De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt."

Transkript

1 Förord Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC) startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Sydvästra sjukvårdsområdet, Karolinska Institutet och Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Från och med juli 2002 är även Hägerstens stadsdel med i projektet. Verksamheten får ekonomiskt stöd från regeringen och är en av de satsningar på regionala äldrecentra och försöksområden som beskrivs i den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken som antogs av riksdagen i juni Arbetet vid KC syftar till att stödja regional och lokal forsknings- och utvecklingsverksamhet men ska också utgöra en länk mellan utbildning, forskning och praktik. En sådan länk är publiceringen av slutförda projekt genomförda vid KC. Projektnivåer inom KC De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Utvecklingsprojekt nivå 1: Kartläggningar och interventionsprojekt. Fakta och kunskaper om förhållanden inom KC s verksamhetsområde redovisas med hjälp av vetenskapliga metoder. Utvecklingsprojekt nivå 2: Projekt eller studier är baserade på vetenskapliga metoder och har handletts av doktorander vid KC. Projekten kan även göras i form av C-uppsatser och handleds då från respektive högskola. Forskningsprojekt nivå 1: Forskningsstudie genomförd av doktorand under handledning av disputerad forskare. Studien motsvarar minst högskolornas D-uppsatsnivå och kan komma att ingå i en doktorsavhandling. 1

2 Utvecklingsprojekt nivå 1 Mångkulturell äldreomsorg i Botkyrka kommun Tre kartläggningar kring äldreomsorgen för personer med utländsk bakgrund i Botkyrka kommun Marie-Heléne Lignercrona, Kristiina Heikkilä, Tarja-Brita Robins Wahlin Marie-Heléne Lignercrona är leg sjuksköterska. Kristiina Heikkilä är doktorand i omvårdnad med inriktning mot äldrevård vid NEUROTEC, Karolinska Institutet. Tarja-Brita Robins Wahlin, Med dr leg psykolog, leg sjuksköterska är forskare och handledare vid Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård och NEUROTEC, Karolinska Institutet. Korrespondens Marie-Heléne Lignercrona KC Box Älvsjö kc@slpo.sll.se 2

3 Sammanfattning Botkyrka är i dag den kommun som har den största inflyttningen av personer från olika länder och därmed flest personer med olika språk- och kulturtillhörigheter i förhållande till invånarantalet. Antalet äldre personer med utländsk bakgrund växer snabbt. I Sverige finns idag äldre personer från ca 90 olika länder med olika språkliga, religiösa och kulturella bakgrunder. Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård fick i uppdrag från Botkyrka kommun att kartlägga kommunens utlandsfödda personer i äldreomsorgen. Syftet med kartläggningen var att 1) ta reda på hur många äldre med utländsk bakgrund som finns i Botkyrka och vilka länder, språk och kulturer de representerar samt på vilket sätt de får sitt behov av äldreomsorg tillgodosett; 2) kartlägga vilken lands-, språk- och kulturtillhörighet samt vårdkompetens äldreomsorgspersonalen i Botkyrka har; samt 3) visa exempel på vad som görs för äldre med utländsk bakgrund i andra kommuner. Utarbetade enkäter delades ut dels till biståndsbedömare och personal på särskilda boenden och hemtjänst, dels till all övrig personal inom äldreomsorgen. Telefon och brevkontakter togs med ett antal kommuner. Enkäterna har sammanställts statistiskt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Kartläggningarna visar att en tredjedel av den äldre befolkningen (55 år och äldre) i Botkyrka kommun är av utländsk bakgrund och representerar cirka 90 olika länder. Vid undersökningstillfället hade 1095 personer ett biståndsbeslut om äldreomsorgsåtgärder och av dessa var 299 personer av utländsk bakgrund. De utlandsfödda kunderna hade sitt ursprung i 39 olika länder. Den största gruppen utlandsfödda kunder kommer från Finland följt av Turkiet. Hemvårdsbidrag var det vanligaste biståndsbeslutet. Den andra stora gruppen var de som hade beslut om hemtjänst och den tredje gruppen var sjukhemsplaceringar. Hälften av biståndstagarna talar inte svenska utan behöver tolkhjälp, främst de som har hemvårdsbidrag eller finns på sjukhem. Många av de icke-svensktalande kunderna kommer från Finland, Turkiet och de latinamerikanska länderna. Ingen av kunderna från Irak, Rumänien, Ryssland talade svenska. Det finns inga utarbetade planer i kommunen för att utveckla språkinriktade verksamheter för kunder eller personal. Dock finns mindre grupper av kunder som är finskspråkiga på två enheter inom särskilda boendeformer. I de svar som kom fram i enkätundersökningarna till biståndskansliet, till personalen i hemtjänsten och de särskilda boendena, framkom att det vid biståndsbedömningen inte finns någon självklar metod att ta reda på information om kundernas lands-, språk- och religionstillhörighet. När det gäller pensionärsorganisationerna så finns redan ett samarbete med kommunen i de frågor som gäller egna medlemmar med utländsk bakgrund. Hos de invandrarföreningar som besvarade enkäten, fanns ett stort intresse och önskemål om att utveckla samarbetet i frågor som rör medlemmarna. Kunskapen om medlemmarnas olika behov av äldreomsorg gör att föreningarna önskar ett samarbete över språkgränserna där även anhöriga kan deltaga. Drygt hälften av alla som arbetar inom äldreomsorgen i Botkyrka kommun är födda i Sverige. Många anställda kommer från Finland och från de afrikanska länderna. Majoriteten av personalen är följaktligen svensktalande men det finns också många som kan finska. Något som gynnar den stora gruppen finsktalande kunder. Här finns en stor utvecklingspotential för olika vårdformer med tvåspråkig inriktning. 3

4 En övervägande majoritet av personalen ansåg att kunderna hade nytta av personalens språk- och kulturkompetens. Enligt personalen är personer med demenssjukdom de som är svårast att kommunicera med. Många i personalen har lång erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen. Nästan hälften har arbetat i mer än tio år. En stor del har vårdbiträdesutbildning. I Göteborg har äldreomsorgen haft ett långt samarbete med idrottsföreningar, intresseföreningar, anhöriga och olika samfund och funnit vägar till en förbättrad äldreomsorg för de med utländsk bakgrund. Man har bildat tre olika fokusgrupper och utifrån förslag från dessa påbörjat ett utvecklingsarbete. I dag finns det boende för spansktalande, estländare, finländare samt för judar. Det finns också en hemtjänstgrupp med personal som talar olika språk för de kunder som vill få hem personal som talar det egna språket. Målen för de boendeformer som finns och för hemtjänstgruppen är att ha tvåspråkig personal dygnet runt. Något som dock inte fungerar fullt ut ännu. I stadsdelen Kista finns en persisktalande dagverksamhet som uppskattas av både kunder och anhöriga. Avslutningsvis Alla människor som blir äldre har ett intresse att av vara delaktiga i sitt eget omhändertagande och eventuella vård. De känner bäst till sina intressen och sina behov. Därför är det viktig att kunskaperna om olika behov finns, för att alla ska kunna samverka för en god äldrevård och äldreomsorg. De äldre som ej kan ta hand om sig själva beroende på sjukdom, eller som inte kan tala för sig, behöver anhöriga med mycket information och ett stort stöd från de ansvariga i äldreomsorgen. Den personal som arbetar i äldreomsorgen bör naturligtvis ha utbildning i vård- och omsorgskunskap. De ska få stöd men också ha möjlighet att ta aktivt ansvar och vara delaktiga i vård- och omsorgsarbetet med de äldre och deras anhöriga. 4

5 Innehållsförteckning FÖRORD... 1 PROJEKTNIVÅER INOM KC... 1 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 7 BAKGRUND... 7 DELSTUDIE 1. ÄLDREOMSORGEN FÖR ÄLDRE MED UTLÄNDSK BAKGRUND I BOTKYRKA KOMMUN... 9 INLEDNING... 9 SYFTE... 9 FRÅGESTÄLLNINGAR... 9 METOD... 9 RESULTAT Den utlandsfödda äldrebefolkningen i Botkyrka kommun Kunderna i äldreomsorgen Ålders och könsfördelningen bland kunderna Kundernas religionstillhörighet Den första kontakten med biståndsbedömarenheten Biståndsbedömarnas kommunikation med kunderna Kundernas särskilda önskemål Enhetschefernas svar angående planer på språkligt inriktad omsorg SLUTSATSER DELSTUDIE 2. PERSONAL I BOTKYRKA KOMMUNS ÄLDREOMSORG INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD RESULTAT Lands- och språkbakgrund hos personalen Språkförståelse Personalens utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet inom äldreomsorgen SLUTSATSER DELSTUDIE 3. ERFARENHETER OCH IDÉER FRÅN ANDRA KOMMUNER I SVERIGE INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNING METOD RESULTAT Utredningar kring behovet av olika boendeformer Policyplaner SLUTSATSER DISKUSSION Sammanfattning

