Förutsä4ningar för digital samverkan

Transkript

1 Förutsä4ningar för digital samverkan Utredning om insatser för a4 främja digitalisering och digital samverkan Lennart Jonasson Carin Forest Anders Persson

2 SyGe och mål med utredningen SyGe Uppdraget sygar Jll a4 med utgångspunkt i en vision från individers livshändelser skapa en styr- och finansieringsmodell för framjdens sammanhållna e- samhälle. SyGet är också a4 definiera konkreta förslag Jll satsningar. Målen med utredningen är a4 besvara följande frågeställningar Hur kan visioner för e- samhället se ut med utgångspunkt i tre olika livshändelser? Vilka utmaningar för nuläget idenjfieras för privatpersoner och företagare respekjve statliga myndigheter, landsjng/regioner och kommuner? Vilka ny4or och vilken effekjviseringspotenjal skulle respekjve vision kunna generera för privatpersoner och företagare respekjve för statliga myndigheter, landsjng/regioner och kommuner? Vad behöver göras för a4 främja fortsa4 utveckling av e- samhället med utgångspunkt i valda livshändelser? Hur bör en styr- och finansieringsmodell för a4 främja digitalisering och digital samverkan i Sverige se ut? 2

3 Kort om uppdraget Projekt- start Vision & nuläge livshändelseperspekjv Styrmodell krav och behov Förslag Jll förstärkt samordning Projekt- avslut 21/8 31/10 Överenskommelse mellan Regeringen och SKL om insatser för främjande av digitalisering och digital samverkan Leds av Lennart Jonasson Livshändelser vår utgångspunkt för nuläge och vision Målanalys vilket samhälle ger nu gällande mål? Intervjuer med nyckelpersoner i e- Sverige Fyra workshops: Etablera en styr- och finansieringsmodell IdenJfiera förslag för fortsa4 utveckling - kort och lång sikt Rapport klar 31 oktober PresentaJon Anna- Karin Ha4 i mi4en på november Parallellt sker polijsk förankring SKL Avstämningsmöten Intervjuer Workshop 3

4 Livshändelser 4

5 Tre livshändelser som utgångspunkt Bli förälder Starta företag Hi4a arbete och försörjning 5

6 Karl 34 år A# få vårt första barn är naturligtvis en stor omställning i livet, både prak:skt och känslomässigt. Jag var fak:skt inte eller rik:gt beredd på alla kontakter som vi behövde ta med olika myndigheter och med kommunen. Nu finns det ju en plats på nätet för föräldrar, lite som verksamt.se som finns för företagare, där vi på e# väldigt tydligt sä# kan se vilka kontakter som vi behöver ta och i vilken ordning. Myndigheterna guidar oss i arbetet med a# skapa en plan där vi kan se precis när de olika kontakterna med myndigheterna kommer ske. På webbplatsen finns också all informa:on jag behöver om föräldrapenning och vi kan, som familj, planera föräldraledigheten med vårt barn. När vi ändrade lite i planeringen för vem som skulle vara föräldraledig uppdaterades planen med nya datum för när vi behöver ansöka om föräldrapenning för a# det ska fungera utan avbro# i utbetalningarna. Det är fantas:skt, vi kan se hur all:ng hänger ihop, lite som e# pussel. Det känns fak:skt som a# de bryr sig om vår lilla familj. Vi kunde också hantera det här med godkännande av mig som pappa och den gemensamma vårdnaden eiersom vi inte är giia är det tydligen lite av en process a# få det på pränt. Vi kunde också läsa på om hur barnavårdscentralen jobbar och vilka kontroller som görs och vilka sprutor som ska tas och när, redan innan Anna- Greta föddes. Dessutom var det där som vi gjorde ansökningarna om föräldrapenning och anmälan om hennes namn. Just när det gäller namnanmälan förresten, så fick vi i Mina meddelanden en länk dit anmälan görs väldigt proak:vt från Ska#everkets sida måste jag säga! Och bekvämt för oss såklart. Har också förstå# a# faderskapserkännandet är mycket smidigare nu för :den det skö#e vi helt digitalt. Tror inte all:d a# det är så enkelt men eiersom jag och min tjej har levt :llsammans så länge så gick det smidigt. Karl, 34 år 6

7 Karl 34 år som blir förälder Offentligt finansierad sjukvård Förlossningsmottagning Kvinnoklinik MVC BVC OFFENTLIGT FINANSIERAD SJUKVÅRD Kommun Barn- och utbildningsförvaltning Socialtjänst KOMMUNER Registrering av faderskap Vårdnads- bidrag Bekräfta faderskap Anmäla gemensam vårdnad Adoptions- medgivande Bekräftelse på födelseanmälan Anmälan av namn Fertilitets- utredning Adoptions- medgivande Fertilitets- behandling Ansökan om föräldrapenning Moderskaps- intyg Förälder Anmälan om föräldra- penning Föräldrautb. Graviditets- penning Mödravård Moderskapsinty g Kontroll och vård av barn Bostadsbidrag Barnbidrag Kostråd för gravida och barn Barnförsäkring Råd och diskussion om föräldraskap Trafikråd för barn Trafikinformatio n barn i bil mm PRIVA AKTÖRER Försäkringsbolag Föräldrasiter och tidskrifter NTF Födelse- anmälan CENTRALA MYNDIGHETER Personnumer Skatteverket Försäkringskassan Livsmedelsverket Transportstyrelsen A-kassor CSN Inkomst- uppgifter 7

8 Raghda 37 år Jag har drömt om a# starta en liten restaurangkedja jä#elänge men det har inte liksom blivit av. En sak som verkligen har känts mo:gt är a# det har varit så svårt a# förstå alla regler som finns och vilka :llstånd som krävs. Men när jag för e# år sen hi#ade lokaler som var helt perfekta och låg i två olika men närliggande kommuner, så kunde jag inte stå emot längre.. nu var det dags! Nu hade det också hänt saker bland myndigheterna. På verksamt.se kunde jag läsa om reglerna för restaurangbranschen och om företagande i allmänhet. Den här gången fanns även båda kommunerna med och hade informa:on om regler som gäller just i Orsa och i Mora, :ll exempel om skyltning och uppgiier om hur man kontaktar olika handläggare. Där kunde jag också steg för steg ta mig igenom en guide där jag beskrev min företagsidé. När det var klart byggdes det upp en slags karta där mina restaurangansökningar beskrevs och i vilken allt behövde skickas in. Det var så skönt! Just det här a# myndigheterna hjälpte mig a# lägga pusslet över hela restaurangetableringen och a# processerna var så pass lika i båda kommunerna, gjorde det ganska smidigt för mig fak:skt! Jag kunde tydligt se vilka krav och reglerna som gällde för min restaurangidé. När jag sen fyllde i ansökningarna märkte jag a# informa:on började vara förtryckt i större och större utsträckning. Så när jag redan hade lämnat en uppgii om något en gång, :ll exempel mi# telefonnummer, var den informa:onen sen förifylld och allt jag behövde göra var a# godkänna det och klicka mig vidare :ll nästa. Sen var det också jä#ebra a# jag på verksamt.se även kunde följa alla mina ärenden oavse# om det var kommunen, ska#everket eller någon annan myndighet som hade hand om dem. Jag kunde se status på ärendena som a# :ll exempel a# min inbetalda ansökningsavgii för serverings:llståndet hade kommit in :ll både Mora och Orsa. Skönt a# slippa undra och kunna fokusera på affärerna istället. Dessutom är det såklart bra a# översikten över mina ärenden syns, oavse# om jag loggar in på min kommuns webbplats eller på någon statlig myndighets webbplats. En annan sak som var schysst är a# jag direkt i tjänsten kunde få meddelanden från min handläggare om vad som saknades i min ansökan så alla kontakter kring min ansökan skedde genom samma tjänst eller via telefon med handläggarna. Raghda, 37 år 8

9 Rashid 27 år som startar företag Föreskrifter Remisser Kommun Exploatering Stadsbyggnad Bygglovkontor Miljökontor Enhet för alkohol, spel och tobak Räddningstjänst Näringslivskontor KOMMUNER Köpa/exploatera kommunal mark Dispens strandskydd Ändra/upprätta detaljplan Ansökan om bygglov, skyltlov, marklov, rivningslov Upprätta bygghandlingar Livsmedels- anmälan Anmälan om miljöfarlig verksamhet Tillstånd för värmepump Ansökan om serveringstillstånd Ansökan om spel och tobak Systematiskt brandskyddsarbete Ansökan om hantering av brandfarlig vara Mark- och miljödomstol Länsstyrelse CENTRALA MYNDIGHETER Miljötillstånd Överklaganden Sakägare Medgivanden Nyföretagare Information Ansökan om skydd för varumärke, design och patent Registrering för F- skatt Anmälan om preliminär självdeklaration Anmälan om kassaregister Registrering som arbetsgivare Bolagsregistrering Ansökan om begagnande av allmän platsmark Aktivitetsstöd Rådgivning och information Stöd (t ex regionalt stöd) CENTRALA MYNDIGHETER Boverket PRV Skatteverket Bolagsverket Polisen Arbets-förmedlingen Tillväxtverket Energirådgivare Råd och service Rådgivning PRIVA AKTÖRER Bidrag energi- besparande åtgärder Information Energimyndigheten Anslutningsavgifter Godkänd fettavskiljare Råd och service Finansiering Anslutning elnät Elavtal Anslutning telekom Byggnads- kalkyl Upprätta ritningar och bygghandlingar Uppförande Kontroll och översyn VA-bolag Företags-rådgivare Finansiärer (t ex Banker/Almi) Elnätleverantör Elleverantör Infrastruktur (Fiber/Kabel-TV) Skanova Arkitekter Byggentreprenör Kvalitetsansvarig

10 Oscar 21 år Jag kom knappt halvvägs i gymnasiet på IT- natur innan jag hoppade av fel program vid fel :d. Jag hade all:d gillat a# hålla på med datorer men det var alldeles för mycket teori och ma#e för min del och för lite prak:skt arbete. Man känner sig så himla värdelös när man hoppar av eier som a# man ju får inpräntat a# man måste gå gymnasiet för a# hi#a jobb. Jag kände mig sämst i Sverige, men den känslan varade inte länge En kille på kommunen, Svante, tog direkt kontakt för a# ta reda på varför jag hoppade av och ställde en massa frågor om vad jag kunde och vad jag ville. Han var verkligen kanon och fick mig redan på första träffen a# börja se lite olika möjligheter. Sen visade han hur jag skulle välja en coach som skulle kunna hjälpa mig. Det finns nämligen en sajt för hela Sverige som heter Ungdomsmatchen och med Svantes stöd valde jag IT- byrån. De finns i hela landet och arbetar med ungdomar som kan mycket om IT men inte har någon utbildning. Så fort jag hade gjort mi# val ringde deras coach S:na upp och bokade e# möte. Hon fortsa#e a# fråga vad jag kunde och ville och berä#ade a# det fanns många där ute som behöver hjälp med datorproblem av såna som mig. Hon hjälpte mig a# skapa en profil på Ungdomsmatchen som beskriver vem jag var, vad jag kunde, vad jag var sugen på och så. Hon jagade på och pushade mig för a# jag inte skulle tappa gnistan. Vi spelade också in en film där jag berä#ade om mig, mina kunskaper och intressen. Det gick inte ens en vecka innan jag fick mi# första uppdrag! Det är så det funkar - först får man uppdrag från företag i IT- byråns nätverk, sedan får man omdömen om det man gjort, och därpå förhoppningsvis en prak:kplats och provanställning. Och sen kanske JOBBET! Det första uppdraget var på en pensionärsförening som erbjöd IT- problemlösning för sina medlemmar och där installerade jag skrivare, berä#ade hur Internet fungerar, installerade släk^orskningsprogram och jag fick fina omdömen. EIer uppdrag fick jag hålla i en utbildning i bildredigering i e# antal omgångar. DäreIer hörde IT- utbildarna av sig på Ungdomsmatchen och ville a# jag skulle komma :ll dem på prak:k!!! Första halvåret var jag prak:kant och hjälplärare. Andra halvåret var jag provanställd hjälplärare och nu, igår, fick jag fast anställning! De har satsat på mig och lå:t mig gå kurser inom det som intresserat mig och som företaget har ny#a av. E# och e# halv år eier a# jag hoppade av gymnasiet har jag både jobb och går kurser och jag älskar det! Oscar, 21 år 10

11 Birgi4a 53 år Det var inte en total chock för mig när jag blev uppsagd från min tjänst som kommunika:ons- strateg på e# mindre företag här i stan. Det har gå# lite halvknackigt en längre :d och när sen både Ericsson och ABB fly#ade sin verksamhet härifrån så var vi förstås många som fick gå. Fast även om jag hade sökt en del jobb på senare :d och kände mig lite beredd, så blev det ändå ganska omtumlande när beskedet väl kom. Med lite sårad stolthet och såklart en massa frågor i huvudet om vad som nu ska bli mi# nästa steg, kände jag mig också ganska orolig för hur jag skulle klara försörjningen av mig och min do#er. Jag har varit i den här situa:onen en gång :digare och det var 2013, tror jag, och det var fak:skt då som jag valde a# fly#a hit eiersom jag fick e# bra och intressant jobb här. Nu har det gå# 7 år och faktum är a# det har hänt massor sen dess när det gäller hur samhället bistår med informa:on och så! Det har fak:skt varit ganska lä# a# förstå hur jag ska agera och vilka handlingsalterna:v som står :ll buds. Jag är rejält ak:v som jobbsökare och har en hel del krokar ute, men om :den rinner iväg så skulle det ju kunna vara så a# jag behöver någon form av stöd från det offentliga. Numer finns det i alla fall en tydligt sammanhållen vy på nätet kring de olika insatser och handlinsalterna:v som jag har för a# skaffa mig e# ny# jobb. EIersom a# jag är i den situa:onen där jag har blivit uppsagd, så ser jag de möjligheter som just jag och andra i den situa:onen har. Informa:onen är alltså målgruppsanpassad med lite olika ingångar beroende på vem man är stödsystem, arbetsmarknadsåtgärder och ersä#ningsmöjligheter kan ju :ll exempel variera ganska kraiigt beroende på vad man har för bakgrund. Så vyn ser lite olika ut för exempelvis en nybakad gymnasiestudent, är nyutexaminerad från universitetet, sjukskriven eller en person som är nyanländ :ll Sverige. Hur som helst, så känns det som a# jag har koll på vad som gäller och det ger mig krai a# agera mer på egen hand. Sen är det också jä#ebra a# man kan göra alla ansökningar från den där vyn på nätet, vare sig det gäller jobbansökningar, a- kassa, ekonomiskt bistånd eller försäkringen från Trygghetsrådet. Även kommunika:on med Trygghetsrådet kan jag sköta den vägen. Smidigt! Birgi#a, 53 år 11

12 . Amiin 25 år jag lever fafgt, på flykt Jag kom :ll Sverige från Somalia i april förra året, så nu har det redan gå# 1,5 år. Det går nästan inte a# beskriva vilken omställning det var livet i Somalia är så totalt annorlunda än det här nu. Kvar i Somalia har jag både mamma, pappa och flera syskon och de lever väldigt även fast det är betydligt lugnare nu än för 10 år sen när så enormt många människor var i landet eier både stridigheter, konflikter och e# antal olika katastrofer. När jag kom hit :ll Sverige så togs jag emot väldigt väl på e# :llfälligt boende som Migra:onsverket hjälpte mig med. Jag fick snabbt min ansökan om asyl godkänd, och direkt fick jag då :llgång :ll en sajt på nätet som där jag kunde både plugga svenska och få en rejäl introduk:onsutbildning om hur det svenska samhället fungerar. EIersom jag inte hade använt internet :digare fick jag via Migra:onsverket hjälp av en utbildare från Somaliska föreningen som gav mig en datautbildning så jag skulle kunna använda sajten. Båda utbildningarna kunde jag inledningsvis göra på mi# eget språk, även om svenskakursen eier en väldigt kort :d gick över :ll a# bara hålls på svenska. Superbra a# kunna plugga på nätet oavse# :d på dygnet! Introduk:onsutbildningen handlade om mycket prak:ska grejer förstås, som banker och arbetsmarknaden, men också om kulturella frågor och hur demokra:n egentligen fungerar här. Det var kommunen som höll i det och de ansvarar ju också för SFI. Nästa fråga var hur jag skulle försörja mig. Har ju jobbat som svetsare i Somalia och här gällde det a# få den kompetensen bedömd med svenska må# mä# och validerad. Det visade sig a# jag behövde komple#era med viss utbildning för a# få jobba som svetsare här, vilket jag håller på med nu. En som hjälpt mig mycket är Omar som är min coach och som stö#ar mig på olika vis. Bland annat visade han mig en guide på nätet där jag beskriver mig själv och den kompetens och de intressen som jag har. Här kan även folk som jag känner beskriva mig, an:ngen i text eller som en kort filmsnu# :ll exempel. Det här väljer man sen när man är redo a# visa upp för omvärlden, varpå det matchas med lediga jobba plus a# olika företag kan gå in och söka sig fram. Omar är för övrigt själv Somalier och har e# bre# nätverk med företag över hela landet. Det här med vägledning förresten det är verkligen stort här och som jag förstår det så kan vägledarna finnas i både offentliga och privata aktörer, men också i föreningsvärlden. Amiin 25 år 12

13 Oscar 21 år som vill hi4a e4 arbete och försörjning Lediga anställningar Arbetsförmedlingen CSN CENTRALA MYNDIGHETER Välja utförare av stöd Registrera arbetslöshet Aktivitetsstöd Utvecklings- ersättning Praktikplats mm Ansöka om nedsättning av återbetalning Praktikplatser Arbets- sökande Ekonomiskt bistånd Stödinsatser Praktik Jobb- ansökningar Anmäla arbetslöshet Direkta kontakter Arbetsgivar- intyg Arbetsgivar- intyg Ansöka om ersättning Ansöka om stöd via trygghets- avtal Rådgivning och stöd PRIVA AKTÖRER Pot. Arbetsgivare Fd Arbetsgivare A- kassa Fackförening/trygghetsråd/ trygghetsstiftelse Privata arbetsförmedlare och coachningsföretag Kommun KOMMUN Uppdrag och ersättning

14 Styrning av svensk e- förvaltning 14

15 Medborgarcentrerad utveckling E- samhället Värmland CeHis CeSAM E- delegajonen Verksamt Sambruk Kontaktpunkten inom Verksamt (EU) E- legijmajonsnämnden Regeringsuppdrag e- förvaltning Utvecklingsmyndigheterna Förenklat uppgigslämnande Infrastrukturmyndigheten NaJonell styrgrupp för e- hälsa Frivillig samverkan (svag styrning) Gemensamma demokrajska beslut (stark styrning) Digitaliseringskommissionen E- nämnden 24- JmmarsdelegaJonen Statskontoret Verva E- faktura, E- beställning Myndighetscentrerad utveckling 15

16 Styrmodell för främjad digitalisering 16

17 Styrkarta e4 teorejskt perspekjv RATEGISK NIVÅ EUs mål Förvaltnings- politiska mål Digital agenda Styrning KTISK NIVÅ Organisering, finansiering, prioritering Behovsfångst Uppföljning Gemensamma lösningar ERATIV NIVÅ Enskilda projekt 17

18 Styrkarta svensk e- förvaltning i e4 najonellt perspekjv Strategisk nivå EU och Regeringen har under lång Jd formulerat mål för e- samhället. Har de senaste åren tagit en något mer styrande roll med vissa regeringsuppdrag, dvs en polijsk prioritering och legijmering av projekt. Tak/sk nivå Har på många sä4 saknats eller varit svag i Sverige trots olika organisajoner som arbetat på de4a område. Resultatet av svag takjsk nivå blir relajvt få gemensamma projekt, som hanteras fragmenterat (jmf EU- benchmark). Opera/v nivå Nivån med enskilda projekt har varit den dominerade med fragmenterade insatser som följd. RATEGISK NIVÅ KTISK NIVÅ ERATIV NIVÅ EUs mål Förvaltnings- politiska mål Digital agenda? Gemensamma lösningar Enskilda projekt 18

19 UppgiGer a4 hantera strategisk nivå Styrning med lagar och regler Skapa visioner och sä4a mål inklusive kommunikajon kring dessa RATEGISK NIVÅ EUs mål Prioritera insatser genom a4 fa4a beslut om den gemensamma projektpormöljen (legijmering) Ansvara för uppföljning och utvärdering av såväl mål, organisajon, finansieringsformer och prioriteringar som av gemensamma lösningar Medverka Jll förnyelse genom a4 fånga idéer och behov samt säkerställa transparens och lyhördhet i styrkedjan Styrning KTISK NIVÅ ERATIV NIVÅ Förvaltnings- politiska mål Digital agenda Organisering, finansiering, prioritering Gemensamma lösningar Enskilda projekt Behovsfångst Uppföljning 19

20 UppgiGer a4 hantera operajv nivå Fånga idéer och behov Genomföra förstudier inklusive kostnads- och ny4okalkyl RATEGISK NIVÅ EUs mål Kravställning Utveckling och upphandling av lösningar Införande av nya tjänster inklusive förändrade arbetssä4, processer, roller och ansvar Styrning KTISK NIVÅ Förvaltnings- politiska mål Digital agenda Organisering, finansiering, prioritering Behovsfångst Uppföljning Finansiering ujfrån befintliga nycklar DriG Förvaltning och vidareutveckling Säkerställa transparens och lyhördhet i styrkedjan ERATIV NIVÅ Gemensamma lösningar Enskilda projekt 20

21 UppgiGer a4 hantera takjsk nivå Utveckla interoperabilitet och informajonssäkerhet inom offentlig sektor teknisk, semanjsk, organisatorisk och juridisk Omvandla visioner och mål Jll gemensamma satsningar Bereda demokrajska beslut av den gemensamma projektpormöljen samt säkerställa genomförande och uppföljning Genomföra omvärldsanalys, fånga idéer och behov samt genomföra förstudier (ujfrån e4 koncernperspekjv) Finansiera prioriterade gemensamma lösningar (med kostnads- och ny4okalkyler som grund) Styrning RATEGISK NIVÅ KTISK NIVÅ ERATIV NIVÅ EUs mål Förvaltnings- politiska mål Digital agenda Organisering, finansiering, prioritering Gemensamma lösningar Behovsfångst Uppföljning Ansvar för a4 säkerställa drig och förvaltning av de gemensamma lösningarna Enskilda projekt 21

22 Exempel uppgiger på strategisk, takjsk och operajv nivå 22

23 Exempel fördelning av uppgiger Gemensamt najonellt prioriterat upphandlingsprojekt, t ex E- arkiv VISION/ MÅL BEHOV IDÉ FÖRUDIE PRIO. BESLUT FIN. BESLUT POL. BESLUT PROJ.INIT. KRAV RAMAVL ENSK. AVR DRIFT FÖRVALTNING Gemensamt najonellt prioriterat utvecklingsprojekt t ex Verksamt 2.0, Mina meddelanden, EIF VISION/ MÅL BEHOV IDÉ FÖRUDIE PRIO. BESLUT FIN. BESLUT POL. BESLUT PROJ.INIT. KRAV DESIGN UTVEC KLING DRIFT FÖRVALTNING 23

24 Exempel fördelning av uppgiger Enskilt projekt tex en tjänst som inte spänner över gränsen mellan statlig och kommunal sektor och/eller inte prioriteras som en najonell angelägenhet VISION/ MÅL BEHOV IDÉ FÖRUDIE PRIO. BESLUT FIN. BESLUT POL. BESLUT PROJ.INIT. KRAV DESIGN UTVEC KLING DRIFT FÖRVALTNING 24

25 Förslag e4 gemensamt najonellt samverkansorgan Strategisk Taktisk Operativ Statliga myndigheter (inkl Länsstyrelser) EU Regeringen Samverkansorgan esamhälle (Nationell nivå) Landsting och regioner SKL (CeSam, CeHis) Kommuner i samverkan eller enskilt Ansvarar för de frågor som måste samordnas mellan alla aktörer både statliga myndigheter och kommuner. Behov av någon form av styrelse med representajon i form av GD, LD och KD från organisajoner som är mest drivande. Både från statliga myndigheter och från e4 antal kommuner, landsjng/ regioner. Vara idéledande för e- förvaltning i Sverige. Binder samman strategisk och operajv nivå. 25

26 Finansieringsmodell för främjad digitalisering 26

27 EUs mål RATEGISK NIVÅ Två delar a4 finansiera NaJonellt samverkansorgan för e- samhället Gemensamma najonella lösningar, Jll exempel: Utredningar kring interoperabilitet, informajons- säkerhet och bastjänster Etablera och utveckla en gemensam infrastruktur Förstudier Utvecklingsprojekt, upphandlingsprojekt DriG och förvaltning av gemensamma najonella lösningar Styrning KTISK NIVÅ ERATIV NIVÅ Förvaltnings- politiska mål Digital agenda Organisation, finansiering, prioritering Gemensamma satsningar Enskilda projekt Behovsfångst Uppföljning 27

28 EUs mål RATEGISK NIVÅ Finansiering samverkansorgan OrganisaJonen som skapar ramförutsä4ningar finansieras genom: Statliga medel Medfinansiering i form av nedlagd Jd från medarbetare i myndigheter, kommuner, landsjng/ regioner. Styrning KTISK NIVÅ ERATIV NIVÅ Förvaltnings- politiska mål Digital agenda Organisation, finansiering, prioritering Gemensamma satsningar Enskilda projekt Behovsfångst Uppföljning 28

29 EUs mål Finansiering gemensamma lösningar Prioriterade gemensamma lösningar finansieras ujfrån en kostnads- och ny4oprincip med hjälp av gemensamma digitaliseringsmedel. De utgörs av en kombinajon av medel från tre olika källor: Reducering av pris och lönekompensajonsmedel (statliga myndigheter) Omfördelning vid justering av generella statsbidrag (lokal och regional nivå) Särskilda statliga satsningar KTISK NIVÅ Andra gemensamma lösningar samt enskilda projekt finansieras av deltagande aktörer. Styrning RATEGISK NIVÅ ERATIV NIVÅ Förvaltnings- politiska mål Digital agenda Organisation, finansiering, prioritering Gemensamma satsningar Enskilda projekt Behovsfångst Uppföljning 29

30 Finansieringskällor och exempel på gemensamma lösningar Finansieringskällor Reducering av pris- och löne- kompensajons- medel (Myndigheter) Omfördelning vid justering av generella statsbidrag (LandsJng och regioner) Omfördelning vid justering av statsbidrag (Kommuner) Särskilda statliga satsningar Exempel på lösningar & nyga Förstudie X Myndighet A Myndighet B Myndighet C Kommuner Upphandling e- arkiv Myndigheter Regioner & Lands/ng Kommuner Utveckling Mina meddelanden Myndigheter Regioner & Lands/ng Kommuner DriL & förvaltning Mina medd. Myndighet A Myndighet B Regioner & Lands/ng Kommuner 30

31 Finansieringskällor och exempel på gemensamma lösningar Finansieringskällor Reducering av pris- och löne- kompensajons- medel (Myndigheter) Omfördelning vid justering av generella statsbidrag (LandsJng och regioner) Omfördelning vid justering av statsbidrag (Kommuner) Särskilda statliga satsningar Exempel på lösningar & nyga Förstudie X Myndighet A Myndighet B Myndighet C Kommuner Upphandling e- arkiv Myndigheter Regioner & Lands/ng Kommuner Utveckling Mina meddelanden Myndigheter Regioner & Lands/ng Kommuner DriL & förvaltning Mina medd. Myndighet A Myndighet B Regioner & Lands/ng Kommuner 31

32 Finansieringskällor och exempel på gemensamma lösningar Finansieringskällor Reducering av pris- och löne- kompensajons- medel (Myndigheter) Omfördelning vid justering av generella statsbidrag (LandsJng och regioner) Omfördelning vid justering av statsbidrag (Kommuner) Särskilda statliga satsningar Exempel på lösningar & nyga Förstudie X Myndighet A Myndighet B Myndighet C Kommuner Enskild finansiering Upphandling e- arkiv Myndigheter Regioner & Lands/ng Kommuner Utveckling Mina meddelanden Myndigheter Regioner & Lands/ng Kommuner DriL & förvaltning Mina medd. Myndighet A Myndighet B Regioner & Lands/ng Kommuner 32

33 Finansieringskällor och exempel på gemensamma lösningar Finansieringskällor Reducering av pris- och löne- kompensajons- medel (Myndigheter) Omfördelning vid justering av generella statsbidrag (LandsJng och regioner) Omfördelning vid justering av statsbidrag (Kommuner) Särskilda statliga satsningar Exempel på lösningar & nyga Förstudie X Myndighet A Myndighet B Myndighet C Kommuner Upphandling e- arkiv Myndigheter Regioner & Lands/ng Kommuner Utveckling Mina meddelanden Myndigheter Regioner & Lands/ng Kommuner DriL & förvaltning Mina medd. Myndighet A Myndighet B Regioner & Lands/ng Kommuner Enskild finansiering 33

34 Flerårig investeringsplan Gemensamma lösningar föreslås prioriteras i en investeringsplan som spänner över 3 5 år för a4 skapa överblick och trygga långsikjg finansiering. Investeringsplanen bör beslutas av Regeringen i överenskommelse med SKL. Beslut om: (1) prioritering av gemensamma lösningar och om (2) total investeringssumma. Lösningarna behöver totalt seg vara kostnadssaga för a4 beslut ska kunna fa4as och för a4 beräkningar av reducering av pris- och lönekompensajonsmedel samt beräkningar av omfördelning vid justering av statsbidrag ska kunna göras. Investeringsplanen bereds av det föreslagna gemensamma najonella samverkansorganet. Satsning Löp/d Myndigheters kostnadsandel Statlig kostnadsandel Kommunal kostnadsandel Lösning A mkr 10 mkr 20 mkr 0 mkr Lösning B mkr 50 mkr 2 mkr 10 mkr Lösning C mkr 2 mkr 100 mkr 20 mkr Lands/ng och regioners kostnadsandel 34

35 Årsvis budget för varje gemensam lösning Med utgångspunkt i investeringsplanen (3 5 år) arbetas en detaljerad budget för varje gemensam lösning (1 år). I budget specificeras akjviteter per år och utgör därmed en mer specificerad grund för beräkning av reducering av pris- och lönekompensajonsmedel samt beräkning av omfördelning vid justering av statsbidrag. Budgetprognoser sä4s för år 2 och 3 för a4 förbereda de4a. Budgeten beslutas av Regeringen i överenskommelse med SKL. 35

36 Exempel finansiering av gemensamma lösningar 36

37 Typer av projekt Gemensamt utvecklingsprojekt Behovskartläggning Förstudie Kravställning Utveckling Implementering Förvaltning Drift Gemensamt upphandlingsprojekt Behovskartläggning Förstudie Kravställning Upphandling Avrop Implementering Förvaltning Drift 37

38 Exempel på kostnadsfördelning gemensamt utvecklingsprojekt EffekJv informajonsförsörjning eller Verksamt 2.0 Behovskartläggning Förstudie Kravställning Utveckling Implementering Förvaltning Drift Behovskartläggning och förstudier Genomförs under ledning/på uppdrag av najonellt samordningsorgan för e- förvaltning med medverkan av personal från myndigheter, kommuner, regioner och landsjng. Finansieras genom kanslimedel och deltagande från myndigheter, kommuner, landsjng och regioner genom egen personals Jd. Omfördelning av kostnader för deltagande aktörers egen personal ujfrån kostnadsfördelningsnyckel. Kravställning Genomförs under ledning av/på uppdrag av najonellt samordningsorgan för e- förvaltning med medverkan av personal från myndigheter, kommuner, regioner och landsjng. Finansieras genom kanslimedel och medfinansiering av myndigheter, kommuner, landsjng och regioner genom egen personals Jd. Eventuellt konsultstöd finansieras ujfrån kostnadsfördelningsnyckel Omfördelning av kostnader för deltagande aktörers egen personal ujfrån kostnadsfördelningsnyckel. 38

39 Exempel på kostnadsfördelning gemensamt utvecklingsprojekt EffekJv informajonsförsörjning eller Verksamt 2.0 Behovskartläggning Förstudie Kravställning Utveckling Implementering Förvaltning Drift Utveckling Genomförs under ledning av/på uppdrag av najonellt samordningsorgan för e- förvaltning med medverkan av personal från myndigheter, kommuner, regioner och landsjng. Utvecklingsarbete sker genom konsultstöd eller myndigheters egna utvecklingsavdelningar. Omfördelning av kostnader för konsulter och myndigheters utvecklingspersonal ujfrån kostnadsfördelningsnyckel. Implementering Genomförs under ledning av/på uppdrag av najonellt samordningsorgan för e- förvaltning med medverkan av personal från myndigheter, kommuner, regioner och landsjng. Genomförs där Jllämpligt (installajon eller integrajon) i respekjve myndighet, kommun, region eller landsjng av egen personal eller genom konsultstöd. Omfördelning av kostnader för konsulter och myndigheters, kommuners, landsjngs och regioners personal ujfrån kostnadsfördelningsnyckel. 39

40 Exempel på kostnadsfördelning gemensamt utvecklingsprojekt EffekJv informajonsförsörjning eller Verksamt 2.0 Behovskartläggning Förstudie Kravställning Utveckling Implementering Förvaltning Drift Förvaltning Genomförs under ledning av/på uppdrag av najonellt samordningsorgan för e- förvaltning med medverkan av personal från myndigheter, kommuner, regioner och landsjng. Omfördelning av kostnader för konsulter och myndigheters, kommuners, landsjngs och regioners personal ujfrån kostnadsfördelningsnyckel. Större vidareutvecklingsprojekt genomförs som utveckling ovan. DriL Genomförs under ledning av/på uppdrag av najonellt samordningsorgan för e- förvaltning med medverkan av personal från myndigheter, kommuner, regioner och landsjng. Omfördelning av kostnader för konsulter och myndigheters, kommuners, landsjngs och regioners personal ujfrån kostnadsfördelningsnyckel. 40