Reservation. Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten

Transkript

1

2

3 Vård- och omsorgberedningen Ärende nr: 4 STK Reservation Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på Sverigedemokraterna kan inte hålla med majoriteten i detta ärende och det är av många anledningar. Man kan tydligt se att den största gruppen av hemlösa, dvs de strukturellt hemlösa, ökar markant genom åren. Man kan också enkelt läsa sig till att av denna grupp består 89 % av de hemlösa av folk som inte är födda i Sverige. 83 % av de som är hemlösa p g a våld i hemmet finns också i denna grupp. Av de som är socialt hemlösa, dvs de har någon form av problematik, är 31% födda i utlandet. Vi ställer oss då mycket frågande till att kommunen fortsätter att fylla på med människor som inte har någonstans att bo. På 7 år har kostnaderna ökat med 150% och det är en skrämmande utveckling, som kommunen själv försatt sig i. Vi kan också bara tolka den analys utifrån Malmöperspektivet som säger att lokaler, förskolor och äldreboenden över tid kan användas flexibelt och kan kombineras med bostäder, som att man även tänker använda dessa lokaler till akutboenden. Man menar vidare att det finns anledning att ta fram dygnsboenden som är drogfria! Det borde vara en självklarhet att kommunen inte använder sig utav boenden där droger är tillåtna. Vidare ställer man sig i majoriteten frågande till att MKB är den enda hyresvärd som tillåter ekonomiskt bistånd som inkomst. För oss är det ganska uppenbart att en hyresvärd vill ha en hyresgäst som kan betala för sig med en inkomst, vilket ekonomiskt bistånd inte kan räknas som. Att privata hyresvärdar bryter sina löften om att andrahandskontrakt skall omvandlas till förstahandskontrakt är heller inte konstigt med tanke på att i flera av dessa fall har hyresgästen förmodligen inte skött sig. Vi anser att majoriteten i denna fråga har sig själv att skylla för den växande hemlösheten och yrkar därför avslag till förslaget. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Nina Kain (SD)

4

5 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på STK Sammanfattning I maj 2013 beslutade kommunstyrelsen att uppdra år stadskontoret att utreda och senast i oktober lämna förslag om hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten. Utredningen har bl a mynnat ut i förslag till fortsatt utvecklingsarbete och flera utredningsuppdrag med syftet att stärka och effektivisera kommunens arbete för att därmed minska kostnaderna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommunen ska inleda ett utvecklingsarbete mellan olika förvaltningar, forskning och marknad om hur bostäder kan produceras till rimliga kostnader för att minska bostadsbristen i enlighet med rekommendationen från kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, att anmoda stadsområdena att i sitt arbete beakta den strategiska frågan om målkonflikten självförsörjning/hemlöshet, att anmoda servicenämnden att till stadsområdena kommunicera rutinerna för inköp av bostadsrätter, att uppdra åt stadskontoret att tillsammans med bl a stadsområdena, sociala resursförvaltningen, fastighetskontoret och miljöförvaltningen utreda och lämna förslag till innehåll, organisatorisk tillhörighet och finansiering för en kommungemensam bostadsrådgivning, att uppdra år stadskontoret att tillsammans med stadsområdena, sociala resursförvaltningen och fastighetskontoret utreda förutsättningarna för en särskild organisation för arbetet med tillsyn i kommunens andrahandslägenheter, att uppdra åt stadskontoret att genomföra en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa i syfte att främja bästa praktik och likabehandling i kommunen, att utredningen ska beaktas i det fortsatta arbetet med förslagen från kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, samt

6 2 (3) att översända utredningen till stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden, stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och styrelsen för MKB fastighets AB för kännedom och beaktande av föreslagna åtgärder. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet I samband med arbete med budget för år 2014 beslutade kommunstyrelsen att uppdra år stadskontoret att utreda och senast i oktober lämna förslag om hur kostnaderna för hemlösheten kan sänkas med hjälp av aktörer på. Stadskontoret har inhämtat uppgifter från och fört diskussioner med representanter från sociala resursförvaltningen, stadsområdena, MKB fastighets AB och olika enheter inom fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret. Det är tydligt att bristen på bostäder, primärt hyresrätter med rimlig hyresnivå, påverkar hemlöshetssituationen i Malmö. Ansvaret för att lösa följderna av bostadsbristen hamnar hos socialtjänsten eftersom de personer som inte har ekonomiska förutsättningar att själv lösa sin boendesituation vänder sig dit var 51% i Malmö stads årliga kartläggning hemlösa av den anledningen medan övriga hemlösa hade en egen social problematik. Hemlösheten är således både en bostadspolitisk och en socialpolitisk och fråga och kompetenser från olika delar av kommunens organisation måste tas tillvara för att minska såväl bostadsbrist som hemlöshet. I planering och genomförande av åtgärder måste dessutom beaktas vad aktuell forskning visar är verksamma tillvägagångssätt. För gruppen som är hemlösa av strukturella skäl är det främst hotell och dygnsboenden som kostar mycket medan dygnsboenden utgör den största kostnaden för de som har en social problematik. Stadskontoret har i utredningen haft förslaget till ny översiktplan liksom förslagen från kommissionen för ett socialt hållbart Malmö i åtanke och har i övervägandena av vilka insatser som kan minska kostnaderna fokuserat på sådana som kommunen själv förfogar över. Hela utredningen finns i bilagt dokument Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

7 3 (3)

8 Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Karin Andersson Stadskontoret Avdelning individ och familj

9 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Övergripande strategier och mål avseende hemlöshet... 3 Hemlöshet i ökande utsträckning en fråga om bostadsförsörjning... 3 Brist på hyresrätter... 4 Ett socialt hållbart Malmö... 5 Hemlöshet i Malmö... 6 Kostnader för hemlösheten... 8 Social investeringsfond hemlöshet Forskning om svenska förhållanden Europeiska utblickar Uppföljning och utvärdering Förvaltningsövergripande arbete Arbetet med kommunens andrahandsbostäder Samarbetet inom socialtjänsten Övertag av hyresavtal Insatser som kan minska kostnaderna för hemlösheten på lång och kort sikt Mässor och tävlingar Markanvisning Kommunal hyresgaranti Goda exempel Riktat arbete mot speciellt utsatta grupper Barnfamiljer med sammansatt social problematik Våld i hemmet och hemlöshet Utöka och utveckla konceptet Bostad först Upphandlade eller kommundrivna boenden? Kommungemensam Boskola Förtur i vissa fall Hyressubventioner Korttidskontrakt Stadskontorets kommentarer Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

10 Bakgrund I samband med budgetberedningen beslutade kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 29 maj 2013 att uppdra åt stadskontoret att utreda och senast i oktober lämna förslag om hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på. I budgettexten för år 2014 anges Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och ska behandlas som ett sådant. En egen bostad är en förutsättning för att eventuella andra problem ska kunna åtgärdas. Därför är det viktigt att det inte ställs orimliga krav på drogfrihet eller inkomst. Det finns behov av olika former av bostäder för att minska hemlösheten. MKB ska i enlighet med sina ägardirektiv medverka till att förverkliga kommunens mål i övrigt. Övergripande strategier och mål avseende hemlöshet Det finns få övergripande strategier och mål som rör hemlöshet. EU antog 2008 en förklaring om avskaffande av hemlöshet och 2011 antogs en resolution om en EU-strategi mot hemlöshet med avsikten att den ska stödjas av nationella och regionala strategier I Sverige lade regeringen år 2006 fram en hemlöshetsstrategi om nolltolerans för vräkningar av barnfamiljer. Strategin avslutades 2011 och har bl a resulterat i att kronofogdemyndigheten nu för en statistik över utvecklingen av avhysningar i landet. Avhysningar av barnfamiljer utgör en mycket liten del i hemlöshetsproblematiken men det har varit mycket fokus på den frågan och problematiken i övrigt har inte belysts i någon större utsträckning och nationella mål för området saknas tillsattes en nationell hemlöshetssamordnare med uppdraget att ge kommunerna stöd med att skapa en långsiktig hållbar struktur och fungerande rutiner i arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Till hemlöshetssamordnaren, som också ska förhindra vräkning av framför allt barnfamiljer, knöts dock varken resurser eller sanktionsmöjligheter. I augusti 2013 beslutade Regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utreda och vid behov föreslå sådana förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag på regional nivå som behövs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktig hållbar utveckling i alla delar av landet. Uppdraget ska redovisas senast i mars Hemlöshet i ökande utsträckning en fråga om bostadsförsörjning I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. Formerna för hur planeringen 3 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

11 ska bedrivas eller hur riktlinjerna ska se ut finns det däremot inga krav på. I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet av bostadsförsörjningsprogram efter riktlinjer från kommunstyrelsen. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. De övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor hålls ihop av en projektorganisation som består av representanter från stadsbyggnadskontoret, stadskontoret och fastighetskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsdelsområdena, Boplats Syd och LiMa (Lokaler i Malmö inom fastighetskontoret) med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Kommunfullmäktiges bostadspolitiska mål följs upp i årliga lägesrapporter för bostadsförsörjning där läget på bostadsmarknaden analyseras och följs upp. I lägesrapporten från mars 2013 redovisas hur staden anordnat en bostadsmässa, UngBo 12, för och av unga som är en grupp som bostadsmarknaden har svårt att möta. I rapporten ges också en bild av hemlösheten i Malmö och hur staden arbetar med frågan, samt några exempel på annorlunda typer av bostäder som byggts i staden under året. Rapporten avslutas med uppföljningar av de bostadspolitiska målen, samt en beskrivning av hur Malmö stad har valt att arbeta med de viktigaste kommunala verktygen för att arbeta med bostadsförsörjning. Malmö har haft en betydande befolkningsökning som från år 2006 handlat om ca 5000 personer per år. Bostadsbyggandet har inte ökat i motsvarande grad och det finns en brist på bostäder som både har lett till en ökad trångboddhet och en ökning av antalet personer som inte själv kan lösa sin boendesituation. Kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver och bestämmelsen om kommunens yttersta ansvar regleras i socialtjänstlagen med följande lydelse socialnämnden har det yttersta ansvaret för att människors grundläggande behov tillgodoses vilket omfattar ett särskilt ansvar att främja behovet av bostad, dels genom att arbeta för att människor erhåller ett boende, men också för att de skall kunna behålla det boende de har. Ansvaret för att lösa följderna av bostadsbristen hamnar på så sätt hos socialtjänsten eftersom de personer som inte själv kan lösa sin boendesituation för att de inte har de ekonomiska förutsättningarna vänder sig dit för att få hjälp till en bostad, oavsett om de har en social problematik eller ej. Hemlösheten är således både en socialpolitisk och bostadspolitisk fråga. I arbetet för att minska såväl bostadsbrist som hemlöshet måste kompetenser från olika delar av kommunens organisation tas tillvara i planering och genomförande av olika åtgärder och i det arbetet måste beaktas vad aktuell forskning inom området visar är verksamma tillvägagångssätt. Brist på hyresrätter I den nationella kartläggningen Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden som Socialstyrelsen genomförde år 2011 konstaterades att hemlöshet fanns i bredare grupper av befolkningen än vid tidigare kartläggningar liksom att en lägre andel hade problem som traditionellt förknippas med hemlöshet som missbruk och psykisk ohälsa. Socialstyrelsens rapport lyfter fram att socialtjänsten tar ett stort ansvar som 4 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

12 andrahandsuthyrare och tillhandahåller bostäder åt breda grupper av personer som av olika skäl inte godkänns på den ordinarie bostadsmarknaden. En stor del av dessa faller ifrån redan innan ett formellt godkännande blir aktuellt eftersom de inte uppfyller hyresvärdarnas krav. I Malmö är det t ex bara MKB som godkänner försörjningsstöd som inkomst för bostadssökande och det innebär bl a att hushåll som har försörjningsstöd inte får tillgång till hela utbudet på Boplats Syd vilket begränsar deras valmöjligheter och ytterligare bidrar till en segregering av staden. Boverket genomför årligen en enkätundersökning om bostadssituationen i landets kommuner. I den senaste rapporten som belyser situationen år 2012 bedömer 135 kommuner att den lokala bostadsmarknaden präglas av bostadsbrist generellt. 242 av landets kommuner anger att de har brist på hyresrätter och den bristen förekommer även i kommuner som rapporterar att de har en bostadsmarknad i balans eller t o m överskott på bostäder. Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO har gemensamt enats om tre förslag som man anser skulle stimulera byggandet av hyresrätter: Låg moms på bostadshyror Fastighetsskatten på hyresrätter avskaffas Ändrade skatteregler för att underlätta underhåll av bostadshyreshus Ett socialt hållbart Malmö I arbetet med ny översiktsplan för Malmö åren har den politiska viljeinriktningen varit att förtäta staden i stället för att bygga ut på den omgivande åkermarken. Med de ambitionerna borde det vara intressant att undersöka möjligheterna att bygga flera funktioner under samma tak. Exempelvis borde skolor och förskolor kunna kombineras med lägenheter och byggnader med LSS- och vårdboenden kan kompletteras med lägenheter för permanent eller genomgångsboende. Det skulle också vara möjligt för kommunen att själv bygga och rikta ny- eller ombyggnation för kommunalt drivna boenden till olika målgrupper och samtidigt komplettera boendet med någon funktion som är attraktiv för boende i närområdet. Ett genomgångsboende för akut hemlösa kan t ex förenas med café-, gym- eller hobbyverksamhet och på så sätt skapas mötesplatser som bidrar till integration och att överbrygga klyftor. Konceptet har med framgång testats i England. Fastighetskontoret och LiMa (lokaler i Malmö) sammanställer årligen Malmö stads lokalförsörjningsplan ( ) baserad på uppgifter från kommunens olika nämnder. Målet med lokalförsörjningsplanen är att tillgodose verksamheternas behov av ändamålsenliga lokaler till långsiktigt lägsta möjliga kostnad och att nå balans mellan behov och tillgång. I lokalförsörjningsplanen redovisas förskolor, skolor, boende, socialt boende och lokaler för kultur, fritid, kontor och övrigt var för sig med en analys av kommande behov för respektive område. En sammanfattande analys som, utifrån ett långsiktigt Malmöperspektiv, belyser hur t ex lokaler, förskolor, äldreboenden kan användas flexibelt över tid eller kan kombineras med exempelvis bostäder 5 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

13 och/eller mötesplatser skulle ligga väl i linje med att det i förslaget till översiktsplan förutsätts en utbyggnad av samhällsservice. Från och med den 1 januari 2011 gäller en ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som innebär nya villkor för allmännyttiga bostadsföretag som drivs som aktiebolag. Av 5 p.1 i den nya lagen framgår att hela föregående års vinst får överföras till kommunen om pengarna ska användas för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Med anledning av den nya lagen kommer en utredning om koncernbildning att genomföras i Malmö i vilken även organisations- och finansieringsformerna för kostnaderna för hemlösheten kommer att ingå. Hemlöshet i Malmö Kommunfullmäktiges mål att den socialt betingade hemlösheten ska minska, ett mål som primärt är ett uppdrag för kommunens socialtjänst, följs upp genom en årlig kartläggning av de som är hemlösa den 1 oktober. Kartläggningen visar att Malmö följer samma utveckling som övriga Sverige dvs att hemlöshet omfattar allt bredare grupper i befolkningen. Under åren var antalet vuxna hemlösa ca 850 personer årligen och antalet barn varierade mellan 115 och 147. Därefter skedde det en ökning och år 2012 var 997 vuxna personer och 231 barn hemlösa. Att inte ökningen är större får ses som positivt mot bakgrund av Malmös stora befolkningsökning under talet och det relativt låga bostadsbyggandet. I likhet med riket i övrigt ökar den andel som är hemlösa på grund av strukturella skäl, dvs bostadsbrist i kombination med att de inte har ekonomiska eller andra förutsättningar att ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden. År 2012 utgjorde de 51 % av det totala antalet hemlösa i Malmö. På grund av rådande bostadsbrist och att den gruppen i stor utsträckning tilldelas de lägenheter som socialtjänsten får tillgång till för andrahandsuthyrning ökar behovet av speciallösningar för den grupp som har en social problematik där det stora flertalets bostadsbehov är en egen lägenhet, med eller utan stöd. Gruppen som har en social problematik framför allt personer med missbruksproblem, minskar. Se Diagram 1 nedan över utvecklingen de senaste fem åren. 6 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

14 Strukturell Social År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Diagram 1 (Källa: Malmö stads hemlöshetskartläggning) Skillnaderna är stora framför allt vad gäller kön, förekomst av barn i hushållet och födelseland mellan den grupp som är hemlösa p g a strukturella skäl och den grupp hemlösa som har en egen social problematik vilket framgår av följande sammanställning. Strukturell 507 vuxna och 223 barn 51 % av det totala antalet hemlösa i Malmö gruppen ökar 45 % kvinnor och 55 % män 11 % födda i Sverige 97 % av det totala antalet barn i hemlösa hushåll 83 % av de hemlösa p g a våld i hemmet finns i gruppen Social 490 vuxna och 8 barn 49 % av det totala antalet hemlösa I Malmö gruppen minskar (KF-mål) 20 % kvinnor och 80 % män 69 % födda i Sverige 3 % av det totala antalet barn i hemlösa hushåll 17 % av de hemlösa p g a våld i hemmet finns i gruppen Det finns ganska stora skillnader i var de två grupperna vistas under hemlösheten. I gruppen med strukturellt betingad hemlöshet bor 30 % i olika kortvariga lösningar som t ex inneboende hos släkt och vänner, en boendeform som inte är särskilt kostsam eftersom de då endast betalar del i hyran. 27 % bor på hotell, vandrarhem och liknande till en snittkostnad av 412 kr per person och dygn medan 26 % bor i dygnsboenden som antingen drivs av kommunen, är upphandlade eller drivs av privata entreprenörer eller frivilligorganisationer till en snittkostnad av 576 kr/dygn och person (2012 års siffror). 8 % bor på något av kommunens akutboenden och med tanke på att de flesta som blivit utsatta för våld i hemmet finns i denna grupp så handlar det sannolikt i stor utsträckning om boende i Kriscentrums regi 7 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

15 I gruppen med socialt betingad hemlöshet bor 47 % på någon form av dygnsboende, 18 % bor i olika kortvariga lösningar medan 12 % finns på institution med planerad utskrivning inom 3 månader och har ingen bostad att skrivas ut till. För gruppen strukturellt hemlösa är det hotell, vandrarhem och liknande tillsammans med olika former av dygnsboenden som är dyrast och som det borde vara lönsamt att utveckla alternativ till. För gruppen med socialt betingad hemlöshet är det alternativ till dygnsboenden som borde utvecklas eftersom de är mest kostsamma. Sannolikt är det inte i någon högre utsträckning samma dygnsboenden som används för de olika grupperna. Det finns även anledning att utveckla drogfria boendealternativ för den grupp som finns på institution och inte har någon bostad att skrivas ut till. I en del fall leder det till att institutionsplaceringen förlängs eller att de placeras på någon form av dygnsboende och i sämsta fall på ett boende som inte är drogfritt vilket markant ökar risken för återfall. I den grupp som har en social problematik och bor på dygnsboende finns det personer som har ett så stort omvårdnadsbehov att ett för dem kvalitativt bra boende, t ex ett SoL-boende, skulle kosta betydligt mer än dygnsboendet. Kostnaderna för hotell var år ,5 miljoner kronor och samma år kostade olika former av dygnsboende, kommunens egna, upphandlade och i privat eller frivilligorganisations regi nästan 109 miljoner vilket sammantaget är nästan 137,5 miljoner. Vad skulle kommunen själv kunna utveckla och driva med kvalitet för de pengarna? Malmö stad har över 1000 avtal för andrahandsuthyrning, ca 75 % är i nuläget avsedda att övergå till förstahandskontrakt och övriga är genomgångs/referensboenden. Personerna som bor i dessa finns inte med i kommunens kartläggning av hemlösa, däremot ingår de i Socialstyrelsens kartläggning under det som benämns situation 3, dvs långsiktiga boendelösningar. Hur många individer som bor i dessa bostäder under ett år kan inte anges exakt men under 2012 handlade det sammantaget om 2331 årsplatser. Ansvaret för tilldelning av bostäderna liksom tillsyn och kostnader ligger hos socialtjänsten. Kostnader för hemlösheten Under perioden 2005 till 2012 ökade individ- och familjeomsorgens årliga kostnader för boendealternativ till hemlösa från 70 mkr till 173 mkr, en ökning med nästan 150 %. Förändringen åskådliggörs grafiskt i Diagram 2. Samtidigt ökade antalet boendedygn per år från ca till ca , en ökning på nästan 85 %. Se Diagram 3. Orsakerna är ett allt större behov från malmöbor att få socialtjänstens hjälp för att lösa sitt boende i kombination med en tilltagande brist avseende hyreslägenheter. 8 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

16 (Tkr) Boendealternativ - kostnader Lgh Dygn Hotell Diagram 2 (Källa: Bokslut 2012) De huvudalternativ som kostnaderna fördelar sig på är lägenheter, dygnsboende (inklusive natthärbärge) samt hotell och hotelliknande boende (inklusive vandrarhem, camping mm.) Över tid har den största kostnadsandelen utgjorts av dygnsboende, medan lägenheter är det boendealternativ som använts mest. Proportionerna mellan de olika alternativen under tidsperioden, både avseende användning och kostnader, är i huvudsak konstanta. Under de senaste tre åren kan dock en tendens till ökad användning av hotell och hotelliknande boende skönjas och med det ökade kostnader Boendealternativ - boendedygn Lgh Dygn Hotell Diagram 3 (Källa: Bokslut 2012) Genomsnittskostnad för olika boendealternativ per person och år visar mycket stora skillnader mellan de olika huvudalternativen, se Diagram 4. 9 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

17 (Kronor) Genomsnittskostnad i kronor per person och helår för olika boendealternativ Lägenhet Hotell Dygnsboende Diagram 4 (Källa: Bokslut 2012) Det som är viktigt att söka i samband med en minskad kostnad för hemlösheten är boendealternativ som ger en ökad kvalitet och bättre möjligheter för förändringsarbete mot ett självständigt boende för den hemlöse samt möjligheter till ett ökat strukturerat boendestöd och en ökad kvalitetskontroll för Malmö stad. Den mest uppenbara inriktningen för att möta samtliga kriterier ovan är att ta bort eller åtminstone radikalt minska användandet av hotell. Som synes av tabellen går det exempelvis 10 årsinsatser via lägenhet på en insats via hotell. Då ger dessutom lägenhetsalternativet kvalitet i form av god standard, tillsyn/boendestöd och möjlighet att gå vidare till eget kontrakt på lägenheten. Hotell erbjuder i princip bara tak över huvudet. Det kan också finnas möjligheter att sänka kostnaderna med bibehållen eller förbättrad kvalitet i att gå från mera kostnadskrävande upphandlade dygnsboenden till kommunalt drivna dygnsboenden eller kommunala andrahandslägenheter. Arbetet med Bostad först visar att det i vanliga integrerade lägenheter med ökade personella resurser och genomtänkt metodik går att arbeta framgångsrikt med de personer vars hemlöshet förklaras av en svår social problematik. Bruttokostnaden för Bostad först baserad på 20 lägenheter med en genomsnittshyra på 6000 kr/st blir 370 kr/dygn, inklusive personalkostnader + övrigt, att jämföra med den genomsnittliga dygnskostnaden för dygnsboende som ligger på 576 kr/dygn. Nettodygnskostnaden för Bostad först, det vill säga när den enskilde betalar sin hyra, blir ännu lägre än 370 kr. Baserat på de personer som för närvarande är aktuella i Bostad först så betalar fyra av tolv sin hyra via inkomster av olika socialförsäkringar och resterande åtta via försörjningsstöd. Om vi utgår från detta blir nettodygnskostnaden för socialtjänsten ca 250 kr. 10 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

18 Social investeringsfond hemlöshet Kommunfullmäktige fattade den 21 mars 2013 beslut om att avsätta 40 miljoner kronor att användas för en social investeringsfond med inriktning mot hemlöshet. Fonden ska tjäna som ett komplement till befintliga övergripande satsningar och användas för investeringar i arbete som förebygger och motverkar hemlöshet, skapar fler socialt hållbara och kostnadseffektiva insatser för de redan hemlösa samt främjar utveckling och användning av nya metoder/arbetssätt. Effekterna av investeringarna ska på sikt leda till minskade kommunala kostnader. Fonden skall ge möjlighet till att flera nämnder och verksamheter inom nämnder gemensamt försöker ta fram goda insatser som ger högre kvalitet, bättre effektivitet och på sikt minskade kostnader. Det får ses som eftersträvansvärt att samverkan om insatser sker i olika konstellationer bland samtliga förvaltningar i Malmö stad som har intresse och ansvar i boendefrågor. Samverkan kan utöver detta omfatta såväl kommunala bolag, som externa myndigheter eller andra aktörer. Vid samarbete med aktörer utanför Malmö stad får sökta medel endast avse att användas inom den kommunala delen av insatserna, där sedan också kostnadsminskningarna ska kunna räknas hem. Vid förslag till insatser är det viktigt att tänka brett avseende problembild och hushållssammansättning hos de hemlösa. Lösningar för barnfamiljer i hemlöshet får dock anses som högprioriterade. Forskning om svenska förhållanden Det saknas i den svenska hemlöshetsforskningen tydliga fingervisningar om vilka insatser och strategier som på ett effektivt sätt motverkar hemlösheten. Forskningsansatserna har ofta en lokal förankring och är småskaliga till sin karaktär. Forskningen om vilka effekter hemlösheten har på barnen i hemlösa familjer är också bristfällig. Det finns några få studier av hemlösa familjer och barns upplevelser av hemlöshet och i dessa framkommer att det för barnen upplevs vara en traumatisk händelse att bli utan bostad och att många känner skamkänslor inför sin situation. Forskningen visar att hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden alltmer är ett problem som finns i en bredare grupp av befolkningen och som är starkt förknippat med ekonomiska problem samt det faktum att individer saknar förankring på arbetsmarknaden. Vidare har den svenske kulturgeografiprofessorn Eric Clarks forskning visat att de flyttkedjor som kunna observeras i storstadsområdena från sent 1980-tal och framåt resulterat i en ökad så kallad filtrering respektive gentrifiering, dvs en växande sociogeografisk polarisering och ett ökat välfärdsgap i bostadsförhållandena. Clark, E. (2013) Boendets nyliberalisering och social polarisering i Fronesis nr 42-43, Hemmet och bostaden (sid ). ISBN Professor Ingrids Sahlins forskning belyser hur förändringar i den generella bostadspolitiken medverkat till utvecklingen av en sekundär bostadsmarknad i 11 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

19 kommunerna och den svaga ställning medborgare som är förvisade till denna befinner sig i. Sahlin har också påvisat den starka inlåsningseffekt1 som den sekundära bostadsmarknaden skapar och därmed de svårigheter som följer med att ta steget över till att skaffa ett förstahandskontrakt. Sahlin, I. (2010). I trygghetens namn. Göteborg: Daidalos. ISBN: Sahlin, I. (2007). Den sekundära bostadsmarknadens följder och förändring. En kvantitativ studie. Bostadslös! Lokal politik och praktik (red. Cecilia Hansen Löfstrand & Marie Nordfeldt). s Malmö: Gleerups. ISBN: Marcus Knutagård fokuserar i en av Malmökommissionens underlagsrapporter på det faktum att barn som lever under fattiga förhållanden i allmänhet, och hemlösa barn i synnerhet, drabbas på ett flertal livsområden mycket negativt. När det gäller strategier för att motverka dessa omständigheter hänvisar Knutagård till tidiga och förebyggande insatser kombinerat med breda insatser på strukturell nivå. I synnerhet en förstärkning av det vräkningsförebyggande arbetet kan åstadkomma positiva resultat. Knutagård, M. (2012) Hemlösa barn och ojämlikhet i hälsa - en redogörelse för forskningsläget i Köhler, M. Barn i Malmö. Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö (sid ). En modell för att avhjälpa hemlösheten som för närvarande prövas i flertalet kommuner runt om i landet är Housing first, eller Bostad först. Metoden går ut på att en egen bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem. Att man först tillgodoser den grundläggande rätten till egen bostad, vilket möjliggör att andra åtgärder ska lyckas. Därefter kan krut läggas på att skräddarsy åtgärder för den mycket heterogena gruppen hemlösa. De principer som metoden vilar på är: Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och ska behandlas som ett sådant. De personer som är hemlösa eller utanför den ordinarie bostadsmarknaden bör så fort som möjligt inlemmas i den ordinarie bostadsmarknaden för att få en stabil bostadssituation. En egen bostad är en förutsättning för att andra eventuella problem ska kunna åtgärdas. Ett fast och säkert boende är en grundläggande rättighet som ska gälla alla. Metoden har testats i andra länder, bland annat i USA, Tyskland och Finland. Och resultaten har varit goda i de försök som utvärderats i New York och Hannover; cirka 90 procent (gällde New York) av de som fått en bostad i kombination med intensiv rehabilitering har lyckats behålla sina hyreskontrakt. Vad gäller de utvärderingar av Housing first som gjorts i Sverige visar resultaten att i syfte att ändra på rådande hemlöshetsproblematik krävs ett brett samarbete mellan forskare, politiker, berörda myndigheter, näringsliv, intresseorganisationer, bostadsföretag och brukare. Vidare krävs en rad 1 Individer på den sekundära bostadsmarknaden utsätts för både kontroll och integritetsintrång i bostaden, tvingas flytta ofta och måste göra ständiga uppbrott som leder till en ständig otrygghet, har svårigheter att bilda familj, rota sig och skapa ett riktigt hem. Dessa omständigheter leder sammantaget till mycket små möjligheter till egna kontrakt. 12 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

20 åtgärder inom flertalet områden. Så behöver t.ex. mytbildning av vem som är hemlös och av vilka skäl motarbetas. Likaså ett aktivt arbete efter kvarboendeprincipen samt ett målmedvetet arbete för att ersätta härbärgen och olika trappstegsalternativ med ordinära boenden. I syfte att utveckla nya och breda angreppsätt för att vända den oroväckande utvecklingen av hemlöshet i staden bör frågan ges en central plats i det sammanhang som följer av kommissionens arbete. Här blir det viktigt att se hur t ex sociala innovationer kan prövas inom hemlöshetsområdet och hur kunskapsallianser kan byggas kring frågan tillsammans med såväl Malmö högskola som frivilligsektorn. Europeiska utblickar I princip alla länder i Europa, med undantag för bl.a. Sverige, har någon form av social housing. De som inte förespråkar införandet av social housing menar att det inte finns något behov av detta och att det är stigmatiserande. Samtidigt är realiteten sådan att allt fler låginkomsttagare inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden, och den grupp som tidigare kunde skaffa sig en bostad av egen kraft men kan idag inte göra det (Boverket). Det saknas effektiva lösningar för att motverka denna utveckling. Affordable Housing står för ett boende som även låginkomsttagare har råd med och begreppet som sådant används flitigt i Europa och EU (och i världen f.ö.). Det handlar om ett boende för de fattiga, men också för de som utan att vara direkt fattiga ändå saknar tillräckliga resurser för att hävda sig på bostadsmarknaden. Begreppet kan innefatta såväl hyresrätt som eget ägande med ekonomiskt stöd, men det är hyresrätten inom detta begrepp som fokuseras (Kunskapsöversikten Ett socialt blandat boende i Göteborg, 2012.) I Götebors stad har man med utgångspunkt i de boendesociala lösningar som kommer till stånd på kontinenten, inom ramen för affordable housing, ställt sig följande frågor: Skulle den svenska allmännyttan kunna arbeta för inkluderande boenden i nya stadsområden trots den nya lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag? Och om detta verkar omöjligt: skulle stiftelser eller kooperativ kunna användas? Vilka möjligheter till finansiering och fonder finns här i Sverige? Vilka möjligheter finns det för kommuner att pröva frågeställningarna genom redan befintliga verktyg? Uppföljning och utvärdering Det är av vikt att de förslag till åtgärder för att sänka kostnaderna för hemlösheten i Malmö och det utvecklingsarbete som därmed initieras vilar på en vetenskaplig bas. Vad ger effekt, och i vilka sammanhang? Det är vidare av vikt att det som sätts igång noga följs upp och utvärderas, såväl utifrån 13 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

21 beaktandet att valda insatser ska ha effekt som med hänsyn till att valda strategier ska vara kostnadseffektiva. Plan för individ- och familjeomsorgen i Malmö stad anger att individ- och familjeomsorgen ska sträva efter att utveckla en evidensbaserad praktik. Socialstyrelsen definierar evidensbaserad praktik som en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den för tillfället bästa evidensen för beslutsfattande om insatser till enskilda individer. Målet är att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukaren. Den evidensbaserade praktiken består av tre kunskapskällor: den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen (bästa rådande evidens) brukarens erfarenhet och önskemål den professionelles erfarenhet och förmågor Forskningen i socialt arbete handlar alltmer om evidensfrågor men kunskapen om sociala insatsers effekter är fortfarande begränsad. Forskningen ger inte entydiga resultat utan visar på generella mönster och kan inte alltid tillämpas på enskilda fall. Det är därför extra viktigt att vara öppen för metoder och verktyg som professionen anser gör skillnad även om dessa inte är vetenskapligt utvärderade. Detta är också ofta en förutsättning för utveckling av nya metoder. Den enskilde personens rätt till medbestämmande och integritet har ett självklart utrymme även i evidensbaserad praktik. Brukaren är expert på sin situation och sina problem och är den som kan beskriva sin situation, tidigare erfarenheter och aktuella (önske-)mål. Det egna valet ska väga tungt om det finns flera möjliga insatser med samma förväntade resultat. Socialarbetaren, den professionella, ska kunna söka och väga samman vetenskaplig kunskap med brukarens önskemål och den egna praktiska erfarenheten. Att arbeta med evidensbaserad praktik som grund kräver enligt definitionen ett genuint möte mellan brukare och socialarbetare för att den aktuella situationen ska kunna utredas och beslut fattas utifrån tillgänglig information, kunskap och erfarenhet (Plan för individ- och familjeomsorgen, Malmö stad). Förvaltningsövergripande arbete Bristen på bostäder får ett allt större genomslag i hemlösheten i Malmö Stad vilket ska beaktas i arbetet med stadens bostadsförsörjning. Från 2013 deltar stadskontoret i den analys- och arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnad- och fastighetskontoret som arbetar med handlingsplanen för bostadsförsörjningsprogrammet. Under 2012 arbetade fastighetskontoret, stadsdelarnas individ- och familjeomsorg, sociala resursförvaltningen och stadskontoret med att se över och tydliggöra arbetsfördelning och samarbete mellan individ- och familjeomsorgen och fastighetskontoret. Arbetet resulterade i ett gemensamt dokument med anvisningar som implementerats under En insats för att minska kostnaderna är att ha tydliga och för hela Malmö gemensamma rutiner för hur kostnader förknippade med hemlöshet ska 14 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

22 hanteras. Ett exempel är rutinerna för att hantera hyresfordringar som under 2012 togs fram på fastighetskontorets initiativ. Anledningen var att stora fordringar preskriberades och att det inte fanns någon samsyn mellan berörda förvaltningar om hur fordringarna skulle hanteras. Rutinerna är nu utarbetade och implementering pågår och måste följas upp noga så att rutinerna efterlevs. Under hösten 2013 hålls inspirations- och utbildningsdagar för social personal som arbetar med boende och försörjningsstöd. Syftet är att dagarna ska bidra till att hemlöshetsarbetet i Malmö bedrivs på samma sätt och med samma utgångspunkter i de olika stadsområdena. Innehållet i dagarna har utarbetats i samarbete med fastighetskontoret, miljöförvaltningen, sociala resursförvaltningen, MKB, stadsområdena, och stadskontoret och tanken är att de ska upprepas i mindre format årligen. Med utgångspunkt från ett uppdrag från ansvariga kommunalråd att försöka förbättra samarbetet kring olika boendebehov över verksamhets- och förvaltningsgränser bildades en grupp med representanter från Boplats Syd, fastighetskontoret, sociala resursförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och stadskontoret. Arbetet resulterade i att för de sociala boenden som riktar sig till hemlösa utsågs en liten grupp tjänstemän med en representant vardera från fastighetskontoret, sociala resursförvaltningen, stadsområdena och stadskontoret som fick mandat att utifrån ett malmöperspektiv föreslå prioriteringar när befintliga lokaler, boenden eller liknande blev lediga. Avsikten var att gruppen också skulle kunna agera snabbt när objekt som kunde användas för kommunens behov kom ut på marknaden. Gruppen har i ett fall agerat mycket snabbt för att få till stånd ett akutboende för hemlösa barnfamiljer. I övrigt har gruppen inte varit verksam och eftersom det för närvarande inte finns något behov av ytterligare utbyggnad av kommungemensamma boenden för personer med särskilda behov är det tveksamt om den ska finnas kvar i alla fall i nuvarande form. Däremot behöver samarbetet mellan berörda förvaltningar utvecklas för att det, i ett övergripande Malmöperspektiv, ska vara möjligt att samordna de olika behoven av bostäder, lokaler och samhällsservice. För att tillgodose behoven bör byggrätter dessutom utnyttjas fullt ut. Arbetet med kommunens andrahandsbostäder I september 2005 bildades lägenhetsenheten som en enhet inom fastighetskontoret. Syftet var att i arbetet med hemlösa skilja på den specialistkompetens som behövs i arbetet som regleras av hyreslagen från den som krävs i arbetet som regleras av socialtjänstlagen. Tanken var att rollfördelningen skulle bli tydlig för personal, hyresvärdar och hemlösa och att den formella hanteringen enligt hyreslagen skulle fungera bättre något som är nödvändigt för att bevara trovärdigheten i förhållande till hyresvärdar. Att den hyresjuridiska kompetensen samlades under ett tak bedömdes också sammantaget bli mindre personalkrävande och mer kostnadseffektivt. Nu åtta år senare kvarstår en del av rollkonflikten för socialtjänstens personal genom att både tillsyn så att hyreslagens krav efterlevs och ansvar för individuella stödinsatser finns inom socialtjänsten. Tillsynspersonalen är 15 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

23 utbildad i socialt arbete men stor del av arbetstiden läggs på kontroll av lägenheternas status. Bristande resurser medför att tillsynen inte alltid sker i den omfattning som Malmö Stad garanterat fastighetsägarna. En konsekvens av detta är att fastighetsägare förlorar förtroendet och viljan till samarbete då störningar i boendet inte alltid åtgärdas enligt det åtagande Malmö Stad gjort. Det innebär också att hyresgästerna inte alltid får det individuella boendestöd de behöver. En möjlig lösning skulle vara att helt skilja på arbetsuppgifterna och skapa en särskild enhet för tillsyn som även organisatoriskt skiljs från socialtjänsten. Tänkbar placering är fastighetskontorets lägenhetsenhet. Rätt skött tillsyn skulle öka förtroendekapitalet hos hyresvärdarna och kanske i förlängningen medföra att kommunen får tillgång till fler lägenheter så att tiden i hemlöshet förkortas. Den skulle sannolikt också bidra till en ökning av antalet övertag av kontrakt så att kommunens del av den sekundära bostadsmarknaden inte ökar och troligen även innebära mindre kostnader för reparation och sanering. De som är hemlösa av strukturella skäl skulle inte behöva ha någon kontakt med socialtjänsten för sitt boende. Att skilja på arbetsuppgifterna skulle också ge socialtjänsten möjlighet att utveckla ett professionellt och strukturerat arbetssätt med individuellt anpassade insatser för boendestöd/rehabilitering och hantering av vardagsekonomin för de som bor i andrahandslägenheter och har en social problematik. Samarbetet inom socialtjänsten Höga hyror och fastighetsägarnas krav på fast inkomst, förskottshyror eller på borgensman har hittills medfört att intresset från stadsområdena avseende lägenheter via markanvisningsavtalen inte är stort. I de fall hyresvärdarna har annat bestånd än nybyggnation försöker kommunen att hyra lägenheter i det äldre beståndet. Om anvisningen avser en lägenhet i MKB:s nyproduktion byts denna alltid mot en lägenhet i MKB:s äldre och billigare bestånd. Socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd innebär att arbeta för att personer som har försörjningsstöd ska bli självförsörjande och att i avvaktan på självförsörjning ska garanteras en skälig levnadsnivå. När det gäller hyror anger Socialstyrelsen att en skälig nivå är vad en låginkomsttagare på orten har råd med även om det alltid måste göras en individuell bedömning. Det finns således en inbyggd målkonflikt när det gäller de dyra bostäderna i nyproduktion. Godtar socialtjänsten dem minskar förutsättningarna för att personen/familjen ska bli självförsörjande vilket är det primära målet. Samtidigt är det så att en dyr månadsavgift är billigare och framför allt kvalitativt mycket bättre än ett hotell eller dygnsboende. När det gäller de boenden som socialtjänsten köper för barnfamiljer varierar såväl kvalitet som dygnspriser mycket men kostnaderna är sammantaget höga. Socialstyrelsens tillsyn i Rosengård under 2012 gav indirekt kriterierna för vad som anses som skälig boendestandard för barnfamiljer. Tillgång till kyl och möjlighet att laga mat, tvättmöjligheter, lekyta för barnen och möjlighet för familjen att dra sig undan till en egen plats och de kriterierna uppfylls bäst genom lägenheter. 16 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

24 I den bristsituation som råder och särskilt med hänsyn till vilken riskfaktor hemlöshet och en osäker boendesituation är för barn kan inte socialtjänsten tacka nej till de dyra lägenheterna i nyproduktion och det finns beslut både från strategigruppen mot hemlöshet och individ- och familjeomsorgscheferna att stadsområdena ska ta emot de lägenheter som kommunen får tillgång till bl a genom markanvisningsavtalet. Vad som krävs är ett strategiskt tänkande i hur lägenheterna används men också ett ökat samarbete mellan stadsområdenas enheter för ekonomiskt bistånd och boende. Det ska t ex inte förekomma att boendeenheten anvisat en person en lägenhet som denne, på grund av att hyresnivån överstiger den vägledande nivån, får avslag på av enheten för ekonomiskt bistånd. Vad innebär då ett strategiskt användande av andrahandslägenheterna? I första hand en bedömning av om personen/familjen har förutsättningar att komma ut på den reguljära bostadsmarknaden om de står i kö på Boplats Syd och söker bostad på den reguljära marknaden i övrigt. Är så fallet ska inte en lägenhet med möjlighet till övertag av kontrakt anvisas utan i stället en lägenhet hos hyresvärd som inte godkänner andrahandshyresgästers övertag av kontrakt alternativt en lägenhet med hög hyresnivå t ex nyproduktion. Lägenheterna ska användas som genomgångslägenheter och det ska redan innan inflyttning tydliggöras att andrahandshyresgästen aktivt ska söka annan bostad med skälig hyresnivå. Personer/familjer som inte uppfyller kraven från hyresvärdarna på BoPlats Syd men bedöms ha möjlighet att klara villkoren för att få överta hyreskontrakt efter maximalt två år ska anvisas lägenhet hos hyresvärd som godkänner övertagande av kontrakt. Att arbeta strategiskt med andrahandslägenheterna skulle innebära att fler kom ut på den reguljära marknaden och sannolikt också att övertagen till förstahandskontrakt blir fler. Övertag av hyresavtal Förutom anskaffningen av hyresavtal är den största utmaningen att öka antalet övertag av hyresavtalen så att beståndet inte fortsätter växa och kommunen bygger upp en stor sekundär bostadsmarknad. Under lägenhetsenhetens första 5 år anskaffades betydligt fler avtal än vad som övergick till förstahandskontrakt. År 2011 bröts denna trend och år 2012 var antalet övertag 94 % i förhållande till anskaffningen. Under 2013 har antalet övertag t o m juni varit 60 % i förhållande till antalet anskaffade avtal. Se tabell nedan. 17 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

25 Övertag i förhållande till anskaffning Övertag i förhållande till anskaffning Att antalet övertag hittills i år varit lågt är lite förvånande eftersom strategigruppen mot hemlöshet i mars beslutade att alla stadsdelarna, inför omorganisationen till stadsområden, skulle gå igenom samtliga andrahandshyreskontrakt, kartlägga varför inte kontrakten överlåtits och i de fall överlåtelse var möjlig skulle processen påbörjas. En bidragande anledning är att hyresvärdar ändrat inställning sedan kontrakten skrevs och nu inte medger övertag alls. I en stadsdel visade genomgången att det hos en hyresvärd fanns 16 kontrakt där hyresgästerna uppfyllde villkoren för övertag men hyresvärden gick inte med på detta längre utan kommunen har kvar förstahandskontrakten. MKB står för större delen av de anskaffade lägenheterna och ett nytt samarbetsavtal med ändrade och mer flexibla krav för övertag förväntas bli klart innan årsskiftet. En av de vanligaste anledningarna till att hyresgäster nekas övertag är privatekonomin varför stöd i boendet också bör omfatta budgetrådgivning så att inte nya betalningsanmärkningar och skulder hos kronofogdemyndigheten uppstår. Ett annat alternativ, som sannolikt bara berör ett fåtal individer, kan vara att undersöka om personen kan få hjälp med sin ekonomi genom att en god man förordnas. Insatser som kan minska kostnaderna för hemlösheten på lång och kort sikt Mässor och tävlingar Under 2012 arrangerade i Malmö en uppmärksammad mässa för och av ungdomar UngBo 12 och mässan följs upp med en nationell konferens i 18 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på

26 november i år som riktar sig till unga, byggbranschen, beslutsfattare inom bostadssektorn och politiker. Ett annat exempel är den markanvisningstävling som fastighetsnämnden i Göteborg utlyst med kravet att det ska byggas billigare. Med det menas att den genomsnittliga hyran högst får bli 1400 kronor per kvadratmeter och år och för de enskilda lägenheterna får hyran variera mellan 1000 och 1800 kronor per kvadratmeter och år. Tävlingsbidragen ska innehålla lägenheter i storleken ettor till fyror. Det finns kanske möjlighet att arrangera fler mässor eller tävlingar? Ett tema skulle kunna vara flexibelt användande av bostäder över tid, boenden med flera funktioner tillsammans med inbyggd samhällsservice och mötesplatser. Markanvisning Kommunen har möjlighet att sänka markpriserna för byggfirmor som bygger hyresrätter något som Lunds kommun provat med ganska dåligt resultat eftersom det varit vanligt att byggherrar, sedan de väl anvisats mark, betalar mellanskillnaden och aviserar att de i stället har för avsikt att bygga bostadsrätter. Kommunal hyresgaranti Sedan 2007 finns en möjlighet för kommunerna att gå i borgen för en person som har ekonomisk förmåga att klara boendekostnaderna men som ändå har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd och på så sätt hjälpa personen att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden. Det gäller t ex unga som saknar fast anställning eller har någon betalningsanmärkning men är även tänkt att omfatta andra grupper, med ekonomisk förmåga att klara boendekostnaderna, som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. I Malmös hemlöshetskartläggning 2012 hade 41 hemlösa personer inkomst av förvärvsarbete och 93 personer hade pension och åtminstone en del av dem tillhör hyresgarantins målgrupp. Kommunerna kan, efter ansökan hos Boverket, få 5000 kr per hyresgaranti. Det statliga bidraget utgår inte för hyresgarantier som kommunen lämnar utifrån skyldigheterna enligt socialtjänstlagen. I augusti 2006 yttrade sig kommunstyrelsen i Malmö över promemorian Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden. I svaret till miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet anges att finansieringsprincipen behöver föregås av ytterligare utredning innan slutlig ställning tas bl a eftersom kompensationen för administrativa merkostnader var svåra att bedöma. Flera kommuner som arbetat med kommunala hyresgarantier har slutat med detta eftersom insatsen från kommunen blev för omfattande i förhållande till vad man fick i ersättning. Goda exempel Det bedrivs bra och professionellt hemlöshetsarbete i Malmö men goda exempel har inte lyfts fram i en sådan utstäckning att det varit möjligt för 19 Stadskontoret Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på