ökar med ca 17 % till 35 nkr. Att den ökade framstegstakten hos lantras blir lägre, 17 %, beror på att modersegenskaperna väger tungt hos lantrasen. Datortomografen fångar inga idag kända modersegenskaper. Att framstegstakten ökar så mycket när datortomograf används, beror på att egenskaperna mäts hos djuret självt och inte på avkomlingar eller syskon. Datortomografen gör en genomskärningsbild av grisen från tryne till svans i 11 mm tjocka snitt. Därefter görs automatiskt en bildanalys i datorn av vad kroppen innehåller med fördelning på fett, kött, ben, osv. Bildanalysen används i avelsindexet. Analysen med datortomaograf görs när grisen väger 100 kg. Då sövs den och läggs på bordet som går genom kameran. När analysen är klar och avelsindexet framräknat, kan man bestämma om grisen ska gå till slaktbilen eller avelsstallet. Först i världen I Norge har man lång erfarenhet av datortomograf i avelsarbetet. Redan genomfördes ett forskningsprojekt med 800 testade grisar. De första försöken gjordes på Ullevolds sjukhus i en datortomograf som användes för humanbruk. Senare köpte professor Harald Skjervold in en datortomograf till Landbrugshøjskolen i Ås. Den användes enbart för forskning. Tekniken var på den tiden både för dyr och för långsam för användning i praktisk avel. Sedan dess har utrustningen blivit både billigare och snabbare. Norsvin blir det första avelsföretag i världen som använder datortomograf i det operativa avelsarbetet. Men detta beror även på att Norsvin är ett så stort Etablerar kontakter över spotmarknaden Nya kontakter mellan säljare och köpare knyts via spotmarknaden. De som handlar första gången över spotmarknaden, kan nästa gång handla direkt, men man använder spotmarknadens priser. Det går ju inte att undanhålla vem som säljer och vem som köper. -Det är en intressant iakttagelse, säger Per Karlsson. Jag går visserligen miste om min provision, men det gör inget, det bildas i alla fall en ny och högre prisnivå för smågrisar och slaktsvin. Syftet är viktigast. Spotmarknadsbesättningar -Jag har också kunder som köpt (dyrare) smågrisar på spotmarknaden. Nu väntar jag att slaktsvinen ska komma ut på spotmarknaden. Den som köper dyrare smågrisar, vill förmodligen ha bättre betalt för slaktsvinen. Det finns i alla fall inga kontrakt som hindrar att grisarna säljs på spotmarknaden, säger han. /LG avelsföretag, som försörjer sina internationella företag med avelsdjur både i USA och på östsidan i Europa. Den nya galtstationen blir också stor, med testade galtar per år och som ska passera datortomografen per dag. Stationen ännu på ritbordet Ännu så länge finns den nya teststationen endast på ritbordet. Bygghandlingarna har skickats ut, anbuden ska vara inne 10 januari, byggstart förhoppningsvis i april. Byggtiden beräknas till ett år och invigningen är således beräknad till april Ett problem är att byggsektorn är överhettad i Norge, så det kan bli förskjutningar i byggprogrammet, säger Olav. Beslutet om att bygga stationen togs precis före jul. Det är ett samarbetsprojekt mellan Norsvin och Nortura, tidigare Gilde Norsk Kjøtt. Nortura svarar för största delen av finansierigen, eftersom Nortura använder duroc som faderras i aveln. Satsningen kommer även svensk avel till del, eftersom Norsvin äger huvudparten i Avelspoolen och Norsvin försörjer Avelspoolen med genetiskt material både vad gäller lantras och duroc. QGs kunder får del av avelsframstegen på lantras, eftersom QG och Norsvin samarbetar. Norsvin svarar för lantrasaveln och QG yorkshireaveln. När den nya teststationen i Hamar blir klar, läggs två av Norsvins tre nuvarande teststationer ner. Det är en i Tröndelag och en i Hamar. Den i Hamar byggs om till väntestation för galtar som ska ut till seminstationerna i olika länder. Utfodringssystem blir fortsatt torrutfodring, som i de nuvarande teststationerna. Grisarna äter ad lib vid foderstationer, där de står på vågplattformar. Fodret matas ut i portioner Atria har köp A-Producenter AB Atria-koncernen har köpt alla aktier i A- Producenter AB per 1 januari A-Producenter ägdes tillsammans av andelsföreningarna Itikka osuuskunta, Lihakunta, Andelslaget Österbottens Kött och Atria Koncern Abp. Bolaget grundades 2001 och har specialiserat sig på att anskaffa slaktdjur och på att utveckla primärproduktionen. Affären förenklar strukturen inom köttanskaffningen och stärker därmed hela produktionskedjans konkurrenskraft, skriver Atria i ett börsmeddelande. Det börsnoterade Atria tar nu ett fastare grepp om inköpen av slaktdjur från de kooperativa föreningarnas medlemmar. Nästan allt gris-, nöt- och fjäderfäkött som används i Atrias produktionsanläggningar kommer från A-Producenter. och efter en foderkurva som styrs av tillväxtökningen. När grisen ätit klart, vägs grisen och konsumerade mängden foder registreras. Stora mängder data samlas in om grisen med datortomografen. Datamaterialet sparas för fortsatt forskningsarbete. Nya parametrar kan tillkomma i avelsarbetet senare. Bl a tittar man på möjligheterna att värdera benhälsan hos lantrasen. F d Danish Crown-direktör extern ledamot i Ticans styrelse Danska slakterikoncernen Tican fick sin förste externe styrelseledamot vid generalförsamlingen 1 december, en f d direktör hos värste konkurrenten Danish Crown, Nils Dorin Jacobsen. Nils är en erkänd strategisk ledare, med ingående kunskaper om koncernledning, försäljning och marknadsföring. Han har ingående kunskaper om distribution av livsmedel i östra Europa och Ryssland, där Tican har en framtida marknad. Ytterligare en extern styrelsemedlem ska utses vid generalförsamlingen Ordförande i Tican är Jens Jørgen Henriksen, Hunstrup, vice ordförande Thorkild Jensen, Kåstrup. Göte Nilsson ny säljare hos Astimac Göte Nilsson, Halmstad, har anställts vid Astimac som säljare i framför allt södra Sverige. Han är lantmästare, 58 år, och har tills nyligen varit gårdsmästare vid Vapnö AB, där han haft hand om växtodlingen på hektar. Vapnö gods har Sveriges största mjölkkobesättning på kor och ska öka till Göte har under sina många år på godset arbetat mycket med hur hanteringen av stora mängder gödsel ska organiseras. Dessa logistiska erfarenheter tar han nu med sig till Astimac och till alla som expanderar inom mjölk- och grisnäringen. Astimac arbetar för att göra stallgödselhanteringen lönsammare. Pumpar från ledande tillverkare i Europa och USA för hantering av fl ytgödsel och slam Omrörare traktordrivna och eldrivna i olika utföranden för foder. fl ytgödsel och biogas Skruvpress separatorer för fl ytgödsel och industriavlopp. Matarslangsystem med hög kapacitet kbm/tim från Hydro Eng. USA s ledande tillverkare, Astimac är företaget för Dig som vill få tillgång till projektering och rådgivning samt de bästa produkterna och lösningarna för hantering av fl ytgödsel och slam. Välkommen med Din förfrågan! Vi ses på Mila 7-10 febr! Datortomografen visar mycket mer information om grisen själv, än syskon och avkomlingar kan göra. ASTIMAC AB Box Järfälla tel info@astimac.se Ny säljare Göte Nilsson

17 Posttidning A Berga, Stenåsen 311, S Kumla Välj det effektivaste desinfektionsmedlet! Ytdesinfektion P73 bred verkan snabbverkande ej giftigt eller korrosivt BÄST TEST! i Användningsområden: Heltäckande ytdesinfektion. Verkar omedelbart. Kräver ej eftersköljning. Dosering 1-4%. Fraktfritt från 100 liter. Läs gärna mer om desinficering i Pig Nr. 33 länk: För info och priser se Tel: , Fax: Med vårt dimningssystem är möjligheterna många Gott Nytt År önskar Besök oss på Elmia i monter A04:46