2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN

Transkript

1 2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN Unika Kalmar foto: Jonas Lindström 22 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

2 KALMARs attraktionskraft bygger på det överordnade målet för all planering, nämligen att utveckla en jämställd och hållbar kommun, såväl socialt, kulturellt, ekologiskt som i ekonomiskt avseende. KALMAR är ett samspel mellan stad och land. KALMAR är generatorn i en attraktiv, hållbar och växande region runt Kalmarsund, där människor kan förverkliga sina drömmar och nå hög livskvalitet. KALMAR är det självklara navet för utbildning, arbete, boende och upplevelser i sydöstra Sverige, känt i och en förebild för övriga landet. KALMAR är känt för sitt öppna, kreativa och kulturella klimat. Linneuniversitets etablering har varit förutsättningen för denna utveckling. KALMAR OCH KALMARSUND är åter en aktiv del av Östersjöregionen inte minst inom besöksnäringen. Framgångsnyckeln har varit och är att förvalta och utveckla våra unika värden och resurser. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN 23

3 SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN VÄRDEBASERAD STADSBYGGNAD GER MODERN STADSUTVECKLING Människans behov och levnadsförutsättningar är utgångspunkten i översiktsplanen. För att kunna uppfylla detta baseras stadsplaneringsarbetet på en värdebaserad stadsbyggnadsmodell (se figur nedan). Det är den mentala bilden, om hur verkligheten ser ut, som styr om en tanke eller förslag uppfattas intressant, möjligt eller önskvärt att genomföra. översiktsplan strategier ledstjärnor vision Kalmar på djupet modell för värdebaserad stadsutveckling»det FINNS INGEN OBJEKTIV STADSBYGGNAD. DET FINNS ENBART VÄRDEBASERAD STADSBYGGNAD«Eva Dalman, arkitekt ur Arkitekten nr foto: Jan Magnusson ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN 24 Så här ser vi framtiden

4 TRE LEDSTJÄRNOR FÖR ETT UNIKT KALMAR I översiktsplanen dras riktlinjer upp hur och var kommunen ska växa och utvecklas. Unika Kalmar når vi genom de tre ledstjärnorna, Mer Kalmarsund, Mer Möre och Mer stadsliv. Till ledstjärnorna är fem strategier kopplade för att bidra till kommunens mål om en jämställd och hållbar utveckling. Ledstjärnorna och strategierna ska genomsyra kommunens planeringsverksamhet och stämmas av i allt planeringsarbete. MER KALMARSUND innebär att sundet har fått tillbaka rollen som sammanhållande för alla som bor här och är ett samlande identitetsbegrepp. Samarbete finns över kommungränserna och har skapat en gemensam konkurrenskraftig identitet. UNIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Det geografiska läget i Östersjön med tre kuster I Kalmarsundsregionen finns tre kuster: fastlandskusten samt Ölands östra och västra kust. Regionen ligger centralt runt Östersjön. MER MÖRE innebär att kommunens landsbygd identifierar sig med begreppet Möre. Hela kommunen växer invånarmässigt och Möre är ett av Kalmarsunds spännande besöksmål. Många vill bo och arbeta i Möre och dess natur- och kulturmiljöer är en tillgång för alla invånares livskvalitet som resurs för rekreation och fritid. MER STADSLIV innebär att staden har utvecklats till en inbjudande demokratisk mötesplats. Den växer på ett sätt som gör den än mer attraktiv genom att erbjuda ett stort och brett utbud av aktiviteter, boenden och jobb. Kalmar är känt som ett kulturellt, spännande och internationellt besöksmål. Stadmiljön bjuder in till, för såväl den lokala befolkningen som besökare, att aktivt användas. En viktig konsekvens är en tryggare stad och mer integrerade platser där människor möts som jämlikar och där alla känner sig välkomna. Staden och sundets unika kulturhistoria Kalmarsund och staden Kalmar har en rik och komplex kulturhistoria som är präglad av internationella, nationella, regionala och lokala händelser under alla tider. Kalmarsunds unika landskap Sundet och åsarna gör vårt landskap unikt. Regionen ligger i växtzon 1 samt ligger i topp med flest soltimmar i Sverige. Därmed kan regionen sägas vara Sveriges Provence. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden 25

5 SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN FEM STRATEGIER FÖR ÖKAD ATTRAKTIVITET OCH TILLVÄXT 1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND 2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREATIV DRIVKRAFT FÖR NÄRINGSLIVET I HELA REGIONEN 3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA FÖR MÄNNISKOR 4. LIVSKVALITETEN ÄR HÖG VID KALMARSUND 5. KALMARSUND ÄR TURIST- OCH BESÖKSREGION MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT foto: White Arkitekter Jonas Lindström Jan Magnusson Malin Gustavsson Jonas Lindström ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN 26 Så här ser vi framtiden

6 foto: White Arkitekter ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden 27

7 SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt 1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND Kalmar och Kalmarsund är känt för sina unika värden i övriga Sverige men även i andra länder och är därmed attraktivt för fler boende, besökare och företag. Fler invånare leder till fler idéer, nya företag och fler arbetstillfällen. En positiv utvecklingsspiral ger alltså fler invånare i kommunen såväl som i hela regionen. Särskilt fokus finns på att Kalmar är det självklara valet för de personer som är i början av sina yrkesliv eller de som har flyttat härifrån, för att exempelvis studera på annan ort, åter ska välja Kalmar efter studierna. REGIONALA FLYTTUNDER- SÖKNINGAR VISAR ATT HUVUD- SKÄLEN FÖR ATT FLYTTA TILL REGIONEN ÄR STUDIER, FÖLJT AV ARBETE OCH FÖRBÄTTRAD LIVSKVALITET Alla dessa tre motiv kan Kalmar starkt svara upp till. Linnéuniversitetet är därmed den viktigaste magneten för att få fler personer att flytta hit, att nya företag startas och att våra befintliga företag kan utvecklas. Förutsättningar som ger företag och universitetet möjlighet att utvecklas är prioriterade. Kalmar är regioncentra för Kalmarsunds utbildnings- och arbetsmarknad. BOSTÄDER FÖR ALLA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL Det är brist på bostäder i Kalmar kommun och det gäller framförallt små bostäder. Det behövs fler hyresrätter i kommunen. Fokus ligger särskilt på unga, studenter och äldre i bostadsförsörjningen. Planberedskapen för nya bostäder är hög och ny byggnation är blandad när det gäller hustyper, storlekar och upplåtelseformer. Alla ska kunna hitta en bostad som passar de egna behoven oavsett skede i livet. Ett blandat bestånd motverkar också boendesegregation. För att hushålla med mark- och naturresurser bör vi bygga i befintliga områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten. Konsekvenser av bedömda klimatförändringar beaktas. foto: Jan Magnusson INVÅNARE I EN NY ARBETSMARKNADSREGION En större arbetsmarknadsregion leder till mindre sårbarhet om konjunkturen går ner. Därför är en större arbetsmarknad för både kvinnor och män viktigt för att stärka Kalmar och Kalmarsund. Det ska vara möjligt att bo i Kalmar och arbeta i andra kommuner eller omvänt. Med en regionförstoring kan människor lättare hitta nya arbeten och företagen hitta rätt kompetens. För att skapa möjligheter för en gemensam arbetsmarknad för personer måste restiden från Kalmar till respektive Växjö, Oskarshamn och Karlskrona vara högst en timme. Det kräver en snabb, effektiv och miljövänlig kollektivtrafik. Bra kommunikationer är också viktigt för att besöksnäringen ska kunna utvecklas. 28 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

8 2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREATIV DRIVKRAFT FÖR NÄRINGSLIVET I HELA REGIONEN Linnéuniversitetet är Sveriges sjätte största lärosäte. Ett unikt näringsliv baserat på universitetets profil såväl som att universitetet har ett utbildningsutbud matchande det regionala näringslivets behov ger maximal utdelning. Det ger en student ett starkt motiv till att stanna i regionen efter avslutade studier. Universitetet och näringslivet kan också knytas ihop genom att fler studenter gör examensarbeten eller praktik i regionens företag. Kalmar är en stark företagsregion med hög framtidstro och gott företagsklimat. Entreprenörskap och företagande stimuleras, vilket förmedlar att regionen är öppen för nya idéer och innovationer. Samarbetet mellan kommun, näringsliv och universitetet ska ständigt stärkas och utvecklas för att bättre ta tillvara den kunskap som genereras här. foto: Malin Gustavsson 3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA FÖR MÄNNISKOR Idén om regionförstoring är stark och för att kunna möta en sådan utveckling är tanken att kommunen blir en del av Kalmarsund för att göra sig intressant i en sydsvensk region. En utökad arbetsmarknadsregion gynnar alla i Kalmarsundsregionen. För människor som bor i andra kommuner vid Kalmarsund är det självklart att åka till Kalmar för att nå det stora utbudet av handel, kultur, nöje och idrott. En utökad och attraktivare stadskärna är den huvudsakliga anledningen. Fler spännande och stimulerande mötesplatser och hållbara trafiklösningar är viktiga delar för att utveckla en modern och efterfrågad stadskvalitet. Näringslivet i staden skapar flöden av människor och bra möjligheter att utvecklas. Ett brett kulturoch idrottsliv är viktigt för att invånare i alla åldersgrupper ska trivas och må bra. Då skapas möten mellan olika människor vars vägar annars aldrig hade korsats. Det är väsentligt med en levande kulturell infrastruktur, alltså utbud och nätverk inom utbildning, stödsystem, institutioner och organisationer samt goda möjligheter för utveckling av personliga nätverk inom kultur, utbildning och kreativa näringar. Det är en förutsättning för att skapa det kreativa samhällsklimat som är viktigt i en universitetsstad. Kalmar har sedan staden grundades varit ett handelscentrum. I och med IKEA:s etablering i nuvarande Hansa City 2006 stärktes Kalmars historiska roll som handelsstad i regionen. Utmaningen är att fortsätta stadens utveckling som regional knutpunkt för handel i kombination med evenemang och upplevelser. Handeln i Kalmar fungerar som en motor för hela regionen och det finns ett rikt utbud av fackhandel och affärskedjor som attraherar kunder från ett mycket stort område, men även lokal handel och service som underlättar ett bra vardagsliv för kommuninvånarna. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden 29

9 SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt 4. LIVSKVALITETETEN ÄR HÖG VID KALMARSUND Vardagslivet är enkelt i Kalmar. Du hittar det sättet att bo på som du själv vill och det arbete som du önskar. Det finns bra skolor som utgår från barnens perspektiv. Det ska vara enkelt att ta sig från bostaden till skolan eller arbetet men också till andra aktiviteter. Styrkan är det stora utbudet av utbildning, arbete, service, kultur, idrott och grönområden i den medelstora stadens skala med korta avstånd till allt. VÅR STYRKA ÄR DET STORA UTBUDET AV UTBILDNING, ARBETE, KULTUR, IDROTT OCH GRÖNOMRÅDEN I DEN MEDELSTORA STADENS SKALA MED KORTA AVSTÅND TILL ALLT SJÄLVKLARHET ATT LEVA JÄMSTÄLLDA LIV Jämställdheten stärks genom att nya bostäder, verksamheter och samhällsservice planeras nära knutpunkter för kollektivtrafiken. Det ökar förutsättningarna för att familjer ska kunna dela på ansvaret i hemarbetet även när man pendlar. Detta möjliggör också att minska bilberoendet. Om den fysiska miljön är tillgänglig och attraktiv är fler människor i rörelse och miljön upplevs roligare och tryggare. Bra belysning och fri sikt på entréer, gång- och cykelvägar, hållplatser och parkeringar ökar den upplevda tryggheten och därmed förutsättningarna för att både flickor och pojkar, kvinnor och män vill och vågar röra sig utomhus oavsett tid på dygnet. JÄMSTÄLLDHETEN STÄRKS GENOM ATT NYA BOSTÄDER, VERKSAMHETER OCH SAMHÄLLSSERVICE PLANERAS NÄRA KNUTPUNKTER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN GRÖN REGION Gröna näringar I Kalmar län har de gröna näringarna högst andel sysselsatta i Sverige. Inom Kalmar kommuns gränser ska dessa näringar lyftas fram. För varje arbetstillfälle inom jord- och skogsbruket skapas tre jobb i livsmedels- och skogsindustrin och åt underleverantörer. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att ytterligare utveckla samspelet mellan staden och Möre. Konsumenternas intresse för lokalproducerad och ekologiska produkter växer stadigt. Regeringens mål är att till år 2020 ska andelen certifierad ekologisk odling vara minst 20 procent av jordbruksmarken. Skogen kan ge förnyelsebar energi. De gröna näringarna skapar även en ljus framtid för landsbygdens turism- och fritidsmöjligheter, med mellankommunala samverkansmöjligheter för vandringsleder, cykel, kanot och ridning. Möres landskap med slingrande vägar är också mycket attraktivt för att åka motorcykel. Tanken med en grön region som utgångspunkt är att utveckla ett hållbart transportsystem. En annan positiv konsekvens med perspektivet grön region är att energiförbrukningen kan effektiviseras och bidra med alternativ till fossilbränsle. Ökad självförsörjning genom exempelvis vindkraft, kraftvärme och biogas ger minskat beroende av fossila bränslen och mindre utsläpp till Kalmarsund och Östersjön. Bästa sättet är att utveckla samverkan mellan starka aktörer där kommunen ska vara drivande för att klara målet om en fossilbränslefri region senast år REGIONEN HAR UTMÄRKTA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT UTVECKLA ALTERNATIVA ENERGISLAG SOM KAN SAMMANFATTAS SOL, VIND OCH VATTEN 30 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden

10 Kalmarsund som en utpräglad grön region kan vara en stark konkurrensfördel mot andra regioner i Sverige när det gäller att locka företag att etablera sig eller bli valet som bostadsplats. Fler näringar beskrivs i Kalmarsundsavsnittet under Kalmarsunds rika näringslivsträds fem huvudgrenar Grönare resor Förbättrade möjligheter att gå och cykla kombinerat med en attraktiv kollektivtrafik gör att bilresandet inom och mellan stadens delar och kommunens serviceorter kan minskas. DET MÄRKS ATT KALMAR LIGGER VID KALMARSUND Kustkommunen Kalmars goda livsmiljö är beroende av ett friskt Kalmarsund och en levande Östersjö. Vattnet ska vara så rent att det går att bada och vara en bra miljö för vattenlevande arter att leva i. OAVSETT ÅLDER, BAKGRUND OCH OM MAN BOR FYSISKT NÄRA VATTNET ELLER INTE, SKA ALLA UPPLEVA ATT DET ÄR NÄRA TILL DET Ny bebyggelse planeras med utgångspunkt från kommande klimatförändringar. Vattendirektivet uppfylls. Dagvatten tas omhand och vid behov renas innan det hamnar i vattendrag och kustvatten. Kommunen arbetar vidare med grund-, yt- och kustvatten för att skapa en tydlig bild av vattensituationen och vilka åtgärder som kommer att behövas för ett friskare vatten. Kalmars läge vid Kalmarsund är en boendekvalitet som kommer alla till godo. Oavsett ålder, bakgrund och om man bor fysiskt nära vattnet eller inte, ska alla uppleva att Kalmar är en kustkommun. Genom nya, eller stärkta befintliga, väst - östliga kopplingar mot Kalmarsund knyts bostäder och verksamheter bättre till kusten, något som även binder ihop andra målpunkter på vägen. Stadens och Möres kustområde erbjuder ett brett och varierat utbud för alla, såsom bad, båtbryggor, strövområden samt ett varierat natur- och kulturlandskap. 5. KALMARSUND ÄR TURIST- OCH BESÖKSREGION MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT Besöksnäringen är en lokal och regional styrka som utvecklas till att vara ännu mer lockande under alla årstider. Kalmarsund är ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål och en självklar och viktig mötesplats i Östersjöregionen för såväl privatpersoner, organisationer och företag. Tillsammans med Glasriket och Öland kan utbudet av upplevelser stärkas. Kalmar stads unika kulturhistoria kan lyftas fram ännu tydligare. Det unika eklandskapet marknadsförs nationellt och internationellt gemensamt med grannkommunerna. Den satsningen blir också ögonöppnaren för Möres andra kvaliteter. Möre blir ett starkt bidrag till Kalmarsunds höga attraktion som turist- och besöksregion. Sambanden och närheten till Astrid Lindgrens värld, de två världsarven Ölands odlingslandskap och Örlogsstaden Karlskrona lyfts fram som ett gemensamt besöksmål. Den historiska segelbara kusten från Blekinge skärgård genom Kalmarsund och norrut mot Tjust-, Gryts- och St Anna skärgårdar alternativt via Visby och Gotland till Stockholms skärgård lyfts fram och utvecklas till en sevärdhet och upplevelse av mycket hög internationell nivå. Potentialen finns för att området kan utvecklas till Sveriges internationellt mest konkurrensstarka turistregion. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Så här ser vi framtiden 31

11 3. MER KALMARSUND så här utvecklar vi Kalmarsund mellankommunala frågor NATIONELLT KÄNT KUSTMILJÖARBETE PÅGÅR MED BRED FÖRANKRING I KOMMUNERNA RUNT SUNDET, DÄR ALLA JOBBAR MED FOKUS PÅ FYSISKA ÅTGÄRDER 32 foto: Malin Gustavsson ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

12 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN 33

13 MER KALMARSUND SÅ HÄR STÄRKER & UTVECKLAR VI REGIONEN RUNT KALMARSUND Visionen och målen i RUS 2030, Regionala utvecklingsstrategi för Kalmar län genomsyrar översiktsplanen. Exempelvis finns här mål om att antalet arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska minska till två, bland annat genom satsningar på kollektivtrafiken, andelen gods som går via tåg och båt ska öka och från flygplatsen i Kalmar kan man flyga över dagen till flera av de större europeiska städerna. Kalmar och Oskarshamn är idag huvudorter för var sin lokal arbetsmarknad. 1 Genom samverkan och förbättrade kommunikationer mellan kommunerna kan vi erbjuda våra invånare goda inkomstmöjligheter och bra samhällsservice. Kalmarsund är den geografiska identitet som knyter samman Öland med södra delen av Smålandskusten och inlandskommuner till en funktionell arbetsmarknad. FÖR ATT BLI MER KONKURRENSKRAFTIGA SAMARBETAR VI ÖVER KOMMUNGRÄNSERNA I EN GEOGRAFI SOM GER EN POSITIV GEMENSAM IDENTITET OCH SOM INTE ÄR BEROENDE AV FRAMTIDA REGIONINDELNINGAR. KALMARSUND ÄR DENNA IDENTITET Ett mål är att verka för att Kalmars och Oskarshamns arbetsmarknader blir en gemensam. Ju fler människor desto bättre är förmågan till förnyelse och innovation, vilket innebär starkare humankapital. Av den anledningen arbetar vi för att sydöstra Sverige ska utgöra en enda arbetsmarknad för cirka invånare med Kalmar, Växjö och Karlskrona som samverkande regioncentra. FLYGPLATSEN HAR ETT UNIKT STRATEGISKT LÄGE CENTRALT I STADEN MED NÄRHET TILL BÅDE JÄRNVÄGEN OCH E22 Kalmar Öland Airport ska ytterligare stärkas som sydöstra Sveriges viktigaste kommunikationscentrum. Flyget har stor betydelse för såväl nationella som internationella förbindelser. Näringslivet och universitetet efterfrågar goda förbindelser med våra storstäder och kontinenten. Flyget har också en betydande roll för Kalmarsundsregionens besöksnäring. Flygplatsen har ett unikt strategiskt läge centralt i staden med närhet till både järnvägen och E22. Kommunens ambition är att knyta samman de olika trafikslagen i området och skapa ett starkt nav för hela regionens långväga resebehov. REGIONENS VATTENFÖRSÖRJNING Vattenfrågorna är viktiga mellankommunala frågor. Kalmar och Nybro kommuners huvudvattentäkter finns i Nybroåsen. I regionen finns nationellt känt kustmiljöarbete i form av Kalmarsundskommissionen som arbetar konkret för att förbättra vattenkvaliteten i Kalmarsund. Läs mer om vatten i avsnittet om Allmänna intressen samt i MKB:n. VISIONEN I REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGIN Genom tillgänglighet, mångfald och rätt kompetens ska Kalmarregionen vara en av Östersjöregionens mest attraktiva och innovativa platser för invånare, näringsliv och besökare. 3 FOKUS- OMRÅDEN Sundet får tillbaka rollen som sammanhållande för alla som bor här. Hela området definieras av det samlande begreppet»kalmarsund«på samma sätt som begreppen Österlen, Höga kusten och Öresund gör för sina respektive regioner. Kalmarsund en arbetsmarknad. 1 I Kalmars lokala arbetsmarknad ingår Borgholm, Mörbylånga, Emmaboda, Nybro och Torsås kommuner medan Högsby och Mönsterås och Oskarshamns kommuner tillhör Oskarshamns lokala arbetsmarknad. 34 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

14 SÅ HÄR SER MERVÄRDENA UT UNIKT LANDSKAP MED NATURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ Världsarv och eklandskap med internationellt höga värden samt moränkust, åsar, landborg, kalksten, skärgårdar, åar och sjöar är karaktärer som präglar och nyanserar landskapet vid Kalmarsund och därför gör det så upplevelserikt. Att detta landskapsparti ligger i växtzon 1 ger förutsättningar för ett till stora delar annorlunda växt- och djurliv än i övriga Sverige. Kalmarsund är internationellt känt för sitt rika fågelliv i synnerhet södra Öland. Landskapet är till stor del odlingsmark med lövblandskogar, långsmala strandängar och vassrika vikar. Kustslätterna i norra och södra Möre samt på Öland sätter stark prägel på området liksom läget och utblickarna över Kalmarsund och Öland. Ett par mil in på fastlandsidan tar skogsbygden vid. Där finns bland annat ett område som kan närmast betecknas som urskog. UNIKT VATTENOMRÅDE MED TRE KUSTER Ingen annan del av Sverige har så nära tillgång till tre kuster med så skiftande karaktärer. 2 Tillsammans kan därför kommunerna runt Kalmarsund erbjuda ett närmast komplett utbud av såväl naturupplevelser som av boenden för året runt eller för fritid i ytterst attraktiva miljöer. Kalmarsunds läge i Östersjön har med sitt gynnsamma klimat stimulerat till bosättning med resultat att en rik kulturmiljö har utvecklats. Både kustens klimat och kulturmiljö har fortsatt berika regionens besöksnäring. Kommunens kuststräcka utanför staden är fortfarande förhållandevis oexploaterad. Fritids- och permanentbebyggelsen är begränsad och samlad i mindre byar. Dessa naturmiljöer är unika och kan bara upplevas på ostkusten. Det är viktigt att både bevara och göra tillgängligt, för såväl boende som besökare, att få uppleva denna mycket speciella strandmiljö med ekhagar, strandängar, rikt fågelliv, kulturmiljöer och historiska platser. Kalmarsundsleden kan vara utgångspunkten för denna utveckling. Naturkänslan är mycket stark här, extra rikt kan det vara att få uppleva detta från vattnet. Kuststräck- 2. Läs mer om Tre och Fem kuster på sidan 7 an med sin variation av låg moränkust i söder och skärgård med skogsklädda öar i norra delen, är i sin helhet av riksintresse för natur- och kulturmiljövården. Sundet är en viktig farled för kustsjöfarten, vilken ska kunna fortsätta och utvecklas i samspel med friluftslivets intressen både på land och i vattnet. UNIK KULTURHISTORIA MED KULTURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ Världsklass är rätt benämning på Kalmarsundstrion Kronan, Mars och Svärdet. Den bildar en oslagbar världskvartett tillsammans med regalskeppet Vasa. Mars byggdes i Kalmar på 1560-talet och var den tidens mest imponerade skepp på Östersjön. Även skeppet Elefanten, som ligger på botten nära kusten där Mars byggdes, är från samma tid. Cirka 100 år senare, under stormaktstiden, härstammar skeppen Nyckeln, Kronan och Svärdet. Sundets militära marina historia är enastående med skeppsbyggeri och stora sjöslag såväl i sundet som på Ölands östra sida. Men även den civila varvsepoken utmärker sig. Från Figeholm i norr till Bergkvara i söder trängdes såväl små som stora skeppsvarv efter Kalmarsundskusten och även på några platser på Öland. Denna speciella epok har getts namnet Skutriket. Handelsfartygen var många och av alla slag. Sjöfarten var särskilt livlig längs den Svenska kusten under 1800-talets senare del. Handeln nådde även ut i Östersjöområdet och världen. Östersjön hade mycket stor betydelse för världshandeln långt i på 1900-talet och Kalmarsund hade sin roll i detta. Kalmarsund har varit befolkat sedan istiden upphörde och har närmast kontinuerligt haft internationella kontakter vida omkring. Järnåldern på Öland är ett bra exempel på detta, men har också under långa tider varit utsatt för invasioner, krig och pirater. Detta har satt tydliga spår runt sundet med ett antal fornborgar, till exempel Eketorp på södra Öland, och fästningsbyggnader, ibland som kyrkobyggnader, och där Kalmars och Borgholms slott/borg utgjorde låset i sundet. Betydelsen var så stor att Kalmar benämndes Rikets nyckel. Kalmarsund hade betydelse i den riksbildningsprocess som ägde rum under talen. Den mest betydelsefulla internationella händelsen i historisk tid är Kalmarunionen. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund 35

15 MER KALMARSUND bostadsmarknad DET BEHÖVER BYGGAS MER I KOMMUNERNA RUNT KALMARSUND Kommunerna runt Kalmarsund erbjuder ett brett utbud av olika boendekvaliteter såväl på landsbygden som i städerna. I några av kommunerna finns den charmiga småstaden, i andra finns den mindre ortens särpräglade boendekvaliteter. I samtliga kommuner finns alltså ett stort utbud av boendemöjligheter på landsbygden i byar eller (häst-) gårdar. Enligt kommunernas bedömning 2012 om läget på bostadsmarknaden är det brist i Kalmar, Oskarshamn, Mörbylånga och Borgholm. Kommunerna bedömer att det är balans på bostadsmarknaden i Nybro, Torsås, Mönsterås och Emmaboda. Fritidshusägarna bor såväl i länet som utanför det. Nästan var tionde fritidshus i länet ägs av personer från andra länder, framförallt från Tyskland. Det finns därför en större befolkning delar av året som inte (alltid) kan utläsas av befolkningsstatistiken. Eftersom prisnivån skiftar kraftigt inom regionen pågår två motsatta processer: där priserna är höga kan fritidshus börja användas som åretruntbostäder medan permanenta bostäder kan börja användas som fritidshus där priserna är låga. Hur omfattande dessa båda processer är bör studeras så att dynamiken i detta kan användas som utvecklingskraft. Exempelvis kan äldre personer, som bor i svårtillgängliga lägenheter eller i villor som kan bli för arbetskrävande att sköta, behöva flytta till mer lämpliga bostäder. Då kan deras bostäder komma ut på bostads- alternativt fritidshusmarknaden. KALMARSUNDS BOSTADSMARKNAD HAR FLERA GYNNSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT ROTATION OCH DYNAMIK SKA KUNNA RÅDA OCH DÄRMED VARA ATT- RAKTIV UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV KALMARSUND VÄXER Runt Kalmarsund bor omkring personer varav cirka hälften i Kalmar och Mörbylånga kommuner. Kalmar och Mörbylånga har växt invånarmässigt sedan Antalet invånare ökade i området runt Kalmarsund 2010 med cirka 700 invånare genom de tre kommunerna Kalmar, Mörbylånga och Nybro. Utöver Kalmar har städerna Nybro och Oskarshamn samt Färjestaden ökat sin befolkning de senaste åren. Kalmar kommun har lägst medelålder av kommunerna och har större in- än utflyttning av åringar i ett långt tidsperspektiv. Både Kalmar och Mörbylånga kommuner har visat sig särskilt attraktiva för barnfamiljer. 36 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

16 foto: Jan Magnusson ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund 37

17 MER KALMARSUND bostadsmarknad ATT BO PÅ KALMARSUNDS LANDSBYGD, PÅ FASTLANDET ELLER ÖLAND, BETYDER ETT BOENDE MED UNIKA KVALITETER ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN foto: Jonas Lindström 38 Mer Kalmarsund

18 SUNDETS STÄDER OCH KÖPINGAR Historiskt sett har sundet varit länken mellan Öland och fastlandet, vilket har lett till att städerna och köpingarna på fastlandet har fått sin motsvarighet på Ölandssidan. Oskarshamn foto: Dzenana Plivac Mönsterås foto: Mönsterås kommun Borgholm foto: Borgholms kommun Kalmar foto: White arkitekter Mörbylånga foto: Mörbylånga kommun ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund 39

19 MER KALMARSUND arbetsmarknad LÄTTILLGÄNGLIGT KALMARSUND LIVSKVALITET FÖR ALLA Människors möjligheter att nå ett stort utbud av arbetstillfällen och studiemöjligheter är grundförutsättningen för en stabil arbetsmarknad och en sund utveckling av näringslivet. Det innebär att modern infrastruktur kombineras med snabb och effektiv trafikering. Människors benägenhet att pendla till arbete ökar markant när restiden för en enkelresa minskar till 45 minuter eller mindre. En viktig aspekt är att tiden det tar att ta sig mellan bostad och arbete ofta är längre än resan med kollektivtrafiken, eftersom få bor och arbetar precis vid hållplatsen. Viljan och möjligheten att pendla varierar beroende på kön och utbildningsnivå. Högavlönade män är generellt mest benägna att pendla medan lågutbildade kvinnor gör det i minst utsträckning. Attityden till pendling skiljer sig mellan olika personer. I många yrken kan det vara svårt att pendla både kort och långt med kollektivtrafik beroende på arbetstider som inte kan kombineras med kollektivtrafikens tider. I vissa yrken finns det inte något ekonomiskt incitament att pendla långt.»kreativitet DEFINIERAS MED BEGREPP SOM ÖPPENHET, MÅNGFALD, ORIGINALITET, GEMENSKAP, MOTIVATION OCH LUST, GENEROSITET, TILLIT OCH TOLERANS, NYFIKENHET, EXPERIMENTLUSTA SAMT FRIHETSANDA«Nils-Erik Sahlin, filosof och professor i medicinsk etik En regional resvaneundersökning visar att cirka 60 procent av alla resor en vardag i kommunen (oavsett var personerna som rest bor), sker inom Kalmar stad (tätort). Drygt 60 procent av resorna som invånarna i Kalmar kommun gör, sker med bil. Detta är lägre än i de andra kommunerna runt Kalmarsund. Jämfört med befolkningen i regionen som helhet har befolkningen i Kalmar kommun körkort och tillgång till bil i något lägre utsträckning samtidigt som fler har tillgång till cykel och kort på kollektivtrafiken. Ålder, kön och socioekonomi påverkar inställning och innehav av exempelvis bil och skillnader mellan kommuner kan förklaras av demografiska skillnader. Men även de faktiska förutsättningarna att cykla och åka kollektivt till sina målpunkter spelar roll, dessa är ofta bättre i större städer. TVÅ TREDJEDELAR AV REGIONENS CIRKA ARBETSTILLFÄLLEN FINNS I KALMAR ELLER OSKARSHAMN Servicenivån, effektiviteten och komforten måste vara i takt med tidens krav och förväntningar om kollektivtrafiken ska kunna bli ett reellt alternativ till bilåkandet inom Kalmarsund. Statusen måste höjas rejält. LINDSDAL Stockholm E22 NORRA STADEN 40 Bättre kommunikationer är också avgörande för att kommunerna gränsande till Kalmar, Växjö, Karlskrona och Oskarshamn ska ha möjlighet att nå större utbildnings- och arbetsmarknader. Rimlig restid från de mindre kommunerna är en viktig del i deras arbete med att bli mer attraktiva bostadsorter. Därför satsar Kalmar län kraftigt på att utveckla och effektivisera linjenätet för regionalbussarna och att införa pendeltåg successivt från Järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona moderniseras så att driftsäkerheten höjs och restiden kortas. EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT REGIONEN SKA FÅ EN STÖRRE ARBETSMARKAD ÄR BÄTTRE KOLLEKTIVTRAFIK. PENDELTÅG MELLAN KALMAR OCH KARLSKRONA STARTAR ÅR INOM DE NÄRMSTA ÅREN KOMMER ÄVEN DESSA TÅG ATT STANNA I SMEDBY OCH TREKANTEN ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund Göteborg VÄSTRA STADEN rv25 Malmö/Köpenhamn Kalmar Airport SÖDRA STADEN INNERSTADEN Befintligt järnvägsspår Befintligt stationsläge Utredningsområde för triangelspår Utredningsområde för stationsläge Öland Reservat för triangelspår ska säkras innan utveckling av verksamheter kan ske i stråket mellan flyget och Hansa city

20 KALMARSUNDS RIKA NÄRINGSLIVSTRÄDS FEM HUVUDGRENAR Här beskrivs de branscher som särskilt sticker ut runt Kalmarsund. Dessa kompletterar övriga starka branscher som utbildning, handel samt vård och omsorg. Skolan i Kalmar kommun håller hög kvalitet och många mätbara värden är höga. ENERGIVERKSAMHETEN I OSKARSHAMN kräver specialkompetens och kunskapsutbyte på internationell nivå. LINNEUNIVERSITETET STÄRKER OCH UTVECKLAR NÄRINGSLIVET Linneuniversitetet höjer utbildningsnivån, utvecklar forskningsområden i samverkan med näringslivet, bidrar starkt till att göra regionen attraktiv för åldersgruppen samt stärker sjukvårdskvaliten genom att stegvis utveckla en fullständig läkarutbildning. JORDBRUKSBYGD OCH ÖKANDE LIVSMEDELSPRODUKTION med hög klassning på jordbruksmarken och stor djurhållning. BESÖKSNÄRING & TURISM Turism inom sol och bad, cykel, båt, kultur, natur och idrott allt detta går att utveckla inom Kalmarsund. Kalmar län är ett starkt turistlän med landets längsta kuststräcka med en outvecklad potential. Det har starka delområden men ingen gemensam marknadsföring. Kalmarsund är södra länet. Den norra delen utgörs i väster av ett sjörikt småbrutet landskap Astrid Lindgrens värd och i öster av Misterhults och Tjust skärgårdar. De är Sveriges minst exploaterade skärgårdsområden. Idrottsturismen är under stark utveckling. Det senaste är Ironman, en internationellt mycket uppmärksammad stortävling. Störst andel anställda inom handeln i regionen finns i Kalmar följt av Borgholm och Mörbylånga. Borgholm har en klart högre andel av arbetstillfällena inom hotell- och restaurangverksamhet än i de övriga kommunerna. TILLVERKNINGSINDUSTRI Andelen som arbetar inom tillverkningsindustrin är hög i Torsås, Mönsterås, Nybro och Oskarshamn. I Emmaboda finns ungefär vartannat arbete inom industrin. Den största koncentrationen av kunskapsintensiva företagstjänster och de branscher som klassas som kreativa finns i Kalmar. Här arbetar en klart högre andel med information och kommunikation samt offentlig förvaltning än i de övriga kommunerna. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund 41

21 MER KALMARSUND Kalmar regioncentra och tillväxtmotor Kalmar, med en aktningsvärd ålder av 800 år, har en särpräglad urban stadsmiljö med stort utbud inom handel, restauranger, nöjen och kultur. Men även länssjukhuset och Linneuniversitet, som på sikt kommer att få rätt till läkarutbildning, gör att Kalmar kan ta rollen fullt ut som regioncentra. Det vill säga fullt ut komplettera det lokala utbud som finns runt Kalmarsund, för att bli mer konkurrenskraftig mot andra regioner i Sverige. UTVECKLAD PENDLINGS- AXEL MELLAN EMMABODA OCH ÖLAND SOM BERÖR RUNT MÄNNISKOR Många människors rörlighet har ökat och flera bor exempelvis i en kommun men arbetar eller studerar i en annan och har fritidsintressen i en tredje. De flesta som arbetar i Kalmar kommun bor också här, men det kan finnas stora pendlingsrörelser inom kommunen, exempelvis från byar till staden. Fler pendlar till än från Kalmar kommun och framförallt från andra kommuner i länet. De största pendlingsflödena finns med grannkommunerna Mörbylånga och Nybro. Detta visar på Kalmars betydelse som centrum för arbetsmarknaden i regionen. Kalmar ingår i dag inte i samma lokala arbetsmarknadsregion som Karlskrona, Oskarshamn eller Växjö, eftersom pendlingsströmmarna är för få (se tabell). Inpendlingen är relativt jämn mellan män och kvinnor, medan det är betydligt fler män än kvinnor som pendlar ut. Kalmar har därmed stor betydelse som arbetsplats för kvinnor. Män pendlar oftare över en länsgräns än kvinnor, det gäller både för in- och utpendling till Kalmar kommun. Män har därmed en större arbetsmarknad än kvinnor ELEVER KOMMER FRÅN ANDRA KOMMUNER ÄN KALMAR Även ungdomar som går på gymnasiet kan pendla över kommungränser. Kalmarsunds Gymnasieförbund är ett kommunalförbund som sköter gymnasieutbildning åt medlemskommunerna Kalmar, Mörbylånga, Borgholm & Torsås. På Gymnasieförbundets kommunala gymnasieskolor i Kalmar kommun går drygt elever. Av dem kommer från Kalmar kommun medan kommer från andra kommuner (höstterminen 2010). INTRESSANTA PENDLINGSFLÖDEN FRÅN & TILL KALMAR 2009 KVINNOR KOMMUN IN UT TOTALT Mörbylånga Nybro Borgholm Mönsterås Torsås Emmaboda Oskarshamn Stockholm Karlskrona Växjö MÄN KOMMUN IN UT TOTALT Mörbylånga Nybro Mönsterås Borgholm Torsås Emmaboda Oskarshamn Karlskrona Växjö Stockholm Så här läser du figuren: Exempelvis reser kvinnor från Mörbylånga in till Kalmar och 421 ut från Kalmar till Mörbylånga. RESTID MELLAN KALMAR & NÄRLIGGANDE STATIONER Kalmar Växjö Kalmar Karlskrona Kalmar Oskarshamn 1:04 1:13 1:25 med buss 500 1:05 med snabbuss, övriga 1:22 eller 1:30 42 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

22 Linköping/ Norrköping Stockholm, Linköping, Norrköping Stångådalsbanan FUNKTIONELL ARBETSMARKNADSREGION MED KOLLEKTIVTRAFIK Ettårsperspektiv Tillväxtzonen i Kalmarsund är idag Nybro, Kalmar och Mörbylånga kommuner. Steg ett: Pendlingsaxel Nybro-Färjestaden som idag behöver stärkas och utvecklas. Steg två: Pendlingsaxeln Oskarshamn-Torsås (Karlskrona) Stockholm 2 tim 28 min (flyg) 4 tim 32 min (tåg) Nödvändigt inom en tioårsperiod Tillväxtzonen omfattar Kalmarsund. Pendlingsaxeln Växjö-Nybro-Kalmar-Färjestaden med en effektiv och snabb kollektivtrafik. Pendeltåg på Stångådalsbanan och Kust-tillkust-banan. Restiden för kollektivtrafiken ska bli mindre än en timme mellan Kalmar, Oskarshamn, Karlskrona respektive Växjö. Regionaltrafiken mellan Kalmar och Linköping ska ned till två och en halv timme. Oskarshamn Mönsterås 136 Göteborg Växjö Kust till Kust Borgholm 25 Nybro Malmö Kastrup Göteborg Stockholm 2 tim 50 min 3 tim 15 min 4 tim 4 tim 32 min Färjestaden Mörbylånga Torsås Malmö E22 restid till/från Kalmar * under 20 min Karlskrona min min över 60 min *avser resor med kollektivtrafik mellan centralstationen i Kalmar och motsvarande plats i angivna samhällen under "bästa pendlingstid" (vardagar samt ) Restider hämtade från resrobot ( september 2010

23 MER KALMARSUND ställningstagande Kalmarsundskommunerna tillsammans ska vara en aktiv part i Östersjöregionen och de samarbeten som finns för till exempel infrastruktur och miljö. VATTENFÖRSÖRJNING Vattenförsörjningsintresset ska ha högsta prioritet inom fastställda vattenskyddsområden. De intresseområden och de för regionen strategiskt viktiga områden som idag saknar skydd utreds i pågående arbete med vatten- och avloppsplan som ska utgöra tematiskt tillägg till översiktsplanen. Se vidare i ställningstaganden på sidan ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD GEMENSAM ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD Samverka med övriga kommuner i Kalmarsund för att skapa en arbetsmarknadsregion runt Kalmarsund och effektivare restider i alla huvudriktningar. Samverka för en gemensam bostadsmarknad, boendekvalitet och varierat utbud. BESÖKSNÄRING BESÖKSNÄRING SAMT BESÖKSMÅL SÅSOM HANDEL, IDROTT & KULTUR Samverka med övriga kommuner i Kalmarsund för att utveckla den gemensamma besöksnäringen, det gäller inte minst båtturismen. Samverka för att göra regionen mer tillgänglig, både att resa till och inom Kalmarsund. Underlätta att nå de regionala målpunkterna inom Kalmarsund. En utvecklad kollektivtrafik som sammanbinder besöksmålen effektivt är viktig. 44 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund

24 SE OCKSÅ ställningstaganden för Västra staden och Innerstaden som har beröring även för regionen. KOMMUNIKATIONER REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK & TÅG Verka för att kollektivtrafiken är effektiv och passar majoriteten av dem som arbets- eller studiependlar tidsmässigt. Mottot är»tänk spår, kör buss«. Verka för mindre än en timmes restid med kollektivtrafik till och från Oskarshamn, Växjö och Karlskrona (station till station). På lång sikt utreda en framtida kustjärnväg Kalmar Oskarshamn i särskild ordning i samarbete mellan kommunerna samt Trafikverket och Regionförbundet i Kalmar län. Verka för direkttåg mellan Kalmar och Växjö. Verka för tågstopp i Trekanten och Smedby för pendeltåg. Eventuellt även i Rockneby, Läckeby, Lindsdal, Hansa City och flygplatsen. Arbeta för en bättre förbindelse för godstrafiken mellan Mönsterås och Södra stambanan. Reservera mark för triangelspår mellan Kust till kust och Stångådalsbanan. Utreda kommunikationscentra och triangelspår i samverkan med Trafikverket, Länsstyrelsen och Regionförbundet för att stärka flygplatsens regionala funktion. Verka för en snabb järnvägsförbindelse med Stockholm/Mälardalen och med Linköping/Norrköping (Stångådalsbanan och Kust-till-kust-banan). Verka för förbättrad kapacitet på Södra Stambanan (Köpenhamn Stockholm). Verka för att snabbt komma ut på en eventuell höghastighetsbana. VÄG Verka för mötesfri väg på hela E22 och på riksväg 25 till Växjö. Verka för vägförbättringar för att snabbt nå E4 (Malmö Stockholm). Lyfta fram behovet av väginvesteringar på väg 136 på Öland och på riksväg 37/47. Stödja Nybros arbete med kombiterminal. FLYG OCH SJÖFART Utveckla Kalmar Öland Airport till sydöstra Sveriges nav för flygresor och en regionflygplats med internationella förbindelser. En riksintresseklassificering av flygplatsen håller på att tas fram. Öka samverkan med Oskarshamns och Karlskronas hamnar. Stödja Oskarshamns arbete med att behålla Gotlandstrafiken. ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN Mer Kalmarsund 45

25 KS 2012/0567 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN miljökonsekvensbeskrivning ANTAGANDEHANDLING

26 foto, fram- och baksida: Jonas Lindström MEDVERKANDE Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats av Wilark Konsult AB i samverkan med tjänstemän från översiktplanens projektorganisation. Layout har utförts av hultbergmartens. ÖVERSIKTSPLANENS PROJEKTORGANISATION Beställare Kommunstyrelsen Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott och Samhällsbyggnadsnämndens presidium Ledningsgrupp Kenneth Condrup (kommundirektör), Björn Strimfors (planeringschef), Per-Olof Johansson (samhällsbyggnadschef), Thomas Davidsson (näringslivschef), Louise Weidolf (förvaltningschef kultur och fritid), Ola Johansson (VD Kalmar kommunbolag AB), Annette Andersson (förvaltningschef service), Mattias Ask (Södermöre kommundelschef), Cecilia Frid (förvaltningschef social), Thomas Tryggvesson (förvaltningschef omsorg), Mats Linde (förvaltningschef barn och ungdom) Projektledare Eva-Lena Larsdotter (Kommunledningskontoret, Mark- och planeringsenheten) Referensgrupp Samhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca (plan/bygg/trafikchef), Björn Carlswärd (planchef), Ewa Jansson (miljöchef), Helen Nordin (landskapsarkitekt), Mikael Kalin (trafikplanerare), Ewa Juneborg (antikvarie). Kultur och fritidsförvaltningen: Björn Samuelsson (kulturutvecklare), Omsorgsförvaltningen: Thomas Johansson (avdelningschef kvalitet/ utveckling), Barn och ungdomsförvaltningen: Torbjörn Hansson (utredning/planering), Utvecklingsenheten: Ann-Sofie Lagerkrantz (utvecklingsledare social hållbarhet), Bo Lindholm (hållbar utveckling), Jane Wågsäter (klimatsamordnare), Kalmar Vatten AB: Ulf Ohlsson (utredningschef) Projektgrupp Arbetsgrupp: Staffan Lindholm (stadsarkitekt), Anna Ekman (planeringsarkitekt), Pär Hansson (planeringsarkitekt) och Johanna Andersson (samhällsplanerare). Resurspersoner: Susanne Eriksson (utredare), Christine Bergkvist Björklund (kommunikatör), Bo Ericsson (kommunekolog), Thomas Burén (naturvårdshandläggare), Kerstin Ahlberg (vattenfrågor), Marie Jönsson (energifrågor), Per Ålind (infrastruktur), Maria Eidrup (miljöfrågor), Elena Bäcklund (planeringsarkitekt), Tove Zetterholm (utredare), Malin Vikman (samhällsplanerare) och Sabina Bernhard (GIS-kartor) Konsulter: Ingegärd Widerström Wilark Konsult AB (konsekvensbeskrivning), hultbergmartens (layout). Andra personer har också bidragit med kunskap i olika delar.

27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...4 Miljöbedömning för att främja hållbar utveckling...4 Bedömning av rimliga alternativ till översiktsplanen...4 Avgränsning och innehåll SAMMANFATTNING ICKE TEKNISK...8 Miljömässiga konsekvenser...8 Sociala konsekvenser...9 Ekonomiska konsekvenser MILJÖKVALITETSNORMER...12 Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster...12 Miljökvalitetsnormer för utomhusluft...13 Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten...13 Omgivningsbuller, EU:s bullerdirektiv MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ MILJÖKVALITETSMÅLEN...15 Sammanfattning...15 Begränsad klimatpåverkan (miljömål 1)...15 Frisk luft (miljömål 2)...16 Bara naturlig försurning (miljömål 3)...16 Giftfri miljö (miljömål 4)...16 Skyddande ozonskikt (miljömål 5)...17 Säker strålmiljö (miljömål 6)...17 Ingen övergödning (miljömål 7)...17 Levande sjöar och vattendrag (miljömål 8)...17 Grundvatten av god kvalitet (miljömål 9)...18 Hav i balans samt levande kust & skärgård (miljömål 10)...18 Myllrande våtmarker (miljömål 11)...18 Levande skogar (miljömål 12)...18 Ett rikt odlingslandskap (miljömål 13)...19 God bebyggd miljö (miljömål 15)...19 Ett rikt växt- och djurliv (miljömål 16)...19 TEMA 1. VATTEN OCH KUSTMILJÖN...20 Sammanfattning, konsekvenser...20 Läget avrinningsområdesvis...22 Pågående arbete inom kommunen...28 TEMA 2. BIOLOGISK MÅNGFALD OCH GRÖNSTRUKTUR...30 Konsekvenser för arter och biotoper...30 Konsekvenser av förtätning...31 TEMA 3. JORDBRUK...32 Konsekvenser från ett resurshushållningsperspektiv...32 Konsekvenser för jordbruket av klimatförändringarna...33 TEMA 4. MILJÖ & HÄLSA RISKFAKTORER...34 Trafik och transporter...34 Olika transportsätt risker och konsekvenser...34 Vägtrafik...34 Tågtrafik...34 Flyg...35 Farligt gods...35 Miljöfarlig verksamhet risker och konsekvenser...35 Anläggningar och industrier med mera...35 Täkter...36 Djurhållning...36 Förorenade områden risker och konsekvenser...36 Elektromagnetiska fält & kraftledningar risker och konsekvenser...37 Radon...37 Ras och skredrisk...37 TEMA 5. KLIMAT OCH ENERGI...38 Klimatet...38 Havsnivåhöjning och översvämningskänsliga områden...38 Konsekvenser av havsvattenhöjningar i Kalmar...40 Energi...40 Konsekvenser av olika energianvändning...40 TEMA 6. KULTURMILJÖ...42 Konsekvenser av förändringar på Kvarnholmen...43 Konsekvenser av förändringar i byarna...43 Konsekvenser för Kulturmiljövårdens riksintressen...43 Konsekvenser av övriga planerade åtgärder och förändringar...44 TEMA 7. JÄMSTÄLLDHET & BARNPERSPEKTIV...46 Fyra delmål...46 Konsekvensbedömning...48 TEMA 8. FOLKHÄLSOMÅLEN...50 Sociala konsekvenser, trygghet och delaktighet...50 Konsekvenser för delaktighet och inflytande i samhället...52 Konsekvenser för fysisk aktivitet samt barn & ungas uppväxtvillkor...53 TEMA 9. BOENDE OCH NÄRINGSLIV...54 Konsekvenser av ett ökat bostadsbyggande...54 Konsekvenser för näringslivet...55 TEMA 10. INFRASTRUKTURER OCH ELEKTRONISK KOMMUNIKATION...56 Regional transportplan för Kalmar län...56 Strategiska framtida vägtrafik frågor i staden och dess konsekvenser...57 Konsekvenser, övriga kommunikationer och transportförslag...57 Järnvägar...58 Övrig kollektivtrafik...58 Kraftledningar...59 Elektronisk kommunikation

28 1. INLEDNING ÖP + MKB = SANT ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN miljökonsekvensbeskrivning Dokumenten Översiktsplan och Miljökonsekvensbeskrivning ska läsas parallellt och hänvisningar finns mellan dem MILJÖBEDÖMNING FÖR ATT FRÄMJA HÅLLBAR UTVECKLING BEDÖMNING AV RIMLIGA ALTERNATIV TILL ÖVERSIKTSPLANEN Syftet med miljöbedömningar av planer och program är att integrera miljöaspekter i samhällsplaneringen och därmed främja en hållbar utveckling. Miljöbedömningen ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande påverkan på miljön som planen kan leda till. Den ska även ange den sannolika utvecklingen för miljön om planen inte genomförs (nollalternativet). Bestämmelser om miljöbedömning av planer och program finns i 6 kap och 22 miljöbalken och i 4 8 om förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Översiktsplanen är strategisk och har relativt få konkreta förslag, därför måste också beskrivningen av konsekvenserna bli översiktliga. Mer konkreta utbyggnadsförslag har hittills behandlats i fördjupningar av översiktsplanen eller i planprogram, till exempel Kvarnholmen med omgivande vattenrum, Norrliden Strand, Planprogram för Skärgårdsstaden samt Program inför detaljplan för Fredriksskansområdet. Arbetet med miljöbedömningen har pågått parallellt med planen. Under samrådstiden våren 2011 hämtades synpunkter från myndigheter och medborgare, bland annat kom det fram att miljökonsekvensbeskrivningen behöver utvecklas till utställningen. Parallellt med arbetet av planen har kommunen haft samråd med länsstyrelsen om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n). SYFTET ÄR ATT INTEGRERA MILJÖASPEKTER I SAMHÄLLSPLANERINGEN SÅ ATT EN HÅLLBAR UTVECKLING FRÄMJAS En så kallad särskild sammanställning, SS, redovisas enligt enligt 6 kap 16 miljöbalken. Den är en beskrivning av hur miljöaspekter integrerats samt hur arbetet med MKB:n och samrådssynpunkter beaktats i planen. Denna särskilda sammanställning omfattar även skälen till att planen antagits i stället för alternativa förslag samt beskriver de åtgärder för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som planen kan ge upphov till. Den särskilda sammanställningen offentliggörs samtidigt som den antagna översiktsplanen. 4 Inledning En MKB ska alltid innehålla ett nollalternativ, ett huvudalternativ som jämförs mot nollalternativet samt ett annat rimligt alternativ till planförslaget med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd. NOLLALTERNATIVET Nollalternativet ska, enligt 6 kap 12 miljöbalken, beskriva miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Nollalternativet innebär i princip att allt rullar på som idag utan någon kommunal styrning i form av denna översiktsplan och inte heller någon vägledning för andra myndigheter vid beslutsfattande eller något medborgarinflytande. I nollalternativet ingår dock pågående åtgärder och förväntade miljöförbättrande arbeten som har betydelse för miljön i Kalmar kommun. Det kan handla om bland annat tillämpning av befintlig lagstiftning och insatser för att exempelvis nå de vattenanknutna miljökvalitetsmålen. Kommunen håller också på att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen i form av en Vatten- och avloppsplan (VA-plan). Vid ett antagande av den planen, förutsätts de åtgärder som pekas ut i VA-planen att genomföras även utan en ny översiktsplan. Däremot kommer det att saknas en överblick över andra miljöproblem, till exempel behovet av klimatanpassningsåtgärder. Detta kan leda till slumpvisa åtgärder utan en övergripande plan för vilka åtgärder som är mest angelägna och kostnadseffektiva. För byggandet av bostads- och verksamhetsområden innebär nollalternativet att enbart redan detaljplanelagda områden kommer att genomföras. De fördelar som kan förväntas, av dels en utbyggd kollektivtrafik lokalt genom bussar och förutsättningar för mer cykling, dels kommunalt regionalt genom järnvägstrafiken, kommer att utebli och då även förbättringarna för miljön.