Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Parkskolan 2013/2014 Kvalitetsrapport

2 Inledning Skolans viktigaste mål är att eleverna skall uppnå godkända resultat i förhållande till gällande nationella läroplaner och kursplaner. Genomförandet sker genom personalens arbete med elever i klasser och grupper utifrån planerade aktiviteter som ansluter till planering inför aktuella ämnesområden i läroplanen. Resultatet bedöms genom uppföljningar och utvärderingar av skolarbetet, i samtal mellan elev och lärare och i utvecklingssamtal mellan elev-föräldrar och lärare. I år tre infaller under vårterminen nationella prov i svenska och matematik. Provens resultat stämmer oftast överens med den bild som lärarna sedan tidigare har om barnets utveckling. I lågstadiet är det vanligt att en lärare har huvudansvar för samtliga ämnen, men där analys av kunskapsutvecklingens utfall sker också tillsamman med andra kollegor som har inblick i elevernas utvecklingspotential och resultat. Analyser är påtaglig i samband med nationella prov där särskilt berörda lärare diskuterar kring resultaten för att kunna ändra och förbättra för eleverna. Deras analyser delges även övriga lärare under konferenser. Elevernas resultat ligger också till grund för förbättringar dels i pågående undervisning, dels i kommande. 2 Grundfakta förutsättningar Parkskolan är en lågstadieskola belägen i Storumans samhälle. Skolan ligger vackert vid sjön med möjligheter att nyttja omgivningarna. Upptagningsområdet är samhället med närliggande byar. Eleverna från byarna åker skoskjuts. I skolan har under läsåret gått 91 elever från förskoleklass tom år tre. I skolan finns också två femårsgrupper med 25 barn och fritidsverksamhet med 83 inskrivna barn fördelade på fyra avdelningar. Skolan har mottagningskök med ett skolmåltidsbiträde 0,75 %. Skolmåltidsbiträdet gör också i ordning frukost för femåringar och fritidsbarn. 2.1 Styrning och ledning. Parkskolans verksamhet styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunlag, diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Dokumenten ligger till grund för den dagliga verksamheten. Fritids-kultur- och utbildningsnämnd har det politiska ansvaret för att bedriva verksamheten. Nämnden fattar beslut i frågor som rör vår verksamhet och frågor som fullmäktige dirigerat till dem.

3 Som stöd för omsorg och lärande för barn och elever i förskola och skola finns en förvaltningsorgansation. Högsta ansvariga tjänsteman i fritids-kultur och utbildningsförvaltningen är förvaltningschefen. På Parkskolan leder och fördelar rektor det pedagogiska arbetet för hög måluppfyllelse samt ansvarar för personal och ekonomi. För den direkta dagliga verksamheten med elever i förskoleklass och grundskola ansvarar förskollärare, fritidspedagog, grundskollärare, specialpedagog och elevresurser. Rektor är närmast ansvarig chef. Rektorer, förskolechefer och skolchefen har gemensamma skolledarmöten varannan vecka. 2.2 Elever Läsåret 2013/2014 är 91 elever inskrivna på Parkskolan. Förskoleklass År 1 År 2 År 3 33 elever 20 elever 18 elever 20 elever Fritids har totalt haft 83 barn inskrivna i åldern 6 11 år under läsåret. De flesta barn bor i närheten. Barn från byar åker skolskjuts. 2.3 Personal I förskoleklass och grundskola har 5,63 lärare varav 1,62 i förskoleklass och i fritidshemmet arbetar 7 personer. Skolan har haft tillgång till 0,5 specialpedagog och 0,5 lärare inriktad mot tal. En elevresurstjänst 0,5 har funnits. Kurator och skolsköterska finns tillgängliga på skolan under måndagar. Samtlig personal utom en är kvinnor. Skolans pedagoger har legitimation och är alla behöriga upp tom åk 3. Endast en person är fritidspedagog, övriga fast anställda är förskollärare. Elevresursen har barnskötarutbildning. Det har varit svårt att få behörig personal på vikariat varför där finns outbildad personal.

4 2.4 Modern teknik Eleverna har inte egen arbetsdator. Datorer finns i klassrummen och samlade i datasal för gemensam undervisning. Elever i behov av datastöd har via kommunens datatek kan låna en dator för läsåret. Det finns en interaktiv tavla och två bildkanoner. Det har ibland varit problem att komma ut på nätet och flera accesspunkter har lagts in i huset. Avdelningen Myran behöver även ett uttag för uppkoppling. Alla lärare har arbetsdator. 2.5 Lokaler Skolan, som är en enplansskola, renoverades för drygt 10 år sedan. Lokalerna är snygga och välhållna. Varje klassrum har ett grupprum i omedelbar närhet och två fritidshemslokaler kan användas under förmiddagarna om så behövs. Förskoleklass och fritidshemmets fyra avdelningar finns i fd. klassrum som i två fall byggts om för att bättre passa verksamheten. I skolan finns en lekhall som används av alla grupper. Ett litet bibliotek finns, dock inte datoriserat. Alla lärare har egen arbetsplats. 2.6 Ekonomiska förutsättningar De medel som skolan tilldelats har räckt. Fritidshemmet har behövt extra tillskott för 1 tjänst eftersom vårdtiden översteg den utlagda personaltilldelningen. Analys Det kan vara svårt att förutse fritidshemmets resursbehov eftersom det styrs av vårdtimmar. Detta år blev det betydligt fler barn än beräknat vilket har gjort att två avdelningar varit underbemannade. Två halvtider fick därför sättas in under resterande skolår. 3. Kunskaper och lärande 3.1 Mål Alla barn och elever skall gas den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att från egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Alla elever skall nå minst godkänt i alla ämnen. Nyfikenhet och intresse skall stimuleras, lärande skall ske i stimulerande miljö och med varierat arbetssätt. Eleverna skall ges förutsättningar att få förståelse för vilka mål de arbetar mot och vad de skall lära sej.

5 Rektor och lärare ska ha höga förväntningar på eleverna. Lärarna skall tillhandahålla lokala pedagogiska planeringar. 3.2 Barns och elevers utveckling mot målen Alla pedagoger sätter mål för sin undervisning utifrån elevernas utveckling. Hänsyn tas till individen och särskilda insatser görs för den enskilde utifrån elevens behov. Vid utvecklingssamtalen går lärare, elev och förälder igenom hur barnet är på väg att nå målen och lägger en plan på hur man skall gå till väga. Elever som har svårt att nå mål får stöd av grundskollärare, förskollärare och specialpedagoger. Fetta sker både i klassen, mindre grupper och även enskilt. Elever kan i vissa fall få stöd efter skolan av sin lärare. För elever som behöver extra stimulans försöker man hitta utmaningar. Barnens intresse för skolans ämnen fångas i förskoleklass genom temaarbete där grundskolans olika områden integreras. Barnens olika utveckling ges möjlighet till stimulans inom ex svenska och matematik. Inför grundskolestart sker överlämning till mottagande lärare som då får möjlighet att se var de blivande eleverna befinner sej. I grundskolan följs eleverna ordentligt från första klass. Olika tester görs inom lässkrivområdet utifrån kommunens läs-skrivplan. Mål för olika områden gås igenom med eleverna. Lärare och rektor har höga förväntningar på alla. Lokala pedagogiska planeringar görs. Resultat I år tre genomförs nationella prov i svenska och matematik under vårterminen. Bägge proven är uppdelade i 7 olika delar och för att vara godkänd skall eleven nått godkänt inom alla delarna. Detta år deltog 20 elever. Nått nationella mål åk 3, helhetsbedömning: Svenska 80% Matematik 84% No 84% SO 84% I nationella provresultaten kunde lärarna rätt tydligt se inom vilket område en elev hade svårigheter. I år blev en del elever stressade över provsituationen. Inom övriga områden bedöms eleverna uppnått målen.

6 Hälsa Ett övergripande mål för skolan är hälsa. Särskilt förskoleklass och fritids har haft det som sitt stora mål och tänkt in olika aspekter i psykiskt och fysisk hälsa. Trygghet som byggs på goda relationer har varit en grundbult. Förbättringsförslag Resultaten diskuteras igen vid terminens början med målet att förbättra resultaten. Undervisningsmetoder och sätt anpassas efter behov. För området hälsa som kommer att finnas kvar som mål gäller att förtydliga uppnåendemål för hela enheten. 4. Kunskapsresultat 4.1 Dessa följer ovanstående, som lågstadieskola finns inte betyg för någon klass. Analys av nationella prov Eleverna har ibland stressat. Man kan träna provstunder genom andra, enkla prov under höstterminen. Vissa områden, ex bruten linjal hade flera elever svårt med. I svenska är det svårare att skriva en faktatext än fri skrivning, det är för en del elever också svårt att få ihop fullständiga meningar och en längre text. Förbättringsåtgärder kunskapsresultat Tydlighet och tid krävs vid överlämningar från förskoleklass till år 1 och från år 3 till mottagande Centralskolan år 4. Tillräckligt med utrymme att analysera uppnående mål och tankar om hur dessa kan förbättras skall också finnas. För större helhetssyn och möjlighet att omsätta teori i praktiken skall samarbetet mellan fritidshem och skola ytterligare utvecklas. Fortbildning lärare Grundskolans lärare har deltagit i mattelyftet vilket stärkt kunskaper och metoder i matematikundervisningen. Någon deltog i matematikbiennalen under vintern. En lärare har fortbildat sej inom no genom Skolverkets utbildningsinsats för 1 7 lärare. Förskoleklass- fritidslärare har deltagit i seminariedagar i Umeå, två lärare deltar i nätverk för läs-skrivinlärning och fritidshem. I övrigt har artiklar och litteratur lästs och diskuterats i arbetslagen. Kommunens egna fortbildningar har besökts.

7 5. Normer och värden Mål Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever skall inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den skall främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen skall också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skolan skall aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar. Alla barn och elever har rätt till god utbildning i trygg miljö. I kommunens utbildningsplan står även att människors olikhet skall ses som en tillgång. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse när det gäller att uppmuntra medarbetarskap, främja likabehandling och motverka kränkningar. Utbildningsplanen använder uttrycket en skola för alla och att människors olikheter skall ses som en tillgång. 5.1 Likabehandling diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Parkskolan har en likabehandlingsplan som utgår från Skolverkets krav och riktlinjer. Planen är ett stöd för arbetet med lokabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enheten arbetar kontinuerligt med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen är ett levande dokument och utvärderas en gång per år av rektor och arbetslag. Elevers och föräldrars synpunkter vägs in. Inför det nya årets plan genomförs trygghetsvandring med elevgrupper från olika klasser tillsammans med lärare. Utifrån vandringen samt annan information kan konkreta utvecklingsåtgärder vidtas och nya mål sättas i den justerade planen. I klasserna genomför bla förskollärare regelbundet sk EQ samtal och samarbetsövningar. Gemensamma aktiviteter som lek- och utflytsdagar och storsjungstillfällen för husets alla barn genomförs under året. Under rasterna och innan skolan börjar på morgonen finns alltid någon personal ute. Skolan har sk trivselregler : Lyssna, säga snälla saker, dela med sej/låna ut, få vara med, hjälpa. I klasserna finns också egna, överenskomna regler för arbetet. Värdegrundsarbetet finns ständigt med i den ordinarie skoldagen i form av samtal och annan integrering i ordinarie ämnen.

8 Skolkurator kan också delta med förslag till arbetsgång inom området. Resultat Personalen upplever sej ha god kontroll över vad som sker inne och ute. Vid osämja mellan barn tar personalen tag i detta omgående och hjälper eleverna att finna lösningar. Arbetsgången i likabehandlingsplanen följs och föräldrarna informeras. 5.2 Trygghet och studiero Utbildningen skall utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Alla barn/elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, vilket är förutsättning för god inlärning. Elever som inte når målen skall få den hjälp de behöver för att nå sina mål. Rektor och lärare strävar i sitt arbete efter ett tillåtande och positivt klimat i elevgrupperna och på rasterna. Ambitionen är att elever skall känna sej trygga för att på bästa sätt ta del av kunskaper och värden i undervisningen och samvaron. De eftersträvar att eleverna skall få komma till tals, lyssna på varandra och göra överväganden tillsammans med andra, I det förebyggande arbetet pågår ständigt ett arbete för en trygg miljöför alla på skolan. Man arbetar medvetet med förtroendefulla relationer och att skapa goda kontakter lärare-elev-föräldrar. I klasser och på fritids samtalar man om behovet av och att skapa en god stämning. I stället för att tala om gör eleven om bra eller dåligt kan läraren säga jag ser att du skriver. Andra elever kan då också sätta igång att skriva och den goda kontakten stärks. Påminnelser om behov och varför studiero skall finnas lyfts kontinuerligt. Klassregler som tagits med eleverna finns. Rastvärdar är ute morgnar innan skolstart och under raster. Trots allt förebyggande arbete förekommer störningar i studiero och trygghet. Åtgärder Eftersträva gemensamt förhållningssätt och gemensamt ansvar att uppmärksamma, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Utveckla ett gemensamt engagemang bland personal och elever för att förebygga trakasserier och kränkande behandling.

9 Fortsätta att skapa arbetsro och säkerställa att värdegrundsfrågor integreras i undervisningen. 6. Ansvar och inflytande Föräldrar och elever skall vara insatta i skolans mål och mål för lärande. Föräldrar och elever skall kunna utöva ett reellt inflytande i skolans verksamhet. 6.1 Elevernas ansvar och inflytande Formellt inflytande sker vid klassråd under lärares ledning. Vid behov mynnar ärenden ut i elevråd där klassrådsrepresentanter deltar och rektor leder elevrådet. Elevernas inflytande ökar med stigande ålder. Råden ser också över ordningsregler och uppdaterar dem vid behov. 6.2 Skola och hem Skolan skall aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att erbjuda samverkansformer Föräldramöten har hållits och föräldrar har inbjudits att delta i öppet hus under året. Fritids- och förskoleklassavdelningarna har haft egna öppethusdagar höst-vårtermin med olika teman, bla utställningar över barnens arbeten, likaså föräldrakaffe höst och vår. Vecko- och månadsbrev skickas ut från klasserna digitalt. Lärarna upplever att de har goda kontakter med hemmen. Skolråd har inte förekommit. Resultat Parkskolan är en lågstadieskola och många föräldrar hämtar sina barn efter fritidsdagens slut. Många möjligheter finns därför till daglig kontakt. Elevhälsa Elevhälsan skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen skall stödjas. Elevhälsans uppdrag är att främja hälsa och bidra till att skapa lärandemiljöer som främjar barns och elevers förutsättningar till en positiv kunskapsutveckling.

10 Fungerande elevhälsoteam. Genomförande Elevhälsan arbetar förebyggande på organisations-grupp- och individnivå. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Rektor ansvarar för att kartläggning görs för at beskriva skolmiljö och skolsituation för elev i behov av särskilt stöd. Rektor ansvarar också för att nödvändiga utredningsinsatser och kontakter för en allsidig kartläggning görs. Om eleven har behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogramenligt skollagen. Exempel på stödinsatser kan vara specialpedagogstöd, särskild undervisningsgrupp, handledning av personal och anpassning av undervisning och miljö. Parkskolan har ett lokalt elevhälsoteam som träffas varannan vecka. I teamet ingår rektor, kurator, skolsköterska, specialpedagog och fritidspedagog. Lärare som anmält ärende kan ingå. Vid behov inköps psykologstöd. Aktuella ärenden lyfts i gruppen för beslut om vidare åtgärder. Teamen arbetar med pedagogiska och sociala insatser mot eleverna, med föräldrar, andra myndigheter och handledning mot personal. Specialpedagogen arbetar mot elever som behöver extra stöd och inte nått kunskapsmålen. Resultat Elevhälsoteamet har arbetat med de ärenden som inkommit. Arbetet sker i en förebyggande anda för att stötta elevernas utveckling. Analys Teamet skall arbeta för att elever skall få en hälsosam självbild. Genom att stötta elever och pedagoger finns möjlighet att upptäcka behov så tidigt som möjligt och därigenom göra skillnad för elever. 8. Mål Pedagogiskt ledarskap Tydligt pedagogiskt ledarskap Stärka rektors pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål

11 Enligt skollagen skall det pedagogiska arbetet ledas av rektor som också särskilt skall verka för att utbildningen utvecklas. I läroplanen anges att rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas mot de nationella målen och ansvarar gör att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till nationella mål och kunskapskrav. Den pedagogiska ledningen och lärarna ansvarar för att skolans resultat prövas, följs upp och nya metoder prövas. Samarbetet skall ske mellan skolans personal, elevr och i nära kontakt med hem och samhälle. Genomförande Läroplaner och kursplaner har också i år varit aktuella. Lärarna har deltagit i mattelyftet och har varje vecka haft en avsatt tid för planering, genomförande och uppföljning. Matematikplanen /kursen har på så sätt varit mest i fokus. Rektor har vid några tillfällen deltagit i mötena. Rektor har också genomgått Skolverkets mattelyftsutbildning för rektorer. Inför varje läsår har rektor uppdragssamtal med grundskolelärarna där uppdraget specificeras. Resultatutvecklingssamtal sker också en gång/år. Samtalen omfattar bla arbetsuppgifter, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Rektor har genomfört klassrumsbesök i syfte att se hur undervisningen förhåller sej till målen. Lärarna försöker skapa positiv arbetsmiljö för att få trygga miljöer. Man går igenom dagen, och lektionen. Arbetssätt och metoder är individanpassade och inkluderande. Elever som behöver stöd får det i klass, tex får extra genomgång av läraren efter den allmänna. Personalen samtalar om verksamhetsfrågor och rutiner och bemöter varandra på ett positivt sätt. Alla lärare i huset är ambitiösa och entusiastiska. De vill utvecklas i sin yrkesroll, är öppna att pröva nya arbetssätt och metoder från forskning och beprövad erfarenhet. Rektors iakttagelser och reflektioner, underlag för förbättringsåtgärder. Även om lärarna talar med eleverna om vad man lär, varför man lär och vilket målet är, och tillsammans med eleverna utifrån deras stigande förmåga resonerar om hur man kan göra är det svårt för eleverna att helt förstå sammanhangen. För att främja elevers utveckling och förståelse för sin lärprocess behöver mål och kunskapskrav göras tydligare för att få en verkningsfull formativ bedömning. Också lärare behöver träna på att reflektera över det egna och andras lärande och hur det kan ske för att förstå pågående processer. Elever i behov av särskilt stöd får det i klass, små grupper och enskilt. Det enskilda styrs ofta av schema och tillgång på personal. Återkoppling I klassrummen ser man olika metoder och stilar, men alla har som målatt hjälpa elever nå uppsatta mål. För att skapa samsyn och förverkliga de nationella målen krävs fortsatta medvetana diskussioner och

12 lärande samtal kring pedagogiska litteratur och stödmaterial. Pedagogisk dokumentation underlättar för gemensamma reflektioner och bör bli tydligare. Analys Det pedagogiska ledarskapet är viktigt och komplext. Rektor kan skaffa sej kunskap om lärarnas arbete på olika sätt, men samtal är det viktigaste. Fortsatta klassrumsbesök, individuella och arbetslagssamtal är mycket viktiga för att hos alla öka medvetenhet, förståelse och kunskap om utvecklingsbehov för skolans utveckling. Förbättringsåtgärder Rektors roll För att förbättra rektors roll, funktion och uppdrag med fokus på läroplansuppdraget samt som pedagogisk ledare för högre måluppfyllelse krävs hög fokus på det pedagogiska uppdraget. Rektors uppdrag innebär på mindre skolor också saker av mer praktisk karaktär. Rektor bör fokusera på sitt huvuduppdrag genom stöd för övriga praktiska funktioner. Möjlighet till gemensamma möten för all personal bör skapas och fastläggas i början av läsåret. 9. Arbetsmiljö Medarbetarenkäten som genomförts besvarades av 92,9%. Mest nöjd är man med medarbetarskap och arbetsgemenskap. Parkskolan ligger i år på ett snitt 4,4 vilket vi eftersträvar att höja kommande år. Skolan har också haft besök från Arbetsmiljöverket. Lärarnas upplevelser av en stressande arbetsmiljö och behov av tydlighet i uppdraget lyftes även där. Lärarnas arbetsuppdrag och planering skall därför tydligt lyftas fram för den enskilde och arbetslagen som sådana. Tydlighet i det gemensamma uppdraget skall förstärkas för att möjliggöra samsyn och förbättra måluppfyllelse. Karin Bäckström rektor

13