Vindkraftprojekt Stigared

Transkript

1 [ utgåva 2] Vindkraftprojekt Stigared Samrådsunderlag Millcreek Wind i Stigared AB utreder möjligheten att uppföra cirka 9 vindkraftverk i Ulricehamns kommun i Västra Götalands län.

2 Innehållsförteckning samrådsunderlag 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING VERKSAMHETSBESKRIVNING Avgränsningar Förutsättningar Vindkraftverken Byggnader Vägar/Infrastruktur Elnätsanslutning Markanspråk/Massor Transporter Vindmätning Service och underhåll 15 5 OMRÅDESBESKRIVNING Planförhållande Förutsättningar för vindkraft Landskapet Mark och hydrologi Naturmiljö Skyddad natur Hänsynskrävande områden Fauna Kulturmiljö Areella näringar Friluftsliv och turism Motstående intressen Närboende 24 6 ALTERNATIV UTFORMNING OCH LOKALISERING Nollalternativ 24 7 MILJÖPÅVERKAN Landskapsbild Mark och hydrologi Naturmiljö Fauna Kulturmiljö Areella näringar Friluftsliv och turism Ljud Skuggor Kemikalier och avfall Risker Avveckling av verksamheten 28 8 TIDSPLAN REFERENSER

3 Samrådsunderlag Syftet med samrådsunderlaget är att det ska fungera som underlagsmaterial för samråd med myndigheter, företag, föreningar, organisationer, särskilt berörda och allmänhet. Samrådsunderlaget har sammanställts av en arbetsgrupp Vindvision Norr AB: Elisabet Persson, Magnus Mikaelsson och Richard Söderlund, Arctan AB. 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Millcreek Wind i Stigared AB Adress Öneslingan 11, Frösön Kontaktperson: Elisabet Persson E-post: lisa.persson@vindvision.se Telefon: Kommun: Ulricehamns kommun Län: Västra Götalands län Verksamhetskod (SNI-kod): B Vindvision Norr AB Vindvision Norr AB bildades 2007 och är ett privatägt bolag med huvudkontor i Östersund. Ägaren av bolaget har sedan 1988 byggt upp en gedigen kompetens inom vindkraft och tillståndsfrågor. Vindvision agerar normalt som projektör/arrendator i egen regi eller som renodlad konsult, men är dessutom också partner i lokala ägarkonstellationer. Bolaget är även en långsiktig delägare med ett övergripande drift- och underhållsansvar när verken är på plats. TeraVind AB TeraVind bildades 2011 och är ett leverantörsoberoende bolag som utvecklar goda idéer om intressanta vindkraftprojekt till färdiga vindparker i Sverige. TeraVinds erfarna personal har, genom verksamhet i andra bolag, varit projektansvariga för utveckling av många färdiga tillstånd och byggnation av färdiga vindkraftverk. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt delägande av vindkraft och att tidigt kontakta markägare och andra berörda för att få ett nära samarbete till stånd. Millcreek Wind i Stigared AB Bolaget är ett dotterbolag till TeraVind AB och är ett renodlat projektbolag med syfte att utveckla färdiga tillstånd för byggnation av en grupp vindkraftverk vid Stigared i Ulricehamns kommun. Millcreek Wind i Stigared AB (Bolaget) undersöker nu möjligheten att uppföra och driva en vindkraftpark med upp till 9 vindkraftverk i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Den nationella vindkarteringen, samt genomförda vindmätningar, visar att vindens energiinnehåll i området är goda. Inom området finns ett utbyggt vägnät som kan kompletteras med tillfartsvägar till vindkraftverken. Det finns möjlighet att elnätsansluta vindkraftparken. Få motstående intressen bedöms finnas i eller i anslutning till området. Utredningsområdet vid Stigared ingår i riksintresse för vindbruk. 3

4 2 SAMMANFATTNING Detta samrådsunderlag syftar till att utgöra underlagsmaterial för samråd med myndigheter, företag, föreningar, organisationer, särskilt berörda och allmänhet. Millcreek Wind i Stigared AB (Bolaget) undersöker nu möjligheten att uppföra och driva en vindkraftpark med upp till 9 vindkraftverk i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Utredningsområdet ligger cirka 11 kilometer sydost om Ulricehamn. Bolaget avser att uppföra 9 vindkraftverk med totalhöjd av 170 meter. Den totala investeringen är i storleksordningen 400 MSEK. Det regionala näringslivet kan tillgodogöra sig upp till 40 MSEK. Till detta kan det komma ytterligare positiva kringeffekter för handel etc. Under vindkraftparkens drift genereras årsarbeten för drift, underhåll och service. Bolaget ser gärna ett lokalt ägande i vindkraftparken i form av bildandet av lokala/regionala kooperativa föreningar eller bolag. Det område som Bolaget utreder för projektering av vindkraft ligger inom höjdintervallet meter och utgör cirka 450 hektar. Inom detta område finns flera höjdområden men även flackare partier som innefattas av våtmark. Området och dess omnejd består av ett relativt homogent barrskogslandskap. Våtmarker med höga naturvärden finns i området och det finns även ett rikt inslag av sumpskogar. Markanvändningen domineras av skogsbruk. Jakt och friluftsliv bedrivs i området. Vid planering och utformning av vindkraftparken har ekonomi, teknik, planförhållande, natur- och kulturintressen samt bostadsfastigheter/boende varit av central betydelse. Bolaget har genomfört vindmätning i området, vilket visar på gynnsamma vindförhållanden. Inom utredningsområdet avser Bolag att undersöka möjligheterna för att etablera vindkraft och erforderlig infrastruktur. Detta innebär anläggande av vägar, vindkraftverk, fundament och kranplatser, internt kabelnät, upplagsplatser, servicebyggnad, uppställningsplatser för fordon samt tillfälliga servicebodar. Vindkraftparken kommer förmodligen att anslutas till den befintliga 130 kv kraftledning som går strax norr om utredningsområdet. Bolaget gör bedömningen att verksamheten inte påverka områden som är av riksintresse för kulturmiljövården eller naturvård. Verksamheten är lokaliserad till ett område som är av riksintresse för vindbruk. Inom utredningsområdet finns inga skyddade områden enligt naturvårdsregistret. Naturreservaten Komosse och Äramossen ligger några kilometer från utredningsområdet. Strandskydd finns inom utredningsområdet. Kulturlämningar i området består väsentligen av torplämningar, kolnings- och blästbruksanläggningar samt fossila åkrar. I anslutning till utredningsområdet finns det andra vindkraftsprojekt som drivits olika långt i tillståndsprocessen. Bolaget har genomfört ljud- och skuggberäkningar med kännedom avseende detta. Genomförda ljud- och skuggberäkningar visar på att gällande riktlinjer innehålls för verksamheten. Vindkraftparken beräknas ha en teknisk livslängd av cirka 25 år. Efter att vindkraftparken nått sin tekniska livslängd kommer anläggningen att nedmonteras, material återvinnas samt kommer marken efterbehandlas. 4

5 3 PROJEKTBESKRIVNING Lokal nytta Projektet kommer att medföra positiva följder för sysselsättning och näringsliv, inte bara lokalt, utan även på en regional nivå. I samband med anläggningsfasen av vindkraftparken kommer nya arbetstillfällen att genereras. Ett aktuellt exempel är Havsnäs Vindkraftspark, som Nordisk Vindkraft byggt i Strömsunds kommun. Anläggningen har 48 vindkraftverk med en installerad effekt på 95 MW. Havsnäs har under byggnation som mest skapat 200 arbetstillfällen. I driftsfasen har 13 nya arbetstillfällen skapats som är direkt knutna till vindkraftparken. Den totala investeringen är i storleksordningen 400 MSEK varav upp till cirka 10 %, 40 MSEK, kan komma det regionala näringslivet till godo. Till det kommer positiva kringeffekter för handel etc. Under själva driftsfasen kommer några personer att vara direkt involverade i service och underhåll av vindkraftverken. Till det kommer även årsarbeten i samband med underhåll av vägar, datanät, elledningar och tillhörande inrättningar. Bolaget strävar efter ett lokalt och regionalt deltagande i projektet, av både markägare, privatpersoner och företag. Vidare eftersträvar Bolaget att hålla en hög miljöambition vid upphandling av entreprenörer. Bolaget ser gärna ett lokalt ägande i vindkraftparken i form av bildandet av lokala/regionala kooperativa föreningar eller bolag. Lokalisering Vindkraftparken ligger cirka 11 kilometer sydost om Ulricehamn, se Karta 1. Utredningsområdet som Bolaget avser att utreda och projektera för vindkraft har en yta av cirka 450 hektar. Val av plats för vindkraftparken har gjorts utifrån vindförhållanden, elnätsanslutning, genomförda ljudoch skuggberäkningar, hänsynsavstånd till bebyggelse, samt att utredningsområdet till stor del ingår i riksintresse för vindbruk. Delar av utredningsområdet ingår även i kommunens utredningsförslag till vindkraftsplan. Hänsyn till natur och kulturvärden har också beaktats vid val av plats. Influensområde Effekterna av ljud och rörliga skuggor beaktas inom ett område om cirka 1 kilometer utanför den planerade vindkraftparken. Den visuella påverkan berör ett större område och kommer att synliggöras i en kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för projektet. 5

6 Karta 1. Visar lokalisering för Stigareds Vindkraftpark. Utredningsområdets karaktär Området ligger inom höjdintervallet meter. Det område som utreds med avseende på vindkraft utgör cirka 450 hektar. Utredningsområdet framgår av Karta 2. Flera höjdområden finns inom utredningsområdet. Mellan höjdområdena återfinns flacka partier som utgörs av våtmark. Området och dess omnejd består av ett relativt enhetligt barrskogslandskap. Inga större vattenområden ligger inom utredningsområdet. Mellan höjdområdena rinner några mindre bäckar som avvattnar våtmarksområdena. I området finns tydliga spår av dikningar. I norra delen av utredningsområdet finns våtmarksområden som har dokumenterats med höga naturvärden enligt våtmarksinventeringen (VMI). Sumpskogarna är talrika i området. Mer härom i avsnittet Naturmiljö. Det finns få dokumenterade kulturlämningar i området. De kulturlämningar som finns i området består väsentligen av torplämningar, kolnings- och blästbruksanläggningar samt fossila åkrar. Några lämningar skyddas genom Lagen om kulturminnen (KML). Inom utredningsområdet finns ingen bebyggelse. Markanvändningen domineras av skogsbruk. Jakt och friluftsliv bedrivs i området. Vid beskrivning av skyddsvärda natur- och kulturmiljöer och övriga intressen redogörs dessa översiktligt i detta samrådsunderlag. Noggrannare redogörelse av dessa miljöer, miljökonsekvenser och skyddsåtgärder, redovisas i kommande MKB. 6

7 Karta 2. Visar utredningsområdet för vindkraft. Förutsättningar Genomförda beräkningar visar på att optimal generatoreffekt ligger mellan 3-5 MW. Rotordiametern för vindkraftverk i denna storlek ligger inom spannet meter. Ökningen av energiinnehållet i vinden som funktion av ökad höjd över marken är betydande, varför lämplig navhöjd bör ligga inom spannet meters höjd. Vid planering och utformning av Stigareds Vindkraftpark har följande betingelser varit av central betydelse: Vara ekonomiskt genomförbart Fullgod teknisk funktion Ta hänsyn till intilliggande bostadsfastigheter/boende Ta hänsyn till naturvårds- och kulturvårdsintressen Beakta gällande planförhållanden 7

8 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING 4.1 AVGRÄ NSNINGA R Bolaget avser att undersöka möjligheterna för att etablera vindkraft och erforderlig infrastruktur inom utredningsområdet. All kringverksamhet kommer att lokaliseras inom utredningsområdet och kommer därmed att omfattas av den kommande ansökan. Inom utredningsområdet avser Bolaget att anlägga: internt vägnät internt kabelnät vindkraftverk, kranplatser och fundament upplagsplatser för grävmassor och material servicebyggnader, uppställningsplatser för fordon samt tillfälliga servicebodar Placering av vindkraftverk inom utredningsområdet Bolaget avser inte att nyttja box-modellen vid ansökan. 4.2 FÖRU TSÄTTNINGA R Vid projekteringen av denna vindkraftpark och framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen används Vestas V112 med navhöjd 114 meter (totalhöjd 170 m) som exempelverk. Grundförutsättningen för att göra det möjligt att genomföra ett projekt är att optimera vindkraftparken utifrån de förutsättningarna som råder i området. Följande betingelser bedöms göra projektet fördelaktigt: Infrastrukturen i form av vägar finns i området. Dessa kan kompletteras med tillfartsvägar till vindkraftverken. Ingen bebyggelse inom utredningsområdet. Området är redan exploaterat genom skogsbruk med tillhörande vägnät. Möjlig elnätsanslutning finns. Vindförhållandena är goda i området. Utredningsområdet utgör till stor del riksintresse för vindbruk. Förenligt med gällande planförhållanden. Intressekonflikterna bedöms som ringa i området. Konfiguration Vindkraftparken omfattar i storleksordningen 9 vindkraftverk med effekten 3-5MW. Vindkraftverkens höjd över marken blir sannolikt maximalt 170 meter med en rotordiameter av 112 och navhöjd på 114 meter. En vanlig storlek är idag 105 meters navhöjd med en rotordiameter på 90 meter vilket ger en totalhöjd av 150 meter. Vindkraftverk med en totalhöjd av 170 meter placeras med ett mellanrum av meter. 8

9 Konfigurationen enligt Karta 3 visar på en principiell utformning av vindkraftparken. Vindkraftverken är av typ Vestas V-112, 3,MW och med totalhöjd 170 meter. Totalt har 9 vindkraftverk placerats inom utredningsområdet. Vindkraftverken placeras med ett inbördes avstånd på om cirka 5 rotordiameter ( m). Detta för att motverka vindskugga och turbulens inom vindkraftparken. Slutgiltig placering av vindkraftverk kan göras först då typ av vindkraftverk, vindmätningar, markförhållanden och ett flertal andra faktorer är fullständigt klarlagda. Karta 3. Visar principiell utformning av vindkraftparken med 9 Vestas V-112 med totalhöjd 170 meter. Vindkraftverken placeras på fundament. Avgörande för vilken typ av fundament som nyttjas är jordlagrets mäktighet och bergets kvalitet. Både gravitationsfundament och bergsfundament är tänkbara inom projektet. Hinderljus Höga vindkraftverk skall av säkerhetsskäl vara försedda med hinderljus på maskinhustaket för att varna luftfarten. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155) skall vindkraftverk över 150 meter hindermarkeras med vit färg samt förses med vitt högintensivt blinkande ljus. I Stigareds Vindkraftpark markeras de vindkraftverk som utgör parken yttre gräns med högintensivt vitt blinkande ljus. Ljusmarkeringen placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Vid dager utgörs det högintensiva ljuset av en styrka cd (candela). Vid skymning och gryning möjliggörs sänkning till cd. Under natt eller andra specifika förhållande kan sänkning till cd accepteras. Transportstyrelsen kan medge undantag från föreskrifter. Verksamhetstid Driften avses pågå i cirka 25 år och en avveckling eller utbyte till modernare vindkraftverk kan ske inom en period av 35 år. 9

10 4.3 VINDKRA FTVE RKE N Utvecklingen går fort och nya producenter och tekniker kan dessutom tillkomma under projektets gång. Således blir en beskrivning av dessa, en allmän beskrivning av den maximala storleken på befintliga vindkraftverk som kan tänkas vara lämpliga att uppföra inom projektet. När det gäller vindkraftverk för placering i skogsmark går utvecklingen mot allt högre verk. Idag är vindkraftverk med totalhöjd 175 meter tillgängliga, men utvecklingen mot meters vindkraftverk pågår. Högre vindkraftverk innebär bättre vindförhållanden med högre medelvindshastighet, mindre turbulens och mindre vindgradient. Vindkraftverken kommer sannolikt att ha en maximal totalhöjd om 170 meter (navhöjden plus halva rotordiametern), se Figur 1. Effekt: Navhöjd: Rotordiameter: Totalhöjd: 3-5 MW 114 m 112 m 170 m Figur 1. Visar olika mått för ett vindkraftverk. Energiproduktion Ett modernt vindkraftverk har efter 6-8 månaders drift i ett bra vindläge producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. För att uppskatta energiproduktionen har värdet 7 m/s på 103 meter höjd använts för energiberäkningen. En översiktlig beräkning med 7 m/s på 103 meters höjd ger vid hand att vindkraftparken kan producera cirka 80 GWh/år. Denna energimängd motsvarar energiförbrukningen för drygt villor ( KWh/villa/år) eller hushållsel för cirka villor (6 000 KWh/villa/år) baserat på ett svenskt genomsnittshus. Stigareds Vindkraftpark kan bidra med en minskning av koldioxidutsläpp med 800 ton/år jämfört med de utsläpp som den nordiska elproduktionen bidrar till idag (cirka 100 kg koldioxid per MWh). 10

11 4.4 BYGGNADE R Det behövs en byggnad i eller i nära anslutning till vindkraftparken under byggnation och under den återstående drifttiden. I byggnaden ska det finnas utrymme för service- och underhållspersonal att vistas, förråd med verkstad för förvaring och bearbetning av mindre maskinkomponenter samt ett garage för fordon. För det interna elnätet byggs mindre kopplingskiosker i närhet till vindkraftverk. Mellan kopplingskioskerna och transformatorstationen uppförs en samlingsstation mer härom i avsnittet Elnätsanslutning. 4.5 VÄ GA R/INFRA STRUKTU R Det föreligger vissa krav för vägar vid transport av vindkraftverk. Fastställda krav gör bland annat gällande att vägbredden skall vara minst 4,5 meter och fri höjd på 4,6 meter. Sedvanliga skogsbilvägar har ofta cirka 3 meters bredd, och behöver därför breddas och förstärkas för de tunga transporterna som vindkraftverken medför. Ekipagen som fraktar delar till vindkraftverken kan sammanlagt med last väga upp till 165 ton, vilket medför att vägarna ska klara ett axeltryck om 16 ton. Då transportfordonen är långa och otympliga krävs att svängar som förekommer längs vägarna är fria från hinder inom en tämligen stor radie. Vidare får inte uppförsbackar vara för branta för att lastbilarna ska klara att dra upp delar till vindkraftverken. Foto 1. Visar en nyupptagen väg inom en vindkraftpark. Vindkraftstransporter, med stora och tunga delar, kräver dispens från Trafikverket eller berörd kommun för att få framföras på allmän väg. Tillstånd för enskild väg söks hos ägaren av vägen. Befintliga skogsbilvägar kommer att i största möjliga utsträckning att nyttjas, förstärkas och rätas ut där behov föreligger. Inom utredningsområdet kommer det även att brytas ny väg. 11

12 Figur 2. Visar principskiss för uppbyggnad av vägar. Anläggning av nya vägar styrs där det är möjligt till fastmarksområden. Passager över våtmark eller annan icke fast mark kan göras enligt principen för flytande vägar alternativt kan våtmarker grävas ut och fyllas med material som tillåter vattentransport genom den anlagda vägbanken. Vilken metod som tilllämpas för att anlägga väg med hänsyn över våtmarksområden, beror på mäktigheten hos torvjordarna. Foto 2. Visar anläggning enligt principen flytande väg. Källa: Arctan AB Även markarbeten kommer att göras vid befintliga vägar, då dessa behöver breddas och stärkas. Kabeldragningen kommer att ske utefter vägarna inom vindkraftparken. Kranplatser Invid vart och ett av vindkraftverken kommer kranplats för den mobilkran som krävs för montaget att anläggas. Utformningen av dessa platser är individuell och beror på aktuell topografi, krav från vindkraftsleverantören, hänsynsområden samt kranplatsens lokalisering relaterat tillfartsvägen. Den genomsnittliga ytan som krävs vid är m 2. Kravet på bärighet är den samma som för transportvägar, men med högre krav på planhet. 12

13 Figur 3. Visar olika alternativa utformningar för kranplatser. 4.6 ELNÄTSA NSLU TNING Intresset för att etablera storskalig vindkraft i Västra Götalands län är stort. Inom Ulricehamns kommun projekteras det för vindkraft inom flera områden. Eventuellt kan det göras en gemensam ansats med andra projektörer för att ansluta projekten till överliggande elnät. Möjligheterna till att ansluta vindkraftparken utreds med nätägaren, Vattenfall. Det går en 130 kv kraftledning strax norr om utredningsområdet. Vindkraftparken är tänkt att kopplas in mot denna ledning. Från vindkraftparkens interna kabelnät dras markförlagd kabel fram till en transformatorstation som placeras invid den befintliga 130 kv ledningen. För att få bygga och använda en elledning krävs tillstånd enligt ellagen, en så kallad koncession. En ansökan om koncession prövas av Energimarknadsinspektionen. Internt uppsamlingsnät Regeringen har nyligen beslutat att möjlighet finns att anlägga interna nät (kabelnät) utan krav på koncession, vilket skulle kunna öppna för möjligheten att internnätet byggs, ägs och drivs av Bolaget såsom en del av produktionsanläggningen. Kabelnätet läggs efter vägarna som etableras mellan vindkraftverken. Lämplig spänningsnivå på det interna elnätet är 20 eller 36 kv. Det interna kabelnätet kommer sannolikt att byggas som ett radialnät med noder, där varje nod utgörs av en anslutningspunkt för 3-5 vindkraftverk. Foto 3. Visar exempel på kopplingskiosk. Källa: O2, Brahehus 13

14 Transformatorstation För att möjliggöra elnätsanslutning mot överliggande elnät krävs en transformering av spänningen i det interna kabelnätet till rådande nivå på anslutande luftledning. För detta ändamål krävs det att det interna kabelnätet kopplas till en transformatorstation. Transformatorn placeras intill den befintliga 130 kv ledningen strax norr om utredningsområdet. 4.7 MA RKANSPRÅK/MA SSOR Ett vindkraftverk tar en liten yta för sitt fundament i anspråk. Ytterligare markanspråk åtgår för vägar mellan vindkraftverken, kranplatser, internt kabelnät, transformatorstation och servicebyggnader. Vidare åtgår ett visst markanspråk för att möjliggöra anslutning mot överliggande elnät. Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. Med eftersträvande att uppnå massbalans avses att det material som grävs, schaktas och sprängs ut ska användas som fyllnad vid anläggande av infrastruktur inom vindkraftparken. Man strävar också efter att transportavstånden ska vara så korta som möjligt, massorna ska därför finnas i närheten. Korta transportavstånd gynnar miljön och reducerar kostnaderna inom projektet. Platser som nyttjats som upplagsplatser kan återställas med lämplig vegetation när vindkraftverken har monterats upp. Den yta som tas i anspråk av vindkraftsanläggningen utgörs av vindkraftverk (cirka 1 ha) samt internt kabelnät, inrättningar för elanslutning samt ny vägdragning. Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk ligger omkring 1,5-3 ha. På platsen där vindkraftverken skall placeras kommer det att genomföras en geoteknisk undersökning av markens beskaffenhet. Denna redovisar platsens grundvattennivå samt de geofysiska förhållandena på platsen. Geotekniska rekommendationer lämnas. Utifrån undersökningen fastläggs det vilket fundament som skall användas och hur fundamenten skall utformas. Täkter/Betongtillverkning Utredning avseende möjligheterna för täkt av berg och morän inom eller i anslutning till utredningsområdet har inte genomförts. Bolaget eftersträvar att täktverksamhet bedrivs i eller i nära anslutning till utredningsområdet för att minimera transporterna. Betongtillverkning samt täktverksamhet kommer ej att omfattas av ansökan. Bolaget undersöker en möjlig gemensam lösning för dessa båda verksamheter, vilka kommer att ansökas/anmälas separat. 4.8 TRA NSPORTE R Transporter till och från vindkraftparken kommer att vara frekventa under själva byggtiden. Vindkraftverken kommer förmodligen att tas in i någon hamn, t.ex. Göteborgs hamn. Därefter sker frakten med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Vid vägtransporterna krävs det stora insatser, upp till 20 specialtransporter per utfört montage. Förstärkta skogsbilvägar tjänar som den slutliga transportleden in till utredningsområdet. Leverans av material till fundamenten och övrig infrastruktur kan utföras av lokala företag. Korta transporter ger generellt mindre miljöbelastning. Under byggtiden kommer det att vara mycket trafik inom etableringsområdet med stora och tunga arbetsmaskiner som kan föra med sig störningar på närområdet. Under driftfasen kommer en viss transportverksamhet att ske, främst vid tillsyn och service. Omfattningen av dessa transporter kommer att vara i storleksordningen några gånger per månad. Transportrörelserna kommer att ske med en mindre servicebil alternativt snöskoter under vintertid. 14

15 4.9 VINDMÄ TNING Under en period 2010/2011 genomfördes en inledande vindmätning i området. Vindmätningen genomfördes med mobil utrustning i form av s.k. SODAR. En SODAR använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 meter. Den genomförda vindmätningen har analyserats och visar på goda vindförhållanden på platsen SERVICE OCH U NDE RHÅ LL Tillsättning av lokal personal eftersträvas för att minska behov av långa resor vid eventuella driftstopp. Mer omfattande service och underhåll sker med en viss periodicitet, 1-2 gånger per år. 5 OMRÅDESBESKRIVNING 5.1 PLANFÖRHÅ LLA NDE Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla kommuner tillhandahålla en aktuell översiktsplan. Planen ska behandla frågor om mark- och vattenanvändning och byggande i hela kommunen. Ulricehamns kommuns översiktplan är antagen Verksamhet med vindkraft inom utredningsområdet är förenligt med gällande översiktsplan för Ulricehamns kommun. Kommunen arbetar med att ta fram en ny översiktsplan. Vindkraftsplan Ulricehamns kommun har tagit fram en vindkraftsplan, ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Planen antogs 30 september Syftet med vindkraftplanen är att vara ett underlag till en strukturerad utbyggnad och ge riktlinjer för hur vindkraftetableringar kan anpassas till landskapet och andra markanvändningsintressen. Ett annat mål är att främja en långsiktigt god hushållning med mark. Utredningsområdet är i allt väsentligt lokaliserat till riksintresse för vindbruk och till stor del förenlig med antagen vindkraftsplan. Riksintressen Områden av riksintresse är värdefulla områden ur ett nationellt perspektiv. Riksintressen kan utpekas av aktuell sektorsmyndighet, i enlighet med miljöbalkens 3 kap, inom en rad olika områden. Riksintresseområden regleras även i miljöbalkens kap 4 men berör då endast geografiskt bestämda områden. Markoch vattenområden ska skyddas om de har betydelse för rennäringen, yrkesfisket, naturvärden och friluftslivet, kulturmiljövården, fyndigheter av ämnen eller material, anläggningar för industriell produktion, energiproduktion och energidistribution, slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall, kommunikationer, vattenförsörjning och avfallshantering samt områden för totalförsvarets anläggningar. 15

16 Karta 4. Visar olika riksintressen i anslutning till området. I Karta 4 visas olika riksintressen. Inom en radie av 10 kilometer från utredningsområdet återfinns 2 områden som är av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset Ätrans dalgång manifesteras genom rika fornlämningsmiljöer med lämningar från samtliga förhistoriska perioder bestående av boplatser, gravar, hällristningar, fossil åkermark, hålvägar, runstenar och fornborgar mm, kyrkomiljöer med medeltida kyrkor, bymiljöer med outskiftad bebyggelse etc. I området Marbäck och Gällstad finns ett stort antal fornlämningar. Inom området finns också äldre vägstrukturer och oskiftade bymiljöer. Odlingslandskapet består av ängs- och hagmarker med inslag av herrgårdsmiljöer. 6 olika riksintressen för naturvård ligger inom en radie av 10 kilometer från utredningsområdet. Komossen och Äramossen utgörs av myrkomplex med rik flora och fauna. Båda områdena ingår även i skyddet Natura Brunsered - Lilla Rydet - Gravsjö och Hössnadalen och Gullared utgörs av marken med ett rikt odlingslandskap och stort inslag av naturbetesmarker. Stor mångfald vad gäller växtarter finns inom området. Riksintresset Kinnared manifesteras av ett likartat odlingslandskap med ett större inslag av hagmark. Åsunden -Torpasjöområdet, kring sjöarna finns stora områden med ädellövskogar som hyser en för regionen sällsynt rik och varierad lundflora. Herrgårdsmiljöernas ekhagar rymmer ett antal mycket grova träd som bl.a. hyser rödlistade insekter. Flera ängs- och hagmarksobjekt ingår i området. Utredningsområdet ligger till stor del inom riksintresse för vindbruk, vilket bedöms göra lokaliseringen fördelaktig för verksamhet med vindbruk. Etablering av vindkraft bedöms inte påverka syftet med redovisade riksintressen enligt Karta 4. Eventuell visuellt och upplevelsemässig påverkan på riksintressen, kommer att utredas i kommande MKB. 16

17 Andra vindkraftsprojekt Det projekteras för vindkraft på flera håll inom Västra Götalands län. Inom Ulricehamns kommun finns flera projekt som har kommit olika långt i tillståndsprocessen. Inom kommunen finns ett fåtal uppförda vindkraftverk. Bolaget har kännedom om 6 andra projekt i området. I sydväst ligger ett projekt där det uppförts 3 stycken vindkraftverk. Övriga projekt ligger för prövning eller samråd. Karta 5. Visar andra vindkraftsprojekt i området. Bolaget bedömer att kumulativa effekter kommer att genereras för ljud, skuggor och landskapsbilden. Genomförda beräkningar för ljud och skuggor, som presenteras med detta samrådsunderlag, är genomförda med beaktande av andra projekt. Bolaget kommer att beskriva den kumulativa påverkan på landskapsbilden med kommande MKB. 5.2 FÖRU TSÄTTNINGA R FÖR V INDKRA FT Vindförhållande Vindtillgången är den viktigaste parametern för etablering av vindkraft. Kusten och fjällen samt vissa inlandsområden har de bästa vindtillgångarna enligt den kartläggning av vindpotentialen över Sverige som gjorts av Uppsala Universitet. Denna vindkartering, enligt den så kallade MIUU-modellen, visar att det finns områden i inlandet som har mycket goda vindförhållanden. För att en landbaserad anläggning skall vara ekonomiskt lönsam krävs en medelvindhastighet över året i storleksordningen 6,5 m/s, på 100 meters höjd. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot hastigheten i kubik vilket betyder att om vindhastigheten fördubblas, ökar energin åtta gånger. En liten ökning i vindhastighet ger alltså en stor förändring i den energi som kan tillvaratas, vilket gör att det bästa vindläget alltid eftersträvas vid en vindkraftetablering. 17

18 Karta 6. Visar vindhastighet enligt MIUU på 103 meter över nollplanet (cirka 115 m). Områdets storlek Området skall vara stort nog för att tillåta en tillräckligt stor etablering så att denna blir ekonomiskt lönsam. Hur många vindkraftverk som behövs för lönsamhet i projektet beror på många faktorer, bland annat vindtillgången och anläggningskostnader som kostnader för elnätsanslutning och vägar. Storskaliga vindkraftsetableringar är lättare att få lönsamma då kostnader och risker sprids. Samtidigt är det viktigt att hela områdets potential för vindkraft nyttjas när ett område tas i anspråk för en vindkraftanläggning. På så vis kan även den samhällsekonomiska nyttan maximeras. Tillgängligt elnät God tillgänglighet till överliggande elnät är en väsentlig förutsättning för att realisera ett vindkraftsprojekt. Kostnaden för att ansluta en vindkraftspark är ofta mycket betydande i ett projekt. Möjligheten till elnätsanslutning av vindkraftparken är gynnsam i området. Intressekonflikter Etablering av storskalig vindkraft tar mark i anspråk för etablering av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. Detta kan leda till intressekonflikter med andra verksamheter. Intressekonflikter kan uppstå vid motstående viljor av exploatering eller bevarande av ett område. Vindkraftverk kan även störa radiooch telekommunikationer och militära kommunikationer samt system för satellit och radiolänk. Även navigations- och landningshjälpmedel för luftfarten kan komma att störas. Området är sedan tidigare exploaterat genom skogsbruk med tillhörande skogsbilvägar. Markanvändningen är främst brukande av skog, men även visst friluftsliv bedrivs inom området. Den pågående markanvändningen bedöms vara förenlig med etablering av vindkraft. Potentiella intressekonflikter kommer att utredas vidare under samrådsprocessen. 18

19 5.3 LANDSKA PET Karaktäristiska landskapstyper som finns i anslutning till området utgörs av Ätrans vattensystem, kuperad skogsbygd och myrmark. Mindre inslag av landskap med övergångszoner förekommer. Ätrans vattensystem karakteriseras av meanandrande vattendrag och grunda sjöar omgivna av flacka eller småkuperande områden. Fuktiga betesmark och slåtterängar är frekventa inslag i landskapsbilden. Till dessa marker ansluter sedvanligt jordbruksmark. I utredningsområdets närhet är landskapet mestadels skogsbeklätt. Terrängen är omväxlande och backig. Skogsområdena är tämligen homogena och har till stor del omdanats av det moderna skogsbruket. Här och var finns några små insprängda gårdar med uppodlad mark. Till skogslandskapet finns övergångszoner som ansluter mot myrmark. Myrmarken är en landskapstyp som karakteriseras av flacka landskap med lågvuxen vegetation. Områdena är ofta otillgängliga och erbjuder en varierad biotop. I kommunen finns Komosse som är en betydande myrmark och skyddad av Natura 2000 och som naturreservat. Komosse ligger högt, cirka 350 meter över havet och hela området är drygt 47 km 2 ödslig vildmark med olika typer av myrar, vattendrag, skogsområden och fastmarksöar. 5.4 MA RK OCH HYD ROLOGI Geologi Landets berggrund kan delas in i 3 större enheter bestående av Kaledoniderna, den sedimentära berggrunden utanför Kaledoniderna, samt urberget. Urberget är det den äldsta delen av berggrunden. Berggrunden består till väsentlig del av granitisk migmatitisk gnejs. Inslag av olika amfiboliter förkommer också. Enligt Bergsstatens karttjänst Undersökningstillstånd finns inga beviljade tillstånd enligt minerallagen i området. Jordarter Merparten av landets jordarter bildades under den senaste nedisningen och tiden därefter. Jordarter är de lösa avlagringar som finns ovanpå det fasta berget. Indelning av jordarterna sker efter kornstorleksfördelning samt efter bildningssätt och bildningsmiljö. Flertalet jordarter utgörs av vittrat och sönderdelat bergmaterial. Emellertid finns även organiska jordarter vilka bildats ur döda växt- och djurrester. Jordarter ger information både om hur marken bildats och vilken kornstorlekssammansättning den har. Mineraljorden har antingen avsatts som morän, osorterat material eller material som sorterats genom vind och vattentransport och sedan avsatts som sediment. Beskaffenheten skiljer sig markant mellan olika jordarter. Jordarternas benägenhet att suga upp och släppa igenom vatten ger dem olika egenskaper som bör beaktas vid anläggande av t.ex. infrastruktur. Finkorniga jordarter såsom silt råkar lätt i flytning när det är vattenmättade, vilket gör att de är skredoch tjälfarliga. Grovkorniga jordarter släpper lätt igenom vatten och torkar snabbt. Benägenheten att släppa genom vatten för grovkorniga jordarter, såsom grus- och sandjordar, medför att de är väsentliga för grundvattenförsörjningen. Denna egenskap gör även att dessa jordarter blir mycket känsliga för föroreningar. En kartering av jordarter i skala 1: finns publikt från SGU. Sandig morän är den jordart som förekommer till största del i området. Betydande förekomster av torvjordar finns anslutning till lägre och blötare partier i landskapet. Kalt berg, tunt eller ej sammanhängande jordtäcke på berg uppträder i begränsad omfattning in utredningsområdet. Isälvssediment, företrädesvis med sand och grus återfinns längs Jälmån. Hydrologi I utredningsområdet finns det inte några större vattenansamlingar. Precis utanför utredningsområdet 19

20 ligger Lillösjö. Sydost om utredningsområdet rinner Jälmån. Här och var rinner bäckar som avvattnar våtmarkerna. Bäckarna är väsentliga för våtmarkerna och områdets hydrologi. Flera våtmarker i området har påverkats av tidigare dikningsföretag. Grundvatten Avser det vatten som under en viss nivå fyller ut hålrum, porer och sprickor i berggrunden och jordlager. Akvifer utgör geologiska formationer som är vattenförande och där i vissa fall användbara mängder kan utvinnas. Grundvattenförekomsterna har karterats till uttagsmöjligheter i urberget och ligger inom ett brett intervall l/h, enligt SGU:s publika databaser. 5.5 NATU RMILJÖ Nedan följer en översiktlig genomgång av dokumenterad skyddad natur och hänsynskrävande områden i eller i anslutning till utredningsområdet S K Y D D A D N A T U R Natura 2000 Inom EU skyddas värdefull natur genom Natura 2000 nätverket. Sverige har utsett drygt områden till att ingå i detta europeiska nätverk. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv. Syftet med skyddet enligt Natura 2000 är att bevara dess naturtyper. Medlemsländerna åtar att tillse att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas i Natura 2000 områden, för att skydda dess naturtyper och arter för framtida generationer. Från och med den 1 juli 2001 klassas samtliga Natura 2000 områden som riksintresse enligt 4 kap. i MB. Att vidta åtgärder eller bedriva någon typ av verksamhet, som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000, kräver tillstånd enligt 7 kap 28 a i MB. Tillståndsplikt gäller även för åtgärder som vidtas eller verksamheter som bedrivs utanför Natura 2000 områden. I Karta 7 återges Natura 2000-områden inom en radie av 10 kilometer från utredningsområdet. Komosse, Äramossen och Brunsered - Lilla Rydet, vilka innefattas av Natura 2000, har tidigare beskrivits under avsnitt Planförhållande. Hössna prästgård är ett område med kuperad terräng som ligger i en östvänd sluttning i Hössnadalen, som är en del av Ätrans dalgång. Den västra delen utgörs väsentligen av öppen betesmark på kalkrika grusavlagringar i form av åsar och kullar. I området finns rikligt med spår av fossil åkermark och även andra fornlämningar. Syftet med att låta området ingå i det europeiska nätverket Natura 2000 är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för de naturtyper och arter (enligt art- och habitatdirektivet) som ingår i området. Skyddet syftar också till att de höga natur- och kulturvärden som uppkommit genom den historiska markanvändningen bevaras. Området Korpeboberg hyser tämligen orörda lövskogar med stort ädellövinslag och trädklädda betesmarker. I området finn rikligt med död ved, vilket gynnar många fågel-, insekts-, lav-, och mossarter. Vidare finns höga naturvärden i områdets närmiljö. Det främsta syftet med skyddet enligt Natura 2000 är att bevara en ädellövskogsmiljö med stora biologiska värden. Att etablera och driva en vindkraftpark inom utredningsområdet, bedöms inte medföra någon påverkan på redovisade Natura 2000-områden. 20

21 Karta 7. Visar Natura 2000 områden. Karta 8. Visar områden som är skyddade enligt naturvårdsregistret. 21

22 Naturvårdsregistret Enligt naturvårdsregistret ( ) finns inga skyddade områden inom eller i nära anslutning till utredningsområdet, se Karta 8. 2 naturreservat finns inom 3 kilometer till utredningsområdet. Naturreservaten Komossen och Äramossen beskrivs i avsnitt Planförhållande. Cirka 6 kilometer väster utredningsområdet finns ett 1,7 hektar stort biotopskyddsområde. Strandskyddsområde Enligt MB 7 kap gäller strandskydd allmänt längs stränderna med 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet. Strandskydd gäller vid havet, insjöar och vattendrag. Avsikten med strandskyddet är att säkra det rörliga friluftslivets behov samt att säkra den biologiska mångfalden. Där strandskyddet gäller är det inte tillåtet att uppföra nya byggnader, vidta åtgärder som väsentligt påverka livsmiljön för djur och växter, försvåra för allmänheten att beträda och färdas fritt i områden som tidigare varit tillgängliga. Inom utredningsområdet råder strandskydd för vattendrag och vattenområden H Ä N S Y N S K R Ä V A N D E O M R Å D E N Det finns områden som inte åtnjuter formellt skydd enligt MB, men som ändå kräver väsentlig hänsyn och försiktighetsmått för att inte påverkas vid etablering av vindkraft. Utredningsområdet för vindkraftkraft kommer att utredas och beskrivas i avseende på hänsynskrävande områden i kommande MKB. Principer för försiktighetsmått och skyddsåtgärder kommer att beskrivas. Karta 9. Visar områden som kräver hänsynstagande vid anläggning av vindkraftparken. Några nyckelbiotoper och naturvärden, enligt Skogsstyrelsens databas Skogens Källa, finns i anslutning till utredningsområdet, se Karta 9. Dessa värdefulla biotoper utgörs bland annat av områden med grova träd, brantområden, lundar och mossrika miljöer. Inom utredningsområdet finns sumpskogar av varierande storlek. 22

23 Genom den landsomfattande våtmarksinventeringen (VMI) har Länsstyrelserna inventerat landets våtmarksområden. Inom utredningsområdet norra del, i anslutning till vattenområdet Lillösjö, finns det dokumenterat 2 våtmarker med mycket höga naturvärden enligt VMI. 5.6 FAUNA Faunan i området domineras av de arter som i allmänhet förekommer i denna region. Inom området har en inventering av rovfåglar genomförts. Inventeringen påvisade inga förekomster. Under våren kommer en inventering av skogshöns att genomföras. Smålom häckar på Äramossen och Komosse. Flygande lommar har setts flyga mellan Timmerhultamossen (NV del av Komosse) och Äramossen. Inom kommun har flera arter av fladdermöss dokumenterats. Jaktbart vilt i området är klövvilt, hare, räv samt skogsfågel. 5.7 KULTU RMILJÖ Enligt Riksantikvarieämbetets FMIS (Fornminnesinformationssystemet) finns 1 fornlämning dokumenterad i utbredningsområdets sydöstra del, se Karta 10. Fornlämningen är dokumenterade som Industriell verksamhet, metallframställning och bergsbruk. Status för skyddet är övrig kulturhistorisk lämning, vilket innebär att de inte skyddas enligt kulturminneslagen (KML). Övriga lämningar i området består väsentligen av torplämningar, kolnings- och blästbruksanläggningar samt fossila åkrar. Karta 10. Visar kulturvärden i anslutning till utredningsområdet. 23

24 5.8 AREE LLA NÄRINGAR Till de areella näringar hänförs näringar som nyttjar biologiska resurser på land eller i vatten. Areella näringars anspråk kan framgå i översiktsplaner. Sedvanliga näringar i detta avseende utgörs av skogsbruk, jordbruk, fiske och rennäring. Inom området bedrivs främst skogsbruk. 5.9 FRILU FTSLIV OCH TU RIS M Kommer att utredas och beskrivas i kommande MKB MOTSTÅENDE INTRE SSE N Etablering av storskalig vindkraft tar mark i anspråk för etablering av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. Detta kan leda till intressekonflikter med andra verksamheter. Intressekonflikter kan uppstå vid motstående viljor av exploatering eller bevarande av ett område. Vindkraftverk kan störa radio- och telekommunikationer och militära kommunikationer samt system för satellit och radiolänk. Även navigations- och landningshjälpmedel för luftfarten kan komma att störas. Remisser har därför att skickas till Försvarsmakten och telekombolag. För närboende kan en etablering av vindkraft innebära olägenheter vad avser ljud, skuggor/reflexer, oro för djur/natur samt påverkan vid vistelse i närområdet. Vad avser natur och kultur, så kommer lokala intresseföreningar att ges möjlighet att yttra sig under remissförfarandet. Samråd kommer att genomföras med särskilt berörda, företag, organisationer och allmänheten NÄRBOENDE Närområdet är glest befolkat. I området finns några gårdar. Inga fritidshus finns inom utredningsområdet. 6 ALTERNATIV UTFORMNING OCH LOKALISERING Förslag till olika konfiguration av vindkraftparken kommer att arbetas fram, där man undersöker olika effekter, höjder och leverantörer. Vid alternativ utformning utreds påverkan vid olika utformning. Alternativt etableringsområde kan komma att utredas och utvärderas utifrån ett antal avgörande kriterier. 6.1 NOLLA LTE RNA TIV Miljöeffekter relateras i en miljökonsekvensbeskrivning till ett så kallat nollalternativ, vilket innebär en beskrivning av förhållandena när ansökt verksamhet icke vidtas. I detta fall innebär nollalternativet att inga vindkraftverk och tillhörande infrastruktur etableras inom utredningsområdet. Vidare antas att markanvändningen fortsätter enligt nuvarande. 24

25 7 MILJÖPÅVERKAN Vestas V-112 har använts vid de studier och analyser som gjorts vad avser förväntad miljöpåverkan. Detta vindkraftverk representerar väl en modern vindkraftsteknologi och är därför ett möjligt val i en senare upphandling. En totalhöjd om 170 meter har använts för beräkningar av ljud och skuggor. I ansökan kommer miljöpåverkan utvecklas och tydliggöras i den medföljande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Vindkraftverken påverkar främst den lokala miljön, framför allt i form av förändring av landskapsbilden och av att mark tas i anspråk. Anläggande av vägar och övrig infrastruktur kan vid bristfällig planering och oaktsamhet skada och förstöra natur-, kulturmiljöer, samt andra känsliga miljöer såsom våtmarker och vattendrag. Under drift kan vindkraftverken förorsaka kollisioner med fåglar samt störa känslig fauna. Vidare kan vindkraft även medföra konkurrens och försvåra bedrivande av andra verksamheter samt generera olägenheter i form av ljud, skuggor och blinkande ljus. 7.1 LANDSKA PSBILD För att studera vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden och dess värde, kommer en landskapsanalys att genomföras. Landskapsanalysen beskriver landskapet och dess inneboende värden. Vidare sätts vindkraft i relation till det rådande landskapet. Landskapsanalysen skall belysa frågan om det är förenligt med landskapets utseende idag att uppföra en större vindkraftpark. Hur framträdande en vindkraftpark blir varierar mellan olika landskap. Det visuella intrycket är starkt förknippat med landskapstypens topografi och grad av öppenhet/slutenhet. Anläggning och utformning av vindkraftparken ska utföras med minsta möjliga ingrepp i landskapet. Vägbankar och andra ytor som ej ska hållas öppna i driftskedet återplanteras med lämplig vegetation. 7.2 MA RK OCH HYD ROLOGI Det översta jordlagret som avlägsnas vid schaktningsarbeten, utgör ett skydd mot föroreningar på grundvattnet. Grundvattnets känslighet för föroreningar påverkas även av den överliggande jordarten. Anläggningsarbeten som vidtas kan påverka grund-, mark- och ytvatten. Risk föreligger i samband med schaktningsarbeten som utförs i samband med anläggande av kranplatser, vid förstärkning och nyanläggning av vägar samt vid kabeldragning utefter vägdiken. Vid anläggningsarbeten i våtmark och vattendrag kan grumling och sedimentation uppstå. Känsligheten för grumling skiljer sig åt mellan olika organismer. Studier fastslår att risken för grumling är som störst vid byggnation i vattendrag med finkorniga jordarter. Risker uppstår även vid byggnationer i sluttningar, med finkorniga jordarter, som sluttar mot vattendrag. Vid kraftig nederbörd över frilagda markytor ökar risken för sedimentation till närliggande vattendrag. Bolaget kommer att vidta skyddsåtgärder för grundvatten i anslutning till schaktarbeten och hantering av massor. Skyddsåtgärder för att förhindra materialtransport till sjöar, vattendrag och våtmarker kommer att vidtas. 7.3 NATU RMILJÖ Inom utredningsområdet finns inga formellt skyddade områden. Redovisade Natura 2000 områden under avsnittet 5.5.1, bedöms inte påverkas av verksamheten. Möjlig påverkan på hänsynskrävande områden, vilka beskrivs i avsnittet Hänsynskrävande områden, förebyggs genom upprättande av adekvata skyddsåtgärder. Dokumenterade hänsynskrävande områden ligger generellt i blötare och lägre partier av terrängen, vilka inte är aktuella för placering av vindkraftverken, vägar och övrig infrastruktur. 25

26 Vägdragning och övrig tillhörande infrastruktur förläggs i möjligaste på fastmarksområden för att inte påverka hydrologin. Eventuella anläggningsarbeten i våtmark i eller i anslutning till vattendrag, ska företas på ett varsamt sätt som inte påverka hydrologin i området. Under 2013 genomförs en naturvärdesinventering i utredningsområdet för vindparken. 7.4 FAUNA Etablering av verksamhet med vindkraft kan störa och påverka fåglar och däggdjur. Direkt påverkan från själva vindkraftverken kan medföra kollisioner främst med fåglar och fladdermöss, med dödlig utgång. Andra störningar/påverkan sker främst genom fragmentering och förluster av de livsmiljöer där fåglar och däggdjur lever. Vägar och annan tillhörande infrastruktur bryter upp markerna och fragmenterar dem, vilket kan försvåra livsbetingelserna i området. Vidare kan störningar och påverkan ske på fåglar och däggdjur genom att områden tillgängliggörs, vilket medför att fler människor kan röra sig i området, vilket kan störa fåglar och däggdjur. Vid god utformning och placering av en vindkraftpark, har störningar och påverkan på fåglar och däggdjur inte visas sig påtagliga (Naturvårdsverket, 2010). Under 2013 genomförs inventeringar vad avser fåglar och fladdermöss. 7.5 KULTU RMILJÖ Inga av de redovisade kulturmiljöerna eller kulturlämningarna bedöms att påverkas vid anläggande av vindkraftparken. Påträffas nya kulturlämningar vid anläggningsarbeten så anmäls detta till Länsstyrelsen. 7.6 AREE LLA NÄRINGAR Endast mindre områden avverkas vid etablering av erforderlig infrastruktur. Skogsbruket kommer att gynnas av de vägar som etableras inom utredningsområdet. I övrigt påverkas inte bedrivandet av jordoch skogsbruk i området av verksamhet med vindkraft. 7.7 FRILU FTSLIV OCH TU RISM Upplevelsen vid jakt, bär- och svampplockning påverkas då landskapsbilden förändras. Vindkraftverken eller området kommer inte att stängas av eller stängslas in, vilket medför att jakt, bär- och svampplockning kan ske enligt nuvarande förutsättningar. 7.8 LJUD Naturvårdsverket anser att det i villkor bör anges att den ekvivalenta ljudnivån på grund av ljud från vindkraftsanläggningen vid bostadshus, inte får överskrida 40 decibel A db(a). Områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga bullernivåer eftersträvas, exempelvis områden i fjäll och skärgårdar, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 db(a). Stigared Vindkraftpark kommer att planeras och dimensioneras för att efterleva gällande riktvärden enligt Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) från Naturvårdsverket för industrietableringar nattetid. Detta innebär att ljud vid bostadshus inte kommer att överstiga 40 db(a). Ljudberäkningarna grundar sig på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk - rapport Beräkningsmodellen har implementerats i projekteringsprogrammet WindPRO. Vid beräkningar används antagande om att vindkraftverken är placerade i ett öppet landskap och att det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Vidare antar modellen för beräkningar att det alltid blåser så att ljudet från samtliga vindkraftverk riktas mot de enskilda beräkningspunkterna. Resultatet av beräkningar blir därmed ett värsta scenario. 26