Norrköping och Linköping den klimatambitiösa regionen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrköping och Linköping den klimatambitiösa regionen."

Transkript

1 Norrköping och Linköping den klimatambitiösa regionen. Norrköpings kommuns klimatinvesteringsprogram

2 KLIMATAMBITIÖSA NORRKÖPING KLIMATINVESTERINGSPROGRAM FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Bilaga A

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Norrköping - Linköping utvecklar den fjärde storstadsregionen Den klimatambitiösa regionen Demokrati förutsättning för hållbar utveckling Programmets styrkor och särskilda kvaliteter Norrköpings förhållanden Naturförhållanden Befolkning Bebyggelse Kollektivtrafik Pendling Lokala näringslivet en del i den regionala utvecklingen Norrköping ett transportcentrum Miljöteknik - en sektor i framkant i fjärde storstadsregionen Norrköpings klimatstrategi Bakgrund Energibalans Växthusgasutsläpp i Norrköpings kommun Energianvändning och produktion Analys av förutsättningar för minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser Aktivt klimatarbete i Norrköping Drivkrafter för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser i kommunen Uppföljning av klimatstrategin Norrköpings kommuns klimatinvesteringsprogram Ansökningsprocess samverkan, samråd och förankring Samverkan med näringsliv, organisationer och andra aktörer Samråd med länsstyrelse och andra myndigheter Kvinnors och mäns delaktighet Hur allmänheten engageras i programmet Spridning av resultat och erfarenheter Kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering Åtgärder för minskad klimatpåverkan Sammanfattning av åtgärderna Förnybara bränslen och hållbara transporter Energiomställning Energieffektivisering och energismart boende Åtgärdspaket: Folkbildningsåtgärder Referensscenario Konkurrenspåverkan Program bilagor Bilaga A Program Klimatambitiösa Norrköping Bilaga B Karta över Norrköping Bilaga C Norrköpingspaketet & Norrköpings paketet i nationell och lokal miljöperspektiv Bilaga D Norrköpings industriella ekosystem Bilaga E Miljöredovisning 2006 Bilaga F Miljöprogrammet Leva i Norrköping Bilaga G Ett uthålligt Norrköping hur går vi vidare Bilaga H Cykelplan för Norrköpings tätort 2005 Bilaga I Spiraprojektet Bilaga J Informationsmaterial om Nätverket för hållbara transporter Bilaga K Nyhetsbrev Agenda 21 2

4 Sammanfattning Norrköping och Linköping är två dynamiska kommuner som samverkar alltmer. Syftet är att öka tillväxten i regionen och de båda kommunerna utgör motorerna i hela regionens utveckling. Ett av områdena där samverkan har tagit ett konkret uttryck är det klimatstrategiska området. En workshop augusti 2007 där tjugo kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare från de båda kommunerna möttes resulterade i att ett förslag till gemensam klimatvision tagits fram. Norrköping och Linköping den klimatambitiösa regionen. Tillsammans hejdar vi den globala och lokala klimatpåverkan. Norrköping och Linköping har också samverkat kring de KLIMP-ansökningar som nu skickas in till Naturvårdsverket. Kommunerna har arbetat särskilt för att hitta åtgärder som skulle kunna genomföras i de båda kommunerna. De båda kommunernas folkbildnings- och informationsprojekt är i delar en fortsättning och utveckling av pågående folkbildningsåtgärder som nu fogas samman genom samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande. Näringslivet i Norrköping är brett med fokus på handel och kommunikation, men har också stora industrier som exempelvis ett flertal pappersbruk. Många av företagen i Norrköping är energiintensiva eller transportintensiva. Det kan också tydligt utläsas av SCB:s energibalanser. På senare år har många företag inom miljöteknikbranschen etablerats och inriktningen är främst på återvinning och förnybara bränslen. Fokus på åtgärderna i Norrköpings KLIMP ligger därför på energieffektivitet och omställning till förnybara bränslen, både inom transport-, industri- och bostadssektorn. Arbetet med programmet har involverat många aktörer och bland annat inneburit en aktiv medverkan från näringslivet. Många av åtgärderna kommer att stärka den industriella symbios som vuxit fram i Norrköping, där företag har utvecklat ett system som till största delen bygger på förnybar energi och ett kretslopp av restprodukter. Programmets särskilda styrkor och kvaliteter är den tydliga kopplingen mellan de stora utsläppskällorna i kommunen, kommunernas gemensamma klimatvisionsarbete, klimatstrategin och de redan planerade åtgärderna för minskade utsläpp av växthusgaser. Vi har strävat efter ett helhetstänkande och långsiktigt hållbara åtgärder. Norrköpings KLIMP-ansökan omfattar 15 olika åtgärder. De har delats upp på tre åtgärdsområden Förnybara bränslen och hållbara transporter, Energiomställning samt Energieffektivisering och energismart boende samt en folkbildningsåtgärd. Åtgärderna inom programområdet Förnybara bränslen och hållbara transporter är inriktade på produktion av biogas och biodiesel samt åtgärder som underlättar för pendlare. I de åtgärder som ska genomföras inom området Energiomställning ingår utbyggnad av fjärrvärme, sammankoppling av industriell spillvärme med fjärrvärmenät och turbiner för att göra grön el av ånga. Området Energieffektivisering och energismart boende omfattar åtgärderna minskad elförbrukning på en av pannorna och effektivisering av belysningen vid kraftvärmeverket på Händelö; energianalyser och energieffektivisering med inriktning på små och medelstora företag i Norrköping och slutligen ett projekt med flera delåtgärder för att använda energi effektivare i delar av fastighetsbeståndet hos Hyresbostäder i Norrköping AB. Programmets folkbildningsprojekt består av två delar, dels en fortsättning av det pågående folkbildningsprojektet i nuvarande KLIMP Nätverket för hållbara transporter, som är en Mobility Management åtgärd och ett nytt projekt med inriktning på att få boende i hyreslägenheter att byta till energioch resurshushållande vanor. 3

5 Tabell 1 Sammanfattande tabell över programmets åtgärder Åtgärd 1. Ökad substrat- och brunnskapacitet på Svensk Biogas AB Total investering (kr) Miljörelaterad investering (kr) Sökt bidrag (kr) Reduktion av koldioxidekvivalenter (ton) Förnybara bränslen och hållbara transporter ,03 Minskad elanvändning (kwh) 2. Biogas på Bråborg ,14 3. Biogas på Geson ,01 lantbruk 4. Kraftvärme och biodiesel ,91 från raps och svingödsel 5. Produktionsanläggning för biodiesel 6. Åtgärder för att ,56 underlätta för pendlare Energiomställning 7. Energikombinat ,18 Braviken/Händelö 8. Fjärrvärme av spillvärme , i Kimstad 9. Fjärrvärmeutbyggnad till , Lindö 10. Ångturbin Agroetanol Energieffektivisering och energismart boende 11. Minskad elförbrukning panna Effektivare belysning Energianalyser och energieffektivare företag i Norrköping-Linköping 14. Energieffektivisering i Norrköpings hyresfastigheter Folkbildningsåtgärd 15, del 1. Nätverket för hållbara transporter fortsatt verksamhet 15, del Energiinformationsprojekt, klimatsmart boende Totalt

6 1 Norrköping - Linköping utvecklar den fjärde storstadsregionen Norrköping och Linköping är två dynamiska kommuner som samverkar under mottot Komplementaritet, tillgänglighet, inkludering och täthet. De båda kommunerna utgör motorerna i hela regionens utveckling och nu stärker vi samverkan. Syftet är att öka tillväxten i regionen, med fler arbetstillfällen, fler invånare och en ökad mångfald inom kultur, natur och sysselsättning. En sådan utveckling gynnar hela Östergötland. Den stora fördelen för Linköping respektive Norrköping är just att den andra kommunen finns inom endast fyra mil. Det finns nationella förväntningar på Norrköping och Linköping. Bland flera städer har Nutek bedömt att Norrköping och Linköping har störst tillväxtpotential vid sidan av de tre traditionella storstadsområdena. Nutek bidrar därför med fyra miljoner under tre år för att utveckla och inte minst följa och lära av den pågående processen. En ökad sammanflätning mellan de båda städerna - där människorna i stor utsträckning nyttjar grannstadens arbetsmarknad, utbildningsmöjligheter, kulturutbud och rekreationsmöjligheter skapar en uppåtgående spiral med ytterligare arbetstillfällen, bättre utbildningsmöjligheter, ökat underlag för kollektivtrafiken och ökad mångfald inom kultur och handel. En viktig utgångspunkt för kommunernas samarbete är att inte bygga två likadana städer utan städer som kompletterar varandra. Kompanjonskapet mellan Norrköping och Linköping tar sig flera konkreta uttryck. Avsikten är att bildandet av ett gemensamt kommunalförbund ska prövas under Kommunstyrelsen i Norrköping och Linköping har haft två gemensamma sammanträden under Samtliga kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare har träffats för att diskutera och ta fram underlag till gemensam en klimatvision. Gemensam barnomsorg är en realitet. Det innebär att föräldrar kan få tillgång till den andra kommunens barnomsorg på samma villkor som invånarna som bor där. Det pågår arbete med att ta fram en gemensam översiktsplan för de båda kommunerna. Ett miljöteknikcentrum utvecklas i samverkan mellan de båda städerna, Linköpings universitet och det regionala näringslivet. Utredningar har påbörjats för att utröna möjligheterna för gemensam löneadministration, räddningstjänst, upphandling och GIS-verksamhet. De båda marknadsbolagen utreder sammanslagning. Ett av de absolut viktigaste aktivitetsområdena är att integrera kollektivtrafiksystemen. Det pågår ett intensivt arbete med att minska restiden mellan städerna. Visionen är 15-15, att kollektivtrafikresenärerna ska kunna åka mellan stadskärnorna på 15 minuter var 15:e minut. För att vi ska klara det krävs vår regions Öresundsbro Ostlänken! 1.1 Den klimatambitiösa regionen Klimatförändringar är ett globalt problem som kräver samarbete och samverkan på alla nivåer; globalt, regionalt och lokalt och det finns många fördelar med att hitta gemensamma arbetssätt och ståndpunkter. Kommunledningskontoren i Norrköping och Linköping gavs i början av året i uppdrag att påbörja arbetet med att länka samman det klimatstrategiska arbetet, delvis som ett resultat av det pågående gemensamma arbetet med att skapa ett regionalt miljötekniskt centrum. Tidigt i processen framkom behov av ett gemensamt styrdokument med avseende på det klimatstrategiska arbetet. Vid en workshop i augusti 2007 möttes tjugo kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare från de båda kommunerna för samtal om klimatfrågan och regionens styrkor och möjligheter att arbeta för att hejda klimatförändringarna. Resultatet av workshopen är att ett förslag till en gemensam klimatvision tagits fram. Visionen presenterades vid det gemensamma kommunstyrelsesammanträdet den 16 oktober. De båda kommunstyrelserna ställde sig positiva till förslaget och gav tjänstemännen i uppdrag att återkomma till respektive styrelse med beslutshandling under hösten. 5

7 Förslag till klimatvision för Norrköping och Linköping Norrköping och Linköping den klimatambitiösa regionen. Tillsammans hejdar vi den globala och lokala klimatpåverkan genom att all kommunal planering sker klimatmedvetet, med fokus på att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till framtida klimatförändringar alltid välja förnybara energikällor inom transport- och energisystemen vid all upphandling ställa klimat- och miljökrav öka klimatengagemanget och kommunicera klimatfrågan med medarbetare, förtroendevalda, boende och verksamma i kommunen stödja affärsdriven miljöteknikutveckling Redan under senare delen av 2006 planerade Norrköpings respektive Linköpings kommun att söka medel för att genomföra klimatinvesteringsprogram som påbörjas under Tidigt i ansökningsprocessen formulerades målsättningen att göra en gemensam ansökan. Dessvärre nådde vi inte ända fram på grund av att bildandet av en juridisk person försenades och därmed omintetgjordes planerna på en gemensam KLIMP-ansökan. Bildandet av ett gemensamt kommunalförbund ska prövas under första halvåret Det betydde emellertid inte att samarbetet runt ansökningsprocessen avstannade. Kommunerna har arbetat särskilt för att hitta åtgärder som skulle kunna genomföras i de båda kommunerna. Många åtgärdsidéer har bearbetats och några tagits med i respektive ansökan. De båda kommunernas folkbildnings- och informationsprojekt är i delar en fortsättning och utveckling av pågående folkbildningsåtgärder inom respektive klimatinvesteringsprogram. Den stora skillnaden är att nu fogar vi i största möjliga omfattning ihop dessa båda åtgärder genom samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande. 1.2 Demokrati förutsättning för hållbar utveckling Den demokratiska beslutsprocessen och arbetet med att öka kommuninvånarnas möjligheter till engagemang och delaktighet är en grundförutsättning för arbetet med en hållbar utveckling och kring detta finns en stor politisk enighet i Norrköpings kommun. För att underlätta kommuninvånarnas kontakter med politiker och tjänstemän, ge möjlighet till dialog, information och kommunikation finns ett brett utbud av möjligheter och ett ständigt förbättringsarbete pågår. Kommunfullmäktige har inrättat fem beredningar, dels en demokratiberedning, dels fyra geografiska beredningar kopplade till kommunens ytterområden. Demokratiberedningens uppgift är att, i samverkan med kommunfullmäktiges presidium, utveckla arbetssätt inom fullmäktige, utveckla arbetssätt mellan fullmäktige och nämnder samt vara remissinstans för demokratifrågor. En viktig uppgift för demokratiberedningen är att arbeta för ett ökat valdeltagande. De fyra geografiska beredningarnas uppdrag är att tillsammans med medborgarna arbeta fram lokala utvecklingsplaner som behandlar infrastruktur, näringsliv, boende, turism, friluftsliv, miljö och folkhälsa. Samrådsmöten har av tradition mest använts i samband med detaljplanefrågor, men börjar nu användas i allt högre grad som dialogforum för olika frågor. Ett väl utvecklat arbetssätt för att kommunicera med och informera medborgarna är förmodligen den viktigaste demokratiska frågan för att få förutsättningar för dialog kring, förståelse för och genomförande av ett klimatinvesteringsprogram. Norrköpings kommun ser detta som en viktig och prioriterad fråga. 1.3 Programmets styrkor och särskilda kvaliteter Ett ambitiöst och aktivt miljö- och klimatarbete har pågått under en lång tid i Norrköping. Tidigare arbete med LIP (1998, 2001) och KLIMP (2004) har skapat engagemang för klimatfrågan och inneburit värdefulla erfarenheter inför denna ansökan. De särskilda styrkor och kvaliteter med detta program vi vill lyfta fram är den tydliga kopplingen mellan de stora utsläppskällorna i kommunen, den föreslagna gemensamma klimatvision, klimatstrategin och de redan planerade åtgärderna för minskade utsläpp av växthusgaser. Tack vare den samverkan som har skett med politiker och tjänstemän inom kommunen och från Linköpings kommun har vi en bred förankring av syftet och genomförandet med programmet. 6

8 I framtagandet av programmet har vi strävat efter ett helhetstänkande och långsiktigt hållbara åtgärder. Arbetet med programmet har involverat många aktörer och bland annat inneburit en aktiv medverkan från näringslivet. Många av åtgärderna kommer att stärka den industriella symbios som vuxit fram i Norrköping där företag har utvecklat ett system som till största delen bygger på förnybar energi och ett kretslopp av restprodukter. De planerade åtgärderna innebär långsiktiga minskningar av växthusgasutsläpp genom energiomställning, energieffektiviseringar, minskade transporter samt ändrade beteenden. Ett flertal åtgärder i programmet stimulerar nytänkande och strukturförändringar. Goda exempel är bland annat åtgärderna som handlar om gårdsnära gasproduktion och att återvinna fett till biodiesel. Flera åtgärder i programmet görs i samverkan med Linköping, det stärker arbetet i en klimatambitiös region och ger dessutom möjlighet att nå fler människor och företag. Hushållningssällskapet satsar på gårdsnära biogas på gårdar både i Norrköpings och i Linköpings kommun. Kommunernas energirådgivare samarbetar i projektet Energianalys och energieffektivare företag i Norrköping-Linköping, och projekt inom kommunernas folkbildningsåtgärder kommer att koordineras. Arbetspendlingen och nöjesutbytet mellan städerna är betydande och en samverkan kring folkbildningen stärker programmen och effekterna av insatserna då många människor nås av samma budskap i båda städerna. Tidigare erfarenhet av KLIMP och LIP År 1998 fick Norrköpings kommun sitt första lokala investeringsprogram (LIP) beviljat. Det var ett stort program med åtgärder som skulle bidra till ekologisk omställning av miljonprogrammet Ringdansen. Arbetet skedde i samarbete med det kommunala bolaget Hyresbostäder i Norrköping AB och det gav många erfarenheter som nu tillämpas på andra bostadsområden i kommunen. Energieffektivisering och kemikalieinventering är exempel på kunskaper som spridits till andra. Kommunens andra större LIP hette Avfall i kretslopp och genomfördes under åren Det programmet lade grunden för biogassatsningen i kommunen och har varit av stor betydelse för övergången till förnybara bränslen. Som en fortsättning på den satsningen och ett kraftsamlande kring klimatfrågan ansökte kommunen år 2004 om bidrag till klimatinvesteringsprogrammet Långsiktigt hållbart klimatarbete. Programmet beviljades ca 25 miljoner kr och pågår fortfarande. Det innehåller intressanta åtgärder som Sveriges första gröngasanläggning, närvärme baserat på spillvärme från ett pappersbruk och mobilitetsarbete i nätverksform. Arbetet med LIP och KLIMP har hjälpt till att skapa ett engagemang för miljöfrågorna i stort och klimatfrågan i synnerhet både hos våra politiker och tjänstemän. Det har också bidragit till att skapat goda relationer mellan företag och kommunen. 2 Norrköpings förhållanden 2.1 Naturförhållanden Norrköpings kommun (bilaga B) omfattar en total areal av 2019 km 2, varav knappt 1491 km 2 (74 procent) är land. 26 procent är vatten, både sötvatten och brackvatten. Roxen, Glan och Motala Ström är de mest betydelsefulla vattenområdena, men det finns närmare 300 sjöar, omkring 120 mil vattendrag och uppskattningsvis 500 dammar och småvatten i kommunen. Landskapet i kommunen består av flera olika landskapstyper: slätten, skogsbygden, mellanbygden och skärgården, se figur 1. Figur 1 Landskapet i Norrköpings kommun 7

9 Slätten domineras av åkrar och annan jordbruksmark. I mellanbygden, mellan Östgötaslätten och skärgården, är landskapet mer småbrutet med åkrar, betesmark och skog. Norr om Glan och Bråviken finns ett dramatiskt skogslandskap med barrskog, myrar och sjöar. Östersjökustens skärgård är unik, den omfattar tusentals öar, skär och grynnor. Till Norrköpings kommun räknas kusten från Lönö vid Bråvikens inlopp till Stegeborg vid inloppet av Slätbaken. I Norrköpings kommun finns många områden med höga naturvärden. För närvarande finns 25 naturreservat, varav 7 förvaltas av kommunen. Vi har 19 biotopskyddsområden, 8 djurskyddsområden i form av fågelskydd och 4 naturminnen. Södra Bråviken med strandområdena vid Djurön, Svensksundsviken och Ållonöfjärden finns upptagna på Ramsarlistan, och det finns 43 Natura 2000-områden i kommunen. 8,1 0,8 1,8 20,9 20,4 5,5 Hav Sjö Barrskog Lövskog Sumpskog Öppen våtmark Annan öppen mark Övrigt 0,4 42,1 Figur 2 Fördelning av mark inom kommunen (2001). Inom kommunen finns det ca 860 km 2 skogsmark, vilket utgör 57 procent av all mark. Den dominerande delen är barrskog. 2.2 Befolkning Norrköpings folkmängd ökar och vi har sedan år 2003 varje år kunnat konstatera att antalet Norrköpingsbor aldrig tidigare har varit så stort. Den 31 december 2006 fanns det invånare i Norrköping och tätheten var 84 invånare per km 2. Folkmängden ökar beroende på att det både föds fler personer än antalet som dör och att det flyttar in fler personer än antalet som flyttar ut, det vill säga att både födelsenettot och flyttnettot är positiva var födelsenettot 115 och flyttnettot 711 personer. Åldersfördelningen i Norrköping stämmer i stort sett överens med rikets. Den största skillnaden är att Norrköping har fler invånare i åldern år. Det visar att Norrköping är en ungdomsstad som lockar till sig unga vuxna. Till viss del beror denna utveckling på etableringen av Linköpings Universitet i Norrköping, men även andra unga vuxna vill bo i Norrköping. Figur 3 visar befolkningens fördelning, som i stort sett följer rikets. Den högre representationen av unga vuxna i åldern år syns tydligt. Figur 3 Befolkning efter åldersstruktur. 8

10 2.3 Bebyggelse Norrköping ska vara en bra plats att leva och verka i, nu och i framtiden. Norrköping erbjuder en mångfald attraktiva boendemiljöer cityboendet, de små tätorterna, landsbygd och skärgård. Dessa boendemiljöer ska tas tillvara och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Den 31 december 2005 fanns det lägenheter i Norrköpings kommun, i flerfamiljshus och i småhus. Det innebär att småhus står för en tredjedel av antalet boendeenheter i kommunen. Medelantalet invånare per boendeenhet år 2005 var 2,0 personer. 90 procent av invånarna är bosatta i tätorter med minst 200 invånare, till exempel Åby, Jursla, Krokek, Skärblacka och Östra Husby, samt i Norrköpings tätort där det bor personer. Totalt sett är bostadsmarknaden i Norrköpings kommun i balans. I staden finns en viss brist på bostadsrätter från tre rum och kök och större samt medelstora och stora småhus. En viktig strategi för planeringen av bostäder i Norrköping är att bygga staden inifrån och ut. Förtätningar i bebyggelsen minskar behovet av transporter och gör att investeringar i befintlig infrastruktur som vägar, vatten, avlopp och fjärrvärme tas tillvara bättre. 2.4 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Norrköpings kommun består av buss- och spårvagnstrafik. Spårvagnarna drivs med Grön el och från 2004 används 16 biogasdrivna bussar i tätortstrafiken. Totalt sett har tätortens kollektivtrafikresande minskat de senaste fyra åren. Däremot har resandet med landbygdstrafiken ökat senaste åren och orsakerna till detta bedöms vara dels att fler skolelever reser med kollektivtrafiken, dels högre bensinpris. Prisutvecklingen tros ha påverkat bilister att välja kollektivt resande vid längre sträckor. Utvecklingen av resor med kollektivtrafiken i Norrköpings tätort framgår av figur 11. Kvot 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Figur 4 Resor med kollektivtrafiken (antal påstigande passagerare per körd fordonskilometer inom tätorten). Källa: Norrköpings kommun År 2.5 Pendling För utvecklingen av Norrköpings kommun är utbyggnaden av järnvägen en viktig faktor. Utbyggnaden av Ostlänken medför att pendlingstiderna till bland annat Stockholm och Göteborg minskar betydligt och att nuvarande järnvägsspår frigörs för mer lokal pendlingstrafik. Orter som Kimstad, Krokek, Norsholm och Eksund kan bli viktiga utvecklingsområden när förbättrade möjligheter till tågpendling uppstår. Både pendlingen in till Norrköping och ut från kommunen har ökat, men utpendlingen har ökat betydligt kraftigare än inpendlingen. Det är fortfarande fler som pendlar in till Norrköping än ut, vilket kan uttryckas som att det finns fler arbetstillfällen i Norrköping än antalet Norrköpingsbor som arbetar här. Kartan visar arbetspendlingen mellan Norrköping och de större pendlingsorterna. Där kan man bland annat se att över personer arbetspendlar mellan Norrköping och Linköping, att det är fler som pendlar från Norrköping till Finspång än tvärtom och att många Söderköpingsbor arbetar i Norrköping. 9

11 Figur 5 Arbetspendling mellan Norrköping och större pendlingsorter Källa: SCB Pendlingen till och från Norrköping sker med flera olika transportmedel. Pendeltågstrafiken mellan Norrköping och Linköping sker under dagtid med 20 minuters mellanrum och den har etablerats som ett attraktivt transportmedel för pendlarna. 2.6 Lokala näringslivet en del i den regionala utvecklingen Norrköpings näringsliv idag I Norrköping finns cirka företag, många små och medelstora. I kommunens näringslivsprogram beskrivs målen för ett näringslivsarbete där hållbar tillväxt är ett viktigt perspektiv: Långsiktig hållbarhet är också en förutsättning för tillväxt. Det är viktigt att kommunen i sina beslut och sitt agerande tar ansvar för hållbar utveckling. Noggranna avvägningar ska göras när det uppstår målkonflikter. Norrköping är en handels- och kommunikationsstad. Omkring personer arbetar inom handels- och kommunikationssektorn i Norrköping, vilket är cirka 22 procent av samtliga sysselsatta (dagbefolkning). Det är framför allt det ypperliga geografiska läget, tillsammans med väl utbyggd infrastruktur och närhet till stora viktiga transportstråk, som bidragit till att Norrköping stärkt sin roll som nav för många av de större aktörerna inom logistik- och transportnäringen. Även pappers- och förpackningsindustrin är stark i Norrköping, med ett par av de största privata arbetsplatserna; Holmen Paper och Billerud Skärblacka. Generellt har det i Norrköping skett en tydlig förskjutning mot mer tjänsteproduktion och mer kunskapsintensiva företag. Elektronikindustrin förändras, idag är det mer forskning och utveckling än traditionell tillverkning som finns i Norrköping. 2.7 Norrköping ett transportcentrum Sett ur ett europeiskt perspektiv ligger Norrköping mitt i den Nordiska Triangeln, en transportkorridor som EU prioriterar och som binder samman Oslo-Köpenhamn-Stockholm-Helsingfors. Tidningen Intelligent logistik menar att Norrköping/Linköping är Sveriges andra bästa logistikläge (efter stor- Göteborg) tack vare den geografiska närheten till Sveriges logistiska mittpunkt. Här finns mycket god transportinfrastruktur, en hamn med växande Östersjöfart, kombiterminaler och närhet till tillväxtmarknaderna vid Östersjön. Det starka regionala samarbetet och logistikutbildningar på spetsnivå gör Norrköping/ Linköping intressant. 1 Norrköpingsregionen rankas också av tidningen Inköp & logistik som en av de mest intressanta i Sverige för logistikoch transportföretag. 2 I september 2007 presenterades en statlig utredning av landets hamn- och kombiterminalstruktur. I utredningen har tio hamnar, däribland Norrköpings hamn, bland landets drygt femtio hamnar identifierats som särskilt strategiskt betydelsefulla. Dessa hamnar ska ges prioritet, bland annat när det gäller statligt finansierad infrastruktur. För att stödja en fortsatt stark utveckling av ett långsiktigt hållbart nationellt transportsystem, planeras ett antal kompletterande investeringar i Norrköping. Genom dessa skapas förutsättningar för kraftigt minskade utsläpp av koldioxid 1 2 Inköp & logistik,

12 och bättre nyttjande av begränsade energiresurser genom ökad användning av järnvägs- och sjötransporter. Investeringarna orsakar även endast små ingrepp i den lokala naturmiljön och ger positiva effekter för miljön och människors hälsa samtidigt som de skapar fysiskt och miljömässigt utrymme för framtida tillväxt och ökade godsvolymer. Avsikten är också att de ska ge mycket stor ökning av kapacitet och effektivitet i förhållande till kostnaden. Norrköpingspaketet syftar till att samla de infrastruktursatsningar som medverkar till att vidareutveckla Norrköping som en intermodal nod och ett transportcentrum, se bilaga C. De centrala utvecklingsprojekten i Norrköpingspaketet är: Väganslutning till Norrköpings hamn Norrleden. Spåranslutning till Norrköpings hamn, triangelspår i Åby, kardonbana, kombiterminal på Händelö och eventuellt ny godsbangård. Upprustning av Rv 51 - Förbifart Svärtinge. Breddad inseglingsränna till Norrköpings hamn. De senaste åren har ett antal aktörer gjort stora satsningar inom logistik- och transportområdet i Norrköping. En av de största har genomförts av Stadium, som har investerat 200 miljoner kronor i en ny distributionscentral i Norrköping. Syftet är att styra koncernens totala varuflöde till en plats för senare vidarebefordran till butikerna i Norden, och alla transporter som utförs åt Stadium sker med miljöcertifierade transportörer. Kombinationen infrastruktur och miljötänkande är viktig för flera av företagen med miljöteknisk inriktning som etablerat och etablerar sig i Norrköping. 2.8 Miljöteknik - en sektor i framkant i fjärde storstadsregionen Miljötekniksektorn är en starkt växande näringslivssektor i Norrköping, Linköping och i hela regionen. I regionen finns många framgångsrika företag inom områdena förnybara fordonsbränslen, återvinning, energiproduktion med mera. Linköpings universitet har på uppdrag av Norrköpings respektive Linköpings kommun genomfört inventeringar av miljöteknikföretag i de båda kommunerna. Karläggningen visar att det redan idag finns stor bredd inom näringslivssektorn miljöteknik och att potentialen är mycket stor för att regionalt utveckla branschen. Norrköping utmärker sig genom att det finns många företag som arbetar med återvinning på olika sätt, både insamling, bearbetning och produktion av nya produkter av återvunnet material. Återvinningsbranschen är transportintensiv och Norrköping erbjuder många logistiska fördelar. I Sverige har vi generellt sett kommit långt när det gäller systemtänkande och i Norrköping har det utvecklats en unik så kallad industriell symbios. Framstående i denna symbios är produktionen av ett flertal förnybara bränslen vilket gör Norrköping till något av ett bränslecentrum. E.ONs kraftvärmeverk, som till största delen drivs av förnybara bränslen, är en central aktör i hela symbiosen. De står för energitillförseln till Lantmännen Agroetanols etanolfabrik, som gör etanol av spannmål, genom att leverera ånga till processen. Den biprodukt som uppstår i form av drank rötas till biogas i Svensk Biogas ABs anläggning som ligger i anslutning till etanolfabriken (KLIMP 2004). Rötresten blir KRAV-märkt biogödsel som kommer lantbruket tillgodo och kretsloppet är slutet. I närheten av dessa anläggningar etablerar sig nu också Biobränsle i Norrköping AB som kommer att producera biodiesel med mera av bland annat rapsfrön. Biprodukter från denna produktion skulle kunna tjäna som råvara i biogasframställning och som biobränsle. Ytterligare en viktig aktör i symbiosen är Econova AB som bland annat omhändertar och förädlar bi- och restprodukter från kommuner respektive skogsindustri. I anslutning till Holmen Paper (Bravikens pappersbruk) förädlar Econova AB fiberslam och returfiberslam till jordprodukter, de förser E.ON med biobränsle och omhändertar sedan deras aska. Ett schematisk och mer heltäckandebild av symbiosen i Norrköping finns i bilaga D. Annat som utmärker Norrköping är miljöteknikleverantörer som även är produktutvecklande. Ett framgångsrikt exempel är Ageratec som bland annat utvecklat anläggningar för småskalig biodieselframställning. I detta program kombineras detta med gårdsnära biogas på ett nytt sätt som tydligt visar hur ett lokalt kretslopp kan skapas. Många av åtgärderna i detta program förstärker symbiosen och minskar användandet av fossila bränslen inom densamma. Det gäller framförallt åtgärderna hos HolmenPaper AB, E.ON och Svensk Biogas AB. Flera av 11

13 åtgärderna är baserade på ett systemtänkande, till exempel åtgärderna hos Sveprol AB och de gårdsnära biogaslösningarna. Regionalt miljöteknikcentrum Under hösten 2007 startades arbetet med etablering av ett miljöteknikcentrum sedan Norrköpings och Linköpings kommunstyrelser beslutat att finansiera ett projekt i enlighet med genomförda förstudier, - att etablera ett regionalt centrum för miljöteknik med en övergripande målsättning, Att vända miljöproblem till affärsmöjligheter. Tanken är att projektet ska utgöra en plattform för permanent affärsdriven verksamhet. Målsättningen är att miljöteknikcentrumet ska utgöra motorn i hela Fjärde storstadsregionens miljöteknikutveckling samt att de miljö- och energisystemlösningar som är utmärkande för regionen skall nå en större nationell och internationell marknad. Fastställda målgrupper för utvecklingsarbetet är det lokala och regionala näringslivet, FoU-verksamhet, nationella och internationella samverkansparter. 3 Norrköpings klimatstrategi 3.1 Bakgrund Klimatförändringar till följd av förstärkt växthuseffekt är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför. De kommer att påverka förutsättningarna för liv på jorden för människor, djur och växter samt ge upphov till stora sociala och ekonomiska konsekvenser. I Norrköpings kommun betraktas klimatförändringarna som ett samhällsbyggnadsproblem snarare än ett miljöproblem och många aktörer är involverade i arbetet med att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Det är viktigt att ha ett långsiktigt och förebyggande arbetssätt som bygger på ett helhetstänkande. I kommunens klimatstrategi redogör vi först för utsläppskällor och problemområden med koppling till klimatproblematiken. Därefter visar vi hur vi arbetar med mål och åtgärder i det dagliga och långsiktiga arbetet. Energibalansen och andra nyckeltal med koppling till klimatproblematiken visar att i Norrköping är industrisektorn den största energianvändaren, därefter kommer transportsektorn och hushållen. Det är dock transportsektorn som står för de största koldioxidutsläppen. 3.2 Energibalans 2004 Energibalansen, figur 6, visar total tillförsel och energianvändning för Norrköpings kommun. Den synliggör tendenser och förändringar inom energiområdet. En del av energibalansen presenterar energianvändningen uppdelad på olika samhällssektorer industri och bygg, jordbruk, offentlig verksamhet, transporter samt hushållssektorn. Den totala energitillförseln 2004 uppgick till GWh och dominerades av biobränslen och el. Den totala slutliga användningen uppgick till 9718 GWh där industri- och byggsektorn är de största användarna. Figur 6 Energibalans i form av tillförd energi, omvandling samt slutlig användning uppdelad på samhällssektorer för Norrköpings kommun, Källa: SCB 12

14 3.3 Växthusgasutsläpp i Norrköpings kommun Koldioxid I figur 7 redovisas utsläpp av koldioxid per invånare i Norrköping för åren , uppdelat på samhällssektorer. Diagrammet, som baseras på SCB:s energibalanser, visar tydligt att de samhällssektorer som ökat sina utsläpp är energiproduktion och transporter. Vissa förändringar verkar orealistiska, speciellt avseende energiproduktionssektorn, vilket kan tyda på att modifieringar har skett i beräkningsmodellen hos SCB. Presenterade koldioxidresultat bör därför betraktas med viss försiktighet i väntan på att nya energibalanser presenteras i december kg/inv År Energi Hushåll Industri Service Transporter Figur 7 Koldioxidutsläpp per invånare, (CO 2 kg/inv) uppdelad på samhällssektor Källa: SCB, uttaget I Norrköping är ett flertal energiintensiva industrier lokaliserade. De anläggningar som orsakar störst utsläpp av koldioxid i kommunen är Bravikens Pappersbruk (Holmen Paper AB), Billerud Skärblacka AB, Lantmännen Agroetanol AB, Graphic Packaging International Inc. och E.ON Händelöverket. Under 2006 stod dessa anläggningar tillsammans för ton utsläpp av fossil koldioxid, vilket är en minskning med 6.3 procent jämfört med Samtliga dessa anläggningar har länsstyrelsen i Östergötland som tillsynsmyndighet. Programmets åtgärder på Holmen (åtgärd 7) och Sveprol (åtgärd 5) ger särskilt stora minskningar av koldioxidutsläpp. Metan Utsläppen av metangas i kommunen kommer främst från i industrier (Billerud Skärblacka AB, Bravikens Pappersbruk och Graphic Packaging International Inc.), men även från deponier och reningsverk. Djurbesättningar, stallgödsel och jordbruksmark är ytterligare källor till metangas men kunskapen kring mängden från dessa utsläppskällor är liten. KLIMP-ansökans åtgärder med biogasproduktion med mera på gårdsnivå (åtgärd 2, 3 och 4) har stor effekt för att minska utsläppen av främst metan. Dikväveoxid (lustgas) De största anläggningarna som orsakar utsläpp av dikväveoxid i kommunen är Billerud Skärblacka AB, Graphic Packaging International Inc. och E.ON Händelöverket års miljörapporter visar att dessa industriers verksamheter medförde 57 ton dikväveoxidutsläpp. För mindre anläggningar finns inget register. Total jordbruksareal i kommunen uppgick till ca 360 km 2 (2003). Ur växthusgassynpunkt är emissioner av dikväveoxid (N 2 O) från gödslad jordbruksmark relevanta men finns inte framtagna. Programmets åtgärder på gårdsnivå har stor effekt även på utsläppen av lustgas. Växthusgaser från deponi Häradsudden Norrköpings enda aktiva deponi är Häradsudden. Under 2006 samlades upp m 3 deponigas, främst metan, koldioxid och kvävgas, från anläggningen. Häradsuddens ägare Econova AB har under 2007 investerat i en ny deponigasanläggning på Häradsuddens avfallsanläggning. Avsikten med den nya deponigasanläggningen är att nyttiggöra energin i gasen. Utvinningsbar gasmängd bedöms idag uppgå till cirka 1,5-2 miljoner normalkubikmeter per år vilket motsvarar en bränsleeffekt på cirka 1 MW och en årlig energimängd på cirka 7,5-10 miljoner kwh. Under den inledande perioden då gasen facklas av undersöks dess kvalitet samt mängd för att dimensionering och val av utrustning för nyttiggörande av energin skall bli rätt. Målet är att producera el och/eller värme för att Häradsuddens avfallsanläggning så småningom skall bli självförsörjande på energi. 13

15 Reningsverk Reningsverkens produktion av biogas inkluderas inte i de kommunala energibalanserna. Kommunens största reningsverk, Slottshagen, är dimensionerat för Personekvivalenter (pe) och till den transporteras även slam från mindre reningsverk i kommunen samt slam från enskilda fastigheters slamavskiljare för att rötas. Mätdata från Slottshagens slamrötning beskriver därför hela den övergripande metangasproduktionen från reningsverken inom kommunen. Den totala gasproduktionen uppgick 2006 till m 3. Den nyttiggjorda mängden uppgick till m 3. Den nyttiggjorda mängden används som bränsle till kollektivtrafikbussar. En liten del av gasen hanteras genom förbränning i fackla. 3.4 Energianvändning och produktion För ytterligare information om bland annat energianvändning, se Norrköpings Miljöredovisning 2006, bilaga E. El- och fjärrvärmeproduktion Det E.ON-ägda kraftvärmeverket på Händelö producerar energi med biobränslen, returflis, gummiflis, kol och olja som bränslen. Från slutet av 2002 ingår även hushållsavfall som bränsle. Så sent som 1990 baserades i stort sett hela energiproduktionen på enbart kol och olja. Övergången till framför allt biobränslen och returflis har medfört att utsläppen av koldioxid i Norrköpings kommun minskade med drygt 30 procent under perioden uppgick andelen förnybara bränslen till 76 procent, se figur 8, vilket gör Händelöverket till ett av Sveriges miljövänligaste kraftvärmeverk. GWh avfall skogsflis RT-flis olja kol gummiflis År Figur 8 Bränslemixen i Händelöverket för el- och fjärrvärmeproduktion. Källa: E.ON Hushållens elanvändning Hushållens elanvändning grundar sig på E.ON:s uppgifter om leverans av el till hushåll inom E:ON:s nätområde levererades MWh el till invånare. Användningskvoten redovisas för respektive år i figur 9. Trenden för hushållens elanvändning är nedåtgående, tack vare minskningar i användningen som skedde 2005 och

16 MWh/antal invånare 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Figur 9 Hushållens energianvändning (MWh/antal inv.) inom E.ONs nätområde Källa: E.ON Transporter och förnybara bränslen Norrköpings kommun är mycket strategiskt belägen. Kommunen har en av Sveriges ledande hamnar, en internationell flygplats, två europavägar (E4 och E22) samt goda järnvägsförbindelser. Under 2006 räknades trafiken i Norrköpings tätort på 67 platser. Figur 10 visar det totala antalet körda kilometer på huvudgatunätet delat med antal invånare. Huvudgatunätet tar hand om ca 90 procent av allt transportarbete i tätorten. Totalt sett har trafikarbetet successivt ökat med 2,4 procent under perioden År Fordonskm År Figur 10 Trafikarbete i Norrköpings tätort (antal körda kilometer per invånare i Norrköping). Källa: Norrköpings kommun Kollektivtrafik Under många år har Norrköpings kommun arbetat för att skapa en jämlik, modern och attraktiv kollektivtrafik. Den bygger på spårväg driven med grön el producerad i Motala ström (som rinner genom Norrköping) och fordon som drivs med förnybara drivmedel, främst lokalt producerad biogas. Tätortstrafiken i Norrköping har idag därför en låg miljöpåverkan. Spårvägen är en viktig del av Norrköpings varumärke och en integrerad del av samhälls- och bebyggelseplaneringen. En satsning på spårväg pågår ut till miljonprogramområdena Silverringen och Guldringen i Navestad ett område som omdanats utifrån ett ekologiskt hållbart tänkande med hjälp av LIP-medel. Utbyggnaden av spårväg sker etappvis och kombineras med byggnation av nya bostäder för att skapa bättre resandeunderlag. Den nya spårvägssträckningen ökar jämställdheten och motverkar segregationen, eftersom många boende i stadsdelarna Hageby och Navestad som den nya spårvägen passerar saknar egen bil. 15

17 Procent 100% 80% 60% 40% Biogas Etanol Grön el Diesel 20% 0% År Figur 11 Energikällor i kollektivtrafiken De senaste åren har andelen förnybara bränslen i kollektivtrafiken ökat. Figur 11 redovisar hur kollektivtrafikens energikällor fördelats från 2002 till Andelen diesel ökade något 2006 på grund av att dieselbussar måste ersätta spårvagnar i samband med en större ombyggnad av en omstigningsplats vid Söder Tull. Förnybara bränslen I Norrköping finns två produktionsanläggningar för biogas och en etanolfabrik. Under 2006 producerades sammanlagt Nm 3 nyttiggjord biogas. Etanolfabriken producerar ca m 3 etanol årligen, men fyrdubblar sin produktionsmängd efter pågående utbyggnad. Den största delen av biogasproduktionen såldes i Norrköping medan etanolen distribuerades till svenska oljebolag för inblandning i bensin. I figur 12 redovisas etanolförsäljningen i Norrköping med utgångspunkt i bensinstationernas försäljningsstatistik. Diagrammet visar en kraftig ökning mellan åren 2005 till 2006 och detta beror främst på att antalet tankställen byggts ut. Värdena för 2007 är ofullständiga och bör inte jämföras med tidigare års värden, de har presenterats enbart i syfte att synliggöra den fortsatta utvecklingen. M ängd (liter) Etanolfösäljning (E85) Till Sept År M ängd (Nm3) Biogasförsäljning År Figur 12 Diagram över etanolförsäljning i Norrköping. Figur 13 Diagram över biogasförsäljning i Norrköping. Enligt försäljnings- och produktionsstatistik från Svensk Biogas och E.ON (Slottshagens reningsverk) har biogasförsäljningen ökat, vilket framgår av figur 13. En stor andel av den producerade biogasen används av tätortsbussar och sopbilar. 3.5 Analys av förutsättningar för minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser De kommunala energibalanserna visar tydligt att största miljövinsterna kan uppnås inom transportsektorn, energisektorn och industrisektorn. Transporter Befolkningsmängden ökar i kommunen vilket med stor sannolikhet, tillsammans med ökad ekonomisk tillväxt, kommer att innebära ökat resande. Sett till energibalanserna har koldioxidutsläppen från transportsektorn ökat konstant de senaste 15 åren. Däremot visar lokalt framtagna indikatorer att trafikarbetet varken minskat eller ökat betydligt senaste åren. För att vi ska åstadkomma minskade utsläpp från transportsektorn krävs hållbara transporter och framför allt minskat trafikarbete. Förutsättningar I kommunen finns goda förutsättningar att åstadkomma hållbara transporter sett ur flera perspektiv. Kollektivtrafik med biogasdrivna bussar och spårvagnar 16

18 som drivs med Grön el är mycket goda förutsättningar för att åstadkomma ett lyckat arbete, men vi är väl medvetna om att vår kollektivtrafik behöver bli ännu mer attraktiv och användas av fler. Dessutom finns god tillgång till förnybara drivmedel vilket är ytterligare förutsättningar. I Norrköping finns ett attraktivt och väl utbyggt cykelvägnät, vilket är en annan förutsättning för att fler ska välja cykel istället för bil. Den nuvarande bebyggelsestrukturen och kommande satsningar på ytterligare bebyggelseförtätningar skapar goda förutsättningar för ett resurseffektivt och miljöanpassat transportsystem. Strategier och åtgärder Norrköpings kommuns strategi är att arbeta vidare med utgångspunkt i ovannämnda förutsättningar. Den viktigaste målsättningen är att minska trafikarbetet. Cykling, kollektivtrafik och förnybara drivmedel behöver därför göras mer attraktiva och framstå som konkurrenskraftiga alternativ. För närvarande pågår en revidering av Norrköpings kommunikationsprogram, vilket kommer att medföra viktiga satsningar i kommande infrastruktursprojekt. Arbete för minskat trafikarbete pågår redan i kommunen, där Nätverket för hållbara transporter (NHT) arbetar aktivt för att påverka resor innan de påbörjats och är en del av kommunens KLIMP från Ambitionen är att öka andelen kollektiva resor, cyklande eller användning av fordon som går på förnybara drivmedel för resor gällande både pendling till skola och arbete samt fritidsresor. Framtida utvecklingsarbete Nationellt sett betraktas Norrköping som en viktig del i ett långsiktigt hållbart svenskt transportsystem. Norrköping är idag ett av de starkaste naven i det svenska transportsystemet och framtida regionala och lokala projekt som Ostlänken, utbyggnad av nytt Resecentrum och lokal spårväg kommer sannolikt att ha en inverkan på utsläppsutvecklingen för transportsektorn. Ostlänken Ostlänken är en cirka 15 mil lång dubbelspårig järnväg som planeras mellan Järna och Linköping. Den ska möta 2000-talets efterfrågan på tätare och snabbare nationell och regional tågtrafik. Banan är landets kanske viktigaste framtida infrastruktur- och tillväxtprojekt och man räknar med att Ostlänken kommer att medföra attraktivt resande och kortare restider mellan berörda städer. Indirekt kommer dessutom kapacitet på nuvarande stambanan att frigöras, vilket är en förutsättning för ökad gods- och pendeltågsstrafik. Som läget är idag konkurrerar godstrafik och pendeltrafik med varandra, där pendeltrafiken prioriteras och gods transporteras med lastbilar. Norrköpings kommun arbetar aktivt med Banverket för att Ostlänken ska förverkligas och eventuellt tidigareläggas för att därmed åstadkomma attraktivt resande och ökade godstransporter med tåg istället för lastbil. Nytt resecentrum I Norrköping kommer ett nytt Resecentrum och en ny stadsdel, Södra Butängen, med bostäder, kontor och kommersiell service att växa fram. Detta kommer att bidra till ett attraktivt resande med tåg, och ambitionerna är att människor ska ta sig till Resecentrum utan bil. Med projektet planeras ytterligare bebyggelseförtätning samt ökad tillgänglighet, vilket på sikt ger förhoppningar om minskade transporter. Utbyggnad av spårväg Utbyggnad av lokal spårväg till områdena Hageby och Navestad har länge diskuterats i Norrköping och förverkligandet av planerna har nu påbörjats. Utredningar om projektets effekter har analyserats av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, och projektet har stöd i kommunens översiktsplanering. Fördelarna med utbyggnaden är flera, där bland annat kollektivtrafikresandet förutses öka genom att ett attraktivare trafiksystem erbjuds Norrköpingsborna. Energi Norrköpings kommun har tidigare bedrivit ett aktivt arbete för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser inom energisektorn men idag äger inte kommunen någon egen energiproduktion. Under åren har energisystemet genomgått många förändringar, där stora mängder fossila bränslen ersatts med förnybara bränslen. Idag används förnybara bränslen upp till 76 procent av den totala el- och värmeproduktionen i det lokala kraftvärmeverket. Anslutningsgraden till det fjärrvärmenät som började byggas ut redan på talet är nu ca procent. Förutsättningar Förutsättningarna för minskade utsläpp och ett hållbart energisystem återfinns framförallt i minskad användning av energi samt konvertering av individuella uppvärmningar till biobränslebaserade lösningar eller fjärrvärme i områden som idag saknar möjligheter till detta. En utbyggnad av fjärrvärme i de mindre 17

19 tätorterna i Norrköpings kommun, där uppvärmningen idag sker individuellt, ger fortsatta positiva effekter på utsläppen av klimatpåverkande gaser. En viktigt förutsättning byggdes upp genom stöd i KLIMP 2004 då spillvärmen från Skärblacka bruk utanför Norrköping kopplades till ett fjärrvärmesystem. Strategier och åtgärder I kommunen pågår aktivt arbete kring framtagande av en energiplan som skall inriktas på ett hållbart energisystem. Energirådgivning är ett annat arbete som bedrivs inom ramen för Energimyndighetens principer och informerar allmänhet och näringsliv om energibesparande åtgärder. Energirådgivningen stöds ekonomiskt av både staten och kommunen. Strategiskt sett bedöms fortsatt arbete riktat mot optimerad energianvändning vara central för Norrköping. Det gäller såväl tekniska löningar som påverkan av människors vanor och beteenden. I detta program riktas flera fysiska åtgärder mot minskad energianvändning och effektivisering. En informations och folkbildande åtgärd har tagits fram med inriktning på att föra en dialog med hushåll och, i ett senare skede, fastighetsägare om att minska sin energianvändning. Industri Flera undersökningar av energianvändningen inom den svenska industrin visar att svensk industri använder mer energi än vad konkurrenter inom övriga EUländer använder för att producera likvärdiga produkter. Detta är ett tecken på att det finns stora effektiviseringspotentialer inom den svenska industrin. Förutsättningar Norrköpings goda infrastrukturella förbindelser samt geografiska läge och naturförhållanden har resulterat i etableringar av energiintensiva industrier i kommunen. Många industrier har lyckats åstadkomma goda resultat men mycket finns kvar att göra. En positiv aspekt ur energi- och transportsynpunkt är att resursutbyte i enlighet med slutna kretsloppsprinciper sker mellan nära lokaliserade industrier i Norrköping och att det finns potential att utveckla detta vidare. Strategier och åtgärder Som framgår ovan är industrins energianvändning betydande jämfört med övriga EU-länders och effektiviseringar av processer i industrisektorn är aktuella i denna ansökan. För de mest energiintensiva industrier pågår redan arbete genom - Program för Energieffektivisering (PFE). Arbete med fastighetsägare, små och medelstora företag är också viktiga om de nationella målsättningarna ska kunna uppnås. En av åtgärderna i programmet innehåller informationsdelar som riktar sig till dessa målgrupper. Attityder och beteenden Att arbeta med fysiska investeringar ger positiva effekter, men för att också nå mer långsiktiga effekter krävs även stora satsningar på information och kunskapshöjning för att påverka människors attityder och beteenden. Stora delar av de klimatrelaterade utsläppen är orsakade av våra beteenden och levnadssätt. För att minska utsläppen måste vi arbeta på individnivå för att förändra vanor - att enbart arbeta med fysiska åtgärder för att bygga bort dessa utsläpp är inte möjligt utan att komplettera med mjuka påverkansåtgärder. Förutsättningar Nuvarande marknadskrafter i form av ökad prisutveckling på el och fossila bränslen kommer troligen att öka mer i framtiden, vilket indirekt kommer att innebära ökade kostnader för oljebaserade produkter och tjänster. Vid sidan av kostnadsökningar betraktas den rådande samhällsdebatten medföra större efterfrågan av produkter (förnybara bränslen, närproducerat och ekologisk mat, grön el mm) som är på olika sätt klimatvänliga. Strategier och åtgärder Norrköpings kommun har lång erfarenhet av arbete med folkbildning och information, framförallt genom ett framgångsrikt Agenda 21-arbete. Agenda 21- kontoret har många upparbetade nätverk med deltagare i alla åldrar och finns strategiskt placerat i Stadsbiblioteket. Genom att arbeta i nätverksform och nå ut till exempelvis barn och ungdomar kan attityder och beteenden påverkas i tidigt skede. Detta sker genom bland annat utställningar, uppdrag och publika aktiviteter. Energirådgivningen är också aktiv med information på mässor och utställningar. 3.6 Aktivt klimatarbete i Norrköping Klimatfrågan sätts mer och mer i fokus på alla nivåer i samhället. Samspelet mellan samhällsutveckling och klimatpåverkan blir allt tydligare, och det är viktigare än någonsin att arbeta med frågan tvärsektoriellt. Norrköpings kommun baserar sitt klimatarbete på det förslag till gemensam klimatvision som 18

20 Norrköping och Linköping tagit fram. I kommunens styrmodell är en vision den högsta politiska beslutsnivån, som därefter ska genomsyra alla program, planer och beslut i kommunen. Norrköpings kommun har kommit långt i klimatarbetet och många olika program och beslut har tydliga kopplingar till viljan att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. I och med framtagandet av en klimatvision inleds en ny period med aktivt klimatarbete i Norrköping. Miljöprogrammet gäller fortfarande men den klimathandlingsplan som togs fram för att intensifiera arbetet gällde fram till och med Ett viktigt arbete påbörjades under våren 2007 med att revidera miljöprogrammet och utifrån detta sätta ytterligare fokus på kommunens möjligheter att bidra till minskad klimatpåverkan. Utsläppen av CO 2 minskade med mer än 30 % i kommunen mellan Minskade utsläpp av koldioxid Under perioden minskade utsläppen av koldioxid med mer än 30 procent i Norrköpings kommun. Detta noterades som en del av uppföljningen av kommunens miljöarbete, och finns redovisat i kommunens Miljöredovisning år Den största bidragande orsaken till utsläppsminskningen var att stora mängder kol och olja i kraftvärmeverket på Händelö ersattes med biobränsle. Miljöprogram Norrköpings kommun har arbetat utifrån miljöprogram sedan 1988, se bilaga F. Det nu gällande miljöprogrammet Leva i Norrköping antogs av fullmäktige den 27 mars Kommunen ansluter sig till de nationella och regionala miljömålen och på lokal nivå har 18 miljömål formulerats. För att skapa ett större engagemang i kommunen och en känsla av samband mellan mål och praktiska åtgärder har målen formulerats utifrån följande ståndpunkter: Målet ligger i linje med vad som anges på nationell nivå; Kommunen har genom eget agerande möjlighet att påverka frågan; Frågan utgör ett prioriterat område för kommunen; Kommunen har möjlighet att följa upp målet genom statistik som är eller kan göras tillgänglig. Målen är gemensamma för kommunen som organisation och alla som i sin verksamhet berörs av målen har i uppgift att bidra till målens uppfyllelse. Sedan miljöprogrammet antogs har arbetet med klimatfrågan fått störst fokus. Här redovisas de 9 mål som bedöms påverka utsläppen av klimatpåverkande gaser. Målområde Lokaler och bostäder Kommunal planering Trafik Mål 1. Senast 2005 värms inga kommunalt ägda fastigheter med olja. 2. Senast 2010 värms inga kommunalt ägda fastigheter med direktverkande el. 1.Senast år 2005 tas hänsyn till lokala förhållanden vid all planering och lovgivning av bebyggelsegrupper och enskilda byggnader i syfte att minimera energibehovet, underlätta omhändertagande av vatten, avlopp och dagvatten samt för att minska risker för störningar avseende radon, buller och luftföroreningar. 2. Senast 2005 sker all upphandling av varor och tjänster enligt uppställda miljökriterier. 1. Senast 2010 utgör kollektiv-, gång- och cykeltrafiken prioriterade trafikslag i Norrköpings tätort. 2. Senast 2010 har kommunens förbrukning av fossila drivmedel minskat med 75 procent jämfört med Kommunfullmäktige har uttalat att tre områden är prioriterade, nämligen klimatförändringarna, övergödningen och giftfri miljö. Uppföljning 2004, 2005 och 2006 Programmet har följts upp 2004 avseende de mål och åtgärder som skulle vara uppfyllda till 2003 eller genomföras kontinuerligt. Efter den uppföljningen gjordes en mindre revidering av miljöprogrammet. Under 2005 genomfördes en uppföljning där lämpliga indikatorer för målen i miljöprogrammet undersöktes, och under 2006 gjordes en ny uppföljning av mål och åtgärder. Uppföljningen 2006 visar att av de 23 åtgärder som skulle vara genomförda senast under 2005 är 52 procent är uppfyllda eller arbete pågår. Miljöprogrammet behöver därför aktualiseras och denna process inleds under hösten Ett omarbetat miljöprogram beräknas vara färdigt för beslut under hösten För några av målen har en doktorand på Linköpings Universitet på konsultbasis utfört en förstudie med inriktning på hur kommunala fastigheter utanför fjärrvärmeområdet kan ställas om till förnybar energi. Boverkets stimulansbidrag för omställning av lokaler för offentlig verksamhet samt KLIMP-bidrag har underlättat arbetet med omställningen. Kommunens användning av olja i egna lokaler har minskat med 30 procent mellan 2002 och 2006 (från 154 kwh/m 2 till 106 kwh/m 2 ) och elvärme med 16 procent (från 232 kwh/m 2 till 195 kwh/m 2 ) för samma period. 19

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Lars Thunberg kommunalråd (KD), Helsingborg Ordförande, Sveriges ekokommuner Helsingborgs stad Lars Thunberg (KD), kommunalråd

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

en nulägesbeskrivning Bilaga 1 till Norrköpings kommuns energiplan 2009-2030

en nulägesbeskrivning Bilaga 1 till Norrköpings kommuns energiplan 2009-2030 Energisystemet i Norrköping en nulägesbeskrivning Bilaga 1 till Norrköpings kommuns energiplan 2009-2030 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Disposition...3 1.2 Avgränsningar...3 2 Norrköpings kommuns

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats Sammanfattning Kunskapsöverföringen är en viktig del i förändringsarbete, men att verkligen nå fram med budskapet är en utmaning. Vid kommunikation av ett

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer