... i Göran Perssons fotspår

Transkript

1 DAGENS ARBETE GJORDE EN RESA... E20 STOCKHOLM Vingåker Katrineholm Harpsund Valla Stjärnhov Sparreholm Järna Södertälje DOKUMENT E4... i Göran Perssons fotspår Vi färdades i Göran Perssons fotspår genom Sörmland, från Vingåker till Stockholm. Vi fann ett land där många tröttnat på både politiker och direktörer. Ett land där folk förändrar sina liv. Ett land där det sjungits att från mörkret stiga vi mot ljuset. Men nu då? TEXT: HARALD GATU FOTO: MARCUS ELMERSTAD GRAFIK: ISAK KRANTZ Perssons Vingåker. Här stannar åter På tröskeln till det nya Sverige gick jag fel. Du är på väg åt fel håll, grabben. Ingången är där borta, sa mannen och pekade bortåt. Han var själv på väg in i detta Vingåkers Factory Outlet, en pensionär som åkt många mil för att handla billigt. Han försvann åt kostymerna till. Fanns ordet outlet i svenskan för tio år sedan? Finns ordet textilfabrik i dag? Känner Göran Persson igen sig när han kommer hem till sitt Vingåker där han växte upp med fyra syskon, med mamma Karin, hemmafrun, och pappa Tomas, byggnadsarbetaren, som drygade ut hushållskassan med att bära kistor vid begravningarna uppe vid den vackert belägna kyrkan. Säg den hembygd som inte förändrats, det samhälle som inte ständigt omvandlas. Var och en finner sin väg i samhällsförändringen. På sextiotalet, när andra blev raggare, vänsterdemonstranter eller haschrökande hippies var ynglingen Persson kursledare i hushållsekonomi på ABF i Vingåker. Vi färdades i hans fotspår i en föränderlig nation. Till slut hittade jag ingången till Vingåkers Factory Outlet, denna succé med märkeskläder till lågpris som lockar hundratusentals kunder varje år. Ingen säger sig ha sett Persson i dessa lokaler. Däremot kom han då och då och hälsade på när outleten tidigare rymde en hel textilfabrik med över fyra hundra sömmerskor. Nu finns tre kvar. En av dem står i ena hörnet av lagret, ensam vid ett ångande strykjärn. Lillemor Andersson-Blixt, liksom Persson sprungen ur det gamla, springflickan på Citykonditoriet som hamnade vid symaskinerna som hetsade fram kostymer. Så en dag försvann allt till Ungern. Och så ytterligare en dag, har det sagts, försvann allt från Ungern till Rumänien. Allt gick rasande fort när arbetskamraterna skingrades. De bara försvann. Jag ser dem aldrig. Fyrahundra heltidsarbetande sömmerskor har ersatts av sextisju mestadels deltidsarbetande kassörskor och lagerbiträden. Industri ersätts med besöksnäring : shopping, upplevelser, turism. Jag tog bakvägen ut, bort från ångorna och lämnade en ensam kvarvarande sömmerska med hennes undran vart alla andra egentligen tog vägen. Nere vid Vingåkers järnvägsstation grälade en tonårskille högljutt med en gråtande tjej. Något beklämmande vilade över stationshu- 4 dagens arbete nr 9 september 2006

2 tågen, textilfabriken har förvandlats till outlet och det var här Persson själv inledde sin politiska karriär som kursledare i hushållsekonomi på ABF. set. Vänthallen stängd på grund av vandalisering. Ingen betjäning, bara fjärrstyrda tv-monitorer och en högtalarröst som anger ankomst och avgång. På trettiotre år stannade inte ens tågen här. Men nu stannar de och Persson var här den dagen för tre år sedan då man åter kunde ta tåget från Vingåker. Jag hann över bron, förbi det gamla höga bryggeriet i tegel innan hällregnet överraskade. Det var då Anders och Stefan vinkade in mig till Silver & stål, ett litet verkstadsföretag. De ville snacka. Och det de hade att säga hade jag hört förr. Vi känner inte igen vårt parti längre, sa Anders som jobbat politiskt för (s) i många år. Många känner sig svikna av alla skandaler. Och när nån höjdare talade om lågavlönade som tjänade tjugofem tusen då undrar man vilken värld de vistas i. Här gör vi runt arton och många av oss lever ihop med kvinnor som jobbar inom kommunen för femton. Stefan berättade om att hans fru gått sju år i det daglöneri som kallas timvikariat på Humlegårdens äldreboende där Perssons far vårdas och att de inte haft en gemensam semester på tio år. Tio år, förstår du? Politikerna måste satsa på vården, den måste fungera. Det måste finnas tillräckligt med personal och den måste få drägliga villkor. Absolut det viktigaste. I ett hörn stod Jan-Olof och lyssnade. Han visste inte om han ska rösta. Kanske blir det sofflocket, sa han. Anders sa: Men du, det finns inget alternativ. I kommunpolitiken kanske det alla gånger inte är så stor skillnad, men i rikspolitiken kommer du att märka om statsministern heter Reinfeldt. Frågan. Hur lät den nu? På väg in mot Katrineholm gnagde frågan Persson brukar konfrontera Reinfeldt med. Detta Katrineholm med sina utflugna industrier. Tomma eller halvtomma lokaler efter Scanias flytt. En stad som fortfarande lever med upprivna sår efter Ericssons, Flextronics, FCI:s nedläggningar. Detta Katrineholm där Persson som kommunalråd på 1980-talet lade grunden för sin fortsatta politiska karriär. Jag funderade på Perssons fråga till Reinfeldt när jag gick in i en lokal intill VVS-museet. Det stod Resursen på dörren, en aktivitetslokal för arbetslösa dit man går för att undvika passivitet, för att inte vända på dygnet, för att leva med dagliga rutiner. Jag gick fram till Marianne Källström, bortrationaliserad från vården för tio år sedan och arbetslös dagens arbete nr 9 september

3 Vallabaren utanför Katrineholm låg tyst och övergiven i flera år. Nu har den levt upp igen. Kastrullhäxorna Tina och Ingegerd serverar hemlagat, dygnet runt, året om. Men ingen pommes frites. Lastbilschaffisarna är nöjda. De föredrar makrillåda och raggmunk. Och de berättar gärna vad de tycker om tillståndet i landet. lika länge och en av alla dessa oräkneliga som fyllt i så många anställningsansökningar att hon för länge, länge sedan tappat räkningen. Nu matar hon in kyrkoböckerna på internet. Jag blundade och försökte föreställa mig Reinfeldt i detta rum föreslå såväl sänkt som kortare a-kassa i syfte att få ut folk i arbete. Till Marianne tog jag Perssons fråga: Tror du att det bli fler jobb om folk får det sämre? Hon tittade på mig som om jag vore en idiot. Vi gick tillbaka ner mot stan igen, ner mot Köpmangatan och slogs då och då av anslag i skyltfönster som annonserade upphörda butiker. I ytterområdets köpcentrum ute på Lövåsen signalerade Onoff extrapris på platt-tv och Cheapy byggmarknad var på gång att öppna. Vi lämnade Katrineholm och väntade på att det öppna, vackert kuperade landskapet skulle breda ut sig i skymningsljuset. Efter någon mil svängde vi in till nattöppna Kastrullhäxorna. Baren utanför den lilla orten Valla hade stått tom i flera år när Tina och Ingegerd, som jobbat i vården och på bensinstation, bestämde sig för att öppna eget med bara hemlagat. Vi beställde en makrilllåda med riktigt potatismos och satte oss vid en av lastbilschaffisarna. Om hororna är nödvändiga för sjömännen är den här typen av ställen oumbärliga för den som kör lastbil. Kent Svensson från Norrköping påstod att han visste vad han talade om. Han har varit både sjöman och lastbilschaufför. Längs den gata som hette Köpmangatan gapade tomma skyltfönster i en, två, tre sju nedlagda affärer i rad. Han passerar Kastrullhäxorna fyra, fem kvällar i veckan när han kör gods efter jobbet. Det gnälls ibland att svensken jobbar för lite, men det sägs oftast av nationalekonomer och inte av några timvikarier i vården, deras svetsande män, tolvtimmarsarbetande kastrullhäxor eller för den TIO ÅR MED GÖRAN PERSSON För tio år sedan hade bara ett fåtal av oss mobiltelefoner, ännu färre kunde skicka e-post. Inte många kände till nån som hette Zlatan. Varken Robinson eller Big Brother hade visats i tv. Men statsministern hette då som nu Göran Persson. Tio år kan vara en evighet, tio år kan gå rasande fort. ª Fler brott klaras upp Procent uppklarade brott av antal anmälda. ª Varje år anmäls en miljon brott. Antalet anmälda brott har på tio år ökat med sju procent (rån ökar mest). Men fler brott klaras upp. Källa: BRÅ 6 dagens arbete nr 9 september 2006

4 Nedlagda stationshuset i Mellösa bångar under Barbro Ergeties antikvariatsböcker. En gång kom Persson och läste Ferlin-dikter för henne. delen en Kent Svensson. Han stiger upp klockan fem, åker de åtta milen till Mjölby där han omskolar sig till bilplåtslagare för att återvända hem fem, dusch, mat och sedan ner till garaget vid sjutiden för att ta ut lastbilen och köra tjugofem mil. Sällan hemma före halv två på natten. Då kör jag ett par timmar på kudden. Inte för länge, man kan ju stelna till. Familj? Skojar du? Men barn har jag och en jävla massa åsikter. Det är bensinskatt och direktörslöner och fallskärmar och mygel och EU och hockey-vm i trean och bensinbolagen som inte sänker om oljepriset sjunker. Hela tiden, hela jävla tiden är det vi som får betala. Pia, fyrabarnsmamman som har nattskiftet i serveringen, sköt in: Inte kan det vara så lätt att vara minister. Jag önskade att alla vore lika hederliga som Anna Lindh, hon hade lite av det gamla i sig. I gläntan mötte vi världsfreden. Den såg för jävlig ut. Fyra övergivna militärpaviljonger låg inne i skogen. Vi stötte på dem morgonen efter Kastrullhäxorna. Tre Norbergs-ynglingar från el- och byggprogrammet satt utanför Rosenbad. De vet att de får jobb efter skolan. När de hör ordet politik flinar de bara. Spånskivor för krossade rutor, nån hade sprejat Romano Racklos 205. I vildvuxet gräs vilade en tom Heineken och en uppblött Se & Hör. Fotbollsplanen kapitulerade för björksly. Kriget kom aldrig. Militärpaviljongerna övergavs med med murens fall i öst. En ny värld öppnades och den förändrar vårt samhälle. Nu är vi tre gånger fler i världen som kan tillverka industrivaror. Mobiltelefoner, Rörstrands-porslin, bildäck och skiftnycklar görs inte längre i det här landet. Lik förbannat är vi fortfarande ett industriland. Aldrig har så mycket svensktillverkade industrivaror sålts till utlandet som nu. Sånt är lätt att glömma för den som går omkring på en outlet i en nedlagd textilfabrik. Vi åkte in i själva Valla och såg en annan förvandling. Längs den gata som hette Köpmangatan gapade tomma skyltfönster i en, två, tre sju nedlagda affärer i rad. Gatan som en gång gjort skäl för namnet låg i dag tyst och märkligt övergiven förutom pizzerian La Fiesta, som var stängd. ª Fler jobb att söka ª Arbetslösheten har sjunkit Nyanmälda platser med mer än tio dagars varaktighet. (I tusental) ª Ett sätt att mäta om det är goda eller dåliga tider är att titta på antalet lediga platser. Nu ökar de igen efter en nedgång från toppåret Källa: AMS % Öppet arbetslösa. Arbetslösa i konjunkturberoende program. ªSamtidigt som det finns fler lediga jobb än tidigare så kommer det ut allt fler ungdomar på arbetsmarknaden. Källa: AMS dagens arbete nr 9 september

5 Utanför ett hyreshus fann vi Lottie Andersson med sin schäfer, en förtidspensionerad före detta dagmamma och skolvärdinna. Hon berättade att hon gått in i väggen och bränt ut sina krafter. Nu fixade hon planteringarna utanför flerfamiljshuset. Vi sa att vi tyckte Valla gjorde ett tomt och lite sorgligt intryck. Vi trivs här, sa hon. Vi gillar Valla. Men det klart att det var annat förr när tegelbruket var igång. Hon berättade om morfar, torparen som plockade mursten och klippte taksten på bruket. Vem berättar likt Lottie om sin morfar, om alla dessa som var unga på talet och som sedan såg allt bara rusa framåt? Vi undrade om morfar upplevt att han från mörkret faktiskt steg mot ljuset. Märks förändringen när man står mitt i den? Kanske är det först om tio, tjugo år vi förstår om och hur vi klarade av den förvandling av samhället som pågår i dag. In i de skogar varifrån Lotties morfar en gång kom åkte vi. Träden tätnade. Vi sögs in i mossgrön, sagoomspunnen, djup John Bauer-skog för att tvärt ställas i ett öppet, böljande Astrid Lindgren-landskap med kor på bete och åkerjord med uppbrutna stenar i dungarna. Vi passerade en liten by, Granhed, inte mer än några gårdar och med nåt stort som liknade en kursgård vackert belägen vid vattnet. Till denna plats hade en polsk bilmekaniker och en tysk bilmekaniker flyttat för att ställa om sina liv och jobba som allt-i-allor. En kom för att fiska. Den andre kom för lugnet. De brottades med en bil som vägrade starta. Nästkommande dag behövdes bilen för att hämta barnhemsbarn från Litauen vid tåget. Sverige, ett bra land, sa de och tittade på en man som steg över gårdstunet, ägarinnans son Claes Björklund. Allt är så reglerat, sa han. Lyssna här. Jag jobbar egentligen inte här på Granhedsgården utan föder upp vildhästar och tävlar i westernridning. Jag har fyra hästar, jag har haft häst sedan jag vet inte när. Och nu kommer myndigheterna och tvingar mig att höja taket med tjugo centimeter för att hästarna inte ska slå i huvudet! Men snälla nån, det har inte hänt under alla år hittills. Och det här kommer att kosta mig, vad vet jag, tretti tusen kanske. Samtidigt får vilken jävla knarkhora som helst sätta barn till världen. Snart satt vi i ekan som Tage Erlander och Sovjetledaren Chrustjev rodde strax innan Krusse åkte hem till Sovjet och blev störtad. Sörmland, storgodsens, säteriernas, herrgårdarnas landskap. Alléer, sjöar som skär in små vikar i åkerjorden. Sörmland med ångande lagårdar. Inspektorer. Med doft av spenar. Av nyslaget hö. Av sötaktigt gödsel. Med lagårdskarlar som vilar under ekarnas runda skuggor. Barn som kelar med lagårdskatter. Morgontidiga mjölkerskor. Bilden av ett annat samhälle, av andra samhällsklasser. Det var då det. Sedan kom mjölkmaskiner och traktorer. Lagårdskarlarnas söner blev svetsare och lastbilschaufförer, mjölkerskornas döttrar vårdbiträden och kassörskor. För över femtio år sedan skänktes herresätet Harpsund till staten och landets statsminister. Stig har varit på Harpsund i trettitvå. Han kom en gång från snickeriet på Nyby bruk. Det var Stig som visade oss Krusse-ekan. Det är Stig och husmor som ser till att Harpsund är redo att ta emot Persson och Anitra på helgerna. Stig Lindström har jobbat under dem alla: Palme, Fälldin, Ullsten, Palme igen, Carlsson, Bildt och nu Persson som sveper in med Säpofölje om helgerna. Han och Anitra är ofta här. Jag tror han gillar de här bygderna med svampskogar och promenadstråk, det är ju hans hemtrakt. Han tar ofta en tur med ekan och med kaffetermosen med sig. På Palmes tid brukade Palme knacka på rutan hemma hos Stig om söndagskvällen och undra om han möjligen hade lust att köra Palme och Lisbet till bostaden i Stockholm. I bilen blev det alltid lite småprat och framme i Stockholm bjöds han alltid upp i bostaden att dricka kvällste med statsministerparet. En dag för några år sedan tog Persson cykeln, måhända slet han sig loss från Säpo-bevakningen, folk i bygden påstår i alla fall det, och cyklade den ringlande vägen mot Mellösa som ser ut som Sverige såg ut på skolplanscherna förr och som Persson säkert vill att både Blair och Bush ska tro att hela Sverige ser ut som.»jag har varit med om den andra sidan. Tro mig, jag kommer att dö med sossarna.«när han passerade snickeriet som förvandlats till prylbod och gården där en välbehållen Fiat 500 glänser i garaget och senare åkte förbi hembygdsgården, sockenstugan, kyrkan och rullade ner förbi storgården, över gärdena och järnvägen såg han skylten med bokantikvariatet Bokens stad. Där steg han av cykeln och gick in. Han sträckte fram handen mot antikvariatets innehavare Barbro Ergetie som sa: Jag är van att hälsa på kejsaren av Etiopien. Hur ska jag hälsa på dig? Barbro är gift med Bellete som tjänade Etiopiens flygvapen under kejsar Haile Selasse redan på femtiotalet. Sedan deklamerade Persson kärleksdikter av Ferlin. Han skulle stanna fem till sju minuter men det blev en timme. Vi satt i trädgården och det var så att håret reste sig. Han kunde ju litteratur! Persson är inte alls som på tv. Han är helt enkelt underbar! Den som är hungrig i Sparreholm går till Ferhan vid riksvägen. En dag när han stängde grillen knackade det på dörren en kvart efter stängningsdags. Han var så lat att han skickade frun och satt själv kvar i bilen. Men vad då, han har landets skitigaste jobb. Kvinnan som knackat var Anitra som undrade om hon kunde få beställa fyra kokta med bröd. Ferhan fixade korvarna och fick än en gång fundera över hur nära toppolitikerna faktiskt kan vara folket i ett land som Sverige. Han minns själv när han bodde i Nyköping och drev Kafé Nyckeln och pappan var på besök från en liten by i ett avlägset hörn av de turkiska ª Fler nystartade företag... ª... och färre företag går omkull Nystartade företag (i tusental). ª Det startas allt fler nya företag i landet drog igång under förra året. Källa: SCB Företag i konkurs (i tusental). Anställda som berörs av konkurser (i tusental). ªAllt fler företag klarar sig undan konkurs. Färre anställda berörs också av konkurser. Källa: SCB 8 dagens arbete nr 9 september 2006

6 En militär från Etiopien, Bellete Ergetie, hamnade i Mellösa. Folk undrar om jag trivs, jag svarar att jag befinner mig i paradiset. När Pato Meneses var sju år sköt den chilenska militären in i hans hem. Han kom till Södertälje, hamnade snett men är nu värd i det centrum han förr satte skräck i. Full fart på produktionen hos Silver & stål i Vingåker, utnämnt som snabbväxande gasellföretag i en affärstidning. Ett verkstadsföretag som både investerar och anställer. Fyrabarnsmamman Pia Pedersen jobbar 12- timmarsskift hos Kastrullhäxorna. Dessutom driver hon en städfirma tillsammans med sin man. Hon saknar Anna Lindh. Stig Lindström målar om ekan som Sovjetledaren Chrustjov rodde innan han åkte hem och blev störtad. Stig har pysslat om Harpsund i 32 år. Men jag är inte insatt i politik. delarna av Kurdistan. En kvinna korsade torget med konsumkassar och ryggsäck. Hon hejade. Pappa, det där var Sveriges utrikesminister. Ferhan och Anna Lindhs barn gick på samma dagis och barnen var hemma hos varann på födelsedagskalas. Hon kunde lyssna, hon var vanlig men så hungrig på kunskap. Hon ª Sjukskrivningarna har vänt... ª... men fler förtidspensioneras Sjukskrivna (i tusental). Sjuk- och aktivitetsersättning (i tusental) ª På några år fördubblades sjukskrivningarna. Men nu har det vänt. Diagrammet visar pågående sjukfall i december varje år. Källa: FÖRSÄKRINGSKASSAN ªÖver en halv miljon svenskar lever i dag på sjukoch aktivitetsersättning, som tidigare hette förtidspension och sjukbidrag. Källa: AMS dagens arbete nr 9 september

7 Jag har 29 mil till skolan. På några sekunder är jag där. P&P KOMMUNIKATION FOTO PELLE KRONESTEDT Om din livssituation är sån att du vill läsa vidare men inte flytta, är distansutbildning kanske lösningen för dig. Med hjälp av ny teknik går det numera att läsa hemifrån på ett lättare sätt. På 35 universitet och högskolor finns kurser och program där datorn blir din föreläsningssal. Läs mer på Gör det tillsammans NU BLIR DET ENKLARE ATT SKAPA BÄTTRE ARBETSMILJÖ PÅ ARBETSPLATSEN Chef, skyddsombud och medarbetare har nu ett unikt tillfälle att tillsammans skaffa kunskaper om hur man skapar en bättre arbetsmiljö på arbetsplatsen. Sveriges genom tidernas största arbetsmiljöutbildning BÄTTRE ARBETSMILJÖ har uppdaterats och fått nytt upplägg. Teoretiska fakta om arbetsmiljö varvas med praktiska övningar på ett nytt sätt, som enkelt anpassas till er egen verksamhet. De här materialen