Remissupplaga oktober Förslag till Miljömål för Blekinge län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissupplaga oktober 2002. Förslag till Miljömål för Blekinge län"

Transkript

1 Remissupplaga oktober 2002 Förslag till Miljömål för Blekinge län

2 Miljömål för Blekinge län - remissupplaga oktober 2002 Länsstyrelsen i Blekinge län Ronnebygatan KARLSKRONA telefon: telefax: Länsstyrelsens tryckeri, oktober 2002 Miljömålslogotyper: Tobias Flygar

3 Innehåll Inledning Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Bilaga 1 Förslag till Blekinges strategi för att nå ett miljöanpassat transportsystem Bilaga 2 Representativa helhetsmiljöer Bilaga 3 Sammanställning av de regionala målen Bilaga 4 Ordlista Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober

4 Inledning Inledning Bakgrund Länsstyrelserna har fått i uppdrag att i samverkan med berörda parter, dvs. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Boverket, Jordbruksverket, övriga berörda centrala och regionala myndigheter, landsting, regionala självstyrelseorgan, kommuner, organisationer, näringsliv och andra aktörer anpassa, konkretisera och precisera 14 av riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål till förhållandena i respektive län. Vidare ska ett åtgärdsprogram och uppföljningssystem utarbetas. För miljökvalitetsmålet levande skogar har Skogsvårdsstyrelserna ansvaret på regional nivå men skall i sitt målarbete samverka med Länsstyrelserna. Denna remiss omfattar samtliga miljökvalitetsmål, utom storslagen fjällmiljö som inte berör Blekinge samt levande skogar i enlighet med ovan. Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland kommer enligt uppgift att remittera målet i särskild ordning under december Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation (år 2020) ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, det s k "generationsmålet" (år 2050 då det gäller klimatmålet). Det innebär att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där bl.a. påverkan på miljön och människors hälsa har reducerats till en nivå som är långsiktigt hållbar. Riksdagen godkände den 23 november 2001 den nya miljömålsstruktur bestående av 15 stycken miljökvalitetsmål och ett 70-tal tidsbestämda, mätbara delmål samt tre åtgärdsstrategier, som ska vara vägledande i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen definierar den kvalitet eller det tillstånd för Sveriges miljö, naturoch kulturresurser, som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta konkreta miljöarbetet. Delmålen kan vara av olika karaktär. De kan avse en viss miljökvalitet som ska vara uppnådd, vissa förändringar som ska genomföras eller en viss process som krävs för att miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en generation. Åtgärdsstrategierna avser effektivare användning av energi och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp och hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Målen är sektorsövergripande och fungerar som utgångspunkter för ytterligare precisering, både sektorsvis och geografiskt. Ansvaret för att precisera sektorsmål ligger på de olika samhällssektorerna. Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för att anpassa de nationella målen regionalt i de fall detta är angeläget. Kommunerna har motsvarande ansvar för den lokala anpassningen. Miljökvalitetsmålen och delmålen fastställs av riksdagen, som även skall fastställa eventuella ändringar av och tillägg till miljökvalitetsmålen. Nya mål kan tillföras målstrukturen och beslutade mål kan revideras efter särskilt riksdagsbeslut. Detta kan ske i samband med den fördjupade utvärdering som kommer att ske vart fjärde år, varav den första år 2004, eller tidigare på grund av Sveriges internationella åtaganden. 2 Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober 2002

5 Inledning Delmålen kan få stor betydelse för olika sammanhang i samhället, bland annat: * vara till ledning vid tillämpningen av lagstiftningen på miljöområdet. * fungera som grund för regionalt och lokalt målarbete. * fungera som utgångspunkt för sektorsmål och mål som sätts upp inom ramen för miljöledningssystem. * ha betydelse för Sveriges ställningstagande i internationella förhandlingar. Det direkta arbetet med att bryta ner miljömålen på regionalt plan har bedrivits i 9 arbetsgrupper, s.k. sektorsgrupper. Varje sektorsgrupp har haft huvudansvaret för ett eller två miljökvalitetsmål samt delansvar i övriga berörda mål och delmål utifrån sina sektorer. Länsstyrelsen gick sommaren 2001 ut med en inbjudan till kommunerna, berörda myndigheter, sektorsområden och organisationer i länet att delta i miljömålsarbetet. Sektorsgrupperna har i regel bestått av 5-15 personer med representanter från såväl inom som utanför länsstyrelsen. Dessutom har en del av grupperna haft en bredare representerad referensgrupp. Läsanvisning De regionala miljömålen presenteras enligt följande struktur: Varje miljökvalitetsmål beskrivs i ett separat kapitel, som består av fem underkapitel. Det första underkapitlet omfattar det nationella kvalitetsmålet och dess innebörd. Underkapitel två är en kort "problembeskrivning". I underkapitel tre presenteras förslagen till regionala delmål, en beskrivning av tillståndet i Blekinge idag i förhållande till delmålet samt förslag på regionala och lokala åtgärder. I underkapitel fyra presenteras exempel på hur mål och åtgärder skulle kunna följas upp. I det femte underkapitlet görs en bedömning av möjligheterna att uppnå de regionala delmålen samt i vissa fall av åtgärder, kunskap etc. som saknas. Där exempel på regionala och lokala åtgärder och uppföljningsmått presenteras, anges tänkbara ansvariga aktörer i kursiv stil. Remissen avser i första hand att få synpunkter på förslagen till regionala delmål inför antagandet av dessa. Nästa steg är att utarbeta åtgärdsprogram och uppföljningssystem för de regionala målen. Förslagna åtgärder och uppföljningsmått i denna remiss ska därför ses som exempel på vad som kan krävas för att uppnå målen och synpunkter på dessa delar är viktiga för det fortsatta miljömålsarbetet. Synpunkter på av riksdagen fastställda nationella miljökvalitetsmål och delmål kan endast vidarebefordras till miljömålsrådet vars uppgift är att rapportera till regeringen. Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober

6 Begränsad klimatpåverkan 1 Begränsad klimatpåverkan 1.1 Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Miljökvalitetsmålet bör vara uppnått år 2050 och innebär enligt riksdagens beslut bland annat följande: * Den sammanlagda halten i atmosfären av växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O; lustgas), fluorkarboner (FC), fluorkolväten (HFC) och svavelhexafluorid (SF 6 ) räknat som koldioxidekvivalenter stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm (parts per million). Sverige ska också verka för att det globala klimatarbetet inriktas mot detta mål. * År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivaltenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Detta motsvarar 3,6 ton koldioxid per år och invånare eftersom koldioxid utgör ca 80 % av de samlade växthusgasutsläppen i Sverige. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. 1.2 Sammanfattande bakgrund / problembild Klimatförändringar till följd av ökade utsläpp av så kallade växthusgaser på grund av mänsklig verksamhet är ett av de största globala miljöproblemen som mänskligheten står inför under 2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Effekterna av klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande, kultur och ekonomi, liksom på ekosystemen kan bli stora och negativa. Därför måste varje långsiktigt beslut fattas i ljuset av de risker som ökande utsläpp av växthusgaser medför. I de avvägningar som skall göras är det nödvändigt att iaktta försiktighetsprincipen. Klimatfrågan belyser kopplingen mellan miljö och utveckling, som var grundpelarna i FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992, och det för en långsiktig hållbarhet intima sambandet mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Enligt klimatforskarna innebär en stabilisering av halten växthusgaser på en nivå där "människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig" i praktiken en minskning av främst koldioxidutsläppen med % kring år 2050 jämfört med 1990-talet. Enligt det nationella delmålet skall utsläppen som medelvärde minska med 4 % från 1990 till perioden Följaktligen har vi då en stor utmaning i detta där det mesta av minskningen återstår efter denna period. Målen måste vara realistiska, mätbara och uppföljningsbara och helst överblickbara. En strategi kan vara att välja ut ett fåtal men viktiga parametrar. Koldioxidutsläpp och energianvändning bedöms vara det effektivaste måttet på att mäta förändringar i klimatpåverkan och en bättre hushållning med naturresurser, ökad självförsörjning på energiområdet, ökad sysselsättning och ökad tillväxt. Klimatarbetet bör integreras i samhällets verksamheter och var och en bör ta sin del av ansvaret. En bred medverkan av alla aktörer ökar möjligheten att begränsa klimatpåverkan. Lagstiftning och ekonomiska styrmedel kan kompletteras med olika överenskommelser och dialogen mellan staten och näringslivet. 4 Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober 2002

7 Begränsad klimatpåverkan Faktaruta Växthusgaser En del av gaserna i jordens atmosfär, så kallade växthusgaser, har en förmåga att absorbera värmestrålning. De hindrar inte solljuset från att nå ned till jordytan och värma upp den, men de fångar effektivt upp en del av den värmestrålning som sänds tillbaka från jorden ut i rymden. Med andra ord har de ungefär samma verkan som glasrutorna i ett växthus. Atmosfärens naturliga växthuseffekt eller drivhuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är i dag. Växthusgaser har alltså ständigt funnits i atmosfären, men flera av dem uppträder nu i stigande halter som en följd av mänsklig påverkan. Det innebär att växthuseffekten är på väg att förstärkas (se tabell 1.1). Förstärkningen av växthuseffekten beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre genom förbränning av fossila bränslen (olja, gas och kol). Koldioxid frigörs vid all förbränning av organiskt (kolhaltigt) material, men vid förbränning av biomassa (ved, flis, pellets) och fordonsbränslen baserade på etanol, biogas och raps tas motsvarande mängd koldioxid upp av biomassan vid tillväxt och bidrar därmed inte till förhöjda koldioxidhalter i atmosfären. Koldioxidekvivalent Mått på mängd växthusgaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. Växthusgaspotential Den klimatpåverkan som en växthusgas har beror på vilken förmåga gasen har att absorbera värmestrålning, hur länge gasen finns kvar i atmosfären samt i hur stora mängder gasen tillförs atmosfären. För att på ett enkelt sätt kunna jämföra inverkan av olika gaser refereras ofta till gasens GWP-värde (GWP från engelskans Global Warming Potential) eller växthusgaspotential. Man brukar normera övriga växthusgaser med koldioxid vars växthuspotential därför alltid är ett (GWP=1) (se tabell 1.2). När de samlade utsläppen av gasens inverkan på växthuseffekten skall redovisas multipliceras de totala utsläppen i kilogram med gasens GWP-värde. Detta ger ett mått på den totala inverkan från utsläppen av en specifik gas och enheten uttrycks som koldioxidekvivalenter under den valda tidsperioden. Kolsänka Process som tar upp och binder koldioxid (exempel: skogstillväxt). Flexibla mekanismer Åtgärder mot klimatpåverkan som kompletterar insatser i det egna landet (exempel: handel med utsläppsrätter samt miljöinvesteringar i andra länder). Tabell 1.1 Viktiga växthusgaser. Källa: Naturvårdsverkets hemsida. Växthusgas Dominerande utsläppskälla Ursprunglig Nutida Nutida haltökning i Sverige halt (ppm)* halt (ppm)* (per år) Koldioxid (CO 2 ) Förbränning av fossila bränslen ,4 % Dikväveoxid (N 2 O) Gödslad jordbruksmark 0,27 0,315 0,25 % Metan (CH 4 ) Utsöndring från idisslande boskap; 0,7 1,75 0,4 % läckage från avfallsupplag Fluorkolväten (HFC) Läckage från kylskåp, 0 0, % värmepumpar m m Fluorkarboner (FC) Föroreningar vid aluminium- 0, , ,3 % framställning Svavelhexafluorid (SF 6 ) Läckage från tyngre elektrisk 0 0, % apparatur * ppm = parts per million (miljondelar av luftvolymen) Tabell 1.2 GWP-värden i ett hundraårsperspektiv för vissa växthusgaser. Källa: Klimatpropositionen. Gas GWP-värde (100 år) Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 21 Dikväveoxid (N 2 O) 310 HFC 134a CF Svavelhexafluorid (SF 6 ) Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober

8 Begränsad klimatpåverkan 1.3 Förslag till regionala delmål Minskade utsläpp av koldioxid per capita Övergripande regionalt delmål 2010 är utsläppet av koldioxid per capita i Blekinge 3,8 ton per år, dvs. en minskning med 35 % från 5,9 ton per år Sektorsmål Energisektorn - Blekinge län är till hälften självförsörjande av energi år 2010, dvs. energiförsörjningen är så långt som möjligt byggd på förnybara energikällor. - Samtliga elkunder i offentliga sektorn köper el från enbart förnyelsebar källa. - År 2010 har elförbrukningen minskat med minst 10 procent räknat från år Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än Detta ska bl.a. ske genom en effektivisering av den totala energianvändningen samt mindre andel icke fossila bränslen. - Fjärrvärme finns i alla kommuner och i alla orter med mer än 500 invånare. Transportsektorn - Koldioxidutsläppen från vägtrafik minskar med 10 % mellan åren % av fordonsbränslet i länet är förnybart år Kommentar: Detta regionala delmål gäller för koldioxid. Övriga växthusgaser omfattas av delmål 2 (se nedan). Beträffande koldioxid är delmålet en skärpning av motsvarande nationellt delmål beslutat av riksdagen: " De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare." Syftet med delmålet är att vi i Blekinge ska minska på utsläppen av koldioxid efter vår förmåga utan att detta skall behöva påverka regionens utvecklingsmöjligheter. Tvärtom innebär detta att fler arbetstillfällen skapas i regionen vid hantering av biobränslen och pelletstillverkning. Tillståndet i Blekinge idag Blekinge län använder en stor mängd biobränslen idag, mycket beroende på att massaoch pappersindustrin är relativt omfattande i länet. Bortsett från industrin är dock förbrukningen av fossila bränslen och el i nivå med övriga regioner i södra Sverige och det finns stora möjligheter till effektiviseringar och/eller bränslekonverteringar. Genom utbyggd fastbränsleeldning av biobränslen har förbrukningen av fossilbränslen minskat, men även trafikens koldioxidutsläpp i Blekinge har minskat något sedan Sammantaget har koldioxidutsläppen minskat med ca 20 % mellan år 1995 och år Målet innebär alltså en ytterligare minskning av koldioxidutsläppen i Blekinge med 15 % till år Lyckas vi med detta kommer utsläppen i Blekinge redan år 2010 ligga i nivå med det nationella målet för år I Blekinge är en fortsatt fjärrvärmeutbyggnad möjlig. Konvertering av småskalig uppvärmning till klimatneutrala biobränslen är ett område som det fortfarande finns en stor potential i, både vad avser småhus, offentliga och kommersiella fastigheter. 6 Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober 2002

9 Begränsad klimatpåverkan Åtgärder för att nå delmålet Åtgärder på central nivå Oavsett den regionala koldioxidbalansen föreligger ett globalt miljöproblem. Vår användning av fossila bränslen per capita är flerfaldigt större än världsgenomsnittet. Det är alltså i de rika länderna som åtgärder måste sättas in för att kraftigt minska användningen av fossila bränslen. Detta innebär också att åtgärder för att nå energieffektiviseringar bör prioriteras högt. Grön skatteväxling, som innebär höjda skatter på energi- och miljöområdet och sänkta skatter på arbete, ska successivt införas. Skatteväxlingen beräknas under en tioårsperiod omