60 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen

Transkript

1 60 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen

2 61 3. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER

3 62 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan 2010 I Helsingborgs kommuntäckande översiktsplan, ÖP2010, antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010, redovisas Oceanhamnen som en del av ett större utvecklingsområde. Direkt söder om programområdet ligger område för besöks- och personalintensiv centrumverksamhet samt område för industri, teknisk försörjning och hamnverksamhet. Den planerade hamnleden tangerar programområdets södra del. Hela programområdet ligger väl inom 1,2 km radie från Knutpunkten, som är en regional nod. I översiktsplanen redovisas fem strategier för att uppnå visionen om framtidens Helsingborg ; Stärka i stationsnära lägen utbyggnad lokaliseras primärt till stationsnära lägen, gående, cykel- och kollektivtrafik prioriteras och byten mellan färdmedel underlättas. Växa resurseffektivt genom förtätning komplettering av bebyggelsen inom befintlig struktur möjliggör hushållning med jordbruksmarken och medför ett mer effektivt nyttjande av markresurser. Bli ett regionalt nav utveckla en ledande roll i Öresundsregionen, där Helsingborg utvecklas som nav avseende infrastruktur, kommunikationer och logistik samt kultur, utbildning, handel, service och turism. Främja dynamiskt näringsliv möjliggöra för effektiva och flexibla infrastruktur- och logistiklösningar, samarbete mellan näringsliv och Campus Helsingborg samt erbjuda hög livskvalitet för boende. Utveckla samtida identitet och attraktivitet skapa sammanhang och miljöer där människor trivs och känner trygghet, utnyttja det havsnära läget och stärka attraktiviteten genom aktiviteter, arrangemang och stadsliv. Utifrån strategierna har tre profilområden mötesplatser, boendemiljöer och logistik pekats ut som de viktigaste frågorna för Helsingborgs utveckling. I översiktsplanen har strategierna preciserats och, med hjälp av profilområdena, utvecklats till ett förslag om hur mark och vatten ska användas. Fördjupning av översiktplanen FÖP H+ En fördjupning av översiktsplanen inklusive miljökonsekvensbeskrivning, FÖP H+, har tagits fram och antagits av kommunfullmäktige den 23 november FÖP H+ redovisar en lämplig markanvändning inom det geografiska område den behandlar och ersätter den kommuntäckande översiktsplanen inom det aktuella området. Området, som även omfattar bostads- och verksamhetsområden söder om H+ området, präglas idag av hamnverksamhet, infartsleder, verksamhetsområden, universitet och bostadsområden. Förslaget i FÖP H+ bygger på samexistens mellan hamn och stad. Södra Hamnen Oceanpiren, inklusive Oslopiren, ingår i H+ området och är ett av tio delområden i FÖP H+, där stora förändringar föreslås. Området Gräns för planområdet Blandad stad: Centrumutveckling Blandad stad med inriktning mot kontor/ icke störande verksamhet Färjehamn Hamnledskorridor Småbåtshamn med vattenkontakt Kajpromenad med platsbildning/parkrum Gräns för H-plus området > Markanvändningskarta över Oceanhamnen från FÖP H+

4 63 redovisas som blandad stad, med såväl bostäder som centrumfunktioner och offentlig service. I Oceanhamnen redovisas två öar för blandad stadsbebyggelse. Vikten av lättillgängliga gång- och cykelkopplingar över uppmarschområdet till centrala Helsingborg och Knutpunkten framhålls. Längs med vattnet föreslås en kajpromenad med mindre platsbildningar eller parkrum vid några lägen utmed sträckan. En grön koppling till stadsparken redovisas, liksom en småbåtshamn med vattenkoppling genom Oslopiren. Det blågröna stråket genom H+ området mynnar i hamnbassängen Södra Hamnen. Färjehamnen med farled avses vara kvar till dess att en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark har upprättats. Till FÖP H+ finns nio tematiska PM kopplade, vilka utgör underlag inför avvägning mellan olika intressen i fördjupningen; PM Grönska och rekreation en strategi för hur grönska och rekreation blir en viktig del i en hållbar, hälsosam och attraktiv stad, där de sociala, stadsmässiga och ekologiska kvaliteterna utvecklas med grönska och vattenkontakt. PM Trafik strategier kring hur vi ska uppnå stadens mål att öka andelen hållbara resor och att inom H+ området öka andelen fotgängare och cyklister ytterligare. PM Kulturmiljö en kulturmiljöanalys med fokus på stadsstrukturen och bebyggelsens historiska framväxt, har genomförts för H+ området i syfte att lyfta fram kulturmiljöer som en resurs i stadsutvecklingen. PM Offentlig service en analys av behovet av offentlig service, såsom förskolor, grundskolor, fritidsverksamhet, äldreomsorg och trygghetsboende utifrån en önskvärd utveckling med cirka nya invånare, samt ett resonemang om framtidens service. PM Bostäder en analys om vad som styr behovet av bostäder och vilka bostadstrender vi ser i framtiden, samt en strategi för hur ett varierat bostadsutbud kan förverkligas. PM Näringsliv och detaljhandel en analys av dagens näringsliv, potentialen i en utveckling av näringslivet kopplat till Campus Helsingborg, samt studier kring trender och framtida köpkraft avseende detaljhandeln i förhållande till H+ området, Norrcity och Södercity. PM Stigande havsnivå en sammanställning av aktuell kunskap, samt förslag på skyddsåtgärder, kring klimatförändringar med stigande havsnivåer och dess effekter på grundvattennivåer och dagvattensystem, med specifika scenarier för Helsingborgs stad. PM Risker och miljöstörningar en sammanställning av slutsatser från stadens arbete, samt strategier kring begreppet uppmärksamhetsavstånd, riskdatabasens utveckling, acceptanskriterier för risknivåer, riktlinjer för bebyggelse längs med farligt godsled och samexistens mellan tillståndspliktiga verksamheter och staden. PM Kopparverkshamnen är inte relevant för detta planprogram. Riksintressen Helsingborgs hamn med anslutande farleder är utpekat som riksintresse, enligt Trafikverkets beslut Även kopplingarna till väg- och järnvägsnätet är av riksintresse. Riksintresset innebär att anläggningarna ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dem (3 kap 8 miljöbalken). Grunden för riksintresset är container-, Roll-on/Roll-off-trafiken och färjetrafiken med stora passagerar- och godsflöden. Staten har preciserat riksintresseanspråket i rapporten Riksintresset Helsingborgs hamn, Länsstyrelsen i Skåne län, Hamnen är viktig för staden, både som centrum för logistik och transporter och genom de verksamheter och arbetstillfällen som är knutna till hamnen. För staden är det angeläget att kunna kombinera en välfungerande hamn med stadsutveckling av centrala och södra Helsingborg. I fördjupningen av översiktsplanen, FÖP H+, har staden tagit ställning till riksintresseanspråket och menar att funktionen för riksintresset tillgodoses om H+ byggs ut enligt föreslagen markanvändning. Oslopiren har av hamnen överlämnats till staden och fyller ingen hamnfunktion liksom intilliggande Oceanhamnsbassäng. Funktionerna kopplade till HH-leden vid Knutpunkten ska skyddas till dess att det finns en fast HH-förbindelse. När en fast förbindelse till Danmark upprättas och det inte längre finns behov av färjetrafikering med stora godsströmmar och persontrafik bör dock området för uppmarschområde och färjeläge omprövas avseende riksintresse hamn. Väg E4 är av riksintresse enligt 3 kap 8 miljöbalken, vilket innebär att Malmöleden, Oljehamnsleden och Sjögatan som leder fram till uppmarschområdet är av riksintresse. Hela programområdet ligger inom kust-

5 64 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen zon av riksintresse, enligt 4 kap 1, 3 miljöbalken. I nära anslutning till programområdet ligger centrala Helsingborg, M:K15, av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken. I riksintressebeskrivningen lyfts Helsingborg fram som en hamn- och industristad med en, för sjöfart och försvar, strategisk placering vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets hamn- och industristad. Detaljplaner För Oceanpiren gäller detaljplan för Oceanhamnen (14519), laga kraft den 2 juni 1997, vilken redovisar hamnändamål, Södra Hamnen (12721), laga kraft den 22 september 1988, vilken redovisar område för bl a bensinstation, parkeringsändamål, hamnområde, uppmarschområde och varvsområde, samt Varvet (12905), laga kraft den 20 december 1991, vilken redovisar område för serviceanläggning. För Oslopiren gäller detaljplan för Sundsterminalen(14518), laga kraft den 2 juni 1997, vilken redovisar hamnändamål. I den södra delen gäller detaljplan för Oljehamnen (14090), laga kraft den 5 oktober 1994, vilken redovisar hamn- och industriändamål, samt detaljplan för Söder 1:10, Sjögatan (15869), laga kraft den 30 november 2004, vilken redovisar trafikändamål. Bevarandeplan Programområdet omfattas inte av någon bevarandeplan. Bevarandeprogrammet för Helsingborgs stadskärna, antaget av kommunfullmäktige 2002, behandlar Knutpunkten, Cityhamnen och Inre Hamnen samt Järnvägsgatan i närheten av programområdet. Imagine Helsingborg Manualen Rapporten Imagine Helsingborg Manualen, utgör en genomförandeplan för stadsutvecklingsprojektet H+, där temat Den toleranta staden är ett resultat av projekttävlingen Imagine Helsingborg. Manualen redovisar tre huvudintentioner; Nätverket identifierar viktiga rörelser, fysiska förbindelser och platser inom området och hur området ska integreras med staden och regionen. Riksintresse hamn, enligt Helsingborgs stads förslag. Godshamn Färjehamn Vattenområde Utvecklingsområde för godshamn Farled Anslutande järnväg, befintlig Anslutande järnväg, planerad Bangård Anslutande väg, befintlig Anslutande väg, planerad Riksintresse hamn, enligt Sjöfartsverket 9900 Landområde Vattenområde > Riksintresse hamn, hamndel eller hamnfunktion av riksintresse > Gällande detaljplaner inom och invid programområdet

6 65 Upplevelsen redovisar intentionerna för innehåll, kvalitet och identitet och syftar till att säkerställa rumsliga och funktionella kvaliteter inom de publika rummen inom området. Resan är redskapet för att koordinera och initiera aktiviteter inom H+ området och att tydliggöra samverkan och etappindelning och kommunicera H+ med omvärlden. Miljöprofil H+ För H+ området har en särskild miljöprofil tagits fram, i syfte att höja ambitionsnivån och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar stadsutveckling med avseende på hälsa och miljö. Miljöprofilen förhåller sig till miljömål på nationell, regional och lokal nivå, kommunala översiktsplaner, energi- och trafikplaner med flera styrdokument inom miljöområdet. Miljöprofil H+ är ett ramverk och ett gemensamt stöd genom hela stadsutvecklingsprocessen med planering, byggande och förvaltning. Avsikten är att de nya stadsdelarna inom H+ ska hålla en tydlig, trovärdig och nyskapande miljöprofil. Miljöprofil H+ har fem profilområden; Resurseffektiv stad effektivt nyttjande av mark och byggnader, effektiv avfallsåtervinning, energiöverskott inom H+ genom produktion av förnybar energi, effektiv hushållning med naturresurser, minimering av klimatpåverkande utsläpp etc. Hållbart byggande och hälsosam miljö byggnader ska uppfylla minst bra val i Miljöbyggprogram SYD eller motsvarande (Helsingborgs stad är ännu inte formellt knutet till MBPS, dock har staden ambitionen att ingå i samarbetet), mark för bostäder saneras till en säker nivå, minimering av buller och föroreningar från vägtrafik, effektiv logistik etc. Tillgänglighet och hållbar urban mobilitet attraktiva transportlösningar utan bil, högkvalitativ kollektivtrafik, bilfria områden, prioriterat gång- och cykelvägnät, parkering som verktyg för att begränsa bilanvändandet, kortare restid med kollektivtrafik än med bil etc. Vatten och grönska H+ ska upplevas som blått och grönt, grönytefaktor tillämpas, blåa och gröna ytor nyttjas för ekologiska tjänster, god tillgång till friytor för boende inom H+, sociala funktioner och värden integreras med det blåa och gröna, etc. Hållbar urban livsstil Miljöprofil H+ ska verka inspirerande så att boende och verksamma för en hållbar livsstil, engagemang och självorganisation ska stimuleras, boende och verksamma ska ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete och få återkoppling om miljöresultat etc. EVAA energi, vatten, avlopp, avfall EVAA är ett paraplyprojekt inom H+, som syftar till att undersöka möjliga synergier mellan hanteringen av energi, vatten/avlopp och avfall, genom en samverkan mellan tre stora lokala aktörer; Öresundskraft, NSVA och NSR. Avsikten är att hitta hållbara och integrerade systemlösningar som långsiktigt kan bidra till att H+ området genererar energiöverskott och minskar klimat- och miljöpåverkan bland annat genom minskad energi- och resursförbrukning. EVAAprojektet arbetar utifrån ett flertal principer som i huvudsak går ut på att samordna de olika processerna så långt möjligt och skapa flexibla och robusta system som går att anpassa utifrån förändrade förutsättningar och teknikutveckling. Avsikten är att H+ ska vara ett föregångsområde där ny, hållbar teknik ska bidra till att rena och minimera restprodukter, sluta kretsloppen, balansera energibehovet och energiproduktionen och minska transportbehovet. En viktig del i arbetet är att med beteendepåverkan medvetandegöra boende och verkande inom H+ området genom att skapa ett aktivitetscenter och ett system för samordnad återkoppling, liksom system för belöning till resursbesparande kunder. PM Klimatanpassning Ett planeringsunderlag om stigande havsnivå och översvämningsrisker, PM Klimatanpassning, har tagits fram av stadsbyggnadsförvaltningen och tillstyrkts av Stadsbyggnadsnämnden i februari Rapporten tydliggör Helsingborgs stads ställningstaganden avseende klimatförändringens effekter. I prövningen av detaljplaner eller bygglov ska ett hundraårigt planeringsperspektiv med den dimensionerade nivån +3,5 meter över havet generellt respektive +4,0 meter över havet för samhällsviktiga anläggningar vara utgångspunkt. Förutom skydd mot översvämning handlar det om att hantera dagvatten och säkra vattenoch avloppssystem för stigande grundvattennivåer. I PM Klimatanpassning föreslås en handlingsplan för vilka åtgärder som behöver genomföras de närmaste åren och resoneras kring behovet av ansvar bland annat för beslut om åtgärder för befintlig bebyggelse.

7 66 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen STADSBILD, BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖ Programområdet ligger inom ett hamnområde som successivt har fyllts ut och tagits i anspråk allt eftersom hamnverksamhetens behov har förändrats. Den flacka marken, de långsträckta, storskaliga hamnmagasinen och närheten till sundet präglar området. Oceanhamnen kännetecknas av hamnbassängerna, de två pirerna, storskaliga uppställningsytor med enstaka kranar och hamnmagasinen av olika karaktär. Pirerna har angett riktningen och bebyggelsen följer i huvudsak parallellt med eller vinkelrätt mot kajerna. Området är idag separerat från övriga staden och upplevs som otillgängligt och avlägset på grund av de verksamheter som omgärdar Oceanhamnen, framför allt uppmarschområdet i öster. Båda pirerna nås söderifrån, via Oceangatan. Hamnmiljön har spelat en viktig roll i Helsingborgs stadsutveckling. Södra hamnen färdigställdes 1879, men har under årens lopp förändrats. I samband med utbyggnaden av Knutpunkten, som invigdes 1991, fylldes en av två dockor igen till förmån för uppmarschområdet till det nya färjeläget. Kvar finns idag en torrdocka vid Landskronavarvet färdigställdes Oceanhamnen för större lastfartyg. På Oceanpiren finns ett antal storskaliga hamnmagasin och ett par mindre tegelbyggnader, främst från och 1960-talen, varav vissa har arkitektoniska kvaliteter. Bebyggelsen på Oceanpiren har under åren förändrats till sin karaktär och placering, och i samband med anläggandet av färjeläget vid Knutpunkten kapades piren något, men strukturen med en rangeringsyta med järnvägsspår mellan kajkanten och magasinen ligger fast. Oceanpiren överlämnades från Helsingborgs hamn AB till Helsingborgs stad 2009, och idag används kvarvarande byggnader för tillfällig lagerhantering. På Oslopiren, vilken anlades kring 1960, står en karaktäristisk terminalbyggnad som tidigare anlöptes av färjorna till Oslo. Längre söderut på piren ligger en kontorsanläggning i enkla byggnader som tidigare använts av HH-ferries. Oslopiren överlämnades till Helsingborgs stad under Ur kulturmiljösynpunkt är hamnstrukturen, med kajernas utformning, dockan i Södra Hamnen, bassängernas storlek och pirernas bredd den viktigaste resursen att ta tillvara inom området. Flera av byggnaderna har också sådana kvaliteter att de skulle kunna utgöra en tillgång i den framtida stadsmiljön, förutsatt att de får en lämplig användning. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på stadsbild, bebyggelse och kulturmiljö. Förslaget bidrar till att skapa en varierad stadsmiljö med många funktioner, att utforma en tät stadsdel utifrån en mänsklig skala, samt att ta tillvara och utveckla befintliga värden. > Stadskarta från 1930 Stadsbilden inom Oceanhamnen förändras väsentligt vid en utbyggnad enligt programförslaget. Från att vara en sluten, storskalig anläggning med glest place- > Stadskarta från 1975 > Södra Hamnen 1920-talet eller 1930-talet

8 67 FASTIGHETSINDELNING rade, stora byggnader, blir området en tillgänglig, tätbebyggd stadsdel med varierad bebyggelse i huvudsak omkring fem våningar, med möjlighet till enstaka högre byggnader i strategiska lägen, och en mångfald av funktioner. Delar av pirernas ursprungliga strukturer bevaras och synliggörs enligt programförslaget. På de delar av kajpromenaden som behåller sin nuvarande nivå över havet, kan eventuellt detaljer från hamnepoken bevaras. Åtgärder för havsnivåhöjningen, liksom åtgärder för att förstärka och restaurera pirkonstruktionerna kommer att påverka möjligheterna att bevara detaljer på pirerna negativt. Befintliga byggnader ger ett avtryck i strukturen genom att platsbildningar lokaliseras i anslutning till byggnaderna, oavsett om de bevaras eller ej. I det fall byggnaderna kan sparas och få en funktion kommer området att få en tydligare förankring till den ursprungliga användningen och stadsbilden tillfogas en variation i såväl tid som arkitektur. I det fortsatta planarbetet kommer eventuella möjligheter att ha kvar hela eller delar av befintliga byggnader att prövas, genom att undersöka lämplig användning av bebyggelsen. Programområdet omfattar del av fastigheterna Gamla Staden 1:1, Söder 1:100, Söder 1:1, Varvet 1, Varvet 2, Varvet 3 och Varvet 4, vilka ägs av Helsingborgs stad. Fastigheterna Varvet 2 och Söder 1:10 är upplåtna med tomträtt och fastigheten Varvet 3 är upplåten med nyttjanderätt. Södra delen av fastigheterna Varvet 1 och Varvet 4 utgör uppmarschområdet och är upplåten med nyttjanderätt till Helsingborgs Hamn AB. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på fastighetsindelning. Förslaget bidrar till att skapa en varierad stadsmiljö med många funktioner. Enligt programförslaget avses varje kvarter delas in i flera fastigheter, vilket bidrar till en variation i bebyggelsen. Möjligheterna att skapa en variation i gaturummet och liv i fasaderna ökar, då flera byggherrar kan erbjudas byggrätter inom samma kvarter. Helsingborg stad äger marken Mark med nyttjanderätt Mark med tomträtt Företag och privatpersoner äger marken Varvet 3 Gamla staden 1:1 Varvet 1 > Manskapsbyggnad och transformatorhus, uppförda Varvet 2 Söder 1:1 Varvet 4 Söder 1:100 Söder 1:10 >Magasin 405, en tegelbyggnad i tre våningar från 1945 >Fastighetskarta över Oceanhamnen och dess närområde

9 68 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen OFFENTLIG OCH KOMMERSIELL SERVICE Inom Oceanhamnen finns idag varken någon offentlig eller kommersiell service. De verksamheter som huserar inom området idag är av lager- eller kontorskaraktär. I områdets närhet ligger stadens primära handelsstråk, bland andra Järnvägsgatan, Kullagatan och Södergatan. Området har också ett flertal kulturinrättningar nära, såsom Stadsbiblioteket och Dunkers kulturhus. Vad gäller utbildning ligger Lunds universitets filial Campus Helsingborg i områdets direkta närhet, medan utbudet av gymnasieskolor är större än antalet förskolor i närområdet. I centrala Helsingborg råder brist på kontorslokaler och det finns önskemål om moderna lokaler, även i lite spektakulära lägen. Oceanhamnens centrala läge, i nära anslutning till Knutpunkten, är intressant för företag som vill kunna locka anställda från hela regionen. Stadens inriktning vad gäller detaljhandel är bland annat att gynna cityhandeln, knyta samman Norroch Södercity och att lokalisera dagligvaruhandel där det utöver god tillgänglighet till kollektivtrafik finns ett lokalt upptagningsområde. Enligt PM Näringsliv och detaljhandel i H+ ger bebyggelsens täthet, läget i staden och rörelsestråk basen för kundunderlaget. Det som främst skapar dragningskraft i en stad är läget bytespunkten för kollektivtrafik, utbudet av kultur, fritid, nöjen och verksamheter samt mängden butiker och serviceställen, medan betydelsen av en hög bebyggelsetäthet lätt överskattas. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på offentlig och kommersiell service. Förslaget bidrar till att skapa en varierad stadsmiljö med många funktioner. Enligt programförslaget möjliggörs för kommersiell service som butiker och restauranger främst i anslutning till kajpromenaden kring Oceanbassängen. Lokalerna koncentreras till en begränsad del av området, där tyngdpunkten av aktiviteter och rörelsestråk planeras, vilket ger goda förutsättningar för kommersiell verksamhet. En eller flera större kontorsanläggningar på Oceanpirens spets kan erbjuda ett flertal aktörer attraktiva lokaler. Kontorslokaler föreslås även som skydd mot omgivande verksamheter. I programmet redovisas möjlighet att bygga m 2 kontorslokaler i olika lägen och utformning, vilket förbättrar underlaget för den kommersiella service som etableras inom området. Utbyggnad av en förskola för cirka 80 barn möjliggörs inom programområdet. Exakt läge och utformning kommer att studeras i det fortsatta planarbetet. Inom området kan även finnas möjligheter att skapa olika kategoriboenden för till exempel äldre eller studenter. I programförslaget framhålls också vikten av att anordna fritidsverksamhet för ungdomar. Grundskolor Förskolor Gymnasieskolor Vård mm Aktiviteter Kultur Primära handelsstråk > Befintlig offentlig och kommersiell service i anslutning till programområdet

10 69 REKREATION Oceanhamnen är idag ett slutet och otillgängligt område, utan möjlighet till vistelse eller rekreation, trots en omedelbar närhet till vattnet. Området är i princip helt hårdgjort utifrån hamnverksamhetens behov. Hamnområdena begränsar också tillgängligheten till havet från Söder och centrala staden. Närmast programområdet ligger Stadsparken, direkt öster om uppmarschområdet och Järnvägsgatan. Stadsparken omfattar såväl rörelsestråk och aktiva delar, som lugna ytor. Parken utgör tillsammans med Nya och Gamla Kyrkogården en rad urbana parker i anslutning till landborgen. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på rekreation. Förslaget bidrar till att införliva stadsdelen i staden, att skapa en varierad stadsmiljö med många funktioner, att utforma en tät stadsdel utifrån en mänsklig skala, att ta tillvara och utveckla befintliga värden, att samspela med miljön och omgivningen samt att skapa en attraktiv stadsdel från första stund. En utbyggnad enligt programförslaget innebär att stadens nuvarande utbud av rekreation i anslutning till vatten kompletteras med en mötesplats i hamnmiljö, med kajpromenad och aktiviteter. Kontakten med vatten är ofta visuell, men inom Oceanhamnen kommer vattenkontakten även att vara av mer fysisk karaktär, genom att en rad aktiviteter erbjuds. Inom området föreslås ett havsbad, en mindre småbåtshamn eller marina och möjligheten till farbara kanaler som främjar rörelse mellan Oceanbassängen och Södra Hamnen. I det fall kanalerna istället utformas som vattenspeglar blir kvaliteten endast av visuell karaktär och kan inte i samma utsträckning förväntas attrahera boende från andra stadsdelar att använda vattenområdet. Kring pirerna och längs kanaler anordnas en kajpromenad som knyter ihop stråket söderut mot Västhamnsfisket med Strandpromenaden i stadens norra delar. Det blågröna stråket mellan Jordbodalen och Öresund, som delvis ligger inom programområdet, kommer att spela en viktig roll ur rekreationssynpunkt för såväl H+ området som för hela staden. I anslutning till mynningen av det blågröna stråket ligger Landskronavarvet med en docka och andra detaljer från hamnverksamheten, där programförslaget redovisar en parkanläggning med plantering. I Husarområdet, söder om Bredgatan, kommer ett större parkområde att komplettera rekreationsmöjligheterna för boende inom programområdet. Kvartersstrukturen ger möjlighet att skapa halvprivata gårdar med vegetation och lekmöjligheter. Möjligheten att ta sig mellan gårdarna via en smitväg bortom vinden bedöms som positiv. Kajpromenad Torgplatser Parker > Parker, torgplatser och kajpromenader idag

11 70 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen TRAFIK Gång- och cykeltrafik Oceanhamnen nås idag via en separat gång- och cykelväg längs Oceangatan, norr om Hamnkontoret, vilken ansluter till de övergripande gång- och cykelstråken utefter Terminalgatan norrut mot Knutpunkten och längs Bredgatan förbi Campus, mot Råå. I anslutning till Campus finns en gång- och cykelbro över järnvägen och Järnvägsgatan till Söder. Inom området finns inga särskilda anläggningar avsedda för gående eller cyklister. Helsingborgs stad har en parkeringsnorm för cyklar, antagen av Tekniska nämnden Enligt denna behövs 2,5 uppställningsplatser för cyklar per lägenhet i flerbostadshus. För kontor i centrala lägen behövs 0,5 plats per anställd, inklusive besöksplatser. För övrig verksamhet gäller, enligt normen, att behovet får studeras i varje enskilt fall. Kollektivtrafik En av strategierna för att öka andelen hållbart resande, och som beskrivs vidare i PM Trafik hållbar Järnvägsgatan Trädgårdsgatan 400 m från Knutpunkten Terminalgatan Redaregatan Atlantgatan Oceangatan Malmöleden Bredgatan Sjögatan 1000 m från Knutpunkten Oljehamnsleden

12 71 urban mobilitet, (FÖP H+) är att boende inom H+ aldrig ha mer än 400 meter till en hållplats, vidare ska en liten differens mellan det verkliga gångavståndet och fågelavståndet eftersträvas. Ytterligare strategier rör framkomlighet för kollektivtrafik, det ska gå snabbare att resa kollektivt än med bil. Oceanhamnen ligger centralt, hela området ligger inom 750 meter fågelvägen från Knutpunkten och dess breda utbud av kollektivtrafik med regionala och nationella tåg, stadsbussar och regionala bussar, samt internationell färjetrafik. Det nuvarande avståndet är dock längre, drygt meter från Oceanpirens spets respektive meter från Oslopirens spets, då all kommunikation måste ske via Oceangatans korsning med Sjögatan. Biltrafik och parkering Oceanhamnen har en direkt anslutning till det övergripande vägnätet, med angöring från Sjögatan via Oceangatan. Möjligheten att nå området från Atlantgatan söderifrån saknas, då denna delvis går genom hamnområde som är inhägnat. Sjögatan är av riksintresse för vägtrafiken, såsom varande en del av väg E4, och ansluter till uppmarschområdet vid färjeläget för trafik mellan Helsingborg och Helsingør. Sjögatan utgör också en del av den planerade Hamnleden som ska samla alla transporter till och från hamnen, industrierna och färjorna och förbinda hamnområdena med det nationella vägnätet utanför tätorten. Trafikflödet på Sjögatan uppmättes hösten år 2009 till cirka fordon varav en fjärdedel eller cirka fordon var tung trafik. På pirerna går två interna gator; Redaregatan ligger mitt på Oceanpiren och Atlantgatan löper längs Oslopirens västra kant. Enligt stadens gällande parkeringsnorm, antagen av Tekniska nämnden 2007, ligger Oceanhamnen mellan parkeringszonerna centrala staden och stadskärnan, dock bedöms behovstalen för stadskärnan kunna användas under förutsättning att goda förbindelser skapas till kollektivtrafiken vid Knutpunkten. Ett genomsnittligt behovstal för bostäder är 0,65 bilplatser per lägenhet inklusive besöksparkering. För verksamheter är parkeringsnormen olika beroende på verksamhetens art, så att kontor genererar ett behov av 9,1 platser per 1000 m 2 BTA, inklusive besökare, butiker 27,5 platser per 1000 m 2 och hotell 0,2 platser per rum. En parkeringsstrategi för H+ avses tas fram under våren Strategin kommer att redovisa målsättningar som acceptabla gångavstånd mellan parkering och boende, besöksparkering nära målpunkter, markparkering infogad i stadsmiljön på allmän plats men inte på kvartersmark samt robusta och kostnadseffektiva parkeringslösningar dimensionerade för att möjliggöra samutnyttjande. Utifrån resonemanget i parkeringsstrategin kan ett samutnyttjande av ca 20 procent av parkeringsplatsbehovet enligt parkeringsnormen för verksamheter vara realistiskt, med hänsyn till att verksamheternas behov varierar under dygnet beroende på verksamhetens karaktär. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på trafik. Förslaget bidrar till att införliva stadsdelen i staden, att prioritera gående och cyklister, samt att samspela med miljön och omgivningen. Gång- och cykeltrafik Tillgängligheten för gående och cyklister bedöms bli god med de gång- och cykelanslutningar som föreslås över uppmarschområdet och den förbättrade förbindelsen mot Söder. Beroende på broarnas läge kan genheten för cykeltrafiken förbättras ytterligare. Anslutningarna bedöms främja en ökad användning av cykeln som transportmedel. En trygg, säker och attraktiv utformning av broarna över uppmarschområdet förutsätts, med hänsyn till klimatet såväl som tillgängligheten för alla trafikantgrupper. Korsningen med Sjögatan i områdets södra del kommer att detaljutformas så att gående och cyklister har en säker förbindelse mot Söder, samtidigt som färjetrafikens krav på framkomlighet tillgodoses. Inom området finns goda möjligheter att röra sig som gående eller cyklist, även mellan de båda pirerna. Strategiskt lokaliserade cykelparkeringar, i tillräckligt antal, främjar cykelanvändandet ytterligare. Utbyggnaden av Oceanhamnen och Bredgatanområdet medför ett behov av förbättrad framkomlighet för gående och cyklister tvärs Malmöleden och Järnvägs-

13 72 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen gatan och genom Knutpunkten och norrut mot Stortorget och Hamntorget, men även söderut mot gamla Husarregementet och vidare mot Planteringen och Råå. Exploateringen medför också ett ökat tryck på tillgänglighet ner på tågperrongerna via södra delen av Knutpunkten, där också behov av fler cykelparkeringar finns. Vid ett genomförande av Södertunneln underlättas gång- och cykeltrafiken mot Söder, då planskildheten över Järnvägsgatan försvinner. En minskning av uppmarschområdet skulle påverka upplevelsen av kommunikationen positivt, men behovet av förflyttning i höjdled kvarstår så länge färjetrafiken finns kvar i det centrala läget. Kollektivtrafik De föreslagna gång- och cykelbroarna över uppmarschområdet till Knutpunkten ger en förhållandevis hög standard på kollektivtrafikförsörjningen av området, med hänsyn till Knutpunktens stora utbud av alternativa transportmöjligheter. Bra kollektivtrafik är väsentligt för att främja miljövänliga transporter och minska behovet av parkeringsytor inom planområdet. Det verkliga avståndet mellan Oceanpirens spets och Knutpunkten blir drygt 370 meter, medan avståndet mellan Oslopirens spets och Knutpunkten uppgår till drygt 650 meter. Strategin att avståndet till närmaste hållplats ska understiga 400 meter uppfylls för Oceanpiren men inte för Oslopiren, dock minskar det nuvarande avståndet med drygt en kilometer. Då en framtida spårväg längs Järnvägsgatan inte är möjlig utan Södertunneln föreslås en högklassig busslinje söderut från Knutpunkten. I anslutning till Bredgatanområdet finns alternativa möjligheter att dra bussen, med olika konsekvenser för såväl kollektivtrafiken som ur stadsbyggnadssynpunkt. En hållplats i norra delen av Bredgatanområdet skulle främja Oceanhamnens södra delar. Behovet av en koppling för gående över Malmöleden mot Gustav Adolfs torg och de stads- och regionbussar som trafikerar Söder beror på vilken standard kollektivtrafiken genom Bredgatanområdet får. Vid ett genomförande av Södertunneln möjliggörs för en omdaning av Malmöleden till ett huvudstråk för kollektivtrafik. Strategiska kopplingar mellan Söder och Bredgatan möjliggörs i plan. Biltrafik och parkering En exploatering enligt programförslaget bedöms generera cirka bilresor per dygn. I bedömningen antas andelen resor med bil utgöra 30 procent av det totala antalet resor. Detta kan jämföras med andelen resor med bil för boende och yrkesverksamma i stadskärnan, vilken uppgår till 40 procent (enligt resvaneundersökningen 2007). En förutsättning för den lägre andelen bilresor ska kunna klaras är att goda villkor för gång- och cykeltrafiken skapas, med gena kopplingar till Knutpunkten och centrala staden. Vidare krävs en parkeringsstrategi där besöks- och korttidsparkering prioriteras och där parkeringslösningar är stora nog att ge grund för samutnyttjande och en strategi där bilpooler prioriteras och stimuleras i ett tidigt skede. Anslutningen till Oceanhamnen måste ske direkt via Sjögatan/väg E4, då alternativa förbindelser saknas. Samtidigt måste korsningspunkten mellan Sjögatan och Oceangatan utformas så att trafiken från färjeläget har god framkomlighet, för att inte riskera köbildning inne på uppmarschområdet med stopp i färjetrafiken som följd. Även en bilförbindelse norrut mot centrum och mot Bredgatanområdet måste passera korsningen med Sjögatan, vilket ytterligare komplicerar gatukorsningen. En öppning av Terminalgatan för genomgående trafik till Järnvägsgatan innebär en ökning av biltrafiken i centrala Helsingborg och risk för mer genomfartstrafik på de redan belastade Drottninggatan, Järnvägsgatan och Trädgårdsgatan. En sådan koppling riskerar att skapa köbildning i korsningen med Järnvägsgatan och Trädgårdsgatan. Då i princip alla stadsbussar och regionbussar i Helsingborg passerar i den punkten, kan framkomligheten för bussarna äventyras, vilket skulle ge stora konsekvenser för kollektivtrafiken. Vidare utredningar krävs, såsom trafikflödessimuleringar, som tydliggör bland annat kapacitetspåverkan på kollektivtrafiksystemet samt gåendes och cyklisters säkerhet och framkomlighet. När Södertunneln genomförs kan en koppling direkt mellan Oceangatan och Järnvägsgatan öppnas, vilket avlastar den hårt belastade korsningspunkten söder om Knutpunkten och ger en bättre tillgänglighet till Söder.

14 73 Det interna gatunätet inom området bedöms ge en hög tillgänglighet trots begränsad framkomlighet. Strukturen främjar en minskning av biltrafiken i förhållande till gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik. Utformningen av lokalgatorna, med smala körbanor och låga hastigheter, bidrar till att öka samspelet mellan de olika trafikslagen och minskar risken för allvarliga olyckor. Utformningen av kajerna är av stor vikt för att minimera osäkerheten mellan trafikantgrupperna. Möblering inom kajområdena bör utformas för att underlätta för personer med funktionsnedsättning. Enligt stadens parkeringsnorm uppgår parkeringsbehovet inom Oceanhamnen som helhet till drygt bilplatser, beräknat på en total exploatering om 950 bostäder, m 2 kontor och m 2 service. Vid ett samutnyttjande av parkering till verksamheter enligt parkeringsstrategin för H+ minskar det totala parkeringsbehovet till drygt bilplatser. En minskning av parkeringsnormen förutsätter dock god tillgänglighet till kollektivtrafik samt att bilpooler införs i området. Parkering för boende och verksamma föreslås anordnas i garage under kvarteren, alternativt kompletterat med parkeringshus.

15 74 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen VERKSAMHETER OMGIVNINGSPÅVERKAN Inom Oceanhamnen finns ett antal storskaliga hamnmagasin, ett par mindre tegelbyggnader, en terminalbyggnad och en kontorsanläggning i enkla byggnader. Flera av byggnaderna används idag för verksamheter av mer tillfällig karaktär, medan andra står outnyttjade. I programområdets närhet finns flera pågående verksamheter som i olika grad påverkar sin omgivning. Verksamheterna och deras omgivningspåverkan finns redovisade i FÖP H+. I miljökonsekvensbeskrivningen till FÖP H+ konstateras att buller är den dimensionerande faktorn. Verksamheternas omgivningspåverkan avseende risk sammanfattas där det är möjligt i ett uppmärksamhetsavstånd angivet i meter, det vill säga den zon inom vilken verksamheters störning kan behöva beaktas och utredas vidare. Omgivningspåverkan avseende buller från verksamheter och trafik beskrivs mer ingående under rubriken Ljudmiljö nedan. Hamnverksamhet Helsingborgs Hamns verksamhet, med bäring på programområdet, omfattar HH-farled med uppmarschområde, en kombiterminal och Västhamnen, med hantering av containrar och omlastning av gods. Hamnens funktion är av riksintresse, se vidare under rubriken Tidigare ställningstaganden; Riksintressen, samt under rubriken Ljudmiljö. HH-farled färjetrafiken mellan Helsingborg-Helsingør är omfattande, med cirka anlöp per år, eller cirka var tolfte minut under hela dygnet. För färjetrafiken och uppmarschområdet, liksom för Sjögatan/väg E4 som är tillfartsväg till färjeläget, utgör transporter av farligt gods en risk som berör programområdet. Enligt rapporten Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för farligt gods, (WUZ 2011), bedöms ett uppmärksamhetsavstånd på 30 meter mellan känslig bebyggelse och uppmarschområdet tillräckligt, utifrån den beräknade risknivån för individrisk. Det finns en risk att färjor kommer ur kurs och kolliderar med pirerna, varför ett påseglingsskydd krävs för att säkra nya byggnader. Utöver den befintliga infrastrukturen med extra starka kanter i utsatta lägen, kan en barriär under vattnet i Oceanbassängen förhindra fartyg att segla in i bassängen. Ny bebyggelse, framför allt på Oceanpirens spets, bör placeras med ett gott säkerhetsavstånd till kajkanten, då fartyg passerar tätt inpå denna. Färjeterminalen genererar buller som påverkar programområdet, dels genom motorljud från trafiken till och från färjeläget och på uppmarschområdet, dels genom fläkt- och motorljud från färjetrafiken. Kombiterminalen togs i drift 2005 och hanterar gods i containrar som omlastas mellan tåg och lastbil samt mellan tåg och båt i Västhamnen. Under år 2009 omlastades enheter till eller från tåg, och godsvolymerna ökar stadigt. Den huvudsakliga omlastningen, cirka 80 procent, sker mellan landbaserade transporter. Inom kombiterminalen hanteras farligt gods, som vid en olycka skulle kunna påverka programområdet. Även farligt gods som ska söderut måste idag passera kombiterminalen för att växlas om. Med ett nytt triangelspår vid Sydhamnsgatan kan godstransporter till Kopparverkshamnen ledas direkt söderut vilket skulle minska olycksrisken. Enligt Riskanalys för kombiterminal, (WUZ 2011), bedöms den sammanvägda risken från kombiterminalen och de transporter av farligt gods som går på Sjögatan/väg E4 behöva ett uppmärksamhetsavstånd på 40 meter mellan känslig bebyggelse och Sjögatans östra körbanekant, utifrån den beräknade risknivån för individrisk. I FÖP H+ anges att stadens samlade bedömning för planering av bebyggelse längs Hamnleden inte bör ligga närmare än 50 meter från vägkant, utan utredning kring särskilda åtgärder. Enligt rapporten Strategi för bebyggelseplanering intill färdvägar rekommenderade för farligt gods (WUZ 2011) visar riskanalysen att en acceptabel risknivå för normalkänslig bebyggelse (bostäder och kontor) uppnås meter från Hamnledens vägkant. Buller från kombiterminalen kommer från dragfordon, lastbilar och arbetsmaskiner som flyttar om containrar, vilket innebär relativt höga momentana ljudnivåer. Västhamnen omfattar lastning och lossning av containrar, samt pelletshantering. Verksamheten har ingen omgivningspåverkan utöver buller, se vidare under rubriken Ljudmiljö.

16 75 Reningsverk Öresundsverket Helsingborgs stads kommunala avloppsreningsverk, Öresundsverket, ligger i direkt anslutning till programområdet. Inom reningsverket finns en biogasanläggning som producerar biogas till stadsbussarna samt en gasolcistern. Öresundsverket togs i drift 1974 och tar emot m3 vatten varje dygn. Reningsverket påverkar sin omgivning framför allt genom luktstörningar, men utgör även en risk genom smittspridning samt biogasproduktion och gasolhantering. Enligt rapporten Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+ (Ramböll 2011) bedöms ett uppmärksamhetsavstånd (med avseende på risk) på 120 meter mellan gasolcistern och känslig bebyggelse vara rimligt. Enligt Utredning Öresund (Sweco 2011) visar spridningsberäkningar inte på några allvarliga eller stora luktproblem från reningsverket, förutsatt att en övertäckning och luktreduktion genomförs av de mest luktande anläggningsdelarna, främst de delar som rör slambehandling samt rensgallerbyggnad och sandfång. Vidare föreslås en begränsning av markanvändningen inom Oceanhamnen så att bostäder inte medges inom 200 meter från bassängerna i biosteget, i det fall luftningsbassängerna inte täcks över, vilket bedöms minimera smittspridningsrisken. Åtgärdsförslag med kostnadsbedömning kommer att utgöra underlag för ett inriktningsbeslut för hur staden anpassar reningsverket för att möjliggöra en utbyggnad inom H+ området. Energiförsörjning Västhamnsverket den viktigaste av Öresundskrafts anläggningar i Helsingborgs hamn för produktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Anläggningen är ett kraftvärmeverk med en ångpanna för biobränsle, med eldningsolja som stödbränsle, vilken förbrukar cirka ton biobränsle per år. Inom anläggningen finns en värmepump med köldmedium som vid en brand kan orsaka förgiftning. Ämnet hanteras i en invallad cisterntank och bedöms inte utgöra någon risk utanför anläggningen. I övrigt bedöms inte Västhamnsverket innebära några risker för sin omgivning, varför något uppmärksamhetsavstånd inte anges. Västhamnsverket alstrar buller, i huvudsak fläktljud, som påverkar programområdet. Riktvärdena enligt gällande tillstånd innehålls vid närmaste bostadshus, dock överskrids riktvärdena för den södra delen av 1. Gasolcistern 2.Västhamnsverket 3. Pelletsladan 4. Kombiterminalen 5. Reservvärmeverket Israel 6. Sjögatan 7. Uppmarschområdet 1. Öresundsverket 2. Gasolcistern 3.Västhamnsverket 4. Pelletsladan 5. Kombiterminalen 6. Reservvärmeverket Israel 7. Västhamnen 8. Sjögatan 9. Uppmarschområdet 10. Järnvägen 11. Malmöleden > Verksamheter i närheten av programområdet. Verksamheter med omgivningspåverkan avseende risk är markerade i rött > Uppmärksamhetsavstånd avseende risk från verksamheter med omgivningspåverkan

17 76 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen Oslopiren och delar av området mellan Sjögatan och Bredgatan. I samband med förbränning sker utsläpp av olika typer av luftföroreningar, såsom kväveoxider, svaveloxider, stoft, koldioxid och olika typer av kolväten. Omgivningen påverkas endast marginellt, då utsläpp görs på hög höjd. Svaveldioxidmätningar genomförs årligen i centrala Helsingborg och miljökvalitetsnormen klaras med marginal. Pelletsladan I anslutning till Västhamnsverket lagras biobränsle i form av pellets, vilken transporteras dit med båt. Pelletslagret påverkar programområdet och större delen av södra Helsingborg genom risken för storbrand, vilket kan medföra spridning av strålning, rök och sot under flera veckors tid. Enligt Riskanalys Pelletslada granskningshandling (Grontmij 2011) är sannolikheten att en storbrand ska inträffa cirka en gång per 200 år. Det bedöms vara mer sannolikt att branden begränsas till en mindre yta, än att branden sprids till att omfatta större delen av lagret. Konsekvenserna vid en mindre brand är betydligt mindre och ger ett kortvarigt brandförlopp. Enligt rapporten Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+ (Ramböll 2011) bedöms ett uppmärksamhetsavstånd (med avseende på konsekvens) på 400 meter mellan pelletsladan och känslig bebyggelse vara rimligt. En sårbarhetsanalys för staden som helhet är under utarbetande och kommer att ge underlag för vad konsekvenserna skulle bli vid en storbrand med fokus på hur samhällsviktiga funktioner i staden kan påverkas. inte programområdet som ligger utanför uppmärksamhetsavståndet för verksamheten. Det generella uppmärksamhetsavståndet för Hamnleden såsom farligt godsled påverkar programområdet i anslutning till trafikplatsen direkt söder om uppmarschområdet, ett tjugotal meter från föreslagen bebyggelse. I programförslaget utgörs bebyggelsen av mindre känslig kontorsbebyggelse närmast Sjögatan/ Hamnleden. I det fortsatta planarbetet kommer behovet av särskild utredning avseende området närmast Sjögatan att studeras. Programområdet ligger till en mindre del inom uppmärksamhetsavståndet för de verksamhetsdelar inom reningsverket som innebär risker; biogasproduktion och gasolhantering samt luftningsbassängerna i biosteget. I programförslaget redovisas kontorsbebyggelse närmast de aktuella verksamheterna. Åtgärder som minimerar störningarna från reningsverket, både avseende lukt och risk, förutsätts genomföras. Vad gäller påseglingsrisk från färjorna har programförslaget utformats så att bebyggelsen ligger indragen från kajkanten kring hela pirernas sträckning. En barriär under vattnet föreslås ge skydd mot att fartyg ska segla in i bassängen. Barriären ger även ett skydd för en framtida bebyggelseö. Särskilda åtgärder krävs även för att minimera risken att småbåtar eller badande i Oceanbassängen förirrar sig ut i färjetrafikens vattenväg. Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på omgivningspåverkan från verksamheter. Förslaget bedöms uppfylla kravet på att samspela med miljön och omgivningen. En exploatering enligt programförslaget genererar i sig inga störningar eller risker för omgivningen. Programområdet berörs dock av transporter av farligt gods, dels på uppmarschområdet, dels på Sjögatan. Områdets södra del ligger inom uppmärksamhetsområdet till uppmarschområdet och marginellt även till Sjögatan. Bebyggelsen inom området är disponerad så att kontorsverksamhet bildar en skärm mot uppmarschområdet och Sjögatan. Kombiterminalen och den hantering av farligt gods som sker där, påverkar

18 77 LJUDMILJÖ I en stad finns en komplex ljudmiljö med många olika typer av ljud och buller. Buller är det som uppfattas som icke önskvärt ljud. Buller är ett växande samhällsproblem som kan påverka människors hälsa negativt och därför krävs extra omsorg vid planering av ny bebyggelse. Stadsomvandling från industri till blandad stad kan ge positiva effekter för befintliga bostäder som skärmas mot bullret, samtidigt som ny bostadsbebyggelse istället exponeras för bullerkällorna. En omfattande kartering av buller från omgivande verksamheter och trafikleder har genomförts och det finns god kunskap om den komplexa bullersituationen inom området. Inom H+ projektet har Helsingborgs stad valt att använda begreppet omgivningsbuller för att belysa den samlade bullersituationen. Bullerkällor Programområdet är omgivet av verksamheter som alstrar buller av olika slag. De verksamheter som i första hand påverkar Oceanhamnen är trafiken till och från färjeterminalen, färjetrafiken, Västhamnsverket samt hamnverksamheten inom Västhamnen och kombiterminalen. Bullerkällorna utgörs främst av fartyg, dragfordon, lastbilar, arbetsmaskiner som Färjetrafiken 2. Trafik uppmarschområdet 3. Sjögatan 4. Oljehamnsleden 5. Kombiterminalen 6. Västhamnsverket 7. Västhamnen 8. Reservvärmeverket Israel 9. Malmöleden 10. Järnvägen drar eller lyfter containrar, kranar, truckar, fläktar och färjetrafik och ger upphov till ljud av varierande karaktär, inklusive lågfrekvent buller och momentana slagljud. Även järnvägsbuller och trafikbuller från kringliggande gator såsom Sjögatan och Järnvägsgatan påverkar programområdet. Verksamheten inom uppmarschområdet utgörs enbart av fordonstrafik till och från färjorna, varför bullret har karaktären av trafikbuller. Färjetrafiken, inklusive trafiken till och från färjorna, går dygnet runt och verksamheten överskrider de riktvärden som gäller för externt industribuller. Av den direkt hamnrelaterade verksamheten ligger kombiterminalen närmast Oceanhamnen. Arbetet omfattar främst omflyttning av containrar, vilket ger relativt höga momentana ljudnivåer. Verksamheten pågår normalt mellan 06-22, vilket innebär att en timma under morgonen berörs av de strängare riktvärden som gäller under nattetid. Västhamnen, med verksamhet i stort sett dygnet runt, ligger längst ifrån programområdet men ger upphov till de högsta ljudnivåerna. Inom Västhamnen pågår framförallt lastning och lossning av containrar från fartyg men även hantering av pellets, varvid alla kategorier av ljud förekommer > Bullerkällor

19 78 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen Riktlinjer och strategier Olika riktvärden gäller för buller från trafik respektive industriverksamhet. Riksdagen beslutade 1997 om riktvärden för trafikbuller för framtida transporter (proposition 1996/97:53) och Naturvårdsverket har 1978 tagit fram riktvärden för externt industribuller vid nyetablering av verksamheter (SNV RR 1978:5 rev 1983). Det finns dock inga antagna lagar eller förordningar för industribuller, utan de allmänna råd med angivna riktvärden som Naturvårdsverket tagit fram är vägledande i första hand för etablering av industri. Boverket har formulerat principer för hur avsteg från riktvärden för trafikbuller kan hanteras. Principerna ger möjlighet att vid planering av bostäder i centrala och kollektivtrafiknära lägen hänvisa till en tyst eller ljuddämpad sida av bostaden, i de fall ljudnivån överstiger gällande riktvärden på den bullerutsatta sidan. Då det inte finns någon vägledning för hur industribuller ska hanteras i den fysiska planeringen har Helsingborgs stad valt att utarbeta ett förslag till bullerpolicy, vilken avses behandlas av Stadsbyggnadsnämnden och Miljönämnden under våren Bullerpolicyn utgår från gällande riktvärden för trafikbuller respektive externt industribuller och föreslår en tillämpning av dessa som syftar till att ge vägledning vid planering och bostadsutbyggnad inom H+ området. I policyn redovisas hur Helsingborgs stad ska hantera industribuller och trafikbuller vid planering av ny bostadsbebyggelse. Avsikten är att säkerställa en god ljudmiljö för boende och en god bebyggd miljö. Bullerpolicyn följer i huvudsak Boverkets avstegsprinciper avseende trafikbuller, vilka föreslås gälla även för externt industribuller inom området. Detta innebär att riktvärden för trafikbuller respektive externt industribuller ska gälla utomhus utanför öppningsbart fönster till sovrum och vid uteplats/vistelsezoner. Staden föreslår dock en skärpning av kraven avseende sovrum mot ljuddämpad sida. I bullerpolicyn finns även resonemang kring att bra ljudmiljöer ska kunna uppnås också på allmän platsmark inom områden som är bullerutsatta. Hamnverksamhet är en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken för vilken Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Helsingborgs hamn lämnade in en tillståndsansökan 2003 och fick ett tillståndsbeslut med prövotidsvillkor Länsstyrelsens tillståndsprövning av hamnverksamheten pågår och Helsingborgs hamn samverkar med Helsingborgs stad för att få till stånd villkor som är förenliga med stadens stadsutvecklingsplaner. En förutsättning för att kunna bygga blandad stad med bostäder inom H+ området är att staden och verksamhetsutövaren kommer överens med tillsynsmyndigheten i villkorsformuleringen om på vilka platser ljudnivån ska mätas och vilka riktvärden som ska uppfyllas. En gemensam ståndpunkt för Helsingborgs stad och Helsingborgs hamn är att trafiken på uppmarschområdet bör definieras som trafikbuller och hanteras på samma sätt som övrigt trafikbuller i staden. Även färjorna bör definieras som en trafikled, då den täta färjetrafiken är att betrakta som en flytande bro. Riktvärden för trafikbuller: vid bostäder > 55 db(a) ekvivalent nivå vid fasad > 30 db(a) ekvivalent nivå inomhus > 45 db(a) maximal nivå inomhus nattetid > 70 db(a) maximal ljudnivå vid uteplats Riktvärden för externt industribuller: utomhus vid bostäder > 50 db(a) ekvivalent nivå dagtid > 45 db(a) ekvivalent nivå kvällstid > 40 db(a) ekvivalent nivå nattetid > 55 db(a) maximal nivå nattetid

20 79 Konsekvenser Programförslaget bedöms leva upp till de delar av värdegrunden som har bäring på ljudmiljön. Förslaget bedöms uppfylla kravet på att samspela med miljön och omgivningen. En exploatering enligt programförslaget genererar i sig inga bullerstörningar till omgivningen. Programområdet är dock beläget i direkt närhet till trafikleder och verksamheter som alstrar buller, varför bebyggelsen inom området måste anpassas till utformning och innehåll så att goda boende- och vistelsemiljöer skapas. Särskilda studier av lågfrekvent buller från färjorna behöver genomföras, i syfte att klarlägga eventuella behov av byggnadstekniska åtgärder. I programförslaget redovisas en kvartersstruktur, där bebyggelse nyttjas för att skärma buller från omgivningen, så att tysta sidor skapas mot innergårdarna. Bullersimuleringar har gjorts för den föreslagna bebyggelsestrukturen i programmet. Denna visar att bostadsgårdarna kommer att kunna utgöra goda ljudmiljöer, medan ljudet inom publika områden inom Oceanhamnen kommer att överstiga önskvärda nivåer. Vid fasad mot trafikerade leder och mot verksamheter kommer ljudnivån att vara hög, men utifrån föreslagna principer i bullerpolicyn ska ny bostadsbebyggelse inom H+ området alltid klara goda ljudmiljöer inomhus, i sovrum med öppningsbart fönster och vid uteplats eller vistelseyta på en bostadsgård. I det fortsatta planarbetet kommer kvartersstrukturen att studeras vidare, liksom höjden på bebyggelsen, både ur buller- och stadsbildssynpunkt. En etappvis utbyggnad innebär att varje etapp måste klara att hantera omgivningsbullret från alla väderstreck, vilket kommer påverka bebyggelsens struktur och utformning. att störningarna från verksamheten i anslutning till färjeterminalen definieras som trafikbuller, är stadens bedömning att en utbyggnad enligt programförslaget inte innebär något hinder för hamnens funktion och således inte medför någon påtaglig skada på riksintresset. Bullersimuleringarna visar att det kommer gå att uppnå goda ljudmiljöer inom Oceanhamnen både inomhus och utomhus på innergårdar. I de mest utsatta lägena närmast cirkulationsplatsen och vid Oceanpirens spets mot färjeläget bör bostäder undvikas. För högre uppskjutande bebyggelse kommer särskilda åtgärder vid fasad krävas för att klara tyst eller ljuddämpad sida. I det fortsatta planarbetet kommer ytterligare bullersimuleringar att genomföras, liksom studier kring karaktären på de olika bullerkällorna för att hantera slagljud, högfrekvent och lågfrekvent buller. Vid kontrollmätning av varifrån ljuden avseende industribuller härrör, är det buller från CT containertruck och vissa fläktar som ger högsta bullerbidraget. För ekvivalent buller nattetid finns ingen dominerande bullerkälla, utan många bullerkällor ger ett likartat bidrag (SoundCon, 2012). Den nya stadsdelen måste utformas så att den pågående hamnverksamheten inte begränsas, utan att de funktioner som är av riksintresse för hamnändamål kan finnas kvar och utvecklas. Då buller är den faktor som skulle kunna verka begränsande för hamnens verksamhet, är det av största vikt att bullersituationen beaktas. Programförslagets utformning bygger på att villkoren i hamnens miljötillstånd medger bullermätning i ett antal specifika punkter på uteplatser och vistelseytor. Utifrån de principer som anges i förslaget till bullerpolicy för H+ området, också förutsatt

21 80 / Förutsättningar och Konsekvenser / Oceanhamnen Oceanhamnen, H+ Industribullerutredning Utbredning natt samt nivåer vid fasad Ljud från Västra hamnen, Israel samt Västhamnsverket Ljudnivå 2 m över mark ÖVRIGT Utbredningskartan visar ljudnivåerna inklusive fasadreflexer. Kolumner i tabell visar våning, ljudnivå dag, ljudnivå kväll ljudnivå natt samt maximal ljudnivå vid fasad (frifältsvärden) Bullersimuleringar för industribuller, från Västhamnen, kombiterminalen och Västhamnsverket, visar att riktvärdena innehålls nattetid både som ekvivalent 14 värde och maxvärde. Vid 3, 4 och 5 alternativt 8 våningar, uppgår den ekvivalenta ljudnivån nattetid 10 till 40 dba eller lägre, förutom vid fasad mot söder närmast kombiterminalen och Västhamnsverket. Den maximala ljudnivån uppgår till dba vid fasader mot söder och som högst till 55 dba kring Oceanbassängen. Den maximala ljudnivån vid programom- 2 rådets bebyggelse är 40 dba (två meter ovan mark) eller lägre, undantaget sydvästra delen av 13området med fasad mot söder. Samtliga bostadsgårdar klarar 12 riktvärdena för maximal ljudnivå. > I beräkningarna antas att ljudnivåer nattetid är dimensionerande för industribullret, vilket tidigare utredningar har indikerat. > För Västhamnen är måndagar dimensionerande, baserat på redovisade liggtider för fartyg Maximal ljudnivå LA,Fmax (dba) m PROJEKTNUMMER BILAGA 02 HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson GRANSKAD Torbjörn Appelberg DATUM JÄRNVÄGSGATAN > <= JÖNKÖPING Oceanhamnen, H+ Industribullerutredning 3,4,5 våningar Ljud från Västra hamnen, Israel samt Västhamnsverket Ekvivalent ljudnivå natt vid fasad ÖVRIGT > Industribullerutredning. Utbredning natt samt nivåer vid fasad. Ljudfrån Västhamnen, Reservvärmeverket Israel samt Västhamnsverket Ekvivalent ljudnivå natt L A,eq (dba) Oceanha Industribul 3,4,5 vånin Ljud från V Västhamns Ekvivalent > 65,5 60,5-65,5 55,5-60,5 50,5-55,5 Oceanhamnen, 45,5-50,5 H+ Industribullerutredning 40,5-45,5 3,4,5 våningar <= 40,5 Ljud från Västra hamnen, Israel samt Västhamnsverket Ekvivalent ljudnivå natt vid fasad ÖVRIGT ÖVRIGT > Industribullerutredning. 3, 4,5 våningar. Ljud från Västhamnen, Reservvärmeverket Israel samt Västhamnsverket PROJEKTNUMMER BILAGA 07 HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson GRANSKAD Torbjörn Appelberg DATUM Ekvivalent ljudnivå natt L A,eq (dba) > 65,5 JÄRNVÄGSGATAN 60,5-9 65, JÖNKÖPING ,5-60,5 50,5-55,5 45,5-50,5 40,5-45,5 <= 40,5 Ekvivalent l L A,eq Oceanhamn Industribullerut 3,4,5 våningar Ljud från Västr Västhamnsver Ekvivalent ljud ÖVRIGT PROJEKTNUMMER BILAGA 07 > Industribullerutredning. 3, 4,5 våningar. Ljud från Västhamnen, Reservvärmeverket Israel samt Västhamnsverket HANDLÄGGARE Magnus Ingvarsson GRANSKAD Torbjörn Appelberg DATUM JÄRNVÄGSGATAN JÖNKÖPING PROJEKTNUMME BILAGA 08 HANDLÄGGARE Ekvivalent Magnus ljudni Ing GRANSKAD L A,eq (d Torbjörn App DATUM >