ingår i NYA BÄTTRE ARBETSMILJÖ BAM Här är alla grundfakta samlade Handbok med heltäckande grundfakta om arbetsmijö och arbetsmiljöarbete. Art nr kr men börja med det alla ska veta Bättre arbetsmiljö för alla medarbetare. Art nr kr Här får ni veta vad chef och skyddsombud ska göra Skyddsombudets och chefens roll i arbetsmiljöarbetet. Art nr kr Utbildning med nya Bättre arbetsmiljö Metodbok för handledare En bruksanvisning över hur man genomför en BAM-utbildning på nytt sätt. Art nr kr Läs mer och beställ på eller ring Angivna priser är exklusive moms och frakt. Prevent erbjuder även BAM-utbildning för såväl handledare som deltagare. Kod DAR 10 dagens arbete nr 9 september 2006

8 lyssnade på mig. Hon ville veta. Tänk, när hon var i Istanbul, i stället för att gå och äta med turkiske utrikesministern så tog hon en kebab hemma hos en vanlig kurdisk familj. Skulle Persson göra detsamma? Det saknas karisma, du vet. Hon vågade. Efter mordet åt inte Ferhan på tre dagar. Efter grillen gick vi riksvägen ner och in på verkstan med den gamla fina inskriptionen Öbergs mekaniska på gaveln. För tio år sedan togs den här verkstan över av en finsk metallarbetare som kom hit på 60-talet, Kalevi Nevala. Han tittade lite misstänksamt på oss och sa: Inga pengar finns i det här. Ingen framtid. Efter en stund kröp det fram att det är bra tider just nu. Alla fyra på verkstan kör för fullt och han märker ingenting av någon lågpriskonkurrens från öst. Företaget skulle kunna växa. Men jag har ingen tid i världen att fånga kunder. Allt ska gå så snabbt, vi får en ritning från kund på morgonen och så ska de ha ett pris på eftermiddagen. Hur ska jag hinna med allt? Jag vet vad jag behöver. Kapital. Tid. Folk. Marknadsföring. kunde för att störa. Vad händer med Öbergs mekaniska den dag då en storkund som SKF skärper kvalitetskraven? Kanske finns högskoleforskare nånstans som skulle kunna utveckla Kalevis tätningsämnen. Han känner ingen forskare. Kan han samarbeta med andra verkstäder när det är mycket att göra? Skulle de kunna gå ihop och anställa en marknadsförare? Som i Gnosjö. Han sa: Det måste bli enklare att anställa. Är det så svårt?, undrade jag. Du kan ju provanställa, visstidsanställa, få gratis arbetspraktik för ungdomar eller akademiker, lärlingsplatser, prova-på-platser. Orden var som hämtade ur en Ams-broschyr. Kalevi svarade att han haft fullt upp med jobbet. Att vara människa är inte det lättaste. Men vad fan. Den dag jag lägger handsken på bordet vet jag i alla fall att jag varit min egen. Folkets hus i Sparreholm har fått tillbaka sina färger från 1904 när det byggdes av storgodsens ladugårdskarlar och sågverkets stabbläggare. När de höll sitt första möte hyrde godsägarna en blåsorkester som stod utanför och spelade så högt de Efter Kalevi fortsatte vi promenaden ner till landets vackraste Folkets hus, nyrenoverat, återställt i dess ursprungliga färger. Pärlspont från 1904 klär väggar som hört agitatorer från de närliggande godsen, från sågverket, från fönsterfabriken här i Sparreholm. Entrén är utrustad med ordningsregler och biljettlucka. I källaren hittar vi ännu en arbetare som blivit sin egen, Fönster-Anders som en gång jobbade på fönsterfabriken på andra sidan vägen. När den lades ner fick Anders kurser för att starta eget. En fönsterarbetare skiftade till företagare. Bygden förändras, berättar han. Tågen ska stanna här, stockholmarna flyttar hit. Området vid sjön Båven, där Holmen lämnat ett övergivet sågverk, ska bli bostäder. Men den största bostaden av dem alla är Perssons egen. Tja, man förstår ju att det sticker i ögonen på folk. Men det är ju såna tider nu, allt ändras. Varenda centerpartist snackade ju skit om Persson förr. Men inte nu när de fått honom till granne. Tål Folkets hus-väggarnas pärlspont höra om Perssons storbygge? Någon mil längre bort, i Stjärnhov, hörde vi bilmekanikern och metallombudet Björne Oskarsson på Gustafssons bilverkstad. Kul för Persson. Vi andra får inte ens bygglov till tio kvadratmeters veranda eller till ett uthus att ställa gräsklipparen i. Då är det nej. Man blir så less. Sossarna är ju inget arbetarparti längre. Vad vill du att de ska göra? Det ska väl de själva veta, de är ju utbildade att styra landet. Men ingen av dem har väl haft ett riktigt jobb. Inte långt härifrån, på Bommersvik, bosatte sig gamle statsministern Tage Erlander efter pensioneringen. Han nöjde sig med ett litet, oansenligt hus. Du ser, sa Björne. Du ser. Vi svängde in vid grillen i Björnlunda där det redan satt två medelålders kvinnor vid Jack Vegas-maskinerna. Vid ett bord åt en mamma hamburgermiddag med sina två söner, en i lågstadieåldern, en annan runt tjugo. Ett amerikanskt medelålders par tågade in och berättade för alla att de var på väg till Rockelsta slott för att gifta bort en släkting. Bröllopsparet hade hyrt slottet hela helgen och det skulle bli so exciting, soooooo exciting. Mannen doppade pommes frites i ketchup med händerna och åt svenska köttbullar till och med sina rödkladdiga händer visade han sin licens som pilot inom polisen. Kvinnorna dröjde tyst vid Jack Vegasmaskinerna. Sedan gick amerikanerna. Utanför såg vi minigolfbanan ligga öde. Flickan i kassan höll på att räkna pengarna när mobilen ringde till ynglingen som satt med sin lillebror och mamma. Ringsignalen var Du gamla du fria. Först hördes ett skott. En sjuåring tryckte sig mot sovrumsväggen skyddad av sina tre systrar och sin mamma. Efter första smällen hade de störtat in i sovrummet för att ta skydd, slängt igen dörren och de kunde höra ljudet av skott efter skott som borrade sig igenom ytterväggen. Kulorna nådde inte sovrummet, ytterväggen dämpade. Dagarna efter den elfte september 1973 var Chiles militär på jakt efter sjuåringens pappa. Hans brott var att han lärde fattigbönder och lantarbetare läsa. Sjuåringen hette Pato. Pappan lyckades smuggla ut sin familj och ª Postkontoren blev färre ª Matpriserna har slutat öka Antal postkontor. ª Nu hämtar vi posten på macken eller Ica. I dag finns drygt 400 postkontor för tio år sedan var de tre gånger fler. Källa: POSTEN Prisökning på livsmedel och alkoholfria drycker (Index 1980=100). ª Att matpriserna stiger har vi länge sett som oundvikligt. Men för tre år sedan vände det. Nu blir maten billigare. Källa: SCB dagens arbete nr 9 september

9 tvingades leva undangömd i Argentina där högerextrema band mördade chilenska flyktingar. Pato var med om det där. I dag är Pato Meneses centrumvärd i Södertälje och ser till att folk får hjälp i centrum och att det hålls snyggt på gatorna. En gång var han en skräck i just detta centrum. Det var mycket raggare och rasister i stan och bråk jämt. Jag vägrade att gå åt sidan, det gällde att visa respekt förstår du. Annars är du ingen. Många vågade inte möta mig. Med bråken följde skadegörelse, droger, inbrott. En månad i fängelset förändrade livet. Fängelset var rena skämtet, förstår du. Rena semestern. Tv, tidningar, bra mat, gym. Vilket dalt! Det tycks ändå ha varit bra för dig? När mina föräldrar kom och hälsade på mig fick jag en tankeställare. De brydde sig och det blev min räddning. Han har alltid bott i förorter med skamfilat rykte. Fyrtio procent av det som sägs är sant, resten är överdrivet. Men det är nog mycket problem som det är. Många vuxna struntar i sina barn. Nu är Pato centrumvärd med Louise Nilsson som länge gick arbetslös. Snart flyttar hon till villa i Nykvarn tillsammans med sin son och sambo. Sambon hyr ut truckar och har hur mycket jobb som helst. Jag mindes Perssons ständiga fråga till Reinfeldt: Tror du att det bli fler jobb om folk får det sämre? Louise skrattade. Hur då? Jag lät som en socialdemokratisk valbroschyr. Jo, moderaterna vill sänka a-kassan till max 680 kronor om dagen. Ersättningen trappas ner till 65 procent efter trehundra dagar. Det kallas arbetslinjen, sa jag. Sämre a-kassa ska få fler att ta jobb till lägre lön. Louise svarade: Jag vet att det är dyrt för småföretagare att anställa. Min sambo skulle behöva anställa men har inte råd. Men sänka a-kassan? Tjänar man tjugotusen och blir arbetslös får man inte mer än taket, högst tio efter skatt. Hur långt ner kan man gå? Men jag röstar ändå inte på Persson, sa hon. Pato sa emot: Jag har varit med om den andra sidan. Tro mig, jag kommer att dö med sossarna. Gågatan pulserar genom Södertälje från tidig morgon. En sån kontrast till sörmländska landsbygden där vi knappt såg någon ute. Svensk landsbygd är ju sån numera. Fler prylbodar än mjölkkor. I Södertälje sjöd det av liv. Innan vi kommit till Södertälje passerade vi Järna och på håll sågs en bit av det gröna folkhem och den omställning som Persson stundom talar om: Saltå kvarn, landets ledande ekologiska kvarnindustri. En marknadsdirektör med Ferrarimärke på sin bärbara förklarade hur snabbt försäljningen av stenmalda mjöler, gryner och bröd stiger. I fjol fördubblades försäljningen till 60 miljoner, i år siktar vi på 80. Han lät lika hoppfull som en outlet-direktör. Där gick han, statsministern. Persson lämnade Rosenbad och språkade hastigt med några medborgare. Sedan skyndade han vidare. Vi tog pendeltåget från Södertälje mot Stockholm och för våra ögon passerade ett snabbt bildspel av slyskog badmintonhallar grustag nedklottrade viadukter försäkringskassor gångbroar värmecentraler-lastbilscentraler möbelvaruhus kolonistugor och ännu fler nedklottrade viadukter. Vi hade färdats i Perssons fotspår och när vi kom fram till regeringskansliet Rosenbad höll Rapports tv-team på att packa ihop efter ännu en korthuggen snabbintervju med statsministern. I den lilla parken satt tre Norbergsynglingar från el- och byggprogrammen på skolresa. De visste inte var de befann sig. Bara att de var på väg till Gröna Lund. Persson, sa jag. Han jobbar här inne. Coolt. Politik, undrade jag. Hur skulle ni rösta? De flinade bara. Vi hade färdats i Perssons fotspår och fann människor i ett samhälle i förändring. Vi hörde röster som skummade av missnöje. Vi lyssnade till tystnaden från den uppgivne. Vi mötte också blicken hos den eftertänksamt överseende och leendet hos den belåtne. Detta samhälle i förändring stöttade Fönster-Anders den dag han växlade från uppsagd till egen företagare. I detta samhälle återupplivades en nedlagd vägkrog av de kastrullhäxor vars mat åkallade en sjömans minnen av ungdomens bordellbesök. I detta samhälle har Pato lämnat ett stökigt liv bakom sig. Detta samhälle sägs inte längre vara ett industrisamhälle men har aldrig tillverkat så mycket industrivaror som nu. Silver & stål och Öbergs mekaniska har fullt upp, Louise-sambons truckar ständigt uthyrda. Vi fann ett land där folk svär över eliten. I samma land kan regeringschefens fru knacka på en grillkiosk efter stängningsdags och undra om det möjligtvis går att beställa fyra kokta med bröd. Vi fann en bilmekaniker, trött på höjdarnas förmåner, en metallarbetare som inte längre kände igen sitt parti och en annan metallarbetare som undrade varför det dröjt tio år innan han och hans timvikarierande fru kunde få gemensam semester. En gång hette det, som sagt, att från mörkret stiga vi mot ljuset. Nu då? ª Mera kvar i plånboken ª Dyrare el för hushållen Procentuell förändring av reallönen för Sveriges industriarbetare. Källa: FACKEN INOM INDUSTRIN ª Under nästan hela och talen ökade inte industriarbetarnas reallöner (lönen efter prisökningarna). Men nu ökar reallönen för varje år. Öre/kWh ªDiagrammet visar totalpriset (elhandelspris, elcertifikatavgift, nätavgift, skatt och moms) för den som har en bostad på 90 kvadratmeter. Källa: SCB 12 dagens arbete nr 9 september 2006