Resultat av inventering om kommuners arbete med vindkraft i Västra Götaland
|
|
- Ann-Sofie Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resultat av inventering om kommuners arbete med vindkraft i Västra Götaland Tanja Barrett, Öckerö kommun Oktober 2012 på uppdrag av Power Väst Foto: Pascal Tshibanda 1
2 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat... 3 Resultat från intervjuer med tjänstemän... 3 Vem arbetar med vindkraft i kommunerna?... 3 Gränsövergripande samarbeten...4 Hur långt har kommunerna kommit i sitt planarbete med vindkraft?... 4 Tjänstemännens behov av stöd i sitt vindkraftsarbete... 5 Upplevda framgångsfaktorer...6 Resultat från intervjuer med förtroendevalda... 7 Politikernas erfarenheter av vindkraftsarbete... 7 Upplevda hinder... 9 Upplevda möjligheter Upplevda framgångsfaktorer Politikernas behov av stöd i sitt vindkraftsarbete
3 Bakgrund och syfte Power Väst, Västra Götalandsregionens nätverk för vindkraft har gett Öckerö kommun i uppdrag att stödja andra kommuners arbete med vindkraft, både tjänstemän och förtroendevalda. Syftet med rapporten är att sammanfatta kommunernas erfarenheter med sitt vindkraftsarbete och inventera deras behov av stöd inom området. Materialet kommer att användas som stöd vid planering av Power Västs framtida satsningar. Metod För att inventera kommunernas behov av stöd i sitt vindkraftsarbete, kontaktades samtliga kommuner i Västra Götaland för en telefonintervju. Man intervjuade 1-2 tjänstemän i respektive kommun som arbetar med vindkraftsfrågor på planerings- och handläggningssidan samt den politiska ledningen i form av kommunstyrelsens ordförande. Ibland hänvisades intervjuaren till en annan politiker som arbetade mer ingående med frågorna, men i stora drag kontaktades huvudsakligen kommunalråd. Med tjänstemännen diskuterades hur arbetet med planeringen av vindkraften hade gått till, hur långt man hade kommit, vilka svårigheter man hade träffat på i detta arbete samt vilka behov av stöd man ansågs ha. Tjänstemän såsom miljöchefer, miljö- och energistrateger mm. ombads även att fylla i en enkät med likvärdiga frågor. Med politikerna diskuterades deras erfarenheter med sitt vindkraftsarbete, hur det hade upplevts, vilka hinder och möjligheter som hade upptäckts samt vilket stöd man efterlyste. Intervjuerna utfördes under juni-augusti 2012, medan enkäten lämnades på olika nätverksträffar under våren Resultat Resultat från intervjuer med tjänstemän Vem arbetar med vindkraft i kommunerna? Arbetet med framtagning av vindbruksplaner eller liknande utfördes huvudsakligen av samhällsplanerare, ofta i form av planarkitekter eller planingenjörer, i tätt samarbete med politiken samt miljöinspektörer eller kommunekologer. I vissa kommuner har även energistrateger samt miljöstrateger varit involverade i detta arbete. Detta har dock sett väldigt olika ut i de tillfrågade kommunerna. I vissa kommuner har även miljöchefen och samhällsbyggnadschefen varit engagerade i detta arbete. Arbetet med anmälnings- och tillståndsärenden utfördes mestadels av bygghandläggare såsom byggnadsinspektörer eller byggingenjörer i samarbete med miljöinspektörer, men även här förekom lite olika varianter. 3
4 Gränsövergripande samarbeten Om man bortser från det vanliga samrådsarbetet emellan kommunerna, vilket skett i alla kommuner vid framtagande av vindbruksplanen, så har det även förekommit mera elaborerade samarbeten mellan vissa kommuner. I dessa samarbeten har tjänstemän och ibland även politiker mötts regelbundet i olika samarbetsgrupper för att antingen ta fram en gemensam plan, samråda med varandra eller stötta varandras planarbete. Dalslandskommunerna har haft ett särskilt tätt samarbete både på tjänstemanna- och den politiska nivån med syftet att ta fram en gemensam vindbruksplan för hela Dalsland. Det har även förekommit ett samarbete mellan kommunerna i norra Bohuslän inom projektet Integrerad kustzonsplanering där vindkraftsarbetet var ett område som behandlades. Mariestad, Töreboda och Gullspång är ytterligare kommuner som har haft ett tätt samarbete. I många delar av Skaraborg har det funnits samarbeten på vindkraftsområdet genom bl.a. kommunalförbundet. Hur långt har kommunerna kommit i sitt planarbete med vindkraft? De flesta kommuner i Västra Götaland har under de senaste två åren antagit en vindbruksplan som har vunnit laga kraft. Det finns ett fåtal kommuner där det fortfarande pågår ett aktivt arbete med framtagning av en vindbruksplan och där planen enligt tjänstemännen under våren 2012 ännu inte var antagen såsom Ulricehamn, Trollhättan, Härryda, Skara, Essunga, Vårgårda, Tibro, Svenljunga, Mark. I Bengtfors och Färgelanda har planen överklagats och därmed inte vunnit laga kraft. Regeringen beslutade den 6 december 2007 efter begäran från Tibro Kommunfullmäktige att enligt 17 kap. 4 a miljöbalken tillåtlighetspröva den ansökta vindkraftsparken. Foto: Tanja Barrett 4
5 Tjänstemännens behov av stöd i sitt vindkraftsarbete 1/5 del av de tillfrågade tjänstemännen var mycket positiva till någon sorts stödplattform såsom ett nätverk eller liknande i sitt vindkraftsarbete. De flesta andra tyckte att erfarenhetsutbyte alltid uppskattas, men att tiden inte räcker till för att läggas på särskilda nätverksträffar inom begränsade ämnesområden såsom vindkraften. Oftast tenderar vindkraftsarbetet att utgöra bara en liten del av de tillfrågades arbetsuppgifter. De flesta tyckte att stödet i så fall främst skulle ske genom aktiviteter inom de befintliga mötesplatserna och nätverken. Som det beskrivs ovan har många kommuner redan bildat egna nätverk vid framtagande av sina vindbruksplaner och känner därmed mindre behov av stöd på detta område. Eftersom de flesta kommuner dessutom redan har antagit sin vindbruksplan, är behovet av stöd på detta område inte stort. Däremot uttryckte en del handläggare av anmälnings- och tillståndsärenden ett behov av stöd. Nedanstående områden upplevdes som svårhanterliga av tjänstemännen under vindkraftsarbetet dvs. det efterlystes någon sorts vägledning: Påverkan av fastighetspriser i nära anslutning till vindkraftsetableringar Betydelsen av kommunens vindbruksplan för tillståndsprocessen. Vad ger den för möjligheter till kommunerna? Hantering av buller och skuggor Hur ska man definiera tysta områden? Tillämpning av bullermätningar Planering av elnätet Vindkraftens påverkan på omgivningen och människan Det efterlystes även ett mera aktivt stöd genom t.ex. seminarier eller befintliga nätverk inom följande områden: Andelsköp och delägandeskap för allmänheten Kommunalt ägande av vindkraft Bemötande av opinion Tillståndshandläggning Bevakning och tolkning av rättsfall och tekniska nyheter Omvärldsanalys Erfarenhetsutbyte tjänstemän emellan Tjänstemännen efterlyste bättre verktyg för vindkraftsarbete på följande områden: Kartor över fågelsträck Bättre grunddata Bättre beräkningsprogram för buller från vindkraft 5
6 Upplevda framgångsfaktorer Att som tjänsteman, men även som politiker, bilda sig en egen uppfattning om upplevelsen av vindkraftsverk i landskapet genom t.ex. ett studiebesök i en vindkraftspark och en fika under ett vindkraftsverk för hands on upplevelse av skuggor och buller, var några verktyg som hade används och underlättat plan- och tillståndsarbetet. Dessa upplevelser hade även hjälpt politiker att kunna bemöta allmänhetens oro på ett tryggare sätt genom att berätta om sina egna erfarenheter. Hands on upplevelser underlättade även för arbetsgrupperna att skaffa sig en helhetssyn vid framtagande av vindbruksplanen. Att arbeta med vindkraftsfrågor i en kommunövergripande samarbetsgrupp upplevdes som ett annat framgångsverktyg, eftersom detta öppnade upp för kommunövergränsade vindkraftsparker, samordning av riksintressen och andra kommunintressen, bidrog till ökad expertis, erfarenhetsutbyte samt upplevelsen av en större trygghet i vindkraftsarbetet. Foto: Tanja Barrett Tjänstemännen betonade även vikten av ett bra grundarbete och en utökad kommunikation med allmänheten i form av direktkontakt med byalag, företag, markägare och omkringboende som bidragande faktorer för ett framgångsrikt vindkraftsarbete. 6
7 Resultat från intervjuer med förtroendevalda Politikernas erfarenheter av vindkraftsarbete Intervjuerna med politiker visade att den politiska ledningen i de flesta kommuner under en längre tid aktivt hade arbetat med vindkraftsfrågor. Nästan alla kommuner, förutom några i flygets stoppområden, hade bestämt sig för att ta fram en vindbruksplan eller en policy för vindkraft, ofta i form av ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Många politiker hade upplevt arbetet med vindkraftsplanering dvs. framtagande av vindbruksplanen som turbulent och tidskrävande, mestadels på grund av allmänhetens motstånd till vindkraftsetableringar, vilket ofta bidragit till långvariga diskussioner med allmänheten samt inom politiken. I ett flertal fall utmynnade diskussionerna i en revision av vindbruksplanen. Det var därmed tyvärr väldigt få kommuner som hade upplevt arbetet med vindkraft som lätt eller positivt. För de flesta hade arbetet inneburit en svår och långsam process. Politikerna var dock oftast väldigt nöjda med det slutliga resultatet av sitt arbete, då processen kändes grundligt utförd och välförankrad inom politiken och mot allmänheten. Många berömde sina tjänstemän för ett noggrant och genomtänkt arbete. Ett annat problem som nämndes var att områden där det rådde få konflikter mellan olika riksintressen eller allmänheten, ofta även lämpade sig för annan industriell etablering som kunde generera arbetstillfällen och inkomster till kommunen. Att göra avvägningar mellan alla olika intressen var det som upplevdes av de flesta politikerna som svårast med vindkraftsarbetet. Det som upplevdes av politikerna som positivt med vindkraftsarbetet var oftast medborgarnas engagemang i det politiska arbetet och kommunens möjlighet att genom vindkraften kunna bidra till ett hållbart samhälle, dvs. att dra sitt strå till stacken. Kommunerna som hade avsatt mycket tid på att förankra sina planer genom att ha en utförlig dialog med allmänheten respektive byalagen, upplevde ofta mindre motstånd till etableringarna i senare skeden. För att skapa acceptans hos allmänheten, nämnde många att det är viktigt att politiker och tjänstemän tar sig tid att lyssna på människors oro och även är beredd på att kompromissa i vissa områden där oron visar sig vara befogad eller där det finns en konflikt med andra starka intressen. Det visade sig att de kommuner där den politiska styrningen hade yttrat starka önskemål att bidra vid omställningen till förnyelsebara energikällor, ofta hade lagt mera tid på en dialog med allmänheten. Därmed skapades ofta större acceptans för vindkraften. En stark drivkraft och enigheten inom politiken var andra viktiga framgångsfaktorer. Det finns exempel där kommunen har ägnat mycket engagemang på att pengar från etableringar förs tillbaka till allmänheten. Detta gjorde man genom att begära att det skulle finnas möjligheten för allmänheten till delägarskap av vindkraftsverk när etableringar anlades på kommunal mark. Detta har visat sig vara en viktig framgångsfaktor för att öka invånarnas acceptans till vindkraft. I flera kommuner har arbetet med vindkraften upplevts mera positivt när pengar från etableringar kunde föras tillbaka till kommunen. Detta sker genom så kallad bygdepeng eller genom att öppna upp för allmänhetens delägarskap av vindkraftverk genom ekonomiska föreningar. Intervjuerna visade tendenser att de kommuner som kunde hålla större avstånd från vindkraftsetableringar till tätbefolkade områden eller valde större skyddsavstånd till bebyggelse, ofta upplevde mindre motstånd från allmänheten och därmed större acceptans. 7
8 Det är kommuner med mer glesbygd som upplevade att de har träffat på mindre motstånd från befolkningen vid avsättning av vindkraftsområden. Detta bl.a. på grund av att det i glesbygden kan vara själva markägarna som bor närmast vindkraften som är de som vill ställa sin mark till förfogande för vindkraftsetableringar. Många politiker verkar ha insett värdet av vindkraftsetableringar för lantbrukarna i glesbygden, som ofta kämpar med en låg lönsamhet och svåra ekonomiska förhållanden. Vindkraften kan öka deras chans att kunna få en säkrare inkomst. Detta förklarar också delvis varför vissa glesbygds-kommuner verkar ha haft bättre erfarenheter med vindkraftsarbetet, dvs. mindre motstånd från allmänheten och därmed lättare att avsätta ytor för vindkraftsetableringar. Det måste nämnas att de flesta kommuner, även de som har mindre bra förutsättningar för vindkraftsetableringar på grund av stoppområden eller mycket tätbebyggelse, hade en önskan att kunna bidra till produktionen av förnyelsebar energi i form av vindkraft och mestadels kände sig frustrerade över motståndet mot den. 8 Foto: Tanja Barrett Dalslandskommunerna samt kommunerna i Skaraborg och i norra Bohuslän har haft ett utökat samarbete mellan kommunerna under sitt vindkraftsarbete. Detta ökade möjligheten till gränsöverskridande etableringar och ofta en bättre förankring av planprocessen vilket underlättade vindkraftsarbetet. Det finns kommuner som trots att de ligger inom försvarets stoppområden har valt att ta fram en vindbruksplan som öppnar upp för vindkraftsetableringar i dessa områden. Därmed vill man markera att vindkraften också är ett viktigt riksintresse som borde tas hänsyn till. Ett annat syfte är att skapa en diskussion kring stoppområdena för att i vissa fall ifrågasätta deras omfattning. Många politiker i södra Bohuslän nämnde att de från början hade haft en stor önskan att ställa om till förnyelsebara energiformer såsom vindkraft. Men ett starkt motstånd från allmänheten i dessa områden hade ofta satt käppar i den politiska processen genom att skapa osäkerhet i politiken.
9 Resultatet blev en långsam planprocess och mindre områden som slutligen kunde avsättas för vindkraft. Eftersom många kommuner hade lagt mycket tid och kraft på dialogen med allmänheten och andra intressenter vid framtagande av sin vindbruksplan, anser många politiker att man kommer att följa planerna vid arbetet med anmälnings- och tillståndsärenden. Upplevda hinder I vissa kommuner hade det bildats två grupperingar bland kommuninvånarna, särskilt på landsbygden, som stred mot varandra: markägare som ville ha vindkraft på sin mark och närboende som inte ville ha en etablering. Detta hade i vissa fall lett till splittringar i befolkningen som särskilt kunde kännas av i små orter. Detta hade i sin tur lett till att vissa politiker kände sig osäkra på hur de skulle ta ställning till vindkraften, samtidigt som det skapade konflikter bland befolkningen. Ett antal politiker upplevde det som problematiskt att markägare kunde tjäna stora pengar på etableringar, medan andra invånare och närboende inte fick några inkomster från etableringarna. Detta skapade avundsjuka och konflikter. Politikerna efterlyste sätt att lösa sådan problematik med hjälp av lagstiftningen samt någon sorts legalisering av bygdepengen. I ett fåtal kommuner, särskilt de där man träffat på mycket hinder under sitt planarbete, genom t.ex. flygvapnets stoppområden eller MSA ytor runt andra flygplatser, upplevde man en viss trötthet på vindkraftsarbetet bland tjänstemän och politiker. Det gäller framförallt kommunerna i Östra Skaraborg, kommunerna runt Vänerns södra spets samt kommunerna i inflygningszonen för Säve och Landvetter flygplats. Ett antal kommuner som drabbades mycket av stoppområden, hade därför valt att inte lägga någon energi på vindkraftsarbetet. Man efterlyste även tydligare direktiv på regeringsnivå om hur flygvapnets intressen skulle hanteras. Många kommuner ifrågasatte försvarets yttranden som upplevdes som dåligt samordnade samt ifrågasatte stoppområdenas och MSA ytornas storlek. En annan fråga som önskades vägledning i, var hur olika riksintressen skulle vägas mot varandra. Många politiker uttalade önskan att vindkraftsfrågan borde lösas mera på regional eller nationell nivå och inte genom kommunernas planeringsprocess. Det efterfrågades även en större nationell samordning och vägledning. En del kommuner visade frustration över länsstyrelsens vaga ställningstagande till kommunernas vindbruksplaner. Det hade upplevts som att områden där länsstyrelsen under planeringsprocessen inte hade lämnat några synpunkter på, plötsligen kunde nekas till vindkraftsetablering på grund av diverse hinder under tillståndsprocessen. Dessa besked efterlystes redan i planskedet, då syftet med planerna annars ansågs försvinna samtidigt som den omfattande tiden som man hade avsatt för planarbetet upplevdes som bortkastad. Länsstyrelsens arbete med tillståndsprocessen uppfattades särskilt av politiken som långsam samt att för lite hänsyn togs till kommunernas planarbete. Handläggningstiden för tillståndsbeslut och överklaganden ansågs orimligt långa. Vissa kommuner upplevde också att naturvårdsintressen viktades större än vindkraftsintressen. Man önskade återigen att få vägledning från nationell nivå i hur olika intressen skulle vägas mot varandra. 9
10 Upplevda möjligheter Möjligheten att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle med hjälp av förnybara energikällor var den största möjligheten många såg med etablering av vindkraft. Det fanns ett antal kommuner som hade målet att bli elneutral eller självförsörjande på el. Glesbygdskommunerna såg även möjligheten till ett ekonomiskt stöd för jordbrukare och markägare som i sin tur gav upphov till ytterligare skatteintänkter och en mera välmående landsbygd. Vissa kommuner nämnde att det hade uppstått arbetstillfällen i samband med vindkraftsetableringen. Att kunna återställa naturen vid exploateringsplatsen på ett enkelt sätt i framtiden, nämndes också som ett positivt argument för vindkraft. Man upplevde att vindkraften hade en ganska liten påverkan på omkringliggande natur. En förbättring av infrastrukturen vid en vindkraftsexploatering var en annan positiv erfarenhet vissa kommuner hade upplevt. Många kommuner uttryckte önskan att öka satsningen på vindkraften i framtiden, men påtalade att man ville skynda långsamt för att ge kommuninvånarna en möjlighet att vänja sig vid vindkraften i landskapet. Man hoppades på att dessa med tiden skulle inse att etableringarna inte drabbade dem negativt. Foto: Tanja Barrett 10
11 Upplevda framgångsfaktorer Nedan nämns faktorerna som kommunerna bedömer ligga bakom framgången vid förankringen av vindbruksplanen samtidigt som de ökade acceptansen för vindkrafts-etableringen. Även insikten om vad som misslyckades, kan vara av stort värde för andra kommuner i sitt vindkraftsarbete. Nedan nämns de faktorer som har nämnts av politiker som avgörande för ett framgångsrikt arbete på vindkraftsområde: Ett bra grundarbete i form av noggranna utredningar En tidig och öppen dialog med allmänheten och berörda Att lyssna på konstruktiv kritik och synpunkter samt att ta till sig dem Att nå ut till så många som möjligt under planprocessen, för att minska senare konflikter under tillståndsprocessen, genom t.ex. direktutskick (man hade sett att inte alla läser tidningar eller kommer på möten). Att enas politiskt om hur man ställer sig till vindkraften innan man påbörjar sitt samrådsarbete, så att man står som en enad front utåt Att se över helheten i sin planering och att satsa på större, mera sammanhängande områden där det lämpar sig särskilt bra med vindkraft. (Större men mera koncentrerade områden accepteras tydligen lättare av allmänheten än att vindkraftverk står utspridda i hela kommunen och därmed påverkar många.) Samarbete över kommungränserna för planering av gemensamma parker, för att ta hänsyn till varandras intressen samt ökat kompetens under planeringsprocessen Politikernas behov av stöd i sitt vindkraftsarbete Många politiker nämnde att de upplevde ett behov av stöd under själva planeringsprocessen. Det som upplevdes som svårhanterligt var dialogerna med opinionen, man upplevde att man hade för lite kunskap på vindkraftsområdet för att kunna bemöta argumentationen. Att få stöd i bemötandet av opinionens argumentation på ett neutralt och faktabaserat sätt önskades av både tjänstemän och politiker. Politikernas tid räckte inte till för att leta efter svar bland alla vindkraftssidor på nätet, speciellt eftersom många var deltidspolitiker. En kunskapskälla där information om vindkraft snabbt och enkelt kunde erhållas efterlyses av många. Detta behov skulle kunna delvis bemötas genom Power Västs kunskapssammanställning på sin hemsida. Funderingar på en support dit man kunde ringa och ställa frågor, dök upp. En liten handbok med svar på typiska frågor kunde vara ett annat redskap. Det som var viktigt för politikerna i detta sammanhang var att denna kunskapskälla skulle upplevas som neutral och faktabaserad, så att den inte kunde ifrågasättas och upplevas som subjektiv. Ett krafttag och stöd i diskussionen runt Flygvapnets ställningstagande var en viktig fråga för de drabbade kommunerna i Skaraborg och runt södra spetsen av Vänern. Men även kommuner i Göteborgsregionen efterlyste en dialog om reguljärflygplatsernas påverkan på vindkraftsetableringar. 11
12 Det var få intervjuade som efterlyste fler seminarier på området. Upplevelsen var att det fanns mycket utbud på marknaden. Trots det, fanns det områden där man efterlyste mera stöd i. En förklaring till denna motsägelse är att seminarierna antigen inte har tagit upp nedanstående områden eller att man inte har haft tid att gå på sådana seminarier. Följande områden upplevdes det en kunskapsbrist och en önskan att få mera stöd i: Hantering av buller- och skuggfrågan: Hur mäter man dessa på ett rättvisande sätt? Hur mycket påverkas människan? Hantering av opinion och motståndsrörelser dvs. kunna bemöta argument med rätt fakta Infraljud mm. vad är hälsofarligt för människan? Försvarsfrågan Hur väger man de olika riksintressena mot varandra? Hur kan kommunen satsa genom kommunalt ägande (detta upplevs fortfarande som en mycket aktuell fråga och är ett av de få områden det efterlyses flera seminarier i) Hur kan pengar från etableringar nå kommunen? Hur påverkas fastighetsvärden av vindkraftsetableringar? Framtida tekniker Att kunna byta erfarenheter med andra kommuner och få en dialog med de nationella organen såsom länsstyrelsens, Regeringens och Flygvapnets representanter ansågs som värdefullt. För att kunna värdesätta att delta vid ett erfarenhetsutbyte, nämndes det att innehållet av mötet skulle hantera de aktuella frågeställningarna och svårigheterna kommunerna upplevde ett stödbehov i. Eftersom politikerna hade många ansvarsområden, borde dessa träffar inte hållas för ofta, då man hade lite tid för att arbeta med specifika ämnesområden. De kommuner som var mest intresserade av ett erfarenhetsutbyte kommunerna emellan var kommunerna i Dalsland, Skaraborg samt norra Bohuslän dvs. de kommuner som hade avsatt större områden för vindkraft och redan arbetade med en aktiv etableringsprocess. Erfarenhetsutbyte och framgångsexempel stod högst på önskelistan vid ett sådant möte. Ett stort tack till alla medverkande! Power Väst 12
Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merHandlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Läs merVindkraft och turism i Västra Götaland. En studie utförd av Henrik Aleryd, Power Väst
Vindkraft och turism i Västra Götaland En studie utförd av Henrik Aleryd, Power Väst Vindkraft och turism i Västra Götaland 2 (12) Power Väst Power Väst är ett samverkansprojekt som startade redan 28 med
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merERFARENHETER AV VINDKRAFTSETABLERING Förankring, acceptans och motstånd. Åsa Waldo Sociologiska institutionen, Lunds universitet asa.waldo@soc.lu.
ERFARENHETER AV VINDKRAFTSETABLERING Förankring, acceptans och motstånd Åsa Waldo Sociologiska institutionen, Lunds universitet asa.waldo@soc.lu.se NATIONELLA VINDKRAFTSKONFERENSEN 2009 7-8 maj i Kalmar
Läs merVÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se
VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje
Läs merVindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:
HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning
Läs merKriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell
Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Läs merInformation om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Läs merVindkraftens affärshemligheter
Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar
Läs merVindbruk i Västra Götalands län. Magnus Nårdal Miljöskyddsenheten
Vindbruk i Västra Götalands län Magnus Nårdal Miljöskyddsenheten 9 dec 2010 Potential och utveckling för Vindkraft i Västra Götalands län Länsstyrelsens arbete Prövning av vindkraftverk 9 dec 2010 Potential
Läs merTill DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.
Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merKommunstyrelsens sammanträde den 1 december 2015
Kommunstyrelsens sammanträde den 1 december 2015 Kompletterande handlingar till följande ärenden: 8 Kommunstyrelsens ekonomiska månadsrapport efter november 2015 24 Länsstyrelsen i Kronobergs läns remiss
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Aspekter av människan Män, kvinnor, barn Diskrimineringsgrunder Perspektiv Människor Ålder Kön/könsöverskridande identitet eller uttryck Funktionsnedsättning Etniska tillhörighet
Läs merTyck till om din framtid!
Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk
Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Läs meri Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018
Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING juni 2018 Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors i Mariestad PLANBESKRIVNING - Upphävande av detaljplan för Sprinten samt del av stadsplan
Läs merHärryda. 15 november 2018
Härryda 15 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
Läs merVälkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017
Välkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017 18.00 Dörrarna öppnar 18.30 Välkommen önskar Siral med bakgrund till satsningen och visionen med projektet. Triventus Consulting beskriver sedan processen
Läs merNy personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör
Ny personal Therese Näsman, from 1 april Joakim Friedrich, from 1 april Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny webbsida Mer lättillgänglig sida med mer fokusering
Läs merFörsvarsmaktens hantering av inkommande vindkraftsremisser inom militära flygplatsers influensområden
Försvarsmaktens hantering av inkommande vindkraftsremisser inom militära flygplatsers influensområden Influensområden för landningshjälpmedel Till skillnad från de hinderfria ytorna kring en flygplats
Läs merRanking Göteborg Företagsklimat
Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar
Läs merKommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring?
NordVind - VINDKRAFT OG LOKAL FORANKRING Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? Projektledare Jens Sperens / Vindfyr Agenda Vindfyr Tack till finansiär Vad kommuner gör idag för ökad
Läs merAntagandehandling
Antagandehandling 2010-01-22 Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap. 16 gällande det tematiska tillägget till Översiktsplan 2002 för vindkraft, Tema vindkraft, tillägg till översiktsplanen.
Läs merPlanbeskrivning. Tillhörande upphävande av detaljplan Åsaka 3:12 del av. Essunga kommun Västra Götalands län. Dnr: Utökat förfarande
Dnr: 2018-000140 Utökat förfarande Planbeskrivning Tillhörande upphävande av detaljplan Åsaka 3:12 del av Essunga kommun Västra Götalands län Samrådshandling Samrådshandling 2019 2019 Upphävande av detaljplan
Läs merAnvändning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län
Användning av det kommunala vetot mot vindkraft i Västra Götalands län Andrea Franzén Wallberg och Lotta Göthe Miljöbyrån Ecoplan AB På uppdrag av Power Väst, i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götalands
Läs merDokumentnamn: DokumentID Version:
TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merYttrande över Redovisning av uppdrag internationell jämförelse avseende militär flygverksamhet och vindkraft
Kommunstyrelsen 2012 03 12 51 133 Arbets och personalutskottet 2012 02 27 46 104 Dnr 12.52 20 marsks16 Yttrande över Redovisning av uppdrag internationell jämförelse avseende militär flygverksamhet och
Läs merÖversiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:
2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd
Läs merUtställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun
Färgelanda F1 Länsstyrelsen påpekar att norra delen av området bör utgå till förmån de mycket höga naturvärden som området representerar Den norra delen av område som Länsstyrelsen har synpunkter på ligger
Läs merKommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Läs merRemiss av Statens Energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft
1 (5) Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remiss av Statens Energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft Sammanfattning Statens Energimyndighet och Naturvårdsverket
Läs merEuropaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra
Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten
Läs merDetta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst
vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merVärnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212
Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND
Läs merGästnattsrapport April 2015
Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik
Läs merVindbruksplan - tematiskt tillägg till Översiktsplan 2003, Lidköpings kommun. Utlåtande
Vindbruksplan - tematiskt tillägg till Översiktsplan 2003, Lidköpings kommun Utlåtande Hur utställning/granskning genomförts. Vindbruksplanen har varit utställd för allmän granskning fr o m den 15 februari
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merFöretagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merVälkommen! Linda Ternström
Inbjudan till nätverksmöte för Hållbar utveckling Västs kommunnätverk för hållbar utveckling 17-18 april på Öckerö 17-18 april 2012, Hönö, Öckerö kommun Välkomna till vårens kommunnätverksträff på Öckerö!
Läs merVindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Läs merOm kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef
Om kommunal avfallsplanering för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merLänsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner
151110 Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner Dialog om ett förbättrat samspel Kommunförbundet Skåne driver sedan 2014, tillsammans med Skånes kommuner, ett nätverk för planerare. Nätverket träffas två
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merVINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Läs merVÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Läs merFöretagsklimatet i Gullspångs kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merRIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT
RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla
Läs merGästnattsrapport Juli 2015
Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta
Läs merSummering av gruppdiskussionerna
2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser
Läs merProjekt DiREKT. Hur vi kan uppnå vår utmaning i samverkan Information Närvårdssamverkan Södra Älvsborg
Projekt DiREKT Hur vi kan uppnå vår utmaning i samverkan Information 2018 09 26 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling
Läs merPROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?
PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:
Läs meregna erfarenheter av samverkansprojekt
egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen
Läs merPolicy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merEn utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering
Läs merInkvarteringsstatistik februari 2005
Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut
Läs merSamverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling
Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling - En rapport om samverkan mellan miljöstrateger och upphandlare i upphandlingsprocessen i Västra Götaland 2010-09-14 Kommunnätverket för hållbar utveckling
Läs merK v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige
K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling
Läs merUppförandekod för vindkraftprojektörer
Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986
Läs merPlanprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Läs merEskilsby. 12 december 2018
Eskilsby 12 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
Läs merHandikappolitiskt program för Ronneby Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merVision centrumutveckling
Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merVästra Götalandsregionen
Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,
Läs merVägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning
Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Pär Alexandersson och Marjana Tornmalm 2017-11-22 Utgångspunkter 2017-11-22 Grundläggande förutsättningar Mänskliga rättigheter Del av en evidensbaserad
Läs merSammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog
Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna
Läs merSTRATEGIPLAN
STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merVälkomna till informationsmötet!
Välkomna till informationsmötet! Musikhälsning från AMB Varför översiktsplan? Hur ska vi jobba med översiktplanen? Vem som styr planering och arbetet? När och hur kan du som medborgare påverka innehållet?
Läs mer51 Yttrande i ärende gällande överklagande av miljönämndens beslut Uppförande av vindkraftverk, Sallerup 5:10 och Ulatofta 5:21
Miljönämnden Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (6) Sammanträdesdatum 2015-03-09 Dnr MN 2015/28 51 Yttrande i ärende gällande överklagande av miljönämndens beslut Uppförande av vindkraftverk, Sallerup 5:10 och
Läs merGästnattsrapport Västsverige juli 2016 Victor Johansson,
Gästnattsrapport Västsverige juli 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar
Läs merGästnattsrapport juli 2014
Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB
Läs merPROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND
STENUNGSUNDS KOMMUN PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND Typ av dokument Projektplan Dokumentägare T.f. Projektberedning för vision för Stenungsund Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Beslutsdatum
Läs merÖverklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)
2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Läs merHabo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv
Den hållbara kommunen för hela livet! Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv Näringslivstrategi 2019-2022 2 3 Innehåll 1. Inledning och syfte 2. Vision 3. Utvecklingsområden och
Läs merVind dialogen Ted Kransby, Samhällsplanerare
Vind dialogen 2011 Ted Kransby, Samhällsplanerare Innehåll Politiken bakom satsningen Planeringsstödet Vad har planerats? Nya PBL Elnät Vad händer under 2012 2011 10 31 Sida 2 Vindkraftsutbyggnaden Politisk
Läs merSammanträde med Överförmyndarnämnden
Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Överförmyndarnämnden Tid: Tisdagen den 1 Mars 2016, kl 17.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar Ärendelista Val av justerare och
Läs merInformationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
Läs merGästnattsrapport april 2014
Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB
Läs merArbetsmarknadsdata Västra Götalands län
Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra
Läs merFörslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014
Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut
Läs merVindkraft, planering och attityder
Vindkraft, planering och attityder Jamil Khan Miljö- och energisystem, Lunds universitet Seminarium om vindkraft, 8 oktober 2013, Malmö Miljö- och energisystem Tvärvetenskaplig avdelning vid LTH Forskning
Läs mervindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19
vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt
Läs merCultural Planning på Tjörn. Möjligheternas ö
Cultural Planning på Tjörn Tjörns Kommun Ligger på en ö ca en timme norr om Göteborg 15 000 invånare vintertid, 40 000 invånare sommartid Åldrande befolkning Många företagare (1800 företag) Ca hälften
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merHur tar vi beslut om var projektet ska genomföras?
17 november 2015 Hur tar vi beslut om var projektet ska genomföras? Under de senaste veckorna har vi haft informationsträffar på alla de tre platser där vi överväger att bygga ett lokalt energisystem.
Läs mer