Underlagsrapport. Levande skogar. Lunds Agenda 21

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlagsrapport. Levande skogar. Lunds Agenda 21"

Transkript

1 Underlagsrapport Levande skogar Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten

2 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B Lunds kommun tel Författare: Sindre Magnusson Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck: Lunds tryckericentral december

3 Innehållsförteckning ÖVERGRIPANDE PROBLEMBESKRIVNING... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Klarar vi av att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen inom en generation?... 6 Nuvarande utveckling... 6 Fortsatta åtgärder... 6 Tillfrisknande... 6 Regeringens bedömning av måluppfyllelse... 7 Regeringens förslag till delmål... 7 Särskilt ansvar för kommunen... 7 KOMMUNALA MILJÖMÅL... 7 Mål i översiktsplanen... 7 Lunds Agenda Naturvårdsplanen (1990)... 8 LOKALT MILJÖTILLSTÅND... 8 Nuläge & Trend... 8 Val av trädslag... 8 Igenplantering av jordbruksmark... 9 Gammelträd och död ved... 9 Ädellövskog... 9 Sumpskogar Nyckelbiotoper Områdesskydd/ riksintressen/natura Skogsmark - försämrad bördighet Skogsskador Exploateringshot mot skogsbruk Hotade arter Forest Stewarship Council och naturvårdsanpassad skogsbruksplan Fornlämningar och kulturmiljövård Övrigt Aktuella åtgärder Prognos Uppföljning av lokala mål Löv/naturligt förekommande trädarter istället för barrskog Återskapa skogs/trädmiljöer av stort värde för den biologiska mångfalden Gynna livskraftiga populationer av växter och djur

4 Ökade möjligheter till rekreation i naturen/friluftsområden Skötsel av områden med hög biologisk mångfald bibehållna värden Områdesskydd (nationalpark, naturreservat, biotopskydd) Gynna naturvårdsinriktat-, ekologiskt- och ståndortsanpassade skogsbruk Information till kommunen om skogsplanteringar och slutavverkningar YTTERLIGARE KUNSKAPSBEHOV Sammanfattning och bedömning REFERENSER Skriftliga källor Muntliga källor BILAGOR

5 Övergripande problembeskrivning Omkring 95 procent av den svenska skogen brukas. Skogen och skogsmarken påverkas dock inte bara av skogsbruket och många andra brukare utan även av luften, vattnet och klimatet. Omvänt har skogen och skogsbruket stor betydelse för miljön i form av samspel med klimatet, vattenmiljön och luften. Skogar som innehåller grova träd, gott om död och döende ved, är gamla eller har hög andel lövträd har ofta en stor biologisk mångfald. Skogen är en viktig inkomstkälla för landet i och med att den ger förnybara råvaror. Den ger också människor natur- och kulturupplevelser och dess betydelse i ett hållbart samhälle växer. Att många naturtyper och arter och deras livsmiljöer är hotade på såväl nationell som regional nivå är väl dokumenterat. Antalet kulturspår i landskapet minskar till följd av ändrat markutnyttjande. Skogar med lång kontinuitet och skogar som brukats utan att bli slutavverkade vid en viss ålder och återplanterade blir alltmer sällsynta. Ungefär 47 procent av den brukade skogsmarken på ca 23 miljoner hektar är för närvarande ansluten till miljöcertifieringssystem av skogsbruket. Det innebär att 5 procent eller ca hektar med höga bevarandevärden skall undantas från skogsproduktion i enlighet med markägarens åtaganden inom ramen för dessa system. Biologisk mångfald är en förutsättning för skogsekosystemets långsiktiga bärkraft. God naturvård, bevarande av arter och biotoper på veten-skaplig grund och uthålligt nyttjande av skogen är centrala inslag i skogspolitiken. Av de rödlistade arterna förekommer drygt hälften i skogslandskapet. Av dessa är 33 procent missgynnade, 27 procent sårbara, 21 procent starkt eller akut hotade medan 6 procent har försvunnit. Beträffande resterande 13 procent rödlistade arter i skogen är kunskaperna bristfälliga. Antalet forn- och kulturlämningar i skogsmarkerna uppgår till mellan och Förekomsten av kulturmiljöer i skogslandskapet är enligt regeringens bedömning inte tillräckligt väl kartlagd eller synliggjord. Källa: Prop. 2000/01:130 5

6 Nationella miljömål Miljökvalitetsmål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation (Bet. 1998/99MJU:6, rskr.1998/99:183) Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Miljökvalitetsmålet Levande skogar bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker. Skogarnas naturliga hydrologi värnas. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls. Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. Hotade arter och naturtyper skyddas. Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Klarar vi av att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen inom en generation? Naturvårdsverkets bedömning Nuvarande utveckling Miljöpåverkan: Miljötillstånd: Fortsatta åtgärder Förutsättningar kan skapas till: 2010 Förutsättningar kan skapas till: 2020 Ja, vi är på rätt väg Ingen entydig förändring har inträffat Svårt, trots att fler åtgärder vidtas Realistiskt, men det kräver att fler åtgärder vidtas Tillfrisknande Målet kan nås sedan förutsättningarna uppfyllts Mer än 30 år 6

7 Förutsättningen för att målet ska nås är att både staten och skogsägarna skjuter till betydande resurser. Miljömålet om försurning måste ha uppfyllts för att målet om levande skogar ska kunna nås. (Naturmiljön i siffror 2000) Regeringens bedömning av måluppfyllelse De föreslagna delmålen leder till att miljökvalitetsmålet Levande skogar kan nås inom en generation och att det nu finns resurser som möjliggör bevarande av landets urskogar och urskogsliknande naturskogar. (Prop 2000/01:130). Regeringens förslag till delmål Ytterligare hektar skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010 (var av hektar frivilligt). Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: mängden hård död ved skall öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad, arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 procent, arealen gammal skog skall öka med minst 5 procent arealen mark föryngrad med lövskog skall öka. Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. (Prop 2001/02:55) Särskilt ansvar för kommunen För att de föreslagna delmålen skall uppnås krävs främst åtgärder från skogsägare, skogsvårdsstyrelser, länsstyrelser och kommuner. (Prop 2000/01:130). Kommunala miljömål Aktuella målsättningar vilka är antagna av fullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnd i Lunds kommun. Mål i översiktsplanen Ytor av stort värde för den biologiska mångfalden skall öka. Biotoper och naturmiljöer skall nyskapas. Ekologiskt anpassat jord- och skogsbruk skall gynnas. Inom område av riksintresse för naturvård, kulturminnesvård och rörligt friluftsliv samt inom de delar av Sydskånes ås- och sjölandskap som RÅSK (Romeleås- och sjölandskapskommittén) i strukturplanen angivit för intensivt friluftsliv, skall kommunen vara restriktiv till nybebyggelse. Kommunen skall verka för att prioritera lövskog framför barrskog där markförhållandena är lämpliga och med hänsyn till landskapsbilden och friluftslivet. 7

8 Inom område av riksintresse för kulturminnesvård och naturvård bör plantering av granskog undvikas. De för regionen naturliga trädarterna ska på sikt ersätta importerade trädarter inom skogsbruket. Mark- och vattenområden skall skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Inom område av riksintresse skall kommunen vara restriktiv mot tillkomst av bebyggelse. Kommunen skall medverka till att de i Naturvårdsplanen för Skåne, och i kommunens naturvårdsplan, föreslagna naturreservaten och naturvårdsområdena kommer till stånd. Förändrad markanvändning och nytillkommande bebyggelse i dessa skall i princip inte tillåtas. Lunds Agenda 21 Ytor av stort värde för den biologiska mångfalden skall öka. Målet är att livskraftiga populationer av växter och djur skall utvecklas och att invånarnas möjligheter till närrekreation ska öka. Befintliga områden med hög biologisk mångfald skall skötas på ett sätt så att inte mångfalden äventyras. De för regionen naturliga trädslagen skall på sikt ersätta inplanterade trädslag inom skogsbruket. Naturvårdsplanen (1990) Här återges endast de mål som finns under rubriken Skogen i kapitel 5. Principer och riktlinjer för naturvården. Skogsmarken skall skötas med inriktning mot en ökad areal lövskog med naturligt förekommande lövträdsarter som ger skydd och utveckling av naturmiljöer med en mångfald växt- och djurarter. Skogsmark av större samhälleligt intresse skall undantas från rationellt skogsbruk liksom skogar med urskogs -karaktär. Naturvårdsinriktade och ståndortsanpassade skogsbruksmetoder bör tillämpas. Skogsskadorna måste begränsas genom att åtgärder med hög prioritet vidtages, som minskar utsläpp av försurade, gödande och förgiftande ämnen. Kommunen bör informeras om skogsplanteringar och slutavverkningar av betydelse för att följa upp översiktsplanen, miljöprogrammet och naturvårdsplanen. Lokalt miljötillstånd Nuläge & Trend Beskrivningen av tillståndet i miljön vad gäller skogen är relativt begränsad. Det pågående arbetet med att revidera naturvårdsplanen (Tekniska förvaltningen) innebär dock att kunskaperna om skyddsvärda skogsmiljöer fördjupas och uppdateras. Detta arbete kommer att avslutas under Val av trädslag Barrskog är ej naturligt för denna del av Skåne. Trots detta är den arealmässigt dominerande skogstypen på Romeleåsen granplanteringar. Lunds kommun arbetar målmedvetet för att föryngra barrskog med lövskog på kommunal mark. Möjligheterna att påverka andra markägare anses ( Jönsson, P. muntl. 2001) vara begränsade. Sedan 1998 har ca 100 hektar kommunal skogsmark föryngrats. Föryngring med barr har ej förekommit under denna period. Trädslagen har utgjorts av bl.a. bok, 8

9 ek och björk. Om vi ser till Lunds kommun som geografiskt område blir bilden en annan. Sett över en längre tidsperiod har den övervägande delen, upp till 80 procent, av de föryngrade arealerna, återplanterats med barrskog. Barrskogen innehåller dock viss andel löv. Det finns en svag och långsiktig trend som innebär att andelen föryngring med löv ökar. Faktorer som bidrar till detta är högre priser på lövvirke, bidrag för föryngring med löv samt omfattande stormskador på gran. Inom Lunds kommun blåste det sannolikt ner cirka 600 hektar i samband med stormen 1999, mest granskog. Skogsägarna har sökt bidrag för anläggning av ädellövskog på drygt 80 hektar av den stormskadade arealen. Bidraget kan sökas från Skogsvårdsstyrelsen, t.o.m Det kan förmodas att större delen av den resterande areal som berörts av stormen kommer att föryngras med gran. Enligt Skogsvårdsstyrelsen finns det dock inte någon bra statistik över i vilken utsträckning hyggen återplanteras med gran. Markägaren är bara skyldig att ange om utländska trädslag används. Tabell 1. Anmäld föryngringsavverkning i Lunds kommun År Staten övriga allmänna AB/Privata Summa hektar hektar hektar hektar hektar Källa: Rolf Malm, SVSSG Igenplantering av jordbruksmark Igenplanteringen av jordbruksmark har varit mindre omfattande de senaste 5 10 åren jämfört med tidigare decennier. Det har ej gått att få fram siffror på i vilken utsträckning som riksintressen berörts av granplantering. Vad gäller igenplantering av betesmark torde det vara måttligt eftersom dessa marker i stort varit intakta sedan Gammelträd och död ved Det finns ingen inventering av hur mycket död ved som förekommer idag. Lunds kommun genomför en satsning på att identifiera och skydda s.k. Evighetsträd. Målet är att skydda 500 Evighetsträd på frivillig basis de närmaste åren. Träd som drabbats av den sk. almsjukan avverkas ej längre av Lunds kommun om träden finns utanför tätbebyggt område. Detta kan bidra till att öka andelen död ved. Det finns tecken på ett alltmer intensivt lövskogsbruk inom Lunds kommun (privat mark). Det innebär att värdefulla biotoper, inklusive död ved och döende träd, sannolikt kommer att minska. Ädellövskog Andelen ädellövskogs minskar troligen inte, snarare sker en långsam ökning. Den ädellövskog som finns, och ej är skyddad i enlighet med miljöbalken (naturreservat, biotopskydd) sköts alltmer intensivt. Detta leder till att för den biologiska mångfalden värdefulla biotoper utarmas eller försvinner. Anläggning av lövskog på åker- eller betesmark har skett i marginell utsträckning. 9

10 Sumpskogar Enligt utdrag från Skogsstyrelsens databas över sumpskogar inom Lunds kommun finns följande objekt och arealer registrerade: Tabell 2. Hydrologisk typ Antal objekt Total areal Kärrskog Mosseskog 1 1 Översilningsskog 7 19 Övrig fuktskog Strandskog vid sjö 4 26 Strandskog vid vattendrag 6 21 Summa Dominerande trädslag är al, glasbjörk och klibbal. Nyckelbiotoper Enligt utdrag från Skogsstyrelsens databas över nyckelbiotoper inom Lunds kommun finns följande objekt och arealer registrerade: Tabell 3 Biotoptyp Antal objekt Totalareal Ädellövnaturskog 17 25,7 Ädellövskog Alsumpskog 2 3,5 Bäckdal 1 2,7 Grova ädellövträd 5 0,7 Hassellund 2 3,2 Källpåverkad mark 1 1,4 Naturlig skogsbäck 1 1,9 Summa 48 65,1 Under 2002/3 har eller kommer troligen ytterligare nyckelbiotoper att registreras. Att områden blir registrerade som nyckelbiotop innebär inte automatiskt att de skyddas. Relevant skydd är vanligen s.k. biotopskydd. Markägaren kan få ersättning då biotopskydd inrättas. Våren 2001 avverkades 300-åriga ekar i Häckeberga. Dessa ekar var identifierade som nyckelbiotop. Enbart registrering av en nyckelbiotop räcker således inte för att garantera ett skydd. Skogsvårdsstyrelsen arbetar normalt på så sätt att biotopskydd aktualiseras i samband med att avverkning blir aktuell. I fallet med ekarna ovan begicks ett misstag från Skogsvårdsstyrelsens sida. Områdesskydd/ riksintressen/natura 2000 Arealen skyddad natur i Lunds kommun har ökat under 1990-talet. Naturreservat som tillkommit sedan 1990 är utökning av Prästaskogen (nu totalt 79 hektar), Skrylle (565 hektar), Dörröds fälad (53 hektar), Maskängen (2 hektar), Knivsås-Borelund (160 hektar), Billebjer (23 hektar) och 10

11 Dalby Västermark (24 hektar, interimistiskt naturreservat). Utöver detta har 2 biotopskyddsområden inrättats. Kommunen har i stor utsträckning medverkat till att reservaten kommit till stånd genom att arbeta fram beslutsunderlag och skötselplaner till de områden som Länsstyrelsen sedan beslutat om. Det finns fortfarande icke skyddade områden av internationellt, nationellt och regionalt bevarandevärde i Lund där väsentliga naturvärden står på spel. Ett sådant område är Häckebergaområdet. Länsstyrelsen förhandlar med markägaren för att åstadkomma ett skydd för de värden som kvalificerat Häckeberga till sk. Natura-2000 område. Enligt uppgifter från länsstyrelsen (2001) skulle även Humlamaden, (delvis ädellövskog, 48 hektar, Natura 2000-område), Skogsmöllebäcken (ädellövskog, 98 hektar) och Veberöds bökeskog (ädellövskog, 20 hektar) vara aktuella för reservatsbildning. Uppdaterade uppgifter om vilka planer som finns för ytterligare naturreservat inom Lunds kommun fram till 2007 har ej gått att få fram. Arbetet med att bilda naturreservat i Skåne har ej bedrivits på sätt som gjort det möjligt att förutsäga vilka områden som kommer att skyddas när. T.o.m år 2000 fanns det totalt 18 naturreservat och en nationalpark (Dalby Söderskog) i Lunds kommun. Till detta kommer ett naturvårdsområde (Häckeberga), ett landskapsbildsskydd (Höje åns dalgång), 3 naturminnen, 2 biotopskydd och 1 djurskyddsområde (Vombs Fure) samt flera vattendrag och sjöar som skyddas av strandskydd. Den sammanlagda skyddade arealen uppgick till hektar. Till detta kommer Natura 2000-områden (Fågel- och Habitatdirektiven, EU) och områden av riksintresse för natur-, kultur- och friluftsliv. De olika skyddsinstituten har olika styrka och överlappar i flera fall. Områden, naturtyper och arealer framgår av bilaga 1. Områdesskydd, Natura 2000 och riksintresse för naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård. Andelen skyddad och klassad skog har ej analyserats närmare. För Natura2000-områden gäller (åtminstone formellt) att Sverige skall garantera att de värden som ligger till grund för inrättandet av ett Natura område skall bibehållas. När det gäller skogsmark krävs vanligen någon form av områdesskydd (inklusive nyttjanderättsavtal) för att klara denna uppgift. Som framgår av tabellen nedan finns det skyddsvärda områden som saknar områdesskydd enligt miljöbalken. Dessa skyddsvärda områden har bedömt vara skyddsvärda i ett lokalt (naturvårdsplanen), regionalt (länsstyrelsen), nationellt (riksintresse) eller t.o.m. internationellt perspektiv (Natura 2000). Det finns flera exempel inom Lunds kommun på att skyddsvärda områden, inklusive områden som är av nationellt eller internationellt värde, sköts på sätt som i icke oväsentlig utsträckning minskar naturvärdena. Detta sker t.ex genom avverkning av äldre och skyddsvärd skog. Det tydligaste och mest betydelsefulla exemplet på detta återfinns inom Häckeberga. Området är klassat som Natura2000-område men naturvärdena hotas ändå. En snabbare reservatsprocess hade kunna ändra på detta. Länsstyrelsen i Skåne är ansvarig för att se till så att naturvärdena bibehålls, i enlighet med nämnda EU-direktiv. Analysen av vilka områden som saknar områdesskydd och graden av skyddsbehov behöver fördjupas. I en del fall har icke skyddade men värdefulla skogsmiljöer helt eller delvis registrerats som s.k. nyckelbiotop av Skogsvårdsstyrelsen. Detta garanterar dock inget skydd men innebär att Skogsvårdsstyrelsen har för avsikt att skydda områden (biotopskydd) om avverkning blir aktuellt. 11

12 Tabell 4. Skog av stort värde för den biologiska mångfalden i Lunds kommun Område Naturtyp/areal Befintligt skydd Klassning 1-3 N2000 (län, kommun) Riksintresse yta inom parentes hektar N + F St. Lars parker Park, 39 ha Dp Ingen klassning gjord Lundagård Park, 1 ha Dp Ingen klassning gjord Helgonabacken Park, 1 ha Dp Ingen klassning gjord Tunaparken Park, 2 ha Dp Ingen klassning gjord Häckeberga Löv/ädellöv, NVO Klass 1: Park(5), Ädellöv(35), Ängs- Föreslaget 263 ha bokskog(30), Sumpskog(10), som N2000 Klass 2: Ädellöv(7), Hassellund(2), (BT, 2 omr). Ängsbok(17), Sumpskog(5), Klass 3: Ängsbok (125), Hedbok(10), Ädellöv(2), Sumplöv(10), lövbland(5) Toppladugård Ädellöv, 50 ha Skydd saknas Klass 2: Park(10), Ängsbok(30), Ädellöv 10) Dalby hage Ädellöv, 58 ha NP Klass1: Ädellöv(38) Klass 2: Ädellöv(20) Fågelsång Ädellöv, 4 ha NR Klass 2: Ädellöv(4) Abusa Ädellöv, 19 ha Skydd saknas Klass 2: (19) + (NB) Torna Hällestad Löv/ädellöv 77 NR Klass 2: Ängsbok(15), Sumplöv(10), Ädellöv(5) Klass 3: Ängsbok(47) Björnstorp Park- och alléer, Skydd saknas Klass 2: (12) + (NB) 12 ha Romeleklint Ädellöv/blandlöv, Skydd saknas Klass 2: Ädellöv(3), Blandlöv(4) + (NB) 7 ha Dörröds fälader Löv, 64 ha NR (26) Klass 2: Hassellund(46), Hedbok(7), Skydd saknas Ädellöv(2) Klass 3: Ängsbok(40), delvis Hedbok(24) Skogsmöllan Löv/ädellöv, 12 ha Skydd saknas Klass 2: Ängsbok(8), Lövsump(4) Ljungen Ädellöv, 15 ha NR. Skydd Klass 2: Ädellöv (15) saknas delvis. Äskebeskan Ädellöv, 5 ha Skydd saknas Ingen klassning gjord Skogsmark - försämrad bördighet Skogsmarkens naturliga produktionsförmåga riskerar att försämras på lång sikt. Orsaken till detta är markförsurning orsakat dels av surt nedfall och dels till följd av hur skogsbruket bedrivs. Ett naturligt inslag av lövskog och blandskog bidrar till stabila skogliga ekosystem med ökad motståndskraft mot yttre stressfaktorer som luftföroreningar m.m. När det gäller luftföroreningar finns flera positiva trender. Nedfallet av försurande ämnen har mer än halverats de senaste 25 åren. Likaså har nedfallet av gödande ämnen minskat med 1/3 under samma period. Enligt rapport 19/2000 (Skånes samrådsgrupp mot skogsskador) har 32 lokaler undersökts vad gäller skogsmarkens status. En av dessa mätpunkter ligger i Lunds kommun. De generella slutsatser som dras i rapporten är att försurningen av skånsk skogsmark fortsätter och att situationen bedöms som mycket allvarlig. 12

13 Markens förråd av s.k. baskatjoner är praktiskt taget slut, absolutvärden för kalium och magnesium är låga. Halterna av aluminium ökar. Inom 84 procent av provpunkterna överskrids det rekommenderade maximivärdet på 100 µg. Andelen lokaler med värden över 200 är 45 procent. Risk för nitraturlakning föreligger på 40 procent av lokalerna. Enligt rapporten visar resultaten att en mycket negativ marksituation råder i skånsk barrskogsjord idag och att näringstillståndet inte längre är hållbart med avseende på skogsbruk i ett längre perspektiv. Enligt Skogsstyrelsens bedömning handlar det om till (i hela Sverige) hektar som kan komma ifråga för tillförsel av aska och kalk för att motverka försurning av skogsmark. Den mest försurade marken återfinns i södra och sydvästra Sverige (Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken, 2001). Det kan konstateras att tillväxten i södra Sveriges skogar för närvarande är mycket hög. Ett varmare och mer nederbördsrikt klimat till följd av den globala uppvärmningen kan komma att bidra till en ökad tillväxt i de skandinaviska skogarna. På kort sikt kan även det myckna nedfallet av kväve vara en bidragande orsak till den höga tillväxttakten. Skogsskador Skogsvårdsstyrelsen har permanenta observationsytor i syfte att följa skogsskadornas utveckling över tiden (start 1995). Den korta tidsserien gör resultaten i vissa fall svårtolkade. En tendens till ökad kronutglesning kan skönjas för gran inom hela regionen, och för tall i Halland (tydligare). För bok verkar kronutglesningen öka i Halland och Skåne, och för ek i Skåne och Blekinge. I övrigt är det ännu svårt att tolka trenderna (Skogsfakta 2000). Länsstyrelsen har inventerat förekomsten av lokala skador på skog orsakade av ammoniakutsläpp från storskaliga djurstallar. Sådana lokala skador förekommer på åtminstone en plats inom Lunds kommun. Se vidare under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Almsjukan har paradoxalt nog bidragit till att öka förekomsten av värdefulla trädmiljöer i jordbrukslandskapet. Exploateringshot mot skogsbruk En del av fyndigheterna av grus finns inom områden med skogsbruk. Alla grus- och bergkrossfyndigheter ligger inom klass 4 7. Ingen skogsmark berörs av tätortsutbyggnad. Hotade arter Skåne är det landskap i Sverige som har flest rödlistade djur- och växtarter, d.v.s arter som hotas av utrotning på nationell nivå. Tabell 5 utgör en preliminär sammanställning av rapporter som innehåller uppgifter om antalet rödlistade arter inom Lunds kommun. Observera att listan inte innehåller uppgifter om arter som riskerar att försvinna från Lunds kommun men som inte är hotade i ett nationellt perspektiv. I många fall finns det flera referenser som innehåller olika uppgifter. Den referens som är av senaste datum har premierats. För insekter och lavar gäller att de olika sifferuppgifter delvis innehåller samma arter varför en summering först kan ske efter det att artlisterna jämförts i detalj. Tills vidare utgör summan det lägsta möjliga antalet rödlistade arter. Det verkliga antalet rödlistade arter är högre också av den anledningen att det finns betydande kunskapsluckor, särskilt vad gäller ryggradslösa djur. Av de drygt arter som finns på den nationella rödlistan återfinns i storleksordningen 15 procent inom Lunds kommun, som därmed har en viktig roll att spela för naturvården även i ett nationellt perspektiv. En stor andel av de rödlistade arterna kanske i särskilt stor utsträckning insekter är direkt beroende av att värdefulla skogs- och trädmiljöer bibehålls eller återskapas. Ädellövskogar, särskilt äldre (med inslag av död ved och öppna ytor) utgör hemvist för ett stort antal hotade arter. Många rödlistade insekter trivs i solexponerade äldre träd, särskilt ek. I rapporten Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer (Naturskyddsföreningen i Skåne, 2001) redovisas nya inventeringsresultat från Häckeberga. Bl.a. har det hittats ett stort antal rödlistade vedinsekter, svampar och lavar. En systematisk inventering av samtliga trädmiljöer och samtliga organismgrupper skulle förmodligen dramatisk utöka listan över rödlistade arter. 13

14 Tabell 5. Rödlistade arter i Lunds kommun Artgrupp 1 Försvunna Akut hotade Sårbara Sällsynta Hänsynskrävande Summa rödlistade, (CR) (EN) (VU) (NT) exklusive utgångna Fåglar , Däggdjur 1 2,7 3 2,7 4 Grod- & kräldjur , Fiskar 2 2, Ryggradslösa djur (+6 6 ) (+20 6 ) (+41 6 ) Svampar Lavar , ,6 19 (+5 6 ) Mossor ,3, (+3 3 ) (+5 6 ) Kransalger Kärlväxter Summa arter ) Antalet rödlistade insekter är praktiken mycket större då genomförda inventeringar är få. Ytterligare referenser finns. Angiven summa för rödlistade insekter, mossor, lavar och svampar kan dock vara något lägre då dubbelräkning kan ha skett i några fall. 2) Röda listan. I Sverige hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter funna i Lunds kommun, ) Mossfloran i Lunds kommun. Torbjörn Tyler. Lunds Botaniska Förening. 1999:3. 4) Anser 1995:4. SKOF. 5) Utdrag, databas, Skånes flora Nya hotkategorierna används. 6) Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer, Naturskyddsföreningen i Skåne. Endast Häckeberga + Södra Husarhagen avses. 7) Hotade, sällsynta och hänsynskrävande växter och djur i Lunds kommun av Anders Olsson, Park- och Naturkontoret Forest Stewarship Council och naturvårdsanpassad skogsbruksplan Lunds kommun har inlett arbetet med att certifiera kommunal skog i enlighet med FSC (Forest Stewarship Council). År 2001 hade 36 procent av den produktiva skogsmarken i Skåne certifierats enligt någon av de båda standarderna, FSC eller PEFC (Pan-European Forest Certification). 70 procent av skogssällskapets skogs var certifierat enligt FSC. Av skogsmark som tillhör Södra skogsägarnas medlemmar var 55 procent certifierat enligt PEFC. Inga uppgifter har inhämtats om den totala arealen FSC respektive PEFC-märkt skog i Lunds kommun. Det är dock troligt att båda finns representerade inom det privata skogsbruket. Naturvårdsinriktade skogsbruksplaner (NISP) har upprättats för kommunala skogar och för skogarna som ägs av Häckeberga gods. Fornlämningar och kulturmiljövård Kulturmiljöaspekter beaktas i kommunens naturvårdsarbete. Normalt går naturvård och kulturmiljövård hand i hand och det är särskilt tydligt vad gäller bibehållande och jordbrukslandskapets naturvärden. Satsningen på att bibehålla hävden av fäladsmarkerna är av särskilt stort kulturhistoriskt värde. Kulturmiljöaspekterna skall integreras i den nya naturvårdsplanen. I översiktplanen (ÖPL) pekas området Arendala-Dalby hage ut som särskilt värdefullt ur kulturmiljösynpunkt. Den milsvida utsikten ned mot Höje ås Dalgång är ett viktigt element i riksintresset. I ÖPL konstateras att de områden som är av intresse för det rörliga friluftslivet och naturvården ofta också är av intresse för kulturmiljövården. Enligt ÖPL behöver värdena inom de olika riks- och länsintresseområdena specificeras för att kunna tjäna som underlag i den praktiska bygglovshanteringen. Det finns gott om fornlämningar inom Lunds kommun (fullåkersbygd). Antalet synliga fornminnen är däremot litet (Lunds Översiktsplan, 1998). 14

15 Övrigt Söder om Vombsjön finns ett förordnandeområde, skyddsområde, som avsatts för att förhindra jord- och sandflykt. Lagen om spridning av bekämpningsmedel i skogsmark tillämpas med totalförbud inom kommunen. Genetisk utarmning inom skogsbruket har ej berörts. Angående friluftsliv och närnatur, se underlagsrapport om Ett rikt odlingslandskap. Träd som drabbats av almsjukan avverkas av Lunds kommun inom tätbebyggt område. Dylika åtgärder har ej visat sig kunna stoppa almsjukan. Döda och döende träd har ett stort värde för den biologiska mångfalden. Aktuella åtgärder Tekniska förvaltningen genomför en revidering av naturvårdsplanen under De naturvårdsfrågor som berör skogsmark behandlas i detta program. Det finns för närvarande inga aktuella planer på kommunala reservat som berör de utpekade skyddvärda men ej skyddade skogsområden. På den kommunala skogsmarken införs FSC och gran ersätts successivt med löv. Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet ( ) inventeras och skyddas enskilda äldre s.k. evighetsträd. Målet är att skydda 500 evighetsträd på frivillig basis. Det har inte gått att få en klar bild av vilka områden utöver Häckeberga som är aktuella för reservatsbildning (länsstyrelsen) inom Lunds kommun. Två områden som möjligen kan bli aktuella är Skogsmöllebäcken (ädellövskog, 98 hektar, och Veberöds bökeskog (ädellövskog, 20 hektar). Bildandet av nya naturreservat i Skåne går mycket långsamt i jämförelse med övriga Sverige. Skogsstyrelsen registrerar och i en del fall skyddar (biotopskydd) mindre särskilt värdefulla skogsmiljöer s.k. nyckelbiotoper. Om en registrerad nyckelbiotop hotas av avverkning är det meningen att Skogsvårdsstyrelsen skall agera för att säkerställa området genom att inrätta ett biotopskydd. Ersättning till markägaren kan betalas ut. Bidrag för att ersätta barr med ädellövskog kan sökas från skogsvårdsstyrelsen även år Det innebär att arealen ädellövskog blir större än vad som annars hade blivit fallet. Prognos Det finns en överhängande risk att ytterligare betydande värden för den biologiska mångfalden särskilt miljöer för rödlistade arter försvinner de närmaste åren. Några faktorer som talar för att detta kommer att ske i skogs- och trädmiljöer är: Det finns ett stort antal särskilt värdefulla skogs- och trädmiljöer som idag saknar skydd som kan garantera att värdena fortbestår. Inrättandet av nya naturreservat går mycket långsamt. Av denna anledning finns det risk för att ytterligare naturvärden spolieras de närmaste åren. Utarmningen av skogs- och trädmiljöer fortgår. Detta innebär att ytterligare djur- och växtarter utöver de som redan idag står på gränsen till utrotning ej kan överleva. Åtgärder för att återskapa förlorade miljöer kan i många fall visa sig vara orealistiska eftersom det krävs för lång tid. Det finns en tendens till att lövskogsbruket bedrivs alltmer intensivt. Andelen löv i skogen ökar långsamt i allmänhet, något snabbare på kommunal mark. En radikal förändring av EUs jordbrukssubventioner skulle kunna leda till en ny våg av igenplantering av åkrar och betesmarker. Med nuvarande ekonomiska spelregler är risken stor för att det mestadels blir barrträd. Satsningen på evighetsträd kan bromsa upp hoten mot förekomsten av döda och döende träd. Det finns förutsättningar för att fler nyckelbiotoper identifieras och registreras på samma gång som fler av dessa områden ges biotopskydd. 15

16 FSC och PEFC kan i en del fall bidra till att skogsbruket tar större naturvårdshänsyn. Å andra sidan kan dessa system aktivera skogsbruk så annars skulle ha bedrivits mer extensivt. Stadens parker blir alltmer betydelsefulla som naturliknande miljö med betydelse för den biologiska mångfalden. Allt högre ålder och aktiva naturvårdsåtgärder bidrar till detta liksom decimeringen av det omgivande landskapets naturvärden. Uppföljning av lokala mål Löv/naturligt förekommande trädarter istället för barrskog Sedan 1998 har ca 100 hektar kommunal skogsmark föryngrats. Föryngring med barr har ej förekommit under denna period. Om vi ser till hela Lunds kommun som geografiskt område finns det en långsiktig tendens till att andelen föryngring med löv ökar. Sett över en längre tidsperiod har den övervägande delen, upp till 80 procent, av de föryngrade arealerna återplanterats med barrskog. Återskapa skogs/trädmiljöer av stort värde för den biologiska mångfalden Arbete pågår med att identifiera och skydda sk. evighetsträd. Föryngring där barr ersätts med löv innebär att skogsmiljöer återskapas vilka har ett högre värde för den biologiska mångfalden. Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet ( ) har åtgärder vidtagits för att vidmakthålla alléer. Vidare har döda träd lagts ut för att utgöra s.k. faunadepåer vilket gynnar bl a insektsfaunan. Gynna livskraftiga populationer av växter och djur Utöver vad som står under ovanstående rubrik har inga artspecifika åtgärder vidtagits avseende skogmiljöer. Ökade möjligheter till rekreation i naturen/friluftsområden Se underlagsrapport om Ett rikt odlingslandskap. Skötsel av områden med hög biologisk mångfald bibehållna värden Ingen bedömning har gjorts av huruvida den biologiska mångfalden har bibehållits inom områden med särskilt höga naturvärden. En gissning skulle dock luta åt en väsentlig försämring eftersom flera värdefulla ofta mindre skogs/trädmiljöer har avverkats. Områdesskydd (nationalpark, naturreservat, biotopskydd) I Naturvårdsplanen finns ett mål om att Skydda skog (= så att rationellt skogsbruk ej bedrivs) som är av större samhälleligt intresse eller urskogskaraktär. Under perioden har länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen skyddat ytterligare skog som naturreservat och biotopskyddsområde. Åtgärderna är dock relativt begränsade i relation till de återstående icke skyddade arealer som hyser särskilt höga värden för den biologiska mångfalden. Lunds kommun har ej varit aktiv när det gäller skydd av värdefulla skogar. Värdefulla områden vilka avverkats hade kunna räddats om länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen och Lunds kommun bedrivit ett mer aktivt naturvårdsarbete. Gynna naturvårdsinriktat, ekologiskt och ståndortsanpassat skogsbruk Lunds kommun har påbörjat införande av FSC på kommunal skogsmark. Sedan tidigare har sk. naturvårdsanpassade skogsbruksplaner tillämpats på kommunal skogsmark. Unga uppgifter har inhämtats i vilken utsträckning som FSC och PEFC införts på icke kommunal mark. Inga konkreta initiativ har vidtagits för att gynna dessa system på icke kommunal skogsmark. 16

17 Information till kommunen om skogsplanteringar och slutavverkningar Anmälningar om avverkningar inkommer till kommunen och bedöms av kommunekologen på Tekniska förvaltningen. Ytterligare kunskapsbehov Kunskaperna är tillräckligt stora för att arbetet med att skydda särskilt värdefulla skogsområden skall kunna intensifieras. Kunskapen om hotade arter, särskilt insekter, bör dock fördjupas ytterligare. Aktuell kunskap om hotbilden för icke skyddade men skyddsvärda skogs- och trädmiljöer bör tas fram för att behovet av kommunala reservat skall kunna bedömas fortlöpande. Särskilt värdefulla skogar skyddade såväl som icke skyddade bör analyseras avseende skötselbehov. Naturvården bör i större utsträckning bedrivas i ett landskapsekologiskt perspektiv. Den lokala naturvården måste samverka med regionala ambitioner och målsättningar baserade på kunskap om exempelvis spridningsvägar och fragmentering. Kunskapen om förekomst av rödlistade arter, särskilt kryptogamer och insekter (m.fl. ryggradslösa djur), bör fördjupas. Behovet och möjligheterna att skapa förutsättningar för mer död ved i skogen bör undersökas. Kunskaperna om förekomst av fornlämningar i skogsmark kan behöva öka. Kunskaperna om valet av trädslag vid föryngring på icke kommunal mark behöver ökas. Sammanfattning och bedömning Om Lunds kommunen, länsstyrelsen i Skåne och skogsvårdsstyren realiserar de planer som finns vad gäller områdesskydd har vi att se fram emot att ytterligare områden, bl a ädellövskog, säkerställs. Långsam handläggning av reservatsärenden kan dock leda till att omistliga naturvärden förstörs. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen har det största ansvaret för att särskilt värdefulla naturområden skyddas som naturreservat respektive biotopskydd. Det är viktigt att stärka samarbetet med länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Lunds kommun måste bereda sig på att ingripa för att rädda skogsområden som kan komma att hotas av avverkning. Jordbrukslandskapet innehåller en mängd trädmiljöer såsom alléer, dungar, alsumpskogar, solitära och solexponerade äldre träd, skogsbryn osv. Dessa trädmiljöer har, särskilt om kontinuiteten är lång och träden gamla, ett stort värde för den biologiska mångfalden såväl som kulturmiljö och landskapsbild. Kontakterna med markägare bör öka i syfte att åstadkomma ökade satsningar på FSC, ökad andel löv vid föryngring samt frivilliga avtal som innebär att värdefulla skogs- och trädmiljöer bevaras och/eller återskapas. Kunskaperna är stora men kan fördjupas vad gäller hotade arter, särskilt insekter och kryptogamer. 17

18 Referenser Skriftliga källor Anser 1995: 4, SKOF. Betänkande 1998/99MJU:6, rskr.1998/99:183. Sveriges riksdag. Framtidens miljö - allas vårt ansvar, SOU 2000:52, Miljömålskommittén. Förslag på områden som bör ingå i nätverket Natura 2000, Länsstyrelsen i Skåne. Grus och berg i Lunds kommun. PM NR , Stadsarkitektkontoret i Lund. Hotade, sällsynta och hänsynskrävande växter och djur i Lunds kommun, Anders Olsson, Tekniska förvaltningen, Lunds kommun,1997. Lunds Agenda 21, Lunds kommun, Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000:2. Lunds Översiktsplan, Lunds kommun Mossfloran i Lunds kommun. Torbjörn Tyler. 1999:3. Lunds Botaniska Förening. Natura 2000 i Skåne. Delrapport 1-4, Länsstyrelsen i Skåne, Naturmiljön i siffror 2000, SCB, SNV. Naturskyddade områden i Lunds kommun,tekniska förvaltningen, Lunds kommun. Naturvårdsplan, 1990, Lunds kommun.. Nyplantering av barrskog inom Lunds kommun, e-post Rolf Malm Skogsvårdsstyrelsen, Södra Götaland. E-brev daterat 11 och 13 juni Nyckelbiotoper Biotoptyper. Kommun: Lund , Skogsvårdsstyrelsen. Program för skydd av värdefull natur som naturreservat mm i Skåne , Länsstyrelsen i Skåne. Prop. 2001/02:55,Regeringskansliet Riksintressen för naturvård, utdrag från GIS-databas, Länsstyrelsen i Skåne, Röda listan. I Sverige hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter funna i Lunds kommun, Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer., Naturskyddsföreningen i Skåne. Skogsfakta 2000, Blekinge, Halland och Skåne. Skogsvårdsstyrelsen, Södra Götaland. Skånes samrådsgrupp mot skogsskador. Rapport 19/2000 Skånes flora, Utdrag, databas, Sumpskogar Hydrologiska typer. Kommun: Lund , Skogsvårdsstyrelsen. Sumpskogar Trädslagsfördelning. Kommun: Lund , Skogsvårdsstyrelsen. Svenska Miljömål, prop. 1997/98:145,Regeringskansliet. Svenska Miljömål delmål och åtgärdsstrategier, prop. 2000/01:130, Regeringskansliet. Åtgärder mot markförsurning och för ett uthålligt brukande av skogsmarken, meddelande Muntliga källor Jönsson, Paul-Eric, kommunekolog, Tekniska förvaltningen, Lunds kommun och

19 Bilagor Bilaga 1 Områdesskydd, Natura 2000 och riksintresse för naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård Uppgifterna uppdaterade t.o.m Område Naturtyp Areal (hektar Befintligt skydd Klassning Nationalpark = NP Riksintresse Naturreservat = NR naturvård: RIN Naturvårdsområde = NVO Riksintresse Biotopskydd = BT friluftsliv: RIF Naturminnen = NM Riksintresse Landskapsbildsskydd = LBS kulturmiljö: RIK Fågeldirektivet:= N2000F Habitat-direktivet:N2000H Dj=djurskyddsområde P/lst = prioriterat säkerställande, länsstyrelsen Backlandskapet Fäladsmarker m.m NR (delvis) Delvis N2000H RIN S Romeleåsen (sammanfaller delvis med andra områden) Billebjär Fäladsmark 25 (23?) (NR) N2000H, NR RIN 25(N2000H) Borelundsåsen Ädellöv 6 (NR) NR Dalby Västermark (hotad art) P/lst NR, interrim Dalby SöderskogÄdellövskog 34 (36?) (NP) N2000H, NP RIN, RIK 34 (2000H) Dalby Norreskog Ädellöv, betesmark 74 (NR) 14 (2000H) N2000H, NR Degebergahus (9110) 25 (N2000H) Förslag: 2000H Dörröd 20:1 Nyckelbiotop 3,2 (BT) BT Dörröds fälad Betesmark, hassel 53 (NR) NR Fågelsångsdalen Betesmark, 14,6 (NR) N2000H, NR RIN, RIK ädellövsskog 14,6 (N2000H) Gravaregården Fem ekar 0,08 (NM) NM Gryteskog Ädellövskog, 19 (NR) 0,02 (NM) NR, NM betesmark Habergsbacken (9110) 52 (N2000H) Förslag: N2000H Hardeberga-S.Sandby Fågelsjö, betesmark, NR (delvis) Delvisförslag till RIN Dalby-Krankesjöomr ädellövskog N2000H (se Krankesjön, Revingefältet, nedan, Dalby Norreskog) Husarahagen (9110) 88 (N2000H) Förslag: N2000H Humlamaden Ädellövskog 48 (P/lst) Förslag: N2000H P/lst -Enelyckan 92 (N2000H) Häckeberga Ädellövskog, 167 (NR) Förslag: N2000H RIK betesmark (NVO) Delvis NVO 2,2 (BT) Delvis NR 453 (N2000H) Delvis BT P/lst (översyn) forts nästa sida 19

20 Område Naturtyp Areal (hektar) Befintligt skydd Klassning Nationalpark = NP Riksintresse Naturreservat = NR naturvård: RIN Naturvårdsområde = NVO Riksintresse Biotopskydd = BT friluftsliv: RIF Naturminnen = NM Riksintresse Landskapsbildsskydd = LBS kulturmiljö: RIK Fågeldirektivet:= N2000F Habitat-direktivet:N2000H Dj=djurskyddsområde P/lst = prioriterat säkerställande, länsstyrelsen Höje ås dalgång Dalgång i öppet 105 (LBS) LBS landskap Klingavälsån Vattendrag, (RIN) NR, Natura 2000F/H RIN + CW betesmark (NR) (NR2000F) 860 (N2000H) Kungsmarken Ängs- o betesmark 232 (NR) Natura 2000H, NR RIN, RIK 232(N2000H) Knivsås Ädellövskog, 160 (NR) NR, Förslag: N2000H betesmark 24 (N2000H) Linnebjär Ädellövskog, 31 (38?) (NR) Natura 2000H, NR RIN slåtteräng 31 (N2000) Sandurområdet mellan Delvis N2000RIN Veberöd och Blentarp Maskängen Slåtter/betesmark 2 (NR) NR Måryd Hällestad Fäladsmark 200 (105?) (NR) Natura 2000H, NR RIN 200 (N2000H) Prästskogen Ädellövskog, 50 (P/lst) 79 (NR) NR, P/lst (översyn) bete/fäladsmark Prästamöllan Ädellöv, betesmark 7 (NR) NR Revingefältet Betesmark, fågelsjö3157 (N2000H)N2000H Delvis RIN (inkl. Krankesjön) Risen Betes/fäladsmark, 53 (NR) NR ädellövskog Silvåkra allén Allé 0,2 (NM) NM Skrylle Gran dominerar 565 (NR) NR Stångby mosse Extremrikärr, 189(RIN) N2000H, NR RIN betesmark 27(56?)(NR) 27 (N2000H) Sularpskärret 1 (N2000H) N2000H RIN Stadsparken i Lund Park 1 1,3 (N2000H) Förslag: N2000H Skogsmöllebacken Ädellövskog 98 P/lst Veberöds bökeskog Ädellövskog 20 P/lst Vombs Fure Tallskog 1353(RIN) 556(Dj) Dj RIN Vombs Norregård 30,5 (N2000H, NR) N2000H, NR RIN Lackalänga Västra Hoby m.m. RIK Björnstorp - Veberöd RIK Esarp RIK Romeleåsen (del av RÅSK) RIF 20

21 Källor Förslag på områden som bör ingå i nätverket Natura 2000, Länsstyrelsen i Skåne. Naturskyddade områden i Lunds kommun, Lunds kommun, Tekniska förvaltningen Natura 2000 i Skåne, Delrapport 1-4, Länsstyrelsen i Skåne Program för skydd av värdefull natur som naturreservat m.m. i Skåne , Länsstyrelsen i Skåne Riksintressen för naturvård, utdrag från GIS-databas, Länsstyrelsen i Skåne. 21

22 22

23 23

24 24

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Olika skydd för naturen

Olika skydd för naturen NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål

Läs mer

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Underlagsrapport. Ett rikt odlingslandskap. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Ett rikt odlingslandskap. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Ett rikt odlingslandskap Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Ekologisk landskapsplan Hedlandet Ekologisk landskapsplan Hedlandet Sveaskog är Sveriges största skogsägare och äger ungefär 14 procent av Sveriges skogar. Skogen med dess tillgångar utgör grunden i Sveaskogs verksamhet, och hållbar utveckling

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:

Läs mer

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

Stockholm

Stockholm Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln

Läs mer

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun Riktlinjer för kommunens skogsinnehav Motala kommun Beslutsinstans: Tekniska nämnden Diarienummer: 14/TN 0034 Datum: 2016-04-13 Paragraf: 40 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2016-04-13 Diarienummer:

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Livskraftiga ekosystem

Livskraftiga ekosystem Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper

Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringsbeslut IV 4 1 bilaga 2018-05-17 N2018/03141/SK m. fl. Se bilaga Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringens

Läs mer

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Skogsbruksplan Planens namn Narken 14:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2017-2026 20170817 Niemi Skogskonsult AB Lat: 66 55' 20.60" N Long: 22

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

så fungerar det med skydd av värdefull natur

så fungerar det med skydd av värdefull natur så fungerar det med skydd av värdefull natur Nya Komet, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar. Broschyren är framtagen som ett projekt i Smålands skogsstrategi med finansiering

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

16 Ett rikt växt- och djurliv

16 Ett rikt växt- och djurliv 16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner

Läs mer

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN 1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad 2018-09-28 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...

Läs mer