Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar
|
|
- Anita Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor
2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund, syfte och avgränsning Revisionsfrågor och metod Utgångspunkt Nationella mål för folkhälsa Skolans styrdokument Iakttagelser Folkhälsofrågor i Ängelholms kommun Barn- och utbildningsnämnden Ledning och styrning Åtgärder för att förbättra folkhälsan Elevhälsoarbetet Analys och revisionell bedömning... 9
3 Sammanfattning Revisorerna i Ängelholms kommun har uppdragit åt Öhrlings PricewaterhouseCoopers att genomföra en ny granskning inom folkhälsoområdet. Granskningen innebär delvis en uppföljning av tidigare granskning från Syftet med granskningen är att bedöma hur kommunen arbetar med att förbättra folkhälsan för barn och ungdomar. Granskning innehåller ett antal delfrågor vilka besvaras nedan. Hur bereder Ängelholms kommun frågor som berör folkhälsa? Folkhälsa är ett område som står inför förändring i Ängelholms kommun. Den beredning som idag sker av området är otidsenlig då folkhälsofrågor många gånger berör kommunen tvärsektoriellt. Det pågår ett arbete med att inrätta ett kommunledningskontor där folkhälsoområdet kommer att beaktas. Vidare inrättas en ny styrmodell. Under kommande planperiod kommer folkhälsa att få ett större fokus. Vi bedömer att de förändringsåtgärder som kommer att vidtas medför en mer ändamålsenlig beredning och behandling av folkhälsoområdet. Vidtas åtgärder inom barn- och utbildningsnämnden som bidrar till en bättre folkhälsa för barn och ungdomar? I jämförelse med föregående granskning av folkhälsoarbetet konstaterar vi att viss utveckling har skett medan en rad olika problem kvarstår. Det finns en medvetenhet om betydelsen av folkhälsoarbete i de skolor som har studerats. Det vidtas också en rad olika åtgärder för att förbättra folkhälsan. Vi konstaterar dock att skolplanen saknar direkta mål för barn och ungdomars hälsa. Avsaknad av mål gör att folkhälsoarbetet tenderar att komma i skymundan för annat arbete. Det förekommer heller ingen styrning av folkhälsoarbetet från nämnd och förvaltningsledning utan respektive rektorsområde arbetar enskilt med folkhälsoområdet. Vi menar att goda exempel från enskilda skolområden bör spridas och implementeras inom hela förvaltningen. Vi konstaterar också att skolorna likt föregående granskning har svårt att efterleva läroplanens tillägg om att skolan ska sträva efter att alla elever ska vara fysiskt aktiva varje skoldag. Det finns olika angreppssätt men aktiviteterna är inte schemalagda eller systematiserade. Finns rutiner för att identifiera, följa upp och förebygga ohälsa inom elevhälsan? Skolhälsovården har flera bra angreppssätt och arbetar systematiskt för att identifiera ohälsa. Arbetet har vidareutvecklats sedan föregående granskning. Överviktsplanen har reviderats och rutiner har utvecklats för fysisk aktivitet på recept (FAR). Det är dock inte tillfredsställande att det saknas kunskap över hur folkhälsan hos barn och ungdomar utvecklas över tid. Ökar antalet barn med övervikt? Är det fler barn med psykisk ohälsa jämfört med tidigare? En förbättrad uppföljning krävs för att veta om de åtgärder som vidtas är tillräckliga och ger avsedd effekt. Det finns fortfarande signaler om att det förebyggande arbetet inte får tillräckligt utrymme. 3
4 Sammanfattningsvis konstaterar vi att folkhälsoarbetet framöver kommer att få ett större fokus då det blir en övergripande styrning genom att fullmäktige sätter mål för arbetet. Genom den styrmodell som införs kommer barn- och utbildningsnämnden ta fram folkhälsomål. Då skapas också förutsättningar för en bättre styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet. 1 Inledning 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Ängelholms kommun år 2006 genomfört en granskning avseende folkhälsoarbetet för barn och ungdomar. Granskningen visade att det fanns en medvetenhet om betydelsen av folkhälsoarbete i de skolor som studerades, men att avsaknad av underlag för styrning från kommunens styrdokument gör att folkhälsoarbetet har tenderat att komma i skymundan för annat arbete. Skolhälsovården har flera angreppssätt och arbetar systematiskt för att identifiera ohälsa, bl.a. finns det en överviktsplan framtagen. Det som kan brista är uppföljning och förebyggande arbete. Revisorerna har nu beslutat sig för att genomföra en ny granskning inom folkhälsoområdet. Granskningen innebär delvis en uppföljning av tidigare granskning från Kartläggning görs även över hur kommunen handlägger frågor rörande folkhälsa. Syftet med granskningen är att bedöma hur kommunen arbetar med att förbättra folkhälsan för barn och ungdomar. 1.2 Revisionsfrågor och metod Följande revisionsfrågor har legat till grund för granskningen: - Hur bereder Ängelholms kommun frågor som berör folkhälsa? - Vidtas åtgärder inom barn- och utbildningsnämnden som bidrar till en bättre folkhälsa för barn och ungdomar? - Finns rutiner för att identifiera, följa upp och förebygga ohälsa inom elevhälsan? Intervjuer har genomförts med kommundirektör samt förvaltningschef, utvecklingsledare, rektor elevhälsa, skolsköterska och rektorer med områdesansvar från Nyhem och Kungsgården inom barn- och utbildningsförvaltningen. Vi har i samband med granskningen även tagit del av dokumentation i form av bl.a. skolplan och kvalitetsredovisningar. 4
5 Rapporten har varit föremål för sakgranskning. 2 Utgångspunkt 2.1 Nationella mål för folkhälsa En effektiv insats för folkhälsan kräver en fördjupning av definitioner av använda begrepp. Den kräver också en analys av rollfördelningen mellan en rad olika aktörer, inklusive varje individs hantering av sin egen hälsa. Folkhälsoarbete har i en definition som används av Statens Folkhälsoinstitut (D. Nutbeam, 1985) beskrivits som: Processen som möjliggör för människor att öka kontrollen över de hälsopåverkande faktorerna och därigenom förbättra sin hälsa. Det handlar dels om att förbättra hälsa genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom olika samhällssektorer. Men det handlar också om att arbeta för att även verksamheter som i första hand har andra målsättningar beaktar folkhälsoaspekter i sitt arbete. Detta senare kan handla om uppgifter inom exempelvis miljö, byggande, trafik, kultur och fritid, utbildning, socialtjänst, handel och finansiering. För att bli meningsfullt bör alltså folkhälsoarbetet alltså rikta sig både utåt till enskilda människor och en rad samarbetspartners, och inåt i organisationen för att påverka inslag av förebyggande insatser i vården. Det finns dessutom nationella mål för folkhälsoarbetet att relatera till. Regeringen kom i mars 2008 med en proposition (2007/08:110) En förnyad folkhälsopolitik. Den bifölls av Riksdagen enligt Socialutskottets betänkande 2007/2008:SoU11. Där slås fast att kommuner och landsting har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet och bör förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. Den nya folkhälsopolitiken bygger på tidigare mål- och uppföljningsstrukturer, men föreslår en del ändring i rubrikerna för de elva målområdena. Dessa är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. 2.2 Skolans styrdokument I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) framgår att i skolans uppdrag skall skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Såsom mål att uppnå i grundskolan skall 5
6 skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Ängelholms skolplan bygger på de statliga styrdokumenten. De riktningar och förväntningar som presenteras i skolplanen är lokala politiska ställningstaganden och specifika för barn- och utbildningsnämnden i Ängelholms kommun. 3 Iakttagelser 3.1 Folkhälsofrågor i Ängelholms kommun För närvarande finns ingen specifik förvaltning som ansvarar för folkhälsa utan det är ett tvärsektoriellt ansvar. Allmänt inkommande material om folkhälsa lämnas till Miljökontoret. Riktat material lämnas till berörd enhet. Det pågår ett arbete med att upprätta ett kommunledningskontor. I detta arbete kommer ansvaret för folkhälsofrågor att beaktas. Det pågår också ett arbete med att ta fram en ny styrmodell för Ängelholms kommun. Styrmodellen innehåller en vision, framtidsförklaring och fullmäktiges mål och uppdrag. Fullmäktiges mål ska vara av övergripande karaktär och kan uttryckas som ett tillstånd vilket man ska uppnå på några års sikt. Uppdragen från fullmäktige kan vara generella för samtliga nämnder eller nämndsspecifika och ha mera karaktären av något som ska utföras. Såsom mål för perioden anges bland annat att utveckla trygghet och folkhälsa. Kommunens nämnder ska sedan i sin tur ta fram egna mål som ska vara kopplade till fullmäktiges mål. 3.2 Barn- och utbildningsnämnden Ledning och styrning Skolplanen innehåller inga särskilda direktiv kopplade till folkhälsa. Det anges dock att alla verksamheter ska verka för att nolltolerans angående kränkningar, hot och våld uppnås. Någon särskild styrning utövas inte av nämnd eller förvaltningsledning. Respektive rektorsområde arbetar med frågan, utvärderar och redovisar resultatet av arbetet i sin kvalitetsredovisning. Folkhälsoarbetet har diskuterats i kommunens rektorsgrupp, men inte i någon större utsträckning Åtgärder för att förbättra folkhälsan Det förekommer en rad olika åtgärder för att förbättra folkhälsan i de olika rektorsområdena. Varje rektorsområde arbetar på sitt sätt. Det finns hälsocertifierade skolor såsom 6
7 Rebbelberga. I detta rektorsområde 1 har man som målsättning att eleverna har fått en ökad möjlighet till fysisk aktivitet och fått en ökad insikt i betydelsen av fysisk och psykisk hälsa per juni Inom Munka Ljungby rektorsområde finns som lokalt mål att barnen vid läsårets slut har fått ökad kännedom om kostens och rörelsens betydelse för den egna hälsan. Här har förskolorna och skolorna ett gemensamt hälsoråd som arbetar med målområdet hälsa och livsstil. Varje år under våren får barnen på Munkaskolan och Össjö skola en Piggelinsnurra att fylla i. Snurran lämnas in till klassläraren efter en i förväg bestämd tidsrymd. Varje dags fysiska aktivitet markeras i en snurra. Syftet är att stimulera till ökad aktivitet varje dag. I de skolområden som har granskats uppges samverkan med elevhälsan fungera bra. På Kungsgårdsskolan arbetar man med genusperspektiv, hälsa och livsstil, livskunskap, inflytande och trygghet. Man arbetar med förebyggande insatser mot psykosocial ohälsa på olika nivåer. Vidare arrangeras friluftsdagar och lägerskola med uteaktiviteter. På Nyhemsskolan har man utökat antalet idrottslektioner för årskurs 8 med en timme utöver läroplanen. Det genomförs sex friluftsdagar per år. Det finns möjlighet för elev att välja idrottsprofil vilket innebär elevens val samt tid efter skolans slut. Nästa läsår erbjuder skolan livsstilskunskap för elever från årskurs 7. Läroplanens tillägg om att skolan ska sträva efter att alla elever ska vara fysisk aktiva varje skoldag är svårt att åstadkomma i det dagliga och det efterlevs inte på Kungsgårdsskolan eller Nyhemsskolan även om man har satsat på rastaktiviteter. I kommunen finns ett nätverk kring Hälsofrämjande skolutveckling. Nätverket träffas någon gång per termin för samplanering Elevhälsoarbetet I Socialstyrelsens riktlinjer för Skolhälsovården, 2004, anges bl.a. att skolhälsovården ska vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av insatser. Här anges att Socialstyrelsen anser att det är särskilt viktigt att skolhälsovården är tydlig i det hälsopreventiva arbetet. För verksamheten finns inga inriktnings- och effektmål fastställda av kommunfullmäktige. I elevhälsans verksamhetsplan anges de effektmål som var giltiga Nedan redovisas några av dessa: 1 Avser verksamhet förskoleklass upp till årskurs 6. 7
8 Att genomföra hälsobesök för samtliga elever i förskoleklass, årskurs 2,4,7 och årskurs 1 i gymnasiet och för samtliga år, och informera om fördelarna med drogfrihet. Att följa handlingsplanen för övervikt. I verksamhetsplanen utvecklas hur målsättningen för skolhälsovården ska uppnås. Här anges att de flesta hälsobesöken, då det är lämpligt, genomförs med metoden motiverande samtal eller delar av den. När det gäller handlingsplanen för övervikt för grundskole- och gymnasieelever inkluderas ett arbete för ett hälsosamt kostutbud i skolans verksamhet. Vidare ska skolhälsovården utveckla rutiner för fysisk aktivitet på recept (FAR). Alla skolläkare och skolsköterskor ska under läsåret ha utfärdat FAR och samarbete och utbildning av lokala föreningar ska påbörjas. Elevhälsan har gjort en kvalitetsredovisning för år I denna framgår att hälsobesök har genomförts enligt plan. Överkänslighet och allergi är det dominerande funktionshindret. En stor andel av eleverna har av varierande skäl kontakt med psykiatrin. Många elever är överviktiga eller feta. Handlingsplanen mot övervikt har reviderats avseende motiverande samtal respektive FAR. Handlingsplanen har diskuterats inom skolhälsovården. Någon utvärdering av handlingsplanen har inte genomförts. Den förebyggande hälsovården bedrivs på olika sätt. Här kan nämnas samtal om tobak, alkohol och droger. Flera skolor använder sig av ÖPP (föräldramötesmetod från Örebro) med hjälp av projektet Insikt. Ett flertal skolsköterskor har genomgått handledarutbildning i DISA vilket innebär en evidensbaserad metod för att motverka depression hos tonårsflickor. Skolhälsovården uppger att efterfrågan på skolsköterskans tjänst är stor och att det är svårt att få tiden att räcka till. Arbetet med elever med psykosociala problem tar mycket tid och kraft och det kan därför bli svårt att hinna avsätta tillräcklig tid för de förebyggande insatserna. Det saknas idag kunskap över hur folkhälsan hos barn och ungdomar utvecklas över tid. Det har inte funnits möjlighet att i journalsystemet plocka ut material på övergripande nivå. I kommande verksamhetsplan kommer jämförelser att kunna göras, exempelvis vad gäller utveckling av övervikt. Inom barn och utbildningsnämnden genomförs elevenkäter för elever i årskurs 5 och 9. Enkäten innehåller uppgifter om allmän trivsel. Några frågeställningar kring livsstilsfrågor förekommer inte. Sedan föregående granskning genomfördes har dialogen kring elevhälsans uppdrag utvecklats. Några otydligheter därvidlag föreligger inte. 8
9 4 Analys och revisionell bedömning Folkhälsa är ett område som står inför förändring i Ängelholms kommun. Den beredning som idag sker av området är otidsenlig då folkhälsofrågor många gånger berör kommunen tvärsektoriellt. Det pågår ett arbete med att inrätta ett kommunledningskontor där folkhälsoområdet kommer att beaktas. Vidare inrättas en ny styrmodell. Under kommande planperiod kommer folkhälsa att få ett större fokus. Vi bedömer att de förändringsåtgärder som kommer att vidtas kommer att medföra en mer ändamålsenlig beredning och behandling av folkhälsoområdet. I jämförelse med föregående granskning av folkhälsoarbetet konstaterar vi att viss utveckling har skett medan en rad olika problem kvarstår. Det finns en medvetenhet om betydelsen av folkhälsoarbete i de skolor som har studerats. Det vidtas en rad olika åtgärder för att förbättra folkhälsan. Vi konstaterar dock att skolplanen saknar direkta mål för barn och ungdomars hälsa. Avsaknad av mål gör att folkhälsoarbetet tenderar att komma i skymundan för annat arbete. Det förekommer ingen styrning av folkhälsoarbetet från nämnd och förvaltningsledning utan respektive rektorsområde arbetar enskilt med folkhälsoområdet. Vi menar att goda exempel från enskilda skolområden bör spridas och implementeras inom hela förvaltningen. Vi konstaterar att skolorna likt föregående granskning har svårt att efterleva läroplanens tillägg om att skolan ska sträva efter att alla elever ska vara fysiskt aktiva varje skoldag. Det finns olika angreppssätt men aktiviteterna är inte schemalagda eller systematiserade. Skolhälsovården har flera bra angreppssätt och arbetar systematiskt för att identifiera ohälsa. Arbetet har vidareutvecklats sedan föregående granskning. Överviktsplanen har reviderats och rutiner har utvecklats för fysisk aktivitet på recept (FAR). Det är dock inte tillfredsställande att det saknas kunskap över hur folkhälsan hos barn och ungdomar utvecklas över tid. Ökar antalet barn med övervikt? Är det fler barn med psykisk ohälsa jämfört med tidigare? En förbättrad uppföljning krävs för att veta om de åtgärder som vidtas inom folkhälsoområdet är tillräckliga och ger avsedd effekt. Det finns fortfarande signaler om att det förebyggande arbetet inte får tillräckligt utrymme. Sammanfattningsvis konstaterar vi att folkhälsoarbetet framöver kommer att få ett större fokus då det blir en övergripande styrning genom att fullmäktige sätter mål för arbetet. Genom den styrmodell som införs kommer barn- och utbildningsnämnden ta fram folkhälsomål. Då skapas också förutsättningar för en bättre styrning och uppföljning av folkhälsoarbetet. 9
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merMålarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merVef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merMedel för särskilda folkhälsosatsningar
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merHälsoplan för Tegnérskolan
Hälsoplan för Tegnérskolan 2010 2011 Tegnérskolans Hälsoplan 2010-2011 Inom skolan arbetar alla kompetenser tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att
Läs merVerksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merHågadalsskolan 2016/17
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merHågadalsskolan 2015/16
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merElva målområden för folkhälsoarbetet
Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merFolkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019 Sammanfattning På Munktorpsskolan ska vi genom förebyggande och främjande insatser arbeta för att elever och personal inte ska kränkas
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merINLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Läs merImplementering av barnkonventionen i Linköpings kommun
Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merElevhälsoplan. Strömstads ö-skolor
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,
Läs merRevisionsrapport Stärkt föräldraroll
Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Januari 2013 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns uppdrag att granska arbetet kring målet
Läs mermötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merGranskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå
Revisionsrapport* Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Söderhamns kommun Februari 2008 Hans-Lennart Stenqvist Louise Cedemar *connectedthinking (1) 1. Bakgrund och
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merPrioriterade Folkhälsomål
Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella
Läs merEtt gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012
Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merStöd och stimulans för grundskolans elever
Revisionsrapport Stöd och stimulans för grundskolans elever Pajala kommun Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Revisionsfråga...3
Läs merMÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Läs merLokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015
Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015 1. REKTOR Stefan Karlstedt Sida 1 Innehåll 1) Mål... 3 2) Professioner, Mötesplanering,... 3 I Kramfors skolans lokala elevhälsos team ingår rektor,
Läs merFolkhälsoprogram
Styrdokument, program Folkhälsosamordnare 2018-01-16 Helene Hagberg 08-59097173 Dnr Helene.Hagberg@upplandsvasby.se KS/2017:392 Folkhälsoprogram 2018-2020 Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Kommunfullmäktige
Läs merHälsosamma Skinnskatteberg
Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i grundskolan
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Törnqvist Tilda Lindell Sofia Regnell Augusti 2014 Systematiskt kvalitetsarbete i grundskolan Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning och rekommendationer1
Läs merRapport UPPFÖLJNING AV MÅLDOKUMENT FOLKHÄLSOARBETE ULRICEHAMNS KOMMUN
Rapport UPPFÖLJNING AV MÅLDOKUMENT FOLKHÄLSOARBETE ULRICEHAMNS KOMMUN 2012-2016 2017-03-09 Ulricehamns kommun Beredningen för välfärd Maria Winsten Beredningssekreterare [Klicka och skriv ditt namn] [Klicka
Läs merFolkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Läs merFolkhälsopolicy 4 KS
Folkhälsopolicy 4 KS 2015.126 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-11-17 185 Folkhälsopolicy (KS 2015.126) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Läs merRevisionsrapport Folkhälsa Region Gävleborg Margaretha Larsson Maj 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Folkhälsa Margaretha Larsson Maj 2017 Folkhälsa Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Revisionsfråga... 4 1.3. Avgränsning... 4 1.4. Metod...
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merFolkhälsostrategi
Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15
Läs merAvtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan
Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting
Läs merFolkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun
Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad
Läs merRobertsfors folkhälsopolitiskt program
Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige
Läs merANDT. Alkohol, narkotika, doping & tobak. Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola.
Alkohol, narkotika, doping & tobak Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola. Vad är skolans uppdrag? i läroplanen I läroplanen för grundskolan finns ett tydligt stöd för hälsofrämjande
Läs merStyrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...
Läs merGranskning av barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning av grundsärskolans verksamhet och resultat
Revisionsrapport* Granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning av grundsärskolans verksamhet och resultat Bollnäs kommun December 2008 Louise Cedemar Margaretha Larsson *connectedthinking
Läs merElevhälsoplanens syfte Elevhälsoplanen ska beskriva elevhälsoarbetets arbetsgång och ansvarsfördelning.
Kvarngärdesskolans elevhälsoplan Hälsa och lärande hänger ihop. Eleverna måste känna sig trygga och må bra för att kunna lära sig på bästa sätt. Elevhälsa handlar om att främja hälsa och skapa förutsättningar
Läs merGULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...
Läs merGranskning av skolornas arbete mot kränkande behandling
Granskning av skolornas arbete mot kränkande behandling Skurups kommun December 2010 Mattias Norling, revisionskonsult Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Revisionsfråga...
Läs merFrån politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Läs merHuvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:7148 Kiruna kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kiruna kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merTORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5
TORSBERGSGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskola Ro 3, 4 och 5 Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merMål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merHandlingsplanen stödjer sig på socialtjänstlagen 14 kap1 och skollagen kap 5.
2016-08-11 1 [8] HANDLINGSPLAN VID MISSTÄNKT ELLER BEKRÄFTAD ANVÄNDNING AV DROGER Fastställd av barn- och utbildningsförvaltningens respektive socialförvaltningens ledningsgrupper augusti 2016. Handlingsplanen
Läs merBarn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun
Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Dokumenttyp Rutin Fastställd/upprättad 2014-11-14 av Rektorsgrupp och Elevhälsan Senast reviderad - Detta
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Morö Backe skola Läsåret 2015/2016. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Fritidshem, Grundskola
Läs merVägledning för Elevhälsan
Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. HT 2015/VT 2016 /Sundlerhälsan 2015-06-12 1 Innehållsförteckning Värdegrund...3 Varför behövs en plan mot diskriminering och kränkande...3 behandling?...3
Läs merElevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden
Revisionsrapport Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Arboga kommun December 2008 Marie Lindblad 2008-12-03 Marie Lindblad Namnförtydligande Gun-Britt Alnefelt Namnförtydligande Innehållsförteckning
Läs mer