Muntligen framfo rda synpunkter pa

Transkript

1

2 Muntligenframfo rdasynpunkterpa allmannasamra dsmo ten Fråga: När kan projektet komma med i nationella? Svar: Tidigast om 5 år. Den nationella planen för perioden har just antagits. Nästa planomgång kan vara Fråga: Hur mycket förkortas restiderna? Svar: Idag är tidtabellen 33 minuter. Vi vill se om man kan nå 28, 25 respektive 22 minuter. Dessa tider inkluderar stopp i Kvicksund och Kolbäck. Dessutom ska vi utreda konsekvenserna av ett nytt stopp i Strömsholm. Fråga: Vad händer med Uven? Svar: Länstrafikbolagen har tillsammans bildat Mälab som har trafikeringsrätten på sträckan. Mälab upphandlar trafik, men har idag bara möjlighet att köpa av SJ, vilka är de enda som i dagsläget har fordon. Mälab är de som upphandlar Uven-trafiken men vill ha mer trafik än idag. Fråga: Det är ju valår, vilka infrastruktursatsningar kan bli aktuella då? T ex var kommer vi in bilden med snabbtågsdiskussionerna för banor söderut från Norrköping. Banan söder om Eskilstuna är bedrövlig, borde inte även den sträckan ingå i denna förstudie, dvs hur ska man snabbt ta sig till Norrköping Svar: Det finns ett behov av resonemang kring detta, men där behövs ytterligare en förstudie för den delsträckan. Denna förstudie tittar enbart på sträckan mellan Eskilstuna och Västerås. Fråga: Var behövs det dubbelspår? Svar: Vi har nu börjat titta på olika åtgärder och kan preliminärt säga att för 15-minuterstrafik krävs det dubbelspår på hela sträckan, medan det vid halvtimmestrafik bör kunna ordnas möten på de dubbelspår som redan finns på Svealandsbanans del Eskilstuna Folkesta respektive Mälarbanans del Västerås - Rekarne. Fråga: Vad händer med Kvicksundsbron? Svar: Den klarar 70 km/h och har en öppningstid på 13 minuter, därför borde den klara 15-minuterstrafik. Om alla tåg stannar i Kvicksund gör det ju ingenting om den inte klarar högre hastighet. Om man däremot ska köra direkttåg mellan Västerås och Eskilstuna är den låga hastigheten över bron begränsande. Fråga: Vad kostar åtgärderna? Svar: Det vet vi inte ännu, vi har just börjat titta på möjliga åtgärder och har ännu inte gjort någon kostnadsbedömning. Fråga: Påverkar antalet plankorsningar och var de finns vilka alternativ som kan bli aktuella? Svar: Det är först när hastigheten når över 160 km/h som man behöver bygga planskilda korsningar. Fråga: Finns det finansiering för att bygga något? Svar: För närvarande finns bara finansiering för att genomföra Förstudien. Förstudien är ett underlag för beslut om fortsatt finansiering. YGH - alla järnvägssatsningar är nationella. Det här projektet finns inte med i den senaste nationella planen. Man kan söka EU-bidrag, men här har Sverige har valt att i första hand söka finansiering för den Nordiska triangeln. (Anm. Den Nordiska Triangeln omfattar förbättrade väg- och järnvägförbindelser mellan Hamburg, Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors/S:t Petersburg.) Fråga: Vad beslutar Trafikverket i december Svar: Efter Förstudien beslutas om vad som blir nästa steg. Ska man gå vidare med en järnvägsutredning, en järnvägsplan eller inte alls. Fråga: Om man bygger i Ny sträckning, alltså inte via Kolbäck, vilken hänsyn tar man då till de boende där? Svar: Det tar man hänsyn till. Det är en negativ konsekvens för den åtgärden. Samtidigt är Ny sträckning mellan Kvicksund och Dingtuna det enda som har förutsättningar att nå 22 minuters restid mellan Västerås och Eskilstuna.

3 Fråga: Pendlingen ökar om tågen går i tid utan hattande i tidtabellen. SJ tar bort det bästa pendlingståget i sommar. Hur populärt det är att ta tåget beror inte på restiden utan på utbudet av antalet tåg i rätt tid som passar att pendla med. Särskilt morgontåget är viktigt. I vinter har det varit stora problem, mycket väntande vid möten och signalstopp. Svar: Det är SJ som trafikerar. Mötesmöjligheter och signalstörningar kan Trafikverket påverka. Fråga: Var kommer siffran 15 % ifrån, antal kollektivtrafikpendlare av möjliga pendlare. Svar: Regionförbundet har gjort en stor undersökning. Fråga: På den här delsträckan går det matartrafik till Svealandsbanan och Mälarbanan. Pendlingstiden på 34 minuter, varför skulle det vara så dåligt? Svar: Om resan tar mindre än en halvtimme kan man passa in mot både Svealandsbanan och Mälarbanan utan att behöva vänta så länge på de stationerna. Fråga: Priserna spelar stor roll. Svar: Med en ökad konkurrens kan priserna bli bättre. Men man måste ha fordon också. Situationen där man söker tåglägen för bara ett år i taget gör att det är svårt att våga/kunna köpa fordon. Ett intressant upplägg testat nu i Malmö, där länstrafikbolagen äger/leasar tågen och operatörerna hyr av dem. Regionen håller på och utreder hur man ska göra med tågen. Fråga: Om det skulle bli ett positivt beslut om finansiering, kan tågen då börja gå 2020? Svar: En ny nationell plan tas fram var 4-6 år. Vilket beslut som fattas beror ju på vad man hittar för åtgärder som svarar upp mot målen. Kan några mål nås med små åtgärder kan det kanske lösas tidigare. Det är även svårt med prognoser för framtiden. Fråga: Det har gjorts många utredningar tidigare tar ni hänsyn till dem? Svar: I planeringsförutsättningar går vi igenom tidigare utredningar. Det är ett viktigt underlagsmaterial. Men det har inte gjorts någon förstudie från Trafikverket (f.d. Banverkets) sida. En förstudie är en förutsättning för att kunna gå vidare i arbetet. I en framåtblickande förstudie ser vi på vad som krävs för att klara dagens behov men även framtidens behov. Fråga: Varför tittar ni på sträckningen mellan Kvicksund och Dingtuna den stannar ju inte i Kolbäck och då finns heller inte möjlighet att i framtiden stanna i Strömsholm? Svar: Vi tittar på ett brett spann av mål och åtgärder. T.ex. tittar vi på vad som krävs utav järnvägen för att klara 15 minuters turtäthet och restid på 22 minuter. För att uppnå det krävs dubbelspår utmed hela sträckan och den nya sträckningen krävs också. Trafikverket tittar även på vad som krävs av järnvägen för att klara 60 minuters eller 30 minuters turtäthet och en restid på 28 minuter med stopp som idag samt med ytterligare stopp i Strömsholm. Fråga: När kan det bli möjligt med en station i Strömsholm? Svar: Det ingår som en del i förstudien att utreda station för resandeutbyte i Strömsholm. I något eller några utav utredningsalternativen kommer vi titta på det. Idag vet vi inte vad som blir resultatet av förstudien, men frågan kommer att utredas. Vi vet en sak redan idag frågan är också beroende av vad trafikoperatörerna tycker, d v s om de bedömer att det finns tillräckligt med resandeunderlag i Strömsholm och att de får ekonomi i ett stopp där. Trafikverket skapar ju förutsättningarna, men det är inte vi som kör tågen. Till detta kommer den osäkerhet som finns kring den kommande avregler-ingen av tågtrafiken. Det är också viktigt att konstatera att det idag inte finns någon finansiering klar. Fråga: Hur åker studenterna som studerar vid Högskolan? Svar: När Mälardalens högskola gjorde en ny upphandling vann ett bussbolag trafikeringen. Tidigare hade man ett avtal med SJ. Röst ur publiken: Tåget är fullt även om inte studenterna åker! Fråga: Kan man se utbyggnaden mellan Kvicksund och Dingtuna som det sista trappsteget i en trappa där de första stegen är smärre utbyggnader? Svar: Så skulle det kunna bli, men det är nog på mycket lång sikt.

4 Fråga: Hur lång tid tar ett tågstopp, t.ex. Strömsholm? Svar: Det tar ca 2 minuter. Det är viktigt att göra en ordentlig konsekvensanalys av ett tågstopp, vilken nytta det innebär kontra den restidsförlängning som tågstoppet totalt sett tar. Fråga: Vilka resandebehov finns? Svar: Regionförbundet i Södermanland håller på med en studie som tillsammans med Länstrafikens utredning är utgångspunkten för behovsanalysen. Den gjordes av Trafikverket (Banverket) 2009 och pekar på en överflyttningspotential på ca ytterligare 1800 personer från bil till tåg. Man kan även jämföra med Linköping-Norrköping som har en intensiv pendling mellan orterna. Fråga: Vad är prioriterat restiden eller turtätheten? Svar: Vi tittar på båda lika mycket i förstudien. Fråga: Hur lätt är det att nå en restid under 30 minuter? Svar: Teoretiskt är det ganska lätt. I praktiken uppstår längre restider då trafiken på denna bana prioriteras lägre än trafiken på Svealandsbanan och Mälarbanan. Det betyder att de här tågen får vänta på att komma in på de banorna vilket ger längre restider än vad som skulle kunna fås om trafiken flöt på. Fråga: Är det realistiskt med alternativ som Kvicksund-Dingtuna på 22 minuter eller dubbelspår längs med befintlig sträckning? Svar: Det är för tidigt att svara på ännu. Det beror även på vilken sikt man ser. Kortsiktigt är det troligen inte realistiskt. Fråga: Sänker dubbelspårutbyggnad restiden? Svar: Både och. Om man inte behöver invänta mötande tåg vid en mötesstation blir restiden kortare. Generellt sett är dubbelspår mer intressant för turtätheten än för att minska restiden. OM man skulle vilja uppnå en kvarts-trafik på sträckan är dubbelspår en förutsättning. Fråga: Hur många mötesstationer finns det idag på sträckan? Svar: Två stycken. Fråga: Kan det bli olika utbyggnadsetapper? Svar: Ja, det är det mest troliga. Förstudien tar ett brett grepp och tittar både på små och stora åtgärder. När dessa finns framme kan man se dem som ett smörgåsbord av vilka man kan plocka ihop olika åtgärdskombinationer, få eller många, stora eller små, beroende på vilka behov som finns och vilken finansiering som kan åstadkommas. Fråga: Varför är det så dålig samordning mellan tåg och buss i Kolbäck? T.ex. måste man ta bil till Kolbäck för att kunna åka vidare mot Eskilstuna. Svar: Det är en fråga för trafikoperatörerna. Vi tar med oss denna fråga och för den vidare. Fråga: Om ny järnväg byggs rivs den gamla då? Svar: Ofta så gör man det. Det handlar om drift- och underhåll, barriär i landskapet etc. Fråga: Angående OH-bilden den ideala planeringsprocessen. Om överklagande sker så förlängs alltså tiden från start förstudie till spaden i jorden så att det kan handla om mer än 6-9 år? Svar: Ja bilden visar på en ideal planeringsprocess för ett normalstort projekt. Fråga: Är landstinget en intressent? Svar: Ja. De finansierar ju och handlar upp trafik. Fråga: Hur är situationen för godståg idag och i framtiden? Hur hantera kombinationen fler godståg och 15-minuterstrafik? Svar: Det är alltid klurigt med tåg som har olika hastighet på en bana. Det ideala vore ju om alla tåg gick i samma hastighet. Röst ur publiken: De som arbetspendlar mellan Eskilstuna C och Västerås C vill så klart åka fort och inte stanna i Strömsholm eller Kolbäck utan för dem är nysträckningen Dingtuna-Kvicksund intressant. Info från boende: vibrationsproblem vid Mellansundetbron, väg 56.

5 Röster ur publiken: Det är viktigare med bättre turtäthet och tillförlitlighet, d.v.s att man vet att tågen avgår och kommer fram i tid, än att korta restiden. Röster ur publiken: Det är viktigt att arbeta för bra kommunikationer mot Västerås och Stockholm, men även att titta på lösningar mot Hallstahammar. Röster ur publiken: Från Hallstahammars kommun redogjordes om arbetet med översiktsplanen och också om den viktiga roll kollektivtrafiken har. Kommunen har valt att göra kollektivtrafiken avgiftsfri. Röster ur publiken: Önskemål om att förstudien även borde titta på uppehåll i främst Västerås västra men även i Hällbybrunn framfördes. Fråga: Besökarna undrade hur kommunerna var inblandad i förstudien och vilka frågor som var viktiga för dem. Svar: Kommunerna utmed sträckan ingår i den referensgrupp som Trafikverket kontinuerligt träffar under arbetet med förstudien. Kommunerna ingår även i det samverkansprojekt Mer Koll som är en av delfinansiärerna till projektet. Röster ur publiken: För resande från Surahammar vore det bra med smidiga byten i Kolbäck. Västerås- Eskilstuna skulle kunna vara en pendeltågssträcka och det vore bra med fler tågstopp nära Västerås; i västra Västerås vid Bäckby samt östra Västerås vid Stenby. Röster ur publiken: I Bäckby finns ICAs storlager, hamnen, många boende och exploateringsplaner finns i Stenby ligger ABB och Westing house etc. Närheten till station med tågstopp är viktigare än att många tåg går från Västerås C. Det är bökigt att ta sig dit. Det är också viktigare med närheten än med 3-5 minuter kortare restid. Röster ur publiken: Projektmålen saknar det viktigaste målet av alla nämligen det som har med tillgänglighet att göra.

6 Skriftligenframfo rdasynpunkterfra allmanheteneftersamradsmo tena Frågorna handlar i huvudsak om: turtäthet (fråga 1, 5), restider (fråga 2, 5), tidtabellsanpassning (fråga 2), förändrat uppehållsmönster med fler eller färre uppehåll (fråga 3, 4 och 5), finansiering och kommande beslut (fråga 6 och 7) buller och vibrationer (fråga 8-12) frågor kring förseningar, operatörer, tåg och andra transportslag mm (fråga 13-18) Turtäthet, restid, tidtabellsanpassning, förändrat uppehållsmönster Fråga 1: Synpunkter och önskemål om tätare turer under högtrafik, om fler turer på helger och om att tåg inte skall ställas in under semestertider. Svar: Förstudien utreder vad som krävs av järnvägen för att klara ökad turtäthet. De olika utredningsalternativ som tas fram innehåller mål, i form av minskad restid, men också olika målsättningar när det gäller turtäthet. Förstudien utreder vad som krävs av järnvägen för att klara 60 minuters-, 30 minuters- respektive 15 minuters turtäthet. Trafikverket ansvarar inte för eller beslutar om vilken turtäthet som tågen i framtiden kommer trafikera sträckan på. Fråga 2. Frågor kring hur förstudien tittar på tidtabellsanpassning för att kunna byta till anslutande tåg i Västerås och Eskilstuna?Svar: Bra bytesmöjligheter mellan de olika tåglinjer som trafikerar knutpunkterna Västerås och Eskilstuna blir enklare om alla tåglinjer ankommer och avgår ungefär samtidigt. Om man minskar restiden på sträckan Västerås-Eskilstuna till under 30 minuter skapar man bättre förutsättningar för ett sådant trafikupplägg. Detta är en av anledningarna till restidsmålen. Tågoperatörerna, som trafikerar järnvägen, ansöker om när de vill köra tågen. Detta påverkar vilka anslutningsmöjligheter som finns och är möjliga. Det Trafikverket kan göra är att skapa förutsättningar i själva infrastrukturen (järnvägen). Fråga 3. Hur tittar Trafikverket på förändrade uppehållsbild såsom nya stationslägen? Många synpunkter har inkommit med önskemål om ytterligare uppehåll i framförallt Strömsholm men även Västerås Västra, Hällbybrunn och Dingtuna. Svar: I arbetet med förstudien tas olika utredningsalternativ fram. I ett utredningsalternativ utreds t.ex. möjligheten med ytterligare ett uppehåll, jämfört med idag. Det uppehåll för resandeutbyte som utreds är Strömsholm. I andra utredningsalternativ görs en känslighetsanalys kring vad ytterligare uppehåll skulle innebära. I en känslighetsanalys tittar man bland annat på hur ytterligare stopp påverkar restiden, tidtabeller och antalet resenärer. Denna fråga är också beroende av om trafikoperatörerna bedömer att det finns ekonomiska förutsättningar och ett tillräckligt resandeunderlag i t.ex. Strömsholm. Trafikverket skapar förutsättningarna, men vi kör inte tågen. Fråga 4. Frågor och önskemål om direkttåg mellan Västerås och Eskilstuna. Är det något som Trafikverket utreder? Svar: I förstudien ingår att studera möjligheten att låta vissa tåg i rusningstid gå direkt Västerås- Eskilstuna utan uppehåll. Synpunkt 5. Varför tittar ni på sträckningen mellan Kvicksund och Dingtuna den stannar ju inte i Kolbäck och då finns heller inte möjlighet att i framtiden stanna i Strömsholm?

7 Svar: Förstudien tittar förutsättningslöst på ett stort antal mål och åtgärder. Bl.a. tittar vi på vad som krävs av järnvägen för att klara en turtäthet på 15 minuter och en restid på 22 minuter. En restid på 22 minuter skulle innebära bättre bytesmöjligheter till anslutande linjer. Det skulle vara positivt för de som är beroende av anslutningsresor, t.ex. Eskilstuna-Enköping och Västerås- Strängnäs. För att uppnå 22 minuters restid och 15 minuters turtäthet bedömer vi att det kommer krävas dubbelspår utmed hela sträckan samt en ny sträckning (Dingtuna-Kvicksund). Men det är viktigt att framhålla att vi utreder en mängd andra alternativ, med andra restider, turtätheter och som dessutom inkluderar stopp i Strömsholm. Frågor kring finansiering och kommande beslut: Fråga 6. Finns det finansiering för kommande skeden och byggnation? Svar: För närvarande finns endast finansiering för att genomföra Förstudien. Förstudien är ett underlag för beslut om fortsatt finansiering. Trafikverket ansvarar för att genomföra den långsiktiga ekonomiska planeringen på nationell nivå och resultatet är ett förslag till nationell plan för transportsystemet. Regeringen har fastställt en nationell plan för transportsystemet för perioden I denna finns inga medel avsatta för järnvägen mellan Västerås och Eskilstuna. Fråga 7. Vilken typ av beslut fattar Trafikverket när förstudien är klar? Svar: Efter att förstudien avslutats, fattar Trafikverket beslut om vad som blir nästa steg. Då tar man ställning till om man ska gå vidare med en järnvägsutredning, en järnvägsplan eller om projektet inte ska drivas vidare. Frågor och svar buller och vibrationer: Fråga 8. Hur arbetar Trafikverket med buller- och vibrationsfrågan i förstudieskedet? Svar: I förstudieskedet gör Trafikverket en översiktlig beskrivning av buller och vibrationssituationen, utifrån nuläget samt utifrån de kommande alternativens åtgärdsförslag. Det är först i ett eventuellt kommande planskede (järnvägsplan), då man har preciserat lokaliseringen, som man gör beräkningar av buller och vibrationer per fastighet, för att bedöma vilka boende som berörs och vilka åtgärder som är ekonomiskt rimliga, tekniskt möjliga och miljömässigt motiverade. Är du redan i dagsläget störd av buller- alternativt vibrationer kan du läsa mer under Fråga 9. Fråga 9. Jag är permanentboende utmed banan och störs idag av buller- och vibrationer ifrån järnvägen. Till vem ska jag vända mig inom Trafikverket? Svar: För befintliga störningar på buller och vibrationer kring järnväg, kontakta den nyupprättade Buller- och vibrationsstörningsjouren. Jouren registrerar alla inkomna ärenden och slussar vidare till handläggare. Jouren har telefonnummer: Öppettiderna är kl 9-12 och kl måndag till fredag. Trafikverket arbetar löpande för att åtgärda och minska bullret från väg- och järnvägen. Vi arbetar dels med att göra tågen och järnvägen tystare och dels med bullerskyddsåtgärder vid sidan av spåret (exempelvis bullerskärmar och fönsterbyten). Längs befintlig järnväg åtgärdar Trafikverket vid de mest bullerexponerade permanentbostäderna. Trafikverket har under åren 1998 och 2006 åtgärdat bostäder i enlighet med riksdagens första etappmål. Det har inneburit att vi åtgärdat sovrum som har över 55 dba inomhus.

8 Nästa etappmål, etappmål två innebär att minska bullret i vård- och undervisningslokaler samt utomhusplatser. Om bullret vid fasad överstiger 70 dba vid permanentboende görs åtgärder, med syfte att få en skyddad uteplats. Det gäller om du tidigare inte har någon tyst uteplats på tomten (tyst sida). Åtgärder sker löpande vad gäller både etappmål ett och etappmål två. Fråga 10. Vad gör Trafikverket åt buller- och vibrationsstörningar när vi bygger ut och genomför framtida åtgärder? Svar: Trafikverket planerar att, i ett eventuellt byggskede, åtgärda buller- och vibrationsstörda fastigheter på de platser där fysiska ingrepp planeras, t ex där vi bygger dubbelspår eller en ny mötesstation. Fråga 11. Det bullrar när godstågen kör över Kvicksundsbron. Hur ser Trafikverket över den frågan? Svar: Om ni i dagsläget upplever buller- och vibrationsstörningar från bron, se fråga 9 för befintligt buller och hur Trafikverket hanterar den frågan. Om det gäller kommande utbyggnad, görs åtgärder på de platser där fysiska ingrepp planeras, se fråga 10. Fråga 12. Var kan man få mer information om buller och vibrationer? Svar: Generell information om buller hittar du om du följer följande länk: Information om bulleråtgärder längs med järnvägen hittar du om du följer följande länk: Övriga frågor Fråga 13. Hur tittar Trafikverket på Kvicksundsbron i förstudien? Svar: Beroende på hur de olika utredningsalternativen ser ut, ställs olika krav på bron. Kvicksundsbron klarar idag tåghastigheter på 70 km/h och bron har en öppningstid för båtar på 13 minuter. För de utredningsalternativ som tittar på 60-minuters och 30-minuterstrafik behövs inga åtgärder på bron. För de utredningsalternativ som tittar på 15-minuters turtäthet kan det däremot bli svårt att hinna över med dagens öppningstid för båtar på 13 minuter. När det gäller hastigheten 70 km/h krävs inte högre hastigheter om tågen stannar i Kvicksund. Om man däremot skulle köra direkttåg mellan Västerås och Eskilstuna är den låga hastigheten över bron begränsande, vilket kan innebära åtgärder. Fråga 14. Det har inkommit synpunkter på hur operatörerna verkar och hur tågen är utformade. Svar Vilken standard tågen håller ligger utanför Trafikverkets påverkan - det är en fråga för tågoperatörerna. I och med att marknaden kommer att avregleras öppnas det möjligheter för fler tågoperatörer. Avregleringen av järnvägen är beslutad av riksdag och regeringen. Den 1 oktober 2010 öppnas järnvägsnätet helt för konkurrensutsatt persontrafik. Vilka konsekvenser detta får för tågtrafiken går inte att bedöma i nuläget, men den situation vi haft, med SJ som en dominerande aktör, kommer sannolikt att förändras. Det innebär också att vi idag, när vi hänvisar till tågoperatörerna, inte vet vilka tågoperatörer som kommer trafikera respektive sträcka. Fråga 15. Det har inkommit synpunkter på att plattformen i Kvicksund är kortare än tågen samt att det finns behov av väntrum för resenärer i Kvicksund. Svar: Förstudien kommer inte att föreslå några åtgärder när det gäller plattformslängd eller väntrum, om det inte ligger inom ramen för de olika åtgärder som förstudien kommer att föreslå Däremot kommer vi att ta med oss dessa synpunkter till de aktörer som ansvarar för de olika frågorna.

9 Fråga 16. Det har inkommit önskemål om nya cykelvägar. Det avser cykelväg mellan Hällby och Kvicksund, cykelväg för att ta sig till ICA-bron i Kvicksund samt cykelväg mellan Strömsholm och Kolbäck. Svar: När det gäller gång- och cykelvägen mellan Strömsholm och Kolbäck har Trafikverket gjort en förstudie. Mer information finns på: och-cykelvag-stromsholmkolback-samt-i-herrskogen-/ När det gäller andra önskemål om ytterligare utbyggnader av gång- och cykelvägar kommer önskemålen och synpunkterna föras vidare till de delar inom Trafikverket som ansvarar för dessa frågor. Vi kommer även påtala önskemålen för de kommuner som berörs. Fråga 17. Synpunkter kring studentresor - önskemål om prissänkning och önskemål om att studentresor skall ske på tåg. Svar: Mälardalens högskola har i konkurrens handlat upp resandet mellan Västerås och Eskilstuna. I den senaste upphandlingen som är på tre år blev det resande med buss som vann upphandlingen. 18. Det har inkommit önskemål om ytterligare stopp och utveckling av banor utanför det område som avses i förstudien. Svar: Förstudien tittar på sträckan Västerås-Eskilstuna. Åtgärder utanför denna sträcka kommer inte studeras. Trafikmässigt tar vi hänsyn till den angränsande trafiken på Mälarbanan och Svealandsbanan.

10 MINNESANTECKNINGAR 1 (3) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Jenny Bergh Fastställt av (i förekommande fall) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer TRV 2010/28083 B Dokumenttitel Minnesanteckningar från Samrådsmöte i Kvicksund, Tegelvikens skola, kl 16:30 19:30, presentation kl 17:30 Datum för mötet: 5 maj Kvicksund kl Närvarande från Trafikverket/WSP Närvande från kommuner: Jenny Bergh Helena Södergård Håkan Buller Katharina Nyberg (WSP) Tomas Holmlund (del av tid) Mårten Joneby (del av tid) Eva Lehto, infratstrukturstrateg, Eskilstuna kommun Lennart Gustavsson, SBK,Västerås stad Pernilla Lindström Planenheten Eskilstuna kommun, Öppet hus med skärmutställning och mingel samt en presentation med frågestund. Presentation och frågestund Jenny Bergh välkomnade samt höll en presentation. Hon redogjorde för Vad Trafikverket är och gör Vad en förstudie är. Planeringsprocessen enligt lagen om byggande av järnväg. Förutsättningarna för projektet: Banan går genom tre kommuner och består av tre järnvägsstråk med varierande standard. Det finns brister i dagens bana samt en stor efterfrågan på förbättrade kommunikationer mellan Västerås och Eskilstuna. Att förstudien görs inom ramen för samverkansprojektet Mer Koll (vars mål är att fördubbla kollektivtrafiken inom en 10:årsperiod) Att förstudien består av flera steg: Framtagande av mål för projektet, inventering och dokumentation av planeringsförutsättningar med tillhörande funktionsanalys, alternativgenerering, konsekvensbeskrivning och slutligen görs en samlad bedömning. Projektets mål Vilka åtgärder som kan vara aktuella: Det kan vara kurvrätningar, dubbelspår, nya mötesstationer, linjeomdragningar eller nysträckning, nya stationer med resandeutbyte. Tidplanen för Förstudien: Förslagshandling planeras vara klar under september månad, därefter skickas den ut på remiss, Trafikverket beräknar kunna fatta beslut under december månad. Idag finns bara finansiering av Förstudien, det finns ingen finansiering för de kommande skedena, såsom järnvägsutredning, järnvägsplan eller byggande. Det ideala projektet kan ta allt mellan 6-9 år från förstudie till byggstart. Detta bygger på att projektet har färdig finansiering och att inga överklaganden sker. TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

11 MINNESANTECKNINGAR 2 (3) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Jenny Bergh Katharina Nyberg från WSP, som är Trafikverkets konsult, redogjorde för de resonemang som finns kring restid och turtäthet, samt för de olika resonemang som ligger till grund när man börjat titta på olika alternativ. Efter presentationen ställdes frågor: Fråga: När kan projektet komma med i nationella planer (och därmed närmare ett genomförande)? Svar: Tidigast om 5 år. Den nationella planen för perioden har just antagits. Nästa planomgång kan vara Fråga: Hur mycket förkortas restiderna? Svar: Idag är tidtabellen 33 minuter. Vi vill se om man kan nå 28, 25 respektive 22 minuter. Dessa tider inkluderar stopp i Kvicksund och Kolbäck. Dessutom ska vi utreda konsekvenserna av ett nytt stopp i Strömsholm. Fråga: Vad händer med Uven? Svar: Länstrafikbolagen har tillsammans bildat Mälab som har trafikeringsrätten på sträckan. Mälab upphandlar trafik, men har idag bara möjlighet att köpa av SJ, vilka är de enda som i dagsläget har fordon. Mälab är de som upphandlar Uven-trafiken men vill ha mer trafik än idag. Fråga: Det är ju valår, vilka infrastruktursatsningar kan bli aktuella då? T ex var kommer vi in bilden med snabbtågsdiskussionerna för banor söderut från Norrköping. Banan söder om Eskilstuna är bedrövlig, borde inte även den sträckan ingå i denna förstudie, dvs hur ska man snabbt ta sig till Norrköping Svar: Det finns ett behov av resonemang kring detta, men där behövs ytterligare en förstudie för den delsträckan. Denna förstudie tittar enbart på sträckan mellan Eskilstuna och Västerås. Fråga: Var behövs det dubbelspår? Svar: Vi har nu börjat titta på olika åtgärder och kan preliminärt säga att för 15-minuterstrafik krävs det dubbelspår på hela sträckan, medan det vid halvtimmestrafik bör kunna ordnas möten på de dubbelspår som redan finns på Svealandsbanans del Eskilstuna Folkesta respektive Mälarbanans del Västerås - Rekarne. Fråga: Vad händer med Kvicksundsbron? Svar: Den klarar 70 km/h och har en öppningstid på 13 minuter, därför borde den klara 15- minuterstrafik. Om alla tåg stannar i Kvicksund gör det ju ingenting om den inte klarar högre hastighet. Om man däremot ska köra direkttåg mellan Västerås och Eskilstuna är den låga hastigheten över bron begränsande. Fråga: Vad kostar åtgärderna? Svar: Det vet vi inte ännu, vi har just börjat titta på möjliga åtgärder och har ännu inte gjort någon kostnadsbedömning Före och efter presentation hade Trafikverket öppet hus och pratade med besökarna följande frågor diskuterades Info från boende: vibrationsproblem vid Mellansundetbron, väg 56. TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

12 MINNESANTECKNINGAR 3 (3) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Jenny Bergh Antal besökare totalt: Totalt: Kvinnor: Män: 18 personer 7 kvinnor 11 män TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

13 MINNESANTECKNINGAR 1 (2) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Jenny Bergh Fastställt av (i förekommande fall) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer TRV 2010/28083 B Dokumenttitel Minnesanteckningar från Samrådsmöte i Västerås, Culturen, kl 15:30 19:30, presentation kl 17:30 Närvarande från Trafikverket/WSP Närvarande från kommun: Jenny Bergh Helena Södergård Stefan Andersson (WSP) Håkan Johansson, infrastrukturstrateg, Västerås stad Öppet hus med skärmutställning och mingel samt en presentation med frågestund. Presentation och frågestund Jenny Bergh välkomnade samt höll en presentation. Hon redogjorde för Vad Trafikverket är och gör Vad en förstudie är. Planeringsprocessen enligt lagen om byggande av järnväg. Förutsättningarna för projektet: Banan går genom tre kommuner och består av tre järnvägsstråk med varierande standard. Det finns brister i dagens bana samt en stor efterfrågan på förbättrade kommunikationer mellan Västerås och Eskilstuna. Att förstudien görs inom ramen för samverkansprojektet Mer Koll (vars mål är att fördubbla kollektivtrafiken inom en 10:årsperiod) Att förstudien består av flera steg: Framtagande av mål för projektet, inventering och dokumentation av planeringsförutsättningar med tillhörande funktionsanalys, alternativgenerering, konsekvensbeskrivning och slutligen görs en samlad bedömning. Projektets mål Vilka åtgärder som kan vara aktuella: Det kan vara kurvrätningar, dubbelspår, nya mötesstationer, linjeomdragningar eller nysträckning, nya stationer med resandeutbyte. Tidplanen för Förstudien: Förslagshandling planeras vara klar under september månad, därefter skickas den ut på remiss, Trafikverket beräknar kunna fatta beslut under december månad. Idag finns bara finansiering av Förstudien, det finns ingen finansiering för de kommande skedena, såsom järnvägsutredning, järnvägsplan eller byggande. Det ideala projektet kan ta allt mellan 6-9 år från förstudie till byggstart. Detta bygger på att projektet har färdig finansiering och att inga överklaganden sker. Stefan Andersson från WSP, som är Trafikverkets konsult, redogjorde för de resonemang som finns kring restid och turtäthet, samt för de olika resonemang som ligger till grund när man börjat titta på olika alternativ. Efter och i samband med presentationen ställdes frågor: Fråga: Om ny järnväg byggs rivs den gamla då? TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

14 MINNESANTECKNINGAR 2 (2) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Svar: Ofta så gör man det. Det handlar om drift- och underhåll, barriär i landskapet etc. (Stefan svarade) Fråga: Angående OH-bilden den ideala planeringsprocessen. Om överklagande sker så förlängs alltså tiden från start förstudie till spaden i jorden så att det kan handla om mer än 6-9 år? Svar: Ja bilden visar på en ideal planeringsprocess för ett normalstort projekt. (Helena svarade) Fråga: Är landstinget en intressent? Svar: Ja i allra högsta grad. De finansierar ju och handlar upp trafik. (Håkan J svarade) Fråga: Hur är situationen för godståg idag och i framtiden? Hur hantera kombinationen fler godståg och 15-minuterstrafik? Svar: Det är alltid klurigt med tåg som har olika hastighet på en bana. Det ideala vore ju om alla tåg gick i samma hastighet. Synpunkt: De som arbetspendlar mellan Eskilstuna C och Västerås C vill så klart åka fort och inte stanna i Strömsholm eller Kolbäck utan för dem är nysträckningen Dingtuna-Kvicksund intressant. Före och efter presentation hade Trafikverket öppet hus och pratade med besökarna följande frågor diskuterades Önskemål om att förstudien även borde titta på uppehåll i främst Västerås västra men även i Hällbybrunn framfördes. Besökarna undrade hur kommunerna var inblandad i förstudien och vilka frågor som var viktiga för dem. Svar: Kommunerna utmed sträckan ingår i den referensgrupp som Trafikverket kontinuerligt träffar under arbetet med förstudien. Kommunerna ingår även i det samverkansprojekt Mer Koll som är en av delfinansiärerna till projektet. För resande från Surahammar vore det bra med smidiga byten i Kolbäck Västerås-Eskilstuna skulle kunna vara en pendeltågssträcka och det vore bra med fler tågstopp nära Västerås; i västra Västerås vid Bäckby samt östra Västerås vid Stenby I Bäckby finns ICAs storlager, hamnen, många boende och exploateringsplaner finns I Stenby ligger ABB och Westing house etc. Närheten till station med tågstopp är viktigare än att många tåg går från Västerås C. Det är bökigt att ta sig dit. Det är också viktigare med närheten än med 3-5 minuter kortare restid. Projektmålen saknar det viktigaste målet av alla nämligen det som har med tillgänglighet att göra. Antal besökare Totalt: 10 (varav fyra journalister från TV4 lokaltv, SVT Tvärsnytt och Västmanlands tidningar) Kvinnor: 3 (varav en journalist) Män: 7 (varav tre journalister) TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

15 MINNESANTECKNINGAR 1 (3) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Jenny Bergh Fastställt av (i förekommande fall) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer TRV 2010/28083 B Dokumenttitel Minnesanteckningar från Samrådsmöte i Eskilstuna, Värjan, kl 15:30 19:30, presentation kl 17:30 Närvarande från Trafikverket/WSP Närvande från kommuner: Jenny Bergh Katharina Nyberg (WSP) Håkan Buller Ylva Gustafsson Höjer (del av tid) Eva Lehto, infratstrukturstrateg, Eskilstuna kommun Lennart Gustavsson, SBK,Västerås stad Pernilla Lindström Planenheten Eskilstuna kn (del av tid) Öppet hus med skärmutställning och mingel samt en presentation med frågestund. Presentation och frågestund Jenny Bergh välkomnade samt höll en presentation. Hon redogjorde för Vad Trafikverket är och gör Vad en förstudie är. Planeringsprocessen enligt lagen om byggande av järnväg. Förutsättningarna för projektet: Banan går genom tre kommuner och består av tre järnvägsstråk med varierande standard. Det finns brister i dagens bana samt en stor efterfrågan på förbättrade kommunikationer mellan Västerås och Eskilstuna. Att förstudien görs inom ramen för samverkansprojektet Mer Koll (vars mål är att fördubbla kollektivtrafiken inom en 10:årsperiod) Att förstudien består av flera steg: Framtagande av mål för projektet, inventering och dokumentation av planeringsförutsättningar med tillhörande funktionsanalys, alternativgenerering, konsekvensbeskrivning och slutligen görs en samlad bedömning. Projektets mål Vilka åtgärder som kan vara aktuella: Det kan vara kurvrätningar, dubbelspår, nya mötesstationer, linjeomdragningar eller nysträckning, nya stationer med resandeutbyte. Tidplanen för Förstudien: Förslagshandling planeras vara klar under september månad, därefter skickas den ut på remiss, Trafikverket beräknar kunna fatta beslut under december månad. Idag finns bara finansiering av Förstudien, det finns ingen finansiering för de kommande skedena, såsom järnvägsutredning, järnvägsplan eller byggande. Det ideala projektet kan ta allt mellan 6-9 år från förstudie till byggstart. Detta bygger på att projektet har färdig finansiering och att inga överklaganden sker. Katharina Nyberg från WSP, som är Trafikverkets konsult, redogjorde för de resonemang som finns kring restid och turtäthet, samt för de olika resonemang som ligger till grund när man börjat titta på olika alternativ. Efter presentationen ställdes frågor: TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

16 MINNESANTECKNINGAR 2 (3) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Jenny Bergh Fråga: Påverkar antalet plankorsningar och var de finns vilka alternativ som kan bli aktuella? Svar: Det är först när hastigheten når över 160 km/h som man behöver bygga planskilda korsningar. Fråga: Finns det finansiering för att bygga något? Svar: För närvarande finns bara finansiering för att genomföra Förstudien. Förstudien är ett underlag för beslut om fortsatt finansiering. YGH - alla järnvägssatsningar är nationella. Det här projektet finns inte med i den senaste nationella planen. Man kan söka EU-bidrag, men här har Sverige har valt att i första hand söka finansiering för den Nordiska triangeln. (Anm. Den Nordiska Triangeln omfattar förbättrade väg- och järnvägförbindelser mellan Hamburg, Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors/S:t Petersburg.) Fråga: Vad beslutar Trafikverket i december Svar: Efter Förstudien beslutas om vad som blir nästa steg. Ska man gå vidare med en järnvägsutredning, en järnvägsplan eller inte alls. Fråga: Om man bygger i Ny sträckning, alltså inte via Kolbäck, vilken hänsyn tar man då till de boende där? Svar: Det tar man hänsyn till. Det är en negativ konsekvens för den åtgärden. Samtidigt är Ny sträckning mellan Kvicksund och Dingtuna det enda som har förutsättningar att nå 22 minuters restid mellan Västerås och Eskilstuna. Fråga: Pendlingen ökar om tågen går i tid utan hattande i tidtabellen. SJ tar bort det bästa pendlingståget i sommar. Hur populärt det är att ta tåget beror inte på restiden utan på utbudet av antalet tåg i rätt tid som passar att pendla med. Särskilt morgontåget är viktigt. I vinter har det varit stora problem, mycket väntande vid möten och signalstopp. Svar: Det är SJ som trafikerar. Mötesmöjligheter och signalstörningar kan Trafikverket påverka. Fråga: Var kommer siffran 15 % ifrån, antal kollektivtrafikpendlare av möjliga pendlare. Svar: Regionförbundet har gjort en stor undersökning. Fråga: På den här delsträckan går det matartrafik till Svealandsbanan och Mälarbanan. Pendlingstiden på 34 minuter, varför skulle det vara så dåligt? Svar: Om resan tar mindre än en halvtimme kan man passa in mot både Svealandsbanan och Mälarbanan utan att behöva vänta så länge på de stationerna. Fråga: Priserna spelar stor roll. Svar: Med en ökad konkurrens kan priserna bli bättre. Men man måste ha fordon också. Situationen där man söker tåglägen för bara ett år i taget gör att det är svårt att våga/kunna köpa fordon. Ett intressant upplägg testat nu i Malmö, där länstrafikbolagen äger/leasar tågen och operatörerna hyr av dem. Regionen håller på och utreder hur man ska göra med tågen. Fråga: Om det skulle bli ett positivt beslut om finansiering, kan tågen då börja gå 2020? Svar: En ny nationell plan tas fram var 4-6 år. Vilket beslut som fattas beror ju på vad man hittar för åtgärder som svarar upp mot målen. Kan några mål nås med små åtgärder kan det kanske lösas tidigare. Det är även svårt med prognoser för framtiden. Före och efter presentation hade Trafikverket öppet hus och pratade med besökarna följande frågor diskuterades Hur man tittar på sträckan mellan Kvicksund och Dingtuna. Vilka tidigare utredningar som gjorts på sträckan TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

17 MINNESANTECKNINGAR 3 (3) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Jenny Bergh Antal besökare Totalt: 7? Kvinnor: 4? Män: 3? TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

18 MINNESANTECKNINGAR 1 (4) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Jenny Bergh Fastställt av (i förekommande fall) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer TRV 2010/28083 B Dokumenttitel Minnesanteckningar från Samrådsmöte i Strömsholm, Knytpunkten, kl 15:00 19:00, presentation kl 17:30 Närvarande från Trafikverket/WSP Jenny Bergh Annika Häger Katharina Nyberg (WSP), del av tid Håkan Buller, del av tid Ylva Gustafsson Höjer, del av tid Hallstahammar kommun hade utställning för sin översiktsplan samtidigt med samrådet. Deltog från kommunen gjorde bl.a. Gun Törnblad och Gunnar Barkman Öppet hus med skärmutställning och mingel samt en presentation med frågestund. Presentation och frågestund Jenny Bergh välkomnade samt höll en presentation. Hon redogjorde för Vad Trafikverket är och gör Vad en förstudie är. Planeringsprocessen enligt lagen om byggande av järnväg. Förutsättningarna för projektet: Banan går genom tre kommuner och består av tre järnvägsstråk med varierande standard. Det finns brister i dagens bana samt en stor efterfrågan på förbättrade kommunikationer mellan Västerås och Eskilstuna. Att förstudien görs inom ramen för samverkansprojektet Mer Koll (vars mål är att fördubbla kollektivtrafiken inom en 10:årsperiod) Att förstudien består av flera steg: Framtagande av mål för projektet, inventering och dokumentation av planeringsförutsättningar med tillhörande funktionsanalys, alternativgenerering, konsekvensbeskrivning och slutligen görs en samlad bedömning. Projektets mål Vilka åtgärder som kan vara aktuella: Det kan vara kurvrätningar, dubbelspår, nya mötesstationer, linjeomdragningar eller nysträckning, nya stationer med resandeutbyte. Tidplanen för Förstudien: Förslagshandling planeras vara klar under september månad, därefter skickas den ut på remiss, Trafikverket beräknar kunna fatta beslut under december månad. Idag finns bara finansiering av Förstudien, det finns ingen finansiering för de kommande skedena, såsom järnvägsutredning, järnvägsplan eller byggande. Det ideala projektet kan ta allt mellan 6-9 år från förstudie till byggstart. Detta bygger på att projektet har färdig finansiering och att inga överklaganden sker. Katharina Nyberg från WSP, som är Trafikverkets konsult, redogjorde för de resonemang som finns kring restid och turtäthet, samt för de olika resonemang som ligger till grund när man börjat titta på olika alternativ. TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

19 MINNESANTECKNINGAR 2 (4) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Efter och i samband med presentationen ställdes frågor: Fråga: Det har gjorts många utredningar tidigare tar ni hänsyn till dem? Svar: I planeringsförutsättningar går vi igenom tidigare utredningar. Det är ett viktigt underlagsmaterial. Men det har inte gjorts någon förstudie från Trafikverket (f.d. Banverkets) sida. En förstudie är en förutsättning för att kunna gå vidare i arbetet. I en framåtblickande förstudie ser vi på vad som krävs för att klara dagens behov men även framtidens behov. Fråga: Varför tittar ni på sträckningen mellan Kvicksund och Dingtuna den stannar ju inte i Kolbäck och då finns heller inte möjlighet att i framtiden stanna i Strömsholm? Svar: Vi tittar på ett brett spann av mål och åtgärder. T.ex. tittar vi på vad som krävs utav järnvägen för att klara 15 minuters turtäthet och restid på 22 minuter. För att uppnå det krävs dubbelspår utmed hela sträckan och den nya sträckningen krävs också. Trafikverket tittar även på vad som krävs av järnvägen för att klara 60 minuters eller 30 minuters turtäthet och en restid på 28 minuter med stopp som idag samt med ytterligare stopp i Strömsholm. Fråga: När kan det bli möjligt med en station i Strömsholm? Svar: Det ingår som en del i förstudien att utreda station för resandeutbyte i Strömsholm. I något eller några utav utredningsalternativen kommer vi titta på det. Idag vet vi inte vad som blir resultatet av förstudien, men frågan kommer att utredas. Vi vet en sak redan idag frågan är också beroende av vad trafikoperatörerna tycker, d v s om de bedömer att det finns tillräckligt med resandeunderlag i Strömsholm och att de får ekonomi i ett stopp där. Trafikverket skapar ju förutsättningarna, men det är inte vi som kör tågen. Till detta kommer den osäkerhet som finns kring den kommande avregleringen av tågtrafiken. Det är också viktigt att konstatera att det idag inte finns någon finansiering klar. Fråga: Hur åker studenterna som studerar vid Högskolan? Svar: När Mälardalens högskola gjorde en ny upphandling vann ett bussbolag trafikeringen. Tidigare hade man ett avtal med SJ. Kommentar: Tåget är fullt även om inte studenterna åker! Fråga: Kan man se utbyggnaden mellan Kvicksund och Dingtuna som det sista trappsteget i en trappa där de första stegen är smärre utbyggnader? Svar: Så skulle det kunna bli, men det är nog på mycket lång sikt. Fråga: Hur lång tid tar ett tågstopp, t.ex. Strömsholm? Svar: Det tar ca 2 minuter. Det är viktigt att göra en ordentlig konsekvensanalys av ett tågstopp, vilken nytta det innebär kontra den restidsförlängning som tågstoppet totalt sett tar. Fråga: Vilka resandebehov finns? Svar: Regionförbundet i Södermanland håller på med en studie som tillsammans med Länstrafikens utredning är utgångspunkten för behovsanalysen. Den gjordes av Trafikverket (Banverket) 2009 och pekar på en överflyttningspotential på ca ytterligare 1800 personer från bil till tåg. Man kan även jämföra med Linköping-Norrköping som har en intensiv pendling mellan orterna. Fråga: Vad är prioriterat restiden eller turtätheten? Svar: Vi tittar på båda lika mycket i förstudien. Fråga: Hur lätt är det att nå en restid under 30 minuter? Svar: Teoretiskt är det ganska lätt. I praktiken uppstår längre restider då trafiken på denna bana prioriteras lägre än trafiken på Svealandsbanan och Mälarbanan. Det betyder att de här tågen får vänta på att komma in på de banorna vilket ger längre restider än vad som skulle kunna fås om trafiken flöt på. TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

20 MINNESANTECKNINGAR 3 (4) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Fråga: Är det realistiskt med alternativ som Kvicksund-Dingtuna på 22 minuter eller dubbelspår längs med befintlig sträckning? Svar: Det är för tidigt att svara på ännu. Det beror även på vilken sikt man ser. Kortsiktigt är det troligen inte realistiskt. Fråga: Sänker dubbelspårutbyggnad restiden? Svar: Både och. Om man inte behöver invänta mötande tåg vid en mötesstation blir restiden kortare. Generellt sett är dubbelspår mer intressant för turtätheten än för att minska restiden. OM man skulle vilja uppnå en kvarts-trafik på sträckan är dubbelspår en förutsättning. Fråga: Hur många mötesstationer finns det idag på sträckan? Svar: Två stycken. Fråga: Kan det bli olika utbyggnadsetapper? Svar: Ja, det är det mest troliga. Förstudien tar ett brett grepp och tittar både på små och stora åtgärder. När dessa finns framme kan man se dem som ett smörgåsbord av vilka man kan plocka ihop olika åtgärdskombinationer, få eller många, stora eller små, beroende på vilka behov som finns och vilken finansiering som kan åstadkommas. Fråga: Varför är det så dålig samordning mellan tåg och buss i Kolbäck? T.ex. måste man ta bil till Kolbäck för att kunna åka vidare mot Eskilstuna. Svar: Det är en fråga för trafikoperatörerna. Vi tar med oss denna fråga och för den vidare. Övriga kommentarer: Det är viktigare med bättre turtäthet och tillförlitlighet, d.v.s att man vet att tågen avgår och kommer fram i tid, än att korta restiden. Det är viktigt att arbeta för bra kommunikationer mot Västerås och Stockholm, men även att titta på lösningar mot Hallstahammar. Från Hallstahammars kommun redogjordes om arbetet med översiktsplanen och också om den viktiga roll kollektivtrafiken har. Kommunen har valt att göra kollektivtrafiken avgiftsfri. Antal besökare under mötet Totalt: 17 personer Kvinnor: 5 kvinnor Män: 12 män I samband med öppet hus och samtal före och efter mötet deltog ytterligare 8 personer, fördelat på 5 män och 3 kvinnor. Före och efter presentation hade Trafikverket öppet hus och pratade med besökarna följande frågor diskuterades. Varför utreder Trafikverket sträckan Kvicksund-Dingtuna? (se svar från fråga/svar ovan) Viktiga frågor för kommunen till Trafikverket var cykelväg mellan Strömsholm och Kolbäck samt att sänka hastigheten från 70 till 50 km/h. Frågan hänvisades till Tomas Holmlund som var med på samrådet från Trafikverkets vägsida. TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

21 MINNESANTECKNINGAR 4 (4) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

22 Bilaga 52- synpunkter från allmänheten under remisstiden dnr 2010/28083 Framfördasynpunkterfrån allmänhetenunderremisstiden Synpunkt 1 I dagens tidning, Västmanlands läns Tidning, läste jag en artikel om att en förstudie tagits fram angående kortare restid mellan Eskilstuna och Västerås. Av det kan jag läsa mellan raderna att tågen inte kommer att stanna i varken Kvicksund eller Kolbäck - eller har jag tolkat det hela fel? Min fråga blir då naturligtvis: Hur täkter ni lösa det för alla dem som pendlar med tåg från ovanstående orter, är vi helt plötsligt ointressanta och obekväma i sammanhanget. Det är många pendlare som troget står och väntar på stationerna för att resa med tåg till Västerås och faktiskt också Eskilstuna. Ska vi ta bil när/om detta blir en verklighet. Miljötänkandet försvann helt plötsligt för att tidigare ha legat i fokus. Det är anmärkningsvärt att en näringslivsanalytiker från Eskilstuna kommun yttrar sig och ingen ansvarig från andra kommuner som berörs av Uvens resväg såsom. Hallstahammar eller Västerås kommun. Av de 1000 personer som enligt uppgift i VLT reser mellan orterna är det inte alla som reser mellan Eskilstuna och Västerås, utan åker med från andra stationer och som inte kan utnyttja tåget i framtiden om planerna blir verklighet. Detta är värt att notera i sammanhanget. Trafikverkets kommentarer: I förstudien Västerås-Eskilstuna tittar vi övergripande på vad som krävs utav järnvägen för ett ökat utbyte mellan orterna. Förstudien har kommit fram till att en ökad attraktivitet kräver minskad restid, förbättrad turtäthet samt en förbättrad tillförlitlighet. Förstudien syfte är att titta brett och utreda alla möjliga lösningar. Detta har resulterat i fyra olika utredningsalternativ med olika upplägg avseende turtäthet, restid och uppehåll. Ett av dessa fyra utredningsalternativ innehåller kvartstrafik, 22 minuters restid och uppehåll i Kvicksund. De andra tre innehåller andra kombinationer av restid, turtäthet och uppehåll. Dessa tre alternativ har uppehåll i Kvicksund och Kolbäck. Dessutom utreds ytterligare ett uppehåll i Strömsholm i ett av alternativen. D.v.s. Kvicksund ingår i alla utredningsalternativ medan Kolbäck ingår i tre av fyra och Strömsholm i ett av fyra. I kommande skeden av planeringen fördjupas studierna av alternativen och där kommer man även fram till vilket av de olika alternativen som är den sammantaget bästa. I dagsläget finns inga planer på fortsättning då det inte finns någon finansiering. För att få en djupare förståelse av vad förstudien innebär titta gärna på projektets hemsida där studien i sin helhet finns att läsa: Eskilstuna gå in under flik förstudie februari Sammanfattning ger en översiktlig bild av förstudiens innehåll. Förstudiens rapport har gått ut på remiss till ett stort antal berörda kommuner, myndigheter och organisationer där Västerås stad och Hallstahammar kommun ingår. Projektet sker inom ramen för samverkansprojektet Mer Koll. I Mer Koll ingår kommunerna i Örebro län och Västmanlands län, Eskilstuna kommun, länsstyrelserna i Södermanland och Västmanland, regionförbund, länstrafiken i Mälardalen m.fl. Vad som görs inom Mer Koll finns att läsa på Synpunkt 2 I förstudiens tabell 5.2 om vägbroar över den aktuella järnvägssträckan finns ett par faktafel. Vad gäller vägbron vid "Väsby" byggdes den i mitten av 1970-talet i samband med bygget av nuvarande riksväg 56. Här fanns tidigare en plankorsning i nivå med nuvarande 56:an. Den hade nog varit likadan sedan järnvägen öppnades 1877.