Dagens pass. Lgr, Lpo??? Lgr 11 Läroplanens innehåll och struktur

Transkript

1 Dagens pass Lgr 11 Läroplanens innehåll och struktur Annika Mindedal Lgr 11 - struktur och innehåll, ca 70 inkl. bensträckare (i lokalen) 2. Kursplanen i svenska ämnesfilmen, 18 Mer om kursplaner på seminariet F-3: svenska 4-6: historia (so-ämne) Lgr, Lpo??? Samlade läroplaner Lgr 80 = Läroplan för grundskolan Lpo 94 = Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 = Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2 Nya reformer 2011 Nya reformer 2011 Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala (A-F från åk 6) 350 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper 4 mötesskolor Allmänheten Formuleringsarenan Läroplan för grundskolan, specialskolan och sameskolan Lärare från 1000 referensskolor 170 organisationer och myndigheter Läroplanen - tre delar 1. Skolans värdegrund och uppdrag Anger skolans uppdrag och de grundläggande värden och kunskaper som skolan ska förmedla. Ligger till grund för läroplanens andra del. 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen Anger övergripande mål och riktlinjer för verksamheten utifrån det som är reglerat i skolans värdegrund och uppdrag. Handlar till stor del om hur undervisningen ska genomföras. 3. Kursplaner med kunskapskrav Utgår från de övergripande mål som rör kunskaper i läroplanens andra del. Kursplanerna anger vilka ämnesspecifika kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i de olika ämnena. 2

3 Övergripande mål Tydligare mål Kursplan Läroplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning Tidigare krav Syftet: Bättre resultat Mer likvärdig skola 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Gäller även förskoleklass och fritidshem 3. Kursplaner Den samlade läroplanen Entreprenöriellt lärande 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Kursplaner Syfte Centralt innehåll Kursplaner Kunskapskrav Att utveckla och stimulera kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling Utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet, och samarbetsförmåga Samarbete med omvärlden, verklighetsanknutet, samverkan med arbetslivet 3

4 Den samlade läroplanen (del 1) Den samlade läroplanen (del 2) Entreprenörskap i skolans värdegrund och uppdrag En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap i övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Riktlinjer Läraren ska - stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan Den samlade läroplanen (del 3) Den samlade läroplanen (del 3) Entreprenörskap i syftet för ämnet slöjd Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt. Entreprenörskap i det centrala innehållet i slöjd åk Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. - Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter. 4

5 Diskutera med grannen Den samlade läroplanen Varför har entreprenörskap fått ökad betydelse i den senaste läroplanen? Vilken syn på elevens roll respektive lärarens roll framträder? 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg 3. Kursplaner Exempel på del 2 + del Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Kemi Hem- och konsumentkunskap Biologi Fysik Dokumentation av enkla undersökningar med Svenska, sva använda kunskaper Recept och i biologi instruktioner för använda att granska och fysikens hur de information, tabeller, kan begrepp, bilder modeller och enkla och skriftliga teorier för rapporter att beskriva kommunicera läsas och och ta följas ställning samt och i frågor vanliga förklara som ord fysikaliska formulera rör och hälsa, sig samband och kommunicera i naturen och i tal samhället och naturbruk och begrepp ekologisk för bakning hållbarhet och matlagning skrift Slöjd Musik Teknik analysera och värdera arbetsprocesser och analysera resultat och samtala med hjälp om av musikens slöjdspecifika uttryck begrepp i använda teknikområdets begrepp och olika sociala, kulturella och historiska uttrycksformer Religionskunskap sammanhang Bild Idrott och hälsa Matematik resonera och argumentera kring moraliska Ord och frågeställningar begrepp för och samtal om och Hem- värderingar och konsumentkunskap utifrån Idrott etiska och hälsa begrepp upplevelser och modeller av lek, hälsa, natur- och använda Samhällskunskap matematikens uttrycksformer för att utevistelser. Historia samtala uttrycka om, argumentera och värdera olika och redogöra ståndpunkter för i till exempel använda historiska begrepp för att frågeställningar, aktuella samhällsfrågor beräkningar och argumentera slutsatser utifrån fakta, analysera hur historisk kunskap ordnas, värderingar och olika perspektiv skapas och används Kursplan Del 3. Inklusive kunskapskrav Ex. svenska (A3) 5

6 Kursplanens uppbyggnad Kursplanens uppbyggnad - matematik Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Taluppfattning och tals användning Geometri Algebra Sannolikhet och statistik Samband och förändring Problemlösning Kursplanens uppbyggnad Motiv för ämnet i skolan Syfte Anger vad undervisningen ska syfta till Kunskapskrav Centralt innehåll Anger vad undervisningen ska behandla Kunskapskrav Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg 6

7 Kunskapskrav, betyg och IUP Betygsskalan Årskurs 3 Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 (ma, sv/sva, no, so) Årskurs 6-9 Betyg ges i slutet av varje termin. Betygsskala A-F (för varje ämne) Åk 6: alla ämnen utom moderna språk IUP årskurs 1-5 I de årskurser där betyg inte sätts, ska läraren vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) ge omdömen om elevens kunskapsutveckling och sammanfatta vilka insatser som behövs för att elevens ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt. A B C D E F , , Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. (-) Behörighetskrav till gymnasieskolan Kunskapskravens uppbyggnad Yrkesprogram engelska matematik svenska/svenska som andraspråk + minst 5 ämnen (vilka som helst) Högskoleförberedande program engelska matematik svenska/svenska som andraspråk + minst 9 ämnen (beroende på program) Möjlighet till dispens för engelska Utgår från de ämnesspecifika målen och det centrala innehållet Anger vad eleven visar eller gör I löpande text och i tabellform 7

8 Kunskapskravens uppbyggnad Konsekvent begreppsanvändning Analys Analys Analys Grundläggande Goda Mycket goda Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta Beskriver och kan exemplifiera Enkla resonemang Förklarar och visar på samband Utvecklade resonemang Förklarar, visar på samband och generaliserar Välutvecklade resonemang Jfr tidigare G - fakta Jfr tidigare VG - förståelse Jfr tidigare MVG - analys Betygsskalan A-E: fakta, förståelse och analys ingår på samtliga steg Exempel på begreppsanvändning - religionskunskap åk 9 Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva och ge exempel på centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Konsekvent Konsekvent begreppsanvändning begreppsanvändning - slöjd årskurs 6 - slöjd årskurs 6 På ett enkelt sätt På ett utvecklat sätt På ett välutvecklat och genomarbetat sätt Bidrar till att utveckla idéer På ett säkert och i huvudsak fungerande sätt Utvecklar idéer På ett säkert och ändamålsenligt sätt Utvecklar idéer och söker själv upp inspiration På ett säkert och ändamålsenligt sätt 8

9 Exempel på begreppsanvändning slöjd årskurs 6 Eleven kan på ett enkelt sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och bidrar då till att utveckla idéer med hjälp av tillgängligt inspirationsmaterial. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger till viss del underbyggda motiveringar till sina val. Dessutom kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt i arbetet med några hantverkstekniker. Eleven kan på ett utvecklat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och utvecklar då idéer med hjälp av tillgängligt inspirationsmaterial. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger relativt väl underbyggda motiveringar till sina val. Dessutom kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt i arbetet med några hantverkstekniker. Eleven kan på ett välutvecklat och genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och utvecklar då idéer med hjälp av tillgängligt inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger väl underbyggda motiveringar till sina val. Dessutom kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt i arbetet med några hantverkstekniker Kunskapskrav i svenska - årskurs 3, 6E och 9E 3 6E 9E Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Bedömning och betygssättning Vilket betyg? labore et dolore magna aliqua. labore et dolore magna aliqua. labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Bedömning Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. labore et dolore magna aliqua labore et dolore magna aliqua labore et dolore magna aliqua 9

10 Bedömning Bedömning och betygssättning och betygssättning labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. labore et dolore magna aliqua labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. labore et dolore magna aliqua Vilket betyg? labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. labore et dolore magna aliqua Nationella prov Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av måluppfyllelsen på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven ska ge läraren stöd vid bedömningen av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan dessutom användas för planering av den fortsatta undervisningen. Årskurs 3: ma, sv/sva Årskurs 6 och 9: eng, ma, sv/sva bi/fy/ke (no) och ge/hi/re/sh (so) frivilligt för åk 6 från Bensträckare några minuter Stödmaterial från Skolverket - transformering Konferenser för Huvudmän Rektorer Nyckelpersoner Stödmaterial Broschyr Skola i förändring Kommentarmaterial Sedan om stödmaterial, kursplanen i svenska Filmer Film om de samlade läroplanerna Ämnesfilmer Nya läroplaner Diskussionsunderlag Bedömningsstöd Föräldrastöd Allmänna råd Ett flertal olika kommer vartefter 10

11 Kommentarmaterial Bedömningsstöd Ex. svenska Hur läroplanen och kursplanen är uppbyggda Förändringar Kommentarer till kursplanen Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Övergripande material om bedömning Kartläggnings- och diagnosmaterial Prov och enskilda uppgifter med bedömningsanvisningar Filmer Diskussionsunderlag Från läroplan till bedömning - realisering De viktigaste skillnaderna Lpo 94 Lgr 11 Bedömning, betyg/iup, utvecklingssamtal Uppföljning, analys och dokumentation Lgr 11 Läroplan och kursplaner Genomförande - undervisning och lärande Planering Tydligare ansvar på skolan och lärarna. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. (s. 13) - tillägg Eleverna ska kunna dvs. kunskapskrav Inhämta och utveckla kunskaper Individuella utvecklingsplaner/betyg Fritidshemmens roll poängteras 11

12 Stöd för transformering och realisering Filmer om kursplanerna: 1FFD878 Se filmen om svenska Film om Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen: Vad krävs för att bli leg. lärare? Från 1 juli 2015 krävs legitimation för lärare och förskollärare för att självständigt få sätta betyg och för att kunna bli tillsvidareanställda. För att få undervisa krävs både legitimation och behörighet. - Utbildning 240 hp (4 år) F-3, Ansökan om lärarlegitimation till Skolverket Examensbevis samt 1500 kr i handläggningsavgift - Rätt till introduktionsperiod under ett läsår - arbeta med allt som normalt sett ingår i en tjänst. - stöd av mentor att med olika metoder planera och genomföra undervisning, utvecklingssamtal, bedömning och dokumentation. - träna förmågan att leda, bemöta elever och samverka med andra i rollen som lärare. Annika Mindedal Annika.mindedal@liu.se