ROADS SPÅR FÖRSVINNER SPÅRLÖST MED TRACKPAVING /4 DIALOGSTYRD DRIFT AV VÄGAR VAD ÄR DET? /7 VACKRA VÄGAR I TINGSRYD /10

Transkript

1 ROADS TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING SPÅR FÖRSVINNER SPÅRLÖST MED TRACKPAVING /4 DIALOGSTYRD DRIFT AV VÄGAR VAD ÄR DET? /7 VACKRA VÄGAR I TINGSRYD /10 GRÖN ASFALT BRA FÖR KLIMATET /14 EKOLOGISK EFTERBEHANDLING PREMIERAS /20

2 VM i vägskötsel ROADS Inför varje större sportsligt världsmästerskap matas vi med specialprogram, extrasändningar och spaltmeter om kända och okända idrottsstjärnor och lagledare som ska försvara sitt lands färger, prestera maximalt och förhoppningsvis ta hem medaljer. Vid sidan av kvalmatcher till fotbolls-vm i Sydafrika 2010 pågår just nu uppladdningen inför en helt annan typ av mästerskap. Det är en konstart som kanske berör fler människors vardag mer än vad fotbollen faktiskt gör, men som för den skull inte orsakat några större rubriker. Sverige ska bli världsmästare i vägskötsel. Den målsättningen stakades ut av Vägverkets nyss avgångne generaldirektör Ingemar Skogö förra hösten och den ligger fast även under nya GD:n Lena Erixon. Flera väghållande myndigheter från olika länder har nappat på utmaningen och domare är utsedda. Ett lite udda grepp kan tyckas, men varför inte? Få saker får människor att fokusera och drivas mer framåt än tävlingar. Brist på rubriker vad gäller infrastruktur och drift och underhåll är det ändå inte. Frågan är i fokus och behoven tycks i det närmaste oändliga. Nyligen lovade regeringen att satsa ytterligare 753 miljoner ur budgeten 2010 på vägar, varav 400 miljoner på drift och underhåll. Med tanke på de summor som läggs ned på våra vägar borde varenda skattebetalare vara intresserad av att Sverige tar hem medalj i Vägskötsel-VM; att vi inte bara får mest väg för pengarna utan framför allt BÄST väg. Som vanligt handlar det om att tänka efter före och vårda det man har, men det är lättare sagt än gjort. Eftersom det ändå är ett världsmästerskap ska inte ROADS-tidningen vara sämre än vad traditionen bjuder. Vi ger er bakgrunden och intervjuerna inför tävlingen. I detta nummer ägnar vi oss åt att titta på vad bäst väg skulle kunna innebära. Handlar det om säkerhet, hållbarhet, effektivitet eller kanske om skönhet? Och vem avgör vad som är bäst? Med hopp om inspirerande läsning! Josefin Sellén INFORMATIONSCHEF NCC ROADS SVERIGE HALKA INTE EFTER Vita flingor virvlar i luften. Det är vinter på våra vägar och halkan är samtalsämnet runt varje kaffebord. Varje år står Kung Vinter utanför dörren. Lika plötsligt som en blixt från klar himmel, dyker han upp. Är du förberedd? Våra halkbekämpningsprodukter kan användas till alla sorters vintriga vägar. Vi levererar direkt till avtalad plats om så önskas. För mängd, prisförslag och övriga frågor, kontakta din närmaste anläggning. Trackpaving tar bort spåren Spår i asfaltbeläggningar ökar risken för bland annat vattenplaning. Trackpaving är en kostnadseffektiv underhållsmetod som får spåren att försvinna spårlöst. I sommar harvägverket använt den i Värmland. 4 Mera fokus på trafikanterna Dialogstyrd drift ska göra Sverige bäst i världen på att sköta och underhålla vägnätet. Det hoppas i alla fall Vägverket och dess nationelle drift- och underhållschef Jan Pettersson. ROADS har träffat honom. 7 Vackra vägar i Tingsryd I driftområde Tingsryd i södra Småland sköter NCC Roads vägarna på uppdrag av Vägverket. Ett särskilt gestaltningsprogram har tagits fram i syfte att framhäva vägmiljöns estetiska värden. Driftområdet är en kandidat tillvackra vägars pris som delas ut i november. 10 Grön asfalt bättre för klimat och arbetsmiljö Vägsektorn har höga krav på sig att minska utsläppen. Därför ökar nu intresset för asfalt tillverkad med grön produktionsteknik. I somras lade NCC Roads grön asfalt åt Vägverket på väg 273 utanför Sandviken. 14 PLUS: Ett smycke asfalt 13 Kommunaltekniskt systemskifte i Helsingborg 16 Ny markbeläggning prövas i Umeå 18 Ekologisk efterbehandling prisas igen 20 ROADS VALLGATAN SOLNA Tel: E-post: roads@ncc.se ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Sellén, NCC Roads josefin.sellen@ncc.se PROJEKTLEDNING: Johan Lundberg, Frilansreportage johan.lundberg@ownit.nu FORMGIVNING: Folke Müller f.m@ folkem.se REPRO & TRYCK: Grafiska Punkten, Växjö OMSLAGSBILD: Jonas Kristiansson, arbetsledare hos NCC Roads, Karlstad (foto: Lasse Forsberg). Tidskriften ROADS ges ut av NCC Roads med fyra nummer per år och distribueras kostnadsfritt till NCC Roads kunder och anställda i Sverige samt andra intresserade. Upplagan är ca exemplar. Tidskriften kan även läsas/hämtas på Citera oss gärna, men ange källan. NCC Roads är Sveriges ledande leverantör av vägbyggnadsmaterial, beläggningstjänster och vägservice och ingår i NCC-koncernen som är nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. ROADS

3 När asfaltbeläggningarna på våra vägar blir slitna och trasiga är de en trafikfara. Speciellt farligt är det när slitaget bildar spår där vatten kan samlas. En kostnadseffektiv underhållsmetod som råder bot på problemet är trackpaving. I Värmland har Vägverket använt sig av tekniken som får spåren att försvinna spårlöst från vägbanan. Spår försvinner spårlöst med trackpaving Det är självklart att en väg slits mest där de flesta hjulen rullar. Så är det på grusvägar i skogen och så är det på motorvägar. Men problemet har blivit tydligare på senare år. De nya 2+1-vägarna med vajerräcken gör att trafiken i högre grad flyter på ett led och i samma hjulspår, framför allt där trafiken bara går i ett körfält. Saltning och användandet av dubbdäck på mildvintrarnas isfria vägar ökar på slitaget ytterligare. Spårbildning är farligt eftersom spåren samlar vatten och risken för vattenplaning ökar. När spåren är djupare än 15 millimeter är det dags att åtgärda, säger Tommy Wiklund, som är projektledare på Vägverket i Värmland. Bra alternativ till helrenovering För fyra år sedan plockade NCC Roads ur malpåsen fram en metod för att på ett ekonomiskt sätt reparera vägar som drabbats av spårbildning. Efter utvärderingsprojekt i Norge och Sverige används metoden bland annat i Värmland. NCC Roads är ensamma i Sverige om den speciella tekniken som kallas trackpaving (spårbeläggning). Den utvecklades på 80-talet men kom ur modet efter några år. I dag bedriver företag och myndigheter ständig kostnadsjakt och den nygamla metoden har fått en viktig roll att spela som alternativ till helrenovering av beläggningar. Eftersom spårbildning är ett typiskt nordiskt problem är det i Norge Sverige och Finland som metoden fått fotfäste. Snabbare, billigare och bra för miljön Omkring 2001 byggdes E18 väster om Karlstad om till 2+1-väg. Nu har det bildats spår i vägbanan, som för övrigt fortfarande är i god kondition. Därmed är reparationen ett uppdrag som passar bra för NCC Roads med arbetsledaren Jonas Kristiansson och hans kolleger i arbetslaget kring trackpaving-maskinen. Under augusti reparerade laget de två K1-körbanorna på den 13 kilometer långa sträckan. För att störa trafiken så lite som möjligt jobbade man på kvällen och natten ett långt tolvtimmarsskift från 18 på kvällen till sex på morgonen. Vi avverkar drygt 300 meter på en timme, så på ett tolvtimmars pass reparerar vi bortemot fyra kilometer väg. Det är snabbare jämfört med helrenovering, och det går åt betydligt mindre asfalt per löpmeter väg grovt räknat ungefär en tredjedel jämfört med att renovera hela vägbanan, berättar Jonas Kristiansson. Hur går det till? Hur går det då till att sudda ut alla spår efter bland annat dubbdäckslitage? En ordentlig uppmjukning av asfalten är viktig, eftersom man då kan utnyttja det klister som fortfarande finns kvar under ytskiktet. Först i processionen kör en heater, som med infravärme gör en första uppvärmning. Så kommer den långa trackpavingmaskinen, som till att börja med värmer underlaget ytterligare. Steg två är att luckra upp den mjuka beläggningen till ett djup av millimeter. Den uppluckrade massan används sedan som avjämningslager, innan maskinen till sist lägger på ny massa som packas av två skridar längst bak. Processen avslutas med vältning och det fär- NCC Roads arbetsledare Jonas Kristiansson och hans team lagade spår med en hastighet av 300 meter i timmen utanför Karlstad i somras. Det gick åt många koppar kaffe eftersom jobbet utfördes på kvällar och nätter. 4 ROADS ROADS

4 Dialogstyrd drift med trafikanten i fokus Så ska Sverige bli världsmästare i vägskötsel Sverige ska vara bäst i världen på att sköta vägar! Den ambitionen har Vägverket som just nu är i färd med att ta fram en nationell strategi för driften av de statliga vägarna. Driften av våra vägar fungerar i huvudsak bra, men självklart finns utrymme för förbättringar i den här verksamheten precis som i allting annat, säger Vägverkets drift- och underhållschef Jan Pettersson. Trackpavingtåg på väg! Trackpaving är en kostnadseffektiv metod för att reparera spår i vägbanan. diga resultatet blir en vägyta med nytt slitlager där det som bäst behövdes och med minimal nivåskillnad mellan gammal och ny beläggning. Ökad efterfrågan Tommy Wiklund på Vägverket tror på trackpaving som en kostnadseffektiv metod för att komma till rätta med spårbildning, och han räknar med att beställa uppdrag i liknande omfattning under Grundtanken är att underhålla med trackpaving varannan gång och göra helrenovering varannan. Metoden används även i Kort om: TRACKPAVING/SPÅRBELÄGGNING Trackpaving är en metod som koncentrerar reparationen till spåren i asfalten. Vid traditionell renovering av hel vägbana krävs ca 45 kg/m2, vid trackpaving mellan 25 och 35 kg/m2. Omräknat till löpmeter vägbana blir åtgången vid trackpaving ca 60 kg per meter och vid traditionell helrenovering ca 170 kg. Västra Götaland och i Stockholm och med tanke på den omfattande utbyggnaden av 2+1-vägar runt om i landet tror Tommy Wiklund att metoden kommer att få spridning. NCC Roads har också uppdrag i Norge. Den hårt trafikerade E6 norr om Oslo reparerades 2006 och överingenjör Finn Olav Holten på Statens Vegvesen i Oslo är belåten. Asfaltdagar 18 november i Malmö och 19 november i Stockholm 2009 års Asfaltdagar äger rum den 18 november i Malmö och den 19 november i Stockholm. Asfaltdagarna är årets viktigaste mötesplats för alla aktörer inom asfalt-/vägbranschen: kommunala och statliga beställare, entreprenörer, konsulter och material-/maskinleverantörer. Teman för årets asfaltdagar är bla Hur ska vi göra för att få rätt kvalitet, från beställning till utförande?, Förändringar som påverkar branschen, Fokus på cykelvägnätet och Hur påverkas asfaltbranschen av bitumenprisets upp- och nergångar?. Asfaltdagarna arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Asfaltskolan. Mer information och digital anmälningsblankett finns på Asfaltskolans hemsida: Projektledare Tommy Wiklund hos Vägverket i Värmland, tycker att trackpaving är en attraktiv underhållsmetod. När vi gick ut med förfrågan på reparation av fyra spår på en meters bredd vardera fick vi anbud med olika lösningar. NCC Roads kom med det lägsta samtidigt som man uppfyllde våra villkor, till exempel funktionskrav på maximalt åtta millimeters spårdjup efter fem år, säger han. NCC Roads använde trackpaving när man reparerade tre körbanor på en åtta kilometer lång sträcka mellan Oslo och Gardemoen. Samma år reparerades även några kilometer väg inne i Oslo. Vi är helt nöjda med resultatet och de enda reaktionerna kom från trafikanter som tyckte vägen såg konstig ut. Och uppdragen i Norge fortsätter även i år har NCC Roads åtgärdat vägar både inne i Oslo och på E6. TEXT: OLLE HERNEGREN FOTO: LASSE FORSBERG 6 ROADS ROADS

5 ROADS träffar honom i en hotellobby i Stockholm sent en eftermiddag i september. Han dyker upp med resväskan i ena handen och mobiltelefonen i den andra. Kommer från ett tvådagarsmöte med Vägverkets regionala drift och underhållschefer ute på Arlanda. Vi ses var fjortonde dag, säger han medan han checkar in för ännu en hotellnatt borta från familjen. Arbetet med att ta fram samordnade nationella riktlinjer för driften av de statliga vägarna har pågått i ungefär ett år och är inne i ett intensivt skede. Det är mycket som måste avhandlas när sju, tidigare ganska självständiga Vägverks-regioner ska enas om en gemensam strategi för framtiden. Under årens lopp har det utvecklats vissa regionala skillnader i driftverksamheten. Nu ska vi se till att Vägverket uppträder på likartat sätt över hela landet. Flyger och flänger gör Jan Pettersson, som ansvarar för samordningen av drift- och underhållsverksamheten inom Vägverket. Det menar vi är positivt och viktigt både för våra kunder trafikanterna och våra samarbetspartners entreprenörerna, förklarar Jan Pettersson. Skötseln av rastplatser ingår som en av tre tävlingsgrenar när världsmästerskapen i vägservice drar i gång. Ökat inflytande för trafikanter Vad arbetet i slutändan kommer att utmynna i ger han vissa antydningar om. Helt klart är exempelvis att ordet dialog kommer att vara en nyckelfras i Vägverkets framtida drift- och underhållsstrategi. Dialogstyrd drift, är ett begrepp som myntats av Jan Pettersson och hans kollegor. En innebörd av begreppet är att Vägverkets kunder, det vill säga alla nyttjare av vägsystemet ska ges större möjligheter att påverka skötseln av vägarna lokalt. Jag tycker att vi och driftentreprenörerna har varit bra på att etablera dialog med näringslivet. Däremot har vi inte varit lika duktiga på att kommunicera med den enskilde medborgaren. Här tror jag det finns jättemycket att göra, säger Jan Pettersson. Hur ska det gå till i praktiken? Det är en av de frågor vi jobbar med. Olika lösningar testas ute i regionerna Det handlar om allt från chat och kommunikation via webben till så kallade trafikantråd då man har återkommande möten med representanter för olika trafikantgrupper. Vi sneglar också på hur man jobbar med de här frågorna i våra grannländer. Handlar inte bara om att lyssna Rådslag med trafikanterna har med framgång praktiserats i Vägverkets sydöstra region och där gett många nya idéer och uppslag till hur vägservicen kan förbättras. Det kan handla om att förändra en plogrunda för att underlätta för exempelvis skolskjutsen eller hemtjänsten, om små åtgärder som har stora positiva effekter och som man inte alltid tänker på som väghållare, säger Jan Pettersson. Han framhåller att en tätare dialog med medborgarna också syftar till att skapa ökad förståelse hos allmänheten för driftverksamhetens komplexitet. Det handlar inte bara om att vi ska lyssna. Vi måste också bli bättre på att berätta för trafikanterna varför vi gör som vi gör, varför vi prioriterar vissa åtgärder framför andra. Det har vi generellt sett också varit dåliga på. Regelverk ses över och driftområdesgränser ändras Den dialogstyrda driften syftar ytterst till en mer kostnadseffektiv skötsel av vägarna, en driftverksamhet mer styrd av trafikanternas faktiska behov än av detaljerade och stelbenta regelverk. Övergången till dialogstyrd drift kräver att vi ser över de regelverk vi jobbar efter i dag. Ska vi kunna agera mer lyhört och flexibelt gentemot trafikanterna måste vi ha regelverk som tillåter det. Därför håller vi nu på att ta fram en ny version av våra så kallade funktions- och standardbeskrivningar. Det är ett jättejobb, säger Jan Pettersson. Han nämner också att det pågår en översyn av landets ca 130 driftområden. Redan nu slås mindre driftområden ihop till större geografiska enheter i delar av landet för att skapa förutsättningar för en en mer kostnadseffektiv skötsel av vägarna. Men även andra förändringar är att vänta. För att få en mer enhetlig kvalitet på skötseln av de mer högtrafikerade vägarna vill vi titta på möjligheten att upphandla driften i hela stråk. Tanken att exempelvis en sträcka som E4:an mellan Stockholm och Sundsvall ska kunna upphandlas som ett driftområde och skötas av en entreprenör ser vi som en intressant idé. Vägservice handlar om att hålla vägarna snygga, säkra och framkomliga. Det är vi bra på i Sverige men vi kan bli ännu bättre. Sverige ska bli bäst i världen Det är bland annat övergången till dialogstyrd drift och stråktänkande som ska göra Sverige till världsmästare i vägskötsel. Den målsättningen stakades ut av Vägverkets nyss avgångne generaldirektör Ingemar Skogö förra hösten och den ligger fast även under nya GD:n Lena Erixon, försäkrar Jan Pettersson. Världsmästerskapet är inget projekt med en början och ett slut utan handlar om att i framtiden fortlöpande benchmarka driftverksamheten i Sverige med driftverksamheter i andra länder och jobba med ständiga förbättringar. Han menar att ambitionen att bli världsmästare skickar en viktig signal till hela samhället, både till politikerna som bestämmer anslagen till drift och underhåll och till unga personer som står i begrepp att välja inriktning i arbetslivet. Vi som jobbar med drift och underhåll har varit alldeles för tysta och anonyma. Vi måste bli bättre på att berätta vad skattepengarna användas till. Ska verksamheten klara kompetensförsörjningen måste vi också visa att det här är ett spännande, ansvarsfullt och utvecklande jobb som det händer mycket kring. I dag har vi ett för litet inflöde av unga människor till branschen Jag tror att vi har en hel del att lära ut till andra länder, men jag tror framför allt att vi har en hel del erfarenhet, kunskap och teknik att hämta hem, säger Jan Pettersson. I ett första steg har länderna kommit överens om att jämföra sig med varandra i tre grenar : beläggningsunderhåll, vinterväghållning och rastplatser. Det är de tre områden som trafikanterna i våra länder pekat ut som viktiga och där vi sett potential att förbättra oss. Forskare vid Helsingfors universitet kommer att hålla i utvärderingen. Entreprenörerna har en nyckelroll För att Sverige ska visa sina bästa framfötter i tävlingen krävs en bred uppslutning från alla inblandade i väghållningen, inte minst de entreprenörer som har hand om den dagliga skötseln av vägarna och deras underentreprenörer. Jan Pettersson känner att han har entreprenörerna med sig i ambitionen att lyfta driftverksamheten till nya nivåer. Samarbetet med entreprenörerna fungerar bara bättre och bättre. I många driftentreprenader jobbar vi med så kallad utökad samverkan och målet är att vi ska göra det i hela landet och fördjupa samarbetet ytterligare. Det är någonting vi kommer att erbjuda entreprenörerna framöver. Jan Pettersson nämner också den branschgrupp som Vägverket etablerat ihop med driftentreprenörernas och som syftar till att utveckla och prova nya metoder och lösningar i väghållningen. Tidigare har mycket av utvecklingen skett internt inom Vägverket, men då finns alltid en risk att implementeringen blir lidande. Jag tror mer på den här lösningen där vi jobbar ihop och i vissa fall även samfinansierar olika utvecklingsprojekt. Hittills har samarbetet bland annat utmynnat i att ny teknik kommit till användning i vinterväghållningen. Ett område som kommer att ha hög prioritet framöver är driftens miljöaspekter. Det går inte att bli bäst i världen om man inte tar hänsyn till miljöfrågorna, säger Jan Pettersson. Han konstaterar att Sverige vid en internationell jämförelse varit väldigt duktiga på att få ner saltanvändningen. Det vi nu måste se till är att driften också ger ett bidrag till klimatarbetet. För att få ideer om tänkbara åtgärder finansierar vi bland annat ett doktorandprojekt där miljöbelastningen i ett helt driftområde kartläggs och utvärderas. Tänk drift när nya vägar byggs Vägverket förvaltar i dag ett vägnät på ca kilometer som har ett beräknat nyanskaffningsvärde på uppemot 1000 miljarder kronor. Att hålla vägarna i gott skick och undvika kapitalförstöring är en stor utmaning. En lika viktig utmaning är att se till att nya vägar byggs på ett sådant sätt att de framtida driftskostnaderna kan hållas nere. Vi på drift och underhållssidan har varit för lite engagerade i byggprocessen. Vår kompetens och erfarenhet har inte utnyttjats när nya vägar projekterats. En konsekvens av det är ofta högre driftkostnader än nödvändigt, säger Jan Pettersson och exemplifierar med vägar som dragits olämpligt i terrängen, felplacerade refuger och bullerplank som omöjliggör rationell snöröjning osv. Hemma är Härnösand Att han har ett mångårigt förflutet i Vägverkets numera avknoppade driftorganisation ser han som en klar fördel i det pågående arbetet. Fast egentligen hade han inte alls tänkt ägna livet åt vägar. Jag hade tänkt mig att bli dammbyggare, men när jag gick ut KTH 1993 fanns inga sådana projekt så jag började som trainee på Vägverkets produktionsenhet i Härnösand i stället. I Härnösand har den 43-årige drift- och underhållschefen fortfarande sin bas och familj. Fast den senare hinner han inte träffa så ofta. Men en dag i veckan försöker jag i all fall att vara hemma. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG 8 ROADS ROADS

6 I TINGSRYD SLÅR MAN VAKT OM VACKRA VÄGAR JOHNNY KARLSSON JOHNNY KARLSSON Att bevara bokskogarnas ljusa och luftiga atmosfär är viktigt. Stengärdsgårdar är ett karakteristiskt inslag i den småländska vägmiljön. Estetiska värden står i fokus för väghållningen i småländska Tingsryd! Här har ett särskilt gestaltningsprogram tagits fram som stöd för skötseln av de statliga vägarna. Driftområde Tingsryd är en av kandidaterna till Vackra Vägars Pris I Tingsryd är det NCC Roads Vägservice som sköter statens vägar sedan år Uppdraget bedrivs i mycket nära samverkan med beställaren Vägverket. Vi kör enligt den samverkansmodell som tagits fram inom ramen för projektet Förnyelse i Anläggningsbranschen, FIA, säger Johnny Karlsson, platschef för NCC Roads driftorganisation. Det innebär att beställare och entreprenör jobbar som partners och mot ett antal mål som man gemensamt kommit överens om. I driftområde Tingsryd har vi spänt bågen högt. Vi vill uppfattas som det mest välskötta driftområdet. Ordning och reda är ledorden i alla delar av verksamheten, säger Johnny Karlsson., när ROADS träffar honom på kontoret i Väckelsång, några mil norr om Tingsryd. Morgan Olofsson, projektledare för driftområde Tingsryd hos Vägverket i Växjö, konstaterar att höga målsättningar sporrar och utvecklar. Det är givetvis svårt och lite osvenskt att slå sig för bröstet och säga att man vill vara bäst. Men vi är stolta över det arbete vi uträttar tillsammans. Vi räds inte heller att bli jämförda med andra driftområden, säger han. Gestaltningsprogram vägleder En driftentreprenörs uppgift är primärt att se till att vägarna är framkomliga och säkra. Men vill man vara bäst krävs mer än att bara slentrianmässigt röja snö, slåttra vägkanter och laga beläggningar så effektivt som möjligt. Därför har parterna, i samarbete med en landskapsarkitekt, tagit fram ett särskilt gestaltningsprogram för vägserviceverksamheten. Programmet ska säkerställa att även estetiska aspekter tas i beaktande när åtgärder planeras och genomförs i vägmiljön. Traditionellt är vi väldigt styrda av våra regelverk som säger när det ska dikas, var det ska slåttras när det ska snöröjas osv. Det är lätt att man drunknar i teknikaliteterna, blir hemmablind och missar de estetiska aspekterna på vägmiljön, säger Morgan Olofsson. Framhäv de vackra inslagen Gestaltningsprogrammet pekar bland annat ut platser och miljöer inom driftområdet som på grund av sin skönhet eller unika karaktär kan vara värda att framhäva. Vi har exempelvis många vackra sjöar och sjösystem i området och har lagt lite extra på att gallra och glesa ut för att de ska bli mer synliga för trafikanterna. Där vägar går genom bokskogspartier håller vi slyet nere så att trafikanterna ska få uppleva den luftiga lövskogsatmosfären, exemplifierar Morgan Olofsson. Han framhåller att till det unika i Tingsryd-trakten hör den rikliga förekomsten av gamla vägar vars linjesträckning egentligen Den gamla stenbron vid det tidigare järnbruket Stenfors är ett historiskt minnesmärke som vårdas ömt. JOHNNY KARLSSON aldrig rätats ut och anpassats till bilismen. De slingrar sig fram i landskapet på samma sätt som de gjort sedan hedenhös. Sommartid är de asfalterade kostigarna populära turistvägar. De kantas ofta av långa, mer eller mindre mossbelupna stengärdsgårdar, ett annat karakteristiskt inslag i den småländska vägmiljön. Stengärdsgårdarna är ett arv från svunna tider. Vi lägger ner mycket arbete på att röja kring dem så att de får framträda i all sin glans. Det är vi inte bara skyldiga trafikanterna utan också alla de människor som med sitt slit och släp varit med om att bygga dem, säger Morgan Olofsson. Ordning och reda NCC Roads platschef Johnny Karlsson framhåller att estetik i 10 ROADS ROADS

7 Alla vägar bär till Rimshult eller Krokshult Kort om: DRIFTOMRÅDE TINGSRYD Vägverkets driftområde Tingsryd i södra Småland omfattar 130 mil väg, varav 12 mil grusväg. Det handlar framför allt om mindre och medelstora vägar. Driftentreprenör är NCC Roads Vägservice som har kontrakt på väghållningen fram till Det JOHNNY KARLSSON stor utsträckning handlar om att vägmiljön ska vara välstädad och välvårdad. Det får exempelvis inte ligga skräp i vägrenar och diken, vägskyltar ska alltid vara rena och synliga, inte stå invuxna eller skymda av buskar osv. Men framför allt är omsorg om detaljer viktigt för att skapa ett bra helhetsintryck. Står det två skyltar på varsin sida om en väg så ska de så i samma höjd, exempelvis. Om vi ska sätta upp en ny skylt på en plats där det finns äldre, slitna skyltar, så byter vi ofta ut de gamla mot nya för att inte kontrasten ska bli för stor, säger han. När delar av väg 27, en av de större vägarna i driftområdet som förbinder metropolen Tingsryd med residensstaden Växjö, nyligen fick ny beläggning passade man samtidigt på att snygga till dikena och sätta upp nya, skinande vita kantstolpar med hög reflektion. De gamla stolparna hade väl i och för sig klarat några år till men när vi gör större beläggnignsinsatser försöker vi lyfta hela vägmiljön på en gång. Annars blir det som när man tapetserar om hemma men inte orkar måla om snickerierna. Kontrasterna mellan gammalt och nytt blir för stora. Det skär i ögat. Nu har vi i stället fått en vägsträcka som är tip-top ur alla aspekter, säger Morgan OIofsson. Rastplatserna ska vara inbjudande Ett viktig inslag i vägmiljön är rastplatserna. I driftområde Tingsryd finns tre större rastplatser utrustade med toaletter som kräver daglig tillsyn. Som väghållare blir vi ofta bedömda efter hur vi sköter rastplatserna och det är naturligtvis viktigt att miljön kring dem är inbjudande. En av de populäraste rastplatserna heter Kungastenarna och ligger strax utanför Tingsryd, med utsikt över sjön Tiken. Det är en rastplats med anor! Här står ett Vid sjöarna gallras det och röjs för att trafikanterna ska få bättre utsikt. praktiska arbetet utförs med egen personal och ett betydande antal lokala underentreprenörer. På NCC Roads driftcentral i Väckelsång arbetar platschef Johnny Karlsson, arbetsledare Henrik Karlsson, administratör Britt Pigney och vägvakterna John Rickardsson, Per Hewer, Anders Lorentzon och Fredrik Gustavsson. Vägserviceverksamheten bedrivs JOHAN A. LuNdbeRg antal stenar som olika kungligheter låtit resa och skriva sina namnteckningar på när de rastat under sina Eriksgator. Stenarna gör rastplatsen till en turistattraktion i sig, men de var i rätt dåligt skick. Nu har vi i samarbete med en lokal hembygdsförening sett till att stenarna tvättats och att inskriptionerna fått ny färg. Vi har också fräschat upp miljön i största allmänhet, bland annat genom att grusa gångstråken till de olika sittplatserna. Nästa insats blir att förbättra belysningen, säger Johnny Karlsson. Kandidater i skönhetstävling De höga ambitionerna i vägserviceverksamheten gjorde att Johnny Karlsson och Morgan Olofsson redan för två år sedan kom överens om att försöka få driftområdet nominerat till Vackra vägar pris 2009, en tävling i estetik och vägarkitektur som instiftades av Vägverket 1991, delas ut vartannat år och syftar till en god gestaltning av vägar och vägmiljöer. Tidigare har priset företrädesvis delats ut till nya vägar och broar. Tror ingen kommit på tanken att nominera ett helt driftområde. i nära samverkan med beställaren Vägverket och lokala trafikantgrupper, så kallad dialogstyrd drift. Glad trio som sköter vägarna i Tingsryd med omnejd. NCC Roads-medarbetarna administratör Britt Pigney, arbetsledare Henrik Karlsson och platschef Johnny Karlsson. (Foto: JOHAN A LUNDBERG) Det är viktigt att vårda de vackra vägmiljöerna, säger Morgan Olofsson, ansvarig för driftområde Tingsryd hos Vägverket Region Sydost. Men nu tycker vi att det är hög tid att man uppmärksammar vikten av att jobba med gestaltning och estetiska aspekter även i driftskedet, säger Johnny Karlsson. Eller som Morgan Olofsson så vist uttrycker saken: Investeringsprojekt kommer, investeringsprojekt går, men behovet av drift och underhåll består Tävlingen avgörs under hösten med prisutdelning på Arkitekturmuseet i Stockholm om en knapp månad, den 5 november. Kanske med två ambitiösa småländska väghållare i huvudrollen TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Skötseln av rastplatserna har hög prioritet. VÄgVeRKeT JOHAN A. LuNdbeRg Carina Hällzon, 33, är en annorlunda smyckekonstnär eller mer riktigt: hon gillar att jobba med annorlunda material, material som man inte förväntar sig att se i ett konstgalleri, än mindre som prydnad på människokroppen. Jag är lite besatt av material. Tidigare har jag bland annat gjort smycken av älgtänder, gristarmar och fiskskinn. Den här gången blev det grus från gatan i stället, säger hon när vi träffas i ett galleri på Kocksgatan på Södermalm i Stockholm. Utmanar våra föreställningar Här ställde hon ut sina konstsmycken under rubriken Omformat i september. Silversmycken som saknar alla inslag av skimrande juveler men just därför är så mycket mer exklusiva. Eller vad sägs om en brosch med en liten sten från en bakgård i Fruängen, ett halsband gjort av hoplänkat smågrus från Göteborgs gator för att nu inte tala om hängsmycken med återvunnen asfalt från NCC Roads väglaboratorium i Upplands Väsby. Asfalt är ett material jag haft i bakhuvudet länge. Nylagd asfalt är vacker och luktar så gott, säger hon. Att nylagd asfalt är en prydnad för gatan må vara men kan den även fungera som utsmyckning på människokroppen? Det är sådant man inte vet förrän man har provat och Catarina Hällzon ville undersöka saken. Tidigt i våras tog hon kontakt med NCC Roads. Jag var inne på att plocka lite asfaltrester från någon vägarbetsplats och använda dem i mina smycken. Men jag hade ingen aning om vad som händer med asfalt när man hettar upp den, om den börjar brinna, om den är giftig osv. Så jag tänkte att det var bäst att rådfråga experter på området. Studiebesök på asfaltlabbet Sagt och gjort, Catarina åkte på studiebesök till väglaboratoriet i Upplands Väsby för att lära sig mer om det bitumenbundna grusets klibbiga hemligheter. Jag kunde konstatera att asfaltlabbet påminde lite grann Ett smycke asfalt Rubiner, safirer och topaser i all ära! Konstnären och formgivaren Catarina Hällzon pryder hellre sina silversmycken med andra stenar än juveler. Helt vanliga gruskorn upplockade från gatan, exempelvis. Eller varför inte asfalt Halsband. Asfalterat silver med granitisk stenlänk. Halsband av asfalterat silver med granitisk stenlänk Halsband med länk av gråsten från Stockholmsgator. Broscher av granitisk sten från Stockholm och silver. JOHAN A. LuNdbeRg catarina HÄLLzON om min egen verkstad. Jag träffade trevliga engagerade människor, fick svar på mina frågor och många goda tips hur jag skulle gå till väga. När jag åkte därifrån hade jag med mig några asfaltprover och lite bitumen. Den som bär smyckena ska inte behöva gå omkring och vara orolig över att bli asfaltig på kläderna. Väl hemma i den egna verkstaden i Gustavsberg började experimenterandet. Det visade sig ju att asfalt var riktigt behändigt att hantera, säger hon. De asfaltsmycken hon visade på utställningen i september har alla en bottenplatta i silver med kant runt om som asfalten ryms i. Jag värmde upp lite svart bindemedel och hällde det på bottenplattan. Sen blandade jag i lite gammal asfalt som jag malt ner. Efter att massan svalnat och härdat har jag lackat den för att dels ge asfalten rätt lyster, dels förhindra att det kan lossna några smulor. Den som bär smycket ska ju inte behöva gå omkring och vara orolig över att bli asfaltig på kläderna. Idel ädel gråsten Asfaltsmyckena, liksom flera andra halsband på utställningen, har länkar av silverinfattade helt vanliga gråstenar i olika storlekar. Jag har valt att inte slipa dem, utan låta dem framträda precis som de är med sin lite råa, oborstade yta, säger hon. Stenarna har hon plockat upp från gator, bakgårdar och andra platser hon mer eller mindre slumpvis passerat. I programförklaringen till utställningen skriver hon bland annat: Det var först när jag plockade upp och verkligen tittade på dem som jag såg allt på riktigt. Alla dessa små, små stenar som finns överallt på marken. En och en ser man att stenarna är väldigt olika, alla unika på sitt sätt. Värda att omslutas av silver och adlas till smyckesten! TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Mer info: 12 ROADS ROADS

8 Grön asfalt bättre för både arbetsmiljö och klimat JENNY GAULITZ Ju hetare asfalten är desto rökigare är den. På den vänstra bilden lastas vanlig varmasfalt (ca 160 grader) och på den högra den nya gröna asfalten (ca grader). Bilderna är tagna vid NCC Roads asfaltverk i Gävle. Jag har stora förväntningar på den här beläggningen! Det säger Mats Sandgren, sektionschef på Vägverket region Mitt. Han talar om NCC Roads lågtempererade varmasfalt som just har lagts ut på en cirka 3 kilometer lång sträcka på väg 273 vid Årsunda utanför Sandviken. Fortfarande är den ett undantag på landets vägar. Men kraven på energibesparingar och minskade utsläpp ökar snabbt. Snart kan den grönt producerade asfalten vara standard. Det är första gången Vägverket testar NCC Roads egenutvecklade miljöasfalt, NCC Green Asphalt, i ett skarpt projekt. NCC föreslog sin gröna asfaltbeläggning på en del av den vägsträcka de skulle belägga för oss. Eftersom Vägverket ska minska NCC Green Asphalt blev sommarens bästa miljönyhet Läsarna av bloggen Miljöinnovation har röstat fram NCC Roads koncept för tillverkning av grön asfalt till sommarens bästa miljönyhet. Inte underligt att just detta blev sommarens bästa miljönyhet. För många sommarbilister är ju asfaltläggning en mycket påfallande verksamhet, säger Erik Sandström, VD för Eco Innovation i Jönköping som driver bloggen och anordnade omröstningen. NCCs gröna asfalt är en lågtempererad varmasfalt som klarar samma krav som vanlig het asfalt. koldioxidutsläppen är det positivt för oss att kunna pröva denna miljöanpassade metod, säger Mats Sandgren. Den varumärkesskyddade beteckningen NCC Green Asphalt är ett samlingsnamn på flera metoder att få ner energiförbrukningen vid tillverkning av asfalt. Den asfalt som läggs på väg 273 i Gästrikland en så kallad ABT 16 har tillverkats med en metod som utvecklats under ledning av Roger Lundberg, teknikchef på NCC Roads i Umeå. Genom att tillsätta vatten till bitumen och skumma bindemedlet går det att sänka tillverkningstemperaturen från 160 till 120 grader. Temperatursänkningen gör att energiförbrukningen i asfaltverken minskar med 20 procent och koldioxidutsläppen med upp till 30 procent. Utvecklingen har pågått sedan 2003 och förra året skedde premiärläggning av den nya miljövänligt producerade asfalten på en gata i Sundsvall. Rökfritt på jobbet Lägre temperatur på asfalten gör att den ryker mindre vid tillverkning och utläggning. Det är stor skillnad. Ingen rök och lägre temperatur gör arbetsklimatet mycket bättre, säger asfaltläggaren Sune Svensson, som arbetar på vägen genom Årsunda. Att arbetsmiljön blev bättre när temperaturen sänktes var ett viktigt skäl till att utveckla metoden. Samtidigt är den nya miljöasfalten fortfarande en varm asfalt. Den ska inte jämföras med den ännu energisnålare kallproducerade asfalten som tillverkas helt utan uppvärmning och i dag används på mindre belastade ytor, som lågtrafikerade vägar. NCCs nya miljöasfalt går med fördel att använda på samma högtrafikerade vägar där traditionell varmasfalt används som beläggning. Laboratorietester visar till och med att den lågtempererade varmasfalten kan ge beläggningar med längre livslängd än vanliga varma massor. Den lägre temperaturen vid tillverkningen innebär att bitumen oxideras mindre, det vill säga åldras långsammare och därmed ökar livslängden på den färdiga beläggningen, säger projektledare Lena Thunell på Nynas Petroleum. Hon har deltagit i utvecklingen av metoden och poängterar att det är viktigt att den nya tekniken inte innebär stora investeringar, för då kommer intresset att minska. Nu använder vi ju samma bitumen, bara tekniken är annorlunda. Trimmas in En del investeringar har det blivit i de asfaltverk som har byggts om Kort om: KLIMATSMART TILLVERKNING AV ASFALT NCC Roads miljöasfalt i Årsunda är en så kallad lågtempererad varmasfalt för högtrafikerade vägar. Den tillverkas vid lägre temperatur (ca grader) än konventionella varma massor (ca grader). Det innebär en energibesparing på 20 procent eller 1,5 liter eldningsolja per ton producerad asfalt. Den lägre oljeanvändningen innebär mindre utsläpp av koldioxid ( upp till 30 %) och kvävedioxid (70 %). Under det senaste decenniet har det utvecklats flera olika metoder för att tillverka lågtempererad varmasfalt. Många av dem baseras på att bitumenet och/ eller asfaltmassan tillförs kemikalier som exempelvis vax. NCC Roads metoder däremot bygger på vidareutvecklad blandningsteknik som bland annat innebär att bindemedlet skummas. Klimatsmart tillverkning av asfalt forskas det om i hela världen och NCC Roads ligger långt framme på området. Till dags datum har fyra satsblandningsverk hunnit byggas om för att kunna producera grön asfalt: Sundsvall, Gävle, Borlänge och Uddevalla. Men fler ombyggnader pågår. Dessutom kan grön asfalt tillverkas i kontinuerliga verk av typ Double-Barrel i Örebro och Stockholm. På sikt förväntas den traditionella energislukande tillverkningen av varm asfalt helt ersättas av gröna produktionstekniker. för att klara tillverkningen av den nya miljöasfalten. Men asfaltverket i Gävle är så pass nytt att det från början byggdes för att kunna producera även gröna massor. Just nu pågår en intrimning av verket, säger Mats Granath, platschef på asfaltverket i Gävle, som är det största i norra Sverige med en produktionskapacitet på 240 ton i timmen. Teknikchef Roger Lundberg hos NCC Roads i Umeå konstaterar att intresset för den nya miljöasfalten vuxit närmast lavinartat hos landets väghållare under senare tid. Han är inte förvånad. Nej, Vägverket har ju krav på sig att sänka koldioxidutsläppen med ton/år i den verksamhet man kan påverka. Även kommunerna har krav på sig att agera klimatsmart, säger han. Framtidens asfaltmelodi Det är inte heller bara i Årsunda som NCC Roads under innevarande säsong fått beställningar på grön asfalt. Vi har lagt 7000 ton åt Vägverket på väg 331 utanför Sundsvall och gjort gröna gator i bland annat Falun och Borlänge, säger Roger Lundberg. En som hoppas mycket på den gröna asfalten är Vägverkets Mats Sandgren. Den enda svårigheten är väl den traditionella inställningen att asfalt ska ha en viss temperatur för att det ska bli bra. Ett problem är ju också att vi faktiskt inte ser i verkliga livet hur hållbar den här asfalten är förrän om tio år. Men de tester som har gjorts i laboratorium visar att hållbarheten på bindemedlet bitumen faktiskt blir bättre än för den traditionella varmasfalten. TEXT: EWA THIBAUD, JOHAN A. LUNDBERG 14 ROADS ROADS

9 Även om många kommuner fortfarande sköter gator och grönt i egen regi, så växer intresset för andra lösningar. I Helsingborg pågår för närvarande ett systemskifte inom det kommunaltekniska området. Kommunen konkurrensutsätter allt från städning till driften av gator och parker. En fördel med nyordningen är att staden slipper den dubbla rollen som både beställare och utförare, säger kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson. Helsingborgs stad håller som bäst på att avveckla sin utförarenhet Entreprenadteknik, Entek, för att istället upphandla verksamheterna av privata entreprenörer. Av Enteks sammanlagt fyra affärsområden är två, Städ och Mat, redan utlagda på entreprenad. Närmast på tur står Park och Teknik. Vid årsskiftet ska ett eller flera privata företag ta över parkskötsel samt renhållning och drift av gator och cykelbanor. Staden har delats in i fyra driftmråden med sinsemellan olika avtalstider på mellan två och sex år, alla med möjlighet till två års förlängning. Upphandlingen sker enligt lagen om offentlig upphandling och är inne i ett slutskede, säger Ulf Krabisch, ekonomichef i kommunen. För personalen som jobbat med gator och grönt hos Entek ca 110 personer innebär verksamhetsövergången förändringar. Men samtliga fast anställda kommer att erbjudas anställning av de entreprenörer som tar över. Konkurrens ger bättre kvalitet Kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (m) förklarar att konkurrensutsättningen sker för att öka kvaliteten, kreativiteten och kostnadseffektiviteten i stadens verksamheter. Vi vill stimulera mångfald och det finns gott om företag som kan utföra dessa tjänster. Konkurrens ger bättre kvalitet till bättre priser, säger han. Han konstaterar också att privata arbetsmarknaden inte lider av samma svårigheter som den kommunala att rekrytera och behålla duktiga medarbetare. Systemskifte i Helsingborg Vid årsskiftet tar privata entreprenörer över driften av gator och grönt i Helsingborg. Beslutet är inte okontroversiellt. Konkurrensutsättning leder därför till ökad tillgång till specialkompetens. Stadens dubbla roller, som både beställare och utförare, försvinner också. Med tydliga kontrakt och sanktionsmöjligheter kan kommunen renodla sin beställarroll med bättre styrning och kontroll av utbud och kvalitet. Driftverksamheten får nu också större möjligtheter att utvecklas. Det visade sig nämligen svårt för att inte säga olagligt så länge den bedrevs i kommunal regi. I maj 2007 slöt Entek ett avtal med grannkommunen Höganäs. En-tek vann upphandlingen av tillsyn, skötsel och vinterväghållning av grönytor, gångar och lekplatser i Viken, Jonstorp och Nyhamnsläge i konkurrens med fem privata företag. Över tre år richard svensson Konkurrens ger bättre kvalitet till bättre priser, säger kommunalrådet Peter Danielsson (m) men oppositionskommunalrådet Ingela Andersson (s) håller inte med: Jag tror varken det blir billigare eller bättre att lägga ut verksamheten på entreprenad, säger hon. var affären värd cirka 2,3 miljoner kronor. Men försöket att etablera sig i intilliggande kommun sköts i sank av en dom vid länsrätten eftersom kommunallagens huvudregel är att en kommun inte får verka utanför de egna gränserna. Knapp majoritet Det var våren 2007 som den styrande majoriteten i kommunfullmäktige (allianspartierna + pensionärspartiet SPI) antog en ny konkurrenspolicy. Senare samma år fattades beslut om att avveckla Entek. Både före och efter besluten har debattens vågor gått höga. Anställda vid Entek har demonstrerat och facket har agerat. I fullmäktige har oppositionen (s, v, mp och sd) rasat. Kommunalrådet Ingela Andersson (s) säger att hon albin wahlgren richard svensson har svårt att förstå skälen till att göra sig av med en så pass väl fungerande verksamhet som ger god service till kommuninvånarna: Jag tror att det på sikt varken blir billigare eller bättre för kommunen att köpa de här tjänsterna än att producera dem i egen regi. Men om nu Entek ändå vill spänna krafterna och konkurrera på en bredare marknad? En bolagisering med kommunen och de anställda som huvudintressenter hade varit en möjlighet, menar hon. Stort intresse Få andra kommuner har vågat ta ett helhetsgrepp och göra så mycket samtidigt som Helsingborgs stad. Från övriga delar av landet är intresset för denna kursändring därför stort. Med tanke på den sköra politiska majoriteten i Helsingborg är frågan vad som kommer att ske efter nästa val. Efter bara några månader är det för tidigt att kunna dra några säkra slutsatser av hur de först konkurrensutsatta verksamheterna fungerat, säger Ulf Krabisch som i alla fall hoppas på långsiktighet. Men det socialdemokratiska kommunalrådet Ingela Andersson lovar bara en sak: Om vi vinner kommer vi att utvärdera om vi ska gå tillbaka till att ha egen verksamhet. TEXT: PER ERIKSSON Kort om: KOMMUNAL GATUDRIFT PÅ ENTREPRENAD Under andra hälften av 1980-talet fattade Åre kommun i Jämtland beslut om att avveckla sin egen driftorganisation för att i stället upphandla de kommunaltekniska verksamheterna på entreprenad. Förändringen väckte stort intresse och den så kallade Åre-modellen fick tidigt vissa efterföljare, bland annat i Täby kommun i Stockholm (Täby-modellen). I dag har åtskilliga både små och stora kommuner driften av gator och annan kommunalteknik utlagd på entreprenad men det vanligaste är fortfarande någon form av blandad regi, som innebär att kommunen i huvudsak sköter verksamheten men upphandlar vissa tjänster från privata entreprenörer, till exempel vinterväghållning. Motormännen rankade på försommaren Sveriges bästa rastplatser. Fem av de 21 rastplatserna drivs av NCC Roads. Snapparp i Halland är en av dem. Det är bra här! Man skulle kunna önska att det fanns fler rastplatser av den här sorten, nu blir det lite väl långt mellan möjligheterna att ta paus, säger Thomas Thorén som är på väg på med hustru och barnbarn från Göteborg till Kivik. Utsikten över Lagan är det inget fel på heller från bordet och bänkarna där Thoréns har slagit sig ner, några meter från sin bil. Säkerheten viktig Snapparp ligger, som namnet antyder, i gamla snapphanebygder. Snapphanarna var 1600-talets stråtrövare, eller gerillakrigare, och på den tiden var det farliga trakter att resa i. Idag ser farorna annorlunda ut men helt säkra från rån är inte ROADS AKTUELLT N Y H e T e r / I N F O r M a T I O N F r Å N N C C r O a D S Redaktör: Josefin Sellén Tel E-post: josefin.sellen@ncc.se Bra rastplatser ger Säkrare TraFIk GRÖN EL BLIR STANDARD FÖR NCC I SVERIGE NCC Sverige har beslutat att enbart använda grön el i hela verksamheten, så väl på kontoren som i NCC:s bostäder och byggproduktion. Grön el införs i samtliga fyra bolag i Sverige. Störst klimatpåverkan från energianvändning sker när en byggnad används därför vill NCC att både konstruktion och drift blir så energieffektiv och miljöanpassad som möjligt. Övergången startade 1 juli. NCC omvandlar sitt elavtal med Vattenfall till att enbart omfatta grön el, främst miljömärkt el utifrån Naturskyddsföreningens Bra miljöval men Farfar och farmor Thorén med barnbarnet Adam pausar på Hallands mest välskötta rastplats. även miljödeklarerad el EPD Vatten, Environmental Product Declaration. Elen tas från förnyelsebara energikällor som vatten, sol, vind, våg och biobränsle, vilka inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när de utvinns. Avtalet omfattar all elanvändning för drift av NCC:s kontor och byggarbetsplatser i Sverige där NCC själva ansvarar för abonnemang och kostnader. FÖRLÄNGT TÄKTTILLSTÅND I SÖDRA SANDBY TOG 11 ÅR Tillståndsprövningen av bergtäkter är omfattande och handläggningstiderna för den här dagens bilresenärer, särskilt om de stannar och sover. Därför är säkerheten viktig på rastplatserna. Vägverket och Laholms kommun skulle gärna se övervakningskameror på rastplatserna, men dethar de inte fått tillstånd till. Däremot är en välskött rastplats med rena toaletter, bra belysning och öppen layout också bra för säkerheten. Till exempel har NCC sett till att en del buskar tagits bort för typen av ärenden visar en oroväckande tendens att öka. Nu är emellertid täkttillståndet för krossanläggningen i Södra Sandby, utanför Lund, klart. Arbetet med detta täktärende startade hösten Det tog alltså 11 år att nå målet. Tillståndet innebär en utvidgning av täkten med ca 200 m norrut. Detta kommer att ge 20 milj ton berg under 20 års brytning. Årsproduktionen kommer som tidigare att vara max ton/år SIKTANLÄGGNING FATTADE ELD I samband med ett reparationsarbete utbröt en storbrand den 31 augusti på krossanläggningen i Södra Sandby, utanför Lund. att göra rastplatsen renare och öppnare. Dessutom håller sig en välskött rastplats välskött längre. De flesta vill lämna rastplatsen i samma skick som de fann den i när de kom. Framför allt bidrar bra rastplatser till en säkrare trafik, eftersom bilister lockas att stanna och ta fler pauser, säger Lars Henningsson, platschef på NCC Roads Vägservice i södra Halland. Städar ofta NCC Roads städar rastplatsen två gånger om dagen sommartid och en gång om dagen under vintern. Det garanterar att den hålls ren och prydlig. Bland de övriga rastplatserna som fick utmärkelsen Bästa rastplats finns Sickelsta vid E20 i Örebro, Västra Häggån vid väg 41 i Västra Götaland, Östgötaporten vid E4:an i Östergötland, alla drivna av NCC Roads, samt Träffpunkt Gotland vid väg 140 på Gotland, som drivs av NCC Construction. TEXT: & FOTO EWA THIBAUD Under ett svetsningsarbete började en sikt att brinna. Branden började på våning 5 i finkrossanläggningen och spred sig sedan snabbt vidare nedåt i byggnaden. Kristoffer Stasina, platschef för anläggningen, säger att han i första hand är väldigt tacksam för att det inte blev några allvarliga personskador. Olyckan skedde på kvällen när det fanns få personer på arbetsplatsen, säger han. Incidenten utreds för närvarande av bland andra försäkringsbolagen. NCC Roads har nu tagit i bruk mobila krossanläggningar i Södra Sandby för att klara produktionen och säkra leveranser till kund. 16 ROADS ROADS

10 NYHETER/INFORMATION FRÅN NCC ROADS NYHETER/INFORMATION FRÅN NCC ROADS Premiär för ecoprec när Banverket Bygger ny godsterminal När Sveriges modernaste godsbangård, NLC Terminal, byggs utanför Umeå ställs speciella krav på markbeläggningen. Det har fått Banverket att testa Ecoprec, en ny konstruktion med marksten av betong i bitumenbunden sättsand. En helt ny godsbangård håller på att ta form i Umeå och ska tas i drift nästa år. Den totala ytan är på närmare kvadratmeter, vilket motsvarar cirka 10 fotbollsplaner. Det är den förväntade ökningen av trafiken i och med den nya Botniabanan som gör att Banverket helt enkelt flyttar den nuvarande bangården i centrum till ett område i Västerslätt några kilometer utanför. Slutnotan för projektet som är ett av de större på infrastruktursidan just nu landar på drygt en miljard kronor. Men då ingår även 19 kilometer nya järnvägsspår och ett tiotal nya broar samt ombyggnaden av Umeå Central. Testar ny konstruktion Urban Larsson, produktionsledare vid Banverket, berättar att satsningen har varit på gång i många år men att kraven från de företag som ska använda bangården har förändrats. Från början tänkte vi asfaltera hela ytan men krav kom från brukarna på en skonsammare beläggning med plattor som de menar ger mindre slitage på truckarnas däck, säger han. Nästa fråga blev hur man kan få en stenläggning att klara fordon med 120 tons axellast och där punktlasterna kan uppgå till 110 ton. Där blev svaret Ecoprec - en ny metod för markbyggnad med betongsten. Metoden innebär att marksten läggs i en speciell sättsand bestående av stenmjöl och bindemedel (bitumen). Tillverkningen är mycket enkel. Ecoprec görs i vårt eget asfaltsverk och läggs sedan ut med en vanlig asfaltsläggare. Det ger en bra och tät beläggning som inte är känslig för vatten, vilket minimerar risken för sättningar och frostsprängning, förklarar Stellan Ågren hos NCC Roads. Betongsten i bitumenbunden sättsand ska stå pall för lasterna på nya godsterminalen i Umeå. Klarar höga laster Ecoprec får en högre E-modul (som mäter elasticiteten) än traditionell sättsand och därmed en bättre lastfördelande förmåga.. Därmed klarar materialet högre laster. Tätheten gör också att materialet används vid exempelvis deponier och bensinstationer för att hindra urlakning till grundvattnet. Urban Larsson på Banverket ser fördelar med den nya tekniken. Med en traditionell metod är det risk att få vatteninträngning i sättsanden under plattan med sättningar och skador på markstenen som följd. Det ska vi förhoppningsvis slippa med Ecoprec, säger han. Arbetet återupptas i vår Terminalområdet i Umeå är indelat i tre olika områden, som konstruerats lite olika. Det största har en yta på drygt kvadratmeter och där har en grund lagts med ett bärlager av asfaltsgrus, 190 mm AG 32, följt av 30 mm Ecoprec. På detta läggs sedan marksten av typen Optiloc som låses fast i varandra och där Ecoprec förstärker låsningen. NCC Roads har ansvarat för grundarbeten medan kollegorna Betongstenarna läggs ut i samlade block. på NCC Construction gjort själva plattläggningen. Beläggningen av de tre terminalytorna har gjorts under sommaren och hösten. I vår fortsätter markarbetena med det intilliggande serviceområdet med tillhörande anslutningsvägar. Anders Granberg är NCC Roads projektledare för beläggningsarbetena. Vi har haft ett eget asfaltverk i anslutning till området vilket minskar sårbarheten och ökar kvaliteten. Att jobba med Ecoprec innebär i princip samma grundarbete som traditionell beläggning och installationen är enkel eftersom den görs med vår vanliga utrusning, säger han. Kostnaden är marginellt högre än traditionell markstensbeläggning men betydligt billigare än exempelvis plastgjutna konstruktioner. Andra fördelar är att Ecoprec inte är känslig för vatten under själva installationen, vilket vanlig sättsand är. Man kan också gå på ytan under installationen. Starka Betongindustrier har rättigheterna till metoden i Sverige och NCC har ensamrätt på att använda Ecoprec. Sprängsten till vägbyggnad I anslutning till bangården byggs också ett nytt logistikcentrum. Där står NCC Roads för sprängarbetena. Totalt handlar det om kubikmeter berg som ska bort, berättar arbetschef Martin Malmsten på NCC Roads, om arbetet som inleddes under hösten och ska stå klart nästa höst. I uppdraget ingår också en omfattande krossverksamhet av totalt ton som ska användas i bygget av den nya ringleden runt Umeå. mer info: TEXT: THOMAS EKENBERG FOTO: ROGER LUNDBERG Ecoprec-massan läggs ut med asfaltläggare. Den nya godsbangården som ska serva godsvagnar, lastbilar och containertrafik omfattar ett område på 5,8 hektar och ska tas i drift ROADS ROADS

11 AVSÄNDARE: NCC ROADS, Vallgatan 3, Solna Om något är fel på adressuppgifterna, ändra här tack! Namn: Företag: Adress: Postadress: Telefon: MARKNADSTIDNING B Villl Du göra adressändring går det bra att använda talongen ovan. Du kan även skicka e-post: roads@ncc.se. Vill du ha en kostnadsfri prenumeration gör Du beställningen på tidskriftens hemsida Ekologisk efterbehandling premieras igen NCC Roads har fått ett nytt miljöpris för efterbehandlingen av grustäkten i Lörby i Blekinge. Den här gången är det Blekinge Ornitologiska Förening som premierat företaget med sitt pris Nötväckan. Alltid lika roligt och uppmuntrande att få sådana här priser, säger Rune Persson, ansvarig för NCC Roads krossverksamhet i Blekinge. I Lörby har NCC Roads gjort en ekologisk efterbehandling av hela täktmrådet. I stället för att traditionsenligt slänta av, lägga på jord och plantera skog över hela ytan, har man i samverkan med Miljöförbundet Blekinge Väst och Länsstyrelsen i stället försökt skapa en fortsatt god livsmiljö för djur- och växtarter som är beroende av öppna sand- och grusytor för sin existens. Vi har anlagt dammar och vattensamlingar för groddjur och fåglar, stenrösen för reptiler och även försökt se till att backsvalorna, som brukar häcka i sandbranterna, kan bo kvar, förklarar Rune Persson. Backsvalan i fokus Hela satsningen och i synnerhet omtanken om backsvalorna är någonting som tilltalar Blekinge Ornitologiska Förening som har som mål att värna om fåglarna och deras biotoper. I och med den tilltagande exploateringen av mark och vatten och landskapets förändring Jag hoppas att priset ska inspirera även andra företag att satsa på ekologisk efterbehandling, sade Blekinges landshövding Gunvor Engström när hon överlämnade miljöpriset Nötväckan till NCC Roads platschef Rune Persson. Priset är instiftat av Blekinges Ornitologiska Förening och delades i år ut för elfte gången. riskerar många fågelarter att trängas tillbaka eller berövas sitt livsutrymme. En fågelart som brukar få det svårt när grustäkter läggs ner är just backsvalan, säger Mats Olsson, ordförande i Västra Blekinges Ornitologiska förening som nominerade NCC Roads till priset. Han konstaterar dock att backsvalorna är lynniga rackare. I år har de av okänt skäl inte behagat häcka i den bevarade sandbranten som sparats enkom för dem. Men nästa år är de säkert tillbaka igen, hoppas han. En omhuldad djurart som dock flyttat in i och stannat kvar i det efterbehandlade täktområdet är den rödlistade stinkpaddan, som behöver grusiga miljöer med tillgång till vatten. Det tycker Rune Persson är roligt. Grus- och bergtäktverksamhet brukar ofta kritiseras för att förstöra naturen. Av det skälet känns det naturligtvis väldigt viktigt att kunna visa att vår verksamhet också kan bidra till att skapa nya naturvärden vid efterbehandling, säger han. Nya projekt på gång Tidigare har NCC Roads även fått ta emot Sölvesborgs kommuns miljöpris för arbetet med Lörby-täkten. Uppmuntrad av alla priser och goda vitsord fortsätter företaget nu arbetet med ekologisk efterbehandling i andra grustäkter i Blekinge. I Sölve grustag utanför Sölvesborg har det redan skapats livsrum för flera sällsynta arter i de delar av täkten där utvinningen av grus har upphört. Och inom kort påbörjas efterbehandling av en nedlagd grustäkt i Hasselstad utanför Ronneby. Enligt den ursprungliga planen ska den efterbehandlas på traditionellt sätt, men upptäckten av bland annat sandödla i området gör att vi nu ska inleda diskussioner med länsstyrelsens om hur vi ska gå till väga. Vi ser gärna att man satsar på en ekologisk efterbehandling även här, säger Rune Persson. TEXT: JOHAN A. LUNDBERG Läs mer om Lörby-projektet: (sökrubrik Paradiset för en padda ). MATS OLSSON NCC Roads får, via sin platschef Rune Persson, Blekinge Ornitologiska Förenings pris, Nötväckan, för att i nära samarbete med Miljöförbundet Blekinge Väst och Länsstyrelsen i Blekinge tänkt till innan de fyllde igen grustaget. Viktiga naturvärden har skapats som dessutom inte kostat mer än ett traditionellt igenfyllande. 20 ROADS