TEMA Andra språk och andraspråk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA Andra språk och andraspråk"

Transkript

1

2 TEMA Andra språk och andraspråk Språk är inte bara språk. Det är ett sätt att betrakta och formulera världen. Och det förändras hela tiden. Impulser och influenser från andra kulturer omformar språket kontinuerligt. Det moderna, mångkulturella samhället förändrar språket. Nya ord, nya begrepp och nya former kommer till. Den nya svenskan Rinkebyska eller Gårdstenska är kanske inte en bruten eller dålig svenska, utan i stället en ny dialekt. På samma sätt som det stockholmska Ekenssnacket en gång ansågs som dålig svenska men i dag är accepterat som dialekt. Att lära sig ett nytt språk är en komplicerad process. Men vad är skillnaden på ett främmande språk och ett andraspråk? Är engelskan verkligen att betrakta som ett främmande språk i dagens skola? Eller är det, i en allt mer internationaliserad värld, vårt nya andraspråk? Modersmålets betydelse betonas ofta när det handlar om svenska som andraspråk för elever med en annan språklig och kulturell bakgrund. Men hur viktigt är modersmålet när det gäller att lära sig svenska som andraspråk? Och vad är egentligen en bra svenska? ELIS ERNST ERIKSSON / Å JA SA ÅTD

3 ANDRA SPRÅK OCH ANDRASPRÅK Jalla, keff, deli, habib. Alla ingår de i den nya svenskan. Det handlar om ett nytt ungdomsspråk. Men det är inget nytt fenomen, menar professor emeritus Ulla Britt Kotsinas. Det nya ungdomsspråket fungerar i dag liksom för hundra år sedan när ekensnacket växte fram som en markör för gemensam identitet och solidaritet. Från Ekenssnack till Rinkebyska Av Ulla-Britt Kotsinas 8 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01

4 Den nya svenskan. Så löd rubriken på en artikel i Aftonbladet, där det konstaterades att Sverige har fått ett nytt språk som är fullkomligt oförståeligt för en oinvigd. Detta nya språk sades talas i Stockholm och framför allt bestå av en mängd nya slangord, hämtade från olika språk, bland annat zigenarspråket, det vill säga romani. Artikelförfattaren menar att det börjar breda ut sig med något av en epidemis fart, även om det ännu inte förekommer vid Svenska akademiens förhandlingar. Det ligger nära till hands att anta att artikeln handlar om något av de ungdomsspråk, som i dag talas i de större städernas utkanter. Men i själva verket publicerades den för nästan hundra år sedan, år 1912, och handlar om det stockholmska så kallade Ekenssnacket, det vill säga det ungdomsspråk som så småningom kom att betraktas som den typiska Stockholmsdialekten. Också i dag kan vi läsa artiklar om nya språk, men nu har de rubriker som Ny dialekt i Rinkeby och Gårdstenska ett nytt språk och handlar om de ungdomsspråk som talas i invandrartäta områden. Liksom för hundra år sedan sägs det, mer eller mindre direkt, att de nya språken är obegripliga för vanliga svenskar, och framför allt nämns de nya slangorden, hämtade från andra språk. att talspråket, och speciellt ungdomsspråket, liksom andra kulturformer ständigt förändras kan vem som helst konstatera som inte är helt purung. Plötsligt känner vi lika lite igen oss i ungdomars slangord och uttal som i de nya ungdomskulturerna eller populärmusiken. Men det förefaller faktiskt som om förändringarna är mera genomgripande och går snabbare under vissa perioder än under andra. Allra tydligast är detta i tider då samhället genomgår plötsliga omvandlingar och nya sociala grupper uppstår. en sådan period var de sista decennierna av 1800-talet, när Sverige påbörjade omvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, en annan de sista decennierna av 1900-talet när Sverige övergick från att vara ett språkligt och kulturellt ganska homogent land till att bli ett mångspråkigt och multikulturellt land. I båda fallen uppstod nya ungdomsspråk strax efter en period av kraftig inflyttning till i första hand de större städerna men också till mindre städer och orter. För hundra år sedan bestod flyttar- ELIS ERNST ERIKSSON / MUFFA 1-2 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01 9

5 KOTSINAS: FRÅN EKENSSNACK... ANDRA SPRÅK OCH ANDRASPRÅK na av landsbygdens fattiga - pigor och drängar som blivit arbetslösa när jordbruket mekaniserades - samt en del människor som tidigare fört en ambulerande tillvaro, så kallade tattare och zigenare. I hopp om att få ett någorlunda stadigt arbete sökte sig många till de större städerna där industrierna fanns, och en ny samhällsklass, industriarbetarklassen, uppstod. I de hastigt växande städerna bosatte sig inflyttarna vanligen i det som då var stadens utkanter. I Stockholm smälldes stora hyreskaserner upp på det dittills nästan lantliga Kungsholmen, som snart kallades Svältholmen, i Vasastaden, som fick öknamnet Sibirien, och på Södermalm, det vill säga det som i dag är den trendiga innerstaden. En liknande utveckling ägde rum också i andra städer, till exempel Göteborg och Malmö. tade från de dialekter och språk som hördes i området. Denna nya slang kan nog ha varit lite olika i olika stadsdelar, men många ord var gemensamma, till exempel dialektorden lubba, nylle, mastig, romaniorden tjej, jycke, lattjo, lover pengar, svid, ava komma, gå och många ord från månsing, västgötaknallarnas hemliga ordförråd, till exempel fjälla, dinka klocka, stålar, bast år och pava. På olika vägar letade sig också en del ord ur andra språk in, exempelvis slafa och kymig från tyskan och steppa, jobba, kicka och najf (knife) från engelskan. Många av orden är välkända ännu i dag, inte bara i Stockholm, medan andra som flanig, flunsig, jenkig, kiffig, kväsig och pellig, som alla betyder ungefär dålig, ful, är glömda. Men också andra språkdrag skilde de här ungdomarnas språk från den äldre stockholmskan. Helt naturligt talade ungdomarna inte sina föräldrars dialekter. De var ju födda i Stockholm och hade kanske aldrig varit mycket längre bort än strax utanför tullarna. Å andra sidan betraktades de nog inte som riktiga stockholmare. De fick säkert utstå en hel del glåpord på grund av sin fattigdom och sitt lantliga ursprung. Varför skulle de då vilja låta som stockholmare? mycket riktigt började en ny stockholmska med nya uttal och grammatiska former att växa fram i arbetarområdena under 1800-talets sista årtionden. Välkänt är Stockholms-e det vill säga uttalet rev och nesa för räv och näsa och det å-liknande uttalet av långt a, där gata lät nästan som gåta, liksom vanan att reducera vissa konsonantkombinationer (rl, rd, rt, rs och rn) i ord som fali farlig, od ord, fott fort, fassa farsa förstagenerationens inflyttare kände sig säkert ganska vilsna i den obekanta miljön, och för att klara sig i ett liv där fattigdom och arbetslöshet hörde till vardagen måste de hålla ihop och hjälpa varandra. Hur de talade vet vi mycket lite om, men troligen behöll de i stort sett sina hemdialekter, vilka vid den tiden var betydligt mera olika varandra än dagens svenska dialekter, även om de kanske i någon mån modifierade dem för att kunna göra sig förstådda sinsemellan och i kontakter med infödda stockholmare. Migranter är ofta unga människor i fertil ålder, och i de nya stadsområdena växte snart en ny generation upp. Eftersom trångboddheten var stor tillbragte barnen en stor del av sin tid utomhus, där de bildade gäng som slogs med grannkvarterets ungar eller med de få medelklassungdomarna. I denna hårda miljö där det var viktigt att hålla ihop och att vara slagfärdig, såväl reellt som verbalt, växte en ny slang fram, en blandning av ord häm- ELIS ERNST ERIKSSON / FORMELN 10 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01

