Inkomna förslag till kostnadsminskningar inom Hälso- och sjukvården, Sörmland. Tidsperiod: april

Transkript

1 forslag Lägg ner Kullbergska som akutsjukhus och gör om till närsjukhus alt större vårdcentral. Lägg ner BB NLN. Outsourca verksamheter såsom onkologi, radiologi med mammo, klinfys, medicinsk teknik, ambulans. Privatisera Kullbergska vore ett alternativ. Alla vårdcentraler kan privatiseras. Kanske lägga vårdcentralernas budget på kommunerna, skulle underlätta för båda parter då patienten som det är idag kan träffa 2 distriktssk på samma dag men en i landstingsärende och en i kommunärende när bara ett besök krävs, skulle bli billigare vård och utan konkurens mellan landsting och kommun om vem som ärendet tillhör. Bilda även rehabenheter som inte har budget som ligger på vårdcentralerna utan som har en egen budget, som det är nu så är det ingen rehabilitering att prata om då det skärs ner i rehab till förmån för annat. Detta är bara förslag från min synpunkt då jag jobbar som sjukgymnast och har så gjort i ca 11 år, har även jobbat som sjuksköterska och undersköterska. Det jag märkt under denna tid som hälsoval har pågått är att rehabiliteringen i kommunens område i landstingsregi har försämrats betydligt, längre köer, färre som jobbar, detta för att försöka få en vinst i systemet men man har inte har kunnat påverka annat än med att ta bort personal, vilket i sin tur leder till att man inte kan ta in patienter och då listar folk om sig och så vidare i en nedåtgående spiral, folk går hemma längre och är sjukskrivna i väntan på läkare eller rehabilitering. Är detta kostnadseffektivt att vårdcentraler lägger pengar på reklam om samma patienter som betalar skatten för de olika vårdcentralerna som slåss om dessa. Ha en bra dag och det ska bli spännade och följa vad som händer. Se till att datorer stängs av när de inte används (det kan ställas in av admin så att det sköts automatiskt). Stäng av skrivare som inte används. Släck belysning i rum som inte används. Hyr billigare bilar. Se till att dessa regler gäller i hela landstinget, inte bara på sjukhusen. Se till att det sparas på andra sätt också inom andra delar av landstinget och budgetera för ökade kostnader inom sjukvården och lägre kostnader på andra platser. Mitt förslag är att de tjänstemän och politiker som både har fast telefon och mobiltelefon i tjänsten ska stänga sitt fasta abonnemang. Detta kan då spara ca 3000,- kr per tjänsteman och år. Stänger vi 1000 fasta abonnemang sparar vi ca 3 mnkr. Dessutom ökar vi tillgängligheten till de anställda då svarsfrekvensen stiger när man bara har en telefon att svara i. Sänk temperaturen i alla kontorsutrymmen, lager och andra utrymmen som inte har patientanknytning till 20 grader C. Idag ligger temperaturen på ca grader C. Detta skulle spara energi för ca 3 mnkr eller mera uppskattningsvist och få de anställda att må bättre. I dag så subventionerar Hälso och sjukvården Öknaskolan med hyra och energi för ca 1,5 mnkr per år. Detta är ett känt problem men tystas ned. Medel för planerat underhåll tas även från hyrorna som Hälso och sjukvården betalar och läggs på det eftersatta underhållet på Ökna. Öka nyttjandegraden av rum. De olika verksamheterna ska idag ha egna konferensrum och egna rum till alla chefer och läkare. Konferensrumen nyttjas kanske 8 timmar i veckan. Går man runt på NLN under en fredag är det helt öde nästan. Tilllsätt en nyttjandegradskommision och gå över alla ytorna. Här kan man spara 10 mnkr första året och 20 mnkr andra året på hyra och energi. Schemalägg doktorerna, avvekla de dyra jouravtalen där mkt pengar rinner ur verksamheten, hur kan det komma sig att det är endast doktorer som inte jobbar 3 skift? Utveckla en egen sjuktransportsorganisation så som Dalarna har. Dela ut bonusar till personal/enheter som håller budget. Varför inte sätta rörelsedetektorer i utrymmen som ofta står tomma långa tider som t ex omklädningsrum, vissa förråd mm. Kan nog spara en del el då lampor ofta står och lyser hela dygnet. HSF IT-ledningsgrupp har beslutat att vi ska uppgradera Office-programvaran till version Enligt prislistan kommer det att kosta kr per dator. Jag har ingen aning om hur många datorer det finns i landstinget, men det måste röra sig om tusentals. Anser landstingsledningen att vi har råd med detta i det ekonomiska läge vi befinner oss i??? Kvälls och nattöppet behandlingsavdelningen plus kvällslag på operation som gör att vi kan operera mer, vilket leder till ökade intäkter då vi kan få ta del av kömiljarden. Ombyggnad av operation ökar också produktiviteten!

2 Jag sköter patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, Mb Crohn och Ulcerös colit. För en utvald del av dessa behandlar vi med infusion Renicade, en sk TNF alfa blockerare. Den tats hem på rekvisition ocg varje behandling är kostsam men effektiv. Jag föreslår att läkemedlet upphandlas villket med stor sannorlikhet sänker priset. Det handlar inte om miljoner men "alla bäckar små... MVH Dan Hegewald Vch Laboratoriemedicin. Spara både miljö och pengar på att sluta skicka ut lönespecar till alla anställda! Skicka via mail eller uppmana alla att kontrollera i Heroma. Minska på utvecklingsenheten, lägg mera utvecklingstid på dom som jobbar på golvet. Betala vårdanställda ffa sjuksköterskor så dom inte går till kommunen eller andra ställen där dom får mer betalt. Om vi har fullt med vårdpesonal, slipper man ta in utifrån, det kostar betydligt mycket mer. Minska på biltransporter mellan Eskilstuna, Katrinholm och Nyköping. Använd mer telefonmöten, det blir billigare. Jag tror att den administra tiden tar för mycket tid av personalen, eftersom de flesta behöver läsa in sig på ex beläggningslista på morgon/förmiddag och sedan skriva i journalerna vad som hänt under dagen. Det tar mycket effektiv arbetstid och det kräver hög datortäthet. Datorerna har en månadskostnad och kräver plats. Ibland försvinner nog lätt två timmar om dagen för personal endast för att läsa in sig på journaler och journalföra. Min ide är att anställa läkarsekreterare och låta personal diktera. Då behövs färre datorer och det blir mer utförd arbetstid per person. Sluta med att skicka ut lönespecifikationer till alla anställda varje månad. Man kan själv skriva ut den. Sparar massor av portoavgifter! Sluta osthyvla, skär bort hela delar, det ger troligen större resultat. Konkurrensutsätt D-data dvs upphandla. D-data är för små för att ha all den kompetens som behövs. Se till att vi inte bara har medicinsk kompetens utan också organisatorisk kompetens. Blev nyligen uppring som "patient" för min 18 månaders dotters räkning. Vi var kallade till läkarbesök men 60 min innan besöket ringer man och undrar varför vi skall dit? Vi vill nog inte det. Vi hade inte bett att bli kallade. Organisatorisk miss. Slutsats, man behöver inte sänka kvalitet utan göra rätt. Generellt är det billigare att göra rätt från början, jag har otaliga erfarenheter som förälder till barn i vården där vi gör om för att man gör fel. Onödiga kostnader, för vård, samhälle och individ. Jag kan nog fortätta denna lista i oändlighet men jag skall uphhandla lite mer läkemedel så spar vi ytterligare lite mer pengar. Att återigen betänka de genomtänkta förslag som föreslås i "Strukturrapport Hälso- och sjukvården i Sörmland Forslag til besparingstiltak og modell for en alternativ framtidsutvikling " En sak till utvärdera och inskränk den utökade p-pillersubventionen som enligt min mening enbart leder till högre kostnader. Jag tycker data tydligt talar för att det inte är så många fler som använder p-piller däremot glider det mot de dyrare av TLV ej subventionerade läkemedlen. Landstingets agerande sätter här TLVs roll ur spel då inget bolag behöver sänka priset efterosm vi går in och generellt subventionerar dessa läkemedel. Det kan finnas hälsoekonomi i detta om antalet aborter minskar men så länge inte fler äter p-piller och kostnaderna ökar har jag svårt att se besparingen. Ej skicka lönekuvert finns på heroma Börja skicka kallelser elektroniskt alt sms Debitera uteblivna BVC besök Minska ner på brochyrer på BVC Hänvisa istället till growingpeople alt andra aktuella sidor. Ta betalt för telefon tider till läkare. Högre krav på hyrläkare tex fler besök ej stanna för länge på varje ställe. Det ska vara mer attraktivt att ha en vanlig tjänst.

3 Förändringstankar - Dll: Jag anställdes i Dll i början av 2010 i ett utvecklingsprojekt för att bedriva en kartläggning över sjukgymnasters arbete inom primärvården och hade förmånen att djupintervjua många anställda som bevittnat att vården/rehabiliteringen ofta inte når en önskvärd nivå. Det är ingen nyhet och det är inte heller specifikt för Sörmland att många patienter går år ut och år in på ineffektiva och dyra behandlingar. Många instämmer i att patienter blir både fel-, över- och underbehandlade i primärvården av flera orsaker men ingen verkar vilja kännas vid detta. Detta gäller både den offentliga och privata sidan. Jag har kommit i kontakt med ett oräkneligt antal patienter genom åren som berättar om vårdinsatser som inte borde få förekomma, insatser som förlänger lidandet för den enskilde patienten och som givetvis kostar ofantligt mycket pengar. Det oroar mig att varken mina eller andras försök att få tillstånd förändringar för att undvika dessa återkommande undermåliga behandlingar tas på allvar och fler saker som oroar mig är bland annat: det faktum att bristande kunskap är en uppenbar bidragande faktor till förlängt lidande för många, många patienter. det faktum att utdragna och relativt verkningslösa insatser utgör en astronomisk belastning rent ekonomiskt. att många - inklusive undertecknad - inte får möjlighet att bistå och stötta kollegor med kunskap vilket vore billigt, effektivt samt medverkar till säkrare vård. att ledande personer blundar för anställdas efterfrågan på hjälp när dessa inser att de inte kan erbjuda adekvat vård. att flera har påpekat brister i ledarskap på olika nivåer. Idéer tas inte på allvar. Duktig och driven personal tystas ner och även kränkande behandling av personal förekommer. Jag anser att mycket kan göras för att både höja kvalitén och sänka kostnader. Att ha flest patienter premieras dock mer än att göra bäst saker med/för patienten. Som exempel kan nämnas att många registreras för sjukvårdsbesök men träffar inte ens någon sjukgymnast eller de som endast får en symptomlindrande passiv behandling med t ex ström istället för att bli upplärd om vad det är i livet som triggar/underhåller smärtan för att kunna bryta mönstret. Många privata kollegor tar ut höga arvoden för ytterst tveksamma insatser. Tveksamma insatser förekommer även inom landstinget. Jag ser att jag personligen skulle kunna bidra på flera plan för att påverka detta: 1) skapa riktlinjer och regler för sjukgymnaster för att höja vårdkvalitén. 2) guida/handleda kollegor, såväl privata som offentliga. 3) utforma kontinuerlig bevakning för att kunna motverka onödiga behandlingar och i vissa fall även rent fusk. 4) effektivare kunskapsspridning om bättre och billigare behandlingsalternativ i kombination med effektivare kontrollsystem borde kunna påverka detta i rätt riktning. Jag - och flera med mig både kan och vill bidra på många sätt för att påverka i positiv riktning. Jag förespråkar utbildningsinsatser för att i mycket högre grad göra patienten delaktig och förstående inför sin situation och att patienten involveras betydligt mer i sin egen behandlingsplan. Jag tror på ett större patientansvar och fokus mot högre tilltroförmåga till att bättre hantera sin egen situation. Detta jobbas det med framgångsrikt med på andra håll och i andra landsting men här har det inte välkomnats. Jag förespråkar coachning oss kollegor emellan, såväl privata som offentliga, för att vi ännu bättre ska kunna jobba för patienternas ökade självständighet istället för att fortsätta göra dem behandlingsberoende såsom ofta är fallet idag. Jag och en oerhört skicklig arbetsterapeutkollega från kartläggningsarbetet har redovisat en rad utvecklings- och förbättringsidéer som ledande personer hittills bara ignorerat. Självklart är jag fortsatt intresserad av att göra verklighet av dessa och vill mer än gärna bidra. Jag har jobbat i över ett år i Dll utan att någon har lyft ett ögonbryn så innan jag lägger ner ännu mer tid och energi på att skriva ännu mer förslag så vill jag försäkra mig om att någon faktiskt tänker läsa det här, att någon har för avsikt att ta mig på allvar. Det har inte hänt någon gång under det gånga året så det vore glädjande om uppmaningen är på riktigt den här gången. Det finns mycket att städa upp i min egen bransch, något som också sjukgymnasternas fackförbund har börjat lyfta fram. Jag uppmanar Dll att anställa länsövergripande metodutvecklare inom varje profession. En person som t ex kan göra besök i verksamheterna för att guida/coacha på plats i verkligheten.

4 X För närvarande är omsättningen av sjuksköterskor på vårdplatsenheten NLN alldeles för stor (antar att problemet finns över hela Sörmland). Att skola in ny personal kostar pengar, att hyra in personal kostar ännu mer pengar, övertidsersättningar är dyrt, sjukskrivningar är dyrt och att behöva stänga vårdplatser pga personalbrist kostar väldigt mycket pengar då operationer behöver ställas in och köerna ökar. Detta är bara de ekonomiska följderna av denna oattraktiva arbetsplats. Jag föreslår därför en ordentlig satsning på att göra sjukvården i Sörmland till en attraktivare arbetsplats. Ökade möjligheter till utbidningar, bättre bemanning, ökade löner, möjlighet till löneförhandling vid byte av klinik, satsning på personalvård, större delaktighet och möjlighet att påverka för "golvfolket" (detta är ett ex. på ett suveränt intiativ). Det finns förstås MYCKET mer man kan göra för personalen. Det gäller att göra arbetsplatsen attraktiv för de ev. sökande utifrån och för de som redan finns inom organisationen. X Satsa mer på MSE och NLN och lägg ned eller lägg ut KSK på entrepenad. X Satsa mer på ökad tillgänglighet i primärvården. Alldeles för många söker till akutmottagningarna i "onödan"! Tack för mitt ord! Det kanske inte blir några kostnadsminskningar men det borde ge lite tillskott. Jag har under flera år ansett att alla patienter som inte avbokar eller kommer till inbokat besök skall betala för detta. Sysslar med inkontinens och tycker då att en liten summa borde brukare betala för att få inkontinenshjälpmedel. Dessa är kostnadskrävande. De kommer direkt hem till pat. I Stockholm där jag också arbetar betalar pat 200:- vid första leveransen. Det kan diskuteras hur detta skall göras. Jag tycker brukare kan betala vid varje hemtransport. Det går att höra med Vesicacentralen hur mycket pengar som läggs på transporeter. Vi håller just nu på med ny upphandling och ink.hj.m är inte billiga Är det inte konstigt att enda gången alla verkligen vill satsa på vård, skola och omsorg är var fjärde år när det är val??? Så fort valet är över kommer besparingsbehoven som ett brev på posten, speciellt i löneförhandlingstider. Ja, det kostar pengar med vårdpersonal. Ja, det kostar ännu mer pengar med kvalificerad vårdpersonal. Och nej, det går inte att bedriva vård utan vårdpersonal. Mitt sparförslag är följande: Se till att sjukhuset är ordentligt bemannat med kvalificerad vårdpersonal som har drägliga arbetsvillkor. Då kanske vi kan sköta de patienter som är inlagda på ett bra sätt, så att vi slipper se komplikationer som inte behöver uppstå och därmed minskar på vårdtiden. Vi kanske också får personal som orkar stanna kvar på sin arbetsplats, vilket i sig minskar personalkostnader och ökar kompetensen. Det går inte att ersätta 20 erfarna sjuksköterskor med 20 nyanställda och tro att vårdkvaliten skall kunna upprätthållas! Om landstinget inte har råd med ordentligt bemannade vårdavdelningar och kvalificerad personal tycker jag att ni skall gå ut med det till befolkningen, och sedan sätta er ner och prioritera vilka patienter vi har råd att behandla. Att behandla allt och egentligen inte ha råd är farligt! Vi ser vårdrelaterde infektioner, sänglägeskomplikationer, inneliggande patienter som blir i behov av intensivvård under vårdtiden för att ingen hinner följa upp näringsintag och provtagningar. Vi kan inte springa fortare! Vi kan bara ge en säker vård om vi är tillräckligt många och hinner tänka efter ibland. Hej, Mitt förslag är att bryta upp orimligt dyra avtal och göra inköp från billigaste leverantör. Ett exempel: Kinnarps säljer en fransktillverkad postsorteringshylla som heter "Ambitios" för 11000:- med leveranstid på 2-3 månader. AJ-produkter säljer samma hylla för 4495:- med leveranstid på 2-3 dagar. Det är i stort sett samma prisskillnad på hela möbelsortimentet. Att halvera hela landstingets kostnader för möbler torde väl vara en ganska stor besparing. Vårt förslag är att vi slutar med kontant betalning, endera får patienten betala med kort eller får en faktura hemskickad. Det måste vara en besparing att inte G4S åker runt i hela Sörmland och hämtar dagskassor. Hos oss på Skiftinge 2 gånger i veckan.

5 Tolkavgift Patient som bott i Sverige mer än 5 år borde få betala en del av tolkkostnaden själv. Nu har man gratis tolk oavsett hur länge man har bott i landet. Samordning mellan Landsting och Kommun måste bli MYCKET bättre för att korta vårdtider. Jourläkare som bor på annan ort bör man kunna erbjuda övernattningsrum på annat sätt t ex i E - huset eller annat ledigt rum på sjukhuset än på hotellrum vid sin jourtjänstgöring på sjukhuset. Ta bort plastmuggarna från personalutrymmen där det ändå finns glas och koppar. Liten kostnad kan tyckas men på sikt kan man räkna ut hur många muggar det blir per år när bara 1 antälld använder plastmugg vid varje fika och lunch (jag ser det varje dag). 1. Länet är för litet för att man skall ha tre sjukhus. Västernorrland är ett bra exempel på samma problem där politiker/tjänstemän är för ryggradslösa för att våga röra Sundsvall/Härnösand/Sollefteå. Alltså skall Kullbergska läggas ner samt att fler specialistfunktioner från nyköping flyttar till Mälarsjukhuset. Folk får vara beredda på att resa lite längre för specialistvård, och då ska man komma ihåg att sörmland inte är ett speciellt stort län. Men viktigt är att infrastruktur och kommunikationsmöjligheter blir bättre. 2. Mer integration mellan Mälarsjukhuset och Västerås sjukhus (Som ett campus, Mälardalens Sjukhus?). Flertalet verksamheter på sjukhusen skulle kunna samordnas under gemensamma verksamhetschefer. Dyra framtida men nödvändiga investeringar inom t.ex. radiologi/onkologi som PET/CT skulle också kunna göras gemensamt samt drivas och utnyttjas gemensamt. Detta kommer förhoppningsvis leda till bättre synergi och ge en attraktivare rekryteringsbas för läkare, ssk m.m. då sjukhusen tillsammans kan öka kompetensen och minska behövet för t.ex. utomlänsvård. 3. Enligt ovan punkt är det också helt klart att vi inte ska gå ihop med sthlm i ny region, vilket bara kommer att dränera länet. Västmaland är mer naturligt och erbjuder möjlighet till vinster. Tack för ordet Sammanslagning av Flens psykiatriska öppenvårdsmottagning till Katrineholms psykiatriska öppenvårdsmottagning. Flens psykiatriska öppenvårdsmottagning servar Flen, Malmköping, Hälleforsnäs, Mellösa. Mottagningen i Flen är helt odifferentierad och saknar subspecialierad vård. Till exempel erhåller psykospatienterna i Katrineholm idag en subspecialiserad vård på en specialinriktad psykosöppenvårdsmottagning medan den psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Flen saknar en specialinriktning för psykospatienterna. När det gäller klinikens rutiner för exempelvis omhändertagandet av biverkningar orsakade av psykosmediciner med övervikt, diabetes, höga blodfetter, rökning med mera så har den subspecialiserade mottagningen för psykospatienter i Katrineholm bättre förutsättningar att klara dessa både personal och kunskapsmässigt. En vinst med sammanslagning av mottagningarna skulle kunna leda till att länets invånare skulle erhålla lika vård -vilket idag inte är fallet. När det gäller möjligheten för tillskapandet av ytterligare subspecialiserade psykiatriska team som arbetar kliniskt och utredningsmässigt i enlighet med nationella och lokala vårdprogram på ett tillfredställande sätt för exempelvis neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och bipolära diagnoser saknar Flens psykiatriska öppenvårdsmottagning såväl patientunderlag som personella resurser för att bygga upp en tillfredställande verksamheter på dessa områden. Utan en sammanslagning riskerar även dessa patientgrupper i Flen en sämre vård än i Katrineholm. Dessutom skulle en sammanslagning leda till att den subspecialiserade vården i denna länsdel fick bättre möjligheter då den sammanslagna personalgruppen skulle öka liksom det totala patientunderlaget. När det gäller vård av patienter med psykiskt funktionshinder med samtidigt missbruk har patienterna i Flen sämre förutsättningar än Katrineholmspatienterna redan idag. Närhet till Beroendecentrum i Katrineholm och möjlighet till drogscreening på plats saknas i Flen liksom en tillfredställande kunskapsnivå inom området. Det föreligger rekryteringsproblem i Flen. Dessutom är lokalerna så undermåliga att man nyligen blivit tvingade till vite. En temporär ombyggnation avhjälper inte det akuta behovet av nya lokaler vilket kostnadsmässigt kan bli en dyr historia. En rad smordningsvinster finns i en sammanslagning. Såväl på sekreterarsidan, läkarsida som sjuksköterskesidan. Som det ser ut idag står Flens psykiatriska mottagning läkarlöst flera dagar i veckan och hyrläkare diskuteras. En sammanslagning skulle bli en "win-win-situation" såväl för patienter som personal. Samuel Lindholm Överläkare Flens psykiatriska öppenvårdsmottagning

6 Avstå från nya administrativa pålagor, ex miljöutbildning etc, så att vi som jobbar praktiskt kan lägga vår tid på produktion. Strukturella förändringar/neddragningar/prioriteringar krävs. Det går inte med oshyveln över alla verksamheter utan de som bestämmer måste fatta tuffa beslut om vilken vård vi ska syssla med. Ska vi ha flertal anställda som sysslar med planering inför katastrofer, ska alla sjukhus ha allt de har idag, ska vi operera på det sätt vi gör idag, hur kan samarbetet med kommunerna förbättras, ska vi ha fritt vårdval inom tre månaders garantin. Men framförallt, inte osthyveln igen, utan våga fatta beslut om hur vården ska prioriteras och vilken vård vi ska syssla med. NÄr man startar ett projekt så måste man erirnra sig om att det finns evt pengar avsatt för evt utökningar Det kostar att alla åker och läkare sätter av tid som de skulle kunna ha pat i stället Om det inte blir något så känns det bortkastat Överväga noga innan man startar något Skärp kraven på samåkning vid tjänsteresor! Bra för miljön också! Använd e-post mer vid utskick till politiker. Kostar mycket papper och framförallt arbetstid att kopiera upp kallelser, protokoll mm mm, sortera, klistra namnetiketter och skicka per brev. Känns inte så uppdaterat när man kan använda sig av tekniken. Bra ur miljösynpunkt också. Operation - Uppvakning/Väckarklocka Landstinget Sörmland Vi måste samarbeta "varenda kotte" i Landstinget för att få genomslag för en ständig förbättringstanke hela tiden i vardagen. Vi lever i en situation där vi ofta gör stora förändringar och stora omtag och det är mindre lyckat. För att nå långsiktig framgång handlar det om mindre förbättringar i vardagen. Det handlar om att förändringen måste få fäste hela vägen ned i organisationen, men också hela vägen upp. Resultatet av höstens övergripande medarbetarenkät måste tas tillvara, även om det denna gång var 59% av alla anställda som svarade på enkäten. Detta innebar att enkäten inte sammanställdes på enhetsnivå. För att vi alla skall orka med detta gigantiska spar- och förändringsarbete måste vi ta fram vår hälsa och arbetsglädje. Endast 27% av de svarande upplever att de i någon större utsträckning blir stimulerade till friskvård i dag. Låt oss jobba vidare på det "hälsospåret". Vad kan vi göra som är företags- och samhällsekonomiskt klokt, åt en organisation som nu "blöder 256 miljoner"... Inga snabba klipp, utan * skapa en atmosfär som leder till förbättringar * motivera alla genom att känna verksamheten och vad som är drivkrafterna i olika delar och på olika nivåer i organisationen * att få alla medarbetare närmast patienterna och inom administrationen med, att vi alla har ett ansvar för förbättringsarbetet * när varje medarbetare får en förståelse och en insikt om att det finns ett behov av förbättring och att man kan vara med och bidra till förbättringen, då ökar motivationen till att nå resultat med besparingarna *frestas inte att att säga upp motsvarande 600 anställda/256 mkr och tro att det leder till framgång * det handlar om styrning och ledning, men på ett indirekt sätt, att skapa förståelse för och motivation till en förbättring * använd all statistik och produktionsunderlag, bemanningsplaner, rekryteringsbehov etc som finns och gör det osynliga synligt och användbart i en 3-5årsplan. * våga vara öppen och transparent * undvik överstyrning och anställningsstopp, arbeta med kloka omställningsåtgärder i stället * följ upp och ha tålamod * verka aktivt för samförstånd mellan den politiska nivån och tjänstemannanivån * utveckla det goda politiska prioriteringsarbetet, ha mått och fakta och kloka tjänstemän och kvinnor och strategier att "falla tillbaka på" * sälj ut det som inte är "kärnverksamhet/hälso- och sjukvård" * sprid budskapet till alla drygt 5000 anställda i hälso- och sjukvården inkl administrationen, att vi anställda har "två jobb" att göra, våra egna arbeten och arbetet med att utveckla det system vi jobbar i *ta våra på Primärvårdens och slutenvårdens respektive särarter", d v s exempelvis begränsa inte de landstingsperifera (T E X Flen, Malmköping, Strängnäs, Mariefred, Oxelösund, Trosa och Gnesta...) vårdcentralernas möjligheter att öka sina intäker och därmed klara sina kostnader, höj besökstaket från ca 2,11 besök per listad till ca 2,3 besök/listad för vårdbehoven finns... och minskar trycken på akutmottagningarna *sist men inte minst... höj avgifterna på patientbesöken och se till att logistiken fungerar bra, så att det inte står "tomma tider" i tidböckerna p g a icke lämnade avbokningar *borra vidare i kosnaderna för LAB och RTG... * höj landstingsskatten med 1 krona, för vi ligger förhållandevis lågt i dag jmf med övriga landsting * så när det är dags för val nästa gång, 2014, då finns det hopp om sänkning...

7 Verksamhetschef skall ej vara läkare dock medicinskt ansvarig till en drivande chef,läkare behövs hos patienterna. Översyn hur många mellanchefer som ej deltager i patientarbete dvs vårdenhetschefer med biträdande sektionsledare mfl schemaläggning mm skall ej skötas av läkare (kanske sekreterarjobb?) anpassning av arbetstider utifrån patientbehov all schemaläggning skall utgå från verksamhetens behov i första hand,samordningsvinster kan göras. minska antalet hyrläkare.de har för kort patienttid som kräver fler återbesök för samma vårdtillfälle Fler telefontider som minskar antalet patientbesök.förbättra samarbetet primärvård-sluten vård. Primärvårdens hus I takt med att flera privata vårdgivare har etablerats i Sörmland och de befintliga offentliga har svårt att nå ekonomisk balans, föreslås färre och större vårdcentraler. Utifrån att samverka med gemensam drift, kassafunktion, lab, paramedicin etc inrymmas i gemensam byggnad. Internt kan den större vårdcentralen vara uppdelad i olika enheter. Detta kan bli aktuellt i större städer med flera vårdcentraler. En parallell till detta kan ses med kommunala skolor, där privata aktörer har tagit andelar av eleverna och skolar slås ihop. Egenkontroller Optimera egenkontroll - självtester. Inventera vilka kontroller som patienterna kan utföra självständigt och rapportera till vården, t ex blodtrycksmätning. Varje besök som kan undvikas, tjänar både patient och vården på. 1. Stödja projekt som leder till minskning av ett administrativt börda (istället för att stödja projekt som t.ex. Prator som leder till ökning av administration) 2. Ändra ersättningssystemet: det behöver vara lönsamt att arbeta effektivt. Man kan t.ex. införa Balanserade Styrkort som grund för ersättningssystemet: nöjd patient-"nöjd" organisation dvs organisation med välfungerande processer och kostnadseffektivitet-nöjd medarbetare) 3. Inom området psykisk hälsa: skapa en Suicipreventiv Centrum där olika yrkeskategorier inom landstinget och kommun i samarbete med media arbetar fram en modell som främjar psykisk hälsa som kan minska kostnader för vård av suicidnära patienter Skulle det inte vara bra om personalen kan läsa inskickade förslag (kommentarer)? Som det är nu finns det ju vissa risker att tid ägnas åt att skicka in samma förslag som någo redan skickat in. Det finns ju också möjlighet att fördjupa och komplettera inskickade förslag om man vet vad som pågår. Jag vet inte skälet till att inte publicera förslagen men om det finns rädsla för att anonymiteten ska utgöra en begränsning så kan väl förslagen publiceras avidentifierade. Landstinget Sörmland är beläget med pendlingsavstånd från Stockholm. Många som arbetar inom landstinget pendlar från Stockholm, särskilt de som är nyutexaminerade inom olika professioner. Tyvärr stannar dessa inte så länge, av erfarenhet är det ett till två år. På de två olika enheter som jag har arbetat inom i Landstinget Sörmland har det ständigt pågått nyrekryteringar, vilket är en kostsam och mödosam process för alla, särskilt om tjänsten i fråga är vakant under en längre tid. Det har då även blivit tydligt att Landstinget Sörmland inte är en attraktiv arbetsplats, ofta har tjänsterna fått göras om och anpassas för att passa de sökande, snarare än arbetsplatsens behov. Det vore intressant att se hur mycket detta kostar Landstinget Sörmland; i annonsering, tid, övertid och inte minst uteblivna köbonusar och att patienter söker vård utanför landstinget. Hur kan vi förändra detta? Vi kan göra Landstinget Sörmland till en mer attraktiv arbetsplats! Jag är själv psykolog till professionen och vet att psykologer skulle söka sig hit och stanna kvar i större grad om vi erbjöd ett väl utarbetat PTP-program (vilket precis har startats upp på prov), möjligheter till vidareutbildning, specialisttjänser och högre löner i jämförelse med Stockholm. För det är till Stockholm psykologerna dras efter ett års tjänstgöring under handledning i Sörmland. Det kostar att lära upp och sen inte behålla arbetskraften, troligtvis mer än kostnaden för högre löner. Psykologkåren blir dessutom mindre och mindre, samtidigt som behovet ökar, här gäller det att ligga i framkant. Titta gärna på Jönköpings län som har gjort en sådan satsning. Inom andra yrkesgrupper kan jag bara spekulera. Högre löner och möjligheter till vidareutbildningar och specialisttjänster kan tänkas vara attraktivt inom många yrkesgrupper. Jag skulle önska att fler av mina kollegor stannade längre tid här, och många trivs i Sörmland. Men att ligga så nära Stockholm och inte erbjuda något extra, det är förödande för Landstinget Sörmland. Att vara en attraktiv arbetsplats skulle leda till att mer effektivt arbete utförs och tjänster skulle inte vara vakanta eller ha dyra vikarier/hyrpersonal; det skulle spara in massor med pengar!

8 Jag har redan skickat in en skrivelse men har mer att fylla på med. Mitt område är sjukgymnastik (bl a) inom primärvård. ** Jag vill se krafttag för att få stopp på all landstingsfinaniserad träning/aktivitet med tveksam effekt och lärande. Varje besök med eller utan vårdgivare - kostar ett par hundra kronor vårdpengar som man definitivt skulle kunna få ut mer av. Många, många patienter aktiveras på skattebetalarnas bekostnad för summor som med råge överskrider de exklusivaste gymmen i Sverige/Europa, trots att många tyvärr inte ens gör några framsteg. Jag har jobbat i 19 år som sjukgymnast och har kunskap och erfarenheter som gör att jag alltid erbjuder både effektivare och billigare behandlingsalternativ. Möjliggör för länsövergripande kunskapsspridning kollegor emellan, det tjänar både patienten och landstinget på! ** Enligt mina egna kollegors utsagor så förekommer tyvärr ibland sämre insatser än önskvärt vilket de menar beror på en blandning av okunskap och ointresse för utveckling hos ledning. I praktiken kan detta innebära att en person får söka vård fler gånger än nödvändigt eftersom hon/han inte får en effektiv insats som inkluderar lärande redan från början. Vården medverkar således i många fall till utdragna och dyra behandlingsserier. ** Det förekommer att privata aktörer tar ut särskilt individuellt arvode för betydligt enklare och kortare insatser än vad som var tänkt på pappret. Ofta tas normalarvode ut även för träningar vilket kan innebära att ett träningspass kan kosta 3-400:-. Etc! ** Vi behöver kontrollsystem som ser över både arvoderingar och vårdinsatser. I samband med kontroller så bör coachning och instruktioner om bättre behandlingsalternativ lyftas fram. ** Den ignorerade kartläggning som bl a jag arbetade med under förra året är ett av många, många exempel på att personal blir satta på uppgifter som inte leder till något annat än kostnader. En av mina chefer informerade mig om att - alla projekt rinner ut i sanden. För mig som ny i landstinget (kommer från privata sektorn) är den mentaliteten väldigt annorlunda. Administration och felprioriteringar kostar förödande mycket pengar i den här organisationen. ** Jag och många med mig (enligt medarbetarenkäten ca 3000 personer till!) saknar friskvårdsinsatser för personal. Det råder inga tvivel om att det är billigare att satsa på frisk personal men det anser inte jag att man gör här. Jag har arbetat i organisationer där personalen ses som viktig och där personalen känner sig viktig och nu har jag arbetat ett år i Dll skillnaden är påtaglig. Jag har läst många fina dokument om hur Dll skulle vilja att personal tas om hand men avsaknad av riktiga hälsofrämjande aktiviteter är det som märks. Även inom detta område har jag anmält mitt intresse och min vilja om att hjälpa till men ledningen visar precis samma tystnad och ointresse på friskvårdssidan som på sjukgymnastsidan. ** Satsa på chefsutbildning så att chefer får lära sig mer om ledarskap istället för chefsskap. Jag vill se satsningar på LEAN och Entreprenörskap/entreprenöriellt lärande! ** Ta reda på vad personal kan och vill göra i praktiken. Slopa utskick från läkemedelskommittèn, kan läggas på insidan istället! Uppmuntra Landstingspersonalen att ge blod. Har alltid undrat varför inte vi som är personal /förtroendevalda i Landstinget blir speciellt tillfrågade om att bli blodgivare. De flesta av oss har närhet till blodgivarcentral, vi fungerar som goda förebilder, vi får en enkel hälsokontroll vilket vi inte erbjuds i vårt landsting samt att vi förmodligen tjänar mycket på att inte "köpa" blod från andra orter. Man skulle även kunna utveckla frågan om man vill ingå i donationsregister som Tobiasregistret och andra. Genom att fråga oss som arbetar inom landstinget innebär också att frågorna sprider sig brett eftersom vi är så många inom vår "arbetsplats" Huvudprocessen i hälso-och sjukvård är sjukvård och i den bästa av världar friskvård. Låt sjukvårdande personal göra det som de är bäst på och till för - vårda och utveckla verksamheten. Vi måste ha fungerande stödprocesser i LtS som sköter det som inte handlar om vård. Idag läggs det ut alltför mycket uppgifter från stödprocesserna till huvudprocessen. Använd rätt kompetens till rätt uppgift - sparar både pengar och upprätthåller en högre kvalité. Några exempel :IT sköter hela it området inkl. utbildning av nyanställda i alla olika vårdsystem. Personal handlägger rekryteringsförfarandet vid nyanställning med allt från annonsering, referenstagande till kallelse till intervju m.m i samråd med resp. chef. Upphandlingsenheten tar ett större grepp vid upphandling - det kan inte vara med så många olika verksamhetsföreträdare i upphandlingsprocessen som idag (ofta med samma funktioner fast från flera olika sjukhus eller vårdinstanser). Informationsmaterial t.ex patientinformation (allt från kallelser, information om din behandling m.m)tas fram av informationsenheten i samråd med verksamheten. Beställning av förrådsvaror och uppackning av dessa sköts av Service m.m..m.m...m.m...

9 Baserat på egen erfarenhet av lean-arbete som jag fick under 8 år på ett stort företag (texten hämtad från Wikipedia). Lean Production är en filosofi om hur man hanterar resurser. Syftet med Lean är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slutkunden. Enkelt uttryckt handlar det om 'Mer värde för mindre arbete'. De grundläggande principerna i Lean Production bottnar i idéer från bland annat Frederick Winslow Taylor som med Scientific Management inspirerade Henry Ford att skapa ett produktionssystem. Denna tillverkning var inte speciellt kostnadseffektiv med dagens mått mätt och anpassad för masstillverkning. När Japan efter andra världskriget var tvungna att lägga om sin militära industri till civil industri tog Toyota inspiration från västvärldens masstillverkningsprinciper och anpassade dem till sin ekonomiska situation. Detta skapade, med Taiichi Ohno i spetsen, Toyota Production System (TPS). TPS är i mångt och mycket synonymt med "lean production" då uttrycket "lean" myntats i samband med en studie som MIT gjorde 1979 som jämförde olika biltillverkare världen över. Begreppet blev internationellt känt Lean har sedan kommit att användas utanför tillverkningsindustrin, bland annat inom sjukvården. Taiichi Ohno myntade begreppet Kaizen (förbättring) inom management vilket innebär att man alltid ska söka kontinuerlig förbättring ty ingen process kan anses vara perfekt utan kan alltid förbättras. Forskaren Jeff Liker har använt 14 punkter för att karaktärisera lean production: Basera beslut på långsiktigt tänkande även då det sker på bekostnad av kortsiktiga finansiella mål. Skapa kontinuerliga processflöden för att föra upp problem till ytan. Använd dragande system för att undvika överproduktion. Jämna ut arbetsbelastningen. Skapa en kultur där processer stoppas för att reda ut problem. Standardiserat arbete är grund för ständiga förbättringar och för medarbetarnas medverkan. Använd visuell styrning så att inga problem döljs. Använd bara pålitlig, väl beprövad teknik som passar medarbetare och processer. Se till att ledningen känner verksamheten på djupet, lever enligt företagets filosofi och lär andra att göra det. Utveckla människor och arbetslag som följer företagets filosofi. Respektera partners och leverantörer genom att hjälpa dem att bli bättre. Gå och se med egna ögon för att bättre förstå en situation. Fatta beslut långsamt och i samförstånd. Överväg alla alternativ och genomför sedan valt beslut snabbt. Bli en lärande organisation genom att ständigt reflektera och förbättra. Centralt i lean production är "Justin-Time" som innebär att ämnen/material/delar/produkter finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Många[vem?] anser att lean production handlar om att minimera slöseri och att det därför förknippas med neddragningar. Detta är inte sant då "lean" innebär att man är i bästa möjliga form för att utföra aktiviteter, inte att man är smal/anorektisk. Det som står helt klart är i alla fall att inom lean production är kunden i fokus. Huvudprincipen inom lean är att eliminiera slöseri. Alla aktiviteter som genomförs i en verksamhet kategoriseras utifrån om de är värdeadderande eller ej. Alltså om de ökar värdet på produkten eller ej. De aktiviteter som är icke värdeadderande är slöseri och dessa ska systematiskt elimineras vilket man gör genom olika typer av verktyg. Det måste också tilläggas att lean produktion indirekt har återinfört löpande bandet på våra fabriker då det är lättare att jämna ut arbetsbelastningen och visualisera slöseri på ett löpande band. Det innebär i sin tur att arbetsuppgifterna för många tunnas ut till ett fåtal arbetsmoment som ofta ska vara klart tills produkten passerar en vis plats på bandet. Detta bidrar till att arbetet uppfattas som stressigt. Många företag underbemannar också sina liner med flit för att öka produktiviteten hos sina anställda. Lean produktion kallas av sina kritiker för Management by stress. Inspireras av andra. Dagens Medicin beskriver hur biomedicinska analytiker skär ut vävnadsprover på patologen. Lägre kostnad för uppgiften och snabbare patologsvar. Dagens Medicin nr13 sid 3 på jobbet. Äldrevården kan bli billigare och bättre. Vårdkostnaden reducerades med 30 % enligt Yngve Gustafsson modell. Vårdfokus nr 4 sid 34. En schemaläggning för läkare så att vi kan ha tillräcklig framförhållning för att ge patienten en tid i handen vid utskrivningen från slutenvården. Helst skulle samtliga vårdkontakter med prover röntgen klin.fys. mm vara tidsbokat vid utskrivningen. Tror att detta skulle innebäre både en kvalitetsförbättring och minskade patientförfrågningar och onödiga avbokninger. En reflektion: Har vi bästa modell för att organisera vårt arbete i landstinget? Får ibland känsla av att vi har infört 4 dagars vecka eller 4,5 dagar vecka. Mycket är stängt efter lunch på fredagar. Uppnår vi då mesta möjliga effektivitet i organisationen? Till att börja med kan cheferna se till att läkarna tar sitt ansvar och tar betalt för intyg som patienterna begär! I dag lämnar de ut intygen till patienterna utan att ta betalt för att de tycker att intygen är för dyra. Bygg ett stort centrallasarett i Flen. Alla får lika långt från hela Södermanland. Sen kan MSE, KSK och NLN bli vårdcentraler.

10 Satsa mer på strukturerade läkemedelsgenomgångar för patienterna. För varje utförd läkemedelsgenomgång får man en beräknad kostnadsminskning på 1100 kronor/patient enligt Rut Lööf och läkemedelskommitten. En del av denna vinst kan man lägga som en "morot" för att vi ska bli bättre på att utföra dessa. Dessutom har man vinster i att patienterna mår bättre. Mindre komplikationer i läkemedelsbiverkan och fel ordinationer som i många fall leder till inläggning på sjukhus. Se över och ta hand om mångbesökare på akuten. Använd delar av arbetet som genomförts på Huddinge och se hur det ser ut på vår AKM. Informationen nedan är tagen från Mångbesökare på akutmottagningen Huddinge Psykosocialt behandlingsarbete Av: Louise Lefvert, Inger Lingsten, Karin Simon. Kuratorkliniken, KS, Huddinge Stockholm. (Se även poster sänd till er via ). En genomgång av besökarna på AKM Huddinge har vid ett mättillfälle visat att 5% av patienterna utgör 17% av det totala antalet besök på AKM. Mångbesökare = 4 ggr eller fler under en 12-månaders period. Mångbesökare är: - ofta multisjuka - i behov av sjukvård och psykosociala insatser - lider fysiskt, psykiskt och socialt - söker ofta vård på fel nivå - behöver sällan akutvårdsomhändertagande - medför ekonomiska påfrestningar för AKM. Det finns även en Fokusrapport från Stockholms läns landsting från 2006 som handlar om mångbesökare på Akutmottagning, skriven av Mariann Olsson. Genom att ta hand om våra kunder på rätt sätt kan både frustration hos patienter OCH personal minska liksom utgifterna. Win-Win! Stoppa alla investeringar och ombyggnationer under 5 år och utför endast det akut nödvändigaste. Kapacitetsplanering/ Produktionsplanering Då personal åker i stor utsträckning till sjukhusen inom länet är mitt förslag att minibussar ska införas och att personal får boka sig i dessa först och främst. Det ska vara avgångar till och från de olika sjukhusen som är anpassade efter de tider som bilarna nu är bokade. Minibussarna ska var enbart för personal och ska gå direkt utan stopp. Det är viktigt att restiden blir den samma som när personal hyr egen bil. En färd med minibuss ska bokas i bokningssystemet så man kan anpassa storleken på bussen eller inte köra om ingen ska åka. Idag reser många i egna bilar och det är enbart små tidsskillnader som går att anpassa, många som reser har egna lapptopp och idag kan vi ansluta trådlöst och sitta och arbeta i väntan på minibuss avgång. Jag tror många uppskattar att slippa köra själva men de annser att länsbussen tar för lång tid. jag föreslår att landstinget sörmland inför en policy att i 1:a hand alltid beställa tolk genom telefon, det innbär att det måste finnas högtalartelefon och det finns fördelar med det. Då minskar resekostnaderna för tolkarna och därmed också för landstinget sörmland. Preoperativ handdesinfektion har av hävd varit Sterilium sedan EU-standarden för preoperativ handdesinfektion kom. Det har tagit många år för konkurenterna att få fram ett alternativ som har varit lika bra. I den sista upphandlingen för handdesinfektionsmedel var företaget som har Steriliums agentur så säker på att "komma med" så man lämnade inte ens in ett underlag. Detta gör att verksamheten köper Sterilium "bredvid" till en mycket högra kostnad än om Sterilium hade varit upphandlat. Mitt förslag: Idag kan man med gott samvete rekommendera operationsenheterna att använda det upphandlade alternativet "Preop från Opus DAX" eftersom det är precis lika bra som Sterilium, godkänd enligt samma standarder och till betydligt lägre kostnad. Se till att samåkningen ökar när det gäller användningen av tjänstebilar. Mellan Nyköping och Eskilstuna finns snabbuss som ett bra alternativ till bil. Buss bör utnyttjas i möjligaste mån av alla. På bussen kan man dessutom jobba under färden. En centralkassa/anmälningsfunktion i samband med huvudentre n på Nyköpings lasarett. Alla passerar där till de flesta av sjukhusets mottagning.går att bygga så att kraven på sekretess nås. Även en centralplats för läkarsekretear funktionen kan finnas där Minska på onödig byrokrati! Slopa överflödiga moment i BMS som det nyligen införda ifyllandet av "vårdbegäran" vid bokningar i primärvården. Ytterligare några få klick som i längden tar mycket tid för både läkare, sköterskor och sekreterare. Till vilken nytta? Bra vidareutbildning t.ex om att "laborera lagom" så sparar vi på onödiga, dyra prov som endast tas "för säkerhets skull" pga osäkerhet och rädsla "att missa något" Det går inte att spara mer med "osthyvel", dvs successivt försämra inom alla verksamheter, utan det måste göras ett krafttag. Nu är det tid att lägga ner Kullbergska sjukhuset. Södermanland är inte ett län stort nog för att behöva tre sjukhus.

11 - Att inte arbetsföra hudpatienter i Nyköping ska åka till Eskilstuna på 10 -minutersbesök. Kostar sannolikt mer för landstinget i utebliven arbetsinkomst/skatteintäkt än eventuell vinsten med centralisering. Leder dessutom till minskad service för pat och sannolikt mer utomlänsvård via fritt vårdval (Stockholm) - Att ändra nyordningen att misstänkt hudcancer i huvuc/halsområdet måste hudläkarbedömmas före den kan tas bort på ÖNH. Detta belastar hudkliniken med onödiga remisser från VC på högsannolik cancer. Ger längre väntetider och risk för patienterna att cancer sprider sig. Låt hudkliniken koncentrera sina resurser på att bedöma de oklara fallen (som förut) Låt föräldrarna betala för uteblivna besök på BVC! Kan inte vara för mycket begärt att man ringer och avbokar en tid så vi kan vara mer effektiva och använda personalen på ett kostnadseffektivt sätt! Varför får man inte välja en städfirma som är betydligt billigare än landstingets egna Service? Skiljer tusentals kr/år. Varför tvinga oss köpa möbler från Kinnarps som är extremt dyra? Och hur kommer det sig att en klinik kan få helt nytt möbelemang vid ombyggnation, medan en annan får pussla med de gamla möbler man har? Pengarna kommer ju ur samma påse = landstingets/skattebetalarnas, oavsett om en klinik råkar "ha pengar över" på möbelkontot? Pengar ska användas med sunt förnuft efter behov, och inte bara för att de är öronmärkta. CENTRAL LÄKARUTBILDNING Idag är det endast AT-läkare som får utbildning i journalsystemet på central nivå. Alla andra läkare ska verksamheterna själva utbilda när de anställs. I många år har vi från verksamheterna efterfrågat utbildning på central nivå då det är svårt att som utbildande t.ex. sjuksköterska eller medicinsk sekreterare utbilda läkare. Det svåra ligger i att man själv inte arbetar med flera av läkarens funktioner i journalen, framför allt läkemedel. I flera verksamheter får man nya doktorer väldigt sällan vilket gör det ännu svårare att vara en duktig utbildare till läkare. I sin tur kan det leda till att läkarna gör fel vilket är en stor risk. Jag tycker det känns obefogat både ekonomiskt och säkerhetsmässigt att vi är flera stycken i olika verksamheter som sitter och utbildar läkare samtidigt istället för att de alla kunde få en proffsig central utbildning så att alla har samma baskunskap. Efter det kan utbildaren på respektive verksamhet sedan ta emot läkaren och gå igenom verksamhetens egna rutiner. Säkert är det väldigt många läkare i omlopp i hela landstinget, speciellt inför sommaren, och då skulle en samordning av läkarutbildningar centralt spara mycket pengar och patientrisker. Som utbildare och systemsamordnare på min klinik har jag sett många skrämmande exempel på hur det kan se ut med läkemedlen när vi tar över patienter från andra kliniker. UPPHANDLINGAR En annan sak jag tänkt på länge är detta med upphandlingarna. Många av de inköp man gör till verksamheterna skulle kunna ske till halva priset på IKEA, Clas Ohlsson och andra butiker med låga priser. Jag vet inte riktigt hur detta fungerar men det är väldigt konstigt att många av de butiker man upphandlat med håller så höga priser. Anställ fler medicinska sekreterare så att paramedicinare, psykologer och liknande kan ta fler patienter och inte dokumentera så mycket. Höja kostnaden för besök till läkare på Vårdcentralerna till 200 kr. Även att besök till undersköterska kostar. I dag är det 0 kr. Patienterna tycker det är konstigt att ibland "slippa" betala vid besök för omläggning etc. Besök på PVJ bör kosta mer, öka till 500 kr. Verkligen VÄNDA på alla stenar för att minska kostnaderna. Bör gälla alla organisationer. Framför allt den administrativa organisationen som verkar ha en tendens till att svälla. Om landstinget fortsätter att producera dokument som ska gälla i vården, men vi som arbetar nära patienten inte har tid att läsa eller använda dokumenten som det ska. Vad är då nyttan!? Vi kan inte springa fortare eller slimma ytterligare i organisationen. Samtidigt så har ytterligare en organisation sett dagen ljus. PATIENTSÄKERHET med Svante Sjöqvist som ansvarig. Hur ska denna organisation kunna göra ett bra arbete för patientsäkerheten om vi inte har tid att utvärdera det vi gör.detta är verkligen en organisation som är VIKTIG. Säkerhet måste initialt få kosta för att sedan minska då patientsäkerheten går som en röd tråd genom organisationerna.

12 ** Incitamentet i primärvärd är oftare att ta in många patienter, istället för att erbjuda de bästa insatserna. Många går på knäna, tempot är högt och många hinner inte reflektera över kvalitén. Den som skriver in flest är bäst... Mycket blir slentrian. Jag ser att många patienter blir bedömda efter någon slags "schablonbild" Jag vill se att incitamenten riktas mot utskrivning (inte inskrivning) och att fokus läggs mer på att ännu bättre se patienten och vad denne egentligen behöver. Betala halva arvodet när resultat kan uppvisas! Betala ut ersättning när patienten gjort framsteg. Gäller både landsting och privat. ** Vi har inför ledande personer redovisat en verklig, men kanske inte alltid önskvärd, bild av nuläget gällande bl a vårdinsatser men de har valt att blunda inför detta och mer fokus har lagts på att tysta budbärarna än att gå till handling och fylla på med och utföra det som saknas och efterfrågas. Detta är minst sagt olyckligt för många inblandade och innebär givetvis fördyring. ** Nu ska det arbetas med MMR inom primärvården vilket på rätt sätt berättigar till statlig ersättning. Detta ska egentligen handla om en teaminsats med patienten i centrum. Tyvärr ser man på flera håll att patienten inte är inbjuden till sin egen vårdplanering och i vissa fall kanske patienten bara har träffat en ur teamet när vårdplanen bestäms. Patienten skriver på en vårdplan som de i vissa fall inte vet något om/inte själva varit med och utformat. Därefter vill vårdcentralen kvittera ut statliga medel. Hoppas verkligen att det finns mer etiskt korrekta sätt för att rädda ekonomin. För mig ser det ibland ut som att pengarna lockar mer än patientens tillfrisknande. ** Ledningen försvårar och bromsar i många fall för nödvändig utveckling och förbättring. ** Fler behöver bli lite mer självkritiska och fråga både sig själv och patienten: Vad lärde vi oss idag och till vilket syfte? ** Och återigen: när ska det här HÄLSOFRÄMJANDE landstinget lev upp till detta budskap? För mig personligen så är det här den mest Ohälsofrämjande organisation jag någonsin arbetat i. En friskare och gladare personal borde kunna leverera bättre, eller hur! Jag vill se fler som lever som vi lär. Låt alla dörröppnare ha en fördröjning på 2 sek så att de inte missbrukas av lata gångtrafikanter. Många bäckar små :) Hela NLN borde ha en gemensam sängbank. Då det vid förflyttningar mellan avdelningar blir en onödig tvätt/städkostnad. Tänka igenom ordineringen av prover, det tas alldeles för mycket dyra prover. Sätt upp prislista vid läkarnas datorer. Se över matkostnaderna, känns orimligt att en portion kan kosta över 90kr, förbereda utskrivningar och hemgångar dagen innan så pat kan gå hem innan lunch. Detta resulterar även i mer vårdplatser. Återgå till att ta betalt för provtagning. Detta togs bort av någon oförklarlig anledning för något år sedan. Här på med.mott. Nyk. har vi otroligt många patienter som dagligen tar prover (numera på lab. på plan 4 eftersom provtagningen flyttades från oss på plan 2 till plan 4 för något år sedan - även denna nedmontering av analysintrument/maskiner - för mig helt onödig och dyr förändring.)patienterna är beredda att betala för sin provtagning. Det har funkat tidigare. Att det ska finnas 3 sjukhus i Sörmland är redan fastställt, däremot bör man helt klart se över vad som ska göras på de olika sjukhusen. Stäng DKT på MSE och operera mer dagkirurgi på KSK. Genom att omfördela läkarresurser kan man utnyttja den kapacitet som finns där optimalt.( Utan att göra avkall på ex de planerade knä/höft operationer som idag görs där) Detta innebär att resurser frigörs på MSE så att man kan ta hem patienter som idag skickas utomläns för att upprätthålla vårdgarantin och operera dess på MSE, man skulle också få resurser att gör mer akuta operationer dagtid (Istället för på dyr jourtid). Återinsätt Pulsen eller hellre en mindre buss som går direkt mellan sjukhusen ex 4-5 gånger/dag. Resorna med taxi/samres är kostsamma och innebär ofta långa väntetider för patienterna som då lika gärna skulle kunna vänta på bussen. Hänvisar också till tidigare insänt förslag till Karin Welin och Åsa Kullgren på att bl.a. låta patienterna bli mer delaktiga i sin vård genom att själva stå för de läkemedel som de är insatta på sedan tidigare när de ligger inne på sjukhus och att alla oavsett om man opereras i dagkirurgi eller inneliggande ska betala sin operation, dvs. 300 kr. Idag är det billigare att vara inneliggande eftersom man bara betalar 80 kr/dygn än om man opereras i dagkirurgi då man betalar 300 kr.

13 Satsa på friskvård i Landstinget Sörmland! Dvs låt medarbetarna träna på arbetstid etc etc. Posten Sverige gjorde för några år sedan en långtidsstudie om friskvård på arbetstid. Hela koncepetet kostade posten 100 miljoner kronor. När studien var färdig 5 år senare hade man tjänat in det femdubbla! med b la en nästan halverad sjukfrånvaro! Det här skulle garanterat tjäna in många miljoner till både skattebetalare och Landstinget sörmland. Gör det enkelt att åka kollektivt i tjänsten! Kollektivt resande skall vara första prioritet, men är det sällan. Bussarna går inte tillräckligt ofta. Men det går att lägga möten och annat utifrån att de passar bussarna. När jag ska rekvirera en bussbiljett måste jag göra en inköpsanmodan som min chef ska skriva under, det är för krångligt! Väljer jag däremot det dyra och miljöovänliga alternativet att boka bil, åka ensam osv, kan jag själv boka en bil via insidan. Det gör det billiga onödigt svårt. När det infördes buss som skulle gå mellan NLN och MSE blev jag glad. Tyvärr visade det sig att bussarna bara var till för patienter! Det vore utmärkt med en stadig bussförbindelse mellan sjukhusen, t ex kl 8, 9, 12, 13, 15, 16. Då kunde personal,inkl chefer, faktiskt hänvisas till denna förbindelse och man kunde använda restiden till arbete - samtal. Effektivt! Bilflottan kunde minskas avsevärt. Gör samåkning i bil tvingande, om man nu av någon anledning måste åka bil. Som det är nu kan vem som helst boka en bil och åka ensam i den t ex fram och åter mellan något av våra sjukhus. Det går att samåka men de flesta överväger inte ens möjligheten. Gör bokningssystemet tvingande, finns möjlighet skall man samåka. Påminn personalen om att stänga av datorer och skärmar vid hemgång! Fler rörelsedetektorer som styr belysning ger också minskad energiförbrukning. Klipp inte gräset så ofta! Det behövs inte rakade jätteytor. Massor av drivmedel kan sparas. Och miljön. Det bästa är de manuella alternativen - ja, då klipper man inte så ofta!