Kortversion av sammanfattande rapport och rekommendationer
|
|
- Adam Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillämpningen av EUs strategi och instrument för livslångt lärande för praktisk yrkesutbildning Kortversion av sammanfattande rapport och rekommendationer Svenska LLL-RADAR Regional Arrangements for Dissemination and Application of Lifelong Learning Strategies Project funded by the European Commission under the frame of LLP Key Activity 1 Studies and Comparative Research
2 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, Tillämpningen av EUs strategi och instrument för livslångt lärande för praktisk yrkesutbildning (LLL-radar) Översättning av Kortversion av sammanfattande rapport och rekommendationer A Mål, tillvägagångssätt och metodik LLL-radarprojektet om tillämpningen av EUs strategi och instrument för livslångt lärande för praktisk yrkesutbildning (VET) söktes och genomfördes av ett partnerskap bestående av BAQ Forschungsinstitut für Arbeit Beschäftigung Qualifikation (Bremen, Tyskland) som promotor, Institut für Bildungsforschung in der Wirtschaft (Wien, Österrike), European Masters of Skilled Crafts - Euromasc (Oslo, Norge) och Högskolan i Halmstad, Sektionen för Ekonomi och Teknik (Halmstad, Sverige) under tiden mars 2010 till mars Den bestod av landsrapporter om nationella strategier för livslångt lärande, fallstudier med fokus på den praktiska nivån och kortstudier om god praxis i fyra länder utanför partnerskapet. I studien användes nyckelparametrar för karakteristiska inslag i livslångt lärande. Dessa nyckelparametrar var: (1) nationella ramverk för kvalifikationer, (2) poängsystem, (3) Europass, (4) validering av tidigare lärande, (5) permeabilitet, (6) medel att förbättra och öka tillgången till lärande, (7) vägledning och rådgivning, (8) läranderesultat learning outcome, (9) rörlighet/mobilitet, (10) finansiering, (11) institutionsuppbyggnad. Nyckelparametrarna har använts i första hand för att identifiera om dessa delar av livslångt lärande finns i de nationella strategier för livslångt lärande, och i så fall i vilken form och i vilken utsträckning, i andra hand för att om de används i praktiken. Studien fokuserade på byggsektorn, eftersom den är den största industriella arbetsgivaren i Europa och ofta nämns som ett exempel på en europeisk arbetsmarknad. Byggsektorn har en av de lägsta nivåerna för deltagande i yrkesinriktad vidareutbildning i Europa. Följaktligen är rekommendationer för att främja livslångt lärande i denna bransch av särskild betydelse och angelägenhet. På samma gång har byggbranschen, tack vare verksamheten hos olika aktörer, kommit långt i genomförandet av de europeiska strategierna för livslångt lärande. B Nationella strategier för livslångt lärande Generellt sett har alla fyra länder som deltagit i detta projekt vidtagit åtgärder för att utforma eller genomföra delar av strategierna för livslångt lärande eller är i färd med att göra det. 1 Nationella ramverk för kvalifikationer (NQF) I projektets partnerländer håller Nationella ramverk för kvalifikationer på att utvecklas i stort sett på samma sätt, med det europeiska ramverket för kvalifikationer som riktlinje. De förväntas antas och genomföras Poängsystem I Sverige har ett kreditsystem som liknar ECVET varit i kraft i högre yrkesutbildning sedan De övriga tre länderna delar en holistisk syn på yrkesutbildningen, som säger att det inte är önskvärt att
3 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, dela upp utbildningen i lärandeenheter eller moduler. Trots det är ECVET på dagordningen på nationell nivå inom yrkesutbildningspolitik. 3 Europass Europass - ett medel för att underlätta rörlighet och erkännande av läranderesultat i utlandet - har införts i alla fyra länder som är representerade i denna studie, och nationella Europass-centrum (NEC) har etablerats. Dock är ansökningsnivån ganska låg. 4 Validering av tidigare lärande Bland de länder som är representerade i studien är rutiner för validering av tidigare lärande mest utvecklade i Sverige och Norge, även om de andra två länderna också gör insatser på detta område. I Österrike och Tyskland, är det dock mest formella lärandet tid som beaktas. 5 Permeabilitet Permeabilitet står högt på den politiska dagordningen i alla fyra länder som är representerade i studien och det finns formella regler och bestämmelser för det. Men i praktiken, använd möjligheterna med permeabilitet i liten utsträckning. De lärande på yrkesinriktad utbildning uppmuntras och stödjs, t ex framförallt med ekonomiska medel. 6 Vägledning och rådgivning Med undantag av Sverige är vägledning och rådgivning i de deltagande länderna inte så utvecklad som den borde vara med tanke på ett livslångt lärande. Förbättringsåtgärder har därför genomförts. 7 Läranderesultat Arbete med läranderesultat genomförs i alla fyra länder, och utbildning är inriktad och struktureras kring syften och mål med lärande. Men situationen varierar från land till land. I Norge har sedan 2009 utbildningsprogram definierats i termer av läranderesultat, medan utbildningen i sig fortfarande är input-orienterad. 8 Rörlighet Rörligheten för de lärande inom yrkesutbildning främjas och stöds huvudsakligen av Leonardo da Vinci-programmet, med ytterligare stöd från särskilda nationella program. Vissa farhågor har rapporterats. 9 Finansiering Yrkesutbildningen i studiens samtliga fyra länder finansieras av staten, medan vidareutbildning samfinansieras av stat och näringsliv. Yrkesinriktad utbildning är främst samfinansieras av den senare och, i stor utsträckning, av de lärande.
4 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, Institutionell uppbyggnad Medan den största ökningen i livslångt lärande, i alla fyra länderna, tillgodoses genom befintliga institutionella strukturer, har ett antal nya institutioner inrättats (eller planeras) med det specifika syftet att stödja strategin för livslångt lärande. 11 Deltagandeantal Tre av de fyra länder i studien har bland de högsta nivåerna av deltagandet i livslångt lärande i Europa. Endast Tyskland har ett lägre antal anställda och andra personer som deltar i livslångt lärande. C Livslångt lärande på praktisk nivå De fall som används för att undersöka tillämpningen av EUs strategi för livslångt lärande på praktisk nivå valdes för att representera egenskaper hos normal yrkesutbildningen i de deltagande länderna. För att berika bilden, hämtades exempel på god praxis från länder utanför partnerskapet. Den österrikiska fallstudien fokuserade på BAUAkademie, en paraplyorganisation bestående av åtta utbildningscentrum för kompletterande grundutbildning samt för livslångt lärande. Dess främsta målgrupp är lärlingar. Övriga målgrupper är kvalificerade yrkesarbetare, arbetsledare och byggplatschefer, liksom även inköpare och byggnadsingenjörer. Den tyska fallstudien undersökte ett nätverk som byggts upp av ett utbildningscentrum som erbjuder kompletterande grundutbildning samt fort- och vidareutbildning. Det har nyligen utvecklat nya tjänster: rådgivning till företagen om hur de hittar rätt lärlingar och erbjuder system för yrkesutbildning med möjlighet till både ett yrke i byggbranschen och till en yrkeshögskoleutbildning (university of applied sciences), samt kurser som låter deltagarna genomföra en lärlingsutbildning i ett byggrelaterat yrke medan de studerar för en bachelor-examen i anläggningsbyggande. I framtiden planeras att erbjuda validering av tidigare lärande för sökande som vill genomgå kompletterande vidareutbildning med sikte på att bli platschef eller arbetsledare inom bygg. Den svenska fallstudien fokuserar på den svenska Byggindustrins yrkesnämnd (BYN), en organisation som etablerats av arbetsmarknadens parter i byggbranschen. Den ansvarar för övergripande utbildning samt för validering av tidigare lärande inom byggbranschen. Den är därmed med och definierar förfaranden för den praktiska valideringen av tidigare lärande av professionella byggnadsarbetare i de flesta byggyrken. 1 Nationella ramverk för kvalifikationer (NQF) Yrkesutbildare, särskilt inom utbildningorganisation och byggföretag, var ibland bekanta med begreppet ramverk för kvalifikationer och hade hört talas om aktiviteter för att utveckla kvalifikationsramverk på europeisk och nationell nivå, men kände inte till om syfte eller innehållet i dessa instrument. Men när det förklarades för dem, ansåg i synnerhet byggföretagen att det är ett användbart instrument för att stödja rekrytering, samt utbyte av personal inom företagen för transnationella företag. Företagen tyckte också att det kunde vara användas för att beskriva företagets kompetens i upphandlingssituationer vid anbudgivning.
5 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, Det irländska fallet, som studerades som ett bra exempel, visar att en utarbetad referensram för kvalifikationer på nationell nivå inte nödvändigtvis är hindrande, utan kan stödja en gemensam utveckling på europeiskt plan. 2 Poängsystem Med undantag för Tyskland där utbildningscentrum undersöktes i studien är involverad i ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla ett system, fann studien liten kunskap om det poängsystem, som rekommenderas av EU. 3 Europass I praktiken är Europass - ett instrument som syftar till att underlätta och främja gränsöverskridande rörlighet för lärande - till stor del endast känt som begrepp. Dess användning är mer eller mindre begränsad till deltagande i utbytesprogram på transnationell nivå. 4 Validering, ackreditering eller certifiering av tidigare lärande I Österrike och Tyskland, är validering av tidigare lärande begränsat till att erkänna resultaten av formellt lärande. Däremot visar den svenska fallstudien på ett mer utvecklat praktiskt exempel av validering av tidigare lärande. I Norge och Tyskland, kan ett gesällbrev uppnås genom dokumenterad arbetslivserfarenhet, kombinerat med ett praktiskt och ett teoriskt prov. Den svenska modellen för validering av tidigare lärande organiseras av Byggindustrins yrkesnämnd, BYN, en gemensam organisation bestående av arbetsgivarorganisationer och fackföreningar som samordnar och kontrollerar valideringsprocessen och godkänner validerare. Den har utvecklat en bedömningsportal för erkännande av utländsk utbildning och dokumenterad arbetslivserfarenhet. BYN ger också kunskapstester och distansutbildning. Sökande kan kontakta arbetsförmedlingen, sin kommun eller arbetsgivaren, eller de kan komma i kontakt direkt med en godkänd validator. Det belgiska systemet bygger på ett praktiskt prov och syftar främst till sökande utan kvalifikationer. Systemet i Nederländerna är organiserat på ett liknande sätt. Alla tre leder till certifikat, som är juridiskt giltiga på arbetsmarknaden och vid behov i studie-och yrkesvägledning för kompletterande utbildning. 5 Permeabilitet Den europeiska strategin för livslångt lärande har gjort att permeabilitet är en viktig fråga i länder som är deltagit i denna studie. I Österrike och Tyskland, till exempel, har utbildningar tagits fram som gör det möjligt för deltagarna att genomföre en lärlingsutbildning och samtidigt få en examen som ger dem rätt att skriva in sig vid universitet eller högskola. I fallet Österrike, är detta baserat på det framgångsrika systemet kallat Berufsreifeprüfung (yrkesinriktad högskoleprovsexamen). 6 Sätt att förbättra och öka tillgången till lärande Ansträngningarna för att förbättra möjligheterna för tillträde till livslångt lärande genom nationell lagstiftning eller ekonomiska incitament har haft liten effekt på yrkesutbildningnivå.
6 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, Vägledning och rådgivning Resultaten av denna studie betonar vikten av vägledning och rådgivning för livslångt lärande på praktisk nivå. Vägledningen omfattar allt från att ge information och insyn i frågor om utbildning och kurser som erbjuds för att hjälpa människor att hitta rätt alternativ och i slutändan se till att de har tillgång till möjligheterna och utnyttjar dem till fullo. 8 Läranderesultat Resultat från intervjuerna visar att tillvägagångssättet med läranderesultatet bedöms olika i olika länder. I Österrike upplever de sig inte ha något "akut behov av förändring", så det är osannolikt att företagen ägnar stor uppmärksamhet åt frågan. I Tyskland har läranderesultat använts inom yrkesutbildning under en lång tid. Företagen ansåg inte att tillvägagångssättet med läranderesultat är viktigt för deras praktiska yrkesutbildning. I Norge och Sverige används läranderesultat för att beskriva och planera utbildningar. 9 Rörlighet Rörlighet är en integrerad del av att arbeta inom byggbranschen. I studien hittades få belägg för rörlighet bland lärande, trots att detta är ett av målen i strategin för livslångt lärande. D Slutsats Livslångt lärande i Europa i karaktäriseras av ett gap mellan den nationella och den praktiska nivån. Trots att nationella mål har fastställts, metoder och instrument har utvecklats och en diskussion pågår om det lämpligaste sättet att realisera tanken om livslångt lärande från vaggan till graven, förblir yrkesutbildningen mer eller mindre orörd. Diskussionen om livslångt lärande tycks vara begränsad till beslutsfattare och experter. Samtidigt fann aktörer inom yrkesutbildning att en del av inslagen i strategin för livslångt lärande, när de förklarats för dem, intressanta och potentiellt användbara i deras arbete. E Rekommendationer Grundtankar I. För att överbrygga klyftan mellan diskussionen på politisk och praktisk nivå, bör en informationsoch upplysningskampanj genomföras. II. Information om den europeiska idén om livslångt lärande bör riktas direkt mot aktörerna på yrkesutbildningsnivå de lärande, lärare, utbildare i utbildningscenter, yrkesskolor och företag. På företag, bör personalansvariga ingå. III. Information om livslångt lärande bör vara till stöd för det normala arbetet med praktisk yrkesutbildning. Fördelarna med - och sätt att använda - delar av den europeiska strategin för livslångt lärande i yrkesutbildning samt normal hantering av personalresurser bör dokumenteras och demonstreras. IV. En diskussion om alla delar av den europeiska strategin för livslångt lärande bör initieras. Mervärdet av varje enskild del samt pådrivare och hinder för deras acceptans i och spridning mot utbildning och personalarbete bör utredas.
7 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, V. De många olika angreppssätt och metoder för validering av tidigare lärande - i synnerhet av informellt och icke-formellt lärande som utvecklats under senare år bör framhållas som en möjlighet som är lättillgänglig och användbar för alla. I detta syfte bör valideringsmöjligheter inkludera vägledning och rådgivning så nära som möjligt där människor lever och arbetar och bör vara organiserad som kontaktpunkter med fullservice. Förtroendet för leverantörer och procedurer bör garanteras genom att endast använda etablerade utbildningsanordnare och genom att genomföra robust kvalitetskontroll. VI. Vikten av rörlighet över gränserna inom lärande och dess inverkan på kompetens och personlig utveckling hos de lärande ska dokumenteras. 1 Kampanjer för att säkerställa att den europeiska strategin för livslångt lärande har antagits på yrkesarbetarnivå (1) Kommissionen och medlemsstaterna bör göra hela EU-strategin för livslångt lärande till föremål för en ny informations- och upplysningskampanj riktad direkt mot aktörer på den praktiska nivån av yrkesutbildningen. Insatser måste göras så att livslångt lärande blir en fråga som inte endast diskuteras av experter, representanter för institutioner och beslutsfattare. Därför bör en sådan kampanj markera de enskilda komponenterna av livslångt lärande och bör uppmuntra arbetsmarknadens parter att spela en mycket framträdande roll. (2) Kampanjen bör beakta den speciella situationen, intressen och mottaglighet hos aktörer på praktisk nivå. Den bör ge information till den praktiska nivån snarare än att vänta på att de på den praktiska nivån söker informationen. (3) De huvudsakliga målgrupperna för kampanjen bör vara utbildare hos utbildningsanordnare, lärare på yrkesskolor, arbetsgivare som erbjuder utbildning och lärlingsplatser, särskilt i små och medelstora företag, personalchefer i företag, tjänstemän i förbund, avdelningar och yrkesföreningar samt andra aktörer på praktisk nivå av yrkesutbildning. (4) Kampanjen bör förklara hur den europeiska strategin för livslångt lärande och tillämpning av dess komponenter skulle hjälpa dem i deras dagliga arbete: att göra yrkesutbildningen enklare, mer tillfredsställande och mer effektivt. Den borde svara på frågan: Varför ska jag göra det? Vilka är de konkreta fördelarna med att använda vissa komponenter i den europeiska strategin för livslångt lärande för mitt arbete inom yrkesutbildning? 2 Att göra kvalifikationsramverk till ett praktiskt instrument (5) Medlemsstaterna bör, i samarbete med arbetsmarknadens parter, presentera kvalifikationsramverk, inte enbart som ett viktigt officiella instrument på europeisk och nationell nivå utan också som ett praktiskt instrument, ett som gör att t ex: - arbetsgivare, personalchefer och yrkessammanslutningar snabbt och tillförlitligt kan utvärdera ett intyg eller annat bevis på lärande från en okänd studiemiljö, - enskilda personer att ta reda på vilka nivåer av kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för nästa steg på karriärstegen,
8 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, beställare vid upphandling kan utvärdera kompetensen hos de anställda hos företag som lämnar anbud, - utbildare och lärare får tillgång till användbar information för att utveckla nya kursplaner eller utbildningar och kurser. (6) För att främja denna idé, bör en handbok med titeln "Hur man använder ett ramverk för kvalifikationer för att göra yrkesutbildning enklare och mer kostnadseffektiv" publiceras. 3 Reflektioner över strategin med läranderesultat (7) Kommissionen bör inleda en ny diskussion om strategin med läranderesultat. Detta bör återställa den grundläggande idén med läranderesultat: att beskriva resultat av lärande som några konkreta beteenden eller ageranden som kan bevisas. Denna reflektionsprocess bör främst inriktas på dem som utformar kursplaner, eller användning kursplaner i, undervisning och utbildning. Främjandet av begreppet läranderesultat bör betona behovet av att formulera läranderesultat så enkelt och effektivt som möjligt. En lämplig handbok med titeln "Hur man använder läranderesultat vid utformning av kursplaner och planering och genomförande av undervisning och utbildning" bör offentliggöras, med utgångspunkt i befintliga exempel. 4 Stödjande av zoner av ömsesidigt förtroende för att främja poängsystem (8) Kommissionen bör inleda en diskussion om användningen av poängsystem, med byte av fokus från poäng till ECVET läranderesultat. Denna process bör riktas mot aktörer på området och fokusera på frågan om och hur poängsystem förmedlar mer eller annan information om läranderesultat än andra befintliga format såsom certifikat. (9) Zoner av ömsesidigt förtroende (ZMTs) bör främjas som en hjälpande mekanism för att använda poäng som en valuta. Stöd bör ges till aktörer på regional nivå för att etablera ZMTs. 5 Att göra Europass till ett sätt att stödja befintliga system (10) Medlemsstaterna bör förnya ansträngningarna att främja användningen av Europass som ett medel för att stödja strategier för livslångt lärande. 6 Vidareutveckling av validering av tidigare lärande (11) Kommissionen och medlemsstaterna bör fortsätta att främja och stödja en mångfald av metoder för validering av tidigare lärande, som betonar bedömning och validering av resultat av icke-formellt och informellt lärande. Kunskap om tillvägagångssätt, förfaranden och instrument bör spridas i hela Europa. (12) Valideringscentra bör inrättas där så är lämpligt, för att göra möjligheten synligt, underlätta tillgänglighet och placera dessa anläggningar i närheten av där människor arbetar och lever. (13) Alla valideringsförfaranden bör kopplas till vägledning och rådgivning. Om en sökande ännu inte uppfyller kraven för erkännande och utfärdande av certifikat baserat på en bedömning av deras tidigare lärande, bör de få stöd att utveckla en personlig och yrkesmässig utvecklingsplan. Kvalifikationsramar bör användas som riktmärken och verktyg för vägledningen.
9 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik 14 mars, (14) Arbetstagare bör ges särskild ledighet för att uppmuntra dem att använda sig av valideringsförfaranden. 7 Att göra tillgången till vägledning och rådgivning för livslångt lärande så enkel som möjligt (15) Medlemsstaterna bör vidareutveckla vägledning och rådgivning i två riktningar: för det första, yrkesvägledning av elever, hjälpa dem att hitta ett lämpligt yrke och/eller utbildningsväg, och för det andra, karriärråd till personer som redan har ett arbete eller söker nytt jobb. (16) Procedurer bör göra tillgänglighet så enkel som möjligt. Inledande tillgänglighet bör ske via en enda kontaktpunkt. Personlig rådgivning bör ges vid behov. (17) Den viktiga rolenl som lärare och utbildare bör stärkas och luckor i information bör elimineras. Karriärrådgivning bör erbjudas oavsett var kompetenta aktörer finns tillgängliga (i valideringscentra, hos utbildningsanordnare, hos arbetsförmedlingen, i lokalsamhällen etc.). 8 Dokumentera vikten av rörlighet i yrkesutbildning (18) "Rörlighet kvalificerar": medlemsstaterna bör i samarbete med arbetsmarknadens parter dokumentera betydelsen av rörligheten i termer av att utveckla både kompetens och personlighet hos den lärande. Särskild vikt bör läggas vid fördelarna med rörlighet i termer av att förbättra kvalifikationer ( kvalificerande rörlighet ). Rörlighet bör främjas som en investering i kompetens snarare än som tidskrävande. Utbildningsvägar som ger en obligatorisk period av lärande utomlands bör särskilt stödjas. (19) För att minska hindren för rörlighet för lärlingar samt av utbildade yrkesarbetare, bör personer som är ansvariga för yrkesutbildning såsom arbetsgivare, personalchefer, arbetsledare, utbildare och lärare uppmanas att lära sig mer om kvalificerade rörlighet. 9 Främja och stödja nätverk för att stärka samarbetet inom yrkesutbildning (20) Medlemsstaterna bör främja och stödja nätverk mellan olika organisationer och institutioner som tillhandahåller, använder och reglerar utbildning. Sådana nätverk kan öka möjligheterna för organisationer och individer samt öka effektiviteten, förhindra förluster på grund av bristande samordning och maximera inverkan. Om det är nödvändigt och möjligt bör nätverken vara övergripande, över flera yrken, sektorer och nivåer av utbildning.
Universitets- och högskolerådet
Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet
Läs merPå väg mot en kvalifikation
På väg mot en kvalifikation SeQF-konferens 11 november 2015 På väg mot en kvalifikation Cristina Pontis, undervisningsråd, Skolverket Mot en yrkesexamen? Person A: Yrkesprogram på gymnasieskolan Person
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merFörslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar.
Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapporteringar 2012 1 (8) Datum: 2012-06-16 Diarienr: 2012/1165 Återrapportering av regeringsuppdrag
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0298/2017 15.5.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0218/2017 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen om den
Läs merGemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning.
Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning. Bengt Landfeldt Internationella programkontoret Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Köpenhamnsprocessen - fördjupat
Läs merAnna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering
Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska
Läs merLärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm
Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets
Läs merFortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU
Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning
Läs merGemensamma europeiska verktyg
Gemensamma europeiska verktyg Stockholm Skrivarstuga Erasmus+ 2014-02-17 Bengt Landfeldt Nationellt Europass center ECVET expert team De gemensamma europeiska verktygen PRIORITIES Erasmus+ Promoting stronger
Läs merRedovisning av uppdrag om stöd i tillämpningen av ECVET inom yrkesutbildningen
1 Dnr:89-2011:559 Redovisning av uppdrag om stöd i tillämpningen av ECVET inom yrkesutbildningen I regleringsbrev för budgetåret 2011 har fått i uppdrag att i samarbete med Myndigheten för yrkeshögskolan
Läs merValidering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens
Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens 2017-02-23 Aleksandra Sjöstrand Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Varför validering? Jag kontaktade universitetet så fort
Läs merValidering för kompetensförsörjning
Validering för kompetensförsörjning Pär Sellberg, Nationell samordnare validering Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering - utifrån
Läs merAtt synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan
Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens
Läs merValidering synliggör det informella lärandet
Validering synliggör det informella lärandet Hur länkar man ihop validering med SeQF på ett relevant och effektivt sätt? SeQF-konferens 11 november 2015 Det informella lärandets karaktär Ett stort antal
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merUtvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige
Utvecklingen av EQF i Europa och implementeringen i Sverige Stockholm City Conference Center, Stockholm 24 oktober 2012 Carina Lindén, Upplägg Fördjupat samarbete inom yrkesutbildningen i EU och konkreta
Läs merValidering vid VO-C Gävleborg
VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering
Läs merUppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)
Utdrag Protokoll 96 2014-04-08 U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell,
Läs merErasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)
MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad
Läs merEn dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?
En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens
Läs merValidering för kompetensförsörjning
Validering för kompetensförsörjning Linda Wiklund Omvärldsanalytiker Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan
Läs mer(Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER RÅDET
22.12.2012 Europeiska unionens officiella tidning C 398/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER RÅDET RÅDETS REKOMMENDATION av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt
Läs merValidering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?
Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen? Högbodagarna 25 oktober 2018 Marianne Andrén Kompetensstrateg, Region Gävleborg Avd. Arbetsmarknad och kompetens Definition
Läs merOffentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en
Läs merAtt synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan
Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Det livslånga lärandet i Sverige Utbildning/lärande utanför det offentliga utbildningssystemet Nya nationella och internationella
Läs merNQF Icke formellt lärande två exempel från byggindustrin. Exempel 1 Yrkesutbildning till byggnadsarbetare
NQF Icke formellt lärande två exempel från byggindustrin Exempel 1 Yrkesutbildning till byggnadsarbetare Utbildningen består generellt sett av en grundutbildning och en s.k. färdigutbildning. Grundutbildningen
Läs merValideringscentrum Gävleborg
Valideringscentrum Gävleborg Samordnar och stödjer utvecklingen av ett hållbart, strukturerat och långsiktigt regionalt valideringsarbete Marianne Andrén Samordnare, sakkunnig Valideringscentrum Gävleborg
Läs merEtt europeiskt perspektiv på yrkesutbildning
Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning Konferens om yrkesutbildning för morgondagen Stockholm den 4 december 2013 Kristina Cunningham, EU-kommissionen, Bryssel Rättslig grund för EU:s verksamhet
Läs merFörslag. relevanta. bra grund. krävs för. bakom de.
1( (5) Remissvar 2011-02-28 Högskoleverket hsv@hsv.se Förslag till föreskrifter om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen Remiss
Läs merYrkesutbildning i framtiden. Svensk yrkesutbildning i en globaliserad värld
Yrkesutbildning i framtiden Svensk yrkesutbildning i en globaliserad värld Yrkesutbildning i framtiden Från yrkesförberedande utbildning till yrkesutbildning Statushöjning ( det räcker inte med att vara
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)
25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),
Läs mer(Text av betydelse för EES) (2009/C 155/02) (6) Syftet med denna rekommendation är att inrätta ett europeiskt
8.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 155/11 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 juni 2009 om inrättande av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen
Läs merVALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens
VALIDERING Ett sätt att synliggöra kompetens VALIDERING BEVISAR KOMPETENS Validering är en process för strukturerad bedömning, värdering och dokumentation. Resultatet av valideringen bevisar yrkespersoners
Läs merEUROPASS. Yhdagen Stockholm 2 maj 2012 UllaKarin Sundqvist Nilsson Agneta Åkerblom. yhmyndigheten.se
EUROPASS Yhdagen Stockholm 2 maj 2012 UllaKarin Sundqvist Nilsson Agneta Åkerblom EUROPASS Bakgrund Europass Europass - tillägg till examensbevis för Yh-utbildning Föreskrift om underlag till tillägg Samarbete
Läs merAtt synliggöra kvalifikationer
Att synliggöra kvalifikationer Varför EQF? I Europa pågår just nu ett omfattande arbete för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och ta till vara på de kvalifikationer som en person förvärvat
Läs merErasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen
Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något
Läs merKommittédirektiv. Utredning om införandet av en yrkeshögskola. Dir. 2007:50. Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007
Kommittédirektiv Utredning om införandet av en yrkeshögskola Dir. 2007:50 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en analys av och lämna
Läs merValidering, överförbarhet, tillgodoräknande
Högskola yrkeshögskola Validering, överförbarhet, tillgodoräknande Elin Landell, kanslichef Kompetensförsörjning och livslångt lärande Brist på arbetskraft i många branscher 95 procent av jobben ställer
Läs merStrategi för näringslivssamverkan
Strategi för näringslivssamverkan Arbetsmarknadsnämnden stockholm.se November 2016 Dnr AMN 2016-0365-01.01 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund och syfte... 4 2 Övergripande mål... 5 3 Utgångspunkter... 5 3.1 Omvärldsbevakning...
Läs merModell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF
Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (10) Datum: 2011-09-01
Läs merSeQF Sveriges referensram för kvalifikationer
SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer Bakgrund Vad är yrkeskunnande Det livslånga lärandet Vad är referensramen MYH s uppdrag Ansökan om nivåplacering Beslut om den Svenska referensramen SeQF Åtta
Läs merSammanfattning. Inledning. Cedefop:s mål. Cedefop:s verksamhet 1999
Sammanfattning Inledning Lärande är nyckeln till Europas framtid. I ett samhälle och ett ekonomiskt system som i allt högre grad förutsätter ett effektivt informationsutnyttjande, är människors förmågor
Läs merINTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT
INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Läs merRamverk av åtgärder för livslång utveckling av kompetenser och kvalifikationer
Sid 1(6) Gemensam översätning av LO och Svenskt Näringsliv 2003-12-05 _ European Trade Union Confederation (ETUC) Union of Industrial and Employers Confederations of Europe (UNICE) European Centre of Enterprises
Läs merUtkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens
Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens Innehåll Inledning... 2 Valideringsprocessen... 2 Valideringsresultatet... 3 Bakgrund till stödmaterialet... 3
Läs merINTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
INTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Project No. 505710-CZ-2009-KA4-KA4MP Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation (som är ett meddelande)
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden
Läs merBryggekommunikén om ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning för perioden 2011 2020
Bryggekommunikén om ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning för perioden 2011 2020 Kommuniké från EU-ländernas utbildningsministrar, de europeiska arbetsmarknadsparterna och Europeiska
Läs mer(Text av betydelse för EES) (2014/287/EU)
17.5.2014 L 147/79 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta
Läs merValidering av yrkeskompetens
Validering av yrkeskompetens en nyckel till integration Anders Ferbe, ordförande Valideringsdelegationen SNS 13 december 2018 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Ett verktyg för kompetensförsörjning och
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen (U 2015:10) Dir. 2018:101
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen 2015 2019 (U 2015:10) Dir. 2018:101 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Ett utvidgat uppdrag Regeringen beslutade den 19 november
Läs merSOU 2017:18 En nationell strategi för validering
SOU 2017:18 En nationell strategi för validering Vad är validering? Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens
Läs mer10667/16 SON/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.
Läs merVarför är Badges användbara?
Guide för lärare Vad är en Open Badge? En badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvalitéer. Det gör det möjligt att
Läs merValidering av realkompetens vid (finländska) högskolor
Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,
Läs merTEMA Individ & Kompetenser
TEMA Individ & Kompetenser Alla besitter kompetenser och kan utveckla dessa samt tillägna sig nya. Men hur medvetna individer är om sina kompetenser varierar starkt och så även individernas medvetenhet
Läs merÖvergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer
Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV
1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning. från utskottet för kultur och utbildning. till utskottet för sysselsättning och sociala frågor
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0069(COD) 7.10.2008 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över förslaget
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION
29.11.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 314/41 REKOMMENDATIONER KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 22 november 2011 om erkännande av utbildningsanstalter och examinatorer för lokförare i enlighet
Läs merValideringsarbetet på nationell nivå
Valideringsarbetet på nationell nivå Elin Landell, kanslichef Valideringsdelegationen Nationell valideringskonferens Gävle 13 november 2018 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Validering ett verktyg för
Läs merModell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer - NQF.
YH2000, v1.0, 2010-10-18 1 (6) Dnr: YH2011/498 FÖRSLAG från Myndigheten för yrkeshögskolans Arbetsgrupp koppla kvalifikationer till NQF Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet
Läs merÅsa Ekberg & Christer Bergqvist
Åsa Ekberg & Christer Bergqvist European Qualifications Framework EQF EQF är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem. Fungerar som ett mobilitets- och översättningsverktyg
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merL 314/36 Europeiska unionens officiella tidning
L 314/36 Europeiska unionens officiella tidning 29.11.2011 KOMMISSIONENS BESLUT av den 22 november 2011 om kriterier för erkännande av utbildningsanstalter som deltar i utbildning av lokförare, om kriterier
Läs merReell kompetens Vad är reell kompetens samt UHR:s uppdrag
Reell kompetens Vad är reell kompetens samt UHR:s uppdrag 2017-09-19 Sofia Elfstrand Film om UHR:s uppdrag https://www.youtube.com/watch?v=dxn3fzqky5w&feature=yo utu.be Ordlista Validering En process som
Läs merMEDELSTORA FÖRETAGS SVÅRIGHETER I SAMBAND MED HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER. 31 maj 2011
ÅTGÄRDER FÖR ATT KOMMA TILL RÄTTA MED SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGS SVÅRIGHETER I SAMBAND MED HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER ARBETSGRUPPEN FÖR HANDELSFRÅGOR 31 maj 2011 Förord I juni 2010 diskuterade arbetsgruppen
Läs merIntervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?
Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor
Läs merNationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
1(6) Svarsdatum German Bender 2014-10-17 08-782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET 103 33 STOCKHOLM Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande U 2014/4373/GV Dnr 14-0061
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merHur EU stödjer interna0onellt utbyte inom yrkesutbildningar
Hur EU stödjer interna0onellt utbyte inom yrkesutbildningar Bengt Landfeldt Avdelningen för interna=onellt samarbete Verktyg för ökad mobilitet och livslångt lärande Verktyg för interna0onella samarbeten
Läs merMyndighetens syn på. Lärande i arbete
Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.6.2010 KOM(2010) 296 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning
Läs merNordiskt nätverk för vuxnas lärande
Nordiskt nätverk för vuxnas lärande NVL är ett nordiskt nätverk för vuxnas lärande som VIA University College administrerar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR), som också finansierar verksamheten.
Läs merVidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05).
DIK är fackförbundet för dem med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK organiserar runt 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, studenter samt egenföretagare. DIK har länge
Läs merValidering Vad, varför och hur
Validering Vad, varför och hur Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolan Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur
Läs merYrkesutbildning i Sverige;
Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor
Läs merHjälp att rekrytera i EU
Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig
Läs merför vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE
för vuxen utbildning GUIDE FÖR UTBILDARE VAD ÄR EN OPEN BADGE? En Badge är en digital bild som ger verifierbar information om prestationer, färdigheter, kompetenser eller en enskild persons kvaliteter.
Läs merEUROPAPARLAMENTET ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument. 18 januari /0106(COD) PE2
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Konsoliderat lagstiftningsdokument 18 januari 2000 1998/0106(COD) PE2 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 18 januari 2000 inför antagandet
Läs merValidering med mervärde (Ds 2016:24)
1(5) Beredningsdatum 2016-10-24 Utbildningsdepartementet Kristina Lovén Seldén Postnr Ort 070-406 56 66 Land kristina.lovenselden@tco.se Validering med mervärde (Ds 2016:24) TCO har från Utbildningsdepartementet
Läs merUtbildningsvägar till Fastighetsbranschen
Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 15.7.2014 B8-0051/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om ungdomssysselsättning
Läs merKriterier för godkännande av läroanstalter och examinatorer och om kriterier för anordnande av prov inom järnvägstrafiken
1 (5) Utfärdad: 15.5.2018 Träder i kraft: 1.7.2018 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om transportservice (320/2017) II avd. 8 kap. 1 3 mom., 2 5 mom., 3 4 mom. och 6 3 mom. Genomförd EU-lagstiftning:
Läs merStudie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Läs merOffentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en
Läs merEUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET
EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE
Läs merFjóla María Lárusdóttir
Den isländska modellen för studieoch yrkesvägledning - med kortutbildade i fokus Færeyjar, Maí 2012 Fjóla María Lárusdóttir Arbetslivets Utbildningscenter 1 Island i dag 319,575 invånare 1/3 har inte avslutad
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans förslag till Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens
1 (28) Datum: 2012-04-05 Diarienummer: YH 2012/428 Myndigheten för yrkeshögskolans förslag till Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (28)
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 20.3.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0633/2006, ingiven av Christiane Becker (tysk medborgare), om hennes krav på att
Läs merRamverk av åtgärder för ungas sysselsättning
Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar
Läs merKompetensförsörjning och matchning
Kompetensförsörjning och matchning Arbetslivet behov, utbildningens innehåll och individens kompetens. Hur kan de europeiska verktygen vara ett stöd för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsystemet?
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska
Läs merUpphandlingsunderlag facilitator till projektet Kompetenslyft för handeln
Upphandlingsunderlag facilitator till projektet Kompetenslyft för handeln Innehåll 1. Inledning... 2 2. Information om Handelsrådet... 2 3. Information om projektet Kompetenslyft för handeln... 2 4. Information
Läs mer1.0 Kortfattade landsrapporter
1.0 Kortfattade landsrapporter Detta avsnitt består av 27 kortfattade landsrapporter som presenterar de huvudsakliga lärlingsutbildningarna och praktikprogrammen i varje medlemsstat. Rapporterna ger en
Läs merEAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning
SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15
Läs mer