Äldreomsorgsplan

Transkript

1 Äldreomsorgsplan Kommunfullmäktige 190,

2 Vi har alla behov, drömmar och åsikter precis som alla andra. Alla människor oavsett ålder bidrar till utvecklingen av Sverige kunskapsmässigt, socialt och kulturellt. All skattefinansierad verksamhet måste leva upp till medborgarnas krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. När krämporna kommer eller man behöver hjälp med vardagslivet har man rätt till stöd. Trygghet och andras omtanke blir viktigare ju längre upp i åren man kommer, men det betyder inte att behovet av och rätten till självbestämmande minskar. Vi vill att alla människor ska vara fria att forma sina liv och sin vardag. Principen att var och en själv bestämmer över sin vardag ska vara styrande inom all äldreomsorg i Tomelilla vare sig den utförs i kommunal regi eller av någon annan. Brukare får ett gott och professionellt bemötande i alla situationer. Personalen har god förmåga att lyssna, men också att förklara och vara tydlig. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och vara lätta att framföra. I Tomelilla kommun ska finnas bra och tillgängliga bostäder. Det är viktigt att det finns tillgång till moderna lägenheter i ordinärt boende för att förlänga tiden innan den som behöver det flyttar till ett särskilt boende. Det ska finnas tillgång till bredband och trådlöst internet i alla lägenheter och särskilda boenden. De äldre som har behov av särskilt boende ska få det. Äldreomsorgen i Tomelilla ska hålla hög kvalitet oberoende av var i kommunen man bor och vilken utförare av tjänsterna man har. Alla demensanpassade boenden ska ha personal med kompetens om demenssjukdomar. Även personer med demenssjukdom har olika önskningar och behov vilka det ska tas hänsyn till så att vardagen blir så bra som möjligt. Deras förmågor ska behållas så långt det går, vilket kan innebära en högre personaltäthet än dagens. Mediciner ska användas när det behövs, men aldrig i onödan. Maten är en viktig del av livet. Måltiderna ger dagen rytm. Det är mycket viktigt att äldre får en bra kost för att främja livskvalité och hälsa. Aktiviteter ska erbjudas tillsammans med andra eller enskilt. En bra dag- och anhörig verksamhet kan förlänga tiden man kan bo kvar i det egna boendet. Aktiviteterna ska anpassas efter den enskildes behov. Äldreomsorgen i Tomelilla ska präglas av hög kvalitet, inflytande och respekt. Inger Åbonde Vård och Omsorgsnämnden Ordförande 2

3 Innehållsförteckning Vision 1 Sammanfattning 3 Planens syfte 3 Vård- och omsorgsverksamhet 3 Prioriterade områden 3 Nationella mål 3 Kommunens värdegrund 4 Kvalité i verksamheten 5 Övriga planer och dokument 5 Framtida behov med Tomelillaperspektiv 6 Befolkningsprognoser-åldersstruktur 6 Ekonomiska förutsättningar 7 Pensionsnivåer 8 Bostäder, tillgänglighet i bostäder Bostadsmarknaden Särskilt boende Samhällsservice och kommunikationer 11 Hälsa, kost och motion Invandring 13 Åtgärder för utveckling Bostäder 14 Förebyggande arbete Tillgänglighet 15 Kompetens Valfrihet Värdegarantier Uppföljning av planen 16 Ansvar för äldreomsorgsplanen 16 Budget 16 Dokument och litteratur 16 3

4 Sammanfattning Äldreomsorgsplanen informerar både om det nationella perspektivet och ett Tomelillaperspektiv kring äldre. Planen utgår från de politiska visionerna i inledningen, se sidan 1. Åldersstrukturer och ekonomiska förutsättningar för äldre samt hur samhällsservicen fungerar för målgruppen redovisas i planen. Hälsa, kost och motion samt dagens behov av insatser belyses också. Åtgärder för att utveckla visionerna i planen berör behovet av bostäder, förebyggande arbete, tillgänglighet, kompetens, valfrihet och värdighetsgarantier. Uppföljning av planen ska ske år ch Syfte med handlingsplanen Vård- och omsorgsplanen är ett övergripande dokument som utifrån visionerna formulerar utveckling, prioriteringar och mål inom vård och omsorg fyra år framåt. Vård och omsorgs verksamhet omfattar: Hjälp och stöd utifrån socialtjänstlagen Kommunal hälso- och sjukvård Insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshinder, LSS. Prioriterade områden Förebyggande åtgärder. Bostäder Tillgänglighet Kompetens Nationellt mål. Målen för äldrepolitiken och värdegrunden för ett värdigt liv enligt regeringens proposition 2009/10:116 ger en övergripande förutsättning för denna plan. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag samt möjlighet att vara delaktiga i samhällslivet. Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Äldre ska bemötas med respekt. Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg. 4

5 Värdegrund för ett värdigt liv. En värdegrund som har ett synsätt, att äldre kvinnor och män ska kunna leva utifrån sin personlighet och sina möjligheter, som ska ge ett värdigt liv och känsla av välbefinnande i tillvaron. Kommunens värdegrunder Livskvalité ska vara vägledande. Arbetet inom Vård och Omsorg ska bygga på helhetssyn och respekt för den enskildes behov av trygghet, självbestämmande, integritet och självständighet. Insatserna ska ges på ett sådant sätt att brukarnas egna och omgivningens resurser tillvaratas. 5

6 Kvalité i verksamheten. Att arbeta med kvalitet ska vara en integrerad och naturlig del av arbetet inom Vård och Omsorg. All personal har ett eget ansvar för att utföra sitt arbete med god kvalitet. I varje möte med en person synliggörs och avgörs kvaliteten. Kvalitet kan uttryckas som förhållandet mellan förväntning och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare och brukare vad de kan förvänta sig av oss. Varje person som kommer i kontakt med oss bedömer kvaliteten på vårt arbete i förhållande till vad han eller hon har förväntat sig. Att fokusera på faktorer som ger välbefinnande ska prägla arbetet inom Vård och Omsorg. Kännetecknande för detta förhållningssynsätt är att fokus ligger på framtiden och på det friska. Personens möjligheter och resurser att klara sin vardag ska uppmärksammas. Strävan ska vara att öka känslan av sammanhang både hos brukare och hos personal. Övriga planer och dokument i verksamheten. På kommunens webbsida finns övriga planer och dokument som styr verksamheten. 6

7 Antal Framtida behov Förutsättningar i ett Tomelillaperspektiv. Befolkningsprognos 1200 Prognos från 2010 till 2014 i åldersgrupperna från 65 år År Källa: Utdrag ur Skånes befolkningsprognos år , Region Skåne Ålderstruktur Analys Sverigeperspektiv Personer över 80 år utgör drygt 5 procent av befolkningen och i dessa åldrar är kvinnorna nästan dubbelt så många som männen. Utdrag ur Socialstyrelsens lägesrapport mars Folkhälsa. Medellivslängden fortsätter att öka, år 2010 låg den för kvinnor på 83,4 och för män 79,4 i Sverige. Tomelillaperspektiv I Tomelilla är andelen personer över 80 år cirka 6,5 procent av befolkningen (år 2010). Medellivslängden i Tomelilla ligger på 82 år för kvinnor och 79 år för män. Utifrån ovanstående statistik och att kvinnor lever längre än män blir resultatet att fler ensamhushåll består av kvinnor i dessa åldrar. 7

8 Det sker ingen dramatisk förändring av antalet äldre i Tomelilla kommun inom den närmaste tioårsperioden. Prognoserna visar på en ökning av personer i åldersgrupperna 65 till 74, men från 75 år och uppåt är det en jämn fördelning under planperioden. De ökade åldersgrupperna enligt statistiken ovan kommer att förskjutas framåt. Åldersgruppen år kommer att öka med 22 % år 2019 i förhållande till dagens antal. Åldersgrupperna över 79 år ökar marginellt (10 13 personer) i förhållande till dagens åldersgrupper, enligt Region Skånes befolkningsprognos för år Den kommande generationen äldre förväntas ställa andra krav på valfrihet och möjligheter att fortsätta leva ett aktivt liv, vilket också påverkar behovet av insatser utöver antalet personer. Civilstånd i Tomelilla, man 79 år och kvinna 82 år Civilstånd i Bromölla, man 79 år och kvinna 82 år Änka/Änkling 8 28 Änka/änkling 5 21 Skilda Gifta man kvinna Skilda Gifta man kvinna Ogifta 4 4 Antal Ogift 2 1 Antal Källa: SCB Befolkningsstatistik, Bromölla har ungefär samma folkmängd. Jämfört i riket är det likartade förhållanden. Fler ensamstående kvinnor vid 82 års ålder. Ekonomiska förutsättningar. Låga inkomster och låga pensioner i kommunen ger inte de förutsättningar, som man nationellt hänvisar till, när det gäller den nya generationens pensionärer. Inkomstskillnader mellan könen är också tydlig. Personer inom låginkomstgräns år, % 18% Kvinnor Män kön Låginkomstgränsen ligger mellan kr år Källa: SCB inkomst och taxeringsregister. Tomelilla kommun 8

9 Antal Enligt SCB inkomst- och taxeringsregister har 14 % av andelen pensionärsfamiljer i Tomelilla låga inkomster. I länet och riket är det 9% enligt statistiken för familjer med låg inkomst. SCB definition: Andel (%) familjer med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten. 60% under disponibel medianinkomst för 2009 = kr. Baserar sig på sammanräknad förvärvsinkomst, medianinkomst (tkr) för boende i Sverige (16+ år) hela året. Pensionsnivåer Män har generellt högre pension än kvinnor. De senaste tio åren har kvinnornas pensioner ökat, men inte till de nivåer männens har, enligt statistik från försäkringskassan. Den pensionsgrundande inkomsten har ökat i hela landet, men ur ett Tomelillaperspektiv har den ökningen inte varit så stor. Detta ger effekter på betalningsförmågan för eventuella avgifter för stöd och omvårdnad, som kan uppstå när man blir äldre. Kommunen får i de fall, då det inte finns utrymme att betala, subventionera mellanskillnaden på avgiften. Information om beräkningssättet för avgiftsutrymmet finns på kommunens webbsida För personer med låga inkomster och pensioner är förutsättningarna att kunna bekosta andra typer av servicetjänster och produkter för sina behov begränsade. Delaktigheten i samhällslivets utbud blir inte så tillgängligt när ekonomin är svag. Bostäder Enligt en undersökning år 2009 som genomfördes i samband med uppsökande verksamhet hos 80-åringar (72st.) i Tomelilla framkom följande fördelning av boende, bostadsort, tillgänglighet i bostaden: Bostadförhållande för 80-åringar år 2009 Bostadsort för personer 80 år, Småhus 32 Flerbostadshus Marklägenhet Lantbr/hus Källa: Uppsökande verksamhet i Tomelilla kommun, st. 80-åringar. 9 25% 25% 50% Centralorten Småorterna Landsbygden 9

10 Tillgänglighet i bostaden. Av de besökta bostäderna har minst hälften någon form av hinder, som kommer att begränsa kvarboende. Effekterna av detta blir ett ökat antal ansökningar för bostadsanpassning eller till särskilt boende. Hinder i bostaden Hög tröskel till uteplats/balkong 74% Trösklar entré och inomhus 59% Trappor 49% Procent av besökta bostäder Källa: Tomelilla kommun 2009, uppsökande verksamhet hos 80-åringar (72 st.). Endast 29 % av hygienrummen hade utrymme för hjälpmedel och hjälpare. 38 % hade badkar i hygienrummet. Enligt denna undersökning kan man förutse, att det kan bli aktuellt med bostadsanpassning i bostaden eller behov av en ny bostad. Bostadsanpassning ansöker man om hos kommunen. Bedömningen grundar sig på bostadens förutsättningar att anpassas och utifrån de individuella behov som personen har. Bostadsanpassningsbidraget finansieras med kommunala medel. Analys Boende Bostäder är ett mycket högprioriterat område. Det handlar inte om särskilda boenden utan om bostäder på den allmänna bostadsmarknaden. Bostäder som är grundutformade är tillgängliga. Det finns en brist på tillgängliga bostäder i Tomelilla för målgruppen. Bostaden och bostadsorten är avgörande för hur äldre personer kan bo kvar och vilken livskvalité man får, då funktionsnedsättning eller sjukdom tillstöter. Tillgången på tillgängliga bostäder, bra kommunikationer och närhet till service är avgörande för hur stort behov av stöd och insatser från vård och omsorg man kan behöva, när man får funktionsnedsättningar. 10

11 Bostadsmarknaden Det finns en efterfrågan på hyreslägenheter i centralorten Tomelilla. Marklägenheter efterfrågas bland annat, för att det saknas hiss i flerbostadshusen, men även för att få möjligheter att sitta på en uteplats. Större delen av villorna är byggda under och 70 talet, som 1½ eller 2- planshus. När rörelsenedsättningar och andra begränsningar uppstår blir dessa villors utformning ett hinder vid t.ex. förflyttningar inom- och utomhus. En stor del av hyresfastigheterna har också entrétrappor, trappavsatser inomhus och saknar hiss. Det har inte byggts några flerbostadshus i Tomelilla de senaste 20 åren. En grundutformad boendestandard har god tillgänglighet och användbarhet och ger därmed förutsättningar för ett kvarboende. Behovet av särskilt boende minskar också om det finns tillgängliga bostäder. Trygghetsboende eller ett tillgängligt boende med värdinna kan vara ett alternativ för dem, som känner sig socialt isolerade och otrygga. Finns dessa boendeformer minskar också behovet av särskilt boende. Utgångspunkten måste vara att alla människor ska kunna bo i sitt ordinära boende så länge som möjligt. Då behov av stöd och hjälp uppstår kan man utifrån en individuell biståndsbedömning få hjälp i hemmet. Träffpunkter och frivillig verksamhet är ett komplement som behövs vid kvarboende. Särskilt boende Finns det tillgång till tillgängliga bostäder, som ger förutsättningar för kvarboende minskas behovet av särskilt boende. Personer med demenssjukdom är i behov av särskilt boende med ett förhållningssätt som är anpassat till deras behov av stöd. Idag finns det fler lägenheter för personer med olika fysiska funktionsnedsättningar än för personer med demenssjukdom. Det finns personer med ett dement beteende på särskilda boenden, som borde erbjudas plats på enheter med inriktning för demenssjukdom. Detta kan ske om personer med fysiska funktionsnedsättningar har tillgång till tillgängliga bostäder, som ger trygghet och möjligheter till social gemenskap. Då kan befintliga boendeenheter omvandlas för personer med demenssjukdom vilket i sin tur kommer att kräva utökad personaltäthet och viss ombyggnad till mindre enheter. 11

12 Samhällsservice och kommunikationer Tillgång till service I undersökningen hos 80-åringarna i Tomelilla hade ungefär 50 % av de besökta personerna en kilometer till buss/tåg, affär och vårdcentral. För de flesta äldre är detta för långt att gå och man kör kanske inte bil längre. Övriga bor på landsbygden eller i de orter som saknar affär och distriktssköterska/vårdcentral. Dessa personer är beroende av stöd från samhället (kommunen) eller anhöriga/grannar för att nå denna service. Livsmedelsaffär finns i Tomelilla, Brösarp och Smedstorp. Apotek finns i Tomelilla och Brösarp. Distriktssköterska finns i Tomelilla och i Brösarp. Vårdcentraler och privatpraktiserande läkare finns i Tomelilla och Brösarp Tre bankkontor finns i centralorten. Allmänna kommunikationer. Både tåg- och busslinjer finns i kommunen samt tre stycken närtrafikområden. Tyvärr tillgodoses inte alla delar av landsorten. Centralorten har ingen närtrafik. Närtrafikområden innebär att man kan beställa resa utifrån en fastställd tidtabell. De som kan utnyttja resan ska ha 2 km till närmaste busshållplats och ska bo inom de tre gröna områden, som är utmärkta på kartan ( NO1,No2 och NO3). Övriga buss- och tåglinjer tidtabeller finns på Skånetrafikens webbsida, tryckta tidtabeller och på kommunens webbsida. 12

13 Hälsa, kost och motion. Sverigeperspektiv Enligt Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät, uppger 50 procent i åldern år att de har en funktionsnedsättning. Rörelsehinder är vanligast i denna åldersgrupp följt av hörselnedsättning. Äldre med låg socioekonomisk status, äldre utlandsfödda samt kvinnor och ensamboende uppger i mindre utsträckning en god hälsa. Äldre själva betonar sociala aktiviteter som väsentliga och att starka nätverk bidrar till ökad livslust. En god självkänsla, brett utbud av boendeformer och närområdets utformning är också viktigt. Sociala relationer och gemenskap är en kärnfråga för god hälsa och välbefinnande. Här har de sociala mötesplatserna en mycket central roll. En mångfald av aktiviteter ökar chanserna att fler ska hitta något som känns meningsfullt. Det är en utmaning att nå dem som upplever sig ensamma och få dem att känna sig välkomna och efterfrågade. Äldre män uppger en bra hälsa i högre grad än äldre kvinnor, förutom i den äldsta åldersgruppen, år, där det inte finns någon skillnad mellan könen. Citaten kommer från Folkhälsoinstitutets rapport 2008 om Äldres hälsa. Två av tre äldre personer är fysiskt aktiva minst en halvtimme om dagen. Stillasittande fritid är inte mer vanligt bland äldre jämfört med genomsnittet av befolkningen i Sverige. Men det är vanligare bland dem i åldern än bland dem i åldern Kostens sammansättning och att man äter regelbundet har stor betydelse för välbefinnandet. Maten och måltiden fyller också en social funktion. I åldersgruppen år äter man väldigt lite frukt och grönsaker, enligt rapporten Äldres hälsa (2008). Tomelillaperspektiv Enligt folkhälsoprofilen 2009 har en hög andel av befolkningen i Tomelilla övervikt och låg fysisk aktivitet särskilt bland männen i åldersgrupperna år. Enligt denna profil har man i Tomelilla högt antal personer i för tidig död. Anmälda arbetsskador år 2008 i åldrarna år är högre bland kvinnor än bland män. I hela landet är det betydligt lägre än i Tomelilla. Dessa förutsättningar medför begränsningar och nedsättningar som kan följa med även när man kommer in i pensionsåldern Mer information om folkhälsan, se hänvisningar till adresser på sid

14 Procent av besökta Kostvanor hos 80-åringar år % 43% 23% Äter inte alla måltider (6st./dygn) Dricker mindre än 1 liter vätska/dygn Matuppehåll på mer 11 timmar kväll - morgon Källa: Uppsökande verksamhet i Tomelilla kommun 72 st. besökta (av 116 st.), 2009 Analys Det är inte bara tidigare livsstil utan även andra faktorer som spelar in hur hälsotillståndet blir när man blir äldre. De andra faktorerna kan vara sociala, ekonomiska eller den omgivande miljön, som påverkar hälsan. Upplevelsen av hälsa och välbefinnande kan påverkas av ekonomiska förhållanden, boendemiljön, möjligheter till ett socialt nätverk samt aktiviteter i vardagen. Trygghet, tillgång till service, stöd och kommunikationer ger också effekter för hälsan. Träffpunkter, frivilliga insatser, stöd till anhöriga, tillgång till fysiska aktiviteter, information om kost är några åtgärder, som kan förebygga och ge god hälsa för äldre. Invandring De senaste årens inflyttning till kommunen från andra länder kommer inte från åldersgrupperna över 65 år. Dock finns sedan tidigare inflyttade personer, som har insatser från vård och omsorg och som inte kan tala svenska. Insatser och stöd till dessa personer kräver kunskaper om bland annat språket, kulturen och mattraditionerna. 14

15 Åtgärder för utveckling av visionerna inom vård- och omsorgs verksamhet Under plantiden år ska utvecklingen av de prioriterade områdena ske. Bostäder Den enskilt viktigaste åtgärden för att kommunen ska klara av ökade krav inom äldreomsorgen är god tillgång till tillgängliga och bra grundutformade bostäder i det ordinära bostadsbeståndet. Det ger möjligheter för personer att bo kvar i sitt hem även när funktionsnedsättningar uppstår eller att minnet börjar svikta. Kommunens särskilda boenden kan då erbjudas de brukare som har ett omfattande behov av stöd och hjälp hela dygnet. I det fall bra bostäder i ordinärt bostadsbestånd inte kan erbjudas äldre i tillräcklig omfattning bedöms en utökning av totala antalet platser för personer med demenssjukdom som nödvändigt. Idag finns inte möjlighet att erbjuda boende inom den tremånaders period som finns lagfäst då det finns en brist på cirka 10 platser inom särskilt boende. Förebyggande arbete Verksamheten ska motivera brukarna till aktiviteter och motionsformer. Uppmuntra dem att delta i social gemenskap, för att behålla sin hälsa och att kunna ha ett gott liv. Samverkan ska ske med frivilligorganisationer, intresse- och idrottsföreningar och andra aktörer, för att förbättra och utveckla friskvården. Dagcentralerna, våra träffpunkter, fyller en viktig funktion. Det är en verksamhet som är mycket uppskattad och som med all sannolikhet bidrar till att äldre kan leva ett aktivt liv längre. Vidare bidrar dagverksamheten för personer med demenssjukdom till en meningsfull vardag och möjligheter att bo kvar hemma längre och därmed skjuta upp behovet av ett särskilt boende. Även växelvården bidrar till ett längre kvarboende i hemmet. Närstödscentrum finns som ett mycket viktigt komplement till all verksamhet och syftar till att stödja anhöriga och närstående som på ett eller annat sätt berörs av anhörigas sjukdom. 15

16 I förebyggande verksamhet finns hemrehabilitering och vardagsrehabilitering som stöd för den enskildes egna förmågor. Ett rehabiliterande synsätt, en hjälp till självhjälp för att bevara det friska friskt, ska genomsyra alla verksamheter. Förebyggande hembesök hos 80- åringar, som har genomförts i några år i projektform ska bli en permanent verksamhet inom Vård- och omsorg. Hembesöken ger oss en unik möjlighet att arbeta förebyggande för att bland annat förhindra skador och undernäring. Tillgänglighet I den kommunala planeringen ska den fysiska miljön utformas tillgängligt och användbart både inom- och utomhus. Miljöerna ska upplevas trygga och ge stimulans till aktiviteter samt social gemenskap. Det har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet. Verksamheterna ska bedrivas i tillgängliga lokaler. Brukare och anhöriga ska lätt kunna nå verksamheten inom vårdoch omsorg per telefon eller via e-post. All skriftlig information ska vara tillgänglig, begriplig och tydlig både i enskilda handlingar, broschyrer och på kommunens webbsida. Informationen ska vara aktuell och uppdaterad. I ett tillgängligare samhälle för målgruppen ingår även tillgänglig kollektivoch närtrafik. Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra vård- och omsorgsverksamheten Kompetens Ett gott bemötande är centralt vid mötet med brukarna och deras anhöriga. Ett gott bemötande grundar sig på respekt, insikt och kunskaper om både sociala, mentala och fysiska behov. Behoven kan beroende på sjukdom och nedsättning se olika ut, vilket kräver kompetens och insikt. Personalen ska ha adekvat utbildning för sin uppgift och inom Vård och Omsorg ska en kompetensutvecklingsplan finnas som grund för kontinuerlig fortbildning. Specialistkompetens I vård- och omsorgs verksamhet kan vården och omsorgen bestå av specifika insatser som kräver specialistkunskaper. Nya metoder och rön ska vara kända i verksamheten. 16

17 Valfrihet Under plantiden ska en utredning ske om hur valfriheten ska genomföras i Vård och omsorg. Värdighetsgaranti Värdegarantier ska utformas i enlighet med Nationella värdegrunden Värdigt liv. Uppföljning Uppföljningen av planen sker årligen i samband med årsanalysen. Vård- och omsorgschefen ansvarar för uppföljningen. Ansvar för Äldreomsorgsplanen Kommunfullmäktige tar beslut om planen. Vård och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta planen och har det yttersta ansvaret för genomförandet. Vård- och omsorgschefen har ansvar för att föreslagna åtgärder i planen genomförs under plantiden. Övriga befattningar inom Vård och omsorg ska arbeta utifrån planens syfte och vara delaktiga i utvecklingen av prioriteringarna. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för kvalitén i åtgärderna som berör hälso-och sjukvården i planen. Budget Vissa åtgärder i planen ska utvecklas inom ordinarie verksamhet och budget. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för att det finns förutsättningar i budgeten att genomföra föreslagna åtgärder. Dokument och litteratur Regeringens proposition 2009/10:116. Trädde ikraft 1 januari Lagen om valfrihet, LOV 2008: Folkhälsoinstitutet Befolkningsstrukturer 17