6 och ban barn. Samtidigt rationaliserades en del gamla stockholmska former bort som staji, läggi, klöpp, stövlur och italienrana. Ekenssnacket var fött och skulle för många årtionden framåt - och ibland än i dag - betraktas som det äkta Stockholmsspråket, det som alla sanna stockholmare antas använda. När ungdomarna började arbeta i tidiga tonår måste de bidra till familjens försörjning, men lite pengar fick de över för att köpa sig kläder. På 1890-talet blev en keps och en lång halsduk kännetecknen på dessa buspojkar eller kväsare som de kallades, och flickorna, kväsajäntorna, hade stora tjoflöjtahattar och krusad lugg. Men framemot 1910-talet hade lönerna höjts något och ungdomarna kallades nu söderamerikanare eftersom deras kläder var amerikanskinspirerade. Det är de första svenska ungdomskulturerna som vi finner här. till en början tilldrog sig ungdomarnas liv ett roat intresse och man kunde i pressen finna artiklar om de tuffa och munviga ungdomarna och deras nöjen. På 1910-talet beskriver en Stockholmstidning dem så här: Det är obestridligt att vårt kära Stockholm just i dessa dagar mottagit en helt ny folkklass alldeles fix och färdig. ( ) Egentligen skulle de göras till föremål för en vetenskaplig studie. Icke minst i anseende till att de tala ett språk som är oförståeligt för hvarje annan. Det är något slags uppkok på gammalt ligaspråk och engelska. Dessutom har kväsargrabbarna nu blifvit gentlemän klädda i oformligt vid ulster med runda axlar, styv filthatt med breda brätten och inåtmedtårnaskor, och flickorna sägs vara duktiga och skarptänkta och kunna ta ett nappatag med sina manliga kamrater då så fordras. Att se dem dansa - Kornhamnstorgs danssalong - är ett nöje. Men det hördes också hårdare tongångar. I pressen varnades medelklassen för att bege sig till de nya områdena på grund av risken att bli nerslagen, och 1898 bildades den så kallade Ligapojkskommittén som skulle föreslå åtgärder mot minderåriga förbrytare och vanartade och i sedligt avseende försummade barn konstaterade en skolman i Dagens Nyheter att stockholmskan var ett blandspråk som uppstått som följd av den ideliga cirkulationen och tillströmningen av främmande element från landets olika delar. De nya slangorden var, menade han, en fara för ordskatten och Stockholmse orsakade bristande klarhet och tydlighet. Några år senare, när det visade sig att både ord och uttal ur vad man kallade dräggens språklår började sprida sig till medelklassungdomarna och de senare dessutom började vilja ta efter arbetarungdomarnas självständighet och oberoende av föräldrarna, förutspådde språkvetare och lärare i flera tidningsartiklar språkets snara förfall förklarade en professor att varje stockholmspojke är en språklig smittospridare och att man måste gå i härnad och bjuda motstånd mot hans dåliga språk. inte förrän framemot och 1950-talet, när Söderamrisen och Ekenskisen vuxit upp och blivit skötsamma medborgare, mildrades tongångarna, och buspojken skildrades i nostalgiska filmer som den om Anderssonskans Kalle eller folklustspel som Söderkåkar. Situationen i det tidiga 1900-talets Stockholm var faktiskt inte olik den vi har i dag. Den språkliga och sociala situationen liksom omgivningens atti- PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01 11

7 KOTSINAS: FRÅN EKENSSNACK... ANDRA SPRÅK OCH ANDRASPRÅK tyder är i grunden ganska lika, även om de språkliga och kulturella kontrasterna är större i dag och därför blir tydligare. Också under 1900-talets sista decennier har en kraftig inflyttning ägt rum till de större städerna och även till många mindre städer, och liksom under 1800-talet har många inflyttare kommit från landsorten. Men till skillnad från då har många också kommit från en mängd olika länder, till en början som arbetsinvandrare och senare som flyktingar. Liksom då har en stor del av dem kommit att bo i alltmer invandrartäta förorter i städernas utkanter - men denna gång längre ut från innerstaden - där många har lågstatusjobb eller är arbetslösa. Och nu som då växer många unga upp samtidigt i de nya områdena. både ungdomarnas språk och de nya ungdomskulturerna kommenteras flitigt i media, även om ordvalet i beskrivningarna är mindre bryskt i dag. Rapporterna om ungdomliga rånarligor och mobiltelefonstölder får stort utrymme - intrycket blir lätt att områdena är farliga för svenskar - och beskrivningarna av de nya språken Rinkebyska, Albysvenska, förortssvenska i Stockholm, Rosengårdska i Malmö och Gårdstenska i Göteborg varvas paradoxalt nog med mer eller mindre väl underbyggda rapporter om ungdomarnas språklöshet. Precis som under det sena 1800-talet behåller förstagenerationens invandrare ofta sitt eller sina språk som hemspråk - inte så få av dem är redan vid invandringen två- eller till och med trespråkiga - men för att klara sig i det svenska samhället måste de lära sig åtminstone lite svenska. Många av dem talar också svenska utmärkt men vanligen med en mer eller mindre tydlig brytning, medan många andra däremot talar en mycket starkt bruten svenska som i vissa fall knappt är begriplig för en infödd svensk. Det är en ganska vanlig uppfattning att de barn som flyttar till en främmande språkmiljö snabbt och nästan automatiskt lär sig att tala svenska som infödda svenskar och även för övrigt blir som svenskar. Det stämmer vanligen också om barnet hamnar i en förhållandevis homogent enspråkig miljö. Barn är helt enkelt fantastiska språkinlärare, speciellt om de kommer före skolåldern. Det har många av oss erfarenhet av. Därför förväntar vi oss kanske omedvetet att andragenerationen, barnen och ungdomarna som är uppvuxna och till stor del födda i Sverige ska tala en brytningsfri svenska, ungefär likadan som den som används av övriga ungdomar på orten samt att de även i övrigt ska uppträda som svenskar. Det är emellertid lätt att bli besviken när man hör ett gäng ungdomar, som uppenbarligen har invandrarbakgrund, tala. Vi hör tonfall och grammatiska avvikelser som vi inte är vana vid och slangord som vi inte förstår. Vår tolkning blir lätt att de här ungdomarna inte kan svenska ordentligt. Dessutom har ungdomarna i dessa områden skapat sig nya ungdomskulturer, kännetecknade av vissa klädstilar och nya konstnärliga uttryck som rap, hiphop och graffiti. Oroligt frågar vi oss hur det går med de barn som växer upp i invandrartäta områden? Resulterar den kulturella och språkliga mångfalden i otrygga värstingar med ett torftigt språk? Blir barnen tvåspråkiga eller halvspråkiga? Hur mycket svenska kan de faktiskt? Kan de klara högre studier eller är de dömda till lågstatusjobb och arbetslöshet? Liksom en gång ekenskisarna hämtar ungdomarna i invandrartäta områden ord från de språk som talas i områdena och använder dem som slangord vid sidan av modern svensk - ofta amerikanskinspirerad slang. Mycket välkända i sådana områden är till exempel de turkiska guss flicka, ayna polis, para pengar, län ungefär hördudu, göt stjärt, chok mycket, tagga gå, springa, bak titta, kolla, deli tokig, dum i huvudet, shisko tjock, fet, güsel söt, vacker och svordomen siktir samt de arabiska: keff dålig, dum, elak, jalla skynda sig, gå, springa, abo oj, utropsord och habib kamrat, vän och det grekiska ayde gå, kom, kom igen. En del av orden förekommer i nästan alla invandrartäta områden, men det finns också ord som används i ett område men inte i ett annat, beroende på att sammansättningen av olika folkgrupper kan vara ganska olika. I Rinkeby och dess grannområde Tensta förekommer dessutom en speciell ändelse som läggs till både substantiv, verb och adjektiv, -isch, som i rökisch röka, taggisch ge sig iväg, springa, becknisch sälja, grymisch grym, bra och härlisch härlig. Orden används Genuin gotländska kan vara svårbegripligare än Rinkebyska inte bara av dem från vilkas hemspråk de är hämtade, och de svenskfödda ungdomarna i ett invandrartätt område känner vanligen till de flesta av orden, även om de kanske inte aktivt använder dem själva. men likheterna består inte bara i ett nytt och annorlunda slangordförråd. Precis som i Ekenssnacket finner vi här avvikelser från övrig stockholmska både vad gäller uttal och grammatik. Det vi först lägger märke till är vad ungdomarna själva kallar det stötiga uttalet och den nya satsmelodin, där talaren ibland går upp med rösten när en svensk snarare går 12 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01

8 got som inte låter svenskt? Men de flesta dialekter avviker ju faktiskt mer eller mindre tydligt från standardspråket, och för många av oss är exempelvis genuin gotländska eller dalmål betydligt svårbegripligare än Rinkebyska och liknande. Förr, det vill säga före den stora invandringsvågen, hände det att man sa att någon bröt på dialekt, något som knappast var menat som en komplimang. I dag tycker nog i stället en hel del av oss att vissa dialekter är mycket trevliga, trots att de avviker från standardsvenskan både vad gäller uttal, grammatik och ordförråd och vi ibland inte ens förstår dem. Vi känner igen dem som svenska och som representanter för en gammal kultur på väg bort. ELIS ERNST ERIKSSON / BENGT EMIL JOHNSON ner, liksom också grammatiska avvikelser av typen en bord, ett boll, strumporna är svart och i våran jobb och ordföljden i satser som i går jag var på bio. Onekligen ger dessa drag ett främmande intryck, och det är lätt att dra slutsatsen att ungdomarna bryter på sitt hemspråk. Och visst förekommer detta, speciellt när det gäller ungdomar som ganska nyligen invandrat till Sverige och kanske också en del av dem som fram till skolåldern i huvudsak kommunicerat på sitt hemspråk och därför lärt sig mycket lite svenska. Både uttal och former och kanske också ordförråd signalerar då en brytning som går att härleda till ett bestämt språk. Det är dock inte alldeles säkert att det vi hör och som vi upplever som främmande faktiskt är resultat av influenser från hemspråket. I många fall kan det nämligen vara mycket svårt att härleda brytningen till något speciellt språk. Faktiskt låter många talare ganska lika alldeles oavsett vilket eller vilka hemspråk de har, speciellt de som är födda och/eller uppvuxna i Sverige. Dessutom förekommer det att även ungdomar med helt svensk bakgrund använder samma typ av svenska. Vad det handlar om är nog att den nya svenskan, i dag precis som en gång för hundra år sedan, är ett nytt ungdomsspråk eller, om man så vill, en ny dialekt som liksom andra dialekter tjänar som en markör för gemensam identitet och solidaritet. Den signalerar i så fall att det inte spelar så stor roll om kamraterna har rötter i Mellanöstern eller Balkan eller Sydamerika eller någon annanstans. frågan är vad vi egentligen menar med brytning. Menar vi att det tydligt hörs vilket språk talaren har som förstaspråk? Eller menar vi kanske bara något avvikande, nå- att avvikelser förekommer hos barn och ungdomar i mycket invandrartäta områden är inte särskilt konstigt. Den som växer upp i en miljö där många vuxna och kamrater behärskar svenska dåligt kan nog omedvetet tycka att det inte spelar så stor roll om man säger en boll eller ett boll, bara man förstår varandra. Kanske kan det till och med kännas egendomligt att använda infödd stockholmska respektive göteborgska eller malmöitiska i en miljö där en mängd olika varianter av svenska blandas - dialekter av olika slag och mer eller mindre avvikande svenska. Kanske är det till och med så att språket för de här ungdomarna signalerar en samhörighet med dem man vuxit upp med och tycker om och som inte talar infödd svenska, i det här fallet föräldrar och andra vuxna och nyinvandrade kamrater. Men det betyder inte nödvändigtvis att ungdomarna inte kan svenska. Faktiskt är det nämligen så att många av de ungdomar som växer upp i invandrartäta områden kan variera sitt språk, så att de i vissa situationer talar en mycket osvensk svenska och i andra situationer en svenska där PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01 13

9 KOTSINAS: FRÅN EKENSSNACK... ANDRA SPRÅK OCH ANDRASPRÅK ibland bara den som lyssnar mycket noga kan höra icke-svenska drag. De är vad man brukar kalla bidialektala. Detta gäller också en del av de ungdomar med svensk bakgrund som växer upp i invandrartäta områden. Många av dem - men sannolikt inte alla - kan i samtal inom en kamratgrupp låta ganska osvenska men i andra situationer tala en svenska som låter likadan som hos andra ungdomar på orten. Man får heller inte glömma att det finns en hel del ungdomar med invandrarbakgrund som faktiskt aldrig eller i mycket liten grad använder den nya dialekten. Och liksom ungdomar i allmänhet tycks de allra flesta av dem så småningom tillägna sig också ett mer vuxenanpassat språk. är då allt gott och väl? Nej så enkelt är det inte. Liksom andra ungdomar i Sverige behöver dessa tillgång till standardspråket och framför allt skriftspråket för att kunna tillgodogöra sig studier och som vuxna klara sig i ett skriftspråksinriktat och teknikberoende samhälle som det svenska. Men trots att många ungdomar i dessa områden arbetar mycket hårt och ambitiöst i skolan, kan man nog säga att vägen till standardspråket för dem är längre än för ungdomar i andra områden, framför allt högstatusområden. De har inte vuxit upp med Pippi Långstrump eller tomten men har ofta i stället andra erfarenheter och kunskaper som vi inte känner igen. Vi glömmer också lätt att en hel del ungdomar i områden som dessa bär på svåra, ibland traumatiska, erfarenheter av krig, flyktingskap, åratals väntan på uppehållstillstånd, de vuxnas arbetslöshet och så vidare. Helt naturligt orkar då en del av dem inte ta till sig det svenska språket. Slutligen reagerar en del ungdomar upproriskt mot det svenska samhället med den underliggande frågan: Varför försöka vara som en svensk när man på grund av namn, utseende och andra ytliga faktorer inte behandlas som en, ens om man är svensk medborgare? Vad vi kanske oftare borde tänka på är att den situation vi har i invandrartäta områden i Sverige inte är unik, vare sig i tid eller rum. Ser vi tillbaka på den omvälvande perioden under industrialismens genombrott finner vi inte bara Ekenskisen utan också Parisergamängen, Londons cockneytalare och berlinaren, vilka alla på sin tid med skrämselblandad förtjusning sågs som tuffa och slagfärdiga storstadspojkar. Inte heller är dagens invandrarungdomar och deras språk unika. Liknande nya språk med nya slangord, uttal och former börjar uppmärksammans även i andra delar av Europa, till exempel Danmark, Norge, Nederländerna och Tyskland, och i Paris invandrartäta områden har ungdomarna skapat en mycket svårbegriplig varietet, Le Verlan, ungefär tvärtomspråket (bildat till envers tvärtom ), där stavelserna kastas om så att orden för en icke invigd blir fullkomligt obegripliga, och även de har hämtat ord från många olika språk. de ungdomliga språkvarieteter som skapades vid förra sekelskiftet spreds så småningom delvis till medelklassens språk. En del av kisens slangord lever i högönsklig välmåga och uppfattas knappast ens som slang, och i dagens högstatusengelska finns drag som ursprungligen skapades i cockney. Även i dag börjar en del av invandrarungdomarnas slangord, musikstilar och andra kulturella element spridas, och det händer att barn i invandrarfattiga områden leker att de talar Rinkebyska. När tidningarna på 1930-talet klagade som mest på ungdomarnas språk var det knappast arbetarklassens språk de bekymrade sig för utan medelklassungdomarnas tilltag att ta efter språk och ungdomsstil. Kanske gäller klagomålen både då och i dag i grunden inte språket utan är uttryck för en rädsla för samhälleliga förändringar och nya sociala grupperingar. i backspegeln ser vi att de flesta Ekenskisar och deras fjällor blev strävsamma medborgare, och en del blev politiker, författare, egna företagare och så vidare. Med den solidaritet som var en nödvändighet i det samhälle de vuxit upp i byggde de folkhemmet, och många av deras barn kunde skaffa sig utbildning och bli klassresenärer. Även i dagens inflyttartäta områden finns en solidaritet mellan ungdomar med rötter i helt olika delar av världen. Vem vet vad detta leder till? Litteratur Artikelförfattare Av Ulla-Britt Kotsinas: Invandrare talar svenska (1985). Akademitryck. Ungdomsspråk (1994). Ord och stil 25. Uppsala: Hallgren och Fallgren. Vrålbedåriskt. En bok om flickslang (1994).Stockholm: Norstedts. Stockholmsslang folkligt språk från 80-tal till 80-tal (1996). Stockholm: Norstedts. Norstedts svenska slangordbok (1998). Stockholm: Norstedts. Kontakt, variation och förändring studier i Stockholmsspråk. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in Scandinavian Philology 22 (2000). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Ulla-Britt Kotsinas är professor emeritus i nordiska språk vid Stockholms universitet. Hon disputerade 1982 på avhandlingen Svenska svårt. Några invandrares svenska talspråk. Hon har skrivit flera böcker och många artiklar om invandrarsvenska, Stockholmsspråk, ungdomsspråk och slang. 14 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01

10

11 ANDRA SPRÅK OCH ANDRASPRÅK Språk är mer än ord Vi måste lära oss att lyssna, säger Annick Sjögren, docent i etnologi vid Södertörns högskola och själv invandrad fransyska. Inte bara till andra dialekter eller utländsk brytning. Vi måste bli bättre på att lyssna överhuvudtaget till kroppsspråk, temperament, olika sätt att uttrycka sig på. Av Katta Nordenfalk Foto: Fredrik Hjerling Tunnelbanetåget kränger telse, eller en mening. En flyspråkighet som imponerar. Men hur kom- över snöklätt mälarlandskap. Under Fittjabron drar en isbrytare mer det sig då att upp till 40 procent ett tjockt svart streck genom det vita av eleverna i Botkyrka kommun arket och en mamma på skridskor kommer att avsluta grundskolan med med barn i pulka lämnar hemliga ofullständiga betyg just i svenska, tecken efter sig intill rännan. I fonden en upplyst slalombacke. Likt en Etnologen Annick Sjögren, ansva- engelska och matematik. gråröd armé marscherar rader av betongklossar på raka led uppför strandningsenhet inom den nya lärarutrig för en forsknings- och utbildängen (fittja på sörmländsk dialekt). bildningen på Södertörns högskola, Fittja svensk folkhemsidyll i miljonbebyggelsetappning. Men kan spekt för invandrarbarnens egen kul- menar att det beror på brist på re- man tala om ett svenskt folkhem i en tur, inte minst från lärarna. Hur ska förort där det talas ett hundratal man kunna lära sig ett nytt språk om språk och det på tio år inte har fötts det man själv talar inte räknas? Hon ett enda barn med två svenska föräldrar? helst integrerat i den vanliga under- är en stor förespråkare för hemspråk, visningen, och är rädd för den nuvarande utvecklingen där hemspråket på den röda tunnelbanelinjen ut till Fittja märks det tydligt att världen har kommit till Sverige. för en ofantlig utmaning menar hon: får allt mindre plats. Sverige står in- Samtalen rör sig fritt mellan turkiska, kurdiska, arabiska, kinesiska, hälle och våga tvivla på vad som tidi- att reflektera över sig självt som sam- bosniska,suryoyo, spanska, grekiska, gare visat sig fungera så bra. Som det italienska och svenska. Särskilt barnen och ungdomarna byter med lätt- fransk invandrare på 60-talet, där välfärdsland hon själv mötte som het språk, ibland mitt inne i en berät- jämlikhet var det mest grundläggande värdet och alla som knackade på dörren och släpptes in, fick hjälp med att komma in i den svenska modellen. Miljonprogrammet gav bostad; myndigheterna ordnade tolkservice, vård och hemspråksundervisning, religiösa samfund fick stöd och alla introducerades i föreningslivets regler och principer. Sverige var ett framtidsland, generöst och solidariskt, som inte ville särskilja människor. Alla skulle få en chans att nå samma levnadsstandard och samma upplysningsnivå. Några decennier senare är landet delat mellan vi och dom, svenskar (underförstått riktiga svenskar) och invandrare. I alltmer socialt och etniskt segregerade förorter växer en ny underprivilegierad klass upp, fjärmad från folkhemmets förhoppningar. Många anser att perfekt svenska är nyckeln in till det svenska samhället. Bara dom lär sig svenska så... och ställer det mot att modersmålsundervisningen tar barnen ifrån viktig undervisning, vilket gör att de halkar 16 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01

12 ännu mer efter. Men Annick Sjögren är inte så säker på det. Men det är många fler gynnsamma faktorer än språket som krävs för att man ska bli accepterad. Om elevernas hemspråk inte har någon hög status i Sverige känner de mycket tidigt på sig att det de bär med sig hemifrån språk, religion, utseende, namn, seder och bruk snarare är en belastning än något att vara stolt över, och blir på så sätt språklösa. Det är ingen tillfällighet att de flyktingbarn som är lite äldre när de kommer till Sverige och i hemlandet redan hunnit bygga upp sin självrespekt och utvecklat sina kunskaper i det egna språket, lär sig svenska snabbare och får bättre resultat än många av dem som är födda i Sverige och vuxit upp i segregerade områden. För det är bara när eleverna möter respekt för vilka de är som de kan lära sig svenska med full kraft. För har man inte lärt sig något språk i grunden kan man heller inte översätta sina kunskaper. Det är vansinnigt att sätta alla i samma klass oavsett bakgrund och utbildning. Den svenska skolan måste lära sig ta hänsyn till och använda sig av invandrarbarnens tidigare kunskaper och erfarenheter. Annick Sjögren tycker också att ordet invandrare stigmatiserar. Ett begrepp till för att skikta samhället i två delar, med den outtalade värderingen att svenskarna anger normen det rätta sättet att tänka och leva medan invandrarna fråntagna både ursprung och identitet, buntas ihop till en anonym massa som man visserligen tycker synd om, men vars annorlundaskap är en brist som bör rättas till. När blir man svensk? Trots fyrtio år i Sverige ser hon sig inte som svensk. Kanske inte fransk heller. Hennes man som är uppvuxen i Österrike, kom första gången till Sverige som sjuårig flykting undan nazismen. Hans farfar var svensk men familjen har i två generationer levt i andra länder. Efter kriget flyttade han till England och det var också där hon träffade honom och de gifte sig och fick sina första två barn. Hemma vid middagsbordet pendlar konversationen mellan franska. tyska, engelska och svenska. Någon frågar på tyska och får svar på franska. Det är känslan som avgör vilket språk var och en väljer och ofta byter man mitt inne i samtalet. De två yngsta barnen är födda i Sverige men talar lika ofta något av de andra språken. Så vilka är invandrare, vilka är svenskar i familjen Sjögren? Hon berättar om en hetsig debatt i en nia i norra Botkyrka, där hon ifrågasatt varför ungdomarna kallade sig själva för invandrare, när de flesta var födda på BB i Huddinge, hade svenskt pass och gick i den svenska skolan. PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01 17

13 ANDRA SPRÅK OCH ANDRASPRÅK NORDENFALK: SPRÅK ÄR... Barn och ungdomar byter med lätthet språk, ibland mitt inne i en berättelse eller en mening Vad ska vi kalla oss? Dom vill inte att vi kallar oss svenskar! Även om jag skulle presentera mig som svensk skulle folk fråga mig: Men egentligen, var kommer du ifrån? Då måste jag ändå förklara... jag är ju mörk. Dessa ungdomar är födda i Sverige och vana vid svensk livsstil. Deras föräldrars hemland är i bästa fall deras semesterort. en syriansk ung kvinna från Irak uppvuxen i Sverige sa: Jag kommer aldrig att vara lycklig här och leva som en svensk och jag kommer aldrig att känna mig hemma när jag åker till Irak och leva som en arabisk eller en assyrisk kvinna. Jag kommer aldrig att vara det för att jag är blandad, jag är redan mixad, förstörd på nåt sätt, jag är varken det ena eller det andra. Så jag måste hitta min egen folkgrupp på nåt sätt för att trivas. Annick Sjögren tar upp begreppet diaspora som den indisk-amerikanske kulturgeografen och antroplogen Arjun Appadurais använder sig av, för att försöka förklara de indentiteter som inte passar in i nationella ramar. Han menar att nationen-staten som företeelse går mot sitt slut. Det är inte territorium, språk och historia som binder samman migranter utan de hittar likasinnade, oberoende av platser och nationer. men är det då så viktigt att lära sig ett språk perfekt? Du pekade själv på att det finns en rad andra faktorer som spelar mycket större roll, som till exempel att behärska sitt hemspråk och känna stolthet över den man är. Jag försökte nyligen följa en debatt kring svarta pengar i Bollywood, Indiens svar på Hollywood. Tre kombattanter: en regissör, en regeringsrepresentant, en kritiker. Alla talade engelska med kraftig indisk brytning, men olika beroende på var de kom ifrån. För mig en helt obegriplig debatt, men ingen hakade upp sig på den andres uttal. Skulle man kunna tänka sig en svenska på motsvarande sätt att det inte var så viktigt med perfekt uttal, kanske rent av tala flera språk samtidigt som ungdomarna på tunnelbanan. Att vi helt enkelt måste bli bättre på att lyssna till andra dialekter och accenter än den rikssvenska. Bättre på att lyssna överhuvudtaget. Inte bara till orden utan till kroppsspråk, temperament, olika sätt att uttrycka sig på. Svenskar är ofta rädda för stora gester och höjda röster. Det får inte vara för mycket, inte för nära, inte för känslomässigt. Kanske är inte stavningen heller så viktig? Vi behöver rikssvenskan för att kunna ha gemensamma referenser, svarar Annick Sjögren med sina utpräglade franska rrr. Men om alla förstår varann är det ointressant om man har olika brytningar, det är inte i brytningen språkkunskapen ligger. Med stavningen är det annorlunda. Hon berättar att hon blev mycket förvånad när hon läste ett brev från Fredrik den Store till Voltaire, skrivet på vad som skulle föreställa franska. Hans franska var oerhört vacker, men stavningen var en katastrof! Men en kung kunde strunta i stavningen. Vi är inte kungar. Det svenska språket fortsätter att spela en stor roll och jag skulle vilja kräva en mycket högre nivå på svenska i skolan. Jag tycker att man ska utveckla sitt språk istället för 18 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01 UR BENGT EMIL JOHNSONS SILVERBOKEN / FOTO: URBAN ERIKSSON

14 att försöka förenkla språket. De flesta invandrarfamiljer anser att barnens skolframgångar är den säkraste vägen för att förbättra deras ställning i det nya landet. Skolan ska inte vara rolig, skolan ska vara krävande. För ungdomar som har svårt att sätta sig in i skolans koder finns det en trygghet i att känna att läraren ställer krav. Att inte kräva är att lämna dem i ingenmans land. Medan att ställa krav på eleverna är att tro på dem. Och att möta tilltro är en språngbräda för dem för att anstränga sig vidare. Men självklart måste kraven vara anpassade till vad ungdomarna kan och kunskapsbyggandet utgå från deras referensvärld. hon återkommer till vikten av modersmålsundervisning. Intresse för svenska väcks bäst genom att hitta förbindelser med det egna språket och kulturen. Därför borde alla lärare inkorporera elevernas hemspråk i undervisningen oavsett äme. Men dessvärre finns det fortfarande en klar klasskillnad mellan modersmålslärare och riktiga lärare. Det märks inte minst i lärarrummen. Ingen nyfikenhet, inget intresse för vad modersmålsläraren har att ge för att öka förståelsen för flyktingoch invandrarbarnens svårigheter. Om du kommer från Afganistan kan du ha svårt att förstå vad som står i svenska geografiböcker. Först när du kan relatera till dina erfarenheter från Afganistan blir den svenska texten begriplig. den svenska skolan är helt uppbyggd kring medelklassbarnens språk, referenser och upplevelser. Det förklarar också varför även arbetarklassbarnen har svårt att följa med och måste vara dubbelt så smarta som Att inte kräva är att lämna dem i ingenmans land. Att ställa krav är att tro på dem sina klasskamrater eftersom de inte bara ska lära vad som ingår i kursplanen utan också förstå de för dem främmande koderna. På samma sätt är det med invandrarbarnen. Men om eleverna i stället fick leta efter dokumentation med hjälp av sitt eget språk och sen skriva ett referat på svenska, så tillförs också undervisningen nya kunskaper världen blir synlig även för de andra eleverna: det finns flera sätt att se. Och det finns inga neutrala kunskaper allt speglar det samhälle de lärs ut i. Skolan måste acceptera att för att lära sig något i skolan kan det lika gärna ske genom andra språk, med mångfalden som språngbräda. Det är ju kunskaperna som är viktiga. Kunskap tar vi endast till oss om det finns en bra jordmån. Naturligtvis sker detta inte konfliktfritt, fortsätter hon. Konflikter tillhör ett dynamiskt mångkulturellt samhälle. Idéer och tankar måste slipas mot varandra, skillnader i värdegrunder måste komma fram i ljuset, vissa misslyckanden måste accepteras för att nya företeeleser ska kunna växa fram. Sverige genomgår just nu en tyst revolution. Om inget förändras kan den bli våldsam. Folkhemmets grundpelare som bestod av strävan till jämlikhet genom homogenitet måste ändras till jämlikhet genom differentiering. Detta är mycket utmanande: Dina övertygelser har lika stort värde som mina. Om jag inte kan förstå dem måste jag åtminstone respektera dem. PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01 19

15 ANDRA SPRÅK OCH ANDRASPRÅK Barnen kommer från hela världen. En del har levt hela sitt liv i flyktingläger och vet knappt vad en skola är, andra har lång skolerfarenhet och behöver bara lära sig svenska. Alla möts de i förberedelseverksamheten. Där får barnen möjlighet att i lugn och ro möta den svenska förskolan och skolan. Tio barn, fem nationaliteter och fem språk och ingen kan svenska. Så ser förutsättningarna för verksamheten ut på förskolan Tellus i Umeå. Och det är ingenting konstigt; Tellus är nämligen en förberedelseförskola. Det surrar av olika språk runt bordet där barnen sitter och målar. Men Hela världen i Text Leif Mathiasson Foto Erik Holmstedt

16 också av trevande försök att göra sig förstådda på svenska; enstaka ord, försiktiga meningar. Och sökande blickar mot personalen: blev det rätt? Personalen går tätt inpå barnen. Bekräftar och förtydligar. De talar långsamt och tydligt och söker hela tiden ögonkontakt. Emellanåt lägger de en hand på barnets axel eller arm som en rent fysisk länk i kommunikationen. Närvaron och koncentrationen i de fåordiga samtalen är stor. Det är oerhört viktigt att vara tydlig, säger Agneta Pettersson som är förskollärare och har arbetat på Tellus sedan starten Ansiktets pedagogik, kallar jag det ibland, fortsätter hon. Det vill säga att ge tydliga och klara signaler med ögon och minspel om vad det är man menar och vad man vill. Tillsammans med Lisbeth Hagroos-Olsson, som också är förskollärare, och Zari Sohbati, som är barnskötare och har persiska som modersmål, lotsar hon in ständigt nya kullar av barn in i den svenska försko- barngruppen

17 MATHIASSON: HELA VÄRLDEN... ÄR DU MÄTBAR LILLE VÄN? viktigt att överlämningen till den vanliga förskolan eller skolan sker varsamt och får gott om tid. Det är viktigt att förstå att det handlar om en väldigt annorlunda verksamhet, menar Solveig Bylund. Det är en ständig genomströmning av barn i verksamheten, nya barn kommer till, andra lämnar och det påverkar gruppen, samspelet och samarbetet med föräldrarna ser helt annorlunda ut, barnens erfarenheter och förkunskaper skiljer sig oerhört mycket åt. I förskolan Tellus kommer barnen från fem olika nationer och talar fem skilda språk. levärlden. Barngruppens storlek varierar, mellan åtta och femton barn, och de stannar på Tellus mellan ett halvt och ett års tid. förskolan ligger i Hedlundaskolans lokaler som, förutom vanliga klasser från förskoleklass till sexan, också rymmer åldersblandade förberedelseklasser inom hela grundskolans åldersspann. Barnen kommer från olika upptagningsområden och slussas alltså sedan ut på förskolor och skolor i närområdet där de bor. Det finns en fördel med att samla förberedelseverksamheten på ett ställe, anser Solveig Bylund som är rektor för Tellus och förberedelseklasserna på Hedlundaskolan. Det innebär att vi kan samla resurserna och kompetensen under samma tak, säger hon. Men det är ju det finns många olika namn på den förberedande verksamheten för barn som nyligen anlänt till Sverige. Skolorna kan själva välja vad de vill kalla verksamheten. Men den kan också se innehållsmässigt olika ut. I vissa skolor väljer man någon form av förberedelseklasser eller mottagningsgrupper eller internationella klasser, säger Christina Rodell Olgaç som är lärarutbildare på Lärarhögskolan i Stockholm och har mångårig erfarenhet av att arbeta med flykting- och invandrarbarn i skolan. I andra skolor sätter man in dem direkt i stora klasser med någon form av svenska som andraspråk. Det finns ju också basgrupper för elever som inte har någon skolbakgrund alls. Det är inte alltid som verksamheten tas på det allvar som den faktiskt kräver, menar Christina Rodell Olgaç. Det finns även exempel på grupper som nästan blivit permanenta och där barnen fått stanna alldeles för länge i förberedelseverksamheten. Tanken är ju att det ska vara en liten grupp där man kan finna sig tillrätta, bearbeta det man varit med om och påbörja sin andraspråkinlärning, säger hon. Därefter ska man slussas ut i den ordinarie verksamheten. Det är i första hand olika grupper på flykt undan politiskt förtryck och krig som kommit till Sverige under de senaste årtiondena. Det handlar bland annat om chilenare, iranier, kurder, 22 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01

18 somalier och olika grupper med flyktingar från det krigshärjade forna Jugoslavien. Barnen som kommer bär ofta med sig svåra minnen. Att vara lärare i en förberedelseklass, skriver Christina Rodell Olgaç i sin bok Förberedelseklassen en rehabiliterande interkulturell pedagogik, innebär att möta barn som upplevt sådant som barn inte borde få uppleva. Barn med erfarenheter och minnen av krig och död, förföljelser och flykt behöver tid och stöd för att bearbeta sina upplevelser. Många lider av vad som kallas posttraumatisk stress. De norska psykologerna Magne Raundalen och Atle Dyregrov, som arbetat i många år med krigsdrabbade barn, anger fyra kriterier för posttraumatisk stress; att barnet har upplevt en händelse som ligger utanför normala mänskliga erfarenheter, att barnet plågas av ständiga återupplevanden Många familjer har svåra uppbrott bakom sig Det individuella stödet är viktigt för elever i förberedelseklasser. av det hemska, att barnet visar undvikandebeteenden samt hyperkänslighet eller bestående kroppslig larmberedskap. När det gäller barn som lider av posttraumatiskt stressyndrom, säger Christina Rodell Olgaç, så är en av förutsättningarna för återhämtning att det finns en tydlig struktur som gör att barnet kan känna trygghet. Förberedelseverksamheten i både förskola och skola är därför betydelsefull på mer än ett sätt dels för att den i den lilla gruppen ger barnen struktur och trygghet, dels för att den introducerar barnet i det svenska språket och den svenska kulturen. inskolningen i förberedelseförskolan Tellus planeras omsorgsfullt. Det första mötet som sker hemma hos familjen ska ge kunskap och information om bakgrund och erfarenheter som sedan inskolningen byggs upp omkring. Det ska också lägga grunden till det förtroende som relationen mellan familj och skola, elev och lärare ska vila på. Det är viktigt att det blir rätt från början, säger Agneta Pettersson. Annars tar det så mycket tid och kraft att rätta till i efterhand. En avgörande skillnad mot en vanlig inskolning, där barnet står i fokus, är att det är föräldrarna som är i centrum. Allt det nya som de möter gör att de behöver mycket stöd i föräldrarollen. Ofta är hela deras tillvaro i gungning, säger Agneta Pettersson. Och inte minst föräldrarollen. Mest stöd behöver ensamma föräldrar. De som har släkt klarar sig bättre på egen hand. När föräldrarna sedan känner sig trygga så flyttas fokus långsamt mot barnen. Separationen är inte sällan en besvärlig och laddad händelse. Många familjer har flera svåra uppbrott och separationer bakom sig, säger Agneta Pettersson. De flesta barn genomgår tre faser under sin vistelse i förberedelseverksamheten, menar forskaren Christina Rodell Olgaç. Den första fasen präglas av nyhetens behag, men kan också vara ett chocktillstånd. Eva Linde och Gun Stolt kallar det för en smekmånad i sin dokumentation av Hedlundaskolans verksamhet, som varar ett par, tre månader innan verkligheten kommit ikapp. I den andra fasen tonar PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01 23

19 MATHIASSON: HELA VÄRLDEN... ÄR DU MÄTBAR LILLE VÄN? nyhetens behag ut och barnet inser att situationen är permanent. Begränsningarna i svenskkunskaperna blir tydliga liksom svårigheterna att göra sig förstådd. Vardagen tar vid och många blir frustrerade. Under den tredje fasen slutligen börjar barnet finna sig tillrätta, får det lättare att hantera såväl det nya språket som det sociala livet. På förskolan Tellus dokumenterar personalen barnets tid i verksamheten i en liten bok. Den innehåller foton, visor och ramsor och fungerar både som information till den nya förskola eller skola som barnet kommer till men också som ett minnesalbum för barnet. att visa respekt för barnets bakgrund och kultur är grundläggande i all förberedelseverksamhet i förskolor och skolor, menar Christina Rodell Olgaç. Det handlar om att bekräfta, erkänna och synliggöra barnets ursprung och att använda det som utgångspunkt i undervisningen. Det är ett sätt att erkänna barnet som person, säger hon. Alla barn bär med sig sin familjs historia, i någon form, inom sig. Den finns närvarande i barnen. Majoritetssamhällets metabudskap är att man ska vara enspråkig och enkulturell. Den som är någonting annat är avvikande. Därför är det viktigt att det är läraren, inte barnet, som bekräftar och använder barnets bakgrund och modersmål i det dagliga arbetet, menar Christina Rodell Olgaç. Det bidrar till den återupprättande och rehabiliterande processen. Genom att använda enstaka ord, kanske hälsningsfraser eller räkneord, på barnets modersmål signalerar man också ett budskap av respekt. Jag tycker att den språkliga mångfald som finns i den här typen av klassrum är en resurs som man kan arbeta med och som också förbereder barnet för svenska som andraspråk, säger Christina Rodell Olgaç. Medvetenheten om olika modersmål gör att barnen kan jämföra och prata om språk. Det skapar ett tänkande kring språk. Språket är ju inte bara ord och grammatiska strukturer, fortsätter hon. Det är ett sätt att betrakta världen som du lär via ditt modersmål. i hedlundaskolans högstadiegrupp sitter lärarna och eleverna och spelar Memory. Korten ligger utspridda på bordet. I tur och ordning vänder de ett kort och försöker hitta makan. Utanför ringen står en kille och försöker hjälpa till men blir tystad av de andra. En av flickorna hittar båda glassbilderna. Glass, säger hon långsamt och tydligt. Heter det en eller ett glass, frågar Gunilla Granholm som är lärare. Efter en stunds tvekan kommer svaret: En glass. Eleverna försvinner till en musiklektion i en annan sal. I lärarrummet, som ligger strax intill, berättar lärarna Gunilla Granholm, Ola Gustafson och Björn Björklund om verksamheten. Just nu har de sju elever från fem olika länder; Kina, Korea, Kanada, Kongo och Kurdistan. Hur verksamheten ser ut styrs av gruppens sammansättning. Det viktigaste är naturligtvis att arbeta individuellt med varje enskild elev, säger Gunilla Granholm. En del av barnen saknar helt och hållet skolerfarenheter och måste lära sig allt från grunden, andra har föräldrar som är gästforskare vid Umeå universitetet och det enda de saknar är tillräckliga kunskaper i svenska. Det finns bara en sak som är säker, säger Ola Gustafson. Allt som vi tar för självklart är inte självklart för andra. För ungdomarna handlar det också om en omställning på flera plan. Inte nog med att de tvingats lämna allt det som hittills varit hela deras liv och att de ska lära känna ett nytt land, en ny kultur och ett nytt språk, dessutom befinner de sig - som alla andra i tidiga tonåren - mitt i puberteten med allt vad det för med sig. Hormonstormarna härjar. Identitetskrisen får ofta en dubbel botten. Det händer att smockan hänger i luften. De sociala och stöttande aspekterna av arbetet blir tydliga. Det gäller att försöka plocka fram det mjuka i dem, säger Ola Gustafson. Björn Björklund som är vikarie och ganska ny på skolan tycker att verksamheten präglas av, som han uttrycker det, öppna spjäll. Lärarna stänger inte in sig i lärarrummet utan finns hela tiden till hands för eleverna. Jag tror att det är viktigt att etablera en relation, säger han, innan man kan bedriva undervisning. Arbetssättet här på skolan möjliggör det. Alla tre är överens om behovet av Språket existerar inte som ett abstrakt system tydlighet. Vår svenska egenhet att linda in kritik, att skjuta in kritiken närmast i en bisats medan man vänligt talar om det som trots allt är bra, fungerar inte. Man kan aldrig vara tydlig nog, säger Ola Gustafson. Man måste vara övertydlig, annars lyssnar de inte. Det finns elever som är artiga och trevliga, menar han, och som är duktiga på att skriva av kamraten bredvid - men de förstår inte undervisningen. De har ytflyt, som rektor Solveig Bylund uttrycker det. 24 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01

20 retas man, hur leker man med ord, hur är man hövlig, hur pratar man med vuxna och hur pratar man med andra barn. Det finns mycket man ska lära sig om man ska få ett varierat språk. Det kräver inte bara kunskap om språket utan också den kultur man ingår i. Varje person har ett eget språk som är beroende av den sociala omgivningen. Det är viktigt att verkligen nå de eleverna så att de är rustade att klara mötet med en nya skola, nya kamrater och den vanliga undervisning som väntar när de lämnar Hedlundaskolan. språkinlärning är ett socialt fenomen. Det menar Asta Cekaite som språkforskare och verksam på Tema Barn vid Linköpings universitet. I sitt avhandlingsarbete studerar hon förberedelseklassen som social arena för språkinlärning. Jag vill se vilka strategier barn använder sig av vid språkinlärning, säger hon. Och hur de använder kamratgruppen som en resurs vid tillägnandet av ett andraspråk. Asta Cekaite har följt en förberedelseklass med barn i åldrarna sex till tio år. Hon har följt dem i undervisningen, i samspelet med såväl lärare som kamrater, under raster, i matsalen och så vidare. Det mesta av datainsamlingen är klar, analysarbetet återstår. Förberedelseklassen är spännande, anser hon, eftersom det är barnens första möte med svenska språket och för en del barn även det första mötet med skola överhuvudtaget. Barnens skiftande kulturella och språkliga bakgrunder gör den också till en särpräglad miljö för språkinlärning. Sett ur ett språksocialisationsperspektiv är förberedelseklassen en värld där barnen har olika identiteter, säger Asta Cekaite. Identiteter som också förändras under den tid de befinner sig där. Barnens sociala identitet är betydelsefull. En omtyckt person får ett bredare och större sammanhang att lära i än en som mest går för sig själv. I språkinlärning är det viktigt vilka sociala situationer man ingår i, säger hon. Man lär sig av dem. Språket existerar ju inte som ett abstrakt system. Varje enskild person har sitt eget språk som är beroende av den sociala omgivningen. Det gäller att ta vara på de sammanhang och den omgivning som finns, anser Asta Cekaite. Det är alltså viktigt att använda sitt språk på så många sätt som möjligt. Hur berättar man historier, hur samma dag som jag besöker Hedlundaskolan har personalen fått veta att det finns planer på att lägga ned verksamheten i förberedelseförskolan. Tellus hör till flyktingmottagningens verksamhetsområde och finansieras med statliga pengar. Vi har hört det förut, säger personalen luttrat. De är inte särskilt oroliga. Det viktigaste, anser de samfällt, är att inte den samlade kunskap och kompetens som de besitter bara försvinner. Utan att den i någon form tas tillvara. Den allmänt minskade strömmen av flyktingar till Umeå har gjort att rektor Solveig Bylund fått ett uppdrag att se över hela verksamheten vid Hedlundaskolan. Behöver den förändras eller organiseras om? Hon har många funderingar - men inga färdiga svar än. Det viktiga är, säger hon precis som personalen på Tellus, att inte den kompetens som byggts upp genom åren försvinner. ELIS ERNST ERIKSSON / KOPPEN PEDAGOGISKA MAGASINET 2/01 25

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet.

Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Allt mitt bär jag med mig Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Jag följer med strömmen in

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Tysta(de?) Röster Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon Årskonferens i Göteborg 30-31 mars 2009 Karin Ingvarsdotter Doktorand, Hälsa & Samhälle Malmö Högskola

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2014/2015 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: Kastanjen Personal: Anita 85%, Carina 30%, Christina

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Föräldrainformation om inskolning till förskola Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Innehåll. Om boken 10. Att tänka på 11

Innehåll. Om boken 10. Att tänka på 11 Innehåll Om boken 10 Att tänka på 11 Vi bär ansvaret 11 Livet blir lättare om vi kan den svenska koden 11 Ta det lugnt! 16 Svenskar är trygga med sin statsapparat och sina lagar 17 Rättvisa och jämställdhet

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer