Tidningen:el. Solens kraft. Nu är det dags för solenergins genombrott ELCHOCKER ENERGISMART JUL ANVÄND MOTORVÄRMAREN RÄTT

Transkript

1 Tidningen:el EN TIDNING FRÅN DITT LOKALA ELFÖRETAG NUMMER ÅRGÅNG 62 Solens kraft Nu är det dags för solenergins genombrott ELCHOCKER ENERGISMART JUL ANVÄND MOTORVÄRMAREN RÄTT

2 IDÉSKISS: JERNHUSEN FOTO: TOBII NUMMER 3:2008 Kroppsvärme ska värma upp Kungshuset Det nya miljösmarta Kungsbrohuset, i den nya stadsdelen Västra City i Stockholm, kommer delvis att värmas upp med kroppsvärme. Idén är bland annat att använda kroppsvärmen från de människor som varje dag passerar närliggande Centralstation Stockholm. Genom vanliga värmeväxlare i ventilationen kan överskottsvärmen från besökarna på Centralstationen omvandlas till varmvatten och pumpas över till den närliggande kontorsbyggnaden, för att där omvandlas till grundvärme i kontoren. Det är ännu inte klart hur effektivt detta är, men förhoppningen är att det kan vara 5 15 % av byggnadens värmebehov. Arbetet med att ta tillvara överskottsvärme från omkringliggande byggnader är ett av flera led i skapandet av det miljösmarta huset där både energiförbrukning och alternativa energikällor studeras. Målsättningen för Kungsbrohuset är att halvera energiförbrukningen jämfört med motsvarande byggnader. Kungsbrohuset ligger i Västra City, ett område längs med järnvägsspåren från Riddarfjärden upp mot Barnhusbron. Om år beräknas Stockholm ha expanderat så mycket att detta område helt inräknas i citykärnan. Redan i dag händer det mycket i området med flera stora nybyggnationer och ytterligare hus som ska rivas. Totalt kommer Kungsbrohuset, som planeras stå klart 2010, att omfatta närmare m 2 med plats för kontor, hotell, restauranger och butiker. Det byggs i 13 plan, där plan 1 3 blir parkering, miljöstation, cykelrum etc. På plan 4 (markplan) blir det restauranger och butiker och i plan 5 13 blir det kontor. 2 ÖGONSTYRD SKÄRM VANN DESIGNPRIS En ögonstyrd bildskärm vann 2008 års Stora Designpriset. Med den ögonstyrda bildskärmen styr man sin dator med hjälp av blicken. Bildskärmarna kommer från Tobii Technology och saluförs i Sverige av Myra. Juryns motivering: Genom sina ögonstyrda bildskärmar har Tobii genom smart design lyft modern teknik till ny och högre nivå med ett mycket stort användningsområde. Tack vare innovativ design kan tekniken användas såväl av funktionshindrade som fullt friska personer där ytterligare händer i form av ögon kan vara ovärderliga styrhjälpmedel. Förutom att produkten mottagits mycket positivt av användarna och rönt stor kommersiell framgång är möjligheterna till global spridning och internationell försäljningsframgång mycket stora. Stora Designpriset delas ut varje år av Teknikföretagen i samverkan med Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) och Svensk Form. FINLANDSFÄRJAN SKA GÅ PÅ SOL- OCH VINDKRAFT Framtidens Finlandsfärja ska utrustas med både segel och solfångare. Som en del i att minska bränsleförbrukningen ligger också att använda nya motorer som kommer att drivas på miljövänligare bränsle och vara mer effektiva än de är i dag. Det planerar i alla fall Viking Line i ett projekt där man skissar på framtida fartyg. Jag är övertygad om att vi kan ta fram fartygsmodeller som blir bra för både kunderna, personalen och miljön, säger Tony Öhman, teknisk direktör på Viking Line. LJUS I MÖRKRET Jag älskar vintern. Men det ska vara gott om snö. Som söderöverflyttande norrlänning är det just snö som jag saknar mest på vintern. Det där grådasket, iskalla regnet och fuktigheten som jag fått utstå i Vargön, Vänersborg, Alingsås, Göteborg, Uppsala och Stockholm är egentligen inget för mig. Under julen, däremot, vägrar jag acceptera den totala snöbristen. Sedan några år tillbaka firar familjen julhelgen i en stuga i Jämtland. I år, liksom förra året, hyr vi en stuga i vackra Klövsjö. Där är det garanterat snövitt och där kan man stå fascinerad sent på kvällarna och titta på alla stjärnor som man aldrig kan se i staden och om det är klart väder beundra det starka, blåaktiga sken som månen frikostigt bjuder på. I detta nummer ägnar vi stort utrymme åt solenergi; vi tycker att den inte riktigt fått komma till tals de senaste åren. Tänk på kraften i solskenet; när solen i maj lyser en timme över hela Sverige ger den lika mycket energi som vi svenskar förbrukar under ett helt år. Snacka om bra förutsättningar! Elchock är en omdiskuterad behandlingsform inom psykvården. Vi låter en patient och psykolog komma till tals. Dessutom får ni bland annat tips om hur man genomför en klimatsmart jul. Trevlig läsning! CHEFREDAKTÖR Lars Abelin Tidningen:el Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag. CHEFREDAKTÖR Lars Abelin, tidningenel@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Eva Elfgren, eva.elfgren@svenskenergi.se Sid. 4 5 Solens kraft ger liv och energi Det är så mycket som talar för solenergin, säger Lars Andrén, ordförande i Svenska Solenergiföreningen. Han menar att både solel och solvärme kan växa till enorma höjder om de bara får rätt förutsättningar. Sid. 6 7 Malmö tar kraften från ovan Föreningen Solar City Malmö vill sprida information om solenergi genom seminarier, utställningar och studiebesök. Målet är att göra Malmöregionen till ledande i Norden när det gäller satsningen på solenergi. Sid. 8 Solen vår renaste energikälla Solen är vår renaste energikälla. Solenergi ger varken giftiga utsläpp eller farligt avfall och förbrukar inte heller en massa material. Solen ger i stället jorden dess enda verkliga tillskott av energi. Sid. 10 Fira en klimatsmart jul Julen är den mest elintensiva helgen i Sverige. Men det går att få julstämning utan att slösa och det går att mysa med ljus och dekorationer och samtidigt hålla kostnaderna nere. Vi ger några tips som kan ge dig en klimatsmart jul. Sid Elchocker har fått ny renässans Det effektivaste sättet att ge deprimerade människor livsgnistan åter eller en förlegad skräckuppplevelse som efterlämnar minnesförlust? Möt en patient och en psykiater, som båda har erfarenhet av behandling med elchocker. Sid OMSLAG: ALTERNATIV ENERGI FOTO: ISTOCKPHOTO Ny ljusdesign ART DIRECTOR Anna-KarinJakobsson, anna-karin@thefactoryofdesign.se FORMGIVARE Madelene Olsson, madelene@thefactoryofdesign.se Elegant taklampa, elnät som dekoration, ljusspel över Frankfurt och LED uppåt PROJEKTLEDARE Marie Wiklund, marie.wiklund@svenskenergi.se väggarna är några exempel på ny ljusdesign som presenteras i detta nummer. ADMINISTRATOR Kristina Sällström, kristina.sallstrom@svenskenergi.se TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2008 UPPLAGA ca ex. Tryckt på miljövänligt papper. 3

3 Solens kraft ger liv och energi Utan solen vore jorden bara en kall sten i universums oändliga mörker. All vår livgivande kraft kommer från vår närmaste stjärna. I solen finns en omätbar energirikedom som kan omsättas i både el och värme. Nu är det hög tid för det stora genombrottet på solenergins område. TEXT: KJELL EDGREN FOTO: ISTOCKPHOTO Det är så mycket som talar för solenergin, säger Lars Andrén. Han är ordförande i Svenska Solenergiföreningen, en branschorganisation med ett femtiotal medlemmar där såväl forskare som teknikföretag finns representerade. Den stora tillväxten hittills har skett i det övriga Europa, utanför Sveriges gränser, men även i Sverige finns stor potential. Både solel och solvärme kan växa till enorma höjder om de bara får rätt förutsättningar. Det behövs inte så mycket, varken tekniskt eller ekonomiskt, för det stora genombrottet, vi ligger redan långt framme. Men det finns lite av ett kunskapsproblem, det gäller att få leverantörer, installatörer och slutkunder att hitta varandra. Det är också viktigt med demonstrationsanläggningar så fler får se hur det fungerar. Där är man redan på god väg i exempelvis Malmö. För att det verkliga genombrottet ska bli möjligt krävs dessutom tydligare politisk styrning, menar Lars Andrén. Kraftfulla företag behövs, men det måste också till politiska målformuleringar som uttrycks i mätbara termer som kilowatttimmar eller försörjningsgrad. Visioner finns i företagen, men man önskar också mer politiska visioner. Se hur vindkraften har utvecklats till en storindustri samma sak borde kunna ske på solenergins område. Solenergi är inte något nytt begrepp och det finns redan betydande forskning i Sverige. Svenska tillverkningsföretag expanderar och konkurrerar framgångsrikt på exportmarknaden. Enligt Lars Andrén finns det flera skäl att tro att vi kommit fram till en brytningspunkt. Man har hela tiden sagt att det är det här som är framtiden, men nu verkar det finnas goda förutsättningar för ett ordentligt genombrott. Både miljödebatten och prisutvecklingen stärker utvecklingen mot solenergi. usa:s uppvaknande när det gäller energi och miljö har också betydelse. Världen måste göra sig av med oljeberoendet. Tänk bara tanken att frigöra sig från världens i särklass största handelsvara, vilken enorm omflyttning av kapital det kommer att innebära. För att bygga en solcellsanläggning eller ett solvärmesystem i en vanlig villafastighet krävs stora investeringar som gör att utbytet kan tyckas i minsta laget. Björn Karlsson, som är professor och solenergiexpert vid Lunds Tekniska Högskola, räknar med att ett solvärmesystem för en villa kan spara mellan och kwh/år, och investeringskostnaden ligger på cirka kr. Det finns mellan och villor i Sverige som värms med direktverkande el. Om alla dessa satte in solvärme skulle man kunna spara sammanlagt en TWh per år, vilket är mindre än en procent av Sveriges totala användning av elektrisk energi, säger Björn Karlsson. Med ett elpris på 1 krona per kwh skulle investeringen för en solvärmeanläggning på villataket kunna betala sig på 20 år. Men om du ändå ska byta värmepanna kan det vara ett lämpligt tillfälle att överväga solvärme. Att satsa ytterligare på solfångare kan vara en hygglig investering. Att framställa el från solenergi är i dag fyra gånger för dyrt. En anläggning på 10 kvadratmeter solceller motsvarar en investeringskostnad på kronor och producerar omkring kwh per år. För att få en sådan anläggning att betala sig inom samma period på 20 år skulle investeringskostnaden behöva pressas ned till kronor. Det betyder att priset för investeringen måste ned kraftigt för att bli intressant för villaägarna, anser Björn Karlsson. Lars Andrén gör en annorlunda kalkyl där han väger in penningvärde och prisutveckling. Elpriset spelar in när man gör bedömningen. I dag kostar solel 3 5 kr per kilowattimme. Men den anläggning man investerar i har en lång livslängd vilket ska tas med i beräkningen. På de senaste fem åren har elpriset fördubblats. De som vågade satsa på solenergi för fem år sedan tog en risk men kan ropa bingo! i dag. För dem har solkraftens ekvation plötsligt blivit dubbelt så bra. Miljömedvetandet har givit genomslag bland privatkonsumenterna när det gäller bilköp och resvanor. Samma miljömedvetande kan också vara pådrivande på energiområdet. Den ekonomiska drivkraften finns hos konsumenten. Att kunna spara köpt el är det starkaste argumentet för solenergi, både till el och till värme, säger Björn Karlsson. 4 5

4 Malmö tar kraften från ovan På Tekniska museet finns totalt 512 kvadratmeter solceller. Inne på museet kan besökarna få mer information om hur solenergi fungerar. I bakgrunden ståtar Malmös stolta silhuett Turning Torso. Calatravas spektakulära byggnadsverk Turning Torso sträcker sig som en vitskimrande vriden pelare mot den klarblå himlen. Det är en av 2008 års fantastiska sommardagar och solen steker både husfasader och semesterflanörer. Rätt sorts dag att ta en titt på solenergi, och Malmö tycks vara en bra plats att studera framtidsvisionerna på det området. Peter Lindhqvist är biträdande förvaltningschef på serviceförvaltningen i Malmö stad. Han är utvecklingsansvarig för de energisatsningar som görs i kommunal regi och fungerar både som idéspruta och kommunalt miljösamvete. För mig är det viktigt att vara med och bygga ett hållbart samhälle, säger han. Ny TEXT: KJELL EDGREN FOTO: MARTIN NORLUND teknik ska också vara synlig i stadsbilden så att den skapar intresse och medvetenhet hos allmänheten. Synlig kan ses som en lätt underdrift om man avser solpanelerna i Sege Park, där två huskroppar försetts med gigantiska kepsar i form av sammanlagt kvadratmeter solceller. Där håller ett gammalt sjukhusområde på att omvandlas till bostäder och solpanelerna på sina jättelika stålställningar ska bidra till att skapa en ekologisk stadsdel. Här ska elen produceras av vind och solceller medan solfångare och bioenergi levererar värme. I den del av området där den gamla panncentralen låg inreds tre klassrum som ska användas som utrymningssalar vid framtida renoveringar av skollokaler. Här ska skolungdomar samtidigt kunna experimentera och studera energiteknik mer handgripligt och närgånget. Skolungdomar i Malmö har redan tidigare stött på solpaneler i sin närmiljö. Mellanhedsskolan har försetts med 250 kvadratmeter solavskärmare för fönstren, bestående av solpaneler. Anläggningen fick Svensk Solenergis pris som årets anläggning 2007 och Peter Lindhqvist beskriver den som en plus-plus-investering. Vi skulle ändå sätta upp solavskiljare och med de här kan vi producera el och därmed minska elkostnaden samtidigt som vi inte behöver kyla lokalerna. Det är viktigt att hitta den här typen av applikationer och för en skola har det också en pedagogisk effekt. Serviceförvaltningen i Malmö stad har inga kommunala bidrag utan lever på att sälja sina tjänster till andra kommunala förvaltningar. Man hyr ut lokaler, producerar skolmat, säljer ekonomitjänster, sköter drift och underhåll av kommunal infrastruktur på en konkurrensutsatt marknad. Vi lever på våra intäkter och påverkas som alla andra av att energipriset stiger dramatiskt, säger Peter Lindhqvist. Elpriset till konsumenten har fördubblats på tio år och fjärrvärmen följer efter. Vi brukar säga att en skola inte blir bättre av högre hyra men om driftkostnaderna höjs och man vill hålla hyran oförändrad innebär det att man tvingas minska underhållet. Det är ingen bra förvaltning, så det är viktigt att hålla nere driftskostnaderna förbrukade vi 100 gwh el och 200 gwh fjärrvärme. Till år 2020 ska både elanvändningen och fjärrvärmeanvändningen ha halverats. Den halveringen ska vi nå med besparingar och effektivisering. Den tillförda energin kan minska genom att huset producerar energi. Ett annat av Malmös mål är att all energi man producerar ska vara förnybar Det ska ske genom en kombination av många tekniska lösningar, där solen står för en del. Vinden blåser inte alltid och solen lyser inte jämt, därför finns det inte bara en lösning, det är kombinationen av flera tekniker Mellanhedsskolans solavskärmning fick föreningen Svensk Solenergis pris Den fick beröm för den arkitektoniska utformningen och skolmiljön ger solenergin pedagogiska fördelar. som är den framkomliga vägen, säger Peter Lindhqvist. På serviceförvaltningen hoppas man bli mindre beroende av pristoppar och därmed kunna garantera en stabilare prisutveckling. För att åstadkomma det vill man få till bra prisavtal med elproducenterna men man har också planer på att producera fjärrvärme i egen regi. Fjärrvärmenätet får redan i dag ett tillskott från solvärmeanläggningen på Augustenborg, ett industrikvarter där serviceförvaltningen har sina egna verkstäder. Där levererar 450 kvadratmeter solfångare värme. Där produceras också el från solceller vars verkningsgrad höjts med hjälp av reflektorer. Ytterligare fjärrvärme levereras från området Heleneholm, från kvadratmeter solfångare. Stensjöns äldreboende har försetts med 50 kvadratmeter vakuumrör, som är en effektivare solvärmeteknik. Ytterligare ett äldreboende som försetts med solvärme ligger på Ola Brorssons väg. Förutom i Sege Park, Mellanhedsskolan och Augustenborg produceras solel från paneler på Kårhusets fasad och på Tekniska museet. Både solel och solvärme verkar ha stor potential men även en lekman kan inse att det finns några självklara frågetecken. Är inte anläggningarna dyra att installera och vad händer när solen inte skiner? Vi har stulit ett uttryck från tyskarna, som säger att solen inte skickar oss någon räkning, säger Peter Lindhqvist. Det finns en oändlig tillgång på energi, av vilken vi kanske använder en tiotusendel. Men att utvinna den energin innebär stora kostnader i investeringar. I dag är efterfrågan på tekniklösningar större än tillgången, vilket gör att priset på solceller ligger på en hög nivå. Så till frågan om det svenska klimatet. Vissa regioner i Sverige har gott om soliga dagar men alla som varit på campingsemester vet att det inte gäller hela landet varje dag. De soligaste dagarna går elproduktion och uppvärmning bokstavligen för högtryck, en solvärmeanläggning på villataket kan till och med koka över. Men andra tider på året kan produktionen vara noll. En solenergianläggning måste därför kompletteras med annan försörjning och den överproduktion man får när solen står som högst kan inte sparas till en regnig dag. Malmö stad, Energikontoret i Skåne och Lunds Tekniska Högskola har tillsammans Gatlyktan är ett exempel på smart solteknik i den offentliga miljön. Den drivs av batterier som laddas av en solpanel. startat Föreningen Solar City Malmö. Genom föreningen vill man sprida information om solenergi genom seminarier, utställningar och studiebesök. Målet är att göra Malmöregionen till ledande i Norden när det gäller satsningen på solenergi Vi vill profilera Malmö som solstaden i Sverige, säger Peter Lindhqvist. Malmöborna och besökare utifrån kommer att märka satsningarna. Vi vill utmana andra skånska regioner att satsa mer på solcellsapplikationer. Hittills har man försökt gömma energiproduktionen. Med solenergi är det tvärtom och det finns mycket som går att göra synligt i den offentliga miljön som gatubelysning, busskurer, parkeringsautomater, viaduktbelysning och parkbelysning. Ett exempel är den gatlykta som står på gården vid Serviceförvaltningens huvudkontor. Den ser vid första anblicken ut som en vanlig lykta, men har en extra hatt i form av en solpanel. Den drivs av batterier som laddas av solen och kan vara en driftekonomisk lösning på problemet med mörklagda gång- och cykelvägar. Stadens arbete med solenergi började som ett projektarbete lett av två studenter från Lund och har nu ett antal år senare hunnit en betydande bit på väg. Att genomföra våra planer till 2020 är viktigt strategiskt för oss, säger Peter Lindhqvist. Det är därför vi är engagerade och driver på. Vi har ett ansvar att bygga det hållbara samhället. En viktig del i den utvecklingen är att tillåta varje människa att vara med och producera, åtminstone på marginalen. Som stor användare ska kommunen vara aktiv och vi har en skyldighet att visa vägen. FOTO: KJELL EDGREN 6 7

5 Solen vår renaste energikälla TEXT: LARS ABELIN FOTO: ISTOCKPHOTO När solen i maj månad lyser en timme över hela Sverige, ger den lika mycket energi som vi svenskar förbrukar under ett helt år. Tyvärr finns det än så länge varken tekniska eller ekonomiska möjligheter att ta tillvara mer än en bråkdel av solens energimängder. Solen är vår renaste energikälla. Solenergi ger varken giftiga utsläpp eller farligt avfall och förbrukar inte heller en massa material. Solen ger i stället jorden dess enda verkliga tillskott av energi. Solenergi kan användas till såväl elenergi som värme för uppvärmning av bostäder och tappvatten. Än så länge är det betydligt mer effektivt att omvandla solenergin till värme med hjälp av så kallade solfångare. Ska man framställa el använder man i stället solceller. Användningen av solenergi är fortfarande liten. I Sverige beror det bland annat på att behovet av energi inte sammanfaller med tillgången. Det vill säga, solen lyser som minst under vinterhalvåret, då vi som bäst behöver värme, varmvatten och el. I en solfångare omvandlas solens strålar till värme genom att solljuset får lysa på en matt, svart yta. Värmen transporteras sedan vidare med hjälp av en vätska eller gas som cirkulerar och används för att värma upp hus eller för att ge varmvatten så att du kan duscha eller bada. Ett tusental svenska hushåll får i dag delar av sitt värmebehov från solenergi. Solfångare används också för att värma upp vatten i simbassänger, på camping- och idrottsplatser. Om man ska kunna ta tillvara solenergin för att värma upp bostäder även under vintern, måste värmen lagras i stora tankar under jorden eller i bergrum. Men det är inte lönsamt i dag. I solceller omvandlas solljuset till el. Solcellen består av en tunn skiva av ett så kallat halvledarmaterial där elektroner frigörs och skapar elektrisk ström. Processen pågår så länge solcellen är belyst men upphör direkt när ljuset försvinner. Solceller användes första gången på talet för att ge el till satelliter ute i rymden. I dag drivs kanske din miniräknare, din klocka eller din radio av solceller. Men det kommer att dröja länge innan el producerad av solen får någon större betydelse för Sveriges totala energiförsörjning. El från solceller är mycket dyrare än annan el och används därför främst på platser där det är för dyrt och för svårt att dra fram det vanliga elnätet, till exempel i fjällen, skärgården och andra glesbebyggda områden. Störst nytta gör el från solceller i tredje världen och ökenområden. Där kan solel ersätta dieselgeneratorer för att driva vattenpumpar, ge belysning och kyla mat och mediciner. Det är bättre för miljön och billigare på sikt. I usa bygger man solceller i varma områden där man storkonsumerar luftkonditionering. På så vis kan solen själv lösa de problem den orsakar. Källa: Energimyndigheten BEDÖM MILJÖNYTTAN INNAN DU INVESTERAR När man planerar att investera måste man också resonera kring vilken annan energikälla man ersätter med solvärme, vad investeringen är värd och vilken miljönytta den gör, säger solenergiexperten Björn Karlsson. Att producera el med solceller för att bereda varmt vatten är systemmässigt felaktigt och ger ingen bra ekonomi, då är det bättre att satsa på solfångare. Björn Karlsson menar att ett solvärmesystem i kombination med en luft-luftvärmepump är en bra systemlösning eftersom solfångarna och värmepumpen då inte konkurrerar. LÄS MER PÅ WEBBEN Hos Energimyndigheten ( finns mycket information om våra oliika energislag. Om du klickar dig fram via Energifakta, Energikällor och Sol och Basinformation om solenergi finns möjlighet att läsa mer om: Solenergins historia i Sverige Den eviga solen Så fungerar en solfångare Så fungerar en solcell. ILLUSTRATION: LARS AHLBERG Elsektorn satsar 300 miljarder Elsektorn investerar drygt 300 miljarder kronor de närmaste tio åren. Största andelen går till utbyggnad av elproduktionen och förbättring av elnäten. Den svenska energibranschen som ekonomisk motor i Sverige blir ännu större de närmaste åren, visar en kartläggning som branschorganisationen Svensk Energi gjort av branschens investeringsplaner. Enbart i år beräknas investeringarna uppgå till 34 miljarder kronor. Elsektorn kommer att ha en stor betydelse som motor för svensk ekonomi under lång tid, säger Svensk Energi. Om alla planer realiseras kommer vi att få ett eltillskott på runt 25 twh, vilket är positivt för att säkra en konkurrenskraftig elförsörjning. De sammanlagda satsningarna på över 300 miljarder kronor den närmaste 10-årsperioden är nästan lika höga som transport Använd din motorvärmare rätt Motorvärmare ska alltid anslutas till jordade uttag utomhus, annars riskerar du livet! Använd också värmaren rätt för att uppnå bäst effekt och ekonomi. och kommunikation (22,4 miljarder) och varuhandeln (12,8 miljarder) tillsammans. Så här planeras energibranschens investeringar: Utbyggnader av elproduktion för cirka 200 miljarder kronor. Hälften av pengarna går till den snabba utvecklingen på vindkraftssidan. Den andra hälften fördelas lika mellan effekthöjningar i kärnkraften, utbyggnad av kraftvärmeverk (Öresundsverket i Malmö är det största kända i dag) och investeringar i vattenkraften. 100 miljarder satsas på elnäten. Befintliga nät måste säkras mot vädrets makter. Det krävs också förstärkningar i stamnät, regionalnät och lokalnät samt utbyggnader av näten där exempelvis nya vindkraftverk byggs. Investeringarna i elnäten omfattar också mätarbyten till den 1 juli 2009 då alla elkunder får månadsvis avläsning. Utomhus är risken för elolyckor större än inomhus. Det beror dels på förekomsten av fukt (ström leds bättre i fuktiga miljöer), dels på att vi utomhus oftast står i direkt kontakt med marken, det vill säga jord. Motorvärmaren är en av elapparaterna som kan vara en fara. Gör så här, så slipper du olyckor: Motorvärmaren ska alltid anslutas till jordade uttag. Ansluts den till ett ojordat uttag inomhus kan hela bilen bli spänningsförande och därmed livsfarlig, om ett fel skulle uppstå. Motorvärmare och anslutningskontakt ska monteras av en fackman. Karossen och värmaren ska vara skyddsjordade och anslutningskabeln ska vara godkänd för utomhusbruk. Se till att aldrig lämna sladden till motorvärmaren inkopplad till uttaget när den inte används. När ska då en motorvärmare användas? Ja, använder du motorvärmaren rätt bidrar den till att minska föroreningarna i avgaserna. Mest minskar kolväten och cancerframkallande ämnen. Använder du däremot motorvärmaren fel kan de ge en större energiförbrukning än vad själva kallstarten ger. I regel har de flesta motorvärmarna inkopplade för länge. Här följer några tumregler som du kan hålla dig till: Om det är +10 grader eller varmare behöver du inte använda motorvärmare alls. Är det nollgradigt ute räcker det att koppla in motorvärmaren max 1 timme. Vid -15 grader bör du inte använda den längre än 1,5 timme. För att styra inkopplingstiden kan du använda ett automatisk tidur som också känner av utomhustemperaturen. Om du använder en vanlig timer ska du anpassa inkopplingstiden till temperaturen. Rätt använd bidrar alltså motorvärmaren till att bränsleförbrukningen minskar. Om det är -15 grader drar en äldre bil utan katalysator 1 1,5 dl mindre bränsle per kallstart och en genomsnittlig katalysatorbil 0,7 dl per kallstart. Källa: Elsäkerhetsverket och Energimyndigheten UPPÅT FÖR SOLCELLER Scanmodule i värmländska Glava, 6 mil från den norska gränsen, har Nordeuropas största solcellsfabrik. I år räknar bolaget med att ta ett omsättningskliv från 1,3 miljarder till 2,5 miljarder kronor. Scanmodule säljer enheter per år av en enda produkt, en 1,7 kvadratmeter stor solcellsmodul. Totalt levererade Scanmodule moduler för motsvarande 100 MW förra året. Scanmodules största kund är tyska Conergy. Källa: Dagens Industri P-PLATSEN BLIR SOLFÅNGARE Alla som gått barfota på en parkeringsplats en het sommardag vet hur bra asfalt är på att suga upp värme. Ett forskarlag i USA vill utnyttja denna förmåga och har utvecklat en solfångare för vägar och parkeringsplatser. Forskarna vid Worchester Polytechnic Institute har i olika test bakat in kopparrör i asfalt ett par centimeter under ytan där värmeabsorptionen är som störst. När rören sedan fylls med vatten värms vattnet upp och kan användas för uppvärmning eller elproduktion. Källa: Ny Teknik VINDKRAFT PÅ NEW YORKS SKYSKRAPOR Vindkraftverk kan komma att installeras på New Yorks skyskrapor och broar och kanta megastadens stränder. På det sättet kan New York få ren energi, enligt en plan presenterad av stadens borgmästare Michael Bloomberg. TYSTARE VINDKRAFTVERK Tillsammans med den tyska industrin försöker forskare ta fram en vibrationsdämpare till bullriga vindturbiner. Lyckas de kan vindkraftverk placeras närmare bebyggelse utan att störa de boende. Det är forskare vid det tyska forskningsinstitutet Fraunhofer-Gesellschaft i Dresden som ska försöka lösa problemen med bullrande vindkraftverk. 8 9

6 FOTO: BUENA VISTA. Kalle i djungeln, från SVT:s Kalle och hans vänner önskar God Jul. I år visas programmet för 49:e året i rad. Snacka om jultradition! VAD KOSTAR KALLE ANKA? Under julen går elmätaren för högvarv. Men vad kostar egentligen allt som hör julen till. Vi har satt prislapp på julaktiviteter. Kalle och hans vänner önskar God Jul 32 platt-tv + digitalbox Kostnad: 0,60 kr (60 minuter X 400 W) Griljera skinkan Kostnad: 1,12 kr (15 minuter X W). Julgransbelysning (inomhus), 24 tim Kostnad: 1,73 kr (24 timmar X 48 W) Kylskåpet på högvarv en dag Kostnad: 2,76 kr (12 timmar X 150 W) Motorvärmare + kupévärmare till bilen Pappa ska köpa tidningen Kostnad: 12 kr (4 timmar X W) Det årliga julbadet Badkar 150 liter Kostnad: 8,40 kr (60 minuter X W) Elkostnaderna är beräknade på ett genomsnittspris på 120 öre/kwh (inkl elpris, skatter, avgifter och moms) och ett elnätspris på 30 öre. Totalkostnad: 1,50 kr/kwh. VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTSPARK FOTO: VATTENFALL År 2012 öppnar världens hittills största vindkraftspark i danska Kattegatt, i farvattnen mellan Djursland och Anholt. Parken kommer att rymma hundra vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 400 megawatt (jämför Sveriges största vindkraftspark på Lillgrund i Öresund med en effekt på 110 megawatt). Den gigantiska vindkraftsparken kommer att leverera ström motsvarande hushåll. Tanken med bygget är att det ska hjälpa danskarna att sänka utsläppen av växthusgaser. Kostnaden för projektet blir tre miljarder danska kronor. Var klimatsmart i julstöket! Julen är tid för glädje, njutning och samvaro. Men det är också en energislukande högtid. Vi ger tips för att din jul ska bli klimatsmart. Under den mörka och kalla vintern använder vi svenskar betydligt mer el än under sommarhalvåret. Vi drar upp värmen, tänder fler av hemmets lampor och sitter helst inomhus på kvällarna och myser framför tv:n eller med en god bok i favoritfåtöljen. Under december månad förbrukar vi svenskar drygt 10 procent av den totala årsförbrukningen av el. Det är ungefär dubbelt så mycket som under juli månad. I slutet av december blir elanvändningen i de svenska hushållen som mest intensiv. Och det är inte så konstigt när hemmets hela, utökade elektronikpark, med spisen i spetsen, ska se till att det blir jul i år också. Visst spelar elen en högst avgörande roll i bestyret med att få till en äkta julstämning. För vad vore julen utan griljerad skinka, en tindrande gran och elektriska ljusstakar och ljusslingor av alla slag både inom- och utomhus? Men det går att få julstämning utan att slösa och det går att mysa med ljus och dekorationer och samtidigt hålla kostnaderna nere. Här kommer några tips som kan ge dig en klimatsmart jul: Använd en timer! Sätt en timer på julgransbelysning, adventsljusstakar, stjärnor och ljusslingor så att de inte står på under den ljusa tiden på dygnet eller under natten. Använd belysning med ljusdioder! De drar bara en bråkdel så mycket el som vanliga lampor. Laga mat smart! Innan matlagningen: Ta ut maten från frysen kvällen innan du ska laga den och lägg den i kylen så att kylan från den frysta maten används till att kyla kylskåpet. Vid matlagningen: Använd samma platta om det går, så utnyttjar du värmen bäst. Ha lock på kastrullen. Efter matlagningen: Stoppa inte in varm mat i kylen eller frysen, då går det åt mer energi för att hålla kylen eller frysen kall. Har du en ny diskmaskin, använd den! De nya diskmaskinerna drar mindre vatten än det går åt till att handdiska. Sänk inomhustemperaturen! För varje grad du sänker tjänar du in dina uppvärmningskostnader med 5 procent. Stäng av TV:n när du tittat klart! Standby-lägen drar mycket energi, speciellt om du har en stor platt-tv. Ge bort energismarta julklappar: Varma sockor och filtar till den som vill sänka inomhustemperaturen. Vattenkokare sparar mycket energi och är en bra julklapp till den som är intresserad av matlagning. Kolsyreapparat till den som vill ha kolsyrat vatten. Då slipper vi onödiga, miljöovänliga transporter av kolsyrade drickor. Vatten finns i våra kranar! Tågresa. Utsläppen av koldioxid växer och om vi ska klara att minska utsläppen måste fler personresor ske utan klimatpåverkan. Varför inte en tågresa till familjen eller partnern? Som arbetsgivare kan julklappen vara ett pendlarkort med kollektivtrafik och tåg. Källa: Elprisguiden, Elverket, Energicentrum, Fortum och Svenska Naturskyddsföreningen Världens första hybridsopbil rullar på gatorna i Göteborg. Sopbil laddas i eluttaget I Göteborg och Stockholm testas nu världens första hybridsopbil. Den går på el och diesel. Batteriet som driver sopaggregatet laddas under natten via det vanliga elnätet. Hybridsopbilen kombinerar dieselmotorn med en elmotor där elmotorn används vid start och acceleration upp till 20 km/tim. Vid högre hastigheter kopplas dieselmotorn in. När bilen stannar stängs dieselmotorn automatiskt av och onödig tomgångskörning undviks. Batterierna laddas med den energi som frigörs vid inbromsning, vilket gör att tekniken lämpar sig för körcykler med många starter och stopp, som avfallshantering. Hybridsopbilarna förväntas dra upp till 20 procent mindre bränsle och därmed kommer koldioxidutsläppen att minska i samma grad. En av bilarna är dessutom Göteborgs hamn är först i världen att elansluta fartyg vid kaj. När fjorton av världens största hamnar nu ska göra något åt klimatförändringarna får Göteborg därför uppdraget att författa en klimatdeklaration om el. utrustad med en extra batterienhet som driver sopaggregatet och laddas via elnätet över natten när bilen inte används. Den totala minskningen av koldioxidutsläpp förväntas då bli så hög som 30 procent, vilket ger en bättre miljöeffekt än till exempel en lastbil som drivs med naturgas. Eldriften har ytterligare den fördelen att den är helt avgasfri och tystgående, något som är viktigt för renhållningsfordon som ofta arbetar i tätbebyggda områden tidigt på morgnarna. Denna världens första, kompletta hybridsopbil är framtagen av Volvo tillsammans med Norba, tillverkare av sopbilsaggregat, och med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. Partners är renhållningsföretagen Renova, som använder bilen i Göteborg, och Ragn-Sells, som kör den på Stockholms gator. Försöket pågår under ett år och ska sedan utvärderas. Fartyg blir miljövänliga med el Vanligast i dag är att fartyg världen över har motorerna i gång när de ligger vid kaj. Detta för att generera värme ombord och få varmvatten, fläktar och hissar att fungera. Att elansluta vid kaj ger stora miljövinster. Som första hamn i världen kan Göteborg sedan åtta år erbjuda fartyg elanslutning med högspänning. Tio fartyg är anslutna till el från land och om alla fartyg i hamnen vore elanslutna skulle sjöfartens koldioxidutsläpp minska med tio procent. Viktigt är förstås att elen är koldioxidfri för att utsläppen ska minska. I Göteborgs hamn kommer elen från vindkraft. De 13 övriga hamnarna som deltar i miljöarbetet är hamnarna i Shanghai, Santos, Melbourne, Singapore, Tokyo, New York and New Jersey, Houston, Los Angeles, Hamburg, Antwerpen, Amsterdam, Rotterdam och Dubai. FOTO: RENOVA Källa: Ny Teknik I väntan på nästa vinterstorm... Kommer någon släkting till stormarna Gudrun och Per att drabba landet nu i vinter? Svårt att säga. Men vi kan alltid förbereda oss för det värsta. Sveriges elnätsföretag har investerat miljarder de senaste åren på att förbättra elnätet och gör så även under kommande år. Arbetet är intensivt med att åtgärda de oisolerade delarna av mellanspänningsnäten som går genom skogsterräng. Huvudalternativet här är att ersätta luftledningarna med jordkabel. Uppskattningsvis har nu 60 procent av ledningssträckorna åtgärdats. Ett annat krav är att alla ledningar som ingår i regionnäten ska vara trädsäkra, alltså att ledningsgatan ska vara så bred så att inga fallande träd kan skada ledningarna. Elnätsföretagen uppger att närmare 90 procent av ledningarna i regionnätet uppfyller kravet. Mer info: Civilförsvarsförbundet: Energimyndigheten: CHECKLISTA SÅ KLARAR DU ELAVBROTT BELYSNING Extra säkringar Ficklampa Batterier Stearinljus Lyktor (+eventuell lampolja) Tändstickor/tändare Batteridrivna lysstavar VÄRME Reservkamin (fotogen eller gasol) Bränsle till kaminen Sovsäck Filt Liggunderlag Isoleringsmaterial Tätningslister Värmeljus MAT Reservmat (torrfoder & helkonserver) Sprit- eller gasolkök Bränsle till reservköket VATTEN Dunkar/hinkar HYGIEN Hygienartiklar Husapotek Våtservetter Toalettpapper Plastpåsar/sopsäckar INFORMATION Batteriradio Batterier till radion 10 11

7 ELCHOCK TEXT: MONIKA TROZELL FOTO: DENNY LORENTZEN Tidningen El:s reporter Monika Trozell får en demonstration i hur en elchocksbehandling går till. Det effektivaste sättet att ge deprimerade människor livsgnistan åter eller en förlegad skräckuppplevelse som efterlämnar minnesförlust. Det är motpolerna i synen på ECT; elbehandling, som fått en ny renässans de senaste åren. Möt här patienten och psykiatern som båda är positiva men också ser metodens begränsningar. En sån djup depression vill jag aldrig vara med om igen, men om det hände skulle jag be om ect, säger Solveig Johansson. Först protesterade hon bestämt när antidepressiv medicin och tre veckor på den psykiatriska vårdavdelningen inte hade hjälpt och läkaren föreslog elbehandling. Hon hade jobbat på det stora mentalsjukhuset Beckomberga som ung och sett patienter få elchocker, och filmen Gökboet hade gjort henne än mer vettskrämd. Men Solveig Johansson lät sig övertalas, och dagens verklighet visade sig vara helt annorlunda. En trygg mentalskötare höll henne i handen tills hon somnat av narkosen, och hon fick inga biverkningar alls, blev varken trött eller illamående och minnet var intakt. Innan Solveig hamnade på sjukhuset hade hon en tid av hård press bakom sig: en tonåring som strulade, två operationer, en nära anhörig som blev psykiskt sjuk. Ovanpå det sa hon ja till en chefspost på det adoptionscenter där hon arbetade, fast hon visste att det inte passade henne och skulle gå illa. Påfrestningarna satte fart på en nedåtgående spiral, där Solveig så småningom drunknade i mörker och hopplöshet. Jag fattade inte att jag var sjuk utan var övertygad om att jag var så dålig och värdelös som jag kände mig. Till sist blev Västerbron den enda möjliga utvägen. Men de många båtarna som var i vägen i vattnet fick henne att tveka, och en polispatrull stoppade henne innan hon hunnit hoppa från den höga Stockholmsbron och skjutsade henne till psykakuten. Någon dryg vecka efter sin serie elbehandlingar, sex stycken på två veckor, märkte Solveig att livet hade återvänt. Hon stod i biblioteket och märkte att hon kunde läsa, vilket varit omöjligt under tiden i depressionens grepp. Hos en deprimerad person är hjärnans system för att reglera sinnesstämning och aktivitet rubbade, och det är att återställa dem som ect, den engelska förkortningen för elektrokonvulsiv behandling, syftar till. Hjärnan stimuleras med korta strömpulser som utlöser en ökad aktivitet, ett tillstånd av kaos då alla celler laddas ur osorterat. Efter Till slut blev Västerbron enda möjligheten.men en polispatrull stoppade mig och körde mig till psyket. någon minut tar hjärnans inbyggda program för att återställa ordningen över. Den mobilisering av självläkande mekanismer som då följer anses vara den verksamma effekten av elbehandlingen. ECT:s historia har kantats av vanrykte och för tjugo år sedan hände det att landstingspolitiker ville förbjuda behandlingen som etiskt förkastlig. Men de senaste ungefär fem åren har vinden vänt, och elbehandling används alltmer. När jag första gången kom i kontakt med ect under ett sommarvikariat på Akademiska sjukhuset i slutet av 1970-talet tyckte jag utifrån min humanistiska världsbild att det var främmande och frånstötande att behandla själsligt lidande med elchocker, säger psykiatern Håkan Odeberg. Men jag träffade patienter som innan tyckt att livet varit tomt och meningslöst, och efter behandlingen började prata om andra saker och hittade innehåll i tillvaron. Genom åren har jag mött väldigt många som ect kunnat förändra perspektivet för och hjälpt mycket bra där ingen annan behandling fungerat. Efter en svår depression fick Solveig Johansson en serie elbehandlingar och kände då att livet återvände. För tre år sedan fick Håkan Odeberg uppdraget att rycka upp och modernisera ectbehandlingen på Huddinge sjukhus, söder om Stockholm, och efter det har antalet behandlingar där fördubblats. Han tror att den generellt ökade användningen beror på att många års forskning visat att ect är en snabb, effektiv och skonsam behandling vid framför allt depressioner, och i sjukvården har kraven på att de mest evidensbaserade, dvs vetenskapligt belagda, metoderna ska användas ökat. Alla blir dock inte hjälpta av ect,och om en väl genomförd behandlingsserie inte ger resultat är det inte rätt att utsätta patienten för fler, utdragna försök, menar Håkan Odeberg, som befarar bakslag på ect:s uppgång. Jag är rädd för att ect blir en bekväm väg att ha gjort något kraftfullt och att man» 12 13

8 FAKTA OM ECT ECT (electric convulsive therapy) har sin upprinnelse i att man redan för flera hundra år sedan sett att vissa psykiska sjukdomstillstånd kunde hävas genom ett epileptiskt anfall. Först användes kemiska medel, tills italienska psykiatrer 1938 provade att utlösa den här ökade konvulsiva aktiviteten i hjärnan med hjälp av el. Premiärpatienten var en svårt förvirrad man som blev helt återställd efter elva behandlingar. Den gamla benämningen elchocker speglar den tidens mer brutala behandlingsmetoder. Nu sövs patienten och får muskelavslappnande medel som förebygger muskelkramper. Växelströmmen har bytts ut mot korta (under en tusendels sekund) likströmspulser som har mindre påverkan på minnet. De strömstötar som under några sekunder ges mot huvudet framkallar en reaktion i hjärnan där det vanliga växelspelet mellan cellerna förbyts i total oordning. Snabbt aktiveras då hjärnans egna reparationsmekanismer, frisättningen av signalsubstanser ökar och mottagarcellerna blir mer alerta. Det är den processen, alltså inte den elektriska stimuleringen i sig, som ger behandlingseffekten. ECT ges huvudsakligen mot djupa depressioner men används också för att bryta maniska och psykotiska tillstånd. Vid Parkinsons sjukdom, som beror på brist på dopamin i hjärnan, har ECT visat sig kunna lindra symptomen. ECT ges i en serie av 2 3 behandlingar i veckan, och sammanlagt 6 12 gånger, ibland fler. Biverkningar är yrsel, trötthet och huvudvärk direkt efter behandlingen. De flesta märker av att minnet tillfälligt påverkas, oftast kommer man inte ihåg vad som hänt strax före behandlingen. En del tycker att även händelser längre tillbaka försvinner ur minnet. Genom åren har jag mött väldigt många som ECT kunnat förändra perspektivet för och hjälpt mycket bra där ingen annan behandling fungerat, säger psykiatern Håkan Odeberg. då glömmer att uppföljningen inte fungerar och patienten får täta återfall. Även om riskerna med behandlingen är små ska man ha respekt för kraftfullheten i den, anser Håkan Odeberg. Minnesstörningar, oftast snabbt övergående, är en vanlig biverkning. Man har i forskning inte kunnat påvisa att de suttit i längre än några månader, och man har heller inte kunnat påvisa några skador på hjärnan. Men med ny, förfinad avbildningsteknik kan man nu se påverkan i form av tillväxt av celler och kärl, och man vet ännu inte vad det innebär. Å andra sidan har återkommande depressioner också skadliga effekter på hjärnan, och problem med minnet hör till sjukdomsbilden vid depression. ect är ingen varaktig bot. Effekten är tidsbegränsad, och en del patienter får komma tillbaka för underhållsbehandling i åratal. Den tidsödande bundenheten till sjukhus och att behöva fasta och bli stucken, när injektionsnålen ska sättas, flera gånger i veckan är avskräckande argument emot bland dem som tackar nej till ect. Några kopplar bestående sämre minne till sin elbehanding. Diskussionen mellan förespråkare och skeptiker blir ibland affekterad och fastnar i antingen eller, i en krock mellan biologiska och psykologiska perspektiv. Om den biologiska rubbningen i hjärnans regleringssystem kommer först eller om den är en reaktion på påfrestningar i livet och sviktande beredskap att möta dem. Med naturvetenskapens tyngd och makt i vården riskerar andra möjligheter att hamna i skymundan. Patientföreningarna ropar efter samtal, som deras medlemmar saknar mest, och psykoterapeuter förfäktar att eget arbete med att öka självkännedomen och hitta nya förhållningssätt till jobbiga känslor och tankar är nödvändigt för bestående god psykisk hälsa. Solveig Johansson är kritisk mot det bemötande hon fick i psykiatrin, och har kvar minnen av att känna sig överkörd och kränkt. För henne förbyttes depressionen i ett sinnestillstånd där hon var uppåt och aktiv på ett för hennes omgivning onormalt sätt, för att sedan trilla ner i depression igen. Hon fick då diagnosen bipolär sjukdom, en nyare benämning på manodepressivitet. Nu känner sig Solveig sedan länge som den person hon var innan hon blev sjuk första gången, men hon skulle inte våga sluta äta litium, den vanliga medicin som ges för att stabilisera sinnesstämningen. Det som också hade stor betydelse för att jag blev frisk var att jag fick en ny, empatisk doktor som bemötte mig som en jämbördig, och att jag var med och startade patientföreningen Balans. Solveig har också lärt sig hur betydelsefullt det är att ta väl hand om sig själv. Numera aktar jag mig noga för stress, jag tar inte på mig saker jag inte kan eller vill och ser till att äta och sova och dricka vin i lagom dos. Glada pristagare: Julia Stadig Rosvall och Anja Olin-Pape. Pris för energi från gym Möjlighet att använda energi som alstras när människor tränar på gym. Det var en del av det bidrag som gjorde Julia Stadig Rosvall och Anja Olin-Pape från Ingrid Segerstedtgymnasiet i Göteborg till svenska mästare i tävlingen Kämpa för klimatet!. Deras vinnande bidrag heter Oanvända energikällor och lagring av energi. Alla problem kring fossila bränslen kan inte lösas med en enda åtgärd säger Julia Stadig Roswall och Anja Olin- Pape. Ett första viktigt steg är att hitta alla outnyttjade energikällor vi har omkring oss i vår vardag, energi som finns där utan att användas. Som belöning får Julia, Anja och deras lärare packa sina väskor och resa till Lillgrund, en av världens största vindenergianläggningar, utanför Syd- Sveriges kust. Tävlingen Kämpa för klimatet! (Combat Climate Change) arrangeras årligen av National Geographic i samarbete med Vattenfall och är öppen för skolungdomar mellan 14 och 17 år i Europa. Bidraget som vann hela tävlingen kom från en skola i Köpenhamn som föreslog en biogasanläggning vid Köpenhamns Zoo för att producera metangas av djurens gödsel. Mer info: combatclimatechange/se De vann Klimatkampen Björn Lindgren och Andreas Nordin från Palmcrantzskolan i Östersund vann en av klasserna i Klimatkampen Deras förslag om individuella utsläppsrätter tog hem priset. Klimatkampen är en riksomfattande gymnasietävling som premierar ungas idéer och förslag till nya lösningar på klimatfrågan. Tanken är att dagens unga ska öka sin kunskap om och handlingskraft inför pågående klimatförändringar och lämna skolan med en insikt om att de kan göra skillnad. Björn och Andreas vann i klassen Samhället. I kategorin Innovationer vann en idé om ett centrum för miljöriktig byggteknik, Green House. Pristagarna kom från Polhemsgymnasiet i Göteborg. I kategorin Livsstilar vann elever från Härnösands gymnasium, som satte fokus på kollektivtrafik Glada pristagare: Björn Lindgren och Andreas Nordin. genom projektet Byt bil mot buss och ben!. Miljökampen genomförs av ivl Svenska Miljöinstitutet och Naturskyddsföreningen med Eon som huvudpartner tillsammans med Stiftelsen Futura. Temat för 2009 är Hur kan ni i er lokala omgivning minska bidraget till växthuseffekten. Mer info: ENERGI- LEXIKON A W Wh 1 kwh (kilowattimme, 1000 Wh) kostar ungefär 1 kr och räcker för att driva en TV i 10 timmar eller en brödrost i 1 timme. 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = kwh. 1 GWh (gigawattimme) Elåtgången för 40 normalvillor under ett år. 1 GWh = kwh. 1 TWh (terawattimme) Den genomsnittliga energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = kwh. Ampere Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A. Energi Effekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energivaror är el, olja, kol, gas, biobränslen med mera. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den internationella standardenheten är uppkallad efter James Watt ( ), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. Källa: Svensk Energi 14 15

9 SVERIGE EU-BÄST PÅ FÖRNYBAR ENERGI Sverige har högst andel förnybar energi i hela EU, 43,3 %. Elproduktionen och industrin bidrar mest till Sveriges andel förnybar energi, följt av fjärrvärmeproduktionen och bostadssektorn. För att underlätta uppföljningen av de energipolitiska målen tar Energimyndigheten årligen fram ett antal indikatorer. Resultaten redovisas i rapporten Energiindikatorer. I årets publikation finns ett speciellt temaavsnitt om förnybar energi, där man till exempel kan läsa att: Sveriges andel förnybar energi ökade från 33,9 % 1990 till 43,3 % Det kan jämföras med målet på 49 % för Sverige 2020 i EG-kommissionens direktivförslag för förnybar energi som just nu förhandlas. Trädbränsle inklusive lutar (energi från massaindustrin) är den förnybara energi som används mest i Sverige, följt av vattenkraft, upptagen värme i värmepumpar, organiskt avfall, biodrivmedel och vindkraft. Antalet personbilar som kan köras på övervägande delen förnybar energi ökade med 65 % under 2007, men utgör bara drygt 2 % av det totala antalet registrerade personbilar. Biodrivmedelsanvändningen i Sverige ökade med över 30 procent mellan 2006 och Låginblandad FAME (i diesel) står för den största ökningen under det senaste året följt av etanol i högkoncentrat. Bara två länder i EU, Österrike och Tyskland, har en högre andel biodrivmedel än Sverige. NY LJUSDESIGN Ljus över Frankfurt Den femte, internationella ljusmässan Light+Building i tyska Frankfurt lockade i år rekordnoteringen besökare. Förutom de spektakulära ljusinstallationerna var det LED-produkter som var i strålkastarljuset; omdömet var att LED-tekniken inte är långt borta från att ha tagit över som ljuskälla för allmänbelysning. Även om det var besökare till själva mässan så uppmärksammades de magnifika, offentliga ljussättningarna av delar av centrala Frankfurt under mässdagarna av ännu fler. Bland det som ljussattes var det gamla partihandelsområdet vid floden Main som håller på att omvandlas till högkvarter för European Central Bank (bilden). FOTO: FLUX Elegant taklampa i storformat Taklampan Iron från Flux ger genom sin storlek en särskild dynamik till rummet. Tre färger finns att välja mellan: brun, vit eller aluminium. Iron är avsedd för glödljus max 100 W. Bakom designen står Daniele Lo Scalzo Moscheri. Elnät som dekoration Kan en plats bli bättre med en kraftledning än utan den? Enligt arkitekterna Björn Ekelund, Benjamin Melin Mandre och Anna Åkerberg skulle det kunna bli så. Detta förklarar de i boken Formens kraft, kraftens form, Tanken har varit att förändra bilden av en kraftledning som enbart en del av elnätet, förklarar Björn Ekelund, doktorand vid Luleå tekniska universitet (LTU). Vi vill lyfta fram den som objekt, samhällsfunktion och aktör i landskapet. Arkitekterna och personerna bakom boken har presenterat ett gestaltningsförlag av en befintlig ledning genom entréparken vid Luleå tekniska universitet. Kraftledningen är ständigt aktiv i platsens olika situationer och förtydligar diffusa rum, markerar universitetets entréer, förbättrar orienterbarheten, ökar trygghetskänslan och binder samman den uppbrutna parken till en helhet, förklarar arkitekten Anna Åkerberg förslaget. Ledningens form ger även uttryck för nytänkande i sin konstruktion. De strömförande faslinorna skapar tillsammans med isolatorstänger ett rymdfackverk som ger volymverkan åt ledningen. FOTO: FLUX LED uppåt väggarna Ny väggarmatur för LED, med rolig och annorlunda form. WA? är liten och nätt, bara 124 mm hög, men ger överraskande mycket ljus. Den är bestyckad med 1 x 4 W vita LED-lampor. LED-tekniken är unik och helt ny, där dioderna matas direkt med 230 V och ingen driver krävs. Armaturen är därför också enkel att installera. WA? från Flux finns i färgerna svart, vit och guld. Under hösten 2008 lanserades även en modell som är klassad för utomhusbruk. Den förnybara andelen av hushållens energianvändning, exklusive el och fjärrvärme, har ökat från 32 % 1990 till 75 % Industrin, och särskilt massa- och pappersindustrin, står för den klart största biobränsleanvändningen. Industrins användning av förnybar energi, inklusive el och fjärrvärme, har ökat från 50 % av industrins totala energianvändning 1990 till 57 % Andelen av fjärrvärmen som är förnybar har ökat från 24 % 1990 till 55 % % av all elproduktion i Sverige var förnybar 2006; vattenkraften dominerar. Från en annan värld Som en besökare från en annan värld slingrar sig Alien från Flux ned för ett rep. Mjuk i formen ger den ett snällt intryck, långt från SciFi-kanalens läskigare kusiner. Alien ger ett varmt rundstrålande allmänljus och har i pendlad form även direktljus i nederdelen. Den är avsedd för glödljus eller kompaktlysrör. Kabeln är täckt av textil och finns i rött eller silver. Ljusöppningen nedtill finns i rött eller vitt. Simsalabim! Designern Olle Andersons nya armatur Salabim för Bsweden är en kombination av en golvlampa för allmänljus och ett utställningspodium för exponering av objekt inspirerat av magikerns rekvisita. För hem och offentlig miljö, butiksexponering, barbord eller för att hitta nycklarna på i en mörk hall... FOTO: FLUX Ljusprogram för butiker Fagerhult Retail Lighting har utvecklat ett nytt verktyg som förenklar planering av ljusdesign för butiker. Verktyget Lighting Concept Tool är webbaserat och erbjuder möjlighet att prova olika belysningslösningar utan att ha särskilt stor kunskap i belysning. Bara genom att ändra kontrollerna till ljuskällorna får kunden önskad effekt. Programmet gör det enkelt för kunden att ha inflytande på resultatet av belysningskonceptet i butikerna. Möjligheten att beskriva vilken känsla man vill ha i butiken är stor. Olika sorters butiker vill ha olika känslor i sin belysning. Till exempel passar en cosy belysning bra till möbelbutiker eller juvelerare, medan en trendy belysning passar bättre till musik och modebutiker

10 ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND Tidningen:el KRYSSET 3:2008 NYTTIGA LÄNKAR Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: Svensk Energi Energiportal med fakta om el och elmarknaden. Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmningssystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder. Tips och information. Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. FRÅGOR & SVAR VAD ÄR GEMENSAMMA ELAVTAL? Med gemensamma elavtal brukar man mena att fastighetsägare av flerfamiljshus avtalar med det lokala elnätsföretaget att ha ett abonnemang i stället för att de enskilda hushållen har egna abonnemang och elhandelsavtal. Gemensamma elavtal kan innebära lägre kostnader om elnäts- och elkostnader minskar och kostnaden för egen administration blir låg. Eftersom elnätsavgifterna varierar mellan olika elnätsområden kan kostnaderna vara olika beroende på var fastigheten är belägen. En nackdel med gemensamma elavtal är att det enskilda hushållet inte kan välja elhandelsföretag eller avtalsform. Vidare innebär det normalt ett sämre konsumentskydd eftersom elmarknadens regler om mätning och debitering, elavbrott och frånkoppling endast gäller den som har eget elhandels- och elnätsavtal. Det lokala elnätsföretaget kan ge mer information om elnätsabonnemang och nätavgifter. Bostadsorganisationer kan ge mer information och praktiska tips. KAN NÅGON ANNAN BYTA ELHANDLARE FÖR MIG? Det är endast den som har elnätsabonnemanget som kan teckna elhandelsavtal. Om du har gett någon annan person fullmakt att säga upp ditt nuvarande avtal och att teckna ett nytt för din räkning är detta möjligt men inte annars. Det är i dag en relativt vanlig företeelse att man träffar på elsäljare i köpcentrum. Skriv inte på något förhastat. Fråga efter jämförpriset, som elsäljaren är skyldig att upplysa dig om. Kontrollera sedan uppsägnings- och bindningstid hos din nuvarande elhandlare. Du kan även jämföra priser på Frågorna besvaras av Konsumenternas elrådgivningsbyrå, som är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden. Elrådgåvningsbyråns svar gäller energibranschen i stort, utbud och service kan varierera hos enskilda elföretag. I konsumenternas elrådgivningsbyrås styrelse finns representanter från Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi.? KUPONG Lösningen sänds senast den 28 november 2008 till: Elkrysset nr 3 08, Tidningen EL, Stockholm. NAMN ADRESS POSTADRESS PRISER: 1:a pris Kolsyreapparat 2:a 10:e pris 1 st lågenergilampa PRISTAGARE & LÖSNING KRYSSET 2:2008 1:a 3:e pris 3 lågenergilampor Göte Andersson, Lerum Knut-Wilhelm Silvander, Varberg Henning Johansson, Ludvika 4:e 10:e pris 1 lågenergilampa Mabie Sjöblom, Alsterbro Olle Engman, Karlskoga Ingrid Kindgren, Kalmar Berit Johansson, Öjebyn Eva Benjaminson, Alafors Gunnar Klingberg, Bjursås Eva Dahlström, Rimbo Energilexikon En skattkista fylld med energirelaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. Nord Pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. KAN MIN F D SAMBO, SOM STÅTT FÖR ELNÄTS- OCH ELHANDELS- AVTALET, SKRIVA ÖVER DESSA PÅ MIG NÄR HAN FLYTTAR UT? Om du bor kvar i bostaden är du också skyldig att betala för den el som förbrukas från det att din f d sambos avtal gick ut. Om ingen träder fram och vill vara den som står för avtalen, har företaget rätt att stänga av elen. Det vanligaste är att den som säger upp avtalen, också anger vem som flyttar in på anläggningen, eller ska fortsätta att vara kund. Elföretagen brukar då ta kontakt för nyteckning av avtal. ÄR DET MENINGSLÖST ATT VÄLJA MILJÖEL NÄR ALL EL ÄNDÅ BLANDAS I ELNÄTET? Det är för dig som användare ingen skillnad på el från olika energikällor. Däremot påverkas miljön olika om elen produceras av biobränsle, vattenkraft, vindkraft, kärnkraft, eller av fossila bränslen. När du som kund skriver avtal med en elhandlare om miljöel så köper denne in motsvarande mängd el för användning i elnätet. Därigenom ökar andelen miljöel i den totala elproduktionen. Om du har frågor kring el, ring Elrådgivningsbyrån, tel mån fre 9 12, eller skicka din fråga via hemsidan

11 El gör skillnad. Gruppförsändelse till hushåll