Förmåner från FPA. För professionellt bruk 2012

Transkript

1 Förmåner från FPA För professionellt bruk 2012

2 Förmåner från Folkpensionsanstalten

3 Innehåll Viktigt att veta 1 BOSÄTTNINGSBASERAD SOCIAL TRYGGHET 2 Allmänna principer 2 Flyttning utomlands 4 Flyttning till Finland 6 FÖRMÅNER FÖR BARNFAMILJEN 8 Moderskapsunderstöd 8 Föräldradagpenningar 8 Barnbidrag 12 Underhållsstöd 12 FPA:s förmåner för adoptivföräldrar 13 Stöd för vård av barn ett alternativ till kommunal dagvård 14 Partiell vårdledighet och partiell vårdpenning 16 Om barnet insjuknar 16 SJUKFÖRSÄKRING 18 Läkemedelsersättningar 18 Ersättningar för privat sjukvård 20 Ersättningar för privat tandvård 21 Reseersättningar 22 Om du blir sjuk utomlands 23 Sjukdagpenning 24 Partiell sjukdagpenning och deltidsarbete 27 Sjukledighet, rehabilitering eller pension? 28 REHABILITERING 29 Yrkesinriktad rehabilitering för personer i arbetslivet 30 Medicinsk rehabilitering för gravt handikappade 32 Rehabiliterande psykoterapi 33 Rehabilitering enligt prövning 34 Rehabiliteringspenning 35 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 37 HANDIKAPPFÖRMÅNER 38 Handikappbidrag 38 Tolktjänster för handikappade 40

4 STUDIESTÖD 41 Studiepenning 42 Bostadstillägg 43 Statsgaranti för studielån 44 Stöd för skolresor 46 MILITÄRUNDERSTÖD 47 ALLMÄNT BOSTADSBIDRAG 48 ARBETSLÖSHETSSKYDD 52 Arbetsmarknadsstöd 54 Integrationsstöd för invandrare 57 Grunddagpenning 57 Stöd för äldre arbetslösa 59 Sysselsättningsfrämjande åtgärder 60 Andra stöd för arbetslösa 63 Alterneringsersättning 63 FOLKPENSIONSTRYGGHET 64 Folkpension 64 Barnförhöjning 70 Fronttillägg och extra fronttillägg 70 Familjepension 71 Garantipension 74 Bostadsbidrag för pensionstagare 76 Ändringssökande i beslut 80 Informationsutbyte mellan myndigheter 80 Ordlista* 81 SIFFERBILAGA Adresser

5 Viktigt att veta FPA stöder i Finlands bosatta personers utkomst. I denna broschyr presenteras förmånerna i korthet. Framställningen följer i stort människans livsväg. Broschyren tar inte upp alla detaljer. Mera information hittar du på webbplatsen Broschyren beaktar lagändringar som har fastställts före år Broschyren är avsedd som handbok för dem som arbetar eller studerar inom socialoch hälsovårdssektorn samt för de studerande som behöver koncentrerad information om FPA-förmånerna. Förmånslagarna som nämns finns i huvudsak på FPA:s webbplats och på adressen På omslaget finns FPA:s servicenummer som svara på frågor om förmåner. Vem har rätt till FPA:s förmåner? För att få FPA:s förmåner krävs det i allmänhet att du omfattas av den sociala tryggheten i Finland*. Vissa förmåner kan du bara få om du har bott i Finland en viss tid. Huvudregeln är att alla stadigvarande bosatta i Finland* omfattas av Finlands sociala trygghet samt under vissa förutsättningar även personer som kommer till Finland för att arbeta. Om man flyttar till Finland eller från Finland utomlands lönar det sig att kontrollera hos FPA vilket lands sociala trygghet man omfattas av. Informera alltid FPA om förändringar Den som erhåller en förmån från FPA måste snabbt informera FPA om förändrade förhållanden. Sådana situationer är bl.a. förändringar gällande inkomsterna, familjesituationen eller parförhållandet. I det beslut FPA givit listas de förändringar som måste meddelas. Om en mottagare av en förmån inte meddelar om förändringar kan personen bli utan någon förmån eller också kan stöd utbetalas utan grund, och FPA blir då tvungen att senare återkräva det. Hur kan du sköta dina FPA-ärenden? FPA betjänar sina kunder på byråerna, per telefon och post samt på internet på adressen Då man uträttar ärenden vid FPA:s byråer är det bra att visa upp någon identitetshandling, t.ex. bildförsett FPA-kort, körkort eller pass. I slutet av broschyren finns en ordlista med förklaringar till några av de termer som används i lagstiftningen och av FPA. Dessa termer har i texten utmärkts med kursiv stil och en stjärna*. FPA, informationsenheten, PB HELSINGFORS viestinta@kela.fi 1

6 Förmåner från Folkpensionsanstalten BOSÄTTNINGSBASERAD SOCIAL TRYGGHET Finlands sociala trygghetssystem bygger på att man är bosatt i landet. Med vissa undantag har alla som bor stadigvarande i Finland rätt till de sociala förmåner som FPA beviljar. Då du lämnar Finland och flyttar utomlands eller flyttar från något annat land till Finland beslutar FPA om du omfattas av den sociala tryggheten i Finland, dvs. om du har rätt till de sociala trygghetsförmåner som FPA beviljar. Bestämmelser om vem som omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten finns i tillämpningslagen, lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet /1573 Allmänna principer I situationer av flyttning från och till landet påverkas din sociala trygghet i första hand av om det rör sig om en kortvarig eller permanent flyttning. Till vilket land du flyttar eller från vilket land du flyttar till Finland påverkar också din sociala trygghet. EU-lagstiftning EU-länder är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES-länder är Island, Liechtenstein och Norge, vilka med stöd av EES-avtalet tillämpar EU-lagstiftning. På Schweiz tillämpas också samma regler som på EU-/EES-länder. Den sociala tryggheten för dem som flyttar från ett EU-/EES-land samt Schweiz till ett annat koordineras av EU-förordning 1408/71. På basis av förordningen avgörs om en person som flyttar från ett land till ett annat omfattas av ursprungslandets eller det nya bosättningslandets sociala trygghet. Huvudregeln är att en arbetstagare hör till den sociala tryggheten i det land där han eller hon arbetar. Syftet med EU-förordningen är att säkerställa att personer som rör sig inom EU endast hör till ett lands sociala trygghetssystem åt gången. Dessutom vill man med förordningen garantera att personer som flyttar från ett EU/EES- 2

7 Bosättningsbaserad social trygghet land till ett annat inte på grund av flyttningen förlorar den sociala trygghet de har tjänat in. EU-förordningen 1408/71 gäller dock inte alla persongrupper och alla sociala trygghetsförmåner. Förordningen gäller huvudsakligen arbetstagare och självständiga yrkesutövare, och gäller enbart den lagstadgade sociala tryggheten. Frivilliga system faller i allmänhet utanför dessa regler. EU-förordningen 883/2004 om samordning av medlemsländernas system för social trygghet träder i kraft i maj Inom sitt tillämpningsområde skall denna förordning ersätta alla konventioner om social trygghet som är tillämpliga mellan medlemsstaterna. Om EU-förordningen inte innehåller bestämmelser om din sociala trygghet, omfattas du av Finlands nationella lagstiftning och dess bestämmelser om flyttningen från och till Finland och dess varaktighet eller tillfällighet. Avtal om social trygghet Din rätt till social trygghet i samband med en flyttning till och från landet kan basera sig på de avtal om social trygghet som Finland har ingått med de nordiska länderna, USA, Kanada, Chile, Israel och Australien. Med Australien har Finland ett avtal som gäller sjukvård under tillfällig vistelse. Dessutom har man ingått en överenskommelse med Quebec om ett särskilt arrangemang gällande social trygghet. Avtalen gäller i allmänhet arbetstagare och deras familjemedlemmar. Bestämmelserna i avtalen tillämpas endast på de persongrupper och de områden av den sociala tryggheten som ingår i avtalen. Om avtalet inte innehåller bestämmelser om din sociala trygghet, omfattas du av Finlands nationella lagstiftning och dess bestämmelser om flyttningen från och till Finland och dess varaktighet eller tillfällighet. Den nordiska konventionen om social trygghet och förordning 1408/71, som koordinerar den sociala tryggheten i EU-/EES-länderna, är i mångt och mycket likadana till sina innehåll. EES-länderna och Schweiz tillämpar tillsvidare den äldre EU-förordningen 1408/71. Den nordiska konventionen om social trygghet är dock mer omfattande än EU-förordningen, eftersom den även gäller studerande, pensionärer och andra som står utanför arbetslivet. På arbetstagare som flyttar till ett annat nordiskt land tillämpas de bestämmelser i EU-förordningen som gäller arbetstagare. På andra än arbetstagare tillämpas däremot den nordiska konventionen om social trygghet. Med stöd av konventionen omfattas dessa personer av den sociala tryggheten i det land där de enligt befolkningsregistret är bosatta. 3

8 Förmåner från Folkpensionsanstalten Övriga avtal om social trygghet täcker bara en liten del av FPA:s förmåner. I många fall gäller de enbart pensioner. Regler gällande andra länder Den sociala tryggheten för personer som flyttar mellan andra än EU-/EES-länder och Schweiz samt de länder med vilka Finland ingått ett avtal om social trygghet fastställs huvudsakligen på basis av hur länge vistelsen utomlands eller i Finland har varat. Om du har för avsikt att flytta utomlands för en kortare tid än ett år, anses din flyttning vara tillfällig och du fortsätter som regel att omfattas av Finlands sociala trygghet under din utlandsvistelse. Om din vistelse utomlands däremot är avsedd att vara längre än ett år, anses flyttningen vara varaktig och din rätt till finländsk social trygghet upphör i allmänhet vid flyttningsögonblicket. Vissa specialgrupper, såsom utsända arbetstagare, omfattas av andra bestämmelser. Innan du flyttar lönar det sig alltid att ta reda på om du har rätt till finländsk social trygghet. Om detta inte är fallet, kontakta motsvarande inrättning i ditt nya bosättningsland och ta reda på om du är berättigad till social trygghet i landet i fråga. Socialskyddet i alla länder täcker inte samma områden som i Finland och förmånerna kan variera stort mellan olika länder. Då du flyttar till Finland omfattas du i allmänhet av det finländska sociala trygghetssystemet från den tidpunkt då du anses ha flyttat hit för att stadigvarande bo här. T.ex. ett två års arbetsavtal i Finland, familjeband till en person som stadigvarande bor i landet eller tidigare stadigvarande boende här är i allmänhet tecken på att man har för avsikt att flytta permanent. I bedömningen beaktas även övriga band. Däremot anses en som kommer till Finland enbart i studiesyfte inte flytta permanent till Finland. Det lönar sig alltid att kontrollera vilka förutsättningar som gäller för att bevara ursprungslandets sociala trygghet vid den anstalt som ansvarar för den sociala tryggheten i det landet. Flyttning utomlands Flyttning utomlands och tillfälligt boende utomlands ska alltid anmälas till FPA. Också återkomsten till Finland måste anmälas. Huruvida de som flyttar utomlands är berättigade till finländsk social trygghet avgörs huvudsakligen på basis av vistelsens längd. Om du har för avsikt att flytta utomlands för kortare tid än ett år, dvs. tillfälligt, omfattas du i allmänhet av finländsk social trygghet och är berättigad till FPA:s förmåner under din utlandsvis- 4

9 Flyttning utomlands telse. Om du däremot avser att vara utomlands under längre tid än ett år, anses din flyttning vara permanent och din rätt till finländsk social trygghet upphör i de flesta fall vid flyttningsögonblicket. I fråga om personer som flyttar till EU-/ETA-länder och Schweiz för att arbeta gör man dock undantag från regeln om tillfällig vistelse; också en kortvarig vistelse i dessa länder är i allmänhet tillräckligt för att överflytta dig till sysselsättningslandets sociala trygghetssystem. Utgående från EU-reglerna kan du bara omfattas av en stats sociala trygghet åt gången, och i allmänhet är detta land det land där du arbetar. Om en utlandsvistelse som ursprungligen var avsedd att vara i under ett år, dvs. tillfällig, ändå varar i över ett år, dvs. blir stadigvarande, upphör rätten till finländsk social trygghet från och med den tidpunkt då förhållandena förändrades. En person som regelbundet vistas utomlands mer än halva året har i vanliga fall inte rätt till finländsk social trygghet. Om dina band till Finland dock alltjämt är starka kan du fortsättningsvis omfattas av finländsk social trygghet. I tolkningsfall beaktas individuella omständigheter, såsom bosättningstid i Finland och utomlands, familjeband, boendeförhållanden och upprepad vistelse i Finland. I vissa fall kan personer som arbetar utomlands i över ett år fortsättningsvis omfattas av finländsk social trygghet. Utsända arbetstagare kan på ansökan och tjänstemän utan ansökan fortsätta att omfattas av finländsk social trygghet under sin utrikeskommendering. Arbetsgivaren ska anmäla det arbete som tjänstemannen utför utomlands till FPA. Också familjemedlemmarna till utsända arbetstagare och tjänstemän kan på ansökan få fortsätta omfattas av finländsk social trygghet. FPA beslutar om tillämpningen av finländsk lagstiftning gällande social trygghet ifråga om sådana arbetstagare som sänds ut för att arbeta i något annat land än EU-/ETA-länder eller länder med vilka Finland har ingått ett avtal om social trygghet. FPA beslutar om tillämpningen av lagstiftningen gällande social trygghet också i fråga om medföljande familjemedlemmar. Pensionsskyddscentralen fattar beslutet om den sociala tryggheten för utsända arbetstagare till EU-/EES-länder, Schweiz och länder med vilka Finland har ingått ett avtal om social trygghet. Förmåner utomlands FPA:s förmåner är indelade i två grupper beroende på om de betalas åt personer som tillfälligt eller varaktigt befinner sig utomlands. Följande förmåner kan du i vissa fall få fast du skulle bo utomlands i över ett år, t.ex. som utsänd arbetstagare, statstjänsteman, studerande eller som familjemedlem till någon av dessa: folk- och familjepension barnbidrag 5

10 Förmåner från Folkpensionsanstalten moderskapsunderstöd och allmänt bostadsstöd (enbart för kostnader för en bostad som befinner sig i Finland). Följande förmåner kan du däremot bara få om du bor utomlands tillfälligt, dvs. i under ett år: bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare handikappbidrag för personer under 16 år, undantag: handikappbidrag för personer över 16 år kan fås till EU-/EES-länder samt Schweiz också i vissa fall då vistelsen inte är tillfällig garantipension fr.o.m särskilt stöd till invandrare t.o.m Vissa av FPA:s förmåner betalas inte överhuvudtaget till utlandet. Sådana är exempelvis arbetsmarknadsstöd grunddagpenning vid arbetslöshet /undantag: arbetssökande i EU-/EESländer vårdpenning för hemvård eller privat vård av barn /undantag beträffande hemvården: EU-/EES-länder. Huvudregeln är att om du bor utomlands tillfälligt, dvs. under kortare tid än ett år, omfattas du av finländsk social trygghet och har rätt till FPA:s förmåner på samma sätt som om du bodde i Finland. Utbetalningen av de förmåner som betalas fortsätter alltså utomlands, och nya förmåner kan beviljas på ansökan. Om du däremot stadigvarande är bosatt utomlands, dvs. i över ett år, kan du i regel inte få FPA:s förmåner. Förmånerna upphör vid den tidpunkt då du flyttar utomlands. Inom bosättningsbaserade system, som de som tillämpas i Finland och övriga Norden, kan det krävas att man bor i landet en viss tid, en s.k. väntetid, innan man får en förmån. I Finland krävs väntetid för att få moderskapspenning, folkpension och efterlevandepension. Väntetiden löper också om du innan du flyttar till Finland omfattats av den sociala tryggheten i något annat EU-/EES-land eller Schweiz. Flyttning till Finland Din rätt till finländsk social trygghet avgörs på basis av hur lång vistelse det är fråga om. Om du har för avsikt att bosätta dig stadigvarande i Finland, omfattas du i regel av den finländska sociala tryggheten från den tidpunkt du flyttar hit och du kan få FPA:s förmåner. Som stadigvarande bosättning räknas t.ex. återflyttning, minst två års arbete i Finland samt äktenskap eller annan nära familjerelation till en person som 6

11 Flyttning till Finland stadigvarande bor i Finland. Dessutom krävs det att ditt uppehållstillstånd har beviljats för minst ett år, i det fall att du är skyldig att ansöka om uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd beviljas av Migrationsverket. Rätten för en arbetstagare eller invandrare som flyttar till Finland från ett EUland, EES-land eller Schweiz till finländsk social trygghet och olika förmåner baserar sig på arbetets längd. Om du kommer till Finland för att arbeta i över 4 månader och arbetsvillkoret uppfylls, omfattas du i allmänhet av finländsk social trygghet. På motsvarande sätt har en person som kommer från ett tredje land (från andra länder än EU-, EES-länder eller Schweiz för att arbeta tillfälligt i Finland rätt till så gott som alla förmåner enligt sjukförsäkringslagen. Han är också arbetslöshetsförsäkrad för den tid han arbetar om arbetsvillkoret uppfylls och arbetet pågår minst 4 månader. Personer som flyttar till Finland måste ansöka om att inkluderas i finländsk social trygghet med FPA:s blankett Y77r. De som hör till finländsk social trygghet får ett skriftligt beslut i ärendet och de beviljas ett FPA-kort. Om du flyttar till Finland för att bo tillfälligt i landet är du i allmänhet inte berättigad till FPA:s sociala trygghetsförmåner. Exempelvis studerande anses endast flytta tillfälligt till Finland om studierna är den enda orsaken till flyttningen. Undantag är studerande som flyttar från Norge och Island (EES-länder), vilka kan inkluderas i finländsk social trygghet om de enligt folkbokföringen är bosatta i Finland. Du har inte rätt till finländsk social trygghet om du på basis av EU-lagstiftning eller avtal om social trygghet får förmåner från något annat land eller omfattas av något annat lands sociala trygghet. Sådana personer är exempelvis utsända arbetstagare från ett annat EU-/EES-land eller Schweiz gränsarbetare familjemedlemmar till arbetstagare utsända från något annat nordiskt land samt anställda i en främmande stats eller mellanstatlig organisations tjänst och deras familjemedlemmar. Om du flyttar tillfälligt till Finland från något annat EU-/EES-land eller Schweiz har du rätt till nödvändig sjukvård med det europeiska sjukvårdskortet. Närmare upplysningar får du på och FPA:s och Skatteförvaltningen serviceställe avsett för arbetstagare som kommer till Finland. 7

12 Förmåner från Folkpensionsanstalten FÖRMÅNER FÖR BARNFAMILJEN Moderskapsunderstöd En i Finland bosatt*, gravid kvinna får moderskapsunderstöd då hennes graviditet har varat i minst 154 dagar, dvs. i ca 5 månader. Erhållandet av understödet förutsätter att kvinnan har genomgått en hälsoundersökning hos läkare eller på rådgivningen före utgången av den fjärde graviditetsmånaden. Den sökande får välja mellan en moderskapsförpackning eller ett skattefritt penningbelopp på 140 euro. Om flera barn föds samtidigt höjs moderskapsunderstödet så att det för det andra barnet utbetalas två, för det tredje barnet tre etc. moderskapsunderstöd (för tvillingar alltså sammanlagt tre understöd, för trillingar sex understöd o.s.v.). Mottagaren kan välja en kombination av moderskapsförpackningar och pengar. Om adoptivföräldrars rätt till moderskapsunderstöd, se s. 13 Lagen om moderskapsunderstöd /477 och statsrådets förordning om moderskapsunderstöd och adoptionsbidrag /885. Föräldradagpenningar Som förälder har du rätt att hålla moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt och för denna tid få föräldradagpenningar från FPA. Till föräldradagpenningarna hör moderskapspenning för mammans lediga tid faderskapspenning för pappans lediga tid föräldrapenning, som kan betalas åt antingen mamman eller pappan beroende på vem som sköter barnet. Pappan och mamman kan också arbeta deltid och dela vårdansvaret för barnet, t.ex. så att den ena har hand om barnet på förmiddagen och den andra på eftermiddagen. För denna tid kan FPA betala partiell föräldrapenning. Om flera barn föds samtidigt förlängs tiden för utbetalning av föräldrapenning med 60 vardagar för varje barn utöver det första. Förlängningen kan användas så att mamman och pappan är föräldralediga samtidigt (varvid ledigheten inte förlängs), eller så kan den användas som en fortsättning på moderskaps- eller föräldraledigheten. Angående starten för föräldradagpenningarna samt hur länge de betalas, se Bilagan. 8

13 Förmåner för barnfamiljen Särskild moderskapspenning då arbetet utgör en hälsofara Om du under din graviditet utsätts för kemiska ämnen, strålning eller smittsamma sjukdomar kan dessa utgöra ett hot mot din eller fostrets hälsa. Om riskerna inte kan elimineras eller din arbetsgivare inte kan ordna med andra arbetsuppgifter för dig under graviditeten kan du lämna arbetet före den egentliga mammaledigheten. För denna tid får du särskild moderskapspenning. Särskild moderskapspenning betalas tills dess att moderskapspenningsperioden inleds, arbetsförhållandena har blivit säkra eller anställningsförhållandet upphör. Registrerat partnerskap Den andra föräldern i ett registrerat partnerskap* kan få föräldrapenning när han eller hon sköter sin partners barn, trots att han eller hon inte är biologisk förälder till barnet. Partnerskapet måste då vara registrerat innan barnet adopteras eller föds. Partiell föräldrapenning Om båda föräldrarna deltidsarbetar och delar på vårdansvaret för barnet kan ni båda få partiell föräldrapenning från FPA. Partiell föräldrapenning förutsätter att ni har avtalat med era arbetsgivare om deltidsarbete under minst två månader. Arbetstiden och lönen ska då vara % av arbetstiden och lönen för heltidsarbete. Om någon av föräldrarna inte längre uppfyller förutsättningarna för partiell föräldrapenning upphör även den andras rätt till den. Därefter betalas föräldrapenning på normalt sätt till den förälder som sköter barnet. En ensamförsörjare eller studerande kan inte få partiell föräldrapenning. Pappamånaden Förutom den 18 dagar långa faderskapsledighet som hölls under moderskapsoch föräldrapenningsperioden kan pappan dessutom hålla en hel pappamånad tillsammans med sitt barn. Då pappan istället för mamman utnyttjar åtminstone de 12 sista vardagarna av föräldrapenningsperioden får han 1 24 extra vardagar ledighet. Denna period av dagar kallas pappamånad, och den måste hållas i ett sträck. För pappamånadens första 12 vardagar får pappan föräldrapenning och för de följande 1 24 vardagarna får han faderskapspenning, dessa är sinsemellan lika stora. Pappan behöver inte hålla pappamånaden direkt efter att föräldrapenningsperioden upphör, utan kan skjuta upp den till en senare tidpunkt. Pappamånaden måste dock hållas inom 180 kalenderdagar (ca 6 månader) från föräldrapenningens sista utbetalningsdag. Om pappan inte utnyttjar sin pappamånad direkt som en fortsättning till föräldrapenningen måste någondera av föräldrarna sköta barnet hemma före pappamånaden. För denna tid kan föräldern ansöka om stöd för hemvård av barn (se s. 14). 9

14 Förmåner från Folkpensionsanstalten Mamman får inte föräldradagpenningar under pappamånaden. I det fall att det i familjen finns andra barn under 3 år är det möjligt att få hemvårdsstöd, men på grund av de förmåner pappamånaden innebär blir det ofta inget kvar att betala ut. Hur stor är moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen? Storleken på moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen bestäms i allmänhet utifrån den i beskattningen konstaterade arbetsinkomsten*. På dagpenningens belopp inverkar även om du t.ex. har arbetat, studerat, varit sjuk eller arbetslös; även fluktuationer i inkomsterna påverkar dagpenningen. Som föräldradagpenning utbetalas dock alltid minst ett minimibelopp. Den partiella föräldrapenningen är hälften av den föräldrapenning som annars skulle betalas. För beloppen, se Bilagan. Om du får lön för föräldraledigheten, betalas föräldrapenningen till den del den motsvarar lönen till din arbetsgivare. Du kan beräkna hur stor din egen moderskaps-, faderskaps eller föräldrapenning blir med hjälp av kalkylprogrammet på Information fås också på FPA:s byrå. Beskattning Föräldradagpenningar är beskattningsbar inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning på dem utgående från den skatteprocent som erhållits från skatteförvaltningen. Förskottsinnehållningen på dagpenningen görs enligt det skattekort du använder, men är dock alltid minst 20 %. För att förskottsinnehållningen inte ska vara för stor lönar det sig att på förhand skaffa ett ändringsskattekort från skatteförvaltningen. Närmare information får du på adressen Till arbetstagaren Storleken på moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen bestäms i allmänhet utifrån den i beskattningen konstaterade arbetsinkomsten*, inte utgående ifrån den nuvarande arbetsinkomsten. Under anställningstiden tjänar en arbetstagare in pension och semester under föräldraledigheten. Dina arbetsinkomster ökas med en lönekoefficient* och från dem avdras kostnaderna för inkomsternas förvärvande, t.ex.: de kostnader för resor mellan bostaden och hemmet som överskrider självrisken medlemsavgifter till fackföreningen och arbetslöshetskassan samt ett avdrag som motsvarar arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften. Till företagare Om du är en företagare som är FöPL- eller LföPL-försäkrad* fastställs din föräldrapenning utgående från den inkomst som ligger till grund för pensionsförsäkringen. Arbetsinkomsten höjs med ett års lönekoefficient*. 10

15 Förmåner för barnfamiljen Har dina inkomster ökat? Om din arbetsinkomst är minst 20 % högre än arbetsinkomsten i beskattningen justerad med lönekoefficienten eller FöPL- eller LföPL *-arbetsinkomsten kan föräldradagpenningen bestämmas utgående från nyare uppgifter om arbetsinkomsten än den i beskattningen konstaterade inkomsten*. I detta fall beaktar FPA dina inkomster under 6 månader strax före föräldradagpenningsperiodens början och inkomsterna multipliceras med två för att få årsinkomsten. Dessa inkomster justeras inte med en lönekoefficient. En företagare kan som sexmånadersinkomst visa på lön eller arbetsinkomst som fastställts för FöPL- eller LFöPL-försäkringen*. Endast kontinuerliga inkomster kan beaktas, men det är också möjligt att ha inkomster bara under en del av de sex månaderna. Om du saknar arbetsinkomster Om du inte har haft arbetsinkomster till grund för beräkning av föräldradagpenningen får du dagpenningen till minimibelopp (se Bilaga). Du kan också få dagpenning baserat på t.ex. arbetslöshetsförmån som du erhållit före föräldraledigheten (se s. 25). Om du är låginkomsttagare och har studielån kan du ha rätt till räntebidrag (se s. 43). Värnpliktigs faderskapsunderstöd Om du blir faderskapsledig under din militär- eller civiltjänstgöring blir din faderskapspenning minimibeloppet. En värnpliktig med familj kan också få militärunderstöd. Läs mer på FPA:s webbplats Då du studerar eller arbetar under föräldraledigheten Om mamman studerar och får studiestöd under moderskaps- eller föräldraledigheten får hon för studiedagar förutom studiestödet även dagpenning till minibeloppet. Moderskapspenningen är då inkomst och kan påverka den studerandes årsinkomstgräns*. Om mamman arbetar under föräldraledigheten betalar FPA dagpenning till minibeloppet under de dagar hon arbetar. Pappan får inte arbeta samtidigt som han får faderskaps- eller föräldrapenning om inte han ensam sköter barnet. Han kan emellertid studera under den tid han är pappa- eller föräldraledig och under den tiden få såväl studiestöd som faderskaps- eller föräldrapenning om han bevisar att han trots studierna sköter barnet. Två barn inom tre år Du kan få föräldradagpenning utgående från den arbetsinkomst som låg till grund för den föregående dagpenningen om den beräknade tiden för ditt andra barn eller omhändertagandet av adoptivbarn inträffar före det att ditt föregå- 11

16 Förmåner från Folkpensionsanstalten ende barn fyller 3 år eller innan det har gått 3 år sedan föregående adoptivbarn togs om hand. Utbetalning av dagpenningar Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning betalas för vardagar inklusive lördagar, men inte för söndagar, söckenhelger, självständighetsdagen och första maj. Föräldradagpenningarna betalas i efterskott i 25 dagars rater. Moderskapspenningens första rat omfattar dock 30 dagar. Faderskapspenningen betalas i efterhand för en eller flera perioder åt gången, beroende på hur pappan tar ut sin ledighet. Sjukförsäkringslagen /1224 Barnbidrag FPA betalar ut barnbidrag från början av den månad som följer på barnets födelse eller från det att rätten till barnbidrag har uppkommit (t.ex. flyttning till Finland) till slutet av den månad då barnet fyller 17 år eller tillsammans med sina vårdnadshavare varaktigt flyttar utomlands. Barnbidraget kan betalas till mamman, pappan eller någon annan vårdnadshavare samt undantagsvis även till barnet själv när han eller hon fyllt 15 år. Ensamförsörjartillägget är avsett för föräldrar som inte lever i samboförhållande eller äktenskap. Föräldrarna kan ha antingen gemensam eller ensam vårdnad. Barnbidragslagen /796 Underhållsstöd FPA ger ett beslut om underhållsstöd samt indriver obetalda underhållsstöd av underhållsskyldiga. Underhållsavtal och fastställande av underhållsstöd överfördes inte till FPA. Ansökan och belopp, se bilagan. FPA kan betala underhållsstöd då den underhållsskyldiga föräldern inte har betalat fastställt underhållsbidrag det fastställda underhållsbidraget är lägre än underhållsstödet p.g.a. den underhållsskyldigas svaga ekonomi ett barn blivit adopterat av en förälder utan partner faderskapet för ett barn som fötts utom äktenskapet inte blivit fastställt. Lagen om underhållsstöd /580 12

17 Förmåner för barnfamiljen FPA:s förmåner för adoptivföräldrar Föräldraförmånerna är i stor utsträckning desamma för adoptivföräldrar som för biologiska föräldrar. En skillnad är att adoptionsföräldrar inte kan få moderskapspenning, men de får längre föräldraledighet och föräldrapenning. Dessutom är hemvårdsstödet mer flexibelt för adoptivföräldrar än för andra. Förmåner för adoptivföräldrar: Moderskapsunderstöd kan du få då du adopterar ett barn under 18 år, om du är bosatt i Finland och den som ger adoptionsrådgivning eller den internationella adoptionstjänsten har utsett barnet för placering i din vård. Barnet kan vara adopterat från hemlandet eller utomlands ifrån. Vid internationella adoptioner måste du ha tillstånd från nämnden för adoptionsärenden. Bifoga till din ansökan ett bevis på att barnet har utsetts. Ansökningstiden är 2 månader från det att du fått barnet i din vård, men du kan ansöka om understöd redan efter det att barnet har utsetts att placeras i din vård. Du kan få föräldraledighet för att sköta ett adoptivbarn, som är under 7 år när du adopterar, och under den tiden få föräldrapenning (eller partiell föräldrapenning). Om du adopterar din makes* biologiska barn kan du få föräldrapenning, om barnet är under ett år då du adopterar, och du blir föräldraledig för att sköta barnet. Under tiden du är föräldraledig kan du inte arbeta eller studera på heltid. Föräldrapenningen betalas alltid i minst 200 vardagar eller tills det gått 234 vardagar från vardagen som följer på barnets födelsedag. Bifoga ett intyg om att barnet har tagits i vård till din ansökan. För adoptivföräldrar är ansökningstiden undantagsvis 2 månader retroaktivt från det att barnet har tagits i vård. Du kan ansöka om faderskapspenning eller motsvarande förmån (registrerat partnerskap) från FPA och hålla faderskapsledighet och pappamånad på samma villkor som andra pappor. Adoptivföräldrar har samma rätt till vårdledighet som andra och rätt att under denna tid få stöd för hemvård av barn eller stöd för privat vård. Adoptivföräldrar kan dock få stöd för hemvård också för ett barn som har fyllt 3 år tills dess att det har gått 2 år från föräldrapenningsperiodens början. Stödet betalas under kortare tid än 2 år om barnet under denna tid börjar i skolan. Adoptionsbidrag Om du adopterar ett barn från utlandet kan du hos FPA ansöka om adoptionsbidrag för de kostnader adoptionen medför. Du kan ansöka om bidraget när den internationella adoptionstjänsten har utsett ett adoptivbarn under 18 år att placeras hos dig och nämnden för internationella adoptionsärenden har beviljat adoptionen. En förutsättning är att du är stadigvarande bosatt i Finland*. Adoptionsbidraget betalas inte om du adopterar ett barn från Finland. Lagen om moderskapsunderstöd /477 och förordningen om moderskapsunderstöd och adoptionsbidrag /885 13

18 Förmåner från Folkpensionsanstalten Stöd för vård av barn ett alternativ till kommunal dagvård Efter att föräldraledigheten har upphört, kan du sköta ditt barn hemma med hjälp av stöd för hemvård av barn ordna privat dagvård för ditt barn och få stöd för hemvård eller privat vård eller placera ditt barn i kommunal dagvård, vilket du har en lagstadgad rätt till. Då kan du inte få stöd för hemvård eller privat vård från FPA. Du har rätt att ta oavlönad vårdledighet för att sköta sitt barn utan att anställningsförhållandet bryts. Rätten grundar sig på arbetsavtalslagen samt tjänsteoch arbetskollektivavtal. Du kan vara vårdledig tills ditt barn fyller 3 år. Ledigheten kan hållas i högst två etapper per barn, så att den pågår minst en månad åt gången. Meddela din arbetsgivare om vårdledigheten minst två månader innan den inleds. Stöd för hemvård Du kan få stöd för hemvård, om det i din familj finns ett barn under 3 år som sköts av föräldrarna, någon annan skötare (t.ex. mor- eller farföräldrar) eller en producent av privat dagvård*. Stöd för hemvård kan inte fås om barnet är i kommunal dagvård eller om en kommunal dagvårdsplats har reserverats för barnet. Till stödet för hemvård av barn hör en vårdpenning och ett vårdtillägg, som är beroende av familjens inkomster (för beloppen, se Bilagan). Det kan hända att din hemkommun utöver stödet för hemvård betalar ett s.k. kommuntillägg som höjer vårdpenningen eller vårdtillägget. Närmare upplysningar får du från din hemkommun. FPA betalar stödet för hemvård av barn till den förälder eller vårdnadshavare som sköter barnet. Stödet betalas i efterhand den sista i varje månad. Stödet är beskattningsbar inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning på det utgående från den skatteprocent som erhållits från skatteförvaltningen. Innehållningsprocenten kan då vara för hög. Du kan ändra den genom att beställa ett ändringsskattekort från skatteförvaltningen. Närmare uppgifter på Du kan få hemvårdsstöd samtidigt som moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, men eftersom föräldradagpenningarnas belopp inverkar på stödet för hemvård utbetalas oftast inget hemvårdsstöd. 14

19 Förmåner för barnfamiljen Stöd för privat vård av barn Du kan få stöd för privat vård av barn (privatvårdsstöd) om det i familjen finns ett barn under skolåldern som sköts av en vårdare som familjen anställt eller av en privat dagvårdsproducent. Privatvårdsstöd kan inte fås om barnet är i kommunal dagvård eller om en kommunal dagvårdsplats har reserverats för barnet. Halvdagsförskola ett år före skolstarten hindrar inte att man får stödet. Stödet för privat vård av barn kan högst vara lika stort som dagvårdsavgiften. FPA betalar alltid stödet direkt till den vårdare du har anställt. Det betalas i efterhand den sista vardagen i månaden (för beloppen, se Bilagan). Om barnet omfattas av förlängd läroplikt *, deltar i kommunal halvdagsförskola året innan skolstarten eller börjar skolan som 6-åring betalas 61,34 e/mån i vårdstöd och vårdtillägget halveras. Erhållande av privatvårdsstöd förutsätter alltid att den som sköter barnet inte är medlem av samma familj är en privat person med vilken familjen har ingått ett arbetsavtal på minst 1 månad eller är en dagvårdsproducent* (person eller sammanslutning). En förutsättning är att dagvårdsproducenten* är godkänd av kommunen. Om ditt barn sköts av en släkting eller någon annan person måste du göra upp ett arbetsavtal med personen och betala honom eller henne lön. Privatvårdsstödet är skattepliktig inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning innan stödet utbetalas till vårdaren. Om du har anställt en privat dagvårdsproducent måste du som arbetsgivare innehålla ett förskott på den löneandel du betalar och dessutom betala socialskyddsavgifterna. Närmare information får du på FPA:s webbplats 15

20 Förmåner från Folkpensionsanstalten Partiell vårdledighet och vårdpenning Efter din föräldraledighet kan du vara partiellt vårdledig, vilket innebär att du utan lön förkortar din dagliga arbetstid eller veckoarbetstid. Båda föräldrarna kan vara partiellt vårdlediga under samma period men under olika tider (den ena förkortar sin arbetstid under morgonen och den andra under eftermiddagen). En förutsättning för partiell vårdledighet är att du innan du inleder den partiella vårdledigheten har arbetat heltid i arbets- eller tjänsteförhållande hos samma arbetsgivare i minst 6 månader. Kom överens om med din arbetsgivare om hur perioden av partiell vårdledighet ska genomföras. Partiell vårdledighet kan pågå: till utgången av barnets andra läsår (31.7) för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt*, till utgången av barnets tredje läsår (31.7) tills ett sjukt eller handikappat barn fyller 18 år. Partiell vårdpenning Om din veckoarbetstid är högst 30 timmar för att du tar hand om barnet kan FPA betala ut partiell vårdpenning enligt följande: till föräldrarna till ett barn under 3 år samt första- och andraklassister till föräldrarna till ett barn som omfattas av förlängd läroplikt* till slutet av juli det år då barnets tredje läsår slutar till föräldrarna till ett barn som är läropliktigt och omfattas av förlängd läroplikt och deltar i förskoleundervisning, barnet börjar skolan ett år senare än föreskrivet Du kan få partiell vårdpenning samtidigt som privatvårdsstöd samt hemvårdsstöd, om någon annan än föräldrarna sköter barnet. Barnet kan också vara i kommunal dagvård. Partiell vårdpenning kan inte fås samtidigt som partiell föräldrapenning, och inte heller då en förälder sköter barnet och får hemvårdsstöd. Beloppen, se Bilaga. Om barnet insjuknar Specialvårdspenning för barn under 16 år Du kan ansöka om specialvårdspenning hos FPA om du en kort tid sköter ett sjukt eller handikappat barn under 16 år så att du är tvungen att vara borta från arbetet. Förutsättningar för att få specialvårdspenning är att du deltar i vården eller rehabiliteringen av ditt under 7-åriga barn på sjukhus, poliklinik eller rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs 16

21 Förmåner för barnfamiljen deltar i sjukhus- eller poliklinikvård eller rehabilitering av ditt svårt sjuka barn i åldern 7 15 år du vårdar ett svårt sjukt barn under 16 år hemma och hemvården anknyts till barnets sjukhusvård eller vård vid sjukhusets poliklinik. Specialvårdspenninger ersätter inkomstbortfall för en förälder som är förhindrad att arbeta, idka företagsverksamhet eller studera på heltid på grund av barnets akuta insjuknande eller för att barnets sjukdomstillstånd har försämrats. Specialvårdspenning kan beviljas den som vårdar sin makes, makas eller sambos biologiska barn eller adoptivbarn som en förälder. Specialvårdspenningens belopp beräknas på samma sätt som sjukdagpenningen, men man får alltid åtminstone ett minimibelopp. Dessutom kan kommunens socialväsende betala ut ett stöd för närståendevård åt en anhörig som sköter sitt sjuka eller handikappade barn. Sjukförsäkringslagen /1224 Rehabilitering för barn Ett gravt handikappat barn, som av FPA har beviljats förhöjt handikappbidrag eller handikappbidrag med högsta belopp, kan även få medicinsk rehabilitering för gravt handikappade. Rehabiliteringen kan vara exempelvis individuell terapi, rehabiliteringskurser eller kurser i anpassningsträning. Kurser kan även beviljas andra än gravt handikappade barn. För kurstiden kan föräldrarna få rehabiliteringspenning då de deltar i kursen. En skolelev kan hos FPA ansöka om dyra och krävande hjälpmedel, om han eller hon på grund av sin skada eller sitt handikapp inte kan klara av studierna utan dem. Sådana hjälpmedel är t.ex. en lästelevision eller en dator. Hjälpmedlen kan beviljas en elev i årskurs sju i den grundläggande utbildningen eller en äldre skolelev, om studierna syftar till yrkesstudier och inträde i arbetslivet. Närmare information fås på FPA:s byråer samt broschyren Rehabilitering. På adressen /sokrehabkurs hittar du de rehabiliteringskurser som FPA anordnar. Tillfällig vårdledighet med barn under 10 år Då du har ett barn under 10 år som insjuknar akut har du rätt till tillfällig vårdledighet och kan vara borta från arbetet och sköta barnet. Du kan vara ledig i högst 4 arbetsdagar. Tillfällig vårdledighet kan utnyttjas av vem som helst av föräldrarna, men inte av bägge samtidigt. Också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet har rätt till vårdledighet. Arbetsgivaren behöver inte betala lön för den tillfälliga vårdledigheten. 17

22 Förmåner från Folkpensionsanstalten Handikappbidrag för personer under 16 år Se s. 36. SJUKFÖRSÄKRING Läkemedelsersättningar Du kan få ersättning för läkemedel som har ordinerats för behandling av sjukdom. Du kan få grundersättning för salvbaser som ordinerats för behandling av en långvarig hudsjukdom. Läkemedel som ordinerats för att upprätthålla hälsan eller förebygga sjukdomar ersätts inte. Apoteket kan byta ut läkemedel till ett motsvarande billigare parallellpreparat förutsatt att du eller läkaren inte motsätter er ett utbyte. För att du ska få ersättning förutsätts att du använder läkemedlet enligt doseringsanvisningen och köper det för högst 3 månader i taget och i så förmånliga förpackningsstorlekar som möjligt. Erhållande av ersättning förutsätter dessutom alltid att läkemedelsprisnämnden (Hila), som verkar i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet, har beslutat att läkemedlet, salvbasen eller det kliniska näringspreparatet är ersättningsgillt. I annat fall måste du själv betala läkemedlet i sin helhet. Referensprissystem En del av läkemedlen tillhör ett referensprissystem som omfattar referensprisgrupper. En referensprisgrupp för läkemedelspreparat bildas av ersättningsgilla läkemedelspreparat som är sinsemellan utbytbara. Alla läkemedelspreparat som upptas i samma referensprisgrupp har dessutom samma referenspris. Läkemedelsprisnämnden meddelar prisen på läkemedlen kvartalsvis till Läkemedelsprisnämnden som fastställer referensprisgrupperna för utbytbara läkemedelspreparat både referensgrupperna och referenspriserna. Referenspriset beräknas utifrån det förmånligaste läkemedelspreparat som upptas i referensprisgruppen: Referenspriset för läkemedelspreparatet höjs med 1,50 euro när preparatets försäljningspris är under 40 euro. Är försäljningspriset för det förmånligaste preparatet 40 euro eller mer inom referensprisgruppen är referenspriset läkemedlets pris förhöjt med 2 euro. Om läkemedlet hör till referensprisgruppen och priset på läkemedlet är högre 18

23 Sjukförsäkring än referenspriset räknas FPA-ersättningen enligt referenspriset. Om priset på läkemedlet är detsamma eller förmånligare än referenspriset, räknas ersättningen enligt det egentliga priset. Om ditt läkemedel kostar mer än referenspriset betalar du förutom självrisken även skillnaden mellan försäljningspris och referenspris. Skillnaden räknas inte tillgodo i din årliga självriskandel för läkemedel. Då din läkare vägrar utbyte till ett parallellpreparat får du FPA-ersättningen enligt det egentliga priset fastän läkemedlet hör till referensprisgruppen. Om du vill veta mer om referenspriser, ersättningar och utbytbara läkemedelspreparat finns informationen på Hur stor är ersättningen för läkemedel? Ersättningarna för läkemedel indelas i tre grupper: Grundersättningen är 42 % av priset eller referenspriset. Den lägre specialersättningen är 72 % av priset eller referenspriset. Den högre specialersättningen är 100 % av priset eller referenspriset, men för varje läkemedel som köps på samma gång betalar du en självrisk på 3 euro. Begränsad grundersättning Rätten till grundersättning är begränsad för vissa läkemedel. Dessa läkemedel ersätts endast i enlighet med de särskilda indikationer som prisnämnden fastställt. Sådana läkemedel är t.ex. läkemedel som används för behandling av MS och Alzheimers sjukdom. Du ska ansöka om rätt till begränsad grundersättning med ett B-läkarutlåtande som du skickar till FPA. Specialersättning För läkemedel som används vid vissa svåra, långvariga sjukdomar kan man få en specialersättning som är högre än grundersättningen. Statsrådet beslutar vilka sjukdomar som berättigar till specialersättning (se Bilaga). I beslutet från FPA redogörs för de medicinska förutsättningar som ska uppfyllas vid dessa sjukdomar för att specialersättning ska kunna beviljas. För att få specialersättning på apoteket ska du ansöka om rätt till sådan med ett B-läkarutlåtande som du sänder till FPA. Din rätt till specialersättning kan vara tidsbunden eller beviljas utan tidsgräns. När rätten har beviljats får du per post ett nytt FPA-kort där din ersättningsrätt och giltighetstiden anges. FPA betalar specialersättning för läkemedel som köpts efter att B-läkarutlåtandet har kommit till FPA. Innan rätten till specialersättning beviljas förutsätts vid vissa sjukdomar ändringar i livsföringen samt uppföljning av hur ändringarna påverkar sjukdomen. Vid vissa sjukdomar krävs dessutom regelbunden medicinanvänding i minst 6 månader innan rätten till specialersättning beviljas. 19

24 Förmåner från Folkpensionsanstalten Kliniska näringspreparat Personer som har t.ex. mjölkallergi eller absorptionsstörning kan behöva kliniska näringspreparat. Om rätt till grund- eller specialersättning för kliniska näringspreparat ansöks på samma sätt som i fråga om läkemedel som berättigar till specialersättning, se Bilagan. Tilläggsersättning när kostnaderna överstiger årssjälvrisken Du får tilläggsersättning för dina läkemedelskostnader om de överstiger den årliga självriskandelen, se bilaga. När din årliga självriskandel överskrids sänder FPA dig ett brev med ett meddelande om detta samt ett särskilt meddelande om rätten till tilläggsersättning för apoteket. Spara detta meddelande och visa upp det på apoteket alltid när du köper läkemedel på recept. På webbplatsen /sokmedicin hittar du uppgifter om pris på läkemedel, om de är ersättningsgilla samt om utbytbara preparat. Ersättningar för privat sjukvård När du blir sjuk och behöver läkarvård kan du gå till en kommunal hälsovårdscentral eller till en privat läkarcentral. FPA ersätter en del av arvodet för besök, behandling och undersökningar hos privatläkare enligt en fastställd taxa*. Du får ofta ersättningen redan på mottagningen som direktersättning* om du visar upp ditt FPA-kort. FPA ersätter inte kostnader inom den offentliga hälsooch sjukvården*. Vissa arbetsgivare har också anordnat sjukvård som en del av företagshälsovården. Du kan inte få ersättning för t.ex. expeditionsavgifter vårddags-, operationssals- eller poliklinikavgifter avgifter för preventiv vård (utom tandvård) läkarintyg för t.ex. körkort, ansökan till läroanstalt, rekryteringsundersökning eller pensionsansökan för den tid du vårdas på ett offentligt sjukhus eller en offentlig institution, t.ex. ett åldringshem. Du kan söka ersättning för kostnader för läkarutlåtanden, förutsatt att de behövs för FPA:s förmåner. Möjligheten till ersättning för andra läkarutlåtanden är det bäst att utreda på FPA:s byrå. Ersättningar för besök hos privatläkare FPA ersätter en del av privatläkarens arvode. Ersättningen är högst 60 % av den fastställda taxan*. En förutsättning är att vården är nödvändig på grund av din 20

25 Sjukförsäkring sjukdom. Taxan är ofta ett mindre belopp än privatläkarens arvode. Om arvodet är lägre än taxan beräknas ersättningen utgående från arvodet. Om du har en privat sjukförsäkring kan du utöver ersättning från FPA söka ersättning hos ditt försäkringsbolag. Innan du skickar in ansökan till FPA ska du kontrollera med ditt försäkringsbolag hur du ska söka ersättning därifrån. Ersättningar för undersökningar och ingrepp Ersättningen för undersökningar och behandlingar som har ordinerats av privatläkare är högst 75 % av den fastställda taxan* till den del som självrisken överskrids (se Bilaga). När flera undersökningar och behandlingar ordineras samtidigt betalas en enda självrisk; ett undantag är fysioterapi för vilken en självrisk tas ut varje gång. Du får ersättning för de behandlingar och undersökningar som läkaren skrivit ut en remiss för. Sådana är - laboratorieundersökningar och radiologiska undersökningar psykologiska undersökningar sjukvårdsåtgärder cytostatbehandling fysioterapi. Erhållande av ersättning förutsätter att du behöver vård för din sjukdom och att du fått behandling inom ett år efter den dag då läkaren ordinerade denna. Om din läkare på en gång ordinerar en serie behandlingar får du ersättning för högst 15 behandlingstillfällen. Ersättningar för privat tandvård Du får ersättning för vård av mun och tänder hos en privattandläkare samt för av tandläkare ordinerade vård hos privat munhygienist, laboratorie- och radiologiska undersökningar och för läkemedel och resor i anslutning till tandvård. Av privattandläkararvoden ersätter FPA högst 60 % av den fastställda taxans* belopp. Undersökning av mun och tänder ersätts endast en gång per kalenderår. Ersättningen för radiologiska undersökningar och laboratorieundersökningar som har ordinerats av tandläkare är högst 75 % av taxan* till den del som självrisken överskrids. Om flera undersökningar ordineras vid samma tillfälle avdras självrisken endast en gång. För vård av munhygienist är ersättningen 100 % av taxan*. 21

26 Förmåner från Folkpensionsanstalten Du får inte ersättning för kostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården kostnader för protetiska åtgärder såsom lösproteser eller protesreparationer, tandkronor, tandbryggor eller tandimplantat tandtekniskt arbete tandreglering (utom på särskilda grunder) för den tid du vårdas på ett offentligt sjukhus eller en offentlig institution. Tandvård för frontveteraner och minröjare Frontveteraner och minröjare får ersättning för tandvård enligt följande högst 100 % av taxans* belopp för tandläkargranskning, förebyggande vård och kliniskt arbete i samband med protetik högst 50 % av taxans* belopp för tekniskt arbete i samband med protetik 100 % för kliniskt arbete och 50 % för tandtekniskt arbete av taxans* belopp för helprotesbehandling hos specialtandtekniker på basis av tandläkarundersökning och tandläkarremiss annan tandvård till högst 60 % av taxans* belopp. Av frontveteraner förutsätts frontmanna-, fronttjänst-, veteran- eller fronttecken och av minröjare intyg från Krigsarkivet. Som bevis i tandvården kan man också uppvisa ett fotoförsett FPA-kort med antingen R- eller MR-beteckning. Reseersättningar Du kan få ersättning för resor till sjukvård och läkarordinerade undersökningar samt till FPA:s rehabilitering. FPA ersätter i allmänhet resor till närmaste läkare eller vårdinrättning inom den privata eller offentliga hälso- och sjukvården*, huvudsakligen enligt det förmånligaste färdsättet (t.ex. tåg eller buss). Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt 0,20 e/km som ersättning för bruk av egen bil. Ersättning för resor till FPArehabilitering gäller den anstalt där rehabiliteringen ordnas. FPA ersätter inte resor till apotek för inköp av läkemedel. Om du blir tvungen att övernatta under resan p.g.a. undersökningar, behandlingar eller trafikförhållanden kan du få en övernattningspenning från FPA. Resekostnaderna för följeslagare ersätts om vårdpersonalen anser det vara nödvändigt att en följeslagare eller familjemedlem deltar i vården. När en veteran deltar i Statskontorets rehabilitering betalar FPA resekostnaderna i sin helhet. Ersättningsbelopp, se Bilagan. FPA följer upp hur din årliga självriskandel (se Bilagan) tillväxer. När årssjälvrisken är uppnådd får du per post hem ett årssjälvriskkort för resekostnader*. När du visar upp kortet behöver du inte betala chauffören för din resa, om han eller hon slutit ett 22

27 Sjukförsäkring fullmaktsavtal med FPA. Om du måste betala för resan kan du i efterskott ansöka om ersättning för resekostnaderna. Om du blir sjuk utomlands Om du insjuknar plötsligt när du vistas i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz får du samma sjukvårdstjänster som landets egna invånare genom att visa upp ditt identitetsbevis och det europeiska sjukvårdskortet. Om du inte har kortet med dig kan du i efterskott med blankett SV 128r söka sjukvårdsersättning från FPA. FPA ersätter kostnaderna på samma sätt som det land du vistades i skulle ha gjort eller enligt sjukförsäkringen i Finland*. En person som kommit från ett annat EU- eller EES-land eller från Schweiz och plötsligt insjuknar i Finland får sjukvård till samma kostnader och enligt samma förfaranden som i Finland bosatta personer mot uppvisande av det europeiskt sjukvårdskortet. För personer från andra länder gäller andra ersättningsprinciper. Om du på egenhand uppsöker vård i ett annat EU-, EES-land eller i Schweiz är du berättigad till sjukvårdsersättning för sjukvård och tandläkararvoden samt ordinerade undersökningar och vård. Du kan söka ersättning i efterskott med blanketten SV 128r. Ersättning utbetalas för både offentlig- och privat sjukvård i ett annat EUeller EES-land eller Schweiz. Om du på egenhand utan förhandstillstånd söker vård är du inte berättigad till sjukvårdsersättningar för resor, vistelse eller läkemedelsinköp. Du kan ansöka om förhandstillstånd till vård i ett annat EU-, EES-land eller Schweiz. I första hand söks förhandstillstånd från den offentliga hälsovårdsenhet som ansvarar för din speciasjukvård. Du kan ansöka om förhandstillstånd också från FPA med blanketten SV 129r. Med förhandstillstånd får du vård inom ramen för det allmänna sjukvårdssystemet i det land där vården utförs. Dessutom kan ersättnings sökas för resor, vistelse samt följeslagare samt läkemedelsinkom i efterskott med blankett SV 128r. Läs mer på FPA:s webbplats 23

28 Förmåner från Folkpensionsanstalten Sjukdagpenning FPA betalar sjukdagpenning som ersättning för inkomstbortfall under sjukdomstiden. Om du får lön under din sjukledighet betalas ersättningen till din arbetsgivare. Du kan få sjukdagpenning om du är mellan 16 och 67 år och arbetsoförmögen på grund av sjukdom. Dessutom kan du få dagpenning om du är tvungen att vara borta från arbetet för att förhindra spridande av smittsam sjukdom eller donation av ett livsviktigt organ eller livsviktig vävnad. Pensionstagare kan inte få sjukdagpenning (med undantag av pensionstagare på under 68 år som arbetar och är arbetsoförmögna för sitt dåvarande arbete). FPA betalar sjukdagpenningen i efterskott periodvis. Dagpenning betalas för vardagar och lördagar. För söndagar, söckenhelger, första maj och självständighetsdagen betalas ingen dagpenning. Självrisktid och maximitid Du får sjukdagpenning först när din arbetsoförmåga har varat hela självrisktiden. Självrisktiden är insjuknandedagen och de följande 9 vardagarna (lördagarna inräknade) en vardag, om din arbetsoförmåga på grund av samma sjukdom börjar på nytt inom 30 dagar efter att föregående dagpenning har betalats ut eller insjuknandedagen och de följande 3 vardagarna om du är företagare och har tecknat en FöPL-försäkring insjuknandedagen och de följande 3 vardagarna om du är lantbruksföretagare och har tecknat en lantbruksföretagarförsäkring LFöPL (FöPL eller LFöPL*) Det finns ingen självrisktid om arbetsoförmågan som berättigar till sjukdagpenning börjar eller fortsätter omedelbart efter rätt till partiell sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning. Dagpenning betalas för sammanlagt högst 300 vardagar, dvs. cirka ett år. I maximitiden inräknas i allmänhet de dagar som du under de två föregående åren har haft rätt till sjukdagpenning från FPA. Du kan få sjukdagpenning på nytt på grund av samma sjukdom först efter att du varit arbetsför i ett års tid. Fr.o.m kan sjukdagpenning betalas efter att självrisktiden gått ut i högst 50 vardagar, då en person återvänder till arbetet och hans eller hennes tidigare sjukdom återkommer efter 30 dagar i arbete. Om din arbetsoförmåga beror på en helt ny sjukdom kan du få sjukdagpenning på normalt sätt. 24

29 Sjukförsäkring Du betalar skatt på sjukdagpenningen Sjukdagpenningen är skattepliktig inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning på sjukdagpenningen enligt den procent som skatteförvaltningen meddelar. Förskottsinnehållningen på dagpenningen görs enligt ditt gällande skattekort men är dock alltid minst 20 %. När löneskattekortet används vid förskottsinnehållning av dagpenning höjs procenten med 2 procentenheter eftersom det på dagpenningen inte ska göras samma avdrag som på lönen. För att förskottsinnehållningen på dagpenningen inte ska bli för stor lönar det sig för dig att skaffa ett ändringsskattekort för förmånen från skatteförvaltningen. Närmare information får du på adressen Hur stor är sjukdagpenningen? Sjukdagpenningens storlek fastställs i allmänhet enligt den arbetsinkomst som fastställts i beskattningen*. Dagpenningens belopp beror också på om du t.ex. deltagit i rehabilitering, studerat eller varit sjuk eller arbetslös samt på variationen i dina inkomster. För belopp och formel för uträkning, se bilaga. Du kan uppskatta din egen sjukdagpenning med beräkningsprogrammet på Anställda Sjukdagpenningens storlek fastställs i allmänhet enligt den arbetsinkomst som fastställts i beskattningen*, inte enligt dina nuvarande inkomster. Inkomsterna höjs med en lönekoefficient* och på inkomsten görs nödvändiga avdrag såsom kostnader för arbetsresor, arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften samt kostnader för inkomstens förvärvande. Om du får lön under din sjukledighet betalas sjukdagpenningen till din arbetsgivare. Om din lön är mindre än sjukdagpenningen betalar FPA skillnaden till dig. Företagare Om du är företagare, lantbruksföretagare eller yrkesutövare uträknas din sjukdagpenning i allmänhet enligt din arbetsinkomst i FöPL- eller LFöPL-försäkringen*. Om du inte behöver teckna någon FöPL- eller LFöPL-försäkring* beräknas sjukdagpenningen utifrån den arbetsinkomst som du meddelat skattemyndigheterna (t.ex. förvärvs- och löneinkomst från företagsverksamheten). Om du har en FöPL- eller LFöPl-försäkring* kan du söka ersättning också för sjukförsäkringens självrisktid. FöPL- eller LFöPl-försäkringen*påverkas endast av arbetsinkomsten i försäkringen. Om sjukdomen fortsätter efter självrisktiden räknar FPA ut dagpenningsbeloppet på nytt och då beaktas utöver arbetsinkomsten i försäkringen även eventuella andra arbetsinkomster. Stipendiater Stipendiater med vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som tecknat en LFöPL-pensionsförsäkring hos Lantbrukarnas pensionsanstalt (LPA). Perioder med föräldradagpenning och sjukdagpenning beräknas enligt LFöPL-inkomsten. Om du inte behöver teckna en försäkring beräknas dagpenningen på basis av det 25

30 Förmåner från Folkpensionsanstalten beskattningsbara stipendiet. Om stipendiet är skattefritt, t.ex. för att det är så litet, får du dagpenningen till minimibelopp. Mer information Om dina inkomster har ökat Du kan få din dagpenning beräknad enligt en färskare arbetsinkomst* än den inkomst som fastställts i beskattningen*, om arbetsinkomsten har varit minst 20 % större än den med lönekoefficienten* höjda arbetsinkomsten i beskattningen eller din FöPLeller LFöPL-arbetsinkomst*. Din arbetsgivare kan meddela din 6-månaders inkomst via webben eller på en blankett för att FPA kan räkna ut din dagpenning. FPA räknar då ut din inkomst under 6 månader omedelbart före sjukdagpenningsperioden, och inkomsten multipliceras med två så fås årsinkomsten. Dessa inkomster höjs inte med en lönekoefficient. Sänd då till FPA en utredning (t.ex. ett löneintyg från arbetsgivaren) över din lön, dina naturaförmåner samt över utbetald semesterpenning. En företagare kan som sin inkomst under 6 månader uppge sin arbetsinkomst i FöPL- eller LFöPL-försäkringen* eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, sin förvärvsinkomst* från företagsverksamheten. Endast fortlöpande inkomster kan beaktas, men inkomsten kan också hänföra sig till endast en del av sexmånadersperioden. Arbetslösa Om du under de 4 månader som föregått arbetsoförmågan har fått arbetslöshetsförmån är din sjukdagpenning minst 86 % av arbetslöshetsförmånens belopp. För självrisktiden får du arbetslöshetsdagpenning antingen från FPA eller från arbetslöshetskassan. Studerande Om du blir sjuk när du studerar kan du ansöka om sjukdagpenning. Du får studiestöd tills du beviljas sjukdagpenning. Om du beviljas sjukdagpenning för samma tid som du fått studiestöd för, dras studiepenningen av från sjukdagpenningen. Ditt studiestöd upphör om du får sjukdagpenningen beviljas för minst 18 kalenderdagar under en månad. Om du fått studiestöd under 4 månader före sjukledigheten är din sjukdagpenning under de första 55 dagarna nästan lika stor som din studiepenning. Därefter får du sjukdagpenningens minimibelopp. Sjukdagpenning betalas först efter en självrisktid på vanligen insjuknandedagen och 9 därpå följande dagar. Om du inte har inkomster Om du har små eller inga inkomster får du sjukdagpenning när din arbetsoförmåga varat den s.k. karenstiden, dvs. 55 dagar (inkluderar också självrisktiden). Du får då minst sjukdagpenningens minimibelopp. 26

31 Sjukförsäkring/Rehabilitering Om du fått rehabiliteringspenning Om du innan du blev arbetsoförmögen under 6 månader har fått rehabiliteringspenning som betalas av FPA eller arbetspensionsrehabiliteringen under 6 månader, är sjukdagpenningen i allmänhet minst lika stor som den rehabiliteringspenning som du fått. Olycksfall, trafikolycka, yrkessjukdom Om din arbetsoförmåga har orsakats av olycksfall, yrkessjukdom, trafikskada eller militärskada betalas din dagpenning med stöd av dessa försäkringssystem. Om sjukdagpenningen är större än försäkringsersättningen får du skillnaden av FPA. Om försäkringsersättningen fördröjs kan du för denna tid få sjukdagpenning från FPA. Partiell sjukdagpenning och deltidsarbete Syftet mer partiell sjukdagpenning är att främja att arbetstagare stannar i arbetslivet och kan återvända till heltidsarbete. Om du har heltidsanställning kan du avtala med din arbetsgivare om att återgå till ditt arbete på deltid. För denna tid utbetalas partiell sjukdagpenning. Partiell sjukdagpenning är avsedd för årig arbetstagare eller företagare i heltidsarbete. Dagpenningen kan beviljas efter självrisktiden för sjukdagpenningen. Omedelbar efter sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning beviljas den partiella sjukdagpenningen utan självrisktid. Återgången till arbetet är ett frivilligt arrangemang som arbetstagaren och arbetsgivaren har kommit överens om. Det får inte äventyra hälsan eller tillfrisknandet. Arbetstiden och lönen ska minska med % från vad de varit. Hur stor är den partiella sjukdagpenningen? Den partiella sjukdagpenningen är hälften av sjukdagpenningen. Om du får andra ersättningar för inkomstbortfall, avdras dessa från din partiella sjukdagpenning. Partiell sjukdagpenning kan betalas för högst 72 vardagar, dvs. cirka tre månader. Den betalas inte för kortare tid än 2 veckor. I maximitiden inräknas alla dagar med partiell sjukdagpenning under de senaste två åren. Om maximitiden blir full kan du få partiell sjukdagpenning på nytt på grund av samma sjukdom först sedan du varit arbetsför i ett års tid. Om du medan du får partiell sjukdagpenning blir sjuk så att du inte kan arbeta för en längre tid än 10 vardagar får du igen sjukdagpenning. När ditt hälsotillstånd förbättrats kan du återgå till deltidsarbete och åter få partiell sjukdagpenning. Sjukförsäkringslagen /1224, Statsrådets förordning om verkställighet av sjukförsäkringslagen /1335, Statsrådets förordning om grunderna för ersättningstaxorna enligt 3 kap. 4 och 5 i sjukförsäkringslagen /

32 Förmåner från Folkpensionsanstalten Sjukledighet, rehabilitering eller pension? Om du fått sjukdagpenning för 60 vardagar, och alltså varit sjukledig i cirka 3 månader och inte har blivit frisk, utreder FPA om rehabilitering kunde vara till hjälp i din sjukdom. Du behöver inte då skicka någon särskilt ansökan till FPA. Om du är arbetstagare och din arbetsoförmåga börjar efter begär FPA om en utredning om din återstående arbetsförmåga och dina möjligheter att fortsätta i arbetet. Du ska be om utredningen från din egen företagshälsovård senast då du har fått sjukdagpenning i 90 vardagar. Om du fått sjukdagpenning för 150 vardagar, alltså nästan 6 månader, skickar FPA dig ett brev med information om olika rehabiliteringsmöjligheter samt vid behov om hur du kan ansöka om pension eller någon annan ersättning. Sjukpension från FPA kan i allmänhet komma i fråga först när du fått sjukdagpenning för den maximala tiden, dvs. för 300 vardagar eller cirka ett år. 28

33 Rehabilitering REHABILITERING Den rehabilitering som FPA anordnar kan indelas i yrkesinriktad rehabilitering medicinsk rehabilitering för gravt handikappade rehabiliteringspsykoterapi och rehabilitering enligt prövning. Yrkesinriktad rehabilitering är avsedd för personer i arbetsför ålder, vilkas arbetsförmåga försämrats eller riskerar att försämras under de närmaste åren. Syftet med rehabiliteringen är att hjälpa personen att orka i sitt arbete eller återvända till arbetet, eller att göra det lättare för en ung person i arbetsför ålder att komma in i arbetslivet. Som en del av den yrkesinriktade rehabiliteringen beviljas också hjälpmedel för att personen ska klara sig i arbetet eller studierna. Medicinsk rehabilitering för gravt handikappade är avsedd för gravt handikappade personer under 65 år, vilka får handikappbidrag med förhöjt belopp, handikappbidrag med högsta belopp, vårdbidrag med förhöjt belopp eller vårdbidrag med högsta belopp för pensionstagare. Rehabilitering stöder klienten att reda sig själv och förbättrar eller upprätthåller klientens arbets- och funktionsförmåga. Rehabiliteringspsykoterapi är avsedd för åriga personer, vars arbets- eller studieförmåga är hotad på grund av problem med den mentala hälsan. Målet med psykoterapin är att återfå eller förbättra arbets- eller studieförmågan. Rehabilitering enligt prövning ordnas inom ramen för de medel som riksdagen årligen beviljar. Den prövningsbaserade rehabiliteringen kan vara till exempel individuella rehabiliteringsperioder eller rehabiliteringskurser, neurologisk rehabilitering eller hjälpmedel för arbetet. Den rehabilitering som FPA anordnar genomförs av rehabiliteringsanstalter och andra serviceproducenter, såsom terapeuter, som utses av FPA och till vilka FPA betalar kostnaderna för rehabiliteringen. I allmänhet måste du inte själv betala för din rehabilitering. På psykoterapi, som anordnas som prövningsbaserad rehabilitering, tillämpas en självriskandel. Andra rehabiliteringsarrangörer Rehabiliteringsansvaret har fördelats mellan olika aktörer. Utom av FPA ordnas rehabilitering bl.a. av den offentliga hälso- och sjukvården* såsom hälsovårdscentraler och sjukhus. Yrkesinriktad rehabilitering anordnas också av arbetspensionsanstalter och arbetskraftsbyråer. FPA anvisar dig annan lämplig rehabilitering om FPA inte själv ordnar sådan rehabilitering som du behöver. Om rehabiliteringsbehovet orsakats av en trafikskada eller ett arbetsolycksfall ankommer det inte på FPA att ordna rehabiliteringen utan det är ditt försäkringsbolag som står för den. Lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner /556 29

34 Förmåner från Folkpensionsanstalten Yrkesinriktad rehabilitering för personer i arbetslivet Yrkesinriktad rehabilitering är avsedd för personer som arbetar eller är på väg ut i arbetslivet och vars arbetsförmåga har försvagats eller riskerar att försvagas under de närmaste åren. Nedan presenteras några metoder för yrkesinriktad rehabilitering. Närmare information om olika rehabiliteringskurser finns på Du kan få yrkesinriktad rehabilitering till exempel för att förbättra din arbetsförmåga så att du orkar bättre i arbetslivet för att kunna gå ut i arbetslivet trots ditt handikapp för att återgå till arbetslivet efter en lång frånvaro. Undersökningar som föregår yrkesinriktad rehabilitering Före den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds kan vid behov göras en utredning av ditt rehabiliteringsbehov eller en rehabiliteringsundersökning på en rehabiliteringsanstalt. Med hjälp av undersökningarna bedöms ditt behov av och dina möjligheter till rehabilitering och för dig uppgörs en yrkesorienterad rehabiliteringsplan. Utredningen och undersökningen utförs av en läkare, en socialarbetare, en psykolog och en arbetslivsexpert samt vid behov av andra sakkunniga. Arbets och utbildningsförsök samt arbetsträning Avsikten med arbets- och utbildningsförsöken är att utreda hur du klarar dig i olika arbetsuppgifter eller yrken. Försöken kan vara en lämplig rehabiliteringsform om du inte längre klarar av dina nuvarande arbetsuppgifter och kommer att bli tvungen att byta arbetsuppgifter eller yrke. Du kan få anvisningar om arbets- och utbildningsförsök samt arbetsträning av FPA, din läkare eller den sakkunniga som utfört rehabiliteringsundersökningen. Utbildning Du kan såsom rehabilitering få allmänbildande utbildning t.ex. i gymnasium eller folkhögskola, om utbildningen är nödvändig för att du ska bli antagen till yrkesutbildning. Inom den grundläggande yrkesutbildningen kan du få utbildning för ett lämpligt yrke, om du har en sjukdom som begränsar ditt yrkesval. Med hjälp av yrkesinriktad omskolning eller vidareutbildning kan du skaffa dig ett nytt yrke där din sjukdom eller skada begränsar arbetet så litet som möjligt. Du skaffar själv din utbildningsplats. Du kan ansöka om rehabilitering från FPA först efter att du blivit antagen till utbildningen och har ett läkarintyg på ditt rehabiliteringsbehov och på att utbildningen är lämplig. Du kan inleda utbildningen innan du fått beslut från FPA, men ansökan måste vara insänd till FPA innan utbildningen 30

35 Rehabilitering inleds. För den tid som din planerade utbildning varar kan du få ersättning för nödvändiga studiekostnader och resekostnader samt rehabiliteringspenning (s. 33). Träning för att bevara och förbättra arbetsförmågan (TYK) Om du är i arbetslivet kan FPA:s TYK-rehabilitering hjälpa dig att upprätthålla och förbättra din arbetsförmåga. Först ska du dock utnyttja de åtgärder som företagshälsovården på din arbetsplats erbjuder för främjande av arbetsförmågan. Företagshälsovården hänvisar deltagarna till FPA:s TYK-rehabilitering. Träningen för upprätthållande av arbetsförmågan kan ske individuellt eller i grupp. Den genomförs på en rehabiliteringsanstalt. I rehabiliteringen ingår en utredningsperiod på 1 12 dygn, under vilken en individuell träningsplan utarbetas, samt en träningsperiod på högst 21 dygn. Rehabiliteringsperioderna kan också vara korta perioder mellan vilka du arbetar på din arbetsplats. Näringsstöd för företagare Syftet med näringsstödet är att göra det möjligt för sjuka eller handikappade företagare eller yrkesutövare att börja arbeta och hjälpa dem att skaffa arbetsredskap. Om du redan har ett fungerande företag kan du få stöd för att skaffa arbetsredskap om de är avsedda för ditt eget personliga bruk och på grund av din sjukdom eller handikapp är nödvändiga i arbetet. Före understödet beviljas bedömer FPA om företagsverksamheten och arbetet är lämpliga med tanke på din sjukdom. Dessutom bedöms din yrkeskunskap för arbetet i fråga samt företagets verksamhetsmöjligheter och framtidsutsikter. Understödets storlek bestäms utgående från en nödvändighetsoch skälighetsbedömning. Beloppet är högst 80 % av den godkända kostnadskalkylen. Det största möjliga näringsunderstödet är euro. Hjälpmedel för arbete och studier Om du på grund av sjukdom eller handikapp inte klarar av arbete eller studier utan dyra specialhjälpmedel kan du ha möjlighet att få dem som yrkesinriktad rehabilitering av FPA. Sådana hjälpmedel är till exempel tekniska specialapparater som lästelevision, punktskrifts- och storbildskärmar eller datautrustning. Vid beviljandet av hjälpmedel beaktar FPA under hurdana förhållanden du arbetar eller studerar och vilka krav arbetet eller studierna ställer. FPA instruerar också i användningen av hjälpmedlen och svarar för underhållet av dem. Du kan få hjälpmedel tidigast från och med årskurs 7 i grundskolan. Studierna ska vara inriktade på yrkesstudier och på arbetslivet. En grundskolelev ska till sin ansökan bifoga en plan för sin yrkesutbildning och förklara på vilket sätt hjälpmedlen är nödvändiga i studierna. Om andra hjälpmedel som behövs i det dagliga livet kan du höra dig för hos den offentliga hälso- och sjukvården*. 31

36 Förmåner från Folkpensionsanstalten Medicinsk rehabilitering för gravt handikappade FPA ordnar medicinsk rehabilitering för personer med grava handikapp och ersätter de kostnader som föranleds av rehabiliteringen. Medicinsk rehabilitering är avsedd för gravt handikappade personer vilkas sjukdom eller handikapp medför medicinska och funktionella olägenheter som gör det svårt för personen att reda sig i vardagen. Avsikten är att du med hjälp av rehabiliteringen ska kunna arbeta eller klara dig bättre i de vardagliga rutinerna. Du kan beviljas medicinsk rehabilitering för gravt handikappade om du får förhöjt handikappbidrag eller handikappbidrag med högsta belopp förhöjt vårdbidrag för pensionstagare eller det högsta vårdbidraget för personer under 65 år eller handikappbidrag med högsta belopp som betalas för den tid som sjukpensionen enligt folkpensionslagen lämnats vilande. En rehabiliteringsplan förutsätts Medicinsk rehabilitering för en person med gravt handikapp bygger alltid på en skriftlig rehabiliteringsplan och kan inte beviljas utan en sådan. Du gör upp rehabiliteringsplanen i samråd med din läkare. Även det vårdteam som inom den offentliga hälso- och sjukvården ansvarar för din vård samt dina anhöriga kan delta i uppgörandet av planen. Rehabiliteringsplanen ska göras upp på FPA:s blankett för rehabiliteringsplan eller i ett B-läkarutlåtande, om de uppgifter som behövs framgår av detta. Rehabiliteringsplanen görs upp för 1-3 år i taget men den kan justeras vid behov. Planen ska innehålla uppgifter om din sjukdom och livssituation tidigare rehabilitering och rehabiliteringsresultat den medicinska och funktionella olägenhet som din sjukdom orsakar målen för rehabiliteringen, kontaktpersoner, uppföljningsmetoder och vårdansvar rehabiliteringsåtgärderna och tiderna (när, hur ofta, hur länge), motivering till hembesök samt rehabiliteringsproducent vid behov motiveringar till varför anhöriga eller närstående ska delta i rehabiliteringen kontaktuppgifter till dem som gjort upp planen. Hurdan rehabilitering kan du få? Medicinsk rehabilitering för gravt handikappade kan ordnas antingen som öppen vård eller på en institution. Som öppenvård ordnas olika former av terapi, t.ex. fysioterapi, ergoterapi, talterapi, psykoterapi, musikterapi och neuropsyko- 32

37 Rehabilitering logisk rehabilitering. Rehabiliteringsperioder som ordnas på en institution pågår minst 18 vardagar. Även en anhörig kan delta, om detta är nödvändigt med tanke på rehabiliteringen. Om den medicinska rehabiliteringen av en gravt handikappad har direkt samband med sjukvård ansvarar den offentliga hälso- och sjukvården* för rehabiliteringen. Om du till exempel fortfarande vårdas på sjukhus, men har inlett din rehabilitering där, är det sjukhuset som svarar för rehabiliteringen. I sådana fall är det också hälsovården som bl.a. skaffar de hjälpmedel du behöver i det dagliga livet för rörelse och kommunikation. Rehabiliterande psykoterapi FPA ersätter rehabiliterande psykoterapi för personer i åldern år om arbets- eller studieförmågan är hotad på grund av diagnostiserad psykisk störning Den ersättningsgilla rehabiliteringspsykoterapin förutsätter också att den sökande har vårdats på lämpligt sätt i tre månader och att en specialläkare i psykiatri har bedömt dennes rehabiliteringsbehov. Med lämplig vård avses vård enligt god vårdpraxis, i vilken det ingår nödvändig medicinsk, psykiatrisk och psykoterapeutisk undersökning och vård. Rehabiliteringspsykoterapin ska alltid grunda sig på en individuell rehabiliteringsplan, som innehåller ett utlåtande av en specialläkare i psykiatri. FPA beviljar terapi för ett år i taget och totalt för högst 3 år. Rehabiliterande psykoterapi ersätts för högst 80 gånger per år eller högst 200 gånger på tre år. Av särskilda skäl kan en ny rehabiliteringperiod på 3 år ersättas, dock tidigast 5 år från att den tidigare terapiperioden avslutats. Dessutom kan FPA ersätta handledningsbesök för anhöriga till åringar om de är nödvändiga för att förverkliga en resultatrik rehabiliteringspsykoterapi. Motiveringen till varför handledningsbesöken är viktiga ska finnas i rehabiliteringsplanen. Kostnaderna för psykoterapin ersätts enligt en genom statsrådets förordning fastställd ersättningsnivå. Den andel som överstiger ersättningsnivån betalas av den som deltar i rehabiliteringen. Sjukvårdsersättning utbetalas inte för vård i anslutning till rehabiliteringspsykoterapi. 33

38 Förmåner från Folkpensionsanstalten Rehabilitering enligt prövning FPA kan bevilja rehabilitering enligt prövning inom ramen för de anslag som riksdagen årligen beviljar för ändamålet. Den behovsprövade rehabiliteringen är främst avsedd för personer i arbetsför ålder med en sjukdom eller ett handikapp som försämrar arbetsförmågan. Dessutom kan behovsprövad rehabilitering utifrån individuella behov även beviljas klienter i olika åldersgrupper, vilka står utanför arbetslivet, om deras funktionsförmåga och livskvalitet kan förbättras med hjälp av rehabiliteringen. Nedan presenteras några metoder för rehabilitering enligt prövning. Information om olika rehabiliterings- och anpassningsträningskurser finns på FPA:s webbplats på ASLAK-kurser för personer i arbetslivet Den yrkesorienterade medicinska rehabiliteringen (ASLAK) är en form av tidig rehabilitering som utvecklats av FPA. ASLAK-rehabiliteringen är planerad för sådana arbetsplatser och yrkesgrupper som i arbetet utsätts för stor fysisk, psykisk och social belastning, som lätt kan leda till att hälsoproblemen hopar sig och arbetsförmågan försvagas. Du kan söka till en ASLAK-kurs om du redan har symptom på nedsatt funktionsförmåga och det finns risk för att den försämras ytterligare. ASLAK-kurserna består av rehabiliteringsperioder antingen i öppen vård eller på anstalt och de genomförs i 2-3 perioder under ett år. Mellan rehabiliteringsperioderna arbetar du på din arbetsplats. FPA, företagshälsovården på din arbetsplats och rehabiliteringsproducenten planerar din ASLAK-rehabilitering gemensamt. Anpassningsträning Målet för anpassningsträningen är att förbättra den psykiska, fysiska och sociala funktionsförmågan när den försvagats p.g.a. sjukdom eller handikapp och ge klienten de bästa möjliga förutsättningarna för ett fullvärdigt liv. Anpassningsträningen genomförs vanligen i kursform i öppenvård eller på anstalt och programmet fokuserar på olika gruppfunktioner. Vissa av kurserna är familjekurser där även klientens anhöriga deltar. För gravt handikappade ordnas dessutom individuell anpassningsträning. Neuropsykologisk rehabilitering Neuropsykologisk rehabilitering beviljas för 16 år fyllda personer med utvecklingsrelaterade inlärningssvårigheter samt efter hjärnskador. Du kan ha möjlighet till neuropsykologisk rehabilitering om du lider av t.ex. läs- och skrivsvårigheter, gestaltningsproblem och koncentrationssvårigheter (ADHD) eller en mångfacetterad utvecklingsstörning. Du kan också behöva rehabilitering om du drabbats av exempelvis hjärnförlamning, hjärnblödning, hjärnskada, hjärninflammation eller andra sjukdomar som skadar centrala nervsystemet. 34

39 Rehabilitering För att du ska få neuropsykologisk rehabilitering förutsätts alltid en neuropsykologisk undersökning som i detalj klarlägger de speciella svårigheternas natur, omfattning och svårighetsgrad samt olägenheter och behandlingsrespons. Neuropsykologisk rehabilitering ges i form av öppen vård 1 2 gånger i veckan. FPA beviljar terapin för ett år i sänder. För fortsatt terapi behöver du ett nytt utlåtande från en neuropsykolog. FPA kan bevilja neuropsykologisk terapi i högst 3 år. Maximitiden bedöms utifrån vårdresultaten. Rehabiliteringspenning Rehabiliteringspenningen tryggar dig en utkomst medan du deltar i rehabilitering som syftar till att du ska kunna fortsätta i arbetet, återvända till arbetslivet eller komma in i arbetslivet. Du kan få rehabiliteringspenning om du är år och förhindrad att arbeta p.g.a. rehabiliteringen. Du ska dessutom ha ett godkänt rehabiliteringsbeslut t.ex. från FPA eller företagshälsovården (rehabiliteringsbeslut förutsätts inte av unga funktionshindrade eller funktionshindrade i läroavtalsutbildning). Om du får lön under rehabiliteringen betalas rehabiliteringspenningen till din arbetsgivare. Du kan inte få rehabiliteringspenning om du får ålderspension eller förtida ålderspension med stöd av folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna full ersättning för inkomstbortfall som beviljats med stöd av obligatorisk olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring eller enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst eller lagen om olycksfall i militärtjänst. Utbetalning av rehabiliteringspenning och självrisktid Rehabiliteringspenning utbetalas för vardagar efter självrisktiden. Till vardagar räknas måndag till lördag men inte helgdagar. Rehabiliteringspenningen betalas i efterskott efter att rehabiliteringen genomförts. Den är beskattningsbar inkomst. Självrisktiden är i allmänhet den dag då rehabiliteringen inleds och de 9 följande vardagarna. Om du deltar i en kort anpassningstränings- eller rehabiliteringskurs eller i en undersöknings- eller prövningsperiod för utredning av rehabiliteringsbehovet är din självrisktid en dag. Självrisktiden är en dag även i det fall att ny rehabilitering inleds inom 30 dagar efter den föregående. Om du inleder rehabiliteringen så att du omedelbart före den har fått sjukdagpenning, arbetslöshetsersättning eller utbildningsstöd kan rehabiliteringspenningen betalas ut genast utan självrisktid. Om du fått full sjukpension omedelbart före rehabiliteringen är självrisktiden 30 dagar. 35

40 Förmåner från Folkpensionsanstalten Hur stor är rehabiliteringspenningen? Rehabiliteringspenningen beräknas på samma sätt som sjukdagpenningen (se s. 24). För yrkesinriktad rehabilitering beräknas rehabiliteringspenningen dock på ett annat sätt. Dina andra inkomster och ersättningar kan minska din rehabiliteringspenning. Du kan uppskatta rehabiliteringspenningens belopp på FPA:s webbplats fi/berakningar. Rehabiliteringspenning för ungdomar under 20 år Om du är år kan du få rehabiliteringspenning, om din arbetsförmåga är nedsatt och möjligheter att välja yrke är väsentligt försämrade p.g.a. sjukdom eller handikapp och du behöver en intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering. För att få rehabiliteringspenning ska du ha en personlig studie- och rehabiliteringsplan som uppgjorts i din hemkommun. Planen ska innehålla preliminära uppgifter om möjligheterna till och målen för den yrkesinriktade rehabiliteringen samt en preliminär utbildningsplan. Sänd in denna plan till FPA tillsammans med ansökan om rehabiliteringspenning. FPA följer upp hur planen förverkligas. Rehabiliteringspenningens belopp, se Bilagan. För tiden mellan rehabiliteringsbeslutet och rehabiliteringens början samt mellan olika rehabiliteringsetapper utbetalas rehabiliteringspenningen sänkt med 20 %. Rehabiliteringspenning för unga betalas efter självrisktiden högst till slutet av den månad då du fyller 20 år eller, om rehabiliteringen inte är avslutad, tills din rehabiliteringsperiod eller dina studier är avslutade. Rehabiliteringspenning för läroavtalsutbildning Om din arbetsförmåga är väsentligt försämrad och du riskerar bli arbetslös inom de närmaste åren kan du få rehabiliteringspenning när du deltar i läroavtalsutbildning. Eftersom du får lön under läroavtalstiden betalas den del av rehabiliteringspenningen som motsvarar lönen till din arbetsgivare. Ersättning för uppehälle under rehabiliteringen Om rehabiliteringen orsakar extra utgifter och du i rehabiliteringspenning får minimibeloppet kan du dessutom få 9 euro per dag i ersättning för uppehälle. Denna ersättning betalas främst i samband med rehabiliteringsundersökningar och rehabiliteringsförsök samt under öppen rehabilitering. Ersättningen för uppehället är skattefri. Rehabiliteringsunderstöd efter rehabiliteringen Du kan få rehabiliteringsunderstöd efter det att rehabiliteringspenningen har upphört. Ditt behov av rehabiliteringsunderstöd och dess belopp bedöms utifrån din livssituation. Du kan få högst lika mycket i understöd som du fått i rehabiliteringspenning under 6 månader. Lag om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner 36

41 Handikappförmåner /556, statsrådets förordning om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner /646. FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetsgivaren är skyldig att anordna och bekosta företagshälsovård för sina anställda. Dessutom kan arbetsgivaren anordna sjukvård för sina anställda. Företagare och andra som utför eget arbete kan om de så vill anordna företagshälsovård för sig själva, men lagen förpliktar inte till detta. En företagare kan få ersättning även för sjukvård, om han eller hon avtalar om sjukvårdstjänster utöver den förebyggande företagshälsovården. Anordnandet av företagshälsovård regleras i lagen om företagshälsovård och vid genomförandet iakttas god företagshälsovårdspraxis. Det är fråga om en planmässig verksamhet vars innehåll fastställs enligt det behov som enligt utredningar finns på arbetsplatsen. Åtgärderna och metoderna hänför sig till arbetet, arbetsmiljön, arbetsgemenskapen och de anställda. Ersättningen för preventiv företagshälsovård är endera 50 % eller 60 % av de godtagbara kostnaderna. Ersättningen är 60 % då arbetsgivaren och företagshälsovården kommit överens om principerna för upprätthållande av arbetsförmågan, uppföljning och tidigt stöd. I annat fall är ersättningen 50 %. (se Bilaga) Ersättningen för sjukvård är högst 50 %. FPA fastställer årligen maximibeloppen för ersättningarna (se Bilaga). Företagshälsovårdstjänster produceras av kommunala hälsovårdscentraler, privata läkarcentraler, företagshälsovårdscentraler som upprätthålls av enskilda företagare eller av flera arbetsgivare gemensamt, samt av självständiga yrkesutövare. Närmare information, se Bilagan. Sjukförsäkringslagen /1224 och statsrådets förordning om fastställande av det kalkylerade maximibelopp för ersättning för företagshälsovården som avses i sjukförsäkringslagen /1338; Lagen om företagshälsovård /

42 Förmåner från Folkpensionsanstalten HANDIKAPPFÖRMÅNER Avsikten med handikappförmånerna är att stöda handikappades och långtidssjukas förmåga att klara sig själv och höja deras livskvalitet. Dina egna eller familjens inkomster, förmögenhet eller institutionsvård påverkar inte dina möjligheter att få stöd eller stödets belopp. De handikappförmåner som FPA betalar omfattar handikappbidrag för personer under 16 år handikappbidrag för personer över 16 år vårdbidrag för pensionstagare kostersättning tolktjänster för handikappade. Handikappbidrag Handikappbidrag för personer under 16 år beviljas barn under 16 år som på grund av sjukdom eller skada under minst 6 månader är i behov av vård, omvårdnad och rehabilitering på ett sätt som innebär större belastning och bundenhet än friska barn i samma ålder. Handikappbidrag för barn betalas inte på basis av uteslutande ekonomisk belastning. Bidragets belopp (se Bilagan) är indelat i tre kategorier utifrån den belastning och bundenhet som vården av barnet orsakar familjen. Grundbeloppet kan beviljas i situationer då omvårdnaden och rehabiliteringen minst varje vecka innebär en stor belastning och bundenhet för föräldrarna. Förhöjt bidrag kan beviljas då den dagliga vården av barnet är krävande och upptar avsevärd tid. Det högsta handikappbidraget är avsett för barn som behöver vård dygnet runt. Handikappbidraget för personer under 16 år upphör senast när barnet fyller 16 år. Därefter kan barnet ha rätt till handikappbidrag för personer över 16 år. Det är bra att skicka in ansökan jämte bilagor till FPA i god tid innan barnet fyller 16 år. Handikappbidrag för personer över 16 år kan beviljas handikappade som fyllt 16 år eller personer som är långvarigt sjuka. Beviljande av handikappbidrag förutsätter alltid att funktionsförmågan är nedsatt* i minst ett års tid. Handikappbidraget är avsett som ersättning när en sjukdom eller skada orsakar olägenheter* behov av hjälp behov av handledning eller tillsyn och/eller särskilda kostnader*. Du kan få handikappbidragets grundbelopp om sjukdomen eller skadan orsakar 38

43 Tolktjänster dig väsentliga olägenheter och fortlöpande särskilda kostnader*. Förhöjt handikappbidrag utbetalas om sjukdomen, eller skadan vållar betydande olägenhet* eller om du när det gäller personliga rutiner, hushållsarbete och skötsel av ärenden utanför hemmet regelbundet och minst varje vecka behöver en annan persons upprepade hjälp, handledning eller tillsyn eller om sjukdomen, lytet eller skadan medför betydande särskilda kostnader*. Det högsta handikappbidraget beviljas dig som är svårt funktionshindrad eller om det gäller ett flertal personliga rutiner har ett dagligt, tidskrävande behov av en annan persons hjälp eller om sjukdomen eller skadan i betydande utsträckning medför regelbundet behov av handledning och tillsyn eller synnerligen betydande särskilda kostnader*. Blinda, rörelsehindrade eller barndomsdöva har alltid rätt till det högsta handikappbidraget. Handikappbidrag betalas inte om du har rätt till vårdbidrag för pensionstagare (se nedan). Vårdbidrag för pensionstagare är avsett för långtidssjuka eller handikappade pensionstagare att ersätta det vårdbehov och de extra kostnader som föranleds av personliga rutiner, hushållsarbete och skötsel av ärenden utanför hemmet regelbundet eller om sjukdomen eller skadan medför särskilda kostnader. Du kan få vårdbidrag om du får ålderspension, förtida ålderspension, full sjukpension eller rehabiliteringsstöd full sjukpension som utbetalas på grund av en trafikskada eller ett olyckfall eller en sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från trafikskadan eller garantipension motsvarande förmåner från utlandet. Du kan inte få vårdbidrag om du får delinvalidpension, deltidspension, arbetslöshetspension eller familjepension. Vårdbidraget för pensionstagare utbetalas i tre olika kategorier och belopp beroende på hur stort behov av hjälp, handledning och tillsyn och hur stora särskilda kostnader som du har. För att du ska få vårdbidrag förutsätts alltid att din funktionsförmåga är nedsatt* i minst ett år och att din sjukdom eller skada medför att du minst en gång i veckan har behov av hjälp, handledning och tillsyn i dina personliga rutiner eller fortlöpande särskilda kostnader*. Enbart hjälpbehov i hushållssysslor berättigar inte till vårdbidrag. Man kan få vårdbidrag på basis av särskilda kostnader* om kostnaderna per månad uppgår till minst vårdbidragets belopp. Närmare information finns på FPA:s webbplats ( Beloppen, se Bilaga. 39

44 Förmåner från Folkpensionsanstalten FPA beviljar veterantillägg till personer med extra fronttillägg (se s. 70) och förhöjt eller högsta vårdbidrag till veteraner. Belopp, se Bilaga. Kostersättning Personer över 16 år med celiaki* kan få ersättning för kostnaderna för glutenfri kost. Ersättningen beviljas tillsvidare. Lag om handikappförmåner /570 och statsrådets förordning /1183 Tolktjänster för handikappade Du får använda tolktjänsten för handikappade om du bor i Finland och har en hörselskada eller en synskada och en hörselskada eller en talskada Dessutom om du på grund av din funktionsnedsättning behöver tolkning för att kunna arbeta studera efter grundläggande utbildning uträtta ärenden vara aktiv i samhället ha en hobby eller delta i olika aktiviteter. Du måste också kunna uttrycka dig med hjälp av tolkning och kunna använda någon fungerande kommunikationsmetod för att få använda tolktjänsten. Centret för tolkningsservice för handikappade handlägger andsökningar om tolkningstjänst. Centret fattar också beslut om tolkningstjänst. Det kostar ingenting att använda tolktjänsten. Läs mer 40

45 Studiestöd STUDIESTÖD När du fått en studieplats kan du hos FPA ansöka om studiestöd för dina studier i Finland eller utomlands. När en utlänning kommer till Finland för att studera kan han eller hon vanligen inte få studiestöd. Studiestöd beviljas för studier på andra stadiet i gymnasiet och yrkesläroanstalter eller för högskolestudier samt andra särskilt fastställda studier. Närmare information finns på FPA:s webbplats ( Studiestödet inkluderar studiepenning bostadstillägg statsgaranti för studielån. På lagen om studiestöd grundar sig även följande förmåner studielånsavdrag för högskolestuderande måltidsstöd för högskolestuderande räntebidrag för personer med låga inkomster. En annan FPA-förmån för studeran skolresestöd för studier på andra stadiet. För studiestödet gäller olika bestämmelser som du gärna noggrant ska sätta dig in i. De inkomster du har under kalenderåret påverkar till exempel under hur många månader du kan få studiestöd. Du ska därför se till att dina inkomster håller sig inom den tillåtna årsinkomstgränsen*. Du kan få studiestöd när du studerar på heltid de inkomster som du själv och i vissa fall dina föräldrar har inte utgör ett hinder för studiestöd dina studier pågår minst 2 månader i en följd. Vissa förmåner eller situationer utgör hinder för erhållande av studiestöd. Du kan inte få studiestöd om du får studiestöd från en annan stat arbetslöshetsförmåner barnbidrag (du kan få bostadstillägg) sjukdagpenning (se s. 25) vuxenutbildningsstöd (du kan få statsgaranti för studielån) alterneringsersättning rehabiliteringspenning som beviljats för samma utbildning ersättning för inkomstbortfall på basis av olycksfall eller pension (familjepension utgör inte hinder för studiestöd). 41

46 Förmåner från Folkpensionsanstalten Du beviljas inte heller studiestöd om du deltar i arbetskraftsutbildning eller läroavtalsutbildning, fullgör civil- eller militärtjänst eller studerar i fängelset medan du avtjänar fängelsestraff. Studiestöd kan beviljas tidigast från början av den månad då din ansökan anlänt till FPA eller läroanstalten. Stödet beviljas i allmänhet för hela studietiden. Utbetalningen av studiestödet fortsätter då följande läsår utan att du ansöker om stöd på nytt. Om du vill kan du också ansöka om stöd för en kortare tid än studietiden. Ansök om studiestöd på Studiestödslagen /65 och studiestödsförordningen /260 Studiepenning Du kan få studiepenning från månaden efter den då du fyllt 17 år. Studiepenningens storlek påverkas av din ålder, din boendeform, ditt civilstånd, din läroanstalt och i vissa fall också av dina föräldrars inkomster (studiepenningens belopp, se bilaga). På FPA:s webbplats ( finns ett beräkningsprogram som hjälper dig att uppskatta hur stort ditt studiestöd blir. Om du studerar i en läroanstalt på andra stadiet, är ensamstående och under 20 år kan föräldrarnas inkomster* minska din studiepenning. Föräldrarnas inkomster påverkar inte ditt studiestöd om de uppgår till högst euro per år. Din studiepenning och ditt bostadstillägg minskar med 5 % för varje helt belopp om euro som överstiger inkomstgränsen. Studiestöd utbetalas inte om föräldrarnas inkomster är minst euro. Du behöver inte meddela dina inkomster i ansökan. Om dina föräldrars inkomster har minskat med minst 20 procent i jämförelse med beskattningsuppgifterna kan FPA bevilja stöd utifrån de nuvarande inkomsterna. Du kan då meddela de förändrade inkomsterna samt orsaken till förändringen i din ansökan och bifoga intyg över båda föräldrarnas nuvarande inkomster. Du måste inte meddela om inkomsterna förändras. Om dina föräldrar har låga inkomster kan du få förhöjd studiepenning om du antingen bor hos dem eller bor självständigt och är 17 år. Förhöjningen av studiepenningen minskar med 10 % för varje helt belopp om euro som överstiger inkomstgränsen ( euro). Om inkomsterna överstiger euro beviljas ingen förhöjning. Närmare information 42

47 Studiestöd Bostadstillägg Du kan få bostadstillägg för de månader du studerar om du bor i hyres-, bostadsrättsbostad. Bostadstillägg beviljas inte för ägarbostäder. Om flera studerande bor i samma bostad ansöker var och en om bostadstillägg i enlighet med sin egen hyresandel. Du kan inte få bostadstillägg om du bor hos dina föräldrar bor i samma hushåll med ditt eget barn eller din makes* barn bor i en bostad som du eller din make* äger skulle ha rätt till en avgiftsfri plats i läroanstaltens elevhem och du inte har synnerligen vägande skäl för att inte kunna ta emot platsen. Om du inte kan få studiestödets bostadstillägg kan du ansöka om allmänt bostadsbidrag (se s. 47). Du kan dock inte få allmänt bostadsbidrag om du har rätt till studiestödets bostadstillägg men detta inte betalas ut t.ex. under sommarlovet. Bostadstilläggets storlek påverkas av dina boendekostnader samt av om du bor i en bostad som ägs av dina föräldrar. I bostadstillägg kan du få 80 % av de godtagbara boendekostnaderna (se Bilagan). Föräldrarnas inkomster* påverkar bostadstillägget endast när det gäller studerande under 18 år samt ogifta och barnlösa studerande. Om du bor med din make* räknas som boendekostnader hälften av bostadens hyra eller vederlag. Om ni båda studerar ska ni var för sig ansöka om studiestödets bostadstillägg med en egen ansökan. Om du bor tillsammans med ditt eget eller din makes barn kan familjen få allmänt bostadsbidrag. Om du fått studiestödets bostadstillägg ska du säga upp bostadstillägget och ansöka om allmänt bostadsbidrag hos FPA. Du kan få bostadstillägg även om du bor tillsammans med ett barn om den bostad som du hyrt för studierna är belägen utomlands eller på en annan ort än familjens stadigvarande bostad. I er stadigvarande bostad ska då bo andra familjemedlemmar, och för denna kan ni få allmänt bostadsbidrag. Om du bor i samma bostad med en eller flera personer delas boendekostnaderna jämt mellan er. Boendekostnader kan också fördelas på annat sätt. Närmare information och exempel på fördelningen av boendekostnader samt anvisningar om ansökan finns på FPA:s webbplats ( 43

48 Förmåner från Folkpensionsanstalten Om du av din läroanstalt får en bostad i anstaltens avgiftsfria elevhem kan du inte få bostadstillägg eller allmänt bostadsbidrag från FPA. Även om du fått bostad i ett elevhem kan du bo i en hyresbostad och få bostadstillägg för denna om du redan innan du ansökt om studieplats på studieorten har haft en bostad där du dagligen bor medan du studerar du bor med din make* i den bostad från vilken du studerar du inte kan bo på läroanstaltens elevhem av hälsoskäl eller andra vägande skäl du inte får bo på elevhemmet under veckoslut eller lov eller boendet under dessa tider är avgiftsbelagt. (Du kan då få bostadstillägg för en hyresbostad men kan ändå bo på elevhemmet de dagar du studerar.) Hur länge utbetalas studiestöd? Inom gymnasiestudier beviljas studiestöd först för tre år. Du ansöka om stöd för ytterligare ett fjärde år om studierna fördröjs. Om du studerar för en yrkesutbildning beviljas studiestödet för den tid som motsvarar studiernas omfattning. Om dina studier fortgår kan du ansöka om studiestöd för tilläggstid. Du behöver inte ansöka om studiestöd för varje läsår utan utbetalningen fortsätter automatiskt. Studiestöd betalas vanligen inte till gymnasieelever för sommarmånaderna. Yrkesskolelever kan få studiestöd också för sommarmånaderna, om studierna pågår under sommaren. Du kan avlägga flera examina på andra stadiet och få studiestöd för dem. Som högskolestuderande får du studiestöd för den målsatta tid som gäller för din examen. För studiestödet gäller en maximistödtid som beror på hur omfattande studier du bedriver och när du börjat studera. Under ett läsår betalas vanligen stöd för 9 månader. Du kan dock också få stöd för flera månader om du studerar på heltid också under de övriga månaderna. Statsgaranti för studielån I studiestödet ingår utom studiepenningen och bostadstillägget även en av FPA beviljad statsgaranti för studielån. Studielånet beviljas av en bank. FPA beviljar lånegarantin tidigast från början av den månad under vilken din ansökan anlänt till FPA eller läroanstalten. Du kan ansöka om lånegaranti för hela studietiden men FPA beviljar den för ett läsår i taget och kontrollerar den alltid innan ett nytt läsår börjar. 44

49 Stöd för skolresor Statsgaranti för studielån beviljas utan ansökan till högskolestuderande som får studiestöd fr.o.m När du fått lånegarantin från FPA kan du med den bank du valt komma överens om lånet och villkoren för det, såsom låneräntan och återbetalningen. Banken får uppgiften om din garanti direkt av FPA. Om du är under 18 år ska din förmyndare ge banken ett skriftligt samtycke till att du ansöker om lån samt en fullmakt. Du betalar tillbaka lånet efter att du slutfört studierna. Om du har svårigheter med att betala tillbaka lånet ska du genast kontakta din bank. För att du ska beviljas statsgaranti förutsätts att du får studiepenning eller vuxenutbildningsstöd. Även om du inte får studiepenning kan du beviljas lånegaranti om du bor självständigt och är år och inte har rätt till studiepenning p.g.a. föräldrarnas inkomster bor självständigt och är under 17 år (dock inte gymnasist) och inte har rätt till studiepenning p.g.a. barnbidraget FPA beviljar inte lånegaranti om FPA som borgensman har varit tvungen att betala ditt tidigare studielån till banken eller om du har en anmärkning om betalningsstörning i kredituppgiftsregistret. Du kan då lämna in en utredning om situationen till FPA som sedan bedömer om du på nytt kan beviljas garanti. Lånegarantins belopp påverkas av din utbildningsnivå, din ålder och ditt studieland(se Bilagan). Du kan själv bestämma hur mycket lån du lyfter. Statsgaranti för studielån till personer som får vuxenutbildningsstöd Om du varit i arbetslivet i minst fem år kan du vara berättigad till vuxenutbildningsstöd som beviljas av Utbildningsfonden. Närmare information om denna stödform finns på webbplatsen Om du får vuxenutbildningsstöd minst 8 veckor i följd kan FPA bevilja dig statsgaranti för ditt studielån. Villkoren för lånegarantin är desamma som för studielån som hör till studiestödet. Inkomsterna påverkar inte beviljandet av lånegarantin. Du kan få vuxenutbildningsstöd och lånegaranti i samband med detta från början av den månad som föregår ansökningsmånaden. Du kan ansöka om statsgaranti på e-tjänsten ( eller blanketten (OT12r) får du från FPA. Du kan sända garantiansökan tillsammans med ansökan om vuxenutbildningsstöd till Utbildningsfonden eller FPA. 45

50 Förmåner från Folkpensionsanstalten Studielånsavdrag Du kan ha rätt till studielånsavdrag i beskattningen om du har tagit din examen utom utsatt tid i slutet av examensterminen för högskolestudier har lyft över euro i studielån. Närmare information, se Bilagan samt webbplatsen Måltidsstöd för högskolestuderande Du får en subventionerad måltid på de restauranger som omfattas av måltidsstödet när du visar upp ett giltigt studiekort eller FPA:s måltidsstödskort. FPA betalar skillnaden mellan måltidens pris och det subventionerade priset till den som driver restaurangen. Måltidsstödet gäller högskolestuderande och sådana som bedriver yrkesinriktade studier som berättigar till studiestöd eller studerar inom ett program för specialiseringsstudier. Om du inte har ett studiekort får du ett måltidsstödskort från din högskola. Räntebidrag I vissa fall kan FPA i sin helhet betala räntorna på ditt statsgaranterade studielån som förfaller och du behöver inte betala tillbaka dem. Du är berättigad till räntebidrag om du har låga inkomster och räntorna på ditt marknadsbundna studielån inte kapitaliseras (räntorna läggs inte till lånekapitalet). Med små inkomster avses skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster som under fyra månader före månaden då räntan förfaller till betalning uppgår till i genomsnitt högst 775 e/mån (fr.o.m. augusti e/mån). Makens* inkomster påverkar inte räntebidraget. Inkomstgränsen höjs om du har minderåriga barn att försörja eller om din makes* minderåriga barn bor hos dig. Närmare information på webbplatsen Stöd för skolresor Du kan få skolresestöd om du går i gymnasiet, avlägger grundläggande yrkesutbildning eller bedriver motsvarande studier vid en folkhögskola. Du får skolresestöd för dina dagliga skolresor då skolresan är minst 10 kilometer i en riktning och kostnaderna för skolresorna överstiger 54 e/mån. Du betalar själv en självriskandel på minst 43 e/mån. Beroende på färdsättet betalar FPA stödet antingen till idkaren av kollektivtrafik (Matkahuolto eller VR), till läroanstalten eller till dig. Närmare information i FPA info Skolresestöd eller på internet Lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning /48 46

51 Allmänt bostadsbidrag MILITÄRUNDERSTÖD FPA betalar militärunderstöd till värnpliktiga som fullgör sin bevärings- eller civiltjänst samt till deras anhöriga under tjänstgöringstiden. Med värnpliktig avses också personer som inkallats till repetitionsövning inom reserven. Militärunderstöd betalas också till kvinnor i frivillig militärtjänst samt till deras anhöriga. FPA utbetalar militärunderstöd i form av bostadsunderstöd och räntor på studielån som förfaller till betalning under tjänstgöringstiden till den värnpliktige grundunderstöd, bostadsunderstöd och särskilt understöd till anhöriga och underhållsbidrag till barn om barnet har rätt till detta. Med den värnpliktiges anhöriga avses make eller partner i ett registrerat parförhållande, då dessa inte bor isär på grund av en brytning i förhållandet sambo, med vilken den värnpliktige har ett gemensamt minderårigt barn att försörja den värnpliktiges eller makens minderåriga barn eller barn som privat har placerats varaktigt hos den värnpliktige och som denne ska försörja. Försörjningen av barnet förutsätter att den värnpliktige redan före tjänstgöringen har bidragit till barnets underhåll. Till vilket belopp kan du få militärunderstöd? Militärunderstödets belopp beror på de faktiska nettoinkomsterna som den värnpliktige och de anhöriga med rätt till understöd har till sitt förfogande under tjänstgöringstiden. Förmögenhet eller avkastning på denna inverkar inte på understödet. Till sitt fulla belopp motsvarar grundunderstödet full folkpension (se Bilagan). Som inkomst under tjänstgöringstiden beaktas löneinkomst inklusive naturaförmåner med avdrag för förskottsinnehållning samt arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier nettoinkomst i enlighet med FöPL-försäkringen nettoinkomst i enlighet med LFöPL-försäkringen socialförmåner i netto så gott som alla andra nettoinkomster (med undantag för barnbidrag, dagpenning för värnpliktiga, utkomststöd osv.). FPA betalar bostadsunderstöd för faktiska, skäliga boendekostnader. Boendekostnaderna består av hyra, bolagsvederlag, separata uppvärmningskostnader och vattenavgifter, årliga räntor och annuiteter på bostadslån, el- och gasavgifter samt underhållsutgifter för egnahemshus. 47

52 Förmåner från Folkpensionsanstalten Om du har skaffat bostaden omedelbart innan du inlett tjänstgöringen eller under tjänstgöringen, ersätter FPA vanligen inte kostnaderna för bostaden, om den inte anskaffats av en särskild orsak (t.ex. för att bilda familj). Civiltjänstgöringsplatsen bekostar din bostad under tjänstgöringen och därför betalas inget bostadsunderstöd för denna. Du kan dock få bostadsunderstöd för kostnaderna för din stadigvarande bostad om du bor någon annanstans under tjänstgöringen. Även om den värnpliktige och hans eller hennes anhöriga inte får militärunderstöd har de möjlighet att få allmänt bostadsbidrag eller bostadstillägg till studiestödet från FPA. Om du får allmänt bostadsbidrag innan du inleder din tjänstgöring fortsätter FPA med utbetalningen av detta under tjänstgöringstiden, och bostadsbidraget beaktas som en minskning av familjens boendekostnader i militärunderstödet. Militärunderstödslagen /781 och civiltjänstlagen /1723 ALLMÄNT BOSTADSBIDRAG Ett hushåll* med små inkomster kan få allmänt bostadsbidrag för boendekostnaderna för en stadigvarande bostad. FPA kan antingen betala bostadsbidrag för boendekostnaderna för hela bostaden eller för endast en del av den, om det bor till exempel en underhyresgäst i bostaden. Bostadsbidrag utbetalas inte för fritidsbostäder. Till vilket belopp kan du få allmänt bostadsbidrag? Det allmänna bostadsbidraget uträknas så att en bassjälvriskandel avdras från de skäliga boendekostnaderna (se s. 48). Hushållet* har ingen bassjälvriskandel om dess inkomster underskrider de inkomstgränser som statsrådet fastställer (se Bilagan). Bostadsbidraget uppgår dock till högst 80 % av de skäliga boendekostnaderna. Du betalar således alltid 20 % av dina boendekostnader själv. Bassjälvriskandelen beror på hushållets storlek (personer) bruttomånadsinkomster* och förmögenhet. 48

53 Allmänt bostadsbidrag Bostadsbidrag = (skäliga boendekostnader bassjälvriskandel) x 0,80 Du kan uppskatta det belopp du kan få i bostadsbidrag med hjälp av beräkningsprogrammet på FPA:s webbplats ( Utbetalning av bostadsbidrag FPA betalar det allmänna bostadsbidraget på ditt konto eller om du vill på hyresvärdens konto den första vardagen i månaden eller på ett konto för en person som du befullmäktigat, till exempel din hyresvärd. Du kan få bidraget retroaktivt endast från och med början av den månad som föregår månaden då du lämnat in din ansökan. FPA justerar bostadsbidraget med ett års mellanrum om det inte finns skäl att göra det tidigare, till exempel på grund av förändringar i din livssituation om dina inkomster har stigit eller minskat avsevärt sedan föregående beslut. Du ska redogöra för situationen i ditt hushåll* för ett år framåt på din ansökan så att bidraget kan utbetalas på rätta grunder. När det gäller långtidsarbetslösa* som återgår till arbetslivet justeras bostadsbidraget först tre månader efter att deras inkomster stigit, om det inte finns skäl att göra det tidigare, till exempel på grund av en årsjustering. Skäliga boendekostnader Bostadsbidrag betalas inte för samtliga boendekostnader, utan endast för de skäliga boendekostnaderna som fastställs i lagen och statsrådets förordning. De skäliga boendekostnaderna kan uppgå högst till maximibeloppen för de boendekostnader som fastställs av statsrådet varje år (se Bilagan) beroende på boningsort. Som boendekostnader godkänns följande kostnader: Hyresbostad: Du kan få bostadsbidrag för hyra. Om du utöver hyran betalar separata vatten- och uppvärmningsavgifter kan de godkännas högst till det belopp för underhållsutgifter som avses i statsrådets förordning (se Bilagan). I fråga om tjänstebostäder godkänner FPA endast den andel av hyran som du betalar själv, men inte beskattningsvärdet. Bostadsrättslägenhet och delägarbostad: Som boendekostnader för bostadsrättslägenheter och delägarbostäder betraktas utöver bruksvederlaget separata uppvärmnings- och vattenavgifter (se Bilagan) på samma sätt som för hyresbostäder. Aktielägenhet: Som boendekostnader för en aktielägenhet som du eller 49

54 Förmåner från Folkpensionsanstalten din make* äger betraktas vederlag, separata uppvärmningskostnader och vattenavgifter (se Bilagan) på samma sätt som för hyresbostäder samt en del av räntorna på bostadslån (se s. 49). Egnahemshus: Som boendekostnader för egnahemshus beaktas fastighetens underhållsutgifter (se Bilagan) samt en del av räntorna på bostadslån (se s. 49). De skäliga boendekostnaderna beror på bostadens storlek och antalet personer som bor i den. Bostadens maximala storlek uträknas enligt hushållets* storlek (se Bilagan). Om hushållet består av över åtta personer höjer FPA bostadens maximala yta med 10 kvadratmeter per övrig person. Om det i hushållet bor en handikappad person som har ett särskilt stort behov av utrymme på grund av hjälpmedel eller vårdare uträknas bostadens maximala storlek som om hushållet hade en extra medlem. Maximala boendekostnader Statsrådet bestämmer och fastställer årligen de maximala beloppen för boendekostnader. Detta innebär att som dina boendekostnader inte betraktas dina faktiska boendekostnader utan de fastställda maximibeloppen. Utöver bassjälvriskandelen måste du alltid betala den del av boendekostnaderna som överskrider maximibeloppet själv. Om du på motsvarande sätt bor i en bostad som är större än den fastställda maximistorleken för ditt hushåll* uträknas bostadsbidraget endast utifrån den godtagbara maximistorleken. De maximala boendekostnaderna beror på bostadens läge, ålder, storlek och uppvärmningssystem. Av tabellerna i bilagorna framgår till vilket belopp dina maximala boendekostnader beaktas då du bor i en bostad av viss ålder och storlek. Låneräntor som boendekostnader Om du har tagit bostadslån för att skaffa en bostad eller grundrenovera den godkänns 55 % av de årliga räntorna på personliga lån (till exempel bank- eller aravalån) som boendekostnader. Som boendeavgifter godkänner FPA inte räntor på lån som tagits för att betala bostadsrättsavgifter eller avgifter för delägarbostad. Bassjälvrisk på basis av inkomsterna Ju större inkomster du har, desto större är din bassjälvriskandel. Om dina och ditt hushålls* inkomster överskrider den tillåtna inkomstgränsen får du inget bostadsbidrag alls. Personer med mycket låga inkomster har ingen bassjälvrisk alls (se Bilagan). Statsrådet fastställer årligen beloppen för bassjälvriskandelen genom en förordning (SRf 1125/2007). 50

55 Utkomstskydd för arbetslösa Om dina inkomster varierar uppskattar FPA en genomsnittlig månadsinkomst för ett år framåt. Om du har regelbunden inkomst i minst fem månader betraktas denna som din varaktiga månadsinkomst. Studerandes genomsnittliga månadsinkomst uppskattar FPA på basis av de inkomster som intjänats vid sidan av studierna och under sommaren. Inkomst och förmögenhet Bostadsbidragets belopp beror på den bruttomånadsinkomst* och den förmögenhet som samtliga personer i hushållet* har. Utöver de övriga inkomsterna beaktas bland annat arbetslöshetsförmåner sjukdagpenning rehabiliteringspenning moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenning stöd för vård av barn och privat vård av barn vuxenutbildningsstöd och pensioner och familjepensioner (förutom barnpension). FPA beaktar företagares inkomster i enlighet med den arbetsinkomst som fastställts för FöPL-försäkringen* och lantbrukares LFöPL-försäkring*. På bostadsbidragets belopp inverkar inte vissa tillfälliga inkomster, såsom dagpenning för värnpliktiga eller under 18-åriga personers tillfälliga eller ringa inkomster. Som förmögenhet räknas hela din förmögenhet samt de övriga hushållsmedlemmarnas förmögenhet, med undantag för den bostad som används för eget bruk. Inte heller bostadsaktier eller en andel i ett oskiftat dödsbo räknas som förmögenhet. Eventuella skulder avdras från förmögenheten. På den andel som överstiger förmögenhetsgränsen (se Bilagan) räknar FPA 15 % som inkomst per år. Med hjälp av beräkningsprogrammet på FPA:s webbplats ( kan du räkna ut om du på basis av dina inkomster och din förmögenhet har rätt till bostadsbidrag och till vilket belopp. Lagen om bostadsbidrag /408 och förordningen om bostadsbidrag /949. Statrådets förordning om grunderna för bostadsbidraget för år 2012 (SRf 1166/2011) finns på FPAbyråerna eller FPA:s webbplats 51

56 Förmåner från Folkpensionsanstalten UTKOMSTSKYDD FÖR ARBETSLÖSA Om du blir arbetslös eller saknar arbetsplats efter att du slutfört dina studier, ska du så fort som möjligt anmäla dig som arbetslös arbetssökande vid arbetsoch näringsbyrån (TE-byrån). Ditt arbetssökande börjar gälla samma dag som du anmäler dig. FPA svarar för grundtryggheten för arbetslösa arbetssökande. Arbetslöshetskassorna handhar det inkomstrelaterade utkomstskyddet för sina arbetslösa medlemmar. Arbetslös eller inte? TE-byrån ger FPA och arbetslöshetskassorna ett bindande utlåtande om huruvida du är en arbetslös arbetssökande som kan få utkomstskydd för arbetslösa. Om du betraktas som studerande eller företagare på heltid kan du inte få utkomstskydd för arbetslösa. Håll jobbsökningen i kraft Utkomstskydd för arbetslösa kan endast utbetalas för den tid du är arbetssökande vid TE-byrån. Också självrisktiden, dvs. den tid för vilken inget utkomstskydd för arbetslösa utbetalas, börjar löpa först efter att du har anmält dig vid TE-byrån. För att du ska kunna få utkomstskydd för arbetslösa är du skyldig att aktivt söka arbete och ta emot arbete och utbildning. Arbetssökandet ska hållas i kraft på det sätt som TE-byrån föreskriver, till exempel genom att du regelbundet anmäler dig vid TE-byrån. Om du vägrar ta emot arbete eller utbildning TE-byrån kan förordna att du förlorar din rätt till utkomstskydd för arbetslösa för en bestämd tid om du avböjer ett erbjudande om arbete eller utbildning eller om du inte håller ditt arbetssökande i kraft. Du kan förlora din rätt till utkomstskydd för arbetslösa för 1 månad om du vägrat ta emot ett arbete som skulle ha varat högst 5 dagar. för 2 månader om du utan giltigt skäl har avböjt ett erbjudande om arbete eller utbildning, vägrat delta i utformningen av en jobbsökarplan eller i en arbetskraftpolitisk åtgärd eller om du varit borta från arbetsmarknaden i över sex månader utan godtagbar orsak. för 3 månader om du själv sagt upp dig från ditt arbete. tills du har arbetat eller deltagit i en utbildning i minst tre månader, om du upprepade gånger har avböjt ett erbjudande om arbete eller utbildning. 52

57 Utkomstskydd för arbetslösa En person som får arbetsmarknadsstöd och har varit arbetslös en lång tid kan förlora sin rätt till arbetsmarknadsstöd tills vidare om han eller hon till exempel sagt upp sig eller vägrat ta emot arbete eller utbildning. Rätten till stöd återfås först efter att personen arbetat, utbildat sig eller deltagit i en åtgärd som förordnats av TE-byrån i minst fem månader. En yrkesskicklig arbetssökande har under de tre första arbetslöshetsmånaderna rätt att vägra ta emot ett arbete som inte motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet. I detta fall förlorar arbetssökanden inte sin rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Med yrkesskicklighet avses att personen har en yrkesutbildning inklusive arbetserfarenhet eller i övrigt lång arbetserfarenhet. Grundtrygghet från FPA FPA:s grundtrygghet för arbetslösa omfattar arbetsmarknadsstöd om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning i 500 dagar arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd för invandrare grunddagpenning om du uppfyller arbetsvillkoret men inte tillhör en arbetslöshetskassa tilläggsdagar för grunddagpenning eller arbetslöshetspension för äldre arbetslösa alterneringsersättning under alterneringsledighet. Inkomstrelaterad dagpenning och annan inkomstrelaterad trygghet Du har rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning om du har tillhört en arbetslöshetskassa i minst 8 månader innan du blir arbetslös och du uppfyller arbetsvillkoret, dvs. du har arbetat i minst 8 månader under drygt två år före arbetslösheten. Företagare har ett eget arbetsvillkor (se s. 53). Den inkomstrelaterade dagpenningen uträknas utifrån de inkomster du haft före arbetslösheten och utbetalas i högst 500 dagar. Makens* eller sambons inkomster inverkar inte på den inkomstrelaterade dagpenningens belopp. Närmare information om den inkomstrelaterade dagpenningen och annan inkomstrelaterad trygghet får du från Arbetslöshetskassornas samorganisation eller från din egen arbetslöshetskassa. Arbetsvillkor FPA avgör om en arbetslös arbetssökande uppfyller arbetsvillkoret eller inte. Om du uppfyller arbetsvillkoret för löntagare eller företagare har du rätt till grunddagpenning, vilken utbetalas utan behovsprövning*. 53

58 Förmåner från Folkpensionsanstalten Du uppfyller arbetsvillkoret för löntagare om du har haft en anställning i minst 34 veckor (ca. 8 mån) under de 28 månaderna (granskningsperiod) som föregått arbetslösheten och du har arbetat minst 18 timmar i veckan och din lön har motsvarat kollektivavtalet i branschen eller om kollektivavtal inte finns, överstiger inkomstgränsen. Du uppfyller arbetsvillkoret för företagare om du har arbetat som företagare i minst 1,5 år under de fyra åren som föregått arbetslösheten och din företagsverksamhet har varit tillräckligt omfattande (se Bilaga). När du ansöker om grunddagpenning inräknas i företagarens arbetsvillkor utöver företagsverksamheten också arbete under de närmast föregående 28 månaderna som uppfyller arbetsvillkoret för löntagare. När arbetsvillkoret en gång uppfyllts gäller det om du inte är borta från arbetsmarknaden en längre tid än 6 månader utan giltig orsak. Då har du inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning innan arbetsvillkoret uppfyllts på nytt. Granskningsperioden för arbetsvillkoret kan förlängas bland annat på grund av sjukdom, studier på heltid och vård av högst 3 år gammalt barn. Granskningsperioden förlängs av den tid den arbetssökande deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder (s. 60). Förlängningen kan vara högst 7 år. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa /1290, statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa /1330 Arbetsmarknadsstöd Du kan få arbetsmarknadsstöd om du är en årig arbetslös arbetssökande bosatt i Finland*. För att få arbetsmarknadsstöd behöver du inte uppfylla arbetsvillkoret för löntagare eller företagare. För arbetsmarknadsstödet gäller ingen tidsgräns. Arbetsmarknadsstödet är ett ekonomiskt stöd för arbetslösa arbetssökande som kommer ut på arbetsmarknaden för första gången eller som i övrigt inte har arbetserfarenhet under den senaste tiden långtidsarbetslösa som inte längre kan få grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning eftersom maximitiden på 500 dagar gått ut. Arbetsmarknadsstödet beviljas till unga sökande med vissa begränsningar åriga arbetslösa som saknar yrkesutbildning kan endast få arbetsmarknadsstöd för den tid som de deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärd (s. 60) åriga arbetslösa kan också beviljas arbetsmarknadsstöd för tiden mel- 54

59 Utkomstskydd för arbetslösa lan åtgärderna, förutsatt att de inte vägrat ta emot arbete eller utbildning som arbets- och näringsbyrån har erbjudit och att de sökt till lämplig yrkesutbildning. Väntetid på fem månader Om du saknar yrkesutbildning kan du få arbetsmarknadsstöd först efter en väntetid på fem månader. Ingen väntetid krävs om arbetsmarknadsstödet utbetalas som fortsättning på maximitiden för arbetslöshetsdagpenningen (grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning). I väntetiden inräknas den tid som du varit arbetslös arbetssökande vid TE-byrån de perioder under de två åren som föregått arbetslösheten då du har arbetat som självständig företagare eller deltagit i arbetskraftspolitiska åtgärder. Självrisktid För arbetsmarknadsstödet gäller en självrisktid. Du kan få arbetsmarknadsstöd först efter att du varit arbetslös arbetssökande vid TE-byrån i minst fem vardagar. Självrisktiden behöver inte vara oavbruten, utan arbetslöshetsdagar från högst åtta kalenderveckor i följd kan inräknas i denna. Till vilket belopp kan du få arbetsmarknadsstöd? Arbetsmarknadsstödet utbetalas för 5 dagar i veckan. Tiden för hur länge du kan få är inte begränsad. Arbetsmarknadsstödet höjs på basis av det antal barn under 18 år som bor i samma hushåll. För belopp, se Bilagan. Under tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärd får du förhöjningsdelen till arbetsmarknadsstödet i högst 200 dagar, se Bilagan. Utkomstskyddet för arbetslösa är beskattningsbar inkomst, och på stöden verkställs förskottsinnehållning på 20 % eller förskottsinnehållning enligt ett ändringsskattekort för beskattning av sociala förmåner. Egen lön eller egna arbetsinkomster minskar på arbetsmarknadsstödets belopp. Arbetsmarknadsstödet är i allmänhet behovsprövat. Det innebär att arbetsmarknadsstödet minskar dels på basis av den arbetslösas egna inkomster, dels på basis av makens inkomster* och även föräldrarnas inkomster, förutsatt att de bor i samma hushåll. Du kan räkna ut till vilket belopp du kan få arbetsmarknadsstöd med hjälp av beräkningsprogrammet på adressen Makens inkomster inverkar inte på arbetsmarknadsstödets belopp om det betalas till dig som fyllt 55 år och uppfyller arbetsvillkoret som fortsättning på maximitiden för grunddagpenningen eller den inkomstrelaterade dagpenningen under de 180 första arbetslöshetsdagarna för den tid som du deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder som reseersättning 55

60 Förmåner från Folkpensionsanstalten Hur inverkar de egna arbetsinkomsterna? Om du under arbetslöshetstiden har tillfälliga inkomster eller inkomster från deltidsarbete jämkas dessa med arbetsmarknadsstödet med fyra veckors mellanrum. Grundregeln är att varje euro som du tjänar in minskar arbetsmarknadsstödet med 50 cent. Som arbetsinkomst betraktas penninglön, arvoden, skattepliktiga kostnadsersättningar, naturaförmåner osv. Jämkat arbetsmarknadsstöd betalas till sökande som arbetar på heltid i högst två veckor, sökande som arbetar deltid eller fortsätter i ett arbete där arbetstiden på grund av permittering har förkortats eller sökande som får inkomst av företagsverksamhet. En förutsättning för utbetalning av jämkat arbetsmarknadsstöd är att den månatliga arbetstiden uppgår till högst 80 % av den tid för heltidsarbete som gäller i branschen. Arbetstagare med förkortad arbetsvecka eller förkortad arbetsdag får arbeta högst 80 % av den tid som gäller för heltidsarbete per vecka. Om permitteringen förkortar din arbetstid mer än en hel eller flera dagar i veckan och lönen minskar i motsvarande grad jämkas inte stödet utan du får full arbetslöshetsförmån för arbetslöshetsdagarna. Arbetstiden per vecka får inte överstiga 80 % av heltidsarbete. Hur inverkar makens inkomster? Om maken eller sambon bor i samma hushåll minskar arbetsmarknadsstödet på basis av deras inkomster. Makens inkomster beaktas till den del de överskrider inkomstgränsen. Inkomstgränserna höjs för varje barn som föräldrarna försörjer, se Bilagan. Om inkomstgränsen överskrids avdras 50 % av det fulla arbetsmarknadsstödet från den överstigande delen av inkomsten. Om förmånstagaren inte har familj avdras 75 % av det fulla arbetsmarknadsstödet från den överstigande delen, se Bilagan. Hur inverkar andra sociala förmåner? Samtliga kapitalinkomster och andra inkomster minskar arbetsmarknadsstödet. De sociala förmåner som förmånstagaren beviljats utöver arbetsmarknadsstödet avdras vanligen direkt från arbetsmarknadsstödet. Från arbetsmarknadsstödet avdras dock inte barnbidrag underhållsbidrag och -stöd allmänt bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionstagare utkomststöd vårdbidrag för pensionstagare eller handikappbidrag menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring, militärunderstöd eller livränta och kompletteringsränta enligt militärskadelagen Från arbetsmarknadsstödet avdras det hemvårdsstöd för barn som utbetalas 56

61 Utkomstskydd för arbetslösa till arbetssökanden eller maken. Makens hemvårdsstöd avdras dock inte om maken sköter barnet själv och han eller hon inte själv har rätt till utkomstskydd för arbetslösa på grund av att han eller hon sköter barnet eller samtidigt får föräldradagpenning. Arbetslösa som bor i samma hushåll som sina föräldrar Om du bor i samma hushåll som dina föräldrar och du inte har uppfyllt arbetsvillkoret avdras 50 % av ditt arbetsmarknadsstöd. Avdraget görs dock inte om dina föräldrars inkomster är högst e/mån. Inkomstgränsen höjs med 106 euro för varje person som bor i samma hushåll och som föräldrarna försörjer. Om du på ett tillförlitligt sätt kan bevisa att dina föräldrar de facto inte stöder dig ekonomiskt kan arbetsmarknadsstödet utbetalas utan avdrag. Också personer som bor i samma hushåll som sina föräldrar får arbetsmarknadsstöd till fullt belopp för den tid som de deltar i arbetskraftsutbildning, arbetspraktik eller andra arbetskraftspolitiska åtgärder. Integrationsstöd för invandrare Till arbetslösa invandrare betalas arbetsmarknadsstödet i form av integrationsstöd under de tre första åren i landet. Integrationsstödets belopp fastställs på samma grunder som det vanliga arbetsmarknadsstödet (se Bilaga). En förutsättning för integrationsstödet är en integrationsplan som invandraren får rätt till då han eller hon anmäler sig som arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån och/eller ansöker om utkomststöd från socialbyrån. Planen ska uppgöras senast då invandraren varit arbetslös eller fått utkomststöd i minst fem månader. Planen uppgörs i samarbete med invandraren, hemkommunen och arbetskraftsbyrån. Integrationsplanen kan omfatta till exempel utbildning och arbetspraktik. Grunddagpenning Rätt till grunddagpenning har alla åriga arbetslösa arbetssökande som bor i Finland och som uppfyller arbetsvillkoret för löntagare eller företagare (se s. 53). Till åringar utbetalas grunddagpenning närmast under permittering. För grunddagpenningen gäller en självrisktid. Du får grunddagpenning först när du har varit arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån i minst sju vardagar. Självrisktiden behöver inte vara oavbruten utan arbetslöshetsdagar från högst åtta kalen- 57

62 Förmåner från Folkpensionsanstalten derveckor i följd kan inräknas i denna. Till vilket belopp kan du få grunddagpenning? Grunddagpenningens belopp, se Bilagan. Grunddagpenningen höjs på basis av antalet barn under 18 år som bor i samma hushåll. Grunddagpenning utbetalas för fem dagar i veckan. Grunddagpenningen är beskattningsbar inkomst, på vilken verkställs förskottsinnehållning på 20 % eller förskottsinnehållning enligt ett ändringsskattekort för beskattning av sociala förmåner. Grunddagpenning utbetalas för högst 500 dagar. Om arbetslösheten fortsätter längre än så kan du ansöka om arbetsmarknadsstöd. Förhöjningsdel eller omställningsskyddstillägg Grunddagpenningens förhöjningsdel utbetalas i tre olika situationer för 20 dagar om du blir arbetslös och har förvärvsarbetat minst 3 år för 100 dagar då du blir uppsagd på grund av ekonomiska och produktionsmässiga skäl och har varit länge i arbetslivet (20 år) för 200 dagar då du deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder. Om du har rätt till förhöjningsdelen i fler än ett fall får du i första hand förhöjningsdel för deltagande i sysselsättningsfrämjande åtgärder, i andra hand när arbetslösheten börjar efter 3 år i arbetslivet och sist när du har arbetat länge. De som omfattas av omställningsskyddet har efter överenskommits i sysselsättningsplanen rätt till omställningsskyddstillägg. TE-byrån utreder om du har rätt till omställningsskyddstillägg. Tillägg kan du bl.a. få om du har blivit uppsagt på grund av ekonomiska och produktionsmässiga skäl och du har förvärvsarbetat i 3 år. Tillägg för omställningsskydd utbetalas för tiden för sysselsättningsfrämjande åtgärder, för vilken en sysselsättningsplan gjorts upp. Omställningsskyddstillägg utbetalas även för tiden mellan åtgärderna, om tiden är högst 7 dagar. Tillägget kan utbetalas för högst 200 dagar. Du kan ha rätt att få förhöjningsdel på flera grunder. Förhöjningsdel betalas inte om du har rätt till omställningsskyddstillägg. Om omställningsskyddstillägg har betalats för maximitiden har du inte rätt till förhöjningsdel för tiden efter detta under samma maximala dagpenningsperiod. Belopp, se Bilaga. 58

63 Utkomstskydd för arbetslösa Din egen arbetsinkomst minskar grunddagpenningen Om du under arbetslöshetstiden har tillfälliga inkomster eller inkomster från deltidsarbete jämkas de med grunddagpenningen. Grundregeln är att varje euro du tjänar in minskar grunddagpenningen med 50 cent. De dagar för vilka du fått jämkad arbetslöshetspenning på basis av arbetsinkomst omvandlas till fulla dagar för arbetslöshetsdagpenning för att de 500 dagarna ska kunna uträknas. Dina kapitalinkomster eller din makes inkomster inverkar inte på grunddagpenningen. Övriga sociala förmåner inverkar på den sociala tryggheten på samma sätt som på arbetsmarknadsstödet. Du kan inte få grunddagpenning om du har rätt till sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, rehabiliteringspenning, specialvårdspenning eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Arbetslöshetsdagpenning utbetalas dock för den självrisktid enligt sjukförsäkringslagen för vilken du inte kan få sjukdagpenning om du är arbetslös eller sjuk. Om sjukdagpenningen efter självrisktiden är mindre än arbetslöshetsdagpenningen, utbetalas sjukdagpenningen till minst 86 % av arbetslöshetsdagpenningen. Om du är arbetslös och har fått sjukdagpenning för maximitiden (300 dagar), har anhängiggjort en ansökan om sjukpension eller fått avslag på densamma och du uppfyller förutsättningarna för utkomstskydd för arbetslösa fortsätter utbetalningen av utkomstskydd. Arbetslöshetsdagpenning utbetalas i allmänhet inte till personer som gått i pension. Följande pensioner utgör dock inte ett hinder för grunddagpenningen: delinvalidpension och deltidspension. Personer som får delinvalidpension har rätt till dagpenning även om de inte söker heltidsarbete. sjukpension enligt folkpensionslagen som betalas på grund av bestående blindhet, rörelseoförmåga eller värnlöshet. oregistrerad pension (t.ex. från en pensionsstiftelse) avdras från dagpenningen sjukpension från utlandet. Stöd för äldre arbetslösa Arbetsmarknadsstödet kan utbetalas ända tills ålderspensionen börjar, men den inkomstrelaterade dagpenningen eller grunddagpenningen utbetalas i allmänhet endast i högst 500 dagar. Äldre arbetslösa som uppfyller arbetsvillkoret (se s. 53) kan få tillläggsdagar till sin dagpenningsperiod och upptas i den s.k. pensionsslussen. Tilläggsdagar till personer födda 1955 eller senare Om du får arbetslöshetsdagpenning när du fyller 60 år kan utbetalningen av 59

64 Förmåner från Folkpensionsanstalten dagpenning fortsätta till utgången av den kalendermånad då du fyller 65 år och du börjar få ålderspension. Dessutom förutsätts att du har varit yrkesverksam i minst 5 år under de senaste 20 åren. I stället för dagpenning kan du få ålderpension som 62-åring. Pensionen förtidsminskas inte. Tilläggsdagar till personer födda före år Om du får arbetslöshetsdagpenning när du fyller 59 år kan utbetalningen av dagpenning fortsätta till utgången av den kalendermånad då du fyller 65 år och du börjar få ålderspension. Dessutom förutsätts att du har varit yrkesverksam i minst 5 år under de senaste 20 åren. I stället för dagpenning kan du få ålderpension som 62-åring. Pensionen förtidsminskas inte. Tilläggsdagar för personer födda före 1950 Om du har fått arbetslöshetsdagpenning för maximal tid kan du ansöka om arbetslöshetspension. Rätten till tilläggsdagar gäller inte personer som får arbetslöshetsdagpenning för företagare. Arbetslöshetspension Avsikten med arbetslöshetspensionen är att trygga utkomsten för äldre långtidsarbetslösa tills de kan få ålderspension. Pensionen betalas endast till personer födda före år Arbetslöshetspension betalas både som arbets- och folkpension(se s. 68). Sysselsättningsfrämjande åtgärder För sysselsättningsfrämjande åtgärder utbetalas den arbetslöshetsförmån personen skulle ha rätt till som arbetslös. Du kommer överens med TE-byrån om deltagande i åtgärden. Sysselsättningsfrämjande åtgärder är arbetskraftspolitisk vuxenutbildning studier på eget initiativ arbets- och utbildningsprövning arbetspraktik arbetslivsträning arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte rehabiliteringsåtgärder för invandrare. Arbetskraftsutbildning eller studier på eget initiativ Arbetskraftsutbildningen finansieras av arbetsförvaltningen och den är avgiftsfri för studerande. Arbetskraftsutbildningen är planerad i första hand för arbetslösa arbetssökande och personer som fyllt 20 år och som hotas av arbetslöshet. 60

65 Utkomstskydd för arbetslösa Som arbetslös kan du också studera på eget initiativ, exempelvis slutföra en examen som blivit på hälft. Du kan få arbetslöshetsskydd till frivilliga studier om du varit arbetslös arbetssökande hos TE-byrån du har fyllt 25 senast då studierna inleds du har ett av TE-byrån konstaterat utbildningsbehov du överenskommit om studierna i din sysselsättningsplan och du studerar heltid. På TE-byrån avgörs om studierna är sådana att de kan betraktas som arbetssökandens frivilliga studier. TE-byrån följer också med hur studierna framskrider. Studierna kan stödjas i sin helhet men du kan få arbetslöshetsförmån som stöd för studierna för högst 24 månader per studiehelhet. TE-byrån följer med hur maximitiden uppnås. Stödformer för sysselsättningsfrämjande åtgärder För sysselsättningsfrämjande åtgärder utbetalas den arbetslöshetsförmån personen skulle ha rätt till som arbetslös (arbetsmarknadsstöd, integreringsstöd, grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning). Dessutom kan du få omställningsskyddstillägg eller förhöjningsdel samt ersättning för uppehälle. Den inkomstrelaterade dagpenningen och grunddagpenningen, som utbetalas för tiden i sysselsättningsfrämjande åtgärd, minskar arbetslöshetsdagpenningens maximitid på 500 dagar. Arbetslöshetsförmånen betalas under tiden för en sysselsättningsfrämjande åtgärd, trots att den arbetssökande inte har rätt till förmånen som arbetslös, om det beror på tid utan ersättning skyldighet att vara i arbete självrisktid en begränsning i anslutning till yrkesutbildning väntetid behovsprövning. Arbetslöshetsförmån betalas dock inte under tiden för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, om rätt till arbetslöshetsförmån inte föreligger av en orsak som skyldighet att vara i arbete, väntetid eller behovsprövning för ungdomar utan yrkesutbildning. Under tiden för en sysselsättningsfrämjande åtgärd får du arbetsmarknadsstöd som betalas utan behovsprövning, dvs. makens inkomster inverkar inte på beloppet. Inte heller föräldrarnas inkomster inverkar på beloppet under tiden för en sysselsättningsfrämjande åtgärd. 61

66 Förmåner från Folkpensionsanstalten Arbetslöshetsförmån utbetalas, då övriga förutsättningar uppfylls, för alla dagar i sysselsättningfrämjande åtgärd, också för sådana dagar under ifrågavarande tidsperiod utan anordnad sysselsättning. Under tiden för annan sysselsättningfrämjande åtgärd än arbetskraftspolitisk vuxenutbildning har en arbetssökande inte rätt till arbetslöshetsförmån för de dagar då han inte deltar om inte frånvaron beror på arbetsoförmåga ett under 10-årigt barns sjukdom för högst 4 arbetsdagar per gång en anställningsintervju eller något annat jämförbart skäl som anknyter till sysselsättning. Ersättning för resor och uppehälle Om du deltar i en arbetskraftsutbildning eller studerar på eget initiativ kan du söka ersättning för uppehälle och för resekostnaderna under utbildningstiden. Ersättning för uppehälle och förhöjd ersättning för uppehälle betalas som en del av grunddagpenningen eller arbetsmarknadsstödet och betalas för högst 5 dagar per vecka. Ersättningen är skattefri. Förhöjd ersättning för uppehälle betalas ut om du deltar i en utbildning som ligger utanför ditt pendlingsområde. Den som deltar i utbildning utanför sin hemkommun kan under vissa förutsättningar ansöka om förhöjd ersättning. FPA kan också betala ersättning för uppehälle samt förhöjd ersättning för uppehälle om du deltar i utbildning, arbetslivsträning och arbetspraktik. Ersättningen för uppehälle får du endast för de dagar du deltar. Ersättning för uppehälle utbetalas för arbetspraktik endast till långtidsarbetslösa, vars rätt till arbetslöshetsdagpenning upphört efter maximitiden på 500 dagar samt fått arbetsmarknadsstöd minst 500 dagar. Dessutom kan ersättning för uppehälle eller förhöjd ersättning för uppehälle utbetalas för en av arbetskraftsmyndigheten anordnad kurs i jobbsökande på 5-20 dagar. Om du deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och får arbetsmarknadsstöd kan du få ersättning för uppehälle för de dagar du deltar i enlighet med din aktiveringsplan. 62

67 Andra stöd för arbetslösa Utkomstskydd för arbetslösa Resebidrag för arbetsresor Om en arbetslös person med rätt till arbetsmarknadsstöd utanför sin pendlingsregion får ett heltidsarbete som varar minst 2 månader kan han eller hon ansöka om resebidrag till samma belopp som arbetsmarknadsstödet. Det beviljas för högst 4 månader från det datum då anställningen inletts, dock högst för den tid som anställningen varar. Du ska ansöka om resebidraget från arbetskraftsbyrån, som i sin tur ger FPA ett bindande utlåtande om huruvida bidraget kan beviljas. Resebidraget utbetalas av FPA. Räntebidrag för studielån Arbetslösa personer som har slutfört sina studier kan få förfallna räntor på sina studielån betalda med statsmedel. FPA betalar förfallna räntor på statsgaranterade studielån i sin helhet utan återbetalningsskyldighet (se s. 43). Om du söker jobb i ett annat EU- eller EES-land Arbetsmarknadsstödet utbetalas inte under den tid som du söker jobb utanför Finland. Om du däremot får inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning kan du resa till ett EU- eller EES-land för att söka jobb i tre månader utan att du förlorar din rätt till arbetslöshetsdagpenning. Innan du reser måste du dock i fyra veckor vara registrerad som arbetslös arbetssökande vid en arbetsoch näringsbyrå i Finland. Du kan utnyttja din rätt att söka jobb i ett annat EU- eller EES-land endast en gång under samma arbetslöshetsperiod. Du återfår rätten efter att du arbetat i Finland i minst fyra veckor. Alterneringsersättning En person som blir alterneringsledig har rätt till en alterneringsersättning som uppgår till 70 % av den arbetslöshetsdagpenning som han eller hon skulle få som arbetslös. Om den alterneringslediga har en arbetshistoria på minst 25 år uppgår alterneringsersättningen till 80 % av arbetslöshetsdagpenningen (för belopp, se bilagan). Personer som tillhör en arbetslöshetskassa ska ansöka om alterneringsledighet från arbetslöshetskassan. Alterneringsersättningen för dessa uträknas utifrån den inkomstrelaterade dagpenningen. En arbetstagare som arbetar på heltid kan med sin arbetsgivare avtala om alterneringsledighet som varar oavbrutet i minst 90 och högst 359 kalenderdagar. Arbetsgivaren förbinder sig att för denna tid anställa en arbetssökande som anmält sig som arbetslös vid arbets- och näringsbyrån. Den nyanställda personen 63

68 Förmåner från Folkpensionsanstalten ska ha lika lång arbetstid som den alterneringslediga, men arbetsuppgifterna behöver inte vara desamma. Efter alterneringsledigheten har arbetstagaren rätt att återgå till sitt tidigare arbete eller motsvarande arbete. Du kan bli alterneringsledig på nytt efter att du arbetat i fem år. Lagen om alterneringsledighet /1305 FOLKPENSIONSTRYGGHET Finland har två lagstadgade pensionssystem som kompletterar varandra: folkpensions- och arbetspensionssystemet. Folkpensionen tryggar en minimiutkomst när du inte får någon arbetspension eller den är mycket liten. Till pensionssyddet hör folkpension barnförhöjning fronttillägg familjepension garantipension bostadsbidrag för pensionstagare vårdbidrag för pensionstagare Arbetspension införtjänas med eget avlönat arbete eller företagande. Det finns många olika arbetspensionsbolag som sköter arbetspensionerna. Om du är anställd har din arbetsgivare valt det pensionsbolag där du är försäkrad. Din arbetsgivare och du själv har betalat arbetspensionsavgifter. Som privatföretagare har du själv valt ditt pensionsbolag. Om du är lantbruksföretagare har du tagit en företagarpensionsförsäkring i Lantbrukarnas pensionsanstalt LPA. Du får information om arbetspensioner antingen från ditt eget arbetspensionsbolag eller Pensionsskyddscentralen. Arbetspensionstjänsten finns på internet på adressen Du kan också ansöka om arbetspension via FPA. Folkpension Folkpensionen beviljas och utbetalas av FPA. För att du ska kunna få folkpension förutsätts dessutom att 64 du bor i Finland du har bott i Finland* i minst tre år efter att du fyllt 16 år dina övriga pensioner och ersättningar inte överskrider den inkomstgräns som avgör om man alls får folkpension (se Bilaga).

69 Folkpension Det lönar sig inte att ansöka om folkpension om dina övriga pensioner och ersättningar överstiger inkomstgränsen (se Bilaga). Om du själv på förhand vill ta reda på om du har rätt till folkpension, kan du begära en pensionsberäkning från Pensionsskyddscentralen, ditt arbetspensionsbolag eller via webbtjänsten arbetspension.fi. FPA fattar inte beslutet om folkpension innan det står klart hur stor din arbetspension blir. De övriga pensionsanstalterna meddelar uppgifterna om sina pensionsbeslut till FPA, varefter FPA beslutar om folkpensionen. Vilken folkpension och i vilken ålder? På basis av folkpensionslagen kan du ansöka om sjukpension från FPA, om du blir arbetsoförmögen i åldern år. Till folkpensionen hör också arbetslöshetspension för långtidsarbetslösa i åldern år som är födda före år Ålderspension enligt folkpensionslagen börjar vid 65 års ålder. Om du skjuter upp din pensionsansökan får du förhöjd pension. Du kan få ålderspension tidigast vid 62 år, den kallas då förtida ålderspension. Hur stor folkpension? Full folkpension kan du få enbart om du helt saknar arbetspension eller dina arbetspensioner sammanlagt blir under inkomstgränsen (se Bilagan). Om du får mer arbetspension än inkomstgränsen, minskar folkpensionen eller så får du ingen folkpension alls. Om du är gift eller sammanboende är beloppet lägre än för ensamstående. Folkpensionen kan vara mindre än vanligt om du har bott utomlands efter att du fyllt 16 år. Kontrollera då med FPA om du är berättigad till folkpension. Folkpensionen omfattas av EG-förordningen 1408/71, vilket innebär att de kan betalas till personer i EU-/EES-länder och Schweiz och i vissa andra länder som Finland ingått avtal om social trygghet med. Till personer som flyttar till andra länder betalas pensioner bara i undantagsfall längre än ett år. Bostadsbidrag för pensionstagare betalas dock endast för kostnaderna för en bostad i Finland. Folkpensionen, barntillägget samt vårdbidraget för pensionstagare justeras årligen i januari i motsvarande grad som levnadskostnadsindexet. Vilka inkomster minskar folkpensionen? Din fortlöpande eller upprepade arbetspension och andra ersättningar i bruttobelopp, dvs. före skatt, minskar folkpensionen. Din makes* inkomster påverkar inte din pension. 65

70 Förmåner från Folkpensionsanstalten Arbetspensioner är pensioner och familjepensioner som grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, på företagar- eller förtroendeverksamhet eller på avtal om familje- eller närståendevård olycksfallspension, familjepension, livränta och försörjningspension från lagstadgad olycksfallsförsäkring invalidpension, familjepension och ersättning för inkomstbortfall som utbetalas i över ett år i enlighet med trafikförsäkringslagarna försörjningspension enligt lagen om skada ådragen i militärtjänst belopp som motsvarar generationsväxlingspensionens lantbruksföretagarpension. Folkpensionen minskas dock inte av följande till arbetspensionen hörande förmåner: den arbetspension du tjänar in om du arbetar efter 63 års ålder eller förhöjning av arbetspensionen för tiden för studier eller barnskötsel sjukpensionens engångsförhöjning. Pensioner och ersättningar som du får från utlandet minskar också din folkpension. I EY-förordningen och i avtalen om socialskydd finns anvisningar om vilka utländska pensioner minskar på folkpensionens belopp. Har du bott eller arbetat utomlands? Om du har bott utomlands efter det att du fyllt 16 år samordnas folkpensionen enligt den tid du har bott i Finland. Om du har bott i Finland minst 80 % av tiden mellan du fyllde 16 år och pensionens början, minskas inte din folkpension av att du har bott utomlands. Arbete i ett EU-, EES-land och Schweiz inverkar på folkpensionen på samma sätt som om du bott utomlands. Om du flyttar till Finland efter att ha fyllt 65 år eller först efter att du har börjat få pension från utlandet kan du få folkpension endast om du tidigare har bott i Finland i minst tre år. Sjukpensionen är en del av folkpensionen Om du insjuknar långvarigt får du i allmänhet först sjukdagpenning. Sjukdagpenning betalas åt sökande i åldern16 67 år. Information om dagpenningarna finns i broschyren När du blir sjuk. Då FPA har betalat sjukdagpenning till en arbetsoförmögen i 150 vardagar, sänder FPA i allmänhet ett brev hem till personen med information om rehabiliteringsmöjligheter eller anvisningar om hur man ansöker om pension. Du har rätt till sjukpension enligt folkpensionslagen om du bott tillräckligt länge i Finland (s. 64) och uppfyller följande förutsättningar: 66

71 Folkpension Du är år. Du har en sjukdom, ett lyte eller en skada som hindrar dig från att arbeta för att få en skälig utkomst. Om du har fyllt 60 år kan du få sjukpension på något lindrigare grunder. Om du är blind eller rörelsehindrad är du berättigad till sjukpension i enlighet med folkpensionslagen även om du arbetar. Om du inte har rätt till sjukdagpenning eller det inte blir något kvar av den för utbetalning börjar sjukpension i enlighet med folkpensionslagen i allmänhet först efter att en tid motsvarande sjukdagpenningsperioden (max. 300 vardagar) har förlöpt. Sjukpensionen börjar alltså ungefär ett år efter insjuknandet. I vissa situationer kan FPA bevilja sjukpension tidigare, dvs. från samma tidpunkt som pensionen enligt arbetspensionslagarna. Närmare uppgifter om dessa situationer får du från FPA. Rehabiliteringspenning till ungdomar Om du har blivit oförmögen redan innan du fyllde 15 år, kan du få sjukpension enligt folkpensionslagen, utan någon sjukdagpenningsperiod, genast då du fyllt 16 år. I allmänhet beviljas dock åringar inte sjukpension, utan man utreder först möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering. En ung människa får rehabiliteringspenning i stället för pension om arbetsförmågan på grund av sjukdom, lyte eller skada är väsentligt nedsatt och om han eller hon därför är i behov av en intensifierad bedömning av arbetsförmågan. Dessutom krävs det att en personlig studie- och rehabiliteringsplan har uppgjorts i hemkommunen tillsammans med hans eller hennes förmyndare och vid behov med andra experter. Syftet med rehabiliteringen är att främja den ungas yrkesinriktade rehabilitering. En ung människa kan förutom rehabiliteringspenning även få handikappbidrag. För beloppen, se Bilagan. Rehabiliteringsstödet är en tidsbegränsad sjukpension Du kan också få sjukpension på viss tid i form av rehabiliteringsstöd under vård- eller rehabiliteringstiden. En förutsättning för att få rehabiliteringsstöd du har fått en behandlings- eller rehabiliteringsplan uppgjord åt dig eller att den är under beredning. Rehabiliteringsstödet motsvarar till sitt belopp sjukpensionen och samma regler gäller för den som för sjukpensionen. Om du på basis av arbetsoförmåga ansöker om både folkpension och arbetspension förhandlar FPA och den arbetspensionsanstalt som fattar beslut om arbetspensionen sinsemellan innan pensionsbeslutet fattas. På så sätt undviker man att en pensionsanstalt beviljar pension medan en annan avslår ansökan. Om du trots allt får avslag på din pensionsansökan eller om du ännu inte fått ett av- 67

72 Förmåner från Folkpensionsanstalten görande då din sjukdagpenning eller lön för sjukdomstiden upphör har du rätt att få din utkomst tryggad via arbetslöshetsskyddet, trots att du fortfarande är arbetsoförmögen. En förutsättning för att få arbetslöshetsskydd är att du anmäler dig som arbetssökande på arbets- och näringsbyrån. Om FPA avslår din pensionsansökan kan du hänvisas till FPA:s rehabilitering eller andra tjänster. Utöver sjukpension kan du från FPA också få barnförhöjning, vårdbidrag för pensionstagare och bostadsbidrag för pensionstagare. Dessa är skattefri inkomst. Då du får sjukpension kan du utföra lite förvärvsarbete (se Bilagan). Om du börjar arbeta måste du anmäla det till FPA och din arbetspensionsanstalt. FPA avgör din rätt till pension utgående från din situation. Om du får sjukpension från FPA till fullt belopp och får ett arbete där dina arbetsinkomster överstiger förvärvsinkomstgränsen kan du lämna din folkpension vilande i högst 2 år. Om du innan du lämnar pensionen vilande hade vårdbidrag för pensionstagare får du utöver lönen ett stöd som motsvarar handikappbidrag med högsta belopp. När du fyller 65 år omvandlar FPA din sjukpension till ålderspension utan särskild ansökan. Om detta ges inget beslut. Folkpensionens belopp förblir i allmänhet detsamma, om det inte sker ändringar i dina övriga pensioner. Arbetslöshetspension Syftet med arbetslöshetspension är att trygga utkomsten för en äldre långtidsarbetslös före han eller hon uppnår åldern för ålderspension. Endast personer födda före år 1950 kan få denna pension. Arbetslöshetspension betalas både som arbetspension och som folkpension. Arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen kan du få som åring om du har arbetat minst 5 år under de senaste 15 åren har fått ett arbetslöshetsintyg från arbetskraftsmyndigheterna har fått ett intyg från arbetslöshetskassan eller FPA över att du har fått arbetslöshetsdagpenning under den maximala tiden, 500 dagar. Om du är född 1950 eller senare är du inte berättigad till arbetslöshetspension. Däremot kan du få arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd till högst 65 års ålder. Om du efter maximitiden fått tilläggsdagar kan du få årlderspension vid 62 år utan förtidsminskning. Utöver arbetslöshetspensionen kan du få barnförhöjning och bostadsstöd för pensionstagare, men inte vårdbidrag för pensionstagare. Arbetslöshetspensionen om- 68

73 Folkpension vandlas i allmänhet utan särskild ansökan till ålderspension då du fyller 65 år. Folkpensionens belopp ändras endast om det sker ändringar i beloppen för dina andra pensioner. När du får arbetslöshetspension kan du bara utföra lite förvärvsarbete (se Bilagan). Om du förtjänar mera eller om du vägrar ta emot ett minst en månads arbete som arbetsförmedlingen anvisat avbryter FPA utbetalningen av pensionen. En över en månad lång vistelse utomlands kan också utgöra ett hinder för att få arbetslöshetspension, om du inte är beredd att återvända till Finland för att ta emot erbjudet arbete. FPA överväger pensionsbetalningen från fall till fall. Ålderspension vid 65 års ålder Åldersgränsen för ålderspension enligt folkpensionslagen är 65 år. En person som fyllt 65 kan få vårdbidrag för pensionstagare, bostadsbidrag för pensionstagare och fronttillägg från FPA även om han eller hon inte får folkpension. FPA beviljar ålderspension efter ansökan från början av den månad som följer på 65-årsdagen. Den retroaktiva ansökningstiden är sex månader. Arbetspensionens ålderspension kan börja redan vid 63 år. Om du på basis av dina arbetspensioner har rätt till folkpension kan du själv bestämma om du vill ta ut din folkpension i förtid. Förtida folkpension kan börja tidigast från början av den månad som följer efter din 62-årsdag. Förtida folkpension innebär att din pension permanent är mindre än den ålderspension som börjar vid 65 år. Minskningen är 0,4 % för varje månad som du tidigarelägger pensionen. Om du vill ha förtidspension genast då du fyller 62 år blir pensionen permanent 14,4 % lägre än vad den varit om börjat få den vid 65 år. FPA betalar inte ut bostadsbidrag för pensionstagare till en person som får förtidspension förrän han eller hon har fyllt 65 år. Det är bra att på förhand ta reda på hur stor din förtidspension skulle vara. Om du vill skjuta upp din folkpension så att den börjar senare än från början av den månad som följer på 65-årsdagen höjs folkpensionen med 0,6 %. Förhöjningen räknas för varje månad som du uppskjuter pensionens början. Det finns ingen övre gräns för höjningen. Folkpensionslagen /568 69

74 Förmåner från Folkpensionsanstalten Barnförhöjning Du kan ansöka om barnförhöjning för barn under 16 år. Du får förhöjningen för alla egna barn eller din makes* barn som bor med dig i samma hushåll. Du kan också få barnförhöjningen för ett privat placerat fosterbarn som bor hos dig, eller för ditt eget barn som bor på annat håll, om du står för ditt barns försörjning genom att betala ett belopp som är minst lika stort som underhållsstödet. För beloppen, se Bilagan. Du kan få barnförhöjningen fast du inte får folkpension. Till barnförhöjning berättigar även sjukpension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension som baserar sig på anställnings- eller tjänsteförhållande på grundval av arbetsoförmåga beviljad lagstadgad olycksfalls-, trafikförsäkrings- eller militärskadepension, livränta, sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från trafikskadan. Folkpensionslagen /568 Fronttillägg och extra fronttillägg Fronttillägg betalas till män och kvinnor bosatta i Finland som innehar frontmannatecken eller fronttjänsttecken för kvinnor eller fronttecken eller veterantecken. Ansökningstiden för alla dessa tecken gick ut Fronttillägg ges även minröjare som har intyg från Krigsarkivet över att de deltagit i minröjningsuppgifter åren Ansökningstiden för intyget gick ut En veteran som är bosatt utomlands kan också få fronttillägg om han eller hon har något av ovan nämnda tecken eller minröjarintyg. Inkomster och egendom minskar inte fronttillägget. Det är skattefritt och betalas samtidigt som den övriga folkpensionen eller på samma dagar som folkpensionen, även om pensionstagaren inte skulle få någon annan pension från FPA (se Bilagan). Extra fronttillägg betalas åt de pensionstagare som får fronttillägg och folkpension. Extra fronttillägg utbetalas inte åt minröjare. Lagen om frontmannapension /119, förordningen om frontmannapension /271, lagen om betalning av fronttillägg utomlands /988 och förordningen om betalning av fronttillägg utomlands /241 70

75 Familjepension Familjepension De lagstadgade familjepensionerna tryggar änkans och barnens utkomst då maken eller barnets förälder eller vårdnadshavare dör. Familjepensionerna är efterlevandepension och barnpension. Familjepensioner på basis av flera olika lagar I Finland finns två kompletterande lagstadgade familjepensionssystem familjepension som sköts av FPA familjepension enligt arbetspensionssystemet, vilken baserar sig på förmånslåtarens* intjänade arbets- eller företagarpension. Du kan samtidigt få familjepension både från FPA och den pensionsanstalt som sköter arbetspensionerna. Du kan ansöka om alla familjepensioner via FPA. Information om arbetspensionssystemets familjepensioner får du antingen från förmånslåtarens arbetspensionsanstalt, på webbplatsen eller från Pensionsskyddscentralen Den efterlevande och barnen kan även få familje- eller försörjningspension från olycksfalls- och trafikförsäkringen. Närmare information om dessa pensioner fås på försäkringsbolagens och Statskontorets webbsidor ( samt i broschyrer. Efterlevande make och barn kan också få en engångsersättning från en grupplivförsäkring om förmånslåtaren var i arbetslivet när han eller hon avled. Närmare information får du från förmånslåtarens arbetsplats eller Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt Om förmånslåtaren under sin levnad har arbetat i ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz eller ett sådant land med vilket Finland ingått ett avtal om social trygghet kan den efterlevande maken och barnen även ha rätt till familjepension från det land där förmånslåtaren arbetat. Du kan ansöka om familjepension från utlandet på samma blankett som du ansöker om finländsk pension med. Vem får familjepension från FPA? Du kan få FPA:s familjepension om du omfattas av den sociala tryggheten i Finland* och du är en änka eller änkling under 65 år eller ett barn under 18 år, vars förälder eller vårdnadshavare har dött. Ett barn som studerar kan få barnpension tills han eller hon fyller 21 år. För att en efterlevande make eller ett barn ska få familjepension krävs att förmånslåtaren* ska ha bott i Finland i minst tre år efter att han eller hon har fyllt 16 år den efterlevande ska ha bott i Finland minst tre år efter att han eller hon har fyllt 16 år och före makens död och ha flyttat tillbaka till Finland inom ett 71

76 Förmåner från Folkpensionsanstalten 72 år från makens död barnet ska ha bott i Finland vid sin förälders eller vårdnadshavares död eller ha flyttat till Finland inom ett år från förälderns eller vårdnadshavarens död. Om den som ansöker om familjepension eller förmånslåtaren* har bott utomlands informerar FPA om hur detta inverkar på familjepensionen. Efterlevandepension från FPA FPA betalar familjepension till änkor och änklingar under 65 år efter makens eller makans död. Efterlevandepensionen är en del av familjepensionen och kan efter begynnelsepensionen innehålla en fortsättningspension. En förutsättning för efterlevandepension är att du har varit gift med din partner eller att ni har registrerat ert partnerskap. Du kan inte få efterlevandepension från FPA efter att din sambo dött, men förmånslåtarens* barn kan få barnpension (se s. 74). Om du och förmånslåtaren inte har eller har haft gemensamma barn kan du få efterlevandepension endast om du hade fyllt 50 år vid förmånslåtarens död du var under 50 år när äktenskapet ingicks och din make var under 65 år och ert äktenskap har varat i minst 5 år. Begynnelsepension kan du få i sex månader efter din makes död. Dina övriga inkomster eller pensioner påverkar inte begynnelsepensionens belopp. Begynnelsepensionen kan vara mindre om din make har bott eller arbetat utomlands. För beloppen, se Bilagan. Pensionen börjar från början av månaden efter makens död, och den betalas i 6 månader eller till slutet av den månad då du fyller 65 år. Om du gifter om dig innan du har fyllt 50 år upphör din begynnelsepension. Du kan inte få begynnelsepensionen samtidigt som du får någon av följande förmåner som FPA betalar sjukpension arbetslöshetspension förtida ålderspension eller någon motsvarande pension från utlandet. FPA betalar dock dig den del av begynnelsepensionen som överstiger folkpensionen. Efter begynnelsepensionen kan du få fortsättningspension, som består av ett grundbelopp och ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp (se Bilagan). Om du har hand

77 Familjepension om ditt eget eller din döda makes barn under 18 år är fortsättningspensionen minst lika stor som grundbeloppet. Utöver grundbeloppet kan du beroende på dina inkomster få en kompletteringsdel och bostadsbidrag. Om maken har bott eller arbetat utomlands kan detta innebär att grundbeloppet och kompletteringsbeloppet minskas. Om du inte har hand om barn under 18 år kan du ha rätt till fortsättningspensionens kompletteringsdel och bostadsbidrag, men inte till grundbeloppet. Om du gifter om dig innan du har fyllt 50 år, betalar FPA ut en engångsersättning till ett belopp som motsvarar grund- och kompletteringsbeloppet för 3 års tid. En förutsättning är att du har hunnit få efterlevandepension under minst ett år. På fortsättningspensionens kompletteringsbelopp inverkar nästan alla dina inkomster. Arbetsinkomster, utkomstskydd för arbetslösa, sjukdagpenning och stöd för hemvård av barn beaktas till 60 %. Som företagar- och lantbruksföretagarinkomst beaktas den arbetsinkomst som fastställs i lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Från inkomsterna avdras inte skatter. Däremot avdras räntor på bostadslån. Förmögenhet påverkar inte fortsättningspensionens kompletteringsbelopp. Du kan förutom FPA:s familjepension få stöd för dina boendekostnader om dina inkomster är små. En efterlevande pensionstagare som bor ensam kan få bostadsbidrag för pensionstagare (se s. 74). Om du bor tillsammans med dina barn kan du välja om du ansöker om bostadsbidrag för pensionstagare eller allmänt bostadsbidrag (se s. 47). Bidraget betalas oberoende om du bor i hyres- eller ägarbostad. Barnpension från FPA Då ett barns mamma eller pappa dör betalar FPA och den döda förälderns arbetspensionsanstalt barnpension till dess att barnet fyller 18 år. FPA kan fortsätta utbetalningen av barnpension till 21 års ålder om barnet studerar på heltid. Däremot betalar FPA inte barnpension till en ung människa som får sjukpension enligt folkpensionslagen. Ett barn kan också få pension efter sina styvföräldrar eller sin fosterfar eller fostermor. Barnpensionen omfattar alltid ett grundbelopp (se Bilagan). Om bägge föräldrarna har avlidit betalar FPA ut två grundbelopp. Ett barn under 18 år kan förutom grundbeloppet få ett kompletteringsbelopp, som påverkas av barnets övriga familjepensioner. 73

78 Förmåner från Folkpensionsanstalten Folkpensionslagen 568/2007 (tidigare familjepensionslagen /38 och familjepensionsförordningen /449). Familjepension kan också betalas med stöd av EU-förordning 1408/71. Garantipension Garantipensionen är en pension som FPA betalar ut och som tryggar en skälig minimiutkomst för en pensionstagare som bor i Finland (se s. 64). Du kan få garantipension om alla dina pensioner från Finland och utomland tillsammans blir under minimipensionsnivån. Vanligtvis utbetalas garantipensionen till de pensionärer som får folkpension till fullt belopp och som har föga liten arbetspension. Garantipension kan utbetalas om du har fyllt 62 år och får ålderspension eller förtida ålderspension du får sjukpension enligt folkpensionslagen eller invalidpension enligt arbetspensionslagen eller annan motsvarande full sjukpension på grundval av ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande du får fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från en trafikskada och vilka enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, lagen om olycksfall i militärtjänst, trafikförsäkringslagstiftningen eller lagen om skada ådragen i militärtjänst beviljas på grundval av full arbetsoförmåga du får arbetslöshetspension du får avträdelsestöd enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk eller lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (avträdelsestöd). Rätt till garantipension har också en invandrare som har fyllt 65 år, eller som har fyllt 16 år och som är arbetsoförmögen enligt folkpensionslagen. Om du är rörelsehindrad eller blind kan du inte få garantipension. En förutsättning är också att sökanden visar att han sökt alla de pensioner och motsvarande ersättningar från Finland och utlandet som han är berättigad till. Garantipension betalas inte om du endast har deltidspension, partiell sjukpension eller familjepension. 74

79 Bostadsbidrag för pensionstagare Om du bor stadigvarande utomlands får du inte garantipension. Pensionen kan utbetalas till en person som vistas tillfälligt utomlands. Belopp På garantipensionens belopp inverkar alla övriga pensioner från Finland och från utlandet. De avdras från garantipensionen till 100 %. Till pensioner räknas också efterlevandepensioner och olycksfallspensioner. I lagen om garantipension finns en förteckning över de pensioner som minskar garantipensionen. Belopp och exempel, se Bilagan. Förvärvsinkomst, kapitalinkomst och egendom minskar inte garantipensionen. Vårdbidrag för pensionstagare, bostadsbidrag och barntillägg för pensionstagare minskar inte på beloppet. Om du i förtid går i pension innan du fyller 65 och får ålderspension minskar garantipensionen med samma procent som förtida folkpension. Minskningen beror alltså inte på i vilken ålder garantipension börjar betalas ut. Läs mer www. fpa.fi/garantipension. Lag om garantipension /703 75

80 Förmåner från Folkpensionsanstalten BOSTADSBIDRAG FÖR PENSIONSTAGARE Bostadsbidrag för pensionstagare betalas till över 16-åriga pensionstagare med små inkomster eller personer som fyllt 65 år och som är stadigvarande bosatta i Finland*. Pensioner som berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare under 65 år: folkpension eller efterlevandepension från FPA full sjukpension, arbetslöshetspension eller efterlevandepension från en arbetspensionsanstalt pension som grundar sig på fullständig arbetsoförmåga, livränta eller efterlevandepension på basis av lagstadgad olycksfalls- eller trafikskadeförsäkring eller lagen om olycksfall i militärtjänst eller militärskadelagen motsvarande förmåner från utlandet garantipension. Du har inte rätt till bostadsbidrag för pensionstagare om du får delinvalidpension deltidspension eller förtidspension eller ålderspension för under 65-åringar enligt arbetspensionslagarna. FPA fortsätter dock automatiskt att utbetala bostadsbidraget för pensionstagare om din sjukpension eller arbetslöshetspension övergår i ålderspension enligt arbetspensionslagarna innan du fyller 65 år. Om både du och din make* får pensioner eller ersättningar som berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare eller om ni båda fyllt 65 år ska ni gemensamt ansöka om bostadsbidrag för pensionstagare. Då delar ni på bidraget. Allmänt bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionstagare? Om du bor ensam, är under 65 år och får pension som inte berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare kan du få allmänt bostadsbidrag tills du fyller 65 år. Bostadsbidraget för pensionstagare utbetalas från och med den månad som följer på din 65-årsdag. Om du är gift och din make har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, utbetalas detta till fullt belopp till maken ända tills du fyller 65 år. Därefter halveras bidraget. Om det i samma bostad som du bor barn under 18 år eller andra personer än din make* kan du välja om du söker allmänt bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionstagare. 76

81 Bostadsbidrag för pensionstagare Till vilket belopp kan du få bostadsbidrag för pensionstagare? Bostadsbidraget för pensionstagare uppgår till 85 procent av de skäliga boendekostnaderna till den del de överskrider det sammanlagda beloppet av bassjälvriskandelen och den tilläggssjälvriskandel som fastställs på basis av inkomsten. Bassjälvriskandelen är samma för alla (se Bilagan). Utöver bassjälvriskandelen kan du bli tvungen att betala en tilläggssjälvriskandel på basis av dina och din makes inkomster. Tilläggssjälvriskandelen uppgår till 40 % av inkomsterna till den del de överskrider inkomstgränserna (se Bilagan). Om dina inkomster förblir under inkomstgränserna behöver du inte betala någon tilläggssjälvriskandel. Bostadsbidraget för pensionstagare uträknas enligt följande formel: Bostadsbidrag = 85 % x (boendekostnader (bassjälvriskandel + eventuell tilläggssjälvriskandel)) Innan du ansöker om bidraget kan du räkna ut om du har rätt till bostadsstöd och till vilket belopp med hjälp av beräkningsprogrammet på FPA:s webbplats (www. fpa.fi/berakningar). Bostadsbidragets belopp justeras två år efter att det beviljats eller justerats föregående gång. Skäliga boendekostnader Bostadsbidraget betalas inte för alla boendekostnader utan endast för de skäliga boendekostnaderna som fastställts i lagen och i statsrådets förordning. De skäliga boendekostnaderna kan uppgå till högst de maximibelopp som statsrådet fastställt beroende på boningsort (se Bilagan). Du kan få bostadsbidrag för pensionstagare för boendekostnaderna för en stadigvarande bostad. Som boendekostnader godkänns följande utgifter: Hyresbostad: Du kan bo som huvudhyresgäst eller underhyresgäst i hyresbostaden. Som boendekostnader godkänner FPA din hyra inklusive vattenavgifter. Om uppvärmnings- och vattenkostnaderna inte ingår i hyran beaktar FPA dessa i enlighet med de genomsnittliga kostnaderna som statsrådet fastställer årligen. Bostadsrättslägenhet: Som boendekostnader i en bostadsrättslägenhet eller delägarbostad godkänns vederlag och vattenavgifter samt räntor på lån som 77

82 Förmåner från Folkpensionsanstalten tagits i syfte att skaffa bostadsrätten eller delägarrätten. Servicehus: Om du bor i ett hyres- eller servicehus för äldre personer och din hyra inkluderar serviceavgifter, godkänns endast den separata hyresandelen som boendekostnader. Om du bor på ett privat åldringshem eller ett pensionat kan du få bostadsbidrag för den boendeandel som dragits av från helpensionen. Aktielägenhet: Som boendekostnader i aktielägenheter godkänns vederlag inklusive vattenavgifter samt räntor på lån som tagits för att köpa bostaden. Om uppvärmnings- och vattenkostnaderna inte ingår i vederlaget beaktas de enligt de genomsnittliga kostnaderna på samma sätt som för hyresbostäder. Egnahemshus: Om du bor i ett egnahemshus beräknas boendekostnaderna utifrån de genomsnittliga uppvärmnings-, vatten- och underhållsutgifterna som statsrådet fastställer årligen. Även tomtarrendet inräknas i boendekostnaderna på samma sätt som räntor på lån som tagits för att skaffa bostaden. Maximala boendekostnader och underhållsutgifter Statsrådet fastställer genom en förordning de årliga maximibeloppen för boendekostnader och underhållsutgifter. Detta innebär att som dina boendekostnader inte betraktas dina faktiska boendekostnader utan de fastställda maximibeloppen. Utöver självriskandelen måste du alltid betala den överstigande andelen av dina boendekostnader själv. Maximibeloppet beror på i vilken kommun bostaden är belägen och huruvida det bor under 18-åriga barn i ditt hushåll, se Bilagan. Vid uträkningen av bostadsbidrag för egnahemshus används i stället för de faktiska boendekostnaderna de underhållsutgifter som statsrådet fastställt. Uppvärmningsoch vattenkostnaderna används också för hyres- och aktiebostäder, då uppvärmningen och/eller vattnet inte ingår i hyran. Se Bilagan. Kommunerna i de olika uppvärmningsgrupperna uppräknas i statsrådets förordning. Uppvärmningskostnaderna beaktas endast till den del de motsvarar den skäliga bostadsstorleken. Den skäliga bostadsstorleken för personer som bor ensamma är högst 70 kvadratmeter och bostadens storlek höjs med 15 kvadratmeter för varje övrig invånare. Låneräntor som boendekostnader Om du har tagit lån för att skaffa en stadigvarande ägarbostad eller renovera den, godkänner FPA låneräntorna som boendekostnader. Också räntor på lån som tagits för att betala bostadsrättsavgiften och avgiften för delägarbostad godkänns som boendekostnader. Dessa låneräntor avdras inte från årsinkomsten. 78

83 Ändringssökande och informationsutbyte Hur inverkar inkomsterna på bostadsbidraget för pensionstagare? På bostadsbidraget för pensionstagare inverkar nästan alla de fortlöpande bruttoinkomster* före skatt som du eller din make* har. Om du bor ensam inverkar dina egna inkomster, din förmögenhet och dina boendekostnader på bostadsbidraget. Om du bor tillsammans med din make påverkas bostadsbidraget också av din makes inkomster och förmögenhet samt era gemensamma boendekostnader. Pensionstagarens bostadsbidrag beror på pensions- och arbetsinkomsten företagarinkomsten enligt arbetsinkomsten för FöPL*- och LFöPL*-försäkringen arbetslöshetsdagpenningen och inkomsten på förmögenhet, såsom depositionsräntor och hyresinkomst. Låneräntor avdras från inkomsterna. Låneräntorna på den egna bostaden avdras dock inte, eftersom de läggs till boendekostnaderna. Räntor på konsumtionskrediter får inte avdras från inkomsterna. Vård- och handikappsbidrag samt inkomster från eller förmögenhet i dödsbo inverkar inte på bostadsbidraget för pensionstagare. Inte heller påverkas bidraget av depositioner som uppgår till högst euro. För makens* depositioner gäller en separat gräns på euro. För överstigande belopp räknar FPA ränteinkomster över 60 euro som inkomst och depositionerna läggs till den förmögenhet som påverkar bostadsbidragets belopp. Som förmögenhet beaktar FPA hela förmögenheten med avdrag för skulder. Till förmögenheten räknas inte den ägarbostad som du använder för eget bruk, en andel i ett odelat dödsbo eller bostadsaktier. Åtta procent av den del av förmögenheten som överskrider förmögenhetsgränserna (se Bilaga) läggs till inkomsterna. När dina och din makes samtliga inkomster har räknats ihop på ovannämnda grunder jämförs de med inkomstgränsen för fullt bostadsbidrag (se Bilaga). Om inkomsterna överskrider inkomstgränserna beaktas 40 % av den överstigande delen (den s.k. tilläggssjälvrisken), och denna läggs till bassjälvriskandelen (se formeln för uträkning av bostadsbidrag, s. 76). Lagen om bostadsbidrag för pensionstagare /571, statsrådets förordning om grunderna för bestämmande av bostadsbidraget för pensionstagare (SRf 1308/2011) 79

84 Förmåner från Folkpensionsanstalten Ändringssökande i beslut Du kan söka ändring från besvärsnämnden för social trygghet i nästan alla beslut som gäller FPA:s förmåner. Om beslutet gäller studiestöd ska du söka ändring från besvärsnämnden för studiestöd. I beslut om utkomstskydd för arbetslösa kan du söka ändring från besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden. Vid behov kan du överklaga nämndens beslut till försäkringsdomstolen som är den högsta besvärsinstansen i frågor som gäller utkomstskydd. Närmare anvisningar om ändringssökandet bifogas det beslut du fått av FPA. Informationsutbyte mellan myndigheter FPA:s anställda har tystnadsplikt och dina uppgifter används endast för tjänsteutövning. FPA har rätt att ge information till andra myndigheter på det sätt som föreskrivs i lag. FPA får sådana uppgifter som den behöver i sitt arbete från andra myndigheter samt från pensions- och försäkringsanstalter, arbetsgivare, arbetslöshets- och arbetsplatskassor, hyresvärdar, bostadsaktiebolag eller fastighetsbolag samt hälsovårdscentraler och sjukhus. 80

85 Ordlista Ordlista* I ordlistan förklaras en del av de termer som FPA använder eller som förekommer i lagstiftningen. De termer som finns i ordlistan står med kursiv stil i broschyren och har markerats med en stjärna*. Arbetsinkomst Arbetsinkomsten består av löneinkomst inklusive naturaförmåner och tillägg, försäkringslön, FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst samt löne- och förvärvsinkomster från företagsverksamhet eller yrkesutövning (t.ex. förvärvsinkomst från näringsverksamhet eller lantbruk). Arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen/inkomst som fastställts i beskattningen Den arbetsinkomst som konstaterats i beskattningen består av beskattningsbar arbetsinkomst, bland annat löneinkomst inklusive naturaförmåner och tillägg, försäkringslön samt FöPL- och LFöPL-arbetsinkomst. Om en företagare eller yrkesutövare under det aktuella skatteåret inte har haft en FöPL- eller LFöPL-försäkring, består arbetsinkomsten av löne- och förvärvsinkomsterna från företagsverksamheten eller yrkesutövningen (t.ex. förvärvsinkomster från näringsverksamhet eller lantbruk). Om du får rätt till föräldradagpenning år 2012 används som grund för dagpenningen de arbetsinkomster som fastställts i beskattningen för skatteåret Arbetsvillkor Arbetsvillkoret för löntagare och företagare beskrivs på sidan 53. Behovsprövning På arbetsmarknadsstödets belopp inverkar makens eller sambons inkomster eller föräldrarnas inkomster, om dessa bor i samma hushåll. Bosättning i Finland/Stadigvarande bosättning i Finland Med bosättning i Finland avses att en person har sitt egentliga hem i Finland och att han eller hon huvudsakligen vistas här. Bruttoinkomst/Bruttomånadsinkomst Med bruttoinkomst avses sådan inkomst från vilken inte avdragits skatt. Arbetsinkomsten framgår av lönespecifikationen, liksom även bostads-, bil- och kostförmånerna samt övertidsersättning och tillägg för skiftarbete. FPA kan som inkomst räkna också kapitalinkomster, till exempel räntor på depositioner. 81

86 Förmåner från Folkpensionsanstalten Celiaki En sjukdom där glutenet i vete, råg och korn orsakar en kronisk inflammation i tunntarmens slemhinna. En specialform av celiaki är hudceliaki, där glutenet ger upphov till hudsymptom. Celiakidiagnos Med en adekvat celiakidiagnos avses att man genom ett vävnadsprov från tunntarmen konstaterat en inflammation inklusive skador på tunntarmens tarmludd, vilka är typiska för celiaki (K 90.0). Vävnadsprovets fynd ska fastställas i ett läkarutlåtande. Diagnosen kan inte enbart grunda sig på en antikroppsundersökning. Vid hudceliaki (L 13.0) grundar sig diagnosen på ett vävnadsprov från huden. Dagvårdsproducent En person eller en sammanslutning som bedriver dagvårdsverksamhet mot ersättning. Dagvårdsproducenten kan också vara en privat familjedagvårdare som till exempel ingått ett arbetsavtal om dagvård med barnets förälder. Dagvårdsproducenten får inte vara en medlem av familjens privata hushåll. Delad bostad Med delad bostad avses att du och din familj använder endast en del av bostaden. Direktersättning Med direktersättning avses sjukvårdsersättning som betalas direkt till den försäkrade via serviceproducenten. Den tillämpas i samband med ersättningar och tilläggsersättningar för läkemedel och vid ersättning av sjukvårdstjänster och resor gjorda med ambulans eller helikopter. En förutsättning för direktersättning är att serviceproducenten har ingått ett avtal med FPA. Om den försäkrade kunden uppvisar sitt FPAkort för serviceproducenten behöver han eller hon endast betala självriskandelen för tjänsten eller läkemedlet i fråga. På begäran eller om ersättningen avslås skickar FPA ett beslut om direktersättning till kunden. Ett liknande förfarande tillämpas också för taxiresor. Kunden ger taxiföretagaren en fullmakt, med vilken företagaren har rätt att uppbära den andel som överskrider självriskandelen från FPA. Familjeledighet Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet. Arbetstagaren har rätt till dessa ledigheter med stöd av arbetsavtalslagen samt tjänste- och kollektivavtalen. Närmare information från arbets- och näringsministeriet på Förlängd läroplikt Ett barn som på grund av ett handikapp eller en sjukdom inte kan fullgöra sin läroplikt inom nio år omfattas av förlängd läroplikt. I sådana fall börjar läroplikten det år barnet fyller 6 år och fortgår i 11 år. 82

87 Ordlista Förmånslåtare Den avlidna maken är förmånslåtare till den efterlevande maken. Förmånslåtaren till ett minderårigt barn är den avlidna modern, fadern eller en annan vårdnadshavare. Förvärvsinkomst/Förvärvsarbete Arbete i en annan persons tjänst eller eget arbete. Som eget arbete betraktas bland annat arbete som utförs i ett eget företag, en familjemedlems företag eller i egenskap av yrkesutövare samt arbete inom lantbruk, privathushåll eller annan näring och självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete. Närmare information på Föräldradagpenning Samlingsbegrepp för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. Föräldrarnas inkomster Som föräldrarnas inkomster beaktas nettoförvärvs- och nettokapitalinkomsterna enligt 30 i inkomstskattelagen (1535/1992), dvs. bruttoinkomsterna minus naturliga avdrag. FöPL- och LFöPL-försäkring Arbetspensionsförsäkring för företagare eller lantbruksföretagare. FöPL- och LFöPLförsäkringen grundar sig på FöPL- och LFöPL-arbetsinkomsten, på vilken alla FöPLeller LFöPL-pensioner, ersättningar och FPA:s dagpenningar uträknas. Försäkringarna kan vara obligatoriska eller frivilliga. Närmare information på www. etk.fi och från pensionsförsäkringsbolagen. Hushåll Till samma hushåll hör de personer som varaktigt bor i samma bostad (också en ensam person kan bilda ett hushåll). En hushållsmedlem hör till hushållet också under tillfällig frånvaro. Nära släktingar som bor i samma bostad hör till samma hushåll. En person som bor i samma bostad kan höra till ett annat hushåll om han hyrt en del av bostaden genom ett separat hyresavtal. Långtidsarbetslös I lagen om bostadsbidrag avses med långtidsarbetslös en person som oavbrutet fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd från FPA utan avbrott i minst ett år. Lönekoefficient Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen en lönekoefficient utgående från ändringarna i löne- och prisnivån. Lönekoefficienten används till att justera förvärvsinkomsten bland annat då man fastställer sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, föräldradagpenningar, specialvårdspenning samt rehabiliteringspenning. 83

88 Förmåner från Folkpensionsanstalten Make Med make avses gifta makar, sambor av olika kön eller personer av samma kön som har ett registrerat parförhållande och som bor i samma hushåll. Makens inkomster Som makens inkomst beaktas enligt 30 i inkomstskattelagen (1535/1992) nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster, dvs. bruttoinkomster, från vilka naturliga avdrag gjorts. Nedsatt funktionsförmåga Nedsatt funktionsförmåga innebär att ett handikapp eller en sjukdom försämrar personens förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändiga hushållssysslor eller arbetsuppgifter och studier. Offentlig hälso- och sjukvård Den offentliga hälso- och sjukvårdsservicen omfattar bland annat vård som anordnas vid hälsovårdscentralerna och sjukhusen i hemkommunen eller sjukvårdsdistriktet. FPA:s sjukförsäkring ersätter inte kostnader för offentlig hälso- och sjukvård. I social- och hälsovårdsministeriets förordning fastställs när vården ska betraktas som kontinuerlig och offentlig. Olägenhet Allmän olägenhet som en sjukdom eller handikapp orsakar i de dagliga rutinerna. Olägenheten bedöms i huvudsak på medicinska grunder. Rätt till social trygghet i Finland För att kunna få FPA-förmåner måste man omfattas av den finländska social tryggheten i Finland. I allmänhet omfattas alla personer som är stadigvarande bosatta i Finland av den sociala tryggheten i Finland. Personer som flyttar utomlands tillfälligt, dvs. för en kortare tid än ett år, omfattas i regel av den sociala tryggheten i Finland och har rätt till förmåner från FPA. Den som flyttar till ett EU- eller EES-land eller till Schweiz behöver dock arbeta utomlands endast en kort tid för att upptas i den sociala tryggheten i sysselsättningslandet. Den som flyttar utomlands för en längre tid än ett år omfattas i allmänhet inte längre av trygghetssystemet i Finland. Ett undantag är dock till exempel utsända arbetstagare, tjänstemän och deras familjemedlemmar, vilka bibehåller sin rätt till social trygghet i Finland under utlandsvistelsen. Då rätten till social trygghet i Finland upphör kan personen få rätt till social trygghet i vistelse- eller sysselsättningslandet. Rätten till social trygghet kan utredas via den inrättning som svarar för den sociala tryggheten i vistelselandet. 84

89 Ordlista Sjukförsäkringen i Finland Sjukförsäkringen utgör en del av den sociala tryggheten i Finland. De ersättningar och dagpenningar som FPA utbetalar inom ramen för sjukförsäkringen grundar sig på sjukförsäkringslagen ( /1224) och sjukförsäkringsförordningen ( /1335). Sjukförsäkringen ersätter bland annat kostnader för nödvändig privat vård som föranletts av sjukdom, graviditet eller förlossning. Specialersättning En ersättning för läkemedel som utbetalas enligt sjukförsäkringslagen och som är större än grundersättningen. FPA beviljar rätt till specialersättning på separat ansökan. Studerandens egna inkomster Skattepliktiga bruttoinkomster från vilka inga avdrag gjorts. Som den studerandes egna inkomster beaktas de skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna enligt 30 i inkomstskattelagen (1535/1992). Med undantag av studiepenningen betraktas också skattepliktiga förmåner som inkomst. Som den studerandes inkomst beaktas även stipendier avsedda för tryggande av utkomsten (gäller inte stipendier avsedda för utländskt studentutbyte). Inkomster utomlands beaktas om de också skulle vara skattepliktiga i Finland. Särskilda kostnader Särskilda kostnader hänför sig till handikappbidraget och utgörs av betydande extra kostnader som en sjukdom eller skada orsakar i de dagliga rutinerna. Sådana kostnader kan vara till exempel: läkemedelskostnader, sjukvårdskostnader, extra resekostnader, kostnader för hemservice eller hemsjukvård, kostnader för specialkläder och kostnader för specialkost. Taxa Med taxa avses det av FPA fastställda maximibelopp på vilket sjukförsäkringsersättningen uträknas. FPA fastställer taxorna för läkar- och tandläkararvoden samt undersökning och vård på basis av de grunder och maximibelopp för ersättningstaxor som föreskrivits i statsrådets förordning. Taxorna finns på FPAs webbplats fi och FPA:s byråer. Årsinkomstgräns Med årsinkomstgräns avses det fria belopp du kan intjäna under kalenderåret utan att det påverkar din rätt till studiestöd beräknat enligt hur många stödmånader du använt. Inom ramen för årsinkomstgränsen kan du varje stödmånad tjäna 660 euro och varje månad utan stöd euro. Du kan räkna ut din inkomstgräns med hjälp av beräkningsprogrammet på FPA:s webbplats 85

90 Förmåner från Folkpensionsanstalten Årssjälvriskkort för resekostnader FPA följer upp när den årliga självriskgränsen för resekostnader uppnås och skickar därefter ett årssjälvriskkort till kunden. Om transportföretagaren (eller transportserviceproducenten) har ingått ett fullmaktsavtal med FPA behöver kunden inte betala självriskandelen för resan, förutsatt att han eller hon kan uppvisa årssjälvriskkortet för transportföretagaren. Om transportföretagaren uppbär en avgift av kunden kan kunden ansöka om ersättning för resekostnaderna från FPA. 86

91 FPA-förmåner i siffror 2012 Moderskapsunderstöd 2 Adoptionsbidrag 2 Barnbidrag 2 Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning 3 Semesterkostnadsersättning 4 Partiell vårdpenning 4 Stöd för hemvård av barn 5 Stöd för privat vård 6 Underhållsstöd 7 Specialvårdspenning till föräldrar av sjukt barn 7 Allmänt bostadsbidrag 8 Ersättning för läkararvoden 11 Undersökning och behandling 11 Ersättning för sjukvårds- och rehabiliteringsresor 11 Dagpenningbelopp 14 Sjukdagpenning 15 Rehabiliteringspenning 16 Rehabiliteringspenning till ungdomar 16 Rehabilitering 17 Handikappbidrag; personer under 16 år 17 Handikappbidrag för personer över 16 år 17 Vårdbidrag för pensionstagare 18 Företagshälsovård 19 Studiepenning 20 Bostadstillägg till studerande 20 Statsborgen för studielån 21 Studielånsavdrag 22 Räntebidrag 22 Skolresestöd 22 Militärunderstöd 23 Arbetslöshetsdagpenning 24 Alterneringsersättning 25 Arbetsmarknadsstöd 25 Folkpension 27 Garantipension 28 Allmän familjepension 29 Bostadsbidrag för pensionstagare 30 Pensioner och beskattning 32

92 FPA förmåner i siffror 2012 Moderskapsunderstöd Beviljas: Moderskapsunderstöd utges till blivande mödrar som är bosatta i Finland. Graviditeten måste ha varat i minst 154 dagar. Vidare krävs genomgången hälsoundersökning på rådgivning eller hos läkare före utgången av den fjärde graviditetsmånaden. På Åland söks moderskapsunderstöd från kommunen. Belopp: Den som söker moderskapsunderstöd kan välja mellan en moderskapsförpackning eller ett skattefritt belopp på 140 euro. För barn som föds samtidigt får man 2 moderskapsunderstöd för det andra och 3 för det tredje barnet. T.ex. för tvillingar får man sammanlagt 3, dvs. 1+2 moderskapsunderstöd. Ansökan: Senast 2 månader före beräknad nedkomst. Adoptionsbidrag Beviljas: Adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 år har rätt till moderskapsunderstöd. Till ansökan bifogas intyg SV 94r på att barnet har utsetts för placering från Rädda Barnen rf, Interpedia eller Helsingfors stads socialverk. På Åland handhas dessa förmåner av kommunen och bidraget avviker från FPAs bidrag. Belopp: De som på en gång adopterar flera än ett barn får för de övriga barnen 30% av det fulla adoptionsbidraget. Bidraget är ett skattefritt engångsbelopp. Beroende på barnets hemland är bidragets storlek följande: Estland 1900 Filippinerna, Etiopien och Ryssland Sydafrika, Kenia, Kina och Colombia 4500 Övriga länder 3000 Ansökan: Inom 2 månader efter att barnet har utsetts till adoptivfamiljen eller tagits i vård. Barnbidrag Beviljas: Till förälder eller annan vårdnadshavare till barn under 17 år som bor i Finland (e/mån): Barnbidraget stiger stegvist enligt antal barn ( /mån) Första barnet Andra barnet Tredje barnet Fjärde barnet Femte och följande barn Ensamförsörjarförhöjning 104,19 115,13 146,91 168,27 189,63 48,55 Till ensamförsörjare betalas barnbidraget förhöjt. Förmånen är skattefri. Utbetalning: Från månaden efter barnets födelse. Betalas till slutet av den månad då barnet fyller 17 år. Betalas i regel den 26 dagen i månaden. 2

93 HEM OCH FAMILJ Utbetalningsdagaren Ansökan: retroaktivt i 6 månader. Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning Beviljas: Graviditeten har pågått i minst 154 dagar, modern har bott i EU-/EES-land i minst 180 dagar omedelbart före den beräknade nedkomsten. Mamma / pappa omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Moderskapspenning: Beviljas för 105 vardagar. Börjar dagar före beräknad nedkomst. Särskild moderskapspenning kan betalas från början av graviditeten om riskerna på arbetsplatsen inte kan elimineras. Föräldrapenning till mamma eller pappa: Börjar direkt efter moderskapspenningsperioden. Fastställs enligt antalet samtidigt födda barn som är vid liv vid föräldrapenningperiodens början. Betalas för 158 vardagar för det första barnet och för 60 extra vardagar för varje följande barn. Båda föräldrarna kan också få partiell föräldrapenning om båda samtidigt arbetar på deltid. Obs! Föräldrapenningen till adoptivföräldrar som adopterar barn under 7 år är 200 vardagar. Faderskapsledighet: 1 18 vardagar under moderskaps- och föräldrapenningperioden. Pappamånad: En pappa får utöver faderskapsledigheten 1 24 dagar förlängd ledighet omedelbart efter föräldradagpenningsperioden om han tar ut minst de 12 sista vardagarna av föräldraledigheten. Pappan kan flexibelt bestämma när han tar ut pappamånaden. Den skall tas ut inom 180 dagar efter utgången av den föräldrapenningperiod som börjat efter moderskapspenningperioden. Belopp och beskattning: Beroende av arbetsinkomsten (beräknas år 2012 i huvudsak enligt den fastställda inkomsten i beskattningen för år 2010) eller för företagare enligt den pensionsgrundande arbetsinkomsten enligt FöPL/LFöPL-försäkring, dock minst 22,96 / dag. För dagar i förvärvsarbete eller dagar med studiestöd utbetalas moderskaps- och föräldrapenningen eller beväringar och civiltjänstgörare till minimibeloppet. Både till arbetstagare eller företagare betalas moderskapspenningen för de 56 första moderskapsdagarna till högst 90 % av arbetsinkomsterna; föräldrapenningen för både mamma och pappa och faderskapspenningen för pappamånaden högst till 75 % av arbetsinkomsterna för den 30 första vardagarna. Nämnda förhöjningar betalas om årsinkomsten ligger under euro. På överstigande del är beloppet 32,5 %. Skattepliktig inkomst. Justeras årligen med en lönekoefficient. Moderskaps-, faderskapsoch föräldrapenningar som fortsätter över årsskiftet justeras inte. 3

94 FPA förmåner i siffror 2012 Ansökan: Moderskapspenning: Senast 2 månader före beräknad nedkomst. Särskild moderskapspenning ska sökas inom 4 månader räknat från den dag då utbetalningen önskas börja. Föräldrapenning: Mamman eller pappan ansöker om dagpenningen senast en månad innan utbetalningen önskas. Faderskapspenning: Ansökan senast inom 2 månader efter att föräldrapenningsperioden upphört eller 2 månader före pappamånaden. Semesterkostnadsersättning Beviljas: Arbetsgivare som betalar semesterlön till sin föräldralediga anställda har rätt till ersättning för varje kalendermånad för vilken den föräldralediga får rätt till semester. Det förutsätter minst 14 dagpenningsdagar i månaden. Ersättningen betalas för 2,5 dagar per kalendermånad. Belopp: Grunden för den semesterkostnadsersättning som betalas per dag fås genom att årsarbetsinkomsten delas med 300, förhöjt med en koefficient vars storlek är 1,26. Ansökan: Inom 6 månader efter föräldradagpenningens slut. Partiell vårdpenning Beviljas: Förälder som förkortar sin arbetstid då familjen har ett barn under 3 år eller familjen har ett barn i skolans första eller andra klass eller familjen har ett barn som omfattas av förlängd läroplikt Båda föräldrarna kan samtidigt få partiell vårdpenning om båda förkortar sin arbetstid och turas om att ta hand om barnet olika tider på dygnet. Belopp och utbetalning: 93,77 /mån; beskattningsbar inkomst. Utbetalas sista vardagen i månaden. Betalas tills barnet fyller 3 år. Förlängd läroplikt gäller barn från och med 6 års ålder tills barnet har gått ut tredje klass (vårdpenning i 4 år) eller barn som börjar skolan senare, vid 8 års ålder, tills barnet har gått ut tredje klass (vårdpenning i 3 år). Ansökan: 6 månader retroaktivt 4

95 HEM OCH FAMILJ Stöd för hemvård av barn Beviljas: Stöd för hemvård betalas för barn under skolåldern som är bosatta i Finland och som inte får kommunal dagvård. Familjen förutsätts ha ett barn under 3 år. Adoptivföräldrar har rätt till hemvårdsstöd för ett adoptivbarn som fyllt 3 år när det förflutit 2 år från föräldrapenningsperiodens början. Stödet utbetalas högst tills barnet börjar skolan. På Åland handhas detta stöd av kommunerna. Belopp: Stödet för hemvård av barn omfattar en vårdpenning som betalas separat för varje barn som är berättigat till stödet. Vårdtillägg utges för bara ett barn. Vårdtillägget är beroende av familjens inkomster. Vårdpenning /mån I vårdpenning betalas för ett barn under 3 år (adoptivbarn över 3 år 327,46 för varje följande barn under 3 år 98,04 för varje följande barn under skolåldern 63,00 Vårdtillägg: Vårdtillägg betalas för bara ett barn som berättigar till vårdpenning. Vårdtillägget uppgår till högst 175,24 /mån. Vårdtillägget är beroende av familjens månadsinkomster och familjestorleken; här beaktas föräldrarna och högst 2 barn som skulle ha rätt till dagvård (för vilka således föräldrapenning inte längre betalas men som inte börjat i grundskolan). Fullt vårdtillägg betalas om månadsinkomsterna inte överstiger de månatliga inkomstgränser som är beroende av familjens storlek. Skattepliktig inkomst. Familjens storlek (personer) Vårdtillägg, familjens storlek och inkomster inverkar Inkomstgräns för vårdtillägg /mån Minskning i procent Inkomstgräns, utesluter vårdtillägg /mån , , , , , ,17 Till familjen räknas föräldrarna och högst 2 barn under skolåldern. Om familjens inkomster överstiger inkomstgränsen för fullt vårdtillägg sänks vårdtillägget med en viss procent för den överstigande delen. Ansökan: 6 månader retroaktivt. 5

96 FPA förmåner i siffror 2012 Stöd för privat vård Beviljas: Stöd för privat vård av barn betalas till den privata vårdproducent som föräldrarna valt för att få vården ordnad för ett barn under skolåldern; barnet måste vara bosatt i Finland. Stödet kan betalas för varje barn i familjen från det att föräldradagpenningen har upphört tills barnet börjar i kommunal dagvård eller blir läropliktigt och börjar i skolan. Om det i familjen finns ett barn under 3 år kan föräldrarna välja antingen hemvårdsstöd eller privatvårdsstöd. Om hemvårdsstöd beviljas t.ex. för det yngsta barnet under 3 år kan familjen få privatvårdsstöd för övriga barn. Dagvårdsproducenten: en enskild person eller en sammanslutning som mot ersättning bedriver barndagvårdsverksamhet en enskild person, som inte är familjemedlem, och som ingått arbetsavtal med föräldrarna om minst en månads barndagvård. Belopp: Vårdpenning 166,71 /barn/mån Inkomstrelaterat vårdtillägg högst 140,19 /barn/mån Vårdpenning och vårdtillägg betalas för varje stödberättigat barn. Fullt vårdtillägg betalas om månadsinkomsterna inte överstiger den inkomstgräns som är beroende av familjens storlek. Inkomst utöver gränsen minskar vårdtillägget med en viss procent. Till familjen räknas föräldrarna och högst två barn under skolåldern. Föräldradagpenningen beaktas som inkomst när du ansöker om vårdtillägg, men den minskar inte vårdpenningens belopp. Familjens storlek (personer) Vårdtillägg för privat vård, familjens storlek och inkomster inverkar Inkomstgräns, fullt vårdtillägg /mån Minskning i procent Inkomstgräns, utesluter vårdtillägg /mån , , , , , ,50 Om familjens inkomster överstiger inkomstgränsen sänks vårdtillägget med en viss procent för den överstigande delen. Även om familjen är större beaktas högst 2 föräldrar och 2 barn under skolåldern. Utbetalning och beskattning: Privatvårdsstöd betalas direkt till den person eller det privata daghem som handhar vården. Stödet beskattas som inkomst för vårdproducenten. Ansökan: 6 månader retroaktivt. 6

97 HEM OCH FAMILJ Underhållsstöd Beviljas: Till ett i Finland bosatt barn under 18 år, vars förälder försummat att betala underhållsbidrag eller då underhållsbidraget har fastställts till ett mindre belopp än underhållsstödet på grund av den underhållsskyldiga förälderns ekonomiska situation. FPA kan betala underhållsstöd i fall där faderskapet för ett barn som fötts utom äktenskapet inte blivit fastställt eller till ett barn blivit adopterat av en förälder utan partner. Belopp och beskattning: 147,96 /mån; skattefri förmån. Utbetalning: Underhållsstödet betalas ut den 10 dagen i månaden till ditt konto. Om bankerna är stängda på utbetalningsdagen betalas stödet föregående bankdag. Ansökan: Underhållsstöd kan sökas av barnets förälder eller någon annan som har vårdnaden om barnet eller av barnet som fyllt 15 år. 3 månader retroaktivt. Handikappbidrag; personer under 16 år Se Hälsa och rehabilitering Specialvårdspenning till föräldrar av sjukt barn Beviljas: En mamma eller pappa som deltar i vården eller rehabiliteringen av sitt under 16-åriga barn utan lön, antingen på sjukhus, specialsjukvårdsdistriktets poliklinik, rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs. I samband med 7 15-åringar kan specialvårdspenning beviljas för vård hemma om barnet har en allvarlig sjukdom och vården ansluter sig till behandling på sjukhus eller sjukhuspoliklinik. Tid: Vanligen högst 60 vardagar/barn. Kan i vissa fall förlängas; maximitiden vid hemmavård dock i regel 90 vardagar. Belopp och beskattning: Beroende av sökandens arbetsinkomster eller företagares FöPL-årsarbetsinkomst; dock minst 22,96 /dag. Kan även betalas till båda föräldrarna då barnet är i sjukhusvård eller rehabilitering förutsatt att läkaren anser båda föräldrarnas deltagande i vården nödvändig.skattepliktig inkomst. Ansökan: 4 månader retroaktivt. 7

98 FPA förmåner i siffror 2012 Allmänt bostadsbidrag Beviljas: Hushåll med små inkomster i hyres-, bostadsrätts- eller ägarbostad i Finland för att minska hushållets boendeutgifter. Belopp: 80 % av skäliga boendeutgifter som överstiger en bassjälvrisk som är beroende av hushållets storlek, inkomster och av bostadens läge. Det minsta bostadsbidrag som utbetalas är 16,81 euro/mån. Ett uppskattat belopp får du på webbplatsen Boendekostander: Bostadsbidragets storlek bestäms utgående de totala boendeutgifterna och i dem inberäknas i hyresbostad; hyra, separat betalda värmekostnader högst enligt underhållsutgiftsbeloppen nedan och separat betalda vattenavgifter, dock högst 24,52 euro per person och månad i bostadsrättsbostad; bruksvederlag och separata värme- och vattenavgifter enligt samma principer som för hyresbostad egen aktiebostad; vederlag och separata värme- och vattenavgifter enligt samma principer som som för hyresbostad egnahemshus; uppvärmningsutgifter enligt statsrådets beslut 66,27 euro per bostad och 25,62 euro per person och månad (se nedan). Uppvärmningsutgifter Bostadsytan (m²) multiplicerad med 1,23 euro i värmenormsgrupp I* 1,36 euro i värmenormsgrupp II* 1,51 euro i värmenormsgrupp III* *Värmenormsgrupperna för bostadsorter enligt statsrådets förordning För ägarbostäder inberäknas i boendekostnaderna dessutom 55 % av räntorna på personliga bostadslån. Bostadens storlek: Då bostadsbidraget bestäms beaktas bostadens storlek och antalet personer som bor i bostaden: Kvadratmeter enligt antal personer i hushållet Maximala boendekostnader: Om boendekostnaderna överstiger de maximala boendeutgifter i euro/m²/månad, enligt statsrådets förordning, beaktande de maximala boendekostnader enligt bostadens läge, ålder och storlek. Med ålder avses byggnadsår, grundförbättrings- eller grundrenoveringsår. 8

99 HEM OCH FAMILJ Maximala boendekostnader, centralvärme eller motsvarande Bostadens storlek (kvadratmeter) I kommungrupp 25, , , , , , ,62 12,78 11,94 11,17 10,70 10,46 10, ,45 13,60 12,76 12,28 11,97 11,54 11, ,95 14,11 13,27 12,78 12,48 12,04 11,96 Bostadens storlek (kvadratmeter) II kommungrupp 25, , , , , , ,78 11,94 11,10 10,33 9,85 9,62 9, ,60 12,76 11,92 11,44 11,13 10,70 10, ,11 13,27 12,43 11,94 11,64 11,20 11,12 Bostadens storlek (kvadratmeter) III kommungrupp 25, , , , , , ,40 10,56 9,72 9,27 8,96 8,76 8, ,68 11,84 11,00 10,64 10,26 9,82 9, ,18 12,34 11,50 11,15 10,76 10,33 10,24 Byggnadsår Byggnadsår Byggnadsår Byggnadsår Bostadens storlek (kvadratmeter) IV kommungrupp 25, , , , , , ,56 9,72 8,88 8,42 8,12 7,92 7, ,84 11,00 10,16 9,80 9,42 8,98 8, ,34 11,50 10,66 10,31 9,92 9,48 9,40 Maximala boendekostnader, annan uppvärmning Bostadens kommungrupp Bostadens storlek (kvadratmeter) 25, , , , , ,9 81 I 7,29 7,12 6,95 6,85 6,82 6,77 6,70 II 7,12 6,95 6,78 6,68 6,65 6,60 6,53 III 6,61 6,45 6,28 6,18 6,14 6,11 6,08 IV 5,77 5,60 5,44 5,34 5,30 5,27 5,23 9

100 FPA förmåner i siffror 2012 Kommungrupp I: Helsingfors Kommungrupp II: Esbo, Grankulla, Vanda Kommungrupp III: Björneborg, Borgå, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kervo, Kouvola, Kuopio, Kyrkslätt, Lahtis, Lojo, Nurmijärvi, Reso, Riihimäki, Rovaniemi, Seinäjoki, Sibbo, Tammerfors, Tavastehus, Träskända, Tusby, Uleåborg, Vasa, Vichtis, Villmanstrand, Åbo. Kommungrupp IV: alla övriga kommuner Inkomster och förmögenhet: Bostadsbidragets belopp är beroende av hushållsmedlemmarnas bruttomånadsinkomster. Inkomsterna påverkar inte på bostadsbidragets belopp om hushållets inkomster inte överstiger inkomstgränserna. Inkomsterna påverkar inte bostadsbidraget så länge månadsinkomsterna inte överstiger beloppen ( /mån) Bostadens läge I II kommungrupp III kommungrupp IV kommungrupp Hushållets storlek 1 2* *Då ett 2-personers hushåll omfattar ett minderårigt barn (=ensamförsörjarfamilj) avdras 90 euro från de sammanlagda månadsinkomsterna då grundsjälvrisken fastställs. Hushållsmedlemmarnas sammanlagda förmögenhet, varav skulderna avdragits, inverkar på bostadsbidragets belopp, om hushållsmedlemmarnas förmögenhet överstiger den i statsrådets förordning fastställda förmögenhetsgränsen. På överstigande förmögenhet räknas 15 % som inkomst och för att få månadsinkomst divideras beloppet med tolv. Förmögenshetsgränser /år enligt antal hushållsmedlemmar Antal personer Bostad i eget bruk inräknas inte i förmögenheten. Skulderna avdras från förmögenheten. Utbetalning och beskattning: Till hushållets eller hyresvärdens konto den första bankdagen i månaden. Bostadsbidraget är skattefritt. Ansökan: ansökan. beviljas tidigast från och med månaden före 10

101 Ersättning av privatläkararvoden Ersättning: 60 % av den fastställda taxans* belopp. Ansökan: Direktdebitering eller inom 6 månader efter att arvodet eller räkningen har betalats. Utbetalning: Antingen enligt ansökan till kundens konto eller som direktersättning (gäller inte munhygienist). Obs: Ingen ersättning för vård på hälsovårdscentral eller vård på ett offentligt sjukhus eller anstalt. Tandläkararvoden: Ersättningen för privata tandläkararvoden är 60 % av FPAs fastställda taxa. Undersökning och preventiv behandling av mun och tänder ersätter FPA endast gång per kalenderår. Kostnader för protetiska åtgärder ersätts inte (undagtagsvis veteraner). Till protetiska åtgärder räknas lösproteser eller protesreparationer, tandkronor, -bryggor eller -implantat. Frontveteraner och minröjare får högst 100 % av fastställd taxa i ersättning för tandundersökning utförd av tandläkare, preventiv tandvård och kliniskt arbete vid protetiska åtgärder. För tandtekniskt arbete i samband med protetiska åtgärder ersätter FPA högst 50 % av taxan. För övrig tandvård är ersättningen högst 60 procent av åtgärdstaxan. Arvoden för munhygienist: Till 100 % enligt fastställd taxa*. Det förutsätts alltid att vården eller behandlingen har ordinerats av en privat tandläkare. Undersökning och behandling HÄLSA OCH REHABILITERING Självrisk: 13,46 euro per ordinerad behandling. Ersättning: 75 % av det belopp som överstiger självrisken enligt taxan*. Utbetalning: Antingen enligt ansökan till kundens konto eller som direktersättning (avdras från arvodet på mottagningen). Ansökan: Inom 6 månader efter att arvodet eller räkningen har betalats. * Alla fastställda taxebelopp finns på Ersättning för sjukvårds- och rehabiliteringsresor Självrisk: 9,25 euro per enkel resa, 157,25 euro per kalenderår. Ersättning: För den del som överstiger självrisken, i regel enligt kostnaderna för resa med allmänna trafikmedel. Tilläggsersättning: Om självriskandelarna per kalenderår överstiger 157,25 euro, ersätts den överstigande delen i sin helhet. I årssjälvrisken beaktas förutom kundens egna även den eventuella följeslagarens resekostnadssjälvrisk och eventuella mindre resekostnader. Kvittona skall inlämnas till FPA inom 6 månader efter att resan blivit betald. Övernattningspenning: högst 20,18 euro per natt. Ansökan: Direktersättning eller ansökan om 6 månader retroakivt. 11

102 FPA förmåner i siffror 2012 Läkemedelsersättningar Läkemedelsersättning: Ersättning av läkemedel förutsätter att läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet som ersättningsgillt och att det används till vård av sjukdom. Ersättning: Direktersättning från apoteket eller till kundens konto inom 6 månader efter att läkemedlet betalts. Specialersättning betalas för sådana kostnader som uppstått efter att ett läkarutlåtande B, om svår sjukdom, har inlämnats till FPA. Grundersättning Lägre specialersättning * Högre specialersättning * 42 % av läkemedelspriset 72 % av läkemedelspriset 100 % av läkemedelspriset, men självriskandelen är 3 euro per läkemedel. *se sjukdomar som berättigar till specialersättning, sidan 13 Ansökan: 6 månader retroaktivt. Tilläggsersättning för läkemedelskostnader Självrisk: 700,92 e Om de läkemedelskostnader som kunden själv stått för (inklusive självrisken) överstiger årsgränsen ersätter FPA den överstigande delen i sin helhet. Ersättning: Tilläggsersättningen är 100 % för varje läkemedel efter självriskandelen på 1,50 euro. Ansökan: Direktersättning från apoteket genom att uppvisa FPA-kortet eller till kundens konto inom 6 månader, efter att läkemedlet betalts, efter det kalenderår då läkemedelsutgifterna och rätten till tilläggsersättning har uppstått. Begränsad grundersättning Läkemedelsprisnämnden kan begränsa ersättningen av vissa läkemedel. Rätt till ersättning förutsätter läkarutlåtande eller anteckning i läkemedelsordinationen. Ersättning: Grundersättning (en del av de begränsat ersättningsgilla kan också vara specialersättningsgilla). Ansökan: Ansökan skall inlämnas till FPA inom 6 månader efter köpet; B-utlåtande behövs. Obs! Mer om läkemedelsersättning, ersättningsgrunderna och parallellpreparat finns på FPAs webbplats /sokmedicin. 12

103 HÄLSA OCH REHABILITERING Sjukdomar som berättigar till specialersättning, 100 % 101 Bristfällig funktion i hypofysens framlob 119 Trigeminusneuralgi eller glossofaryngiskneuralgi 102 Hypofysär diabetes 120 Gammaglobulinemi 103 Diabetes 121 Svårt nedsatt könskörtelfunktion 104 Bristfällig sköldkörtelfunktion 122 Aplastisk anemi 105 Bristfällig binjurebarkfunktion 123 Kroniska störningar i D-vitaminmetabolismen 106 Bristfällig bisköldkörtelfunktion 124 Kongenitala rubbningar i ämnesomsättningen 107 Perniciös anemi och andra B12-vitaminabsorbtionsstörningar 126 Kroniska koagulationsrubbningar 108 Myasthenia gravis 127 Följdtillstånd av transplantation 109 Multipel skleros 128 Gynekologiska cancerformer 110 Parkinsonism 129 Essentiell trombocytopeni eller granulocytopeni 111 Epilepsi och därmed jämförbara kramptillstånd 130 Maligna tumörer som inte nämnts ovan 112 Svåra psykoser och andra svåra mentala 132 Sarkoidos störningar 113 Orostillstånd vid mental retardation 133 Svår kronisk bukspottskörtelinsuffi ciens 114 Glaukom 134 Generell erytrodermi 115 Bröstcancer 135 Blåsformigt eksem 116 Prostatacancer 137 Uremi som förutsätter dialysbehandling 117 Leukemier, andra maligna blod- och 138 Svår anemi i samband med njurinsufficiens benmärgssjukdomar samt maligna sjukdomar i lymfatisk vävnad Sjukdomar i lägre specialersättningskategorin, 72% 201 Kronisk hjärtinsufficiens 207 Kronisk störning i hjärtrytm 202 Disseminerade sjukdomar i bindväv, 208 Kronisk ulcerös kolit, Crohns sjukdom reumatoida artriter och med dem jämförbara tillstånd 203 Kronisk bronkialastma och kroniska 211 Genetiska svåra rubbningar i fettmetabolismen obstruktiva lungsjukdomar som nära påminner om denna 205 Kronisk hypertoni 212 Gikt 206 Kronisk koronarkärlssjukdom och därtill hörande störing i fettämnesomstättningen 213 Rubbningar i fettmetabolismen vid kronisk koronarkärlsjukdom 214 Svår och långvarig narkolepsi Sjukdomar som berättigar till lägre specialersättning för vissa kliniska näringspreparat, 72 % 503 Medfödda ämnesomsättningsstörningar 505 Komjölkallergi hos små barn 504 Tillstånd som kräver daglig slangmatning 506 Komjölkallergi och överkänslighet för vanliga specialpreparat Sjukdomar som berättigar till grundersättning för kliniska näringspreparat 42 % 601 Svåra störningar i absorptionen av näringsämnen, närmast fetter 602 Svår undernäring hos barn 13

104 FPA förmåner i siffror 2012 Dagpenningbelopp Sjukdagpenning, rehabiliteringspenning samt moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning beräknad enligt arbetsinkomsterna (utan förhöjningar) Årsarbetsinkomst /år, jämte avdrag högst Formel för beräkning av sjukdagpenning ingen dagpenning ,7 x årsarbetsinkomst : ,49 + 0,4 x (årsarbetsinkomst ) : 300 över ,26+ 0,25 x (årsarbetsinkomst ) : 300 Exempel på arbetstagares och företagares dagpenningbelopp *Löneinkomst från vilken avdragits kostnader för inkomstens förvärvande samt andelen av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier 3,94 %, eller årsarbetsinkomst enligt företagarpensionsförsäkringen utan avdrag Arbetsinkomst /år, jämte avdrag * , ,00 Sjukdagpenning /dag, före förskottsinnehållning ,96 minimibelopp , , , , , , , , ,03 14 Sjukförsäkringspremier och -avgifter Sjukförsäkringens dagpenningavgift Företagares dagpenningavgift (FöPL) Sjukförsäkringens sjukvårdspremie (arbetsgivare) Sjukvårdsavgiften för arbetstagare Sjukvårdsavgiften för pensions- och förmånstagare 0,82 % av lönen 0,97 % av arbetsinkomsten 2,12 % av lönen 1,22 % av lönen vid kommunalbeskattninge 1,39 % av förmånen vid kommunalbeskattningen

105 HÄLSA OCH REHABILITERING Sjukdagpenning Beviljas: Vid arbetsoförmåga till anställda och egenföretagare mellan 16 och 67 år som är bosatta i Finland. Rätt till dagpenning upphör senast månaden efter fyllda 68 år. Karenstid: Insjuknandedagen plus 9 vardagar (söndagar inräknas inte i karenstiden). För företagare är karenstiden insjuknandedagen plus 4 vardagar. Då samma sjukdom förnyas inom en månad är karenstiden endast insjuknandedagen. Karenstid för företagare är insjuknandedagen plus 3 vardagar. Partiell sjukdagpenning: Omedelbart efter en oavbruten sjukdagpenningsperiod om 60 vardagar då arbetstiden minskat med % från tidigare. Sjukdomstid: Högst 300 vardagar; partiell sjukdagpenning vardagar. Undantag: Om löntagare eller företagare återvänt till arbetet och hunnnit arbeta mins 30 dagar i följd, kan sjukdagpenning för samma sjukdom beviljas för yttterligare 50 dagar. Belopp: Enligt sökandens arbetsinkomst eller företagares FöPL/LFöPL-årsarbetsinkomst (se dagpenningstabellen). Den partiella sjukdagpenningen är alltid hälften av den närmast föregående sjukdagpenningen. Beloppet kan du räkna på webbplatsen av arbetsinkomsten (ej FöPL/LFöPL) avdras kostnaderna för inkomstens förvärvande (resekostnader, medlemsavgifter till fackförbund eller arbetslöshetskassa mm.) samt APL- och arbetslöshetsförsäkringspremieavdrag 3,94 %. sökanden kan uppvisa 6 månadersinkomsten strax före insjuknandet om dessa inkomster är minst 20 % större än den i beskattningen fastställda inkomsten. I sambande med korttidsanställningar kan sjukdagpenningen även räknas från 1 månads inkomst. minimibeloppet 22,96 e/dag för person med långvarig arbetsoförmåga. arbetslösa: minst 86 % av arbetslöshetsdagpenningens belopp arbetsträning med arbetsmarknadsstöd: minst 86 % av sysselsättningstödets belopp studiestödtagare: dagpenningen/vardag minst 1/25 av studiepenningens månadsbelopp. rehabiliteringspenningstagare: minst rehabiliteringspenningens belopp. Ifall arbetspensionsanstalt beviljat rehabiliteringspenning är dagpenningen/vardag = 1/25 av månadsbeloppet (rehabiliteringstillägget 33% beaktas ej) Årsinkomsten justeras årligen med en lönekoefficient. Utbetalning och skatt: Den första betalningen för 6 dagar, varefter följande för 25 dagar. Skattepliktig inkomst. Ansökan: inom 4 månader från det datum då man önskar få sjukdagpenning; fr.om inom 2 månader. 15

106 FPA förmåner i siffror 2012 Rehabiliteringspenning Beviljas: åringar som är bosatta i Finland och som på grund av rehabilitering är förhindrade att förvärvsarbeta som anställda eller för egen räkning. Upphör senast månaden efter fyllda 68 år. Självrisktid: Dagen då rehabiliteringen inleds plus 9 närmast följande vardagar eller ingen självrisktid, om klienten hade dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd strax före rehabiliteringen eller då rehabiliteringen inleds när det är fråga om utredning av rehabiliteringsbehov eller -möjligheter, eller anpassningsträning eller familjerehabilitering i högst 12 vardagar, individuell rehabilitering i högst 18 vardagar eller återupptagande av rehabilitering inom 30 dagar eller 30 dagar då klienten omedelbart före rehabiliteringen haft förvärvspension, invalidpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension eller generationsväxlingspension Tid: För de vardagar som klienten deltar i rehabiliteringen. Belopp: Enligt sökandens arbetsinkomst (se dagpenningstabell) utgående från arbetsinkomsten i senast fastställda beskattning vid yrkesinriktad rehabilitering är rehabiliteringspenningen i varje inkomstklass 75 % av den sjukdagpenninggrundande arbetsinkomsten som dividerats med 300. Rehabiliteringspenningen är då minst 22,96 euro/dag om rehabiliteringsklienten fått arbetslöshetsförmån eller arbetsmarknadsstöd i samband med arbetsträning under de fyra månader som föregår rehabiliteringen så är rehabiliteringpenningens belopp minst 86 % av den tidigare förmånen som förhöjs med 10 %. Pensionstagarens rehabailiteringspenning är 10 % av de beviljade pensionernas totala belopp. Under vänte- och mellantider betalas rehabiliteringspenningen reducerad med 20%. Justeras årligen med APL-index. Ersättning för uppehälle: 9 euro/dag Utbetalning och skatt: Första betalningen för 6 dagar, därefter i perioder på 25 dagar. Utbetalas för vardagar. Skattepliktig inkomst. Ansökan: inom 4 månader efter att rätten till rehabiliteringspenning uppstått. Rehabiliteringspenning till ungdomar Beviljas: Ungdomar i åldern år som är långtidssjuka eller med kraftigt nedsatt funktionsförmåga kan i stället för sjukpension få rehabiliteringspenning. Belopp: 22,96 /dag. 16

107 HÄLSA OCH REHABILITERING Rehabilitering Beviljas: Funktionshindrade har lagstadgad rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Gravt handikappade har lagstadgad rätt till medicinsk rehabilitering. FPA ordnar dessutom rehabilitering enligt prövning som förverkligas med hjälp av årliga anslag som beviljas av riksdagen. Som rehabilitering enligt prövning ordnas bl.a. rehabiltieringskurser, anpassningskurser, psykoterapi och yrkesinriktad fördjupad medicinsk ASLAK -rehabilitering. Belopp: För kostnader som förorsakas av rehabiliteringen samt för resekostnader som överstiger självrisken. I den årliga självrisken inberäknas kostnader för både sjukvårdsoch rehabiliteringsresor. Utbetalning: Tidigast från början av ansökningsmånaden. Obs! Ansökan till kurser på webbplatsen Handikappbidrag; personer under 16 år Beviljas: Funktionshindrade och långtidssjuka barn under 16 år som är bosatta i Finland och som föräldrarna innebär särskild ekonomisk eller annan belastning under en tid på minst 6 månader. Belopp och beskattning: Det samma som för personer över 16 år. Handikappbidrag för personer över 16 år Beviljas: Funktkionshindrade över 16 år som är bosatta i Finland och som inte får pension enligt folk- eller arbetspensionslagstiftningen och vars funktionsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller handikapp i minst ett års tid. Belopp och beskattning: Handikappbidraget är indelat i tre kategorier beroende på hur stora men och särskilda kostnader handikappet medför. Handikappbidrag /mån Handikappbidrag, grundbelopp 89,18 Handikappbidrag, förhöjt belopp 208,09 Handikappbidrag, högsta belopp 403,50 17

108 FPA förmåner i siffror 2012 Utbetalning: Enligt begynnelsebokstaven i mottagarens efternamn. Om bankerna är stängda på utbetalningsdagen betalas bidraget dagen innan. A K L R S Ö Ansökan: 6 månader retroaktivt. Vårdbidrag för pensionstagare Beviljas: Personer över 16 år som är bosatta i Finland och som inte får ålderpension, sjukpension, annan ersättning eller särskilt stöd till invandrare. Vidare förutsätts att funktionsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller handikapp i minst ett års tid. Belopp och beskattning: Vårdbidraget är indelat i tre kategorier. Vårdbidraget är skattefritt. Utbetalning: som handikappbidraget. Vårdbidrag för pensionstagare /mån Vårdbidrag, grundbelopp 59,73 Vårdbidrag, förhöjt belopp 148,69 Vårdbidrag, högsta belopp 314,41 Veterantillägg: 52,09 e/mån, skattefri förmån Beviljas: personer med extra fronttillägg och dessutom förhöjt eller högsta vårdbidrag. Kostersättning: 21 e/mån, skattefri förmån Beviljas: 16 år fyllda personer med celiaki för att upprätthålla glutenfri diet. Observera: alla handikappförmåner utbetalas också till personer som får långvarig offentlig institutionsvård. Tolkningservice för handikappade Beviljas: Person, som bor i Finland, och har en hörselskada,synskada eller talskada och om du på grund av din funktionsnedsättning behöver tolkning för att kunna arbeta, studera, uträtta ärenden eller delta i olika aktiviteter. Ansökan: FPA beviljar rätt till tolk. FPA:s Center för tolkningsservice för handikappade behandlar ansökningarna om tolktjänst. Läs mer på 18

109 HÄLSA OCH REHABILITERING Företagshälsovård Beviljas: Alla arbetstagare omfattas av företagshälsovården eftersom arbetsgivare är skyldiga att ordna och bekosta förebyggande verksamhet för sina anställda. Arbetsgivaren kan dessutom ordna sjukvård på sin bekostnad. Företagare och andra som arbetar för egen räkning kan ordna företagshälsovård för sig själva, men lagen förpliktar inte till det. Företagare har även rätt till ersättning för utgifter för sjukvårdstjänster. Belopp: Den verksamhet för vilken ersättning beviljas delas upp i två ersättningsklasser. Ersättningarna för företagshälsovården bestäms särskilt för förebyggande verksamhet enligt klass I som ersätts med 60 % av skäliga och nödvändiga kostnader. Sjukvård och annan hälso- och sjukvård ersätts enligt klass II med 50 % av nödvändiga skäliga och godtagbara kostnader. Kostnaderna ersätts enligt vad FPA årligen bestämmer vara grund för varje ersättningsklass. De maximala ersättningsbeloppen i euro per arbetstagare och räkenskapsperiod år 2011 Ersättningsklass Kostnader Ersättning 50 % Ersättning 60 % Ersättningsklass I 156,70 78,35 94,02 Ersättningsklass II: sjukvård 235,10 117,55 De kalkylerade maximibeloppen i euro i samband med företagshälsovård för företagare e/år 2012 Ersättningsklass I: utredande av arbetsförhållanden eller arbetsplatsutredningar Ersättningsklass I: annan förebyggande företagshälsovård 816,50 408,25 489,90 408,50 204,25 245,10 Ersättningsklass II: sjukvård 291,39 145,70 Serviceproducenter: Arbetsgivaren kan skaffa företagshälsovårdstjänsterna antingen från den kommunala hälsocentralen eller från en annan instans som har rätt att producera företagshälsovårdstjänster (t.ex. läkarstation) eller en självständig yrkeutövare som har behörighet att fungera inom företagshälsovården. Arbetsgivaren kan också själv producera tjänsterna på egen eller flera arbetsgivares gemensamma företagshälsostation. Ansökan: Arbetsgivare söker om ersättning från FPA skilt för varje räkenskapsperiod. Redovisade utgifter skall grunda sig på arbetsgivarens bokföring. Ansökan bör göras inom 6 månader efter räkenskapsperiodens slut. Företagaren söker ersättning för sina egna företagshälsovårdskostnader inom 6 månader efter betalningen. Då en företagare har skaffat sina företagshälsovårdstjänster från kommunens hälsocentral så söker kommunen i företagarens ställe om ersättningen från FPA. 19

110 FPA förmåner i siffror 2012 Studiepenning Beviljas: Heltidsstuderande bosatt i Finland som behöver ekonomiskt stöd. Studiepenningens belopp på olika utbildningsstadier e/studiemånad Studerande Andra stadiet Högskola Gift eller försörjningspliktig 246,00 298,00 Studerande som fyllt 20 och bor självständigt 246,00 298, åringar som bor självständigt 246, ,00 Studerande under 18 år som bor självständigt Studerande som är 20 och bor hos föräldrarna Studerande år som bor hos föräldrarna 100, , , , , ,00 1 1) = kan höjas på basis av föräldrarnas inkomst 2) = kan höjas eller sänkas på basis av föräldrarnas inkomst 3) = kan sänkas på basis av föräldrarnas inkomst Belopp: På webbplatsen kan du räkna ut hur dina inkomster inverkar på studiestödet. På får du tillgång till dina egna uppgifter om studiestödsansökan, -betalningar och stödmånader och göra ändringsanmälan. Utbetalning och skatt: Den 4. dagen i månaden eller följande bankdag. Skattepliktig inkomst. Om studiepenningen är minst 170 e/mån är förskottsinnehållningen 10 %. Ansökan: från början av ansökningsmånaden (ingen retroaktiv ansökan). Bostadstillägg till studerande Beviljas: Studerande utan barn, som bor i en hyresbostad, i bostadsrätts- eller köprättsbostad eller med separat hyresavtal i studentbostad som kommun, stiftelse eller allmännyttigt samfund svarar för. Studerande med barn kan få bostadsstillägg om den studerande föräldern bor på annan ort än den övriga familjen p.g.a. studierna. Den andra bostaden får ej då vara egen ägobostad. Studerande som saknar rätt till bostadstillägg kan dock ansöka om bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag hos FPA. Belopp: 80 % av hyran. Beviljas inte för hyra under 33,63 /mån och inte för den del av hyran som överstiger 252 euro/mån. 20

111 STUDIER Bostadstillägget uppgår således till 26,90 201,60 euro per månad. Bostadstillägget utgör emellertid högst 58,87 /mån om bostaden hyrs ut eller ägs av en förälder. Om den studerande studerar vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter och då bor på läroinrättningens internat är bostadstillägget högst 88,87 /mån. Bostadstillägget för studerande utomlands utgör högst 210 /mån. Boendeutgifter: Som boendeutgifter beaktas hyra, bruksvederlag och fasta vatten-, el- och inventarieavgifter som nämns i hyresavtalet. Utbetalning och beskattning: Utbetalas i samband med studiepenning. Skattepliktig förmån. Statsborgen för studielån Beviljas: Studerande som får studiepenning eller vuxenutbildningsstöd eller studerande som har rätt till barnbidrag, som inte bor hos föräldrarna och som studerar vid annan läroinrättning än vid gymnasium förutsatt att föräldrarnas inkomster inte utesluter rätt till studiepenning årig studerande som studerar vid annan läroinrättning än högskola eller gymnasium och som inte bor hos föräldrarna även om föräldrarnas inkomster skulle utesluta rätt till studiepenning. Belopp: Statsborgen för studielån, belopp e/mån Studerande under 18 år (andra stadiet) 160,00 Studerande som fyllt 18 år (andra stadiet) 300,00 Högskolestuderande eller studerande med vuxenutbildningsstöd 300,00 Utomlands studerande (högskola) 600,00 Utomlands studerande (övriga läroinrättningar) 600,00 Ansökan: Statsborgen beviljas för hela studieperioden, men beslut om borgen ges för ett år i taget. Banken beviljar studielån. 21

112 FPA förmåner i siffror 2012 Studielånsavdrag Beviljas: Rätt till studielånsavdrag kan beviljas om du vid utgången av den termin då du avlägger examen har lyft över euro i studielån för högskolestudierna. Med målsatt tid avses den studietid som grundar sig på examens omfattning (60 studiepoäng motsvarar ett års studier) med en förlängning på högst två läsår (lägre och högre högskoleexamen) eller ett läsår (yrkeshögskoleexamen eller lägre högskoleexamen). Belopp: Det maximala studielånsavdraget är 30 % av den del av studielånet som överstiger euro. Avdraget beviljas maximalt för ett studielånsbelopp som morsvarar den maximala målstättningstiden för examen. Ansökan: Då en studerande har avlagt examen och har ett studielån enligt lagen om studiestöd skickar FPA utan särskild ansökan ett beslutsförslag om studielånsavdraget. Räntebidrag Beviljas: Person med låga inkomster, förutsatt att det marknadsbundna lånet inte kapitaliseras (räntorna läggs inte till lånekapitalet) att en person med räntestödslån inte har fått studiestöd under de fem senaste månaderna då räntan förfallit. Belopp: I räntebidrag betalas den förfallna räntan på studielånet utan bankavgifter. Utbetalning: Till låntagaren själv eller banken. Ansökan: Ansökan senast 2 månader efter den regelbundna räntebetalningsmånaden. Skolresestöd Beviljas: Heltidsstuderande vid gymnasier och yrkesläroanstalter då skolresan i en riktning är minst 10 kilometer och kostnaderna för skolresor överstiger 54 euro/ månad. Belopp: Grundar sig i första hand på skolresans längd samt biljettpriset för kollektivtrafik. Egenandelen för resebiljetter i kollektivtrafik är 43 euro i månaden. Kan utbetalas till biljettförsäljaren, den som ordnar skolskjutsen eller studerande. Ansökan: Skolresestöd bör ansökas skilt för varje läsår. Stödet kan beviljas en månad retroaktivt efter ansökan. Ansökningsblanketter finns hos lärointrättningarna och FPAbyråerna. Ansökan skall alltid lämnas in till läroinrättningen. 22

113 STUDIER Militärunderstöd Beviljas: Anhöriga eller militär- eller civiltjänstgöraren själv (bostadsunderstöd, studielåneräntor). Med militärtjänstgörare avses också reservister som deltar i repövningar som inkallade. Militärunderstöd kan också beviljas kvinnor i frivillig militärjänst. Med anhöriga avses militär- eller civiltjänstgörarens make/maka och minderåriga barn samt sambo förutsatt att denne har ett gemensamt barn att försörja tillsammans med militär- eller civiltjänstgöraren. Belopp: Grundunderstödet är avsett för de anhörigas sedvanliga dagliga utgifter som familjens inkomster inte räcker till för. Grundunderstödets fulla belopp motsvarar full folkpension till ensamstående 608,63 euro/mån. Grundunderstödet är beroende av antalet anhöriga som är berättigade till stödet så att den första får högst 100 %, den andra 50 % och de följande 30 % av det fulla beloppet. I bostadsunderstöd till den värnpliktige eller de anhöriga betalas skäliga boendekostnader. Särskilt understöd betalas till anhöriga för att täcka nödvändiga och skäliga utgifter för bl. a. hälso- och sjukvård, barnavård (t ex barnvagn) och räntor på studielån. Militär- eller civiltjänstgörarens sudielåneräntor som förfaller under tjänstgöringstiden betalas i sin helhet i form av militärunderstöd. Bidraget kan beviljas för räntor på statsgaranterade studielån. Underhållsbidrag för barn som förfaller under tjänstgöringstiden betalas då militär- eller civiltjänstgöraren enligt domstolsbeslut eller skriftligt avtal som fastställs av socialnämnden är förpliktigad att månatligen betala underhållsbidrag för minderårigt barn, men inte är förmögen att betala det från sina inkomster eller sin egendom. Ett barn som är berättigat till underhållsstöd kan inte beviljas grundunderstödet. Ansökan: Tidigast från början av ansökningsmånaden. Utbetalning och beskattning: Utbetalas första eller andra dagen i månaden. Militärunderstödet är skattefritt. 23

114 FPA förmåner i siffror 2012 Arbetslöshetsdagpenning Beviljas: Arbetslös arbetssökande som är år och bor i Finland. I samband med permittering även åringar. är arbetsför och står till arbetsmarknadens förfogande söker heltidsarbete, men inte kunnat anvisas arbete eller utbildning uppfyller arbetsvillkoret Löntagarens arbetsvillkor: arbete med lön minst 34 veckor (ca 8 mån) under föregående 28 månader (=granskningsperiod) och arbetstid minst 18 timmar i veckan lönen för heltidsarbete enlig kollektivavtal och om inte kollektivavtal finns minst euro per månad. Företagares arbetsvillkor: verkat som företagare minst 1,5 år (18 mån) under föregående 4 år och företagsverksamheten har varit tillräckligt omfattande (FöPL-inkomsten har varit minst 710 euro i månaden och LFöPL-inkomsten minst 400 euro i månaden). Självrisktid: 7 vardagar, en gång under 500 dagar med dagpenning Belopp: Grunddagpenning och barnförhöjning e/dag Grunddagpenning 31,36 Barnförhöjning 1 barn 5,06 Barnförhöjning 2 barn sammanlagt 7,43 Barnförhöjning 3 eller flera barn sammanlagt 9,58 Beloppet kan du beräkna på Förhöjningsdel till grunddagpenning: Beloppet är 4,59 /dag beroende på situationen: för 20 dagar om förvärvsarbetet varat i minst 3 år för 100 dagar om personen uppsagts på grund av ekonomiska och produktionsmässiga skäl och har arbetat länge (20 år) för 200 dagar om personen deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärd. Om personen har rätt till förhöjningsdel på grund av att han uppfyller flera villkor utbetalas i första hand förhöjningsdel för sysselsättningsfrämjande åtgärder, i andra hand för förvärvsarbete i 3 år och sist för långvarigt arbete. Förhöjningsdel till omställningsskyddet: Om personen omfattas av omställningsskydd och han har en sysselsättningsplan som är i kraft kan han få en förhöjningsdel till omställningsskyddet 4,59 euro per dag. Utbetalning och beskattning: Belatas för 5 dagar i veckan, högst 500 dagar. 24

115 ARBETSLÖSHET Beskattningsbar inkomst. Förutsätter inlämning av blankett TT2r; kan fyllas i på Ansökan: 3 månader retroaktivt. Alterneringsersättning Beviljas: I stället för person som blir alterneringsledig anställs en arbetslös person via arbetskraftsbyrån. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om alterneringsledighet Förutsätter att arbetsförhållanden pågått i minst 13 månader Förutsätter minst 10 år i arbetslivet. Belopp: FPA står för grundtryggheten för dem som inte är medlemmar i arbetslöshetskassa 70 % av arbetslöshetsdagpenningens fulla belopp, max 21,95 euro/dag 80 % ifall du har 25 år i arbetslivet, maximalt 25,09 euro/dag Barnförhöjning betalas inte Ingen behovsprövning, egna inkomster (biinkoster) minskar beloppet. Ansökan: 3 månader retroaktivt. Arbetsmarknadsstöd Beviljas: Arbetslös arbetssökande som är år och bor i Finland (i vissa fall även åringar) är arbetsför och står till arbetsmarknadens förfogande söker heltidsarbete men har inte kunnat anvisas arbete eller utbildning är inte berättigad till arbeslöshetsdagpenning eftersom arbetsvillkoret inte uppfylls har fått arbetslöshetsdagpenning maximitiden (500 dagar) Karens: 5 månader för arbetslös som är på arbetsmarkanden första gången. Ingen väntetid för arbetslös som kommer till arbetsmarknaden med yrkesexamen. Självrisktid: 5 vardagar Belopp: Det fulla arbetsmarknadsstödet är lika stort som grunddagpenningen och det betalas enligt prövning för 5 dagar i veckan för en obegränsad tid. Barnförhöjningen kan betalas till arbetsmarknadsstödet. Behovsprövning: Nästan alla egna samt makens/makans inkomster och sociala förmåner påverkar arbetsmarknadsstödets belopp. Makens inkomster beaktas inte till ett belopp på 660 e/mån. 25

116 FPA förmåner i siffror 2012 Behovsprövning tillämpas inte om sökanden har fått arbetslöshetsdagpenning i 500 dagar tillämpas behovsprövning inte för de första 180 stöddagarnas del. på 55 år fyllda arbetslösa som uppfyllde arbetsvillkoret då de blev arbetslösa på reseersättningar, som beviljas för högst 4 mån. för den tid en arbetslös deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Belopp och tid: Arbetsmarknadsstöd till fullt belopp är lika stort som grunddagpenning, men stödet behovsprövas. Arbetsmarknadsstödet utbetalas förhöjt om du har barn. Familjeförhållande Arbetsmarknadsstödets belopp och inkomstgränser: Arbetsmarknadsstöd till fullt belopp före skatt e/dag Inkomstgräns, med vilken man får arbetsmarknadsstöd till fullt belopp e/ mån * Inkomstgräns, varefter stödet upphör e/mån * Ensamstående 31, Underhållsskyldig, inga barn 31, barn 36, barn 38, barn 40, barn 40, barn osv. 40, *Arbetsinkomsten minskar alltid arbetsmarknadsstödet. Från makens inkomster avdras 660 e/ mån. Avdraget har beaktats i tabellen. Förhöjningsdel: För sysselsättningsfrämjande åtgärder betalas i samband med arbetsmarknadsstöd en förhöjningsdel för högst 200 dagar. Förhöjningsdelen är 4,59 euro/dag. Utbetalning och beskattning: Belatas för 5 dagar i veckan på obestämd tid. Beskattningsbar inkomst. Förutsätter inlämning av blankett TT2r; Ansökan: 3 månader retroaktivt. Sysselsättningsfrämjande åtgärder Till dem som deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder utbetalas den arbetslöshetsförmån personen skulle få som arbetslös (arbetsmarknadsstöd, invandrarstöd, grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning). Dessutom kan han få förhöjningsdel till omställningsskyddet eller arbetslöshetsdagpenningen samt ersättning för uppehälle. Ersättning för uppehälle: Ersättning för uppehälle 9 euro/dag. Förhöjd ersättning för uppehälle 18 euro/dag. Utbetalas för 5 dagar i veckan. Skattefri inkomst. 26

117 PENSIONER Folkpension Beviljas: Avsedda att trygga en minimipension för 16 år fyllda personer som är bosatta i Finland. Ålderspensionsåldern är 65 år. Övriga folkpensioner är sjukpension för personer mellan år och arbetslöshetspension för personer födda före år Belopp och inkomstgränser: Folkpensionens belopp påverkas av sökandens egna andra pensioner samt familjeförhållande. Familjeförhållande Folkpensionen till fullt belopp och inkomstgränser e/mån Folkpension till fullt belopp Arbetspension som ger full folkpension Arbetspension som utesluter folkpension Ensamstånde 608,63 53, ,96 Parförhållande* 539,85 53, ,46 * Samboende jämställs med äktenskap. Minsta folkpension som utbetalas är 6,47 /mån Utbetalning och beskattning: Bidraget betalas månatligen till mottagarens konto enligt efternamn. Om bankerna har stängt den egentliga betalningsdagen, betalas bidraget närmast föregående bankdag. A K L R S Ö Sjukpension Arbetslöshetspension Ålderspension Förtjänstbegränsningar under pensionstiden Högst 713,73 e/mån Högst 675,98 e/mån Inga begränsningar Barnförhöjning: Standardbelopp av skattefritt tillägg till folkpensions- eller arbetspensionstagare som försörjer ett barn under 16 år, 21,23 euro/mån/barn Fronttillägg: Standardbelopp av skattefritt tillägg 47,55 euro/mån Extra fronttillägg: Skattefritt tillägg 6,09 229,64 euro/mån Vårdbidrag för pensionstagare: Lägsta vårdbidrag 59,73 e/mån, förhöjt vårdbidrag 148,69 e/mån, högsta vårdbidrag 314 e/mån, skattefritt. Veterantillägg: till personer med förhöjt eller högsta vårdbidrag. Belopp 52,09 euro/ mån. Skattefritt. Ansökan: 6 månader retroaktivt. 27

118 FPA förmåner i siffror 2012 Garantipension Beviljas: Pensionär som bor i Finland eller invandrare som har fyllt 65 år eller som är år och arbetsoförmögen. Bosättningstiden i Finland förutsätts vara minst 3 år. Alla övriga sammanlagda pensioner ska inte överstiga garantipensionens belopp. Belopp: Maximibeloppet är 713,73 e/mån. Från maximibeloppet avdras alla övriga pensioner till bruttobelopp. Övriga inkomster eller makens inkomster inverkar inte på beloppet. Förtida folkpension minskar också garantipensionen. Exempel på garantipension med olika pensioninkomster e/mån, ensamstående Folkpension Övriga pensioner sammanlagt Garantipension Pensioner sammanlagt ,73 713,73 608, ,10 713,73 608,63 40,00 65,10 713,73 585,46 100,00 28,27 713,73 563,67 143,59 6,47 713,73 535,46 200, ,46 485,46 300, ,46 Folkpension Exempel på garantipension med olika pensioninkomster e/mån, gift Övriga pensioner sammanlagt Garantipension Pensioner sammanlagt ,73 713,73 539, ,88 713,73 539,85 40,00 133,88 713,73 516,68 100,00 97,05 713,73 426,10 281,16 6,47 713,73 416,68 300, ,68 391,68 350, ,68 Om garantipensionen blir mindre än 6,47 e/mån, utbetalas den inte. Utbetalning och beskattning: Månatligen på kontot den 22. Om bankerna är stängda på utbetalningsdagen, är pensionen på kontot föregående bankdag. 28

119 PENSIONER Allmän familjepension Beviljas: Då en person som bor i Finland dör kan en under 65-årig änka/änkling beviljas efterlevandepension och barn under 18 år barnpension. Barn i åldern år som studerar kan beviljas barnpension tills de fyller 21 år. Begynnelsepension: Betalas i 6 månaders tid efter makes/makas död, 313,90 euro/mån. Inkomsterna påverkar inte beloppet. Fortsättningspension: Grundbelopp, då änkan/änklingen har ett barn under 18 år, 98,32euro/mån. Grundbeloppet betalas inte om det inte finns ett barn under 18 år som försörjs. Kompletteringsdel till änka/änkling med små inkomster enligt tabellen nedan. Familjeförhållande Ensamstående änka/änkling Fortsättningspension med kompletteringsdel och inkomstgränser, e/mån Fullt kompletteringsbelopp Inkomster, som ger full pension Barn under 18 år: Inkomster som utesluter kompletteringsbeloppet Ej barn under 18 år: Inkomster som utesluter kompletteringsbeloppet 510,31 53, , ,38 I parförhållande 441,53 53,70 936,71 923,80 Barnpension: Grundbelopp 57,76 euro/mån (betalas till alla som får barnpension). Fullt kompletteringsbelopp Barnpensionens fulla kompletteringsbelopp och inkomstgränser, e/mån Inkomster, som ger full pension Inkomster som utesluter kompletteringsbeloppet 87,36 53,70 228,38 Utbetalning och beskattning: Som folkpension. Beskattningsbar inkomst. Ansökan: 6 månader retroaktivt. 29

120 FPA förmåner i siffror 2012 Bostadsbidrag för pensionstagare Beviljas: Personer som är bosatta i Finland som har fyllt 65 år eller pensionstagare under 65 år eller person som får särskilt stöd till invandrare och som inte permanent vårdas på anstalt. Bassjälvrisk: 590,79 euro per år (ca 49,23 euro/mån). Tilläggssjälvrisk: Tilläggssjälvrisken beräknas när inkomsten för ensamstående och den sammanlagda årsinkomsten för makar/sambor överstiger inkomstgränsen (RAT). Inkomstgränser för tilläggssjälvrisk och familjeförhållanden, e/år Ensamstående I parförhållande, maken får inte bostadsbidrag I parförhållande, maken är berättigad till bostadsbidrag Av förmögenhet som överstiger euro för ensamstående eller euro för makar/ sambor så räknas 8 % som bostadsbidragsinkomst. Egen bostad räknas ej som förmögenhet. Belopp: 85 % av de godtagbara bostadskostnader som överstiger självrisken. Formel: AT (bostadsbidrag)= 0,85 [AK (POV + LOV)] AK = boendekostnader POV = bassjälvrisk LOV = tilläggssjälvrisk, som räknas enligt formeln: LOV = 0,4 (ATV RAT) ATV = årsinkomst vid bostadsbidrag RAT = inkomstgräns vid vilken tilläggssjälvrisk tillkommer (se tabell). Utbetalning och beskattning: Den 4 varje månad eller föregående bankdag. Skattefri inkomst. Bostadsbidrag betalas inte om beloppet blir under 6,47 euro/mån. Ansökan: 6 månader retroaktivt. Boendekostnader: Minimibelopp 658 euro per år. Maximibeloppen i tabellen. Kommungrupp Maximibeloppen för boendekostnader, e/år Pensionstagare (och make), inga barn 1 2 barn under 18 år i familjen Minst 3 barn under 18 år i familjen I kommungrupp II kommungrupp III kommungrupp Kommungrupp I: Esbo, Grankulla, Helsingfors, Vanda Kommungrupp II: Björneborg, Borgå, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kervo, Kouvola, Kuopio, Kyrkslätt, Lahtis, Lojo, Nurmijärvi, Reso, Riihimäki, Rovaniemi, Seinäjoki, Sibbo, Tammerfors, Tavastehus, Träskända, Tusby, Uleåborg, Vasa, Vichtis, Villmanstrand, Åbo. Kommungrupp III: alla övriga kommuner 30

121 PENSIONER Uppvärmningskostander, e/m²/mån Bostaden belägen Centralvärme Byggnaden färdig år 1974 Byggnaden färdig före år 1974 Värmegrupp I 1,23 1,60 Värmegrupp II 1,36 1,77 Värmegrupp III 1,51 1,96 Kommunerna hör till värmenormsgrupperna enligt följande Grupp I: Alastaro, Anjalankoski, Artsjö, Askola, Aura, Bjärnå, Björneborg, Borgnäs, Borgå, Dragsfjärd, Ekenäs, Elimäki, Esbo, Eura, Euraåminne, Finby, Fredrikshamn, Grankulla, Gustavs, Halikko, Hangö, Harjavalta, Helsingfors, Honkajoki, Houtskär, Huittinen, Hyvinge, Högfors, Iitti, Imatra, Iniö, Ingå, Jaala, Joutseno, Jämijärvi, Kankaanpää, Karis, Karislojo, Karvia, Kervo, Kiikala, Kiikoinen, Kimito, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Korpo, Koski, Kotka, Kouvola, Kumo, Kuusankoski, Kuusjoki, Kyrkslätt, Laitila, Lappi, Lappträsk, Lavia, Lemi, Lemu, Liljendal, Loimaa, Lojo, Lovisa, Lundo, Luumäki, Luvia, Marttila, Masku, Mellilä, Merimasku, Miehikkälä, Muurla, Mynämäki, Mäntsälä, Mörskom, Nagu, Nakkila, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nurmijärvi, Nystad, Nådendal, Orimattila, Oripää, Pargas, Parikkala, Pemar, Pernå, Pertteli, Pikis, Pojo, Pukkila, Punkalaidun, Pyhäranta, Pyttis, Påmark, Pöytyä, Raumo, Rautjärvi, Reso, Rimito, Ruokolahti, Rusko, Sagu, Salo, Sammatti, Sastmola, Savitaipale, Sibbo, Siikainen, Sjundeå, Somero, S:t Karins, Strömfors, Suomenniemi, Suomusjärvi, Säkylä, Taipalsaari, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Tövsala, Ulvsby, Vahto, Valkeala, Vammala, Vampula, Vanda, Vehmaa, Velkua, Vichtis, Villmanstrand, Villnäs, Virolahti, Västanfjärd, Ylämaa, Yläne, Åbo, Äetsä samt kommunerna i Ålands län Grupp II: Akaa, Alahärmä, Alajärvi, Alavus, Asikkala, Birkala, Bötom, Enonkoski, Etseri, Evijärvi, Forssa, Halsua, Hartola, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Heinola, Heinävesi, Himanka, Hirvensalmi, Hollola, Humppila, Hämeenkoski, Ikalis, Ilmajoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Janakkala, Jockis, Jorois, Jurva, Juupajoki, Juva, Kalvola, Kangasala, Kangasniemi, Kannus, Karleby, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Kelviå, Kerimäki, Kihniö, Korsholm, Korsnäs, Kortesjärvi, Kristinestad, Kronoby, Kuhmalahti, Kuortane, Kurikka, Kuru, Kylmäkoski, Kärkölä, Lahtis, Laihela, Lammi, Lappajärvi, Lappo, Larsmo, Lehtimäki, Lempäälä, Lestijärvi, Lillkyro, Lochteå, Loppi, Malax, Mouhijärvi, Mänttä, Mäntyharju, Nastola, Nokia, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Orivesi, Padasjoki, Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Pälkäne, Rantasalmi, Renko, Riihimäki, Ristiina, Ruovesi, Savonranta, Seinäjoki, Soini, S:t Michel, Storkyro, Storå, Sulkava, Sysmä, Tammela, Tammerfors, Tavastehus, Tavastkyro, Toholampi, Tuulos, Töysä, Ullava, Urjala, Valkeakoski, Vasa, Vesilahti, Vetil, Vilppula, Vimpeli, Virdois, Vörå-Maxmo, Ylihärmä, Ylistaro, Ylöjärvi, Ypäjä och Östermark Grupp III: Övriga kommuner. Vattenkostnader: 24,52 euro/mån Underhållskostnader: Bostaden färdigställd eller sanerad år 1974 eller senare:39,48 euro/mån. Bostaden är färdigställd eller sanerad före år 1974: 51,32 euro/mån. 31

122 FPA förmåner i siffror 2012 Pensioner och beskattning Pensionsinkomstavdrag: Pensionsinkomstavdraget garanterar att inte små pensioner beskattas om pensionstagaren inte har andra förvärvsinkomster. Det fulla avdraget är euro om året (år 2012). Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger euro minskas avdraget med 55 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger euro. Exempel på pensionstagares nettoinkomster, ensamstående e/mån Arbetspension Folkpension Garantipension Totalpension Skatt Nettopension 0 608,63 105,10 713, , ,46 28,27 713, , , , , , , , , , , , ,46 8,58 830, , ,46 28,75 860, , ,46 48,92 936, , ,46 69,09 966, , ,46 89,26 996, , ,46 109, , , ,46 129, , , ,46 149, , ,00 256, ,63 Antagande: kommunalskatt 19,00 %, kyrkoskatt 1,33 %, skatteavdragen har beaktats 32 Exempel på pensionstagares nettoinkomster, gift eller samboende e/mån Arbetspension Folkpension Garantipension Totalpension Skatt Nettopension 0 539,85 173,88 713, , ,68 97,05 713, , ,68 47,05 713, , , , , , , , , , , , , , , ,68 21,04 895, , ,68 41,21 925, , ,68 61,39 955, , ,68 81,56 985, , ,68 101, , ,00 135, , ,00 256, ,63 Antagande: kommunalskatt 19,00 %, kyrkoskatt 1,33 %, skatteavdragen har beaktats

123 Kontaktuppgifter Dygnet runt på På FPA:s webbplats hittar du bl.a. information om förmånerna beräkningsprogram som hjälper dig att bedöma storleken på dina egna förmåner på blanketter i utskriftsversion på kontaktuppgifter till FPA på På e-tjänsten kan du ansöka om de flesta FPA-förmåner följa med handläggningen av din ansökan läsa dina beslut från FPA ändra ditt kontonummer. Du loggar in med dina nätbankskoder. Adresser Kontaktuppgifter till FPA på adressen Folkpensionsanstalten Nordenskiöldsgatan 12, Helsingfors Tfn Telefonservice för kunder se baksidan. Ytterligare information Pensionsskyddscentralen: Arbetspensionsinrättningar: Arbetslöshetskassornas samarbetsorganisation Arbetskraftsbyråerna Skatteförvaltningen Besvärsärenden Besvärsnämnden för social trygghet PB 330, Helsingfors Tfn (09) Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden PB 124, Helsingfors Tfn (09) Försäkringsdomstolen PB 338, Helsingfors Tfn Besvärsnämnden för studiestöd PB 386, Helsingfors Tfn (09)

124 Din grundtrygghet Förmåner från FPA 2012 För professionellt bruk FPA:s servicenummer vardagar kl Folkpensionsanstalten Informationsenheten PB Helsingfors Broschyrerna kan skrivas ut på eller avhämtas från FPA-byrån Arbetslöshetsstöd Arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning, stöd under utbildningsperioder Barnfamiljer Föräldradagpenningar, barnbidrag, underhållsstöd och andra stöd till barnfamiljer Bostadsbidrag Allmänt bostadsbidrag Efterlevandepensioner Efterlevandepension, barnpension, familjepension Flytta till/från Finland Social trygghet vid flyttning utomlands eller till Finland FPA-kort/EU-sjukvårdskort Beställning av FPA-kort och europeiska sjukvårdskort Handikappförmåner Handikappbidrag, vårdbidrag för pensionstagare, kostersättning vid celiaki Pensionsärenden Folkpension, arbetspension, bostadsbidrag för pensionstagare Rehabilitering Rehabiliteringstjänster och -kurser, rehabiliteringspenning Sjuk Sjukvårdsersättningar, läkemedelsersättningar, sjukdagpenning Studerande Studiepenning, bostadstilllägg, statsgaranti för studielån, räntebidrag, skolresestöd Värnpliktig Militärunderstöd och övriga stöd till värnpliktiga PunaMusta Oy, 2012