Nyproducerade hyreslägenheter i Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyproducerade hyreslägenheter i Malmö"

Transkript

1 EXAMENSARBETE VT 15 Nyproducerade hyreslägenheter i Malmö Vem flyttar in och av vilken anledning? New constructed rental apartments in Malmo Who moves in and for what reason? Joakim Nilsson Ingves & Mi Persson-Theander

2 Abstract Through a primarily quantitative approach this study aims to investigate who moves in to the new constructed rental apartments in Malmö and for what reason. A request to participate in an online web survey has manually been handed out to 1009 household in properties finished in 2010 or later. The respondents have been given the opportunity to share their thoughts on why they ve chosen to settle in a new construction. As a complement to the web survey, interviews have also been done in order to get a more profound understanding for the results. What the studies have shown is that a majority of the respondents were former residents in other rental apartments within the area of Malmö. The respondents were asked to rank the reasons for why they chose to settle in a new constructed apartment and while location was on the top of the list, cost advantages were in the bottom. A majority claimed that the rent is very high, a fact that is also confirmed in the theory chapter. The thing that was most clarified was that the respondents in very high extent had a tertiary exam, something that could probably explain the high income in the same group. This gives a hint saying that new constructed apartments isn t accessible for everyone. 2

3 Sammanfattning I den här studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslägenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrågan om att delta i en webbenkät har 1009 hushåll i hus byggda fr.o.m. år 2010 getts möjlighet att berätta varför de valt, eller inte valt, att bosätta sig där de gjort. Utöver enkätundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut från de olika områdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för få en mer djupgående bild. Det studierna visade är att över hälften av de svarande i enkätundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrätter inom Malmö. När de svarande bads rangordna anledningar till varför det valt nyproducerade lägenheter kom läget på en klar första plats och kostnadsfördelar hamnade sist. Många uppgav att hyran i nyproducerade lägenheter är hög, något som även bekräftas i teorin. En av de tydligaste och mest anmärkningsvärda uppgifterna som kom in var att de svarande i extremt hög utsträckning hade eftergymnasial utbildning. Något som säkerligen hänger ihop med att det var ytterst få som hade en inkomst under kr i månaden, vilket är en fingervisning om att nyproduktionen inte är för alla. 3

4 Förord Detta examensarbete har genomförts och färdigställts under våren 2015 inom fastighetsföretagandeprogrammet på Malmö Högskola. Kursen omfattar 15 Högskolepoäng och avslutar vår utbildning i form av en kandidatexamen i fastighetsvetenskap. Arbetet handlar om vem som flyttar till nyproducerade hyreslägenheter. Vi vill ta tillfället i akt att tacka vår handledare Martin Grander och samtliga involverade från Byggvesta, Contentus, HSB, MKB och Riksbyggen. Vi vill även rikta ett stort tack till alla som svarat på enkäten och ett extra stort tack till dem som tog sig tid att ställa upp på en intervju. Disposition Kapitel 1 Inledning - I detta kapitel presenteras bakgrund till ämnet samt problemformulering kring uppsatsens ämne. Vidare presenteras syfte och frågeställningar med uppsatsen, vilka avgränsningar som gjorts samt en disposition av uppsatsen. Kapitel 2 Teori Här presenteras teorier utifrån litteratur om nyproduktion flyttkedjor och hyressättning. Det visar även statistik på hur hyresutvecklingen sett ut dem senaste åren samt hur byggkostnader rört sig de senaste tio åren. Kapitel 3 Metod - Detta kapitel syftar till att redogöra för vilken metod vi valt för att få svar på vår frågeställning, varför just den metoden är vald samt vilken insamlingsmetod som användes vid undersökningen. En beskrivning av deltagare och tillvägagångssättet av undersökningen redovisas också. Kapitel 4 Empiri I det här avsnittet presenteras det insamlade datamaterialet ifrån enkätundersökningarna/intervjuerna som gjorts. Kapitel 5 Analys - Detta kapitel syftar till att analysera det datamaterial som har samlats in från enkätundersökningen/intervjuerna som har redovisats i föregående kapitel. Detta sker även utifrån de teorier som har presenterats tidigare. Kapitlet avslutat med en slutsats. 4

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund en kort beskrivning av Malmö Beståndet och boendesituationen Problematisering Syfte och frågeställning Avgränsningar Begrepp & Definitioner Nyproduktionen Nyproduktion i Sverige Den dyra nyproduktionen Kostnader för nyproduktion Konkurrens inom byggsektorn Nyproduktion i Malmö idag och i framtiden Metod Kvantitativ metod Enkätundersökningens omfattning Bortfallsanalys Kvalitativ metod Intervjuutformning och deltagare Validitet och reliabilitet Teori Flyttströmmar Sverige Malmö Är flyttströmmarna verkligen effektiva? Hyressättning Bruksvärdessystemet Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) Presumtionshyror Effekter av hyresreglering på nyproduktion Konsumentgrupper på bostadsmarknaden

6 4.3.1 Olika människors bostadsideal Kön Åtta konsumentgrupper på bostadsmarknaden Samlade iakttagelser beträffande hyresrätter (Werner, 2003): Empiri Enkätundersökning bland nyproducerade hyreslägenheter i Malmö Resultat Vem deltog? Hur ser hushållen i ut? Varför nyproduktion? Nyproduktion i framtiden? Sammanfattning Intervjuer med boende i nyproducerade hyreslägenheter Resultat Varför nyproduktion? Nyproduktion i framtiden? Övriga tankar kring boendet och nyproduktion Flyttkedjor Sammanfattning Analys Nyproduktion och livscykeln Konsumentgrupper i nyproduktion De dubbla höginkomsttagarna: Efter skilsmässan: De enboende: De fria medelålders: De gamla: Finns det några kostnadsfördelar i nyproduktion? Flyttkedjor Bostadsbristens konsekvenser Slutsats Forskningsförslag

7 Referenser Tryckta källor Elektroniska Källor Muntliga källor Bilaga 1: Enkätundersökning Bilaga 2: Intervjufrågor Del 1 Personlig information Del 2 Frågor kring det egna boendet Del 3 Tankar kring nyproduktion

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund en kort beskrivning av Malmö Malmö är med sina invånare Sveriges tredje största stad och ligger i den kraftigt expanderande Öresundsregionen som är Nordens största arbetsmarknadsregion med totalt 3,8 miljoner invånare. Befolkningen i staden har ökat under nästan tre decennier på rad och år 2020 förväntas invånarantalet överstiga Öresundsbron förbinder Malmö med Köpenhamn och möjliggör daglig pendling mellan Sverige och Danmark. Malmö är en ung, mångkulturell stad med nästan hälften av invånarna under 35 och där 31 % är födda i utlandet. Totalt finns det 177 nationaliteter och det talas cirka 150 olika språk. Staden har genomgått en förändring, främst under de senaste 20 åren, från att ha varit en tung industristad till att idag inhysa landets största högskola. Cirka 43 % av stadens invånare mellan 20 och 64 år har eftergymnasial utbildning. Statistik från skolverket visar dock att 37 % av alla 20-åringar i Malmö inte har slutfört gymnasiet. En högre siffra än i både Stockholm och Göteborg. Numera finns det även många små och medelstora företag inom näringslivet i staden. (Malmö Stad, 2014). Arbetslösheten i staden är 14,9 %, vilket är den högsta siffran i landet där genomsnittet ligger på är 8 %. Arbetslösheten och utanförskapet leder till segregation, något som Malmö har problem med både inkomstsegregationen och den etniska segregationen är utbredd (Malmö Stad, 2015). Medianinkomsten i Malmö var år kronor per år, en siffra som är lägre än övriga landet där medianinkomsten ligger på kronor per år (Ekonomifakta, 2015) Beståndet och boendesituationen Bostadsbeståndet i Malmö ligger idag på omkring bostäder och flyttfrekvensen är låg. Bostadsbristen i staden är utbredd. Antalet invånare i Malmö ökade 2014 med 5 000, där den största gruppen var unga personer, främst från utlandet. Samma år färdigställdes 1020 nya lägenheter (Affärsvärlden, 2015) vilket betyder att det flyttade in ungefär fem gånger så mycket folk som det färdigställdes nya bostäder. 8

9 År 2013 hade 28 % av Malmöborna i åldern år ett förstahandskontrakt till en hyresrätt. Den genomsnittliga tiden i bostadskö för att få lägenhet hos allmännyttan var under samma år två år. (SVT, 2013). Malmö som kunskapsstad har en enorm potential att skapa innovationer och kreativt tänkande med sin unga befolkning och mångfald men staden hämmas av att unga människor inte kan flytta hit. Enligt en uträkning som Swedbank gjort kostar bostadsbristen i Malmöregionen 2,6 miljarder kronor varje år i utebliven tillväxt. Uträkningen visar även på att bristen på bostäder i regionen kostar samhället ytterligare 2,3 miljarder kronor eftersom företag inom den lokala tjänstesektorn inte kan nå sin fulla potential. Dessa företag kan exempelvis vara taxibolag, städfirmor och frisörsalonger (Sydsvenskan, 2014). I en undersökning bestående av 160 djupintervjuer, genomförd av Malmö Kommun, har Malmöbor fått rangordna stadens bra respektive dåliga sidor. På listan över Malmös dåliga sidor hamnar bostadsbristen på femte plats med kommentarer som [det är] svårt för ungdomar och studenter att hitta bostäder, många trångbodda familjer. Segregation/integration hamnar på första plats på samma lista, bl.a. med kommentaren Malmö är en tudelad stad, vi har inte lyckats med integrationen av invandrarna (Sydsvenskan, 2014). 1.2 Problematisering Bostadsbeståndet i Malmö ligger idag på omkring bostäder och flyttfrekvensen är låg. Under 2009 flyttade endast hushåll, d.v.s. mindre än en procent, från det befintliga bostadsbeståndet till nyproducerade bostäder. Detta kan jämföras med att hela 300 av Malmös 3000 nyinflyttade hushåll (10 %) bosatte sig i nyproducerade bostäder samma år (MKB, 2014). Många äldre bor ensamma kvar i stora lägenheter och hus trots att det byggs nya lägenheter med bättre anpassning och tillgänglighet samtidigt som många unga har svårt att få tag i en egen bostad. Det står klart att nyproducerade bostäder, av olika anledningar, inte attraherar alla och det är problematiskt. För att få igång flyttkedjor behövs det byggas bostäder som är mer attraktiva än de bostäder som finns i det befintliga beståndet och kanske framförallt attraktiva för fler konsumentgrupper. 9

10 1.3 Syfte och frågeställning I den här studien vill vi belysa vad det är som står i vägen för väl fungerande flyttkedjor samt vilka problem och möjligheter som finns med nyproducerade bostadslägenheter, sett ur de boendes perspektiv. Vi vill belysa de fördelar och nackdelar som brukarna av lägenheterna identifierar. Genom att undersöka vem som bor i nyproducerade hyreslägenheter och hur det kommer sig att de bor där, hoppas vi kunna dra slutsatser kring varför så många väljer bort nyproduktion. I uppsatsen lyfts frågor såsom; Vem flyttar till nyproduktion och varför? Vem flyttar inte till nyproduktion och varför inte? Väljer man aktivt bort nyproducerade lägenheter eller handlar det om något annat? Syftet med studien är att ta reda på vilka potentiella orsaker som finns till att inte fler flyttar från det befintliga bostadsbeståndet till nyproduktion. Vidare önskar vi diskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att kunna locka fler till nyproduktion och på så sätt få igång de viktiga flyttkedjorna. Den övergripande frågeställningen formuleras; Varför flyttar inte fler från det befintliga beståndet till nyproduktion? 1.3 Avgränsningar På grund av tidsramen för arbetet har vi begränsat arbetet till att empiriskt omfatta staden Malmö, d.v.s. Malmö kommun. Malmö är en av Sveriges största städer och tillhör Öresundsregionen som är i en kraftigt expansiv fas, något som gör den intressant att studera. Det hade givetvis även varit intressant att titta på hela landet för att bl.a. kunna se om det finns några skillnader mellan storstäder och landsbygd, men också för att se om man kan identifiera några rikstäckande mönster. I studien jämförs dock Malmö andra svenska storstäder samt riket i stort. Vidare är studien begränsad till att endast omfatta hyreslägenheter, den kommer alltså inte att ta upp vem som flyttar till nyproducerade småhus, bostadsrätter eller andra boendeformer. Boendeformen hyresrätt skiljer sig en hel del ifrån andra boendeformer och utgör därmed en naturlig avgränsning. En del teori kring bostadsrätter tas dock upp eftersom de två upplåtelseformerna i vissa avseenden bör ställas i relation till varandra. Även äganderätt diskuteras i någon omfattning i empirin, men främst i sammanhang då det handlar om ett alternativ som valts bort. 10

11 Det hade givetvis varit önskvärt att kunna undersöka hushållen i samtliga nyproducerade hyreslägenheter i Malmö, något som tyvärr inte varit möjligt på grund av studiens begränsade omfattning. Förfrågan om att delta i en enkätundersökning har därför sänts till en begränsad del bestående av cirka 1000 utvalda hushåll. Urvalet har skett med avsikt att få så stor variation som möjligt men det är givetvis inte möjligt att täcka in alla grupper och boenden. 1.4 Begrepp & Definitioner Debutant: Person som för första gången gör inträde på den lokala bostadsmarknaden. Flyttkedjor/Flyttströmmar: Raden av vakanser som kommer av att ett hyreskontrakt sägs upp. Konsumtionsutrymme: Det som är kvar av den disponibla inkomsten efter att boendet betalats. Nyproduktion: I den här studien definieras nyproducerade lägenheter, dvs. nyproduktion, av lägenheter som är färdigställda från och med år

12 2 Nyproduktionen 2.1 Nyproduktion i Sverige Turner (2001) konstaterar att det i Sverige finns starka och svaga bostadsmarknader. På de svaga bostadsmarknaderna är bostadspriser och hyror låga och på de starka marknaderna är motsvarande priser anmärkningsvärt höga. Malmö får betraktas som en stark marknad med lågt utbud i förhållande till den höga efterfrågan. Varför är då utbudet så lågt när priserna är höga? Hur ser nyproduktionen ut? Figur 1. Totalt antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus i Sverige (SCB, 2015). Historiskt sett har högkonjunkturer på bostadsmarknaden lockat fram stor nyproduktion bland både hyresrätter och bostadsrätter, något som sedan början på 2000-talet förändrats (Turner, 2001). Trots en ständigt växande befolkning ligger nyproduktionen av bostäder i flerbostadshus på en relativt stadig nivå där det byggs mellan strax under och lägenheter av respektive upplåtelseform i Sverige varje år (se Figur 1). I riket i stort har nyproduktionen av de två upplåtelseformerna följts åt sedan millennieskiftet medan man i storstäder kan urskilja tydligare trender i vad som produceras. 12

13 I både Stockholm (se Figur 1.1) och Göteborg (se Figur 1.2) byggs det idag flest bostadsrätter och så har det sett ut de senaste åren. I Stockholm ombildas dessutom många hyresrätter till bostadsrätter, både privatägda och kommunala, något som gör att det totala antalet hyresrätter i Stockholm minskar. Figur 1.2 Totalt antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus i Göteborg (SCB, 2015). Figur 1.1 Totalt antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus i Stockholm (SCB, 2015). I Malmö (se Figur 1.3) däremot byggs det flest hyresrätter och nyproduktionen av bostadsrätter har gått tillbaka de senaste fem åren, trots en stigande nyproduktion totalt sett. Därmed är det inte bara skillnader mellan starka och svaga marknader, utan även skillnader mellan olika starka marknader. Figur 1.3 Totalt antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus i Malmö (SCB, 2015). 13

14 Förklaringarna till att olika starka marknader skiljer sig åt kan ligga i exempelvis köpkraften. I Malmö är medianinkomsten betydligt lägre än i både Stockholm, Göteborg och övriga Sverige (se Figur 1.4). Även medelåldern i Malmö har sjunkit till att bli väldigt låg (se Figur 1.5), något som innebär att det finns många unga hushåll som inte hunnit skaffa sig det kapital som krävs för andra upplåtelseformer än hyresrätt (Werner, 2003). Medianinkomst Kronor År Röd: Sverigemedel, Grå: Malmö, Blå: Stockholm, Grön: Göteborg Källa: SCB (Hushållens ekonomi) Hämtat: Figur 1.4 Medianinkomst för personer >20 år (SCB, 2015). Sverigemedel Malmö Stockholm Göteborg Medelålder År 41,5 41,0 40,5 40,0 39,5 39,0 38, År Röd: Sverigemedel, Grå: Malmö, Blå: Stockholm, Grön: Göteborg Källa: SCB (Befolkningsstatistik) Hämtat: Figur 1.5 Medelålder bland invånare (SCB, 2015). Sverigemedel Malmö Stockholm Göteborg Under slutet av 90-talet hade både Malmö och Stockholm en högre medelålder bland invånarna än Sverige i övrigt (se Figur 1.5). Idag har Malmö den lägsta medelåldern i landet och alla de tre största städerna ligger en bra bit under medelåldern i Sverige. I Göteborg och 14

15 Stockholm har fallet i medelåldern planats ut under senare år, men i Malmö fortsätter den att sjunka, från 40,7 år 1998 till 38,6 år Trots att det i Malmö satsas på nyproduktion av hyresrätter räcker de nya bostäderna inte till för den stora befolkningsökningen. Det behövs ännu fler bostäder och man skulle kunna tro att höga fastighetspriser var incitament nog för att bygga. Att höga fastighetspriser innebär att man får bra betalt för sina nyproducerade fastigheter. Höga fastighetspriser innebär dock inte alltid att människor och företag har mer pengar till bostäder än vad de tidigare haft utan stället handlar det ofta om att det tillfälligt är lättare eller billigare att låna pengar ifrån bankerna. Detta är det som i folkmun brukar kallas för en fastighetsbubbla eller bolånebubbla. När bankerna inte längre är lika angelägna om att låna ut pengar blir det åter dyrare och de som då är tungt skuldsatta kan få problem med att betala tillbaka sina skulder. Fastighetspriserna sjunker till följd av att det inte längre är lika lätt att låna pengar och den så kallade bubblan spricker. Detta kan vara svårt att förutse och eftersom ett nybyggnadsprojekt löper över flera år kan man inte säkert veta hur marknaden ser ut när huset står färdigt. Höga fastighetspriser innebär därmed inte en garanti för att få betalt för sin nyproducerade fastighet, något som givetvis påverkar nyproduktionen negativt Turner (2001) argumenterar för att problemet ligger i hyressättningssystemet som måste marknadsanpassas för att det ska kunna byggas tillräckligt med hyresbostäder utan statliga subventioner. Han efterlyser ett uppvaknande och nytänkande för att rädda hyresbostäder som han menar främjar rörlighet på bostads- och arbetsmarknaden. 2.2 Den dyra nyproduktionen I en analys genomförd av SABO har man tittat på hyresutvecklingen i nyproducerade bostäder i Västerås, Skövde och Sundsvall. Man har bl.a. jämfört hyra/kvm under perioden 2005 till År 2005 var inflyttningshyran i nyproducerade lägenheter i Västerås 925 kr/kvm, i Skövde 1004 kr/kvm och i Sundsvall var den 1160 kr/kvm. År 2009 var inflyttningshyran i Västerås uppe i 1250kr/kvm, Skövde 1336 kr/kvm och i Sundsvall var samma hyra 1560 kr/kvm. På fyra år steg allstå inflyttningshyran i dessa områden med över 30 %. Under samma period ökade hushållens inkomst med 15 % i samma områden. Även hyrorna i nybyggda flerbostadshus i Malmö har stigit kraftigt på senare år, från strax under kr/kvm år 2006 till nästan kr/kvm år 2013 (se Figur 1.6). 15

16 Hyra per kvm Figur 1.6 Hyra per kvm i flerbostadshus i Malmö (SCB, 2015). Att hyrorna i nyproducerade bostäder stigit så pass mycket beror bl.a. på produktionskostnaderna för bostadsbyggande som i Sverige är mycket höga Kostnader för nyproduktion Fastighetsägarna har i en rapport från 2008 fastställt att det inte är ekonomiskt genomförbart att bygga små, billiga bostäder avsedda för ungdomar med dagens höga byggkostnader. Tabell 1.1 visar produktionskostnader för flerbostadshus i Sverige per lägenhet och kvm. Det man tydligt kan se är att det 2013 skiljer ca kr/kvm i produktionskostnad i storstadsområden jämfört med landet i övrigt. Man kan även se att det byggs mest i storstäderna, var ca 63 % av alla färdigställda lägenheter belägna i storstadsområden. Färdigställda lägenheter ökade med 4561 stycken 2013 jämfört med Definitiva siffror för 2013 Antal lgh Kr/lgh Kr/kvm Hela riket Storstadsområden Riket i övrigt Definitiva siffror för 2012 Hela riket Storstadsområden Riket i övrigt Tabell 1.1 Produktionskostnad brutto per lägenhet och per kvm lägenhetsarea (SCB, 2015). 16

17 Medel för 15 EU-länder = 100 Examensarbete VT 15 Malmö Högskola Mi Theander Sverige låg år 2011 överst på listan när det gäller högsta kostnaderna för att bygga bostäder inom medlemsländerna i EU (se Figur 1.7). Snittpriset i Sverige låg då 65 % över genomsnittet bland medlemsländerna i EU. Sett till hela Europa så är Sverige det fjärde dyraste landet att bygga bostäder i (Eurostat, 2011) Figur 1.7 Prisindex för produktionskostnader vid nyproduktion av flerbostadshus i Europa. Den blå stapeln visar medel för 15 medlemsländer i EU (Eurostat, 2011). Mellan åren 1999 och 2009 fördubblades produktionskostnaderna för bostadsbyggande i flerbostadshus i Sverige (SABO, 2009). Vad det är som kostar vid nyproduktion av flerbostadshus framgår av Figur 1.8. Där ser man att det som dragit iväg allra mest är materialkostnaderna, följt av entreprenörkostnaderna, medan andra kostnader såsom de för exempelvis transport och byggherre har minskat under senare år. Det är också de kostnaderna som haft störst variation under de senaste tio åren. Däremellan finns det kostnader, exempelvis de för maskiner, som planats ut på senare tid Material Entreprenörskosntad Totalt faktorprisindex Omkostnader Arbetslöner Maskiner Transporter Byggherrekostnad Inflation Figur 1.8 Faktorprisindex i procent för flerbostadshus i Sverige (SCB, 2010). 17

18 Christer Hjelm (Boplats Syd, 2015) menar att bristen på konkurrens inom hela byggsektorn ligger bakom de kraftigt stigande priserna Konkurrens inom byggsektorn Konkurrensen inom bygg- och byggmaterialbranschen är i Sverige för dålig, något som gör att det blir dyrt att producera nya bostäder. Det gör det även svårt för små och medelstora byggföretag att lyckas etablera sig i branschen. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över om man på något sätt kan ändra reglerna kring branschen för att kunna stimulera konkurrensen på bostadsmarknaden (Regeringen, 2015). Internationellt är svenska byggföretag starka på många marknader. Däremot är det inte många utländska aktörer som är inne på den Svenska marknaden och konkurrerar samt pressar priserna. Våren 2005 gjorde ARS research AB en enkätundersökning med 600 ledande personer inom byggbranschen. Nästan 50 % svarade att de tror att det förekommer karteller i den egna branschen och hela 27 % svarade att det regelbundet förkommer karteller i branschen. 2.3 Nyproduktion i Malmö idag och i framtiden Fram till år 2019 beräknas det färdigställas strax under nya bostäder i Malmö (Malmö Stad, 2015). Denna prognos omfattar både hyresrätter, bostadsrätter och småhus men statistik på att det för tillfället byggs och färdigställs mest hyresrätter. Under år 2014 färdigställdes det i Malmö bostäder, varav 55 % var hyresrätter, 33 % var bostadsrätter och 12 % var småhus. Andelen hyresrätter på den totala summan byggstarter uppgick samma år till hela 74 % (MKB, 2014). De stadsdelar som förväntas få mest nyproduktion är Västra Hamnen, Limhamns hamnområde, Hyllie samt Bunkeflo 18

19 3 Metod För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss av dels en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning och dels en kvalitativ metod i form av sex stycken intervjuer. En av intervjuerna var en så kallad expertintervju med en person som har stor insikt i branschen. Denna intervju gjordes precis i starten av arbetet för att få en inblick i bostadsmarknaden och boendesituationen. De övriga fem intervjuerna var med utvalda svarande från enkätundersökningen och gjordes för att få en djupare förståelse och för att ytterligare stärka de mönster vi kunnat urskilja av enkätundersökningen. 3.1 Kvantitativ metod Med kvantitativ metod menas att man gör observationer av ett mindre urval för att sedan kunna uttala sig om attityder och förhållanden som gäller en större grupp. Liten hänsyn tas till avvikelser och man generaliserar utifrån de svar man får in. Den kvantitativa metoden valdes för att få ett så tydligt och enkelt svar som möjligt på vår frågeställning. Vi ville skaffa oss en bild över vem som bor i nyproducerade hyreslägenheter, och därigenom få svar på vår frågeställning om vem som flyttar till nyproducerade hyreslägenheter. Ekström och Larsson (2010) menar att kvantitativa metoder har blivit populära eftersom procentsiffrorna som de genererar utstrålar objektivitet och rationalitet. Hyresfastigheterna som vi blivit tilldelade av olika företag som presenteras längre ner i metoden. Alla som haft tillgång till internet har givits möjlighet att besvara våra frågor och undersökningen har därmed försökts genomföras så objektivt som möjligt. För att få in svar till vår kvantitativa undersökning delade vi ut brev med information om en enkät som kunde genomföras på internet. Enkäten bestod av 12 kortfrågor med fasta svarsalternativ där möjlighet gavs att vidareutveckla svaren två av frågorna (se Bilaga 1). Vår förhoppning var att få in så många svar som möjligt, även om vi var väl medvetna om att detta kunde bli svårt. Totalt fick vi bara in svar från cirka 7 % av de tillfrågade hushållen. Varje hushåll kunde dessutom lämna mer än ett svar, då enkäten var utformad för att besvaras individuellt Enkätundersökningens omfattning Förfrågan om att delta i enkätundersökningen på webben har delats ut till totalt 1009 hushåll boende i hyresrättslägenheter i olika delar av Malmö. Att dela ut 1009 enkäter har varit 19

20 väldigt tidskrävande. Först har vi ringt runt till flera olika hyresvärdar för att få information om vilka nyproducerade fastigheter de har och bett om tillstånd för att få komma in i fastigheterna. Sedan har vi varit tvungna att kontakta alla kundvärdar för respektive fastighet för att hämta ut behörighet för att kunna komma in i fastigheterna. Vilka företag vi kontaktat och vilka fastigheter vi varit inne i kan ses i tabellen nedan., där aven svarsfrekvens för varje område framgår. Fastighetsbetäckning Adress Förvaltare Antal lgh Antal svar (Svarsfrekvens) Västra Hamnen/Dockan (9,6 %) Malmö Klippern Klippergatan 10 Byggvesta 43 Malmö Fullriggaren Riggaregatan 39,41,45 Byggvesta 78 Malmö Skonaren Einar Hansens Esplanad 61,63 HSB 35 Malmö Slupen Einar Hansens Esplanad 57,59 HSB 47 Malmö Ljungmannen Västra Varvsgatan 5 MKB 88 Segevång (4,4 %) Malmö Sege Park Segeparksgatan Contentus 124 Malmö Draken Carl Flormansgatan 9 HSB 17 Malmö Draken Carl Flormansgatan 1,3,4,5,6 MKB 80 Malmö Fäladsmarken Segeparksgatan 2,4,6,7,9 MKB 75 Hyllie 81 6 (7,4 %) Malmö Marknadsplats 3 Hyllie Boulevard 1,3,5/ MKB 81 Vattenparksgatan 5 Limhamn/Bunkeflo (4,3 %) Malmö Kalkhusen Vingsnäcksgränd 14,16,18 HSB 34 Malmö Synålen Kv. Skräddarebyn / Riksbyggen 220 Kv. Skomakarebyn Husie 87 8 (9,2 %) Malmö Gyllins Trädgård Lönnebergagatan MKB 87 1,3,5, 17,19,21,23,25,27 Totalt (6.7 %) 20

21 3.1.2 Bortfallsanalys I den här studien har ett urval på 1009 hyreslägenheter gjorts av de totalt 2452 som producerats i Malmö under de senaste fyra åren ( ). Totalt fick vi in 67 svar, vilket innebär en svarsfrekvens på 6,7 % av de tillfrågade och 2,7 % av det totala antalet hushåll, om man bortser ifrån vakanser. Det är sedan tidigare känt att det kan vara svårt att få in svar vid anonyma enkätundersökningar. Bl.a. Werner (2003) upplevde just webbenkäter som extra svåra. Troligtvis beror den låga svarsfrekvensen på att människor helt enkelt inte anser sig ha tid eller lust att delta men det kan också finnas andra förklaringar. Många av de boende i några av områdena har utländsk bakgrund och det är därför rimligt att anta att ett språkproblem kan föreligga. I andra områden är medelåldern hög, exempelvis i Contentus fastigheter i Sege Park som endast inhyser lägenheter för 55+. Många äldre saknar både tillgång till och kunskap om datorer och internet. Dessa individer har dock getts möjlighet att kontakta oss via telefon om de skulle föredra det, vilket några också gjort. 3.2 Kvalitativ metod Bryman (2011) menar att kvalitativa metoder är mer öppna och flexibla än vad kvantitativa metoder är, och att kvalitativa studier grundar sig på forskningsstrategier där man lägger större vikt vid ord än på att sammanställa stora mängder data. Fördelar med kvalitativ metod är att man i exempelvis en intervju kan träffa personen eller personerna ansikte mot ansikte och att man således vet precis vem man får svaren ifrån (Larsen, 2009). Förhoppningen med vår kvalitativa metod är att få en djupgående kunskap och förståelse för vår valda frågeställning. Till vår fördel ligger möjligheten att kunna ställa följdfrågor till våra intervjuobjekt ifall det skulle ske att de delger oss något som vi inte riktigt förstår eller vill få utförligare förklarat. Förhoppningsvis kan detta leda till en hög trovärdighet i vår undersökning då det i högre grad blir de intervjuade personernas ord som analyseras och inte vår egen tolkning. Under intervjuer som sker ansikte mot ansikte kan man även studera den intervjuade, något som kan bringa ytterligare klarhet i svaren man får och som inte är möjligt vid en enkätundersökning. (Larsen, 2009). 21

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror 1 DEN SVENSKA MODELLEN FÖR HYRESSÄTTNING När hyresregleringen skulle ersättas i slutet av 1960-talet lanserades bruksvärdessystemet

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik (SBF) Datum 2015-09-30 Diarienummer KSN-2015-1507 Kommunstyrelsen Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. BYGGRAPPORT 2012 En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. INLEDNING På vårkanten brukar bokslut för föregående spådomar för kommande år dugga tätt.

Läs mer

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Studentbostäder Är det brist på studentbostäder i Linköping?

Studentbostäder Är det brist på studentbostäder i Linköping? LINKÖPINGS UNIVERSITET Studentbostäder Är det brist på studentbostäder i Linköping? Maykil Al-Magdasi, Evelina Guander Svärm, Anton Högberg och Elisabeth Öhman Seminariegrupp 3D 2012-03-20 2 Sammanfattning

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Svenskarna världens mest hemkära folk? en kartläggning av bostadsmarknader världen över

Svenskarna världens mest hemkära folk? en kartläggning av bostadsmarknader världen över Bakgrundsmaterial Svenskarna världens mest hemkära folk? en kartläggning av bostadsmarknader världen över Innehåll 1. Varför Hemnet har gjort studien 2. Hur studien har genomförts 3. Bostadssajters popularitet

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

UNGAS ATTITYD TILL HYRESRÄTTEN 1 000 unga i Skåne, Kronoberg och Blekinge

UNGAS ATTITYD TILL HYRESRÄTTEN 1 000 unga i Skåne, Kronoberg och Blekinge 1 000 unga i Skåne, Kronoberg och Blekinge Fastighetsägarna Syd, oktober 2010 Jag hoppas att framtidens hyresrätt faktiskt är ett alternativ och inte lika otrolig som en lottovinst. 26-åring Sammanfattning

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm I den senaste tidens bostadspolitiska debatt om ombildningen av hyresrätter till bostads rätter har ett

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Vad byggs i Uppsala, och vad kan byggas?

Vad byggs i Uppsala, och vad kan byggas? 1 (7) Handläggare Datum Jens Lundberg och Georg Hardt 2013-10-14 Vad byggs i Uppsala, och vad kan byggas? Hyresrättens plats i en expanderande kommun Bristen på bostäder hotar både tillväxt och utveckling

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 4 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

DEN ORÖRLIGA BOSTADSMARKNADEN. och vägen till förändring

DEN ORÖRLIGA BOSTADSMARKNADEN. och vägen till förändring DEN ORÖRLIGA BOSTADSMARKNADEN och vägen till förändring FÖRORD Den svenska bostadsmarknaden, i synnerhet vad gäller hyresrätter, är en av de mer reglerade marknaderna i Sverige. Bostadspolitiken har syftat

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Opinionsundersökning NCC September 2014

Opinionsundersökning NCC September 2014 Opinionsundersökning NCC September 2014 Om undersökningen United Minds har på uppdrag av NCC genomfört en kvantitativ undersökning bland 1020 svenskar. 1020 intervjuer genomfördes under perioden 6 till

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer