Evenemangseffekter Handbolls-VM 2011

Transkript

1 Evenemangseffekter Handbolls-VM 2011 HUI Research på uppdrag av SHR Februari 2012

2 Primära och sekundära effekter Evenemang ger upphov till en rad effekter på kort och på lång sikt, såväl monetära som icke-monetära. Insikten om detta har skapat ett stort intresse för att mäta effekterna av evenemang. Traditionellt fokuserar evenemangsmätningarna nästan uteslutande på de primära effekterna - de sekundära effekterna lämnas outredda. När vi reflekterar över vilka effekter ett evenemang ger upphov till fokuserar vi därför generellt på de primära effekterna de effekter som är direkt sprungna ur evenemanget och som ofta till sin natur låter sig mätas i termer av kronor och ören i arrangörskommunen. De effekter som ett evenemang ger upphov till i ett vidare perspektiv är påvisbara, men ofta svåra att kvantifiera. I denna evenemangskartläggning ska vi fördjupa oss i de sekundära effekterna av Handbolls-VM Studien är baserad på djupintervjuer med nyckelpersoner, med olika erfarenheter och kompetensområden, som alla har en koppling till 2011 års upplaga av Handbolls-VM. 2

3 Evenemangseffekter Introduktion Evenemangshistorik Evenemangsfakta Primära effekter Turistandel Turistekonomisk omsättning Utläggstal Sekundära effekter Modell sekundära effekter HUI Research beräkningar Sysselsättningseffekter Djupintervjuer Fokusområde 3

4 Referenslista - djupintervjuer Namn Organisation/företag Befattning Karl Löfmark Region Skåne Utvecklare interregionala frågor Stefan Svensson Tourism in Skåne Affärsutvecklare, evenemang Christer Thelin Svenska Handbollförbundet VD Karin Mattsson Weijber Riksidrottsförbundet Ordförande Thomas Lindfors Hansen Event & Conference Ansvarig: Sport & Event Numera: Sportivity VD Frank Ström VM-bolaget Kommersiell chef för Handbolls-VM 2011 Karin Book Högskolan i Malmö Lektor i kulturella arv och kulturproduktion Åsa Borvén Göteborg & Co Projektledare 4

5 Historik och evenemangsfakta

6 Ursprung 1800-talet Handbolls-VM 2011 Evenemangsfakta Handboll anses som en av de äldsta sporterna i historien. Redan de gamla grekerna och även romarna ska ha spelat något som liknar dagens handboll. Modern handboll föddes i Danmark i slutet av 1800-talet. Sporten spreds till länder som Uruguay och Tyskland. Till en början var det en populär sport framför allt bland gymnaster och även fotbollsspelare som spelade handboll för att hålla igång mellan utomhussäsongerna. Världsmästerskap för herrar arrangerades för första gången 1938, damernas första Handbolls-VM gick av stapeln Det första VM-slutspelet inomhus i fullformat för herrar anordnades i Sverige 1954 med värdlandet som vinnare. Sedan dess har Frankrike, Sverige och Rumänien vunnit flest VM-titlar på herrsidan, fyra gånger vardera. På damsidan är det Sovjetunionen och Ryssland som har vunnit Handbolls-VM flest gånger. Sverige arrangerade sitt fjärde VM för herrar Det 22:a världsmästerskapet i sportens historia. 6

7 Evenemangsfakta 7 man på plan Handboll spelas idag i 7-mannalag. 1 målvakt och 6 utespelare. Totalt får ett lag bestå av 14 spelare, avbytare inkluderat. Planen är 40 meter lång och 20 meter bred. 2 x 30 minuter En handbollsmatch för vuxna pågår i 2 gånger 30 minuter. Det lag som gör flest mål vinner. Målet är 3 meter brett och 2 meter högt. Vartannat år Numera spelas världsmästerskap i handboll vartannat år. Det land som vinner direktkvalificeras till nästföljande VM. Sverige kom fyra 2011 Frankrike slog Danmark i en gastkramande finalmatch som i förlängningen avgjordes med 37 mål mot 35. Sverige förlorade i semifinalen mot Spanien och slutade på en fjärdeplats. 7

8 Evenemangsfakta I handbolls-vm 2011 tävlade lag från 24 länder Hela evenemanget inbegrep 98 matcher Biljettintäkterna omsatte 85 miljoner kr sålda biljetter Handbolls-VM kunde ses av 2 miljarder TV-tittare i 162 länder januari 2011 Evenemangets arrangörsstäder var: Malmö Lund Kristianstad Göteborg Skövde Jönköping Linköping Norrköping I dansk media fick Handbolls-VM och Malmö Arena ett mycket stort genomslag. Simon Bastiansen, affärschef på sponsorförmedlaren Promovator i Köpenhamn, sade i en intervju med nyhetstjänsten Rapidus att: värdet av publiciteten för varumärket Malmö Arena landar på ett tvåsiffrigt miljonbelopp.* *Källa: 8

9 Primära effekter

10 Primära effekter Turistandel unika turistbesökare publik 67% Turistandel 29% Exportandel Handbolls-VM Vasalopps veckan 2011 Utläggstal 805 kr per person och dygn - Störst konsumtion inom restaurang och café Turistekonomisk omsättning Generell omsättning: 258 milj. SEK (samtliga turister) Specifik omsättning: 241 milj. SEK (turister med handbolls-vm som primärt skäl för vistelsen) Sysselsättningseffekter 121 årsverken 10

11 Sekundära effekter

12 Modell sekundära effekter I detta avsnitt ska vi fördjupa oss i de sekundära effekterna av Handbolls-VM De effekter som kartlagts inom ramarna för studien är baserade på djupintervjuer med nyckelpersoner med olika erfarenheter av och kopplingar till idrottsevenemanget. Sekundära effekter är till sin natur svåra att mäta och kvantifiera både ur ett ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. Effekterna uppstår i praktiken som en följd av andra effekter och verkar ofta i flera led. Den modell som utgör grundstommen i kartläggningen av Handbolls VM:s sekundära effekter tar därför sin utgångspunkt från principen om orsak och verkan, där Handbolls-VM 2011 som fenomen utgör själva grundförutsättningen. Att sekundära effekter inte uppstår ur tomma intet eller synliggörs som blixtar i mörkret är mycket tydligt i fallet Handbolls-VM I direkt anslutning till idrottsevenemanget har tre direkta effekter kunnat påvisas som var för sig och i samverkan med varandra katalyserar kluster av sekundära effekter; I. Deltagares och åskådares närvaro och konsumtion II. Publicitet (både av Handbolls-VM och Sverige som arrangörsnation) III. Lokalt och regionalt samarbete kring VM-projektet 12

13 Utveckling Sekundära effekter Lokalt och regionalt samarbete kring VM-projektet Handbolls -VM 2011 Primära effekter Folkfesten Deltagande & konsumtion Publicitet Ökad kännedom om handbollen och arrangörsdestinationen 13

14 Modell sekundära effekter Den modell som presenterades på föregående sida illustrerar de direkta effekterna av Handbolls-VM 2011 samt tre kluster av sekundära effekter. Modellens pilar åskådliggör det faktum att det inte råder vattentäta skott mellan de sekundära effekterna. I själva verket är effekterna i hög utsträckning beroende av varandra och växelverkar sinsemellan. Modellen åskådliggör kluster av sekundära effekter som är sprungna ur tre direkta effekter av evenemanget. Vi kommer att behandla varje kluster av sekundära effekter separat utifrån principen om orsak och verkan för att se hur effekterna sprider sig som ringar på vattnet från fenomenet Handbolls-VM I avsnittets avslutande del adderas ytterligare en dimension till modellen - mottagarperspektivet. Där redovisas i punktform en sammanfattning över vilka effekter som Handbolls-VM 2011 skapar på tre olika nivåer: I samhället För branschen (företag, föreningar och organisationer) För människan 14

15 Sekundära effekter Evenemangs-CV Nya allianser Nya samverkansområden Professionalism Ökad samverkan Ökad kunskap Infrastruktur Sponsringsoptimering Bättre elit- och breddverksamhet Direkt samverkan kring Handbolls-VM Offentliga satsningar Företagsutveckling Föreningsutveckling Utveckling 15

16 Utveckling Från arrangörshåll påbörjades arbetet med att arrangera Handbolls-VM redan i samband med att man fick klartecken på att man skulle stå som värd för evenemanget. Två år före invigningen hade Handbolls-VM 2011 en levande hemsida och från VM-bolagets sida menar man att framförhållningen och planeringen av evenemanget var en förutsättning för att evenemanget skulle bli lyckat. Att arrangera ett VM ställer stora krav på förberedelser och samverkan, flera aktörer emellan. Vi ska i detta avsnitt fördjupa oss i följdverkningarna av den samverkan som uppstod kring VM-projektet. Direkt samverkan kring Handbolls-VM Den kanske viktigaste och mest långvariga sekundära effekten av Handbolls-VM 2011 är fördjupade kunskaper om hur man planerar och driver storskaliga projekt. Karin Book, Högskolan i Malmö Att värva och genomföra ett Handbolls-VM på åtta olika platser i Sverige kräver samverkan såväl över kommungränser som mellan olika aktörer, både offentliga och privata. De aktörer som har medverkat till Handbolls- VM:s genomförande har förskansat sig kunskap som kan komma till nytta i andra sammanhang som exempelvis i samverkansformer mellan kommuner och näringsliv. Kunskaper kring hur nätverken fungerar är en viktig sekundär effekt av Handbolls-VM som vi kan använda och tillvarata i många andra sammanhang. Karin Book, Högskolan i Malmö 16

17 Utveckling Den strukturkunskap som skapats hos de involverade aktörerna kan också tillvaratas i arbetet med att värva, arrangera och samverka kring andra stora evenemang. Den kunskap som Handbolls-VM skänkte kan därför på sikt även bidra till ett stärkt evenemangs-cv. Som kuriosa kan nämnas att Malmö, i kölvattnet av bl.a. Handbolls-VM, flyttade fram sina positioner på den nationella evenemangsrankingen genom att gå från en tredjeplacering till en andraplacering. Störst effekt kan man emellertid, enligt de intervjuade, se hos de mindre arrangörsdestinationerna där de operativa erfarenheterna av och kunskaperna kring att arrangera stora evenemang inte är lika stora som i Malmö och Göteborg. Handbolls-VM har lett till ett förändrat tillvägagångssätt, aktörerna har flyttat fram positionerna. Karl Löfmark, Region Skåne Som samverkansprojekt har Handbolls-VM ett symbolvärde. Värvningen av Handbolls-VM var första gången som de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetade i ett konkret projekt. Handbolls-VM 2011 har därmed, ur ett sekundärt perspektiv, skapat nya allianser. Handbolls-VM är en del av en medveten strategi där målet är att värva flera internationella handbollsevenemang till Sverige, EM 2016 (damer) och VM 2018 (herrar). I denna värvningsprocess samarbetar Stockholm, Göteborg och Malmö. Handbolls-VM 2011 var starten för detta samarbete. Offentliga satsningar Många av de satsningar som krävdes för att få arrangera Handbolls-VM var redan gjorda i förväg, annars hade man aldrig fått arrangera evenemanget. Ur ett infrastrukturellt perspektiv är Handbolls-VM:s inverkan därför inte jättestor. Handbolls-VM gav emellertid upphov till några offentliga infrastruktursatsningar och påskyndade färdigställandet av vissa redan planerade satsningar. 17

18 Utveckling Mycket tack vare Handbolls-VM, och det behov av goda transportmöjligheter som därigenom skapades, stod Citytunneln i Malmö klar en månad tidigare än man först planerat. Handbolls-VM påskyndade bygget av Citytunneln. Stefan Svensson, Tourism in Skåne I Lund fungerade dessutom Handbolls-VM som en drivkraft till att förbättra parkeringsmöjligheterna utanför Färs & Frosta Sparbank Arena. Handbolls-VM 2011 var också ett argument till att skynda på bygget av Kristianstad Arena. Företagsutveckling Många företag ser sponsring som ett effektivt sätt att synliggöra sitt varumärke och den effekt som uppstår vid sponsring är en direkt effekt av Handbolls-VM. Ur ett sekundärt perspektiv gav Handbolls-VM sponsorerna kunskaper och erfarenheter kring hur utkomsten av sponsringsarbete i stor skala kan optimeras. Handbolls-VM 2011 utgjorde ett tillfälle att på bred front utveckla sponsringsarbetet. Idrottsevenemang i Handbolls-VMs omfattning duggar inte tätt vilket medförde att vi och andra sponsorer fick en värdefull möjlighet att operativt testa och utveckla vårt arbete. Thomas Lindfors, Sportivity (fd. Hansen Event & Conference) I samband med Handbolls-VM 2011 gjordes en del satsningar på att skapa nätverk mellan företag med varierande intressen. Invest in Skåne bjöd in bl.a. tyska och franska företag till seminarium i samband med matchdagar. Det går inte att påvisa några sekundära effekter i form av investeringar eller liknande till följd av detta, men nya kontaktytor företag emellan skapades. De samarbeten och kontaktytor som skapades under Handbolls-VM 2011 kan sannolikt nyttjas och användas vidare i andra sammanhang. 18

19 Utveckling För svensk handboll innebar evenemanget samarbeten med nya företag, vilket sannolikt bådar gott för utsikterna att sluta förnyade samarbeten i framtiden. Frank Ström, VM-Bolaget Handbolls-VM gav oss viktiga lärdomar för framtiden om hur man kan tillvarata och kommunicera ut de affärsmöjligheter som ett stort internationell idrottsevenemang erbjuder. Karl Löfmark, Region Skåne Föreningsutveckling Handbolls-VM 2011 genererade en vinst på 21 miljoner kronor till Svenska Handbollförbundet*. En del satsades på landslagsverksamhet, men en del av vinsten ska även investeras i projekt som kan utveckla sportens framtid och säkra återväxten. På sikt kommer detta att leda till bättre bredd- och elitverksamhet. * Källa: 19

20 Sekundära effekter Återbesökande? AG København Ökad attraktionskraft? Värdskap Förbrödring mellan svenskar och danskar Kollektivt minne Herr EM-2016 Dam XM 2018 Stolthet Gemenskap Evenemangs- CV Lättheten att ta sig över bron Miljöeffekter? Folkfesten 20

21 Folkfesten Flera av de som jobbade med att arrangera Handbolls-VM menar att en av de största käpphästarna i arrangörsarbetet var att göra Handbolls-VM till en folkfest. Såhär i efterhand kan vi alla glädjande konstatera att så också blev fallet. Den positiva stämning och den folkfest som så många aktörer vittnat om tog sig tydliga uttryck på läktarna. Från både Svenska Handbollförbundets och VM-organisationens sida konstaterar man att konkurrensen mellan länderna kunde ha varit betydligt mer påtaglig. Istället blev VM-festen ett evenemang som man kunde besöka med familjen, utan att känna oro för bråk och stök. Den publikutvärdering som Sponsor Insight gjorde i anslutning till evenemanget understryker bilden av att publiken uppskattade Handbolls-VM 2011 och upplevde evenemanget som en folkfest genom att den nöjdhetsgrad som uppmättes, i evenemangssammanhang, var ovanligt hög. Med gemensamma krafter och draghjälp från arrangörsstäderna lyckades man dessutom i hög utsträckning sprida folkfesten ut från arenorna till städernas gator. I detta avsnitt ska vi fördjupa oss i de sekundära effekter som folkfesten Handbolls-VM gav upphov till. Stolthet och gemenskap En gemensam bild från de aktörer som arrangerade evenemanget var att den folkfest som skapades under Handbolls-VM 2011 gav sekundära effekter i form av en känsla av stolthet och gemenskap hos lokalbefolkningen i arrangörsstäderna. Karin Mattsson Weijber på Riksidrottsförbundet, uttryckte kärnan i aktörernas gemensamma uppfattning genom att konstatera att: Lokalbefolkningen fick en känsla av att världen kom till dem och de fick något gemensamt och positivt att enas kring och prata om. Karin Mattsson Weijber, Riksidrottsförbundet På samma tema menade Karin Book, lektor i kulturella arv och kulturproduktion vid Högskolan i Malmö, att stora idrottsevenemang kan skapa en sekundäreffekt i form av ett kollektivt minne bland de som delar upplevelsen av evenemanget. 21

22 Folkfesten Värdskap Den folkfest som skapades under Handbolls-VM 2011 adderar till bilden av Sverige som god värdnation för stora internationella idrottsevenemang. Begreppet värdskap handlar inte bara om glädje och folkfest, utan också i hög utsträckning om en stolthet hos lokalbefolkningen för den egna regionen. Den stolthet som lokalbefolkningen i arrangörsstäderna kände under Handbolls-VM skapar på så vis förutsättningar för att bilden av Sverige som värdnation ska stärkas. Ur ett evenemangs- och turismperspektiv handlar begreppet värdskap också om det goda bemötandet av de som besöker evenemanget. Den höga nöjdhetsgrad som uppmättes bland publiken på Handbolls-VM utgör därför också en viktig komponent i bilden av det goda värdskapet av evenemanget. Ett gott och utvecklat värdskap ger i sin tur även förutsättningar för en ökad attraktionskraft, något som gynnar såväl bofasta som besökare. Attraktionskraft och återbesökande Stora internationella idrottsevenemang av typen Handbolls-VM 2011 medför direkta effekter i form av en ökad tillströmning av utländska besökare, i form av både deltagare och åskådare. När det gäller Handbolls-VM märktes kanske tydligast danskarnas närvaro, men även andra nationer var tydligt representerade på läktarna och spelplanerna. För det stora flertalet av de utländska VM-besökarna utgjorde Handbolls-VM 2011 den huvudsakliga reseanledningen till Sverige*. För den enskilda besökaren kan därför ett VM fungera som en dörröppnare och bidra till att man för första gången väljer att besöka ett land eller en region. * Hela 93 procent av de tillresta besökarna hade Handbolls-VM 2011 som primär reseanledning. Andelen utländska besökare på evenemanget var 29 procent, en majoritet av dessa var danskar (HUI Research 2011). 22

23 Folkfesten För de utländska besökare som fick en positiv upplevelse av Handbolls-VM och Sverige som värdnation ökar naturligtvis chanserna för att man ska betrakta Sverige som ett attraktivt resmål även i framtiden. Enligt samma logik ökar också utsikterna för att man, som nöjd besökare, ska agera i egenskap av god ambassadör och därigenom indirekt verka för nya besök i värdlandet. Det är mycket svårt att belägga, och än svårare att kvantifiera, ett ökat återbesökande som en sekundär effekt av Handbolls-VM. Generellt kan dock konstateras att upptäckandet av en destination fungerar som en motor för återbesökande. Hur starkt pådrivande denna motor är i kölvattnet av Handbolls-VM är omöjligt att fastställa. Handbolls-VM är ett internationellt evenemang med besökare från flera länder. Många, framförallt danskar, väljer sannolikt att resa tillbaka till Sverige i andra sammanhang. Detta är en effekt som träder in på längre sikt och som är svår att belägga och direkt relatera till Handbolls-VM. Stefan Svensson, Tourism in Skåne Förbrödring mellan svenskar och danskar Danskarna intog på ett tydligt sätt Malmö Arena under Handbolls-VM Hela av de VMbesökarna var danskar. Karin Mårtensson, VD Malmö Arena, menade i en intervju för sajten Öresundsbron att responsen från danskarna hade varit fantastisk*. Flera aktörer som på olika sätt var engagerade i Handbolls-VM framhöll att en viktig sekundär effekt av evenemanget var den förbrödring som uppstod mellan de danska och svenska fansen. Som kuriosa kan nämnas att när Sverige och Danmark möttes i gruppfinalen var Malmö Arena inte röd och gul utan röd-gul. Anhängarna från de båda lagen integrerades på ett sätt som är ovanligt för motståndarlag under idrottsevenemang och det är sannolikt att detta har skapat en känsla av gemenskap och samhörighet de båda länderna emellan. *Källa: 23

24 Folkfesten Danmark och Sverige förenades tack vare Handbolls-VM. Stefan Svensson, Tourism in Skåne Danskarna kom hit och gjorde festen i Malmö. Karl Löfmark, Region Skåne Evenemangs-CV Från VM-organisationens sida menar man att folkfesten på Handbolls-VM bidrar till att man i efterhand ser evenemanget som lyckat. Man tror också att den folkfest som skapades kan ha stärkt Sveriges evenamangs- CV. I förlängningen hoppas man att det ljusa minnet av Handbolls-VM 2011 ska leda till förbättrade utsikter för att få arrangera Handbolls-EM 2016 (damer) och Handbolls-VM 2018 (herrar). Vi ser tillbaka på Handbolls-VM som ett lyckosamt evenemang och chanserna för att vi ska få hit andra stora evenemang har tack vare Handbolls-VM 2011 ökat. Frank Ström, VM-bolaget 24

25 Folkfesten Lättheten att ta sig över bron Den samlade bilden bland de som upplevde och arbetade med evenemanget var att många danskar i och med Handbolls-VM upptäckte lättheten att via bron ta sig över sundet till Sverige. Danskarna upptäckte, mycket tack vare Handbolls-VM, att det bara är en hållplats mellan Köpenhamn och Malmö och att man bara är en timma bort från Kristianstad. Stefan Svensson, Tourism in Skåne. Ur Malmö Arenans perspektiv upplevdes Handbolls-VM 2011 och framförallt kanske de många danska besökarna som mycket positivt. I anslutning till att evenemanget avslutats konstaterade Malmö Arena att tillströmningen av danska arenabesökare hade gett mersmak. Känslan av att danskarna, i och med handbolls- VM 2011, hade fått en ny hemmaarena i form av Malmö Arena öppnade för diskussioner kring möjligheterna att arrangera AG Københavns matcher i Champions League. Det faktum att man öppnade dörren för dessa typer av diskussioner är i sig en viktig sekundäreffekt av evenemanget. 25

26 Folkfesten Miljöeffekter Vi har kunnat konstatera att den tillströmning av besökare, nationella såväl som internationella, till arrangörsstäderna skapade en folkfest som sannolikt har genererat en rad positiva sekundäreffekter, om än svåra att kvantifiera. Ur ett miljöperspektiv skulle möjligen tillströmningen av besökare till de åtta VM-städerna kunna betraktas som en negativ sekundär effekt av Handbolls-VM. Karin Book konstaterade att fokus i mångt och mycket vilar på att locka till sig stora evenemang och att alltför lite fokus vilar på att utreda miljöpåverkan av evenemang av typen Handbolls-VM. Turism innebär ett ökat inflöde av pengar, men kan samtidigt vara en miljömässig belastning. Karin Book, Högskolan i Malmö 26

27 Sekundära effekter Återväxt En fot in i arbetslivet Strategisk destinationsutveckling Fler utövare Ny publik på livematcher Fler volontärer Fokus på destinationsfrågor Nya besökare? Ökat intresse för sporten Handbollskaravanen Ökat intresse för arrangörsdestinationen Sverige och arrangörskommunerna Ökad kännedom om handboll och arrangörsdestinationen 27

28 Ökad kännedom om handboll och arrangörsdestinationen Handbolls-VM 2011 fick ett stort medialt genomslag med över 2 miljarder TV-tittare i 162 länder. Evenemanget gav exponering till handbollen som idrott, Sverige som värdnation samt de åtta arrangörsdestinationerna. I detta avsnitt skall vi utreda vilka sekundära effekter som uppstår till följd av den ökade kännedomen om sporten och arrangörsdestinationerna. Ökat intresse för sporten Stora idrottsevenemang är ett sätt att marknadsföra en idrott och tillfälligt kan idrottsintresset hos gemene man öka. En undersökning bland publiken på Handbolls-VM visade att 30 procent av åskådarna i Malmö och Göteborg aldrig tidigare hade sett internationell handboll live. Evenemanget lockade därmed en helt ny målgrupp till arenorna. Handbolls-VM gjorde att den breda massan fick upp ögonen för sporten. Frank Ström, VM-bolaget Enligt en undersökning som Svenska Handbollförbundet och företaget Sponsor Insight gjort är intresset för handboll mycket stort i Sverige, framförallt i södra och västra Sverige. Ur ett popularitets- och intresseperspektiv hamnar handbollen på tredje plats efter ishockey och fotboll*. År 2011 genomförde Sponsor Insigt en undersökning som visade att intresset för handboll har ökat med 30 procent det senaste året var 2,2 miljoner svenskar intresserade av handboll, 2010 var motsvarande siffra 1,7 miljoner**. Mot bakgrund av att Sverige stod som värdnation för Handbolls-VM 2011 är det inte orimligt att anta att evenemanget har haft en inverkan på det stärkta intresset för handboll som sport. * Källa: **Källa: 28

29 Ökad kännedom om handboll och arrangörsdestinationen Den 6-8 april 2012 är det OS-kval i Göteborg. Inför detta kval har man förhoppningar om höga besökssiffror, delvis genom att attrahera de besökare som fick upp ögonen för live-handboll redan under Handbolls-VM 2011 och som vill återuppleva stämningen från I reklamen för OS-kvalet refereras till stämningen i Scandinavium och läsaren får frågan om han/hon inte skulle vilja uppleva denna stämning igen*. Ny handbollsfest mitt i Göteborg! Minns du stämningen i Scandinavium under VM? Nu har du chansen att uppleva den igen! Internationella idrottsevenemang kan via sin exponering attrahera ny publik både i TV-soffan och på arenorna. På sikt kan effekten bli ett ökat intresse för sporten inte bara i form av nya målgrupper bland åskådare utan även fler utövare. De intervjuade aktörerna menar att mediebevakningen av Handbolls-VM 2011 medförde sekundära effekter i form av en återväxt inom svensk handboll såväl som ett ökat intresse för sporten. * Källa: 29

30 Ökad kännedom om handboll och arrangörsdestinationen För att öka intresset bland unga för att spela handboll genomfördes Lilla-VM i Handboll inför Handbolls-VM Målgruppen var barn i årskurs 2-5 och som arrangörer till evenemanget stod Malmö Stad och Malmös handbollsklubbar. Svenska Handbollförbundet startade projektet Handbollskaravanen för att öka intresset för handboll inför Handbolls-VM Syftet med projektet var att via en PR/rekryteringskampanj hjälpa föreningarna ute i distriktet att nå nya barn och ungdomar. Hitintills har barn i åldern 7-10 år fått besök av Handbollskaravanen. Handbollskaravanen kan ses som en sekundär effekt av Handbolls-VM - en effekt som uppstod redan innan evenemanget genomfördes. Flera av de intervjuade aktörerna med anknytning till Skåne säger att de från flera håll har fått uppgifter om att handbollsintresset ökade i Skåne, i samband med och strax efter det att Handbolls-VM 2011 avslutades. Storleken på denna effekt är omöjlig att kvantifiera och det kanske är än svårare att isolera effekterna till just Handbolls-VM. Återväxten och det ökade intresset för handbollen betyder mycket för de enskilda idrottsklubbarna ute i landet och deras möjligheter att bedriva verksamhet. Man skall inte underskatta stora idrottsevenemangs förmåga att inspirera barn och ungdomar. Karin Matsson Weijber, Riksidrottsförbundet 30

31 Ökad kännedom om handboll och arrangörsdestinationen Ideellt arbete spelar en viktig roll inom idrottsrörelsen. Volontärer är ofta en förutsättning för genomförande av såväl mindre lokala evenemang som av stora internationella idrottsevenemang. Ett ökat intresse för en sport kan medföra att fler vill engagera sig som volontärer. Detta gäller bl.a. för Göteborg där det inom handbollen redan tidigare funnits en volontärskultur. I och med Handbolls-VM har denna vuxit sig än starkare. Inför framtida handbollsevenemang är det en trygghet för arrangörsdestinationen Göteborg att veta att de har en stor grupp volontärer som stöd vid genomförandet. Många ungdomar får sin första arbetslivserfarenhet från volontärsarbete. Denna erfarenhet har de sedan med sig in i sitt framtida arbetsliv. Ökat intresse arrangörsdestinationen (Sverige och arrangörskommunerna) Den generella uppfattningen av ett idrottsevenemang av Handbolls-VM:s storlek är att det stärker en destinations attraktivitet, i vilken omfattning och med vilken tidshorisont är svårare att uttala sig om. För större destinationer som Malmö och Göteborg är Handbolls-VM ett evenemang som tillsammans med andra bidrar till och stärker attraktionskraften. På sikt kan detta leda till fler besökare. Det är dock viktigt att poängtera att Handbolls-VM som enskilt evenemang inte ger upphov till denna effekt, utan det sker i så fall i samverkan med det övriga utbudet på destinationen. För Malmö och Göteborg passar Handbolls-VM väl in i den framtida visionen av respektive stad som evenemangsdestination. Genomförandet av Handbolls-VM 2011 och U21-EM 2009 tillsammans med investeringar i arenor gav Malmö år 2011 en andraplats i den kommunranking av idrottskommuner som tidningen Sport & Affärer årligen genomför. Året dessförinnan låg Malmö på plats tre men 2011 gick Malmö om Göteborg (Stockholm rankas som den främsta evenemangskommunen). Detta ses givetvis som ett kvitto på att de senaste årens satsningar har burit frukt. 31

32 Ökad kännedom om handboll och arrangörsdestinationen Större idrottsevenemang sätter fokus på destinationsfrågor såsom tillgänglighet, infrastrukturinvesteringar i form av arenor och hotell samt övrigt utbud på destinationen - de delar som tillsammans bygger en attraktiv destination. Ett handbolls-vm för upp dessa frågor på agendan och med evenemanget som utgångspunkt kan man på ett konkret sätt diskutera vad som krävs av en destination för att kunna arrangera ett SM, EM eller VM. I sin tur skapar detta förutsättningar för ett mer strategiskt arbete med att utveckla destinationer. 32

33 Sekundära effekter på olika nivåer Samhälle Motor för samverkan mellan olika aktörer Stärkt evenemangs-cv Fokus på destinationsfrågor Påskyndade infrastrukturella satsningar Handbolls-VM 2011 Bransch Optimering av sponsorskap Kontakt- och relationsskapande Ökat intresse för handboll Bättre förutsättningar för elit och breddverksamhet inom svensk handboll Människa Stolthet Gemenskap Kollektivt minne Förbrödring mellan danskar och svenskar 33