6 Dokumentering Språkets betydelse Föreningar och organisationer Demens Personalgruppen Andra kommuners lösningar Tack REFERENSER

7 Inledning Andelen äldre med utländsk bakgrund i Botkyrka kommun kommer att öka de närmaste tio åren. För att kunna möta gruppens behov av äldreomsorg gav äldreomsorgsförvaltningen i kommunen i uppdrag åt Kompetenscentrum för äldreomsorg och äldrevård (KC) att kartlägga omsorgen för äldre med utländsk bakgrund. Marie-Heléne Lignercrona anställdes som projektledare. En referensgrupp med uppgift att stötta projektledaren bildades bestående av Inga-Lill Strömqvist, Lars Schou och Göran Pongratz från vård- och omsorgsnämnden i Botkyrka kommun, Anne-Marie Bristow från Sveriges Pensionärers Förening (SPF), Martin Koff från Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sirpa Hachichi och Pedro Pissaro från Botkyrka kommuns hemtjänst, Anita Hedlund från Hallunda vårdcentral och Magnus Öhlander från Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. Arbetet genomfördes under perioden oktober 2001 till maj 2002 och resulterade i tre kartläggningar. Den första hade som syfte att ta reda på hur många de äldre är och vilka länder, språk- och kulturtillhörigheter de representerar samt på vilket sätt de får sina behov tillgodosedda. Den andra kartläggningen syftade till att ta reda på äldreomsorgspersonalens lands-, språk- och kulturtillhörighet samt deras vårdkompetens. Den tredje kartläggningen syftade till att ta fram exempel på vad som görs för äldre med utländsk bakgrund i andra kommuner i Sverige. I rapporten definieras personer som är 55 år eller äldre som äldre. Brytpunkten på 55 år valdes eftersom man i många länder räknas som äldre från den åldern. Med personer med utländsk bakgrund menas personer som är födda utomlands. Bakgrund Antalet äldre med utländsk bakgrund kommer att öka i en snar framtid. Enligt Socialstyrelsens beräkningar kommer antalet att fördubblas inom de närmaste 15 åren (Socialstyrelsen, 1999). Den offentliga vården och omsorgen kommer därmed att ställas inför mötet med en mer mångfacetterad äldrebefolkning med olika språkliga och etniska, kulturella och religiösa tillhörigheter (Järtelius, 1984; Torres, 1995). Varje äldre person omges av olika påverkningsfaktorer, såsom anhöriga, organisationer, personal i äldreomsorgen och andra äldre. Enligt Hansen (1998) är behovet av att vara tillsammans med landsmän extra viktigt för personer med utländsk bakgrund för att bryta isoleringen om och när bristande språkkunskaper leder till kommunikationssvårigheter. Heikkilä s (1996) kartläggning av äldre finländare och assyrier/syrianer i Södertälje visade att de äldre inom dessa grupper helst ville få vård på sitt eget språk. Socialstyrelsens rapport (2000) om finsktalande äldre visar att vård på det egna modersmålet ger trygghet även för de anhöriga. När anhöriga visste att den äldre fick omsorg av personal som talade finska, minskade oron för att deras äldre anhöriga inte skulle bli förstådda och de anhöriga kände sig tryggare och avlastade i omsorgen. Enligt Ekman och Emami (1998) har alla äldre behov av att möta personal som har förförståelse om deras lands-, kultur- och språkbakgrund. Många äldre med utländsk bakgrund upplever otillfredsställelse i samband med besök i vård och omsorg eftersom den personal de möter sällan talar deras språk eller har kulturkompetens, d.v.s. man känner inte till personens seder och bruk. Ekman och Emami tar som exempel äldre iranier, vars hälsoproblem ofta diagnostiseras som psykosomatiska. Författarna skriver att äldre iranier ofta känner sig isolerade och utanför samhället. 7

8 Enligt Gaunt (1999) är äldre invandrare underrepresenterade bland brukare av social hemtjänst eller boende i särskilda boendeformer. Denna underrepresentationen gäller inte de personer som invandrat från de närmaste grannländerna, såsom finländare. Botkyrka kommun är den kommun i Sverige vars befolkning har den största variationen i språklig bakgrund. Befolkningen är i förhållande till andra kommuner relativt ung, men enligt statistiken kommer gruppen äldre med utländsk bakgrund att öka snabbt (Statistiska Centralbyrån, 2000). Under 1970-talet, under det så kallade miljonprojektet, byggdes ett stort antal hyreslägenheter och inflyttningen till olika områden runt storstäderna växte. Många människor med olika religions och språktillhörigheter flyttade in, främst beroende på efterfrågan av arbetskraft kopplad till närområdena (Hansen, 1998). I Botkyrka är sådana områden t.ex. Fittja, Alby och Storvreten. I Botkyrka kommun har det hittills inte funnits någon särplanering för framtida boenden och dagverksamheter för de olika invandrargruppernas äldre. Eftersom antalet äldre med utländsk bakgrund ökar, vill kommunens Vård- och Omsorgsnämnd få ett underlag kring de äldres behov av omsorg för att sedan kunna arbeta fram en policyplan. I Vård- och omsorgsnämndens uppdrag till KC önskades svar på följande frågor: Hur många är de äldre med utländsk bakgrund finns det i kommunen? Från vilka länder kommer de, hur många språk talas det, vilken kulturbakgrund har de utlandsfödda äldre och vilken slags omsorg har de idag? Vilken språk- och kultur- och vårdkompetens har äldreomsorgspersonalen och tas deras kompetens tillvara? Vilket intresse har de olika invandrarföreningarna och pensionärsorganisationerna i Botkyrka för att arbeta med frågor kring äldre med utländsk bakgrund? Vad har gjorts i övriga Sverige? Finns det policyplaner eller lösningar i andra kommuner? Om de finns, hur ser de ut? Kartläggningen har gjorts i form av tre delstudier. Den första bygger på den information som Botkyrka kommuns biståndsbedömare och enhetschefer inom kommunala äldreomsorgen hade om sina utlandsfödda äldre kunder. Den andra delstudien kartlägger de resurser för kulturellt anpassad äldreomsorg som äldreomsorgen i Botkyrka kommun har i form av personal. Delstudie tre visar exempel från andra kommuner i Sverige på lösningar, planer eller policyplaner för att möta äldre med utländsk bakgrund. 8

9 Delstudie 1. Äldreomsorgen för äldre med utländsk bakgrund i Botkyrka kommun Inledning Botkyrka kommun har många äldre med utländsk bakgrund. Trots det fattas en samlad kunskap om vilket behov av omsorg gruppen har. Det råder också brist på kunskap om var i vårdkedjan de äldre med utländsk bakgrund finns och vilka lands-, språk- och religionstillhörigheter kunderna har. Folkhälsoinstitutets rapport (1999) har visat att utlandsfödda äldre oftare känner sig sjuka och oftare besöker läkare jämfört med svenskfödda äldre. Samtidigt visar andra studier (Ekman och Emami, 1998), att äldre med utländsk bakgrund är underrepresenterade i omsorgen (Socialstyrelsen, 2000). Idag finns ett samarbete mellan olika pensionärsorganisationer och kommunen i frågor som behandlar organisationernas medlemmar med utländsk bakgrund. Dock fattas det samarbetsplaner mellan kommunen och olika invandrarföreningar kring gruppen äldre över 55 år. Därför är kommunen intresserad av att få veta om invandrarföreningarna och pensionärsorganisationerna har önskemål om samarbete kring äldrefrågor och i så fall, vilka frågor och hur. Syfte Syftet med kartläggningen var att ta reda på antalet utlandsfödda personer i Botkyrka kommun som är 55 år och äldre samt hur många av dessa som har äldreomsorg. Syftet var också att ta reda på vilka önskemål pensionärsorganisationer och invandrarföreningar har för den framtida äldreomsorgen för sina medlemmar. Frågeställningar Hur många äldre över 55 år med utländsk bakgrund finns i Botkyrka kommun och från vilka länder kommer de? Hur många äldre med utländsk bakgrund i kommunen har biståndsbeslut och vilken slags beslut har de? Vilka är de utlandsfödda kundernas språk-, religions- och kulturtillhörighet? Hur kommunicerar beslutsfattarna med kunderna? Finns det bland pensionärsorganisationer och invandrarföreningar något samarbete i äldreomsorgsfrågor med kommunen? Om inte, önskas ett samarbete? Metod Datainsamlingen gjordes under hösten 2001 och vintern Följande datainsamlingsmetoder användes: 1. Från Statistiska Centralbyrån (SCB) beställdes demografiska data över personer som var 55 år eller äldre och som var födda utomlands och bokförda i Botkyrka kommun år Biståndsbedömarenhetens personal tillställdes en enkät bestående av frågor om aktuella biståndsbedömningar under hösten 2001 för personer som var 55 år eller äldre och som var födda utomlands. Enkäten innehöll även frågor om språk-, kultur- och religionstillhörighet. 3. En likartad enkätundersökning som den ovan beskrivna, gjordes även bland cheferna för särskilda boendeformer och hemtjänstområden. 4. En enkät skickades till pensionärsorganisationer och invandrarföreningar i kommunen för att få svar på om föreningarna har utomlandsfödda 55-åriga eller äldre medlemmar och om det finns samarbete med kommunen om de äldres olika behov. Adresserna till de olika föreningarna hämtades från Park- och Fritidsavdelningen. Data har analyserats med statistikprogrammet SPSS. Presentation av data sker deskriptivt. 9

10 Resultat Den utlandsfödda äldrebefolkningen i Botkyrka kommun Befolkningen i Botkyrka kommun uppgick år 2001 till personer varav personer var 55 år eller äldre. Av dessa hade personer utländsk härkomst (33 %, Tabell 1). De utlandsfödda äldre i Botkyrka kommer från över 90 olika länder. De största grupperna av äldre är födda i Finland, Turkiet och Serbien (f.d. Jugoslavien). Personer med annat ursprung representerar tillsammans en fjärdedel av alla äldre med utländsk härkomst. Männen är överrepresenterade i åldersgruppen år medan kvinnorna dominerar i övriga åldersgrupper (Figur 1). Tabell 1. Antal personer med utländsk bakgrund, 55 år och äldre i Botkyrka kommun. Födelseland Antal % Finland ,9 Turkiet 508 9,7 Serbien 317 6,0 Chile 265 5,1 Tyskland 233 4,4 Polen 225 4,3 Irak 173 3,3 Ungern 164 3,1 Syrien 137 2,6 Norge 132 2,5 Grekland 119 2,3 Annat ,8 Totalt ,0 Bars show Sums Antal Kön Man Kvinna Åldersgrupper Figur 1. Äldre med utländsk bakgrund i Botkyrka kommun uppdelade på ålder och kön 10

11 Kunderna i äldreomsorgen I kommunen hade under hösten 2001 sammanlagt 1095 personer biståndsbeslut i enlighet med Socialtjänstlagen 6. Av dessa var 299 födda utomlands. Största antalet kunder med utländsk bakgrund kom från Finland. Därefter var de mest representerade länderna Turkiet, Irak, Tyskland, Polen och Chile. Kunderna kommer, utöver Sverige, från 39 olika länder. Bland de utlandsfödda kunderna talades 40 olika språk eller språkkombinationer, varav arabiska var det vanligaste (14,0 %). Svenska var näst vanligaste hemspråk, då många av kunderna var finlandssvenskar. De tio vanligaste hemspråken talas av nästan 90 procent av kunderna (Tabell 2). Tabell 2. De tio största hemspråken i Botkyrka kommun. Hemspråk Antal kunder med utländsk bakgrund % Arabiska * 42 14,0 Svenska** 41 13,7 Finska 28 9,4 Assyriska, Syrianska 27 9,0 Spanska 13 4,3 Polska 13 4,3 Tyska 10 3,3 Turkiska 6 2,1 Ungerska 6 2,1 Övriga hemspråk 32 10,7 Vet ej 61 20,4 Ej svar 20 6,7 Sammanlagt ,0 * I gruppen arabisktalande ingår även de personer som enligt biståndsbedömarna talar flera språk. De har i tabellen blivit grupperade som arabisktalande om arabiska var det förstnämnda språket. ** 32 personer var svenskspråkiga födda i Finland. Ålders och könsfördelningen bland kunderna Den största andelen äldre som får bistånd tillhör åldersgruppen år (Figur 2) Antal Ålder i femårskategorier Figur 2. Äldreomsorgskunder med utländsk bakgrund i Botkyrka kommun uppdelade på antal personer i olika åldersgrupper. 11

12 Fler kvinnor än män hade biståndsbeslut både bland svenskfödda och utlandsfödda (Figur 3) Kön Man Kvinna Antal Ålder i femårskategorier Figur 3. Kunder med utländsk bakgrund i Botkyrka kommun uppdelade på ålder och kön. Kundernas religionstillhörighet Biståndsbedömarna hade sällan vetskap om kundernas religiösa tillhörighet. Beroende dels på att den religiösa tillhörigheten inte har rapporterats i akterna och dels på att en stor del av biståndsbedömarna var nya i sin befattning när kartläggningen genomfördes. Samma fråga om religionstillhörighet ställdes till hemtjänstpersonalen och personalen i de särskilda boendena. Även där var kunskapen om den religiösa tillhörigheten låg (Se Tabell 3). Tabell 3. Kundernas religionstillhörighet enligt cheferna i hemtjänsten och särskilda boenden. Religion Antal % Vet ej 54 39,7 Ej svarat 6 4,4 Ortodox 24 17,7 Frikyrklig 1 0,7 Muslim 10 7,4 Katolik 11 8,1 Judendom 1 0,7 Protestant 22 16,2 Annat 7 5,1 Totalt ,0 12

13 Den första kontakten med biståndsbedömarenheten Eftersom omsättningen på biståndsbedömare varit stor var det vanligt att de inte visste hur den första kontakten med kunderna hade skett. Enligt svaren var det vanligast att kunden och biståndsbedömaren fick kontakt med varandra via anhöriga. Det näst vanligaste var kontakt genom någon annan person och i tredje hand genom vårdcentralerna. Tabell 4. Hur kunden fick kontakt med Biståndsbedömarenheten. Kontaktväg n % Anhörig 69 23,1 Annan person 58 19,1 Vårdcentral 18 6,0 Annan förvaltning 12 4,0 Medborgarkontor 2 0,7 Vet inte 99 33,1 Ej svar 41 13,7 Sammanlagt ,0 Biståndsbedömarnas kommunikation med kunderna Biståndsbedömarna sade sig använda någon form av tolkhjälp i nästan hälften av kontakterna med kunder med utländsk bakgrund. Oftast användes en anlitad tolk (25,1%) eller någon anhörig som översatte (23,4%). Behovet av tolkhjälp varierade mellan grupperna. Alla som kom från Irak, Ryssland, Ungern, Rumänien och f.d. Jugoslavien behövde tolkhjälp. Även i kontakterna med personer som kom från Finland, Turkiet, Syrien, Latinamerika och Polen fanns behov av tolkhjälp. Biståndsbeslut och boendeformer Den största gruppen av biståndstagare bodde i eget boende med hemtjänst och/eller hemvårdsbidrag (72,8 %). Drygt en fjärdedel (27,2 %), bodde i särskilt boende d.v.s. på ålderdomshem, servicehus, gruppboende eller sjukhem. Det fanns kunder som hade biståndsbeslut i två kategorier, dvs. de kunde ha hemtjänst och dagvård, och/eller korttidsvård och hemvårdsbidrag i väntan på en sjukhemsplacering. Därför fanns det 317 biståndsbeslut för de 299 personer som redovisas i tabell 5. Tabell 5. Fördelning av biståndsbeslut för personer med utländsk bakgrund. Biståndsbeslut Antal % Hemtjänst ,8 Hemvårdsbidrag 62 20,7 Sjukhem 51 17,1 Dagverksamhet 13 4,3 Gruppboende 11 3,7 Ålderdomshem 8 2,7 Korttidsboende 8 2,7 Servicehus 3 1,0 Ej svar 15 5,0 Sammanlagt ,0 13

14 Av de kunder som inte kan svenska hade 20,7 % hemvårdsbidrag, dvs. kunden väljer själv någon hjälpare som talar deras språk (Tabell 6). Tabell 6. Kunder som inte talar svenska och har hemvårdsbidrag, hemtjänst eller bor på sjukhem. Landstillhörighet Hemspråk Antal personer med hemvårdsbidrag Antal personer med hemtjänst Antal personer på sjukhem Totala kundantalet i % Turkiet Arabiska, turkiska ,0 Irak Arabiska, assyriska ,0 Finland Finska ,3 Syrien Arabiska, syrianska ,5 Latin Amerika Spanska ,7 Libanon Arabiska, syrianska, ,7 Polen Polska ,4 Ryssland, Ryska ,0 Rumänien Rumänska ,0 Ungern Ungerska ,3 Kundernas särskilda önskemål I kartläggningen ingick också frågor till personalen i hemtjänsten och de särskilda boendena, om de visste hur många kunder som hade framfört önskemål att få personal som talade deras språk pga. språk- eller kulturtillhörighet. Endast en femtedel (19,1 %) av kunderna hade sådana önskemål enligt personalen. Samtidigt fanns det 62 personer som hade hemvårdsbidrag, vilket ofta ges just för att tillgodose språkliga och kulturella behov. Tabell 7 visar vilka länder de kunder kommer ifrån som inte kan svenska och som har önskemål om personal som talar deras språk. Här finns två stora grupper av äldre, de från Finland och Irak. Tabell 7. Antal kunder som talar svenska eller har tolkbehov samt landstillhörighet. Landstillhörighet Antal Antal personer som Talar svenska Behöver tolk Finland Irak Polen Serbien Ryssland Ungern Rumänien Totalt

15 Enhetschefernas svar angående planer på språkligt inriktad omsorg Ungefär hälften av de tillfrågade enhetscheferna (7 personer) besvarade den utskickade enkäten med frågan om det fanns tvåspråkiga enheter för någon särskild grupp vid deras boende. Två verksamheter svarade att det fanns finsktalande personer i enskilda grupper på enheterna. De andra svarade att det inte fanns någon tvåspråkig verksamhet planerad. Pensionärsorganisationerna och invandrarföreningarna I de fyra svar som kom in från pensionärsorganisationer och invandrarföreningar handlade önskemålen om att det skulle byggas dagverksamheter och boenden till förmån för deras landsmän. Vidare önskemål var att personalen skulle tala deras språk. Slutsatser Det finns drygt fem tusen (5241) äldre i Botkyrka kommun med utländsk bakgrund. Av dessa har 299 personer biståndsbeslut. Av de biståndshandläggare som besvarade enkäterna var 75 % nyanställda och helt nya i sina befattningar. Nära hälften av biståndsbedömarna visste inte hur kunderna tagit den första kontakten med biståndsbedömarenheten. Det var inte självklart att biståndsbedömarna ställde frågor för att ta reda på vilket språk kunderna talade eller om kunderna önskade få hjälp av personal som talade deras språk. Det var inte heller självklart att ta reda på kundernas religionstillhörighet eller kulturbakgrund, vilket kan försvåra uppföljningen av kunderna och deras behov. Personalen ute i verksamheterna hade en större kunskap kring kunders religionstillhörighet, vilket också användes i arbetet. Enligt personalen har endast en liten del av kunderna uttryckt önskemål om att få omsorg av personal som talar kundens språk. Detta ska ställas mot att det finns ett stort antal kunder som inte talar eller förstår svenska. Enkätsvaren från enhetscheferna visade att det finns två enheter med grupper av kunder med samma språkinriktning, finsktalande, men i övrigt saknas sådan verksamhet. 15

16 Delstudie 2. Personal i Botkyrka kommuns äldreomsorg Inledning Personalen som arbetar inom äldreomsorgen i Botkyrka kommun har också skiftande bakgrund. Det finns ingen samlad kunskap om deras lands-, språk- och kulturbakgrund eller vårdkompetens (vårdutbildning eller fortbildning inom äldreomsorgen). Inte heller finns det kunskap hos de ansvariga i ledningen om hur länge personalen har arbetat i äldreomsorgen. Det fanns enhetschefer i äldreomsorgen som beskrev sin oro inför framtiden vid det tillfälle när enkäten presenterades. Oron gällde dels den personal som arbetar i hemtjänsten och har varit trogna sitt arbete i många år, dels hur kommunen ska rekrytera personal som talar tydlig svenska, och som har en kompetens som motsvarar det som krävs för att ta emot kunder vilka blir allt sämre i sin fysiska och psykiska status. Den slutgiltiga frågan är om det överhuvudtaget kommer att finnas tillräckligt med personal. Det är viktigt att ha personal med den kompetens som krävs på alla nivåer och som nu och i framtiden ska möta äldre med utländsk bakgrund. Personalen som arbetar i äldreomsorgen kan påverka omvårdnadskvaliteten, men då måste kunskapsnivån om de äldres sjukdomar och omsorgsbehov vara hög. Personer med demenssjukdom har ofta i och med sin sjukdom svårt med ordförståelsen. Än mer utsatta blir de om de befinner sig i en miljö där det huvudsakliga språket är ett annat än deras modersmål (Ekman med flera, 1994). Ju sämre personerna blir i sin demenssjukdom, desto sämre blir de i sitt andra eller tredje språk och modersmålet blir det dominanta språket. När modersmålet blir dominant är det naturligtvis av vikt att den personal som vårdar förstår dem (Ekman med flera, 1993, 1995). Syfte Syftet med kartläggningen var att inventera vilka språk-, kultur och vårdkompetenser som fanns bland äldreomsorgens personal i de olika verksamheterna, samt att få kunskap om vilket intresse som fanns för att arbeta med sin egen etniska grupp. Frågeställningar Vilka språk- och landstillhörigheter har personalen i äldreomsorgen? Hur ser personalens utbildningsnivå ut? Hur länge har personalen arbetat i äldreomsorgen? Hur tillvaratas den språkliga och kulturella kompetensen hos äldreomsorgspersonalen? Finns det någon planering för att omhänderta kunder som tillhör speciella språkgrupper? Förs några diskussioner på arbetsplatserna om att tillgodose intresset för att arbeta med äldre med utländsk bakgrund och att sätta in personal som har samma kultur- och språkbakgrund som kunden? Metod Målgruppen var den befintliga personal som arbetade i äldreomsorgen i kommunen under hösten 2001 och vintern All personal, även chefer, informerades skriftligt om studiens syfte. Data samlades in genom enkäter som delades ut till all personal. Sammanlagt 490 enkäter, som även innehöll ett informationsbrev om studiens syfte, lämnades till cheferna som i sin tur distribuerade dessa till äldreomsorgspersonalen. Enkäterna hade mestadels fasta svarsalternativ med frågor om personalens språk-, kultur- och vårdkompetens samt vilket intresse som fanns för att arbeta med kunder som hade samma kulturella bakgrund som de själva. Sammanlagt 301 svar kom in vilka sammanställdes statistiskt. Svarsfrekvens var 62 %. Data analyserades med statistikprogrammet SPSS. Presentation av data sker deskriptivt. 16

17 Resultat Lands- och språkbakgrund hos personalen En majoritet av vårdpersonalen som arbetar inom äldreomsorgen i kommunen är födda i Sverige och har svenska som sitt modersmål. Näst största grupp är de finlandsfödda (13 %), därefter personer födda i olika afrikanska länder (8,8 %) och Latinamerika (6,6 %). Utöver svenska uppgav många att de talade även något annat språk, varav de flesta angav finska. Tabell 8. Födelseland för personal inom äldreomsorgen i Botkyrka kommun. Födelseland Antal % Sverige ,3 Finland 37 13,0 Latinamerika 19 6,6 Turkiet 10 3,5 F.d. Jugoslavien 6 2,1 Danmark 5 1,8 Östeuropeiska länder 9 3,1 Afrikanska länder 25 8,8 Länder i mellanöstern 5 1,8 Sammanslaget ,0 Kartläggningen visade att majoriteten av de anställda ansåg att deras språkliga och kulturella kompetens har kommit till användning på arbetsplatsen. Av dem som ansåg att kompetensen kommit till nytta hade 59,8 % svenska som hemspråk (Tabell 9). Tabell 9. Hemspråk hos personalen inom Botkyrka kommun. Hemspråk Antal % Svenska ,8 Finska 33 11,0 Spanska 20 6,6 Arabiska 8 2,7 Turkiska 7 2,3 Serbiska 6 2,0 Övriga ca 29 språk 46 15,3 Ej svar 1 0,3 Sammanlagt ,0 Det fanns en stor grupp bland personalen som även talade andra språk än svenska. På frågan om de hade användning av sitt hemspråk, svarade en majoritet att de alltid hade användning för detta (51,2 %). Tabell 10 visar hur ofta personalen ansåg att de hade användning för sina språkkunskaper i arbetet med kunderna. 17

18 Tabell 10. Personalens uppfattning om hur ofta deras hemspråk kommer till användning. Språkanvändning Antal % Alltid ,2 Aldrig 49 16,3 Ibland 34 11,3 Sällan 28 9,3 Ofta 21 7,0 Ej svarat 14 4,7 Vet ej 1 0,3 Sammanlagt ,0 Språkförståelse Enligt personalen var det en stor majoritet av kunderna som förstod personalen när de talade till dem. Samtidigt kommenterade många att klienter med demenssjukdom har svårt med ord- och språkförståelsen, vilket kunde leda till missförstånd. Det fanns även positiva kommentarer om att den personal som är dubbelspråkig kan hjälpa kunder som har svårt att göra sig förstådda och att det fanns kunder som enbart ville ha hjälp av personal som kom från hemlandet. En kommentar visade på att det fanns personal som annan personal ansåg knappt talade svenska och ej hade tillräcklig utbildning i äldreomsorg. Enligt kommentaren förstod den personal som talade sämre svenska därmed inte vad kunderna sa. Personal som givit dessa kommentarer önskade att det skulle ges bättre stöd och fortbildning åt den personalgruppen. I tabell 11 och 12 beskrivs i vilken utsträckning personalen tycker sig bli förstådda av kunderna. Tabell 11. Personalens upplevelse av om det fanns kunder som hade svårt att förstå dem. Upplevelse av språksvårigheter Antal % Inga ,1 Enstaka 79 26,2 Några 35 11,6 Många/flera 3 1,0 Ej svarat 8 2,7 Vet ej 1 0,3 Sammanlagt ,0 Personalen upplevde att demenssjuka personer generellt hade svårare att förstå vad personalen sa jämfört med icke-dementa (Tabell 12). 18

19 Tabell 12. Personalens upplevelse av icke-dementa respektive dementa kunders svårigheter att förstå dem. Icke-demenssjuka Demenssjuka Upplevelse av språksvårigheter Antal % Antal % Aldrig , ,9 Sällan 67 22, ,9 Ibland 37 12, ,9 Alltid 3 1,0 3 1,0 Ofta 1 0,3 12 4,0 Ej svarat 8 2,7 6 2,0 Vet ej 9 3, ,3 Sammanlagt , ,0 Personalens utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet inom äldreomsorgen Vårdbiträden var den största gruppen bland personalen (42,0 %), följt av undersköterskor (29,2 %), mentalskötare (6,0 %), sjuksköterskor (7,1 %) och vårdare (0,7 %). Drygt 13 % av personalen saknade vård- eller omsorgsutbildning. Det fanns en stor grupp bland personalen som hade arbetat mer än tio år inom äldreomsorgen. Mer än 75 % av personalen hade arbetat mer än 4 år (Figur 3). Vet ej Ej svar < ett år 1-3 år > 10 år 4-6 år 7-10 år Figur 3. Antal år personalen arbetat i äldreomsorgen. Slutsatser Personalen som arbetar inom äldreomsorgen i det mångkulturella Botkyrka är till nästan 60 % födda i Sverige och har svenska som sitt modersmål. Finska är det andra språk som många i personalen talar. Finländare utgör också den största gruppen bland de utlandsfödda biståndstagarna. Personal som talar deras språk kan användas för att ge en god omsorg till gruppen. En stor del av personalen anser att deras språkliga och kulturella kompetens kommer till användning i omsorgen. Dock finns det språksvårigheter enligt personalen. De demenssjuka hade större svårigheter än icke-demenssjuka att förstå personalen. 19

20 Delstudie 3. Erfarenheter och idéer från andra kommuner i Sverige Inledning Runt om i landet finns olika permanenta verksamheter eller försöksverksamheter för äldre med utländsk bakgrund (Emami, Torres, Lipson, & Ekman, 2000). Dessa verksamheter riktar sig oftast till en viss grupp äldre t.ex. finländare, iranier eller personer tillhörande den mosaiska församlingen. Verksamheterna representerar olika former av äldreomsorg, såsom dagverksamhet, gruppboenden för dementa, servicehus och sjukhem. Utöver existerande verksamheter kan och bör det finnas policyplaner i kommunerna om hur man på bästa sätt ombesörjer omsorgen för äldre med utländsk bakgrund. Eftersom Botkyrka kommuns äldre representerar flest olika språktillhörigheter i landet och dessa personer kommer från många olika kulturella bakgrunder, är det viktigt att hitta en variation av olika modeller och idéer att arbeta utifrån när de egna policyplanerna görs. Önskvärt vore att äldreomsorgen i Botkyrka på ett flexibelt sätt kan bemöta olika kulturella och språkliga gruppers behov av omsorg i framtiden. Syfte Att beskriva erfarenheter och idéer från andra kommuner i Sverige. Frågeställning Finns det i kommunerna eller stadsdelarna specifika kulturellt anpassade verksamheter och i så fall, till vilka grupper vänder de sig? Hur har man gått tillväga att påbörja sådana verksamheter? Har kommuner/stadsdelar policyplaner för att möta olika gruppers behov av omsorg? Vad står i dessa planer? Metod Telefonkontakt togs med ett antal kommuner runt om i Sverige och enkäter skickades efter överenskommelse via till ansvariga personer för kommunernas eller stadsdelarnas äldreomsorg. Vi valde ut invandrartäta kommuner och fick svar från fyra kommuner/stadsdelar. Två av dessa, Göteborg och Malmö svarade skriftligt. Uppsala kommun samt Kista stadsdel, som tillhör Stockholms kommun, svarade muntligt. Resultat Två av de tillfrågade kommunerna/stadsdelarna, Göteborgs kommun och Kista stadsdel, har verksamheter som riktar in sig på speciella grupper av äldre med utländsk bakgrund. I Göteborg finns äldreboenden med egna enheter för spansk-, finsk- och estnisktalande och även ett äldreboende för dem som tillhör den judiska församlingen. I Göteborg startades för några år sedan en hemtjänstgrupp i privat regi, där personalen talar flera språk. De kan på det sättet tillfredställa olika människors behov av språk- och kulturtillhörighet. Enligt kommunens representant är hemtjänsten en mycket efterfrågad och framgångsrik verksamhet, där kundtillfredställelse är huvudsyftet. I Kista stadsdel i Stockholms kommun har man satsat på dagverksamhet för persisktalande iranier, vilket är mycket välbesökt. Det finns även planer för ett boende för denna grupp. I dessa två kommuner har man satsat på enheter med mångkulturell anknytning av den anledningen att gruppen äldre med utländsk bakgrund ökar. I Malmö och Uppsala är frågan fortfarande på diskussionsnivå. Representanterna från dessa kommuner berättade att de håller på att utveckla en organisation som skall ta tag i dessa frågor. 20

21 Dessutom säger man i Uppsala att det inte finns någon övergripande enhet som behandlar dessa frågor trots att de har så många stadsdelar som borde samverka i frågan. Utredningar kring behovet av olika boendeformer I Göteborg finns ett samarbete rörande äldrefrågor mellan äldreomsorgsförvaltningen och idrottsförvaltningen. Idrottsföreningarna hade sedan tidigare kontakt med olika församlingar, samfund och invandrarföreningar. I samarbetet bildades tre olika fokusgrupper med representanter från alla de berörda för att man gemensamt skulle arbeta fram modeller eller förslag på hur kommunen skulle satsa på äldreomsorg för de äldre med utländsk bakgrund. Grupperna kom fram till att det bör finnas tillgång till tvåspråkig personal dygnet runt och att äldreboenden och dagverksamheter skulle startas för att tillgodose det språkliga och kulturella behov som fanns hos olika grupper av äldre. Kommunens ansvariga för äldrefrågor berättade att arbetet aldrig hade kommit så långt om inte församlingarna, anhöriga och idrottsföreningarna hade varit drivande. - Även den flerspråkiga hemtjänsten, som tidigare nämnts, har haft stor framgång. I Kista gjordes för några år sedan en undersökning som ledde till bildandet av en dagverksamhet för äldre iranier. Det blev ett lyckat projekt med stor uppslutning av äldre iranier. Varken Malmö eller Uppsala har inventerat behovet av äldreboenden för personer med utländsk bakgrund, men förberedelser pågår. Policyplaner Göteborgs kommun var den enda kommunen som arbetade med en policyplan för att tillgodose olika språkliga och kulturella gruppers behov. I alla de kommuner som kontaktades fanns det i den politiska planen skrivet att alla ska ha samma förutsättningar och rätt till en god äldreomsorg. Göteborg var dock den enda kommun som hade skrivit in dessa i fullmäktiges mål. I planen stod det också att alla skall bli förstådda och information ska ges på olika språk. Vidare ska alla som har äldreomsorg möta någon som talar deras språk. Slutsatser Kartläggningen visar att det finns stora skillnader mellan olika kommuner/stadsdelar i hur medvetet de satsar på äldreomsorg för olika grupper av äldre. I de kommuner där man inte hade några speciella verksamheter för äldre med utländsk bakgrund beskrevs ett behov av sådana men också svårigheterna i att samordna arbetet och samverka kring dessa frågor, då kommunerna var stora och uppdelade i flera stadsdelar. Samtidigt har Göteborg, som också har stadsdelssystem, genom samverkan med olika organisationer kunnat ta fram lösningar för olika grupper av äldre med utländsk bakgrund. 21

22 Diskussion Sammanfattning Denna studie kartlägger äldreomsorgen för personer med utländsk bakgrund i Botkyrka kommun. Kommunen har Sveriges mest heterogena befolkning när det gäller födelseländer och språkbakgrund. Det ökade behovet av äldreomsorg hos äldre födda utomlands har varit incitamentet till denna kartläggning. I uppdraget ingår tre kartläggningar. Huvudsyftet med studierna har varit att få kunskap om kunderna med utländsk bakgrund samt vilka resurser kommunen har i form av personal för att kunna tillgodose gruppens behov av äldreomsorg. I studien ges också exempel på kulturellt anpassad äldreomsorg från andra kommuner i Sverige. Resultatet av studien ska ge underlag för en policyplan för att planera och bygga en framgångsrik äldreomsorg för äldre med utländsk bakgrund i Botkyrka. En tredjedel av befolkningen som är 55 år eller äldre i Botkyrka kommun har utländsk bakgrund. I dag har cirka 300 av dem biståndsbeslut. Tittar man på ursprungslandet representerar kunderna 39 länder. Detta ställer stora krav på all personal från biståndsbedömare till personalen i de särskilda boendena och inom hemtjänsten. När hälften av kunderna med utländsk bakgrund dessutom inte kan svenska, finns det risk för socialt utanförskap och isolering från samhället. Dokumentering Det fanns goda kunskaper om kundernas födelseland. Födelseland ger dock ingen direkt kunskap om kundens kulturella eller religiösa bakgrund. T ex kan de personer som är födda i Turkiet vara syrisk ortodoxa eller muslimer. De kan vara turkar, kurder, armenier eller assyrier/syrianer. Den kulturella, religiösa och språkliga bakgrunden torde vara viktig att känna till för att kunna tillmötesgå och förstå kundernas behov. Därför är det viktigt att sådana uppgifter också finns med i biståndsbesluten, så att även om nya handläggare får kunskap om detta och kan arbeta vidare med kunderna. Datainsamlingen visade att de nyanställda biståndsbedömarna inte hade kunskap om de äldres bakgrund, speciellt när det gäller språkbakgrund och religionstillhörighet. Det verkar vara frågor som inte har ställts. Eftersom det alltid kommer att finnas risk att den enskilda biståndsbedömaren byter arbete eller att arbetet omorganiseras, är det viktigt att besluten innehåller all den nödvändiga kunskap som underlättar uppföljningen. De frågor som ställs kan ha stor betydelse för kundens integritet och delaktighet i planeringen av den egna omsorgen. Dessutom är det viktigt att den personal som ger omsorg tränar sin lyhördhet för vad som är viktigt för den enskilde personen, dennes värderingar och önskemål, för att kunna respektera kundens integritet. Att veta kundens språktillhörighet och eventuella tolkbehov är viktiga uppgifter att fråga efter och dokumentera. Samma sak gäller religionstillhörighet. Livsåskådningsfrågor är av stor betydelse både för den som får omsorg och för de anhöriga. Som Andersson (1969) beskriver, i mötet med sjukdom och död blir ofta religion och livsåskådningsfrågor grundläggande för den personliga integriteten, därför bör personalen ha kunskap om kundernas religionstillhörighet. Språkets betydelse Bland de utlandsfödda kunderna i äldreomsorgen fanns det, utöver svenska, 39 olika hemspråk representerade. Kartläggningen visar också att ingen av kunderna från Turkiet, Irak, Rumänien eller Ryssland talade svenska. Sedan tillkommer kundgrupper med en hög andel personer som inte talar svenska, bl.a. från Syrien, Libanon och Latinamerika. Det finns även en stor grupp från Finland som inte talar svenska. De icke-svensktalande kunderna hade bistånd i form av hemvårdsbidrag, hemtjänst eller sjukhemsplacering. Det är anmärkningsvärt att antalet personer 22

23 med utländsk bakgrund är så stor på sjukhemmen jämfört med andra särskilda boendeformer (mer än fyra gånger fler). Dessutom tillhör de utlandsfödda sjukhemsboenden gruppen som inte talar svenska och som är i stort behov av stöd från sin omgivning men som sällan kan förmedla sig på sitt eget språk. Hemvårdsbidraget kan vara ett bra alternativ för att bemöta de språkliga och kulturbundna behoven, eftersom den som utför omsorgsarbetet är vald av kunden själv. Oftast ges omsorg då av anhöriga (Eshraghi, manuskript). Dessa anhöriga behöver dock avlastning (Heikkilä, 1992; Madani, 2002). Däremot kan hemtjänstinsatser och placering i särskilda boendeformer vara problematiska ur kommunikationssynpunkt om det inte finns en gemensam språkligt bakgrund hos kund och personal. För att underlätta kommunikationen vore det alltså önskvärt att ha personal som talar kundens språk. Kartläggningen visar att det bland personalen finns många finsk-, arabisk- och spansktalande personer. Dessa språk är också vanliga bland de utlandsfödda kunderna. Att matcha personal och kunder med samma språkbakgrund torde vara relativt lätt när det gäller de större språkgrupperna. Det finns dock många fall där matchning inte är lika lätt. Kanske finns det bara ett fåtal kunder från små språkgrupper, eller så finns inte personal som kan just det språket. Men det är också viktigt att komma ihåg att kulturella, religiösa, politiska och personliga förhållanden också spelar roll för en lyckad kommunikation. Organisationsförändringarna kan vara ganska små för att tillgodose kundernas språkliga behov. Ett sätt kan vara att styra placeringar med dagverksamhet till språkinriktade grupper. Ett annat kan vara att öka anhörigstödet till anhöriga som vårdar hemma, något som ökar självkänslan hos kunden och stärker det friska. Placeringar i språkinriktade grupper i gruppboende för demenssjuka bör uppmuntras. För att tillgodogöra nätverket runt kunderna bör ett samarbete med vårdcentralerna och andra intressenter öka kundernas tillfredställelse, och underlätta omsorgen till alla parter. Det finns goda exempel från andra kommuner i Sverige där enskilda verksamheter har inriktat sig på specifika kundgrupper med samma språkbakgrund. Vi har i denna studie fått exempel från Kista stadsdel i Stockholm som har en stor dagverksamhet för iranier. I Göteborg finns ett antal äldreboenden med tvåspråkig personal och dessutom en hemtjänstverksamhet med personal som talar olika språk. I Botkyrka kommun skulle det vara möjligt att starta liknande verksamheter för ett antal kunder med samma ursprung. Eftersom många av de utlandsfödda kunderna kommer från Finland samtidigt som det finns ett större antal personal som talar finska, torde det vara relativt lätt att tillgodose gruppens behov och erbjuda en finskspråkig omsorg. Antingen som ett separat särskilt boende eller som en avdelning på något eller några befintliga boenden. Samma möjligheter torde gälla den latinamerikanska gruppen. Kartläggningen visade att det fanns två äldreboenden där man medvetet har försökt bilda grupper av boenden med personal som talar samma språk. Planer att samla flera kunder med samma språktillhörighet och med språkligt matchad personal fanns dock inte enligt enkätsvaren. Emami med flera (2000) har dokumenterat fördelarna med sådan språkligt och kulturellt anpassad dagverksamhet för äldre iranier i Kista. När dagverksamheten startades sökte sig de äldre naturligt till dagverksamheten och fann en ökad trygghet. Mycket beroende på att personalen förstod deras språk och hade en större förförståelse om deras bakgrund. Emami & Ekman (1997) påvisar att avsaknad av språklig kontakt ökar den sociala isoleringen och okunskapen om det svenska samhället. Föreningar och organisationer Det finns en bra kontaktverksamhet och goda kunskaper om medlemmarnas särskilda behov hos föreningar och i olika församlingar. Många omsorgsgivande anhöriga till de äldre får i dessa 23

24 organisationer en naturlig gemenskap med andra i samma situation. Eftersom föreningar och organisationer dessutom möter många äldre borde de vara en naturlig samarbetspartner i äldrefrågor. Pensionärsorganisationerna har redan ett samarbete med Botkyrka kommun rörande frågor som gäller deras medlemmar med utländsk bakgrund. I de invandrarföreningar som svarade på enkäten fanns ett stort intresse och önskemål om att utveckla samarbetet i frågor som rör deras medlemmar. Det finns en stor potential i att använda föreningarna i kontakterna med de äldre eftersom föreningarna önskade få ett samarbete med äldreomsorgsansvariga i kommunen där även anhöriga kunde deltaga. Demens Demenssjukdomar drabbar även äldre med utländsk bakgrund. Personer som drabbas av demenssjukdom och är inflyttade från ett annat land kan ha lärt sig svenska tidigare, men går i sin demenssjukdom tillbaka till sitt modersmål, (Ekman 1999). Personer med en demenssjukdom kan ha svårt att förstå ord och information när man kommunicerar med dem, vilket kan leda till missförstånd (Melin & Bang Olsen, 1999; Ekman, Norberg, Robins Wahlin, & Winblad, 1995). Även anhöriga kan ha svårt att förstå den sjukes språkuttryck. Ekman, Robins Wahlin, Norberg och Winblad (1993) beskriver de problem som uppstår för finsktalande invandrare som har drabbats av demenssjukdom. Tvåspråkiga finska invandrare övergår mer och mer till det finska språket vid åldersförändringen. Dessa äldre finländare blir mer utsatta i en miljö där språket är svenska och inte finska. Utöver dessa problem är kommunikationen ändå problematisk eftersom den demenssjuka vart efter får svårt att förstå ordens innebörd vare sig orden är finska eller svenska (Ekman, Robins Wahlin, Viitanen, Norberg & Winblad, 1994). Hur kan vi förbättra omsorgen för demenssjuka som inte har svenska som modersmål? Det finns idag gruppboende för finsktalande bl.a. på Kungsholmen i Stockholm och ett för arabisktalande i Rinkeby. Trots att de äldre i Botkyrka har mycket varierande språklig bakgrund, bör det vara möjligt att starta små gruppboenden för flera grupper med olika språktillhörighet för att förbättra tillvaron för de demenssjuka och deras anhöriga. Personalgruppen När det gäller personalens språkliga bakgrund har majoriteten av dem svensk bakgrund. Sedan finns en stor grupp finländare, vilket borde gynna den stora gruppen finsktalande kunder. Dessutom finns ett större antal personer som kan spanska och arabiska. De personerna är oftast också intresserade av att arbeta med sina landsmän, vilket bör ses som en resurs i den mångkulturella äldreomsorgen. Ett flertal anställda kommer från olika afrikanska länder, vilka dock inte i någon större utsträckning finns representerade bland äldreomsorgens kunder. Det finns alltså en stor utvecklingspotential för tvåspråkiga vårdformer. Kunskapen om all personals lands- och språkbakgrund samt vårdkompetens, kan användas för att utveckla äldreomsorgen tillsammans med föreningar, anhöriga och organisationer. Socialstyrelsens rapport (2000) beskriver språkets betydelse för kunder som blir vårdade på sitt eget språk, med personal som kan förstå och tala med dem. De äldre har lättare att ta emot personalen i vård- och omsorgsarbetet och det uppstår mindre missförstånd om vad kunden vill ha hjälp med. Kunderna har också lättare att acceptera de stödinsatser som erbjuds. Många anhöriga känner sig också trygga då de vet att personalen förstår deras anhörige. Personalen visade sig ha stor erfarenhetsmässig vårdkompetens och erfarenhet av att arbeta med äldre. I personalgruppen fanns ett stort antal personer med utländsk bakgrund med språkliga och kulturella erfarenheter som kan omsättas i arbetet med de äldre med utländsk bakgrund. 24

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt.

De arbeten som bedrivs och publiceras inom Kompetenscentrums regi presenteras antingen som utvecklingsprojekt (2 nivåer) eller forskningsprojekt. Förord Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård (KC) startades i juli 1999 som ett samverkansprojekt mellan Botkyrka kommun, Älvsjö stadsdelsnämnd, Sydvästra sjukvårdsområdet, Karolinska Institutet

Läs mer

Plan för etnisk mångfald 2007 2009

Plan för etnisk mångfald 2007 2009 BILAGA 20 Plan för etnisk mångfald 2007 2009 Vårdtagarperspektiv Personalperspektiv Äldrenämnden 2007-10-31 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Vidtagna åtgärder enligt tidigare handlingsplaner 4 Nuläget

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017 Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

ÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande

ÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande ÄLDRE MEDBORGARE Antalet äldre i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett gott liv

Läs mer

Enkätanalys, äldreomsorg

Enkätanalys, äldreomsorg Enkätanalys, äldreomsorg Finskt förvaltningsområde, Ludvika kommun Ludvika kommun ingår sedan den 1e februari 2015 i förvaltningsområdet för det finska språket. Det innebär att kommunens invånare har rätt

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2016 Dnr 41-766/16 November 16 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 16 stockholm.se November 16 Utgivare: Äldreförvaltningen Kontaktperson: Elisabeth Landström Dnr 41-766/16 Innehåll Innehåll

Läs mer

Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun

Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun 2013-03-05 AN-2012/830.732 1 (7) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist 08-535 378 88 eva.lindqvist.2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Behov av finskt särskilt boende i Huddinge kommun Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD

Läs mer

Samverkan mellan kommun och landsting

Samverkan mellan kommun och landsting Äldre medborgare Antalet äldre invånare i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Slutrapport från översyn av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utveckling av stödinsatser

Slutrapport från översyn av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utveckling av stödinsatser VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hannele Hassinen, projektledare SLUTRAPPORT 1 (8) Slutrapport från översyn av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utveckling av stödinsatser Slutrapport Stimulansmedelprojekt

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Brukarundersökning 2017

Brukarundersökning 2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2017-11-07 ON 2017/0102 53515 Omsorgsnämnden Brukarundersökning 2017 Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

ÖVERBRYGG BARRIÄRERNA!

ÖVERBRYGG BARRIÄRERNA! 19 % SVERIGE DÄRFÖR FINNS KAPI ÖVERBRYGG BARRIÄRERNA! NÅ 100 % SVERIGE ALLA SKA VARA INKLUDERADE MÅNGKULTURELLA BARRIÄRER Geografiska Spra kliga Kulturella MÅNGKULTURELLA MÖJLIGHETER Geografiska Spra kliga

Läs mer

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Hemtjänst till äldre invandrare, problem och möjligheter 2007:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Hemtjänst till äldre invandrare, problem och möjligheter 2007:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Hemtjänst till äldre invandrare, problem och möjligheter 2007:16 1 Hemtjänst till äldre invandrare, problem och möjligheter Utgiven av: Ansvarig enhet: Författare: Omslagsbild

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Rinkeby-Kista Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Rinkeby-Kista Särskilt boende Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Stockholm_Rinkeby-Kista Särskilt boende Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens resultatmål 2008

Brukarundersökning av socialnämndens resultatmål 2008 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande 9-1-25 1(8) SN9/18 Brukarundersökning av socialnämndens resultatmål 8 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL) 2 (3) säkerställ att det finns kontinuerlig information om kommunens äldreomsorg på andra språk. Ta fram en handlingsplan för hur äldreomsorgen ska arbeta med mångfaldsfrågor. Denna bör tas fram i samarbete

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad

Läs mer

Vård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor

Vård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor Vård och omsorg om äldre Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor Innehåll Detta gör Socialstyrelsen Aktuell utveckling Öppna jämförelser Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

BILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF

BILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE ÄL DRE OCH FUNKTIONSNED SATTA BILAGA 1 DNR 1,1,71-2012 SID 1 (17) 2012-09-07 BILAGA 1: RAPPORT OM UPPFÖLJNING AV HEMTJÄNSTEN INOM ÄLVSJÖ SDF Denna rapport

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Norrköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Norrköping Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Norrköping Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde?

Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde? Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde? Rapport från en fokusgrupp April 2016 stockholm.se Vad är god kvalitet i mötet med din biståndsbedömare i Älvsjö stadsdelsområde?

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2010

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2010 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande 21-11-15 Socialnämnden den 24.1 211 SN 21/162 Brukarundersökning av socialnämndens mål 21 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 1 Bakgrund... 3 2 Utredningsgruppens arbete... 3 2.1 Arbetsmetodik... 3

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Södermalm Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Södermalm Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Stockholm_Södermalm Hemtjänst Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Bromma Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Bromma Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Stockholm_Bromma Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker de

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015 Dnr 41-639/215 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 215 stockholm.se Brukarundersökning 215 3 (42) Innehållsförteckning Om undersökningen 4 Sammanfattning av årets resultat 4 Vård och omsorgsboende

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Vetlanda Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Vetlanda Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Vetlanda Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Sjöbo Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Sjöbo Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Sjöbo Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Forshaga Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Forshaga Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Forshaga Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Örebro Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Örebro Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Örebro Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Brukarundersökning 2018 inom vård- och omsorgsboende

Brukarundersökning 2018 inom vård- och omsorgsboende Avdelningen beställare Avdelningen egen regi Sida 1 (5) 2018-10-29 Handläggare: Michael Boström 08 508 18 156 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-12-18 Brukarundersökning 2018 inom vård- och omsorgsboende

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Götene Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Götene Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Götene Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Kista Servicehus (minst 7 svarande) Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Kista Servicehus (minst 7 svarande) Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Stockholm_Kista Servicehus (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Åre Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Åre Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Åre Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Kungsholmen Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Kungsholmen Särskilt boende Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Stockholm_Kungsholmen Särskilt boende Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mjölby Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Mjölby Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Mjölby Hemtjänst Årets deltagare Deltagare Totalt svarade 87 390 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 59,8% av de tillfrågade.

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Bollnäs Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Farsta Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Farsta Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Hägersten-Liljeholmen Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Hägersten-Liljeholmen Särskilt boende Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Stockholm_Hägersten-Liljeholmen Särskilt boende Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen

Läs mer

Kommunal planering för äldre. Kartläggning av kommunernas planering för att tillgodose framtida behov för äldre personer med utländsk bakgrund

Kommunal planering för äldre. Kartläggning av kommunernas planering för att tillgodose framtida behov för äldre personer med utländsk bakgrund Kommunal planering för äldre Kartläggning av kommunernas planering för att tillgodose framtida behov för äldre personer med utländsk bakgrund Sociala frågor Ann-Marie Ahlberg Marie Ekfors 2009 Titel: Utgiven

Läs mer

Redovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun

Redovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun Rapport 1 (7) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Anne Ågren Redovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun Anne Ågren Mars 2017 Rapport 2 (7) Bakgrund Karlskoga

Läs mer

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2:

Projekt K2, Delrapport 2. Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Deltagarnas upplevelse av projekt K2: Projekt K2, Södertälje kommun, Arbetslivskontoret. Delrapport 2 Deltagarnas upplevelse av projekt K2: - En jämförelse av hur deltagare i urval 1 respektive urval 2 upplevt projektet. Bengt Arne Larsson

Läs mer

Kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg

Kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 1 (17) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Kartläggning av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg utlandsfödda.doc KARTLÄGGNING - ÄLDRE UTLANDS- 2 (17)

Läs mer

Directa och Diversa utveckling och delaktighet

Directa och Diversa utveckling och delaktighet Flerspråkig service inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet i Directas och Diversas perspektiv 1. Inledning Uppdraget kring flerspråkiga medarbetare fanns med redan i ursprungsidén bakom projekten Diversa

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog? RAPPORT Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog? Av: Maria Enggren Zavisic Vasagatan 48 Box 3287 103 65 Stockholm 08-567 06 400 post@psykologforbundet.se www.psykologforbundet.se Sammanfattning

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lomma Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lomma Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Lomma Hemtjänst Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om sin

Läs mer

A B C D E. Äldreomsorgen Östermalms stadsdelsförvaltning. Förbättrat stöd till dementa- svar på remiss av motion av Anna Starbrink (fp)

A B C D E. Äldreomsorgen Östermalms stadsdelsförvaltning. Förbättrat stöd till dementa- svar på remiss av motion av Anna Starbrink (fp) A B C D E Äldreomsorgen Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (4) 2005-10-07 Dnr 2005-626-537 Handläggare: Stina Bergfalk Tfn: 08 508 10 647 Östermalms stadsdelsnämnd Förbättrat stöd till

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Hallsberg Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om

Läs mer

Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla

Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2013-03-01 Socialnämnden Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla Förslag till beslut Socialförvaltningen s förslag 1.

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-03-30 Handläggare: Rose-Marie Lithén Telefon: 08-508 15 095 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2010-04-21

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Internationellt äldreboende med dagcenter m.m. Motion av Paul Lappalainen (mp) (2002:33)

Internationellt äldreboende med dagcenter m.m. Motion av Paul Lappalainen (mp) (2002:33) Utlåtande 2003:86 RVII (Dnr 327-1776/2002) Internationellt äldreboende med dagcenter m.m. Motion av Paul Lappalainen (mp) (2002:33) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Kommunstyrelsen

Läs mer

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2024

SAMMANFATTNING AV ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2024 SAMMANFATTNING AV ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2024 1 Inledning I din hand håller du en sammanfattning av Sigtuna kommuns äldreomsorgsplan. Äldreomsorgsplanen ska vara ett verktyg för att styra och

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Landskrona Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Landskrona Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Landskrona Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING Hallstahammars kommun hör sedan 1 januari 2010 till förvaltningsområdet för finska. Kommunen har gjort en kartläggning av de behov och önskemål som den sverigefinska minoriteten

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Kumla Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Kumla Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Kumla Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Bedömningsunderlag LIA 40p (1:a perioden) DUVO 13 ht 2014

Bedömningsunderlag LIA 40p (1:a perioden) DUVO 13 ht 2014 Bedömningsunderlag LIA 40p (1:a perioden) DUVO 13 ht 2014 Den studerandes namn Personnummer Demensspecialiserad undersköterska 200 p Skellefteå Utbildning/Ort Ulla-Carin Renström Utbildningsledare Mål

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019 Resultat för Borås Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lidköping Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lidköping Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Lidköping Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Skarpnäck Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Skarpnäck Särskilt boende Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Stockholm_Skarpnäck Särskilt boende Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014

Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014 2014-03-18 Dnr 45518/2013 1(11) Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014 Här finner du en samling vanliga frågor som kan uppstå när du besvarar enkäten. Kontakta oss gärna om denna

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Enskededalens servicehus / Hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Enskededalens servicehus / Hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Stockholm_Enskededalens servicehus / Hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Hässelby-Vällingby Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Hässelby-Vällingby Särskilt boende Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Stockholm_Hässelby-Vällingby Särskilt boende Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 Syftet med undersökningen är att kartlägga

Läs mer

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer