Västerås stad. Kollegial granskning med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen.

Transkript

1 Kollegial granskning 2009 Västerås stad med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Genomförare: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen Granskare: Unni Öhman, Borlänge kommun Hannah Lidström, Gävle kommun Stina Liljedahl, Karlskoga/Degerfors kommuner

2 Sammanfattning samt granskningsgruppens kommentarer och synpunkter I Västerås har 2009 varit Barnens år, man har anslagit särskilda medel för riktade satsningar för barn och unga. Politiken uttrycker att man med detta kommunövergripande beslut ville få med alla nämnder och verksamheter, inte bara de pedagogiska nämnderna som det lätt blir annars. Västerås har sedan flera år ett antal Barnpiloter vilket man anser fungerar mycket bra. Barnpiloter är personal som har ett särskilt ansvar för att se till barns och ungas bästa. För ungdomarna finns Here4U som är en organisation dit elever kan söka sig för kamratstödjande verksamhet. Såväl politiker som tjänstemän uttrycker sig positivt om Here4U. Det finns även en del andra satsningar, exempelvis extra medel till elevhälsan där elevråden är aktiva och ett projekt som syftar till inkludering, delaktighet och aktivitet i socialt utsatta områden ( IDA-projektet). Flera dokument på nämndnivå betonar delaktighet och att barnkonventionen ska vara styrande. Ett övergripande dokument som nämns är strategisk plan. Det finns ingen systematisk uppföljning av Västerås stads arbete. Politiken säger sig vara bekymrad över att delaktighet finns med i styrdokumenten men inte i verkligheten. Västerås har en tydlig politisk organisation för barnkonventionsarbetet. Det finns även en organisation på tjänstemannanivå men den uppfattas inte alltid tydligt. När det gäller inflytande för barn och unga finns ingen särskild organisation för möten mellan politiker och unga, däremot förekommer dialog med ungdomar vid många olika tillfällen. Men man anser det svårt att få till en dialog. För framtiden har både politikerna och tjänstemännen tankar om förbättringar, framför allt när det gäller inflytandefrågor, barn med funktionsnedsättning nämns särskilt av flera. Man betonar vikten av att gå från ord till handling. Kommentarer Granskningsgruppens upplevelse är att Västerås stad har ett omfattande barnkonventionsarbete innehållande många olika delar och har nått långt när det gäller att implementera detta i hela verksamheten. Det finns en samstämmighet från politiken till tjänstemännen, från de som finns på beställarsidan till de som är utförarna. Här verkar Västerås stad ha kommit långt i hur man hanterar beställar-utförarmodellen. Granskningsgruppen ser vidare att det finns en bra koppling mellan de styrdokument som finns och verksamheten. Kanske skulle Västerås kunna se över mängden av styrdokument och ersätta med ett övergripande när det gäller barnkonventionen. En politiker uttrycker sig vi har kanske så stora ambitioner så vi kanske inte ser. Granskningsgruppen anser att många vet mycket om hur barnkonventionen efterlevs, men gruppen vill rekommendera Västerås att göra systematiska uppföljningar för att bättre följa och värdera det arbete som görs. Det skulle också ge politiker och tjänstemän en bättre sammanfattande bild av det som görs för barn och unga. 2

3 Som i de flesta av partnerskapets kommuner har även Västerås stad svårigheter att hitta former för ungas inflytande. Granskningsgruppen upplevde en känsla av uppgivenhet inför detta. Man har provat många gånger men utan bra resultat. Granskningsgruppen undrar: Har man försökt på samma sätt varje gång, hur sker återkopplingen till de unga, har de unga för stort ansvar för att det ska fungera? Det finns många små försök och dialoger i vardagen och kanske är det där man ska utveckla dialogen. Även här skulle en systematisk uppföljning kunna visa på hur arbetet kan utvecklas. Det verkar finnas en levande och livaktig diskussion i kommunen kring barns delaktighet och inflytande som gynnar en utveckling av arbetet. Det finns en tydlig politisk vilja att verksamheterna ska införliva inflytande och delaktighet, men det kan också märkas en viss otålighet, att det går för sakta att gå från ord till handling. Västerås stad har stora ambitioner. Granskningsgruppen är imponerad av arbetet i kommunen och anser att man i Västerås är lite väl självkritiska ibland. 3

4 Inledning Västerås stad är en av kommunerna i Partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Partnerskapets utvecklingsarbete utvärderas med kollegial granskning, vilket är en metod för ömsesidigt lärande och utveckling. Kollegial granskning ska främst ses som rådgivande och icke-kontrollerande. Kollegial granskning bygger på att utvärdering och analys utförs av en granskningsgrupp, som arbetar inom en verksamhet liknande den som granskas, i detta fallet kollegor inom partnerskapet. Den etiska aspekten är viktigt vid kollegial granskning och det måste finnas ömsesidighet och förtroende samt en ärlig och öppen kommunikation mellan parterna. Granskningen som genomförts är en uppföljning av partnerskapets kollegiala granskning Metoden prövades 2007 och har sedan utvecklats till den modell som använts för årets granskning. Den kollegiala granskningen av Västerås stads arbete hölls den 3 november 2009 och genomfördes utifrån en framtagen strategi i samverkan med övriga kommuner i partnerskapet. Dagen var uppdelad på tre möten; ett med förtroendevalda (grupp 1), ett med tjänstemän, (mellanchefer och verksamhetspersonal, Grupp2) samt ett med förvaltningschefer (grupp 3). Deltagarlista se bilaga 1. Alla grupper fick svara på samma frågor inom områdena: Styrprocesser Inflytande och delaktighet Framtid För att göra barn och ungdomar delaktiga i den kollegiala granskningen, fick varje kommun i partnerskapet uppgiften att föra en dialog med barn och unga. Samtliga elva kommuner förseddes med samma frågor från den s k LUPP-enkäten som är verktyget för Ungdomsstyrelsens lokala uppföljning av ungdomspolitiken. Kommunerna fick själva välja i vilken omfattning man skulle fråga och i vilken form det skulle ske. Resultat se bilaga 2. Du läser rapporten så här: Rapporten är uppdelad efter de tre delområdena. En fråga (fet kursiv stil) följs av svar från de tre olika grupperna. En sammanfattande rapport från kommunernas samtliga granskningar kommer att tas fram utifrån partnerskapets alla 11 kommuner. Fokus kommer att vara metoden och processen för kollegiala granskningar samt generella svar och beskrivningar. 4

5 Styrprocess Utifrån din verksamhet, hur syns barnkonventionen i kommunens dokument? Politik - grupp 1 Vi är med i partnerskapet och har tagit beslut om att fortsätta i KS. Ska fortsätta arbeta på ett systematiserat sätt. Vi har Barnens år 2009 och har manifesterat det i budget för En utbildningsplan med en policy som inkluderar delaktighet. Det står så men det är inte så i verkligheten. Sen finns det också formella styrdokument, barn- och ungdomspolitiskt program, gäller de pedagogiska nämnderna. För de sociala nämnderna finns styrdokument för de äldre och för de unga. Vi har utvecklat barnchecklista som ska börja användas 1 november. Den finns redan i de pedagogiska nämnderna men det fungerar inte så bra. Den har använts i några större viktigare beslut. Har fört med sig att man går ut och för en dialog innan beslut. Finns en rad dokument, strategisk plan, budget samt att varje nämnd har sina egna styrdokument. Vi har en hög ambition, barnens år är ett bra exempel, vi vill lyfta fram barnen och alla får tänka till. Det är viktigt med andra än de pedagogiska nämnderna, t ex den tekniska sidan. Jag hoppas det inte ska behövas ett barnens år varje år men kanske till att börja med. Vi behöver styrdokument i vardagen och ibland extra satsningar för att sätta fokus. Denna gång har pengar anslagits och på så sätt har vi gått från ord till handling. Det som oroar mig är att vi har med delaktighet i styrdokument, men det är inte verklighet med delaktighet. Tjänstemän grupp 2 Vi har en strategisk plan, det finns speciella områden; skola - nå målen, ett med trygga områden osv. Vi har ett nytt integrationsprogram, folkhälsoarbete del 3 heter förskola/skola. I år har man satsat 15 miljoner för ett barnrättsperspektiv i tilläggsbudget. Vi har vårdnadsbidrag, satsning på mindre grupper, barnkarta, dialog med barn om vägar på fritid och i skolan, Bäckby familjecentrum, säkrare skolvägar, sommarskola, särskild hemsida för barn och unga. Det har varit en halvdagsutbildning om barnkonventionen för politiker och tjänstemän. Verksamheter har fått söka ur en pott på 2 miljoner bland annat för barnkonventionen 20 år den 20 november. Vi har beställar-utföraremodell och har styrdokument i våra beställningar där det är inskrivet att olika dokument där barnkonventionen finns med gäller. Barn och unga är en prioriterad grupp. Utförarna, proaros: Vi har dels de övergripande styrdokumenten och även avtal med beställarna där barnkonventionen finns med. Varje verksamhet har en egen verksamhetsplan. Vi har styrkort med konkreta mål som följs upp. Det ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Det finns en kvalitetsplan för fritidsgårdar. Inom fritid och förebyggande verksamhet har barns och ungas inflytande prioriterats. Vi har statliga uppdrag och det syns i vår utbildningsplan. 5

6 Förvaltningschefer grupp 3 Barnkonventionen syns i kommande vision där 2000 individer fått komma till tals om hur de tänker sig Västerås år Vi har gått ut via media, via skolor och på andra sätt. Barnkonventionen finns med underförstått. Vi har prioriterat, vi bygger staden för de unga och barnkonventionens anda finns med till 100 %. Det handlar om utbildning, trygghet och säker stad. Förra målbilden var mer inriktad på fysisk planering, medan denna har ett starkare fokus på samspel mellan människor, på hur vi lever med varandra. Vi har blivit internationellt uppmärksammade för det sätt vi har arbetat med denna vision. Det syns i den strategiska planen för den andra mandatperioden. Inom översiktsplaneringen har man tittat på rekreationsområden, hur man kan ta sig dit kollektivt och med trygghet. Vi har tittat på ridområden som flickor mer omfattas av. Skolplanen har samma förankring som vision Delaktighet betonas. Det är ett styrande dokument som är bra. Vi har integrationsprogram och folkhälsa och handikappolitiska programmet Det finns handlingsplan för alkohol- och drogförebyggande arbete som är under revidering. Längst ut i organisationen syns barnkonventionen med kvalitetsredovisning, det förekommer oändligt mycket arbete kring barn och deras familjer. Det är samtidigt ett förbättringsområde. Kvalitetsredovisningen ligger sedan till grund för nya beslut. Hur är kommunens barnkonventionsarbete organiserat i din verksamhet? Politik grupp 1 Ordförande i demokratigruppen har det politiska samordningsansvaret. Det blir lätt en skolpolitisk fråga, vi behöver få med sociala sidan och den tekniska. Samordnaren för barnkonventionsarbetet arbetar operativt på kommunstyrelsens uppdrag. Om samordnaren kommer till övriga tjänstemän är det möjligt att de tänker att hon kommer från pedagogiska nämnderna fast hon kommer på uppdrag från kommunstyrelsen. Det är mycket kvar att göra även på skolsidan. Vi har en decentraliserad organisation i Västerås, ofta bra men inte så lätt när man vill jobba bredvid stuprören. Vi har uppmärksammat barnkonventionen men inte kommit så långt. Vi har nog lättare att arbeta över gränserna bland politikerna medan det är svårare bland tjänstemännen. På socialförvaltningen arbetar vi med BBIC, Barnets behov i centrum. Vi lyssnar på barnet. Det finns ett material även för LSS och det vill man prova. Barnpiloter har vi haft länge och det har fungerat fortsättningsvis mycket bra. Länsstyrelsen, landstinget och kommunen ska samarbeta kring utredningar av barn med neuropsykiatriska problem, för att stötta barn så tidigt som möjligt. Under några år har en grupp (tjänstemän på socialförvaltningen, pedagogiska nämnderna samt landstinget) arbetat med barn med behov av särskilt stöd, (flyktingbarn) för att barn inte ska trilla mellan stolarna. Vi hoppas att det till slut ska komma ända ner till det enskilda barnet, det räcker inte att bara prata. Det krävs verklig handling. När pengar anslogs till barnåret beslutade man att pengarna skulle ligga på kommunledningen och inte pytsas ut till de olika nämnderna. 6

7 Tjänstemän grupp 2 Huvudansvaret är lagt på de olika nämnderna. Det finns en referensgrupp på tjänstemannanivå och en politisk demokratigrupp. Det största jobbet görs ute i verksamheterna. På pedagogiska nämnderna har vi på försök en barnchecklista inför varje beslut. Vi har haft den ett tag men vi vill utveckla den, för det blev inte så bra. Samordnaren för barnkonventionen och utvecklingsstrategen har utbildat nämnderna. Hur kan vi i vårt tänk inom de hårda nämnderna se hur vi jobbar med barnkonventionen? Barnkartan visar att vi redan gör en hel del. Personal har varit ute och frågat och pratat med barn och unga men de har inte tänkt på att det kan vara en del av barnkonventionsarbetet. Det stora jobbet med barnkonventionen handlar om de egna värderingarna, inte styrdokument. Hur ser vi på barnen? En ständigt pågående diskussion och ett ständigt pågående jobb. Det gäller att politiker är med på noterna. I pedagogiska nämndernas stab har man valt ut representanter från de olika skolorna för att ha en referensgrupp av ungdomar som de kan vända sig till. Ungdomarna kan komma från elevråden eller skolkonferensen. Viktigt att lära barn och unga den demokratiska processen och det är mer än att bara ställa frågorna. Förvaltningschefer grupp3 Denna fråga hanns inte med i grupp 3. Hur syns barnrättsperspektivet vid beslut, under rådande ekonomiska omständigheter? Politik - grupp 1 Västerås är inte lika hårt belastad ekonomiskt som många andra kommuner. Barnens år har prioriterats. Det kan vara bra med det i ett ekonomiskt kärvt år för att tänka till extra innan man gör något. Vi har försökt förhålla oss till besparingar för att barnen inte ska behöva fara illa av detta. Barnen far inte illa av att inte vara på förskolan, men föräldrarna kan göra det. Men vi har aldrig brutit mot lagen (syftande till den tid barn till arbetslösa och föräldralediga får vara på förskolan). Vi har stöttat de romska barnen och kvinnorna. Vi ska utgå från undersökningen Liv och hälsa ung och göra förbättringar. En elevsatsning inom elevhälsan. Inom gymnasiet har vi arbetat systematiskt med delaktighet. Tjänstemän grupp 2 Vi har avsatt 15 miljoner under Barnets år, en engångsinsats, av vilket en stor del har gått till förskoleverksamhet. I flera år har vi haft en satsning på att inte ha för stora barngrupper. Vi har fredat förebyggande verksamheter även i kärva tider. Vi ska inte göra om samma misstag som vi gjorde förra gången (nedskärningarna på 90-talet). Det ramlar in beställningar till IDA-projektet (till ProAros), ett 3-årigt projekt i socialt utsatta områden, som handlar om inkludering, delaktighet och aktivitet. Utmaningen är att hitta ett engagemang hos eleverna, det kan vara idrott och kultur för att bygga stolthet och motivation. Detta ska nu permanentas men i mindre omfattning. Det ska komma alla förskolor och skolor till del och riktas utifrån behov. 7

8 Öppna förskolan ligger under familjecentrum och finns på tio ställen. Det har vi valt att freda, liksom fritidsgårdarna. Fritidsgårdar har ett tydligt uppdrag att stärka ungas självkänsla och delaktighet. Vi har en extra satsning på förebyggande elevhälsa, 1 miljon. Pedagogiska nämnderna pratade direkt med unga hur de ser på elevhälsa, grundskola. De ville inte ha kurator utan hellre flera mentorer i ett mentorsprogram (Mentor Sverige) för unga som är precis på gränsen. Hälften av miljonen är utdelad till elevråden. Andra halvan går till att utbilda elever till mentorer för andra elever. DISA-grupp är en evidensbaserad metod för flickor. Ett bra exempel på hur vi lyckats få med barns perspektiv. Vi har ett samarbete med arbetsförmedlingen för att hjälpa de ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden. Förvaltningschefer grupp 3 Denna fråga hanns inte med i grupp 3. Hur följs barnkonventionsarbetet upp? Politik grupp1 Nej vi har ingen systematisk uppföljning. Vi har barnombud. Tjänstemän grupp2 Denna fråga hanns inte med i grupp 2 Förvaltningschefer grupp3 Det som görs ute på enheterna det står i kvalitetsredovisningen. Rent generellt följs inte barnkonventionen upp, däremot de olika artiklarna. Delaktighet och inflytande följs upp i de egna enkäterna. Vi gör uppföljning på olika delar. Specifika insatser kollas upp. Barn som är placerade i familjehem följs upp och man samtalar med dem om det. Sen kan det säkerligen förbättras. Sköter vi dokumentationen? I samband med integrationsprogrammet kan man mäta olika faktorer t ex barnfattigdomen hur den slår. Det vi har gjort är att all statistik kan brytas ner på stadsdelsnivå och den följer de olika indikatorerna. Inget sammantaget, vi har haft ett hälso- och miljöbokslut. Vi ska göra ett särskilt bokslut kring barnens år. Skulle kunna utökas med andra faktorer. Inflytande och delaktighet Vilka erfarenheter har er verksamhet kring barns inflytande? Politik grupp 1 När en elev av något skäl ska förflyttas finns det riktlinjer för rektorer innan de kommer till nämnden med ett ärende. Det krävs vissa åtgärder innan man kan komma till den politiska hanteringen. Att lyssna till barnens perspektiv är en del. Vi har lagt ner några skolor, pratat med elever. Vi har nog brustit en del när det gäller återkoppling till eleverna. Men när man pratar med barnen blir det andra perspektiv, i 8

9 en skola som lades ner var barnen på något vis mer intresserade av vilka grävskopor som skulle riva och det var föräldrarna som var bekymrade. Det stora här är nog vuxnas barnperspektiv på barn, så kommer nya barn, nya unga och vi behöver uppdatera oss. Vi har en jättestor skolorganisation. Rejäla nysatsningar krävs inom pedagogik, inom teknik. Inom tekniken har de en helt annan erfarenhet än vi vuxna. Vi har en skolinspektion snart och där har vi barnperspektivet med. Enda sättet att få veta är att fråga barn och unga. Använder man ett organisationsperspektiv så blir det fel. Vi behöver ett annat samhälle, alla beslut som fattas rör barn. Vi behöver alltså fatta beslut utifrån ett barnperspektiv. Vi gör det alltför ofta utifrån ett organisationsperspektiv. Vi måste med vår ökade erfarenhet vara språkrör för barnen, men barnens inflytande måste vara utifrån individen. Here4U fortsätter. Det formella fungerar men det är det verkliga inflytandet som är det väsentliga. Till gymnasiets kvalitetsredovisning finns en elevbilaga som eleverna gör själva. Elevrådet på skolan ska skicka en summering av hur det gått under året som medföljer. Vi är en stor kommun och vi frågar oss hur vi ska nå fram. Vi ska ha två ungdomsdialogträffar. Vi har politiska beslut om att minska skolket och att skolan ska skärpa kraven på närvaro. Det visar sig att elever hade andra problem med tekniken bland annat vid registreringen av frånvaron och det drabbade eleverna. Mycket skolk kan bero på dålig schemaläggning, lokaler, lärarnas tjänstgöring mm. Hur ser elevernas ansvar ut? Tidigare hade vi dialog med elever innan beredning av ärenden men inte längre. Några kvällar under november och december lagar politiker mat och pratar om framtid ur ungdomarnas perspektiv med ungdomar. Tjänstemän grupp2 Vi har en stor gymnasieskola med 13 program. Det är mycket svårt att få hela skolan att vara med. Vi har därför delat upp i sex program där det idag finns programråd. Där får vi med elever och det har gett ett stort engagemang. Man måste jobba med det som berör en. På de olika yrkesprogrammen har vi infört branschråd, men vi har inga ungdomsrepresentanter. Vi behöver bli bättre strategiskt där ungdomar möter politiker, det är trevande. Politiker säger vi vill chatta, unga säger - nej vi vill inte. Det vore bra att göra en gemensam aktivitet och prata samtidigt. Vi vuxna tror att om vi bara går in på nätet så hittar vi ungdomarna. Men vi kommer alltid i efterskott och de unga går förbi oss. Det finns nog inte något som slår det personliga mötet. Barnombudet ska blogga på Västerås stads hemsida. Att jobba med schemaläggningen är en fråga som har stor prioritet, där de unga kan vara med. Vad vill man på fritidsgården, bara hänga? En storsatsning gjordes förra sommaren med 11 temaveckor, utifrån den enkät som gjorts på tidigare mötesplatser. En känsla av att vi börjat för sent. Det här skulle ju vara med från första början, inte börja i tonåren. Barn vet vad de vill men är vana att få nej. I sociala arbetet har vi barnen i fokus, BBIC, Barnets behov i centrum, i vardagen. Vi går också en utbildning, science of safety, som är ett sätt att lära om samtal. 9

10 I förskolan är barnen med på sina utvecklingssamtal. Att lyssna på barn ska inte vara för att de ska bestämma utan för att just lyssna till hur de tänker. Förvaltningschefer grupp 3 Vi har eleverna med när vi formar skolplanerna ute på skolorna, men vi ser att lusten avtar med stigande ålder. Möjligheter till inflytande finns men det blir mer eller mindre framgångsrikt. Särskilda pengar har avsatts för elevhälsan till elevdemokrati. Det saknas inte den formella strukturen men vi har satsat på Here4U som ska jobba förebyggande, kamratstödjare, vi har barnombud. Vi har en massa saker men att få dem med!! Vi har försökt med programråd. Det är svårt att få genomslag. Elever ges möjlighet att skriva om demokrati och delaktighet i kvalitetsredovisningen. Det görs på varje enhet av elevskyddsombuden De kommer sen till ledning för att få återkoppling. Dörren är öppen men det är svårt att få dem att komma. Västerås finns med i ett Leader-område där man kan få upp till kronor till en projektidé från unga (teater, turnering). En speciell ungdomscoach är anställd. Föräldrar är inte primära gruppen. Reflektioner utifrån kommuntjänstemannens dialog med barn/unga i Västerås Dialogen har förts med några ungdomar inom Here4U. Se bilaga 2. Politik grupp 1 Vi vill testa medborgarpaneler. Vi kan välja ut några och lyssna, men hur representativt blir det? Det pågår en diskussion bland politiker om man ska göra så eller inte. Tjänstemän grupp 2 Intressant. Så kloka synpunkter som man kan bli förvånad över ibland. Stolt över att vi har barnombud och barnpiloter. Förvaltningschefer grupp 3 Ungdomarna hade mycket att säga till om när vi byggde multiarenan på S:t Ilianskolan. Intressant att de hjälper till. Tråkigt att de upplever att det är svårt att ta kontakt med politiker och beslutsfattare. Det finns en stark öppenhet från våra politiker så det är synd att det inte fungerar. Barn kan ha svårt att veta vad en politiker är. Vilken känsla är det vi talar om när vi talar om delaktighet? Inom skolan kan jag personligen känna mig hyfsat delaktig, men inte alltid. Intressant att de träffar Roger (Haddad) men inte ser honom som politiker. De här Here4U är ungdomar som är utvalda för att vara mer samhällsintresserade. Men det tror inte jag, för de är inte utvalda för att de är mest intresserade. Men de har blivit så därför att de fått ny kunskap. Beskriv ett lokalt exempel på inflytande och delaktighet för barn under 18 år. Politik grupp 1 Frågan hanns inte med i grupp 1. 10

11 Tjänstemän grupp 2 Here4U, barnombud, Barnahus och Minimaria som har Mariapolikliniken i Stockholm som förebild. Demokratiprojekt i olika bostadsområden, nu på Bäckby där vi stödjer lite äldre ungdomar. Sedan två år tillbaka har vi gjort en enhet (fritid och förebyggande enheten) bestående av Here4U, barnombud och barnpiloterna. Barnpiloter har gått utbildning, det kan räcka med en från varje arbetsplats. Det har ställts mer krav och det har ökat kvaliteten. Here4U är mycket attraktivt. Vi har gjort mycket runt hedersrelaterat våld. Vi gör väldigt mycket men vi behöver stärka upp däremellan. Att koppla det vi gör till barnkonventionen. Socialtjänsten gör det idag. Förvaltningschefer grupp 3 Frågan hanns inte med i grupp 3 Framtid hur går vi vidare? Hur går kommunen vidare i arbetet med Barnkonventionen? Vad har hänt om 4 år? Politik grupp 1 Tror att det är väldigt viktigt att de med funktionsnedsättning ska få vara delaktiga. Jag vill tro att vi har kommit dit om 4 år. Vi fortsätter arbetet med att hjälpa föräldrar att vara föräldrar. Styrka inom föräldern kan minska flera problem. Då har vi gått från ord till handling, dokumenten har vi nu om 4 år hoppas jag på att de yngre barnen och de med funktionsnedsättning ska få komma till tals, att det finns redskap för att ta reda på vad de tänker. Att de inkluderas i den ordinarie verksamheten. Vi är inte kvar i snackstadiet, vi har kommit längre. Vi behöver arbeta mer med tjänstemännen. De har faktiskt stor makt. Folkhälsostrategiarbetet har tagits fram för hela länet, men politikerna i länet har hittills inte gjort så mycket för att psykisk ohälsa bland unga på gymnasiet har minskat. Vi har blivit bättre på att informera om de möjligheter som finns. Barnkartan (som visar var det roliga finns) ska vara klar. Vet inte varför den inte redan finns. Att vi verkligen har barnperspektivet i vardagen. Det ger störst skillnad för de små. När man inte kommer i kläm utan faktiskt blir lyssnad på. Att vi vid stora beslut lägger örat till marken för att höra dagens viskningar som annars blir morgondagens rop. Vi behöver ha perspektivet att vi bygger för barn och barnbarn mer än vi har nu. Vi har en ny lekplats i centrum och vi har Barnahuset också. Det finns en systematik och att vi i tid tar in barns synpunkter. Det kräver en annan och bättre planering än vi har idag. Samarbete mellan kommun och landsting kring alla barn som behöver stöd att få det att fungera i praktiken och inte bara på pappret. Vi behöver skärpa den formella styrningen. 11

12 Tjänstemän grupp 2 Politiker och unga har kommit närmare varann. Ett utvecklat arbete i referensgruppen så det har blivit mer handgripligt. Att vi har barnperspektivet med i alla beslut som vi fattar. Även bland dem som arbetar på staben. Vi kommer att haka på barnchecklistan från pedagogiska nämnderna och få genomslag. Vi behöver fortsätta arbeta med relationer och respekten för barns och ungas syn. Gymnasieskolan står inför en stor förändring, hur har unga fått vara med där, inte alls upplever jag. Hoppas att vi får barnperspektivet att genomsyra min verksamhet (miljö), förut har vi tänkt på barn men nu på barnkonventionen och barns rättigheter. Bredare kunskap så att man äger det i vardagen. En process att grunda detta hos alla. Delaktighet och inflytande är den stora utmaningen ett reellt inflytande. Våga släppa kontrollen, det är de stora utmaningarna förutom ungdomsarbetslösheten och barnfattigdomen. Om 4 år har vi den bästa familjehemsvården. BBIC fungerar. Samverkan är det generella. Hur kan jag implementera det vi gör i barnkonventionen i stället för tvärtom. Om vi granskar det vi gör så ser vi hur det hör till barnkonventionen och kan koppla till olika artiklar. Dialogen mellan politiker och tjänstemän har förbättrats, jag kan ha synpunkter på hur man fattar beslut och där skulle jag vilja ha möjlighet att ställa frågan hur tänker ni nu? Förvaltningschefer grupp3 Inflytandefrågorna har alltid varit viktiga för mig. Jag önskar att vi har en annan typ av skola och jag önskar att eleverna vill stanna kvar i den kommunala skolan. Vi strider lite med politiken, de vill ställa hårt mot hårt om man inte kommer till skolan. Vi vill möta ungdomarna så att de vill komma till skolan därför att den är så bra. Liv och hälsa ung har precis redovisats. Unga tjejers psykiska ohälsa behöver vi fokusera på mer. Framtidstro försöker vi mäta på olika sätt, att den i alla fall inte blir sämre. Även innan lågkonjunkturen har vi haft problem med ungdomsarbetslöshet, vi behöver fler ungdomar som går igenom gymnasiet och vidare till högskola. Samarbete med några kommuner och Mälardalens högskola för att få fler ingenjörer. Vi har en alltför hög barnfattigdom. Samarbete med andra kommuner. Fysiska miljön, framför allt en spännande utmaning hur vi ska omsätta vision 2026 till verklighet, hur vi får fram den miljö som har uttryckts i denna vision. En utmaning med aktualitetsprövning av översiktsplanen. Där vi vill få med ungdomarna i att se hur kommunens mark kan användas. Detaljplaneringen är vi bra på fast vi inte har någon checklista. Det kan vara trygg skolväg osv. Vi ska bli bättre på att medvetandegöra oss om det arbetet. Vi vill ha hjälp av lärare för detta En väldigt bra indikator för hur det ska gå i livet är betygen. De som inte får behörighet till gymnasiet har stora risker att det ska gå illa för dem i livet. Vi måste ha med segregationsperspektivet för att undvika att unga hamnar i utanförskap. Att skapa en känsla av delaktighet. Optimera våra resurser så att skolan passar för alla barn, Att barnen med funktionsnedsättning ska uppmärksammas i det ordinarie utbudet likväl med de särskilda insatser de kan behöva. 12

13 Ungdomsarbetslösheten är det viktigaste att ta tag i för det får återverkan på andra områden. Alkohol och narkotika måste vi fundera över, även ungdomarna är oroade. Kulturen i samhället är så alkoholliberal. Nätet och mobilen som sitter som fastvuxna på ungdomarna, vilka förväntningar skapar det på kommunikation. Twitter vill vi prova. Ett uppdrag under Barnens år var att vi skulle pröva nätet men vi har inte kommit fram där. 13

14 Bilaga Kollegial granskning den 3 november 2009 Sändlista, Intervjugrupper: Grupp 1. Förtroendevalda, kl Mikael Damsgaard (M) Roger Haddad (FP) Elisabeth Fridén (KD) Lars Kallsäby (C) Agnetha Luttrop (MP) Grupp 2.Tjänstemän, mellanchefer, verksamhetspersonal (ref gruppen för Bk), kl Lotta Holmberg, soc kontor väster Barn o Ungd Katarina Lindh, Pedagogiska nämndernas-stab Åsa Sundgren-Häggberg, proaros fritid och förebyggande Irené Ekström, rektor Wenströmska gymnasiet Ulrika, Miljö- o Hälsa Urban Petterson, Förebyggarcentrum Per Claesson, Trafik och idrottsförvaltningen Anna Paterek, Sbk Ulla Arvidsson, kultur och fritidsförvaltningen Ami Netzler, stadsledningskontoret Grupp 3. Förvaltningschefer, kl Per-Arne Blomberg, stadsledningskontoret, välfärd och arbetsmarknad Eva Sahlén, Sociala nämndernas stab Birgitta Andersson, pro Aros Johan Wennhall, Pn-stab Lotta Lindstam, SBK Partnerskapet för barnkonventionens genomförande Borlänge Degerfors/Karlskoga Gunnareds stadsdel i Göteborg Gävle Haninge Sigtuna Trelleborg Uppsala Västerås Örebro Östersund

15 Bilaga 2 Barn och ungdomsdialog som en del av kollegial granskning av arbetet med barnkonventionen i Västerås stad 2009 Vid den förra granskningen av Västerås år 2007 intervjuades en grupp barn och ungdomar från kamratstödjarverksamheten Here4U från S:t Illiansskolan. Kommunen valde därför att återigen vända sig till Here4U för en gruppintervju med ungdomar i år 7-9 på S:t Illiansskolan. Den 12 oktober 2009 genomfördes intervjun i stadshuset av nämndstrateg Haidi Bäversten, barnombudet Sara Holm Stålhand och nämndsekreterare Jonas Lostelius. Intervjun lades upp i form av ett strukturerat samtal där samtliga frågor och flera möjliga svar togs upp. Intervjugruppen bestod av 5 ungdomar, 3 pojkar och 2 flickor. Samtliga var födda 1994 utom en som var född1993. Det föll sig så att samtliga ungdomar i gruppen hade invandrat från utomeuropeiska länder. Nedan följer en redogörelse för hur ungdomarna svarade. Siffran i parentesen visar hur många av ungdomarna som gav svaret. Vad gör du på din fritid? Idrottar/tränar(5) Umgås med kompisar(5) Går på fest ibland(2) Ser på TV/film(3) Hänger på stan med kompisar (2) Går på fritidsgård (1) Pluggar (2) Surfar/chattar på internet (3) Spelar datorspel/tv-spel (3) Läser böcker(5) Hjälper till hemma (5) Spelar instrument (1) Mekar med moped eller cykel (2) Vad får du som elev vara med och bestämma om? Läxor Proven Skolmaten Regler Schemat Vill inte bestämma om arbetssätt, läromedel, vad man ska lära sig, ute- och innemiljö

16 Vad får du som elev vara med och bestämma om? (samtliga i gruppen funderar länge innan de kommer på något) Har elevråd/klassråd där många frågor diskuteras men har svårt att konkretisera vad de egentligen kan påverka Hur intresserad är du av politik? Alla fem är mer eller mindre intresserade av politiska frågor Mer intresserade av världspolitik än inhemsk politik Har du det senaste året deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det? Namninsamling? Ja (4), Nej (1) Tagit kontakt med någon politiker? Ja (3), Nej (2) Bära märken, symboler? Ja (2) Demonstration? Ja (1) Tänk dig att du är politiker i din kommun. Vad är viktigast att satsa på? Arbete mot kriminalitet Arbetsmiljön i skolan Arbete för miljön Arbete mot alkohol/droger Fritidsaktiviteter Stöd kulturverksamhet för unga Lite av allt. Man kan inte bara satsa på ungdomar Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer? Ganska stora möjligheter (1) Ganska små möjligheter (4) Vill du vara med och påverka i frågor som rör Västerås? Alla fem vill vara med och påverka men uttrycker olika hinder såsom t ex tillräcklig kunskap, möjlighet att avsätta tid.

17 Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något? Lärare Rektor Elevråd Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i Västerås och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? Det är ganska viktigt. Politikerna ska underlätta möten och ta kontakt Skulle du vilja träffa beslutsfattare i Västerås? Alla fem vill träffa beslutsfattare. Hur intresserad är du av samhällsfrågor? Alla fem är ganska intresserade av samhällsfrågor Hur intresserad är du av vad som händer i andra länder? Alla fem uttrycker stort intresse för vad som händer utanför Sverige. Intresse finns för ursprungsländerna men också för många andra länder eftersom släktingar finns utspridda i många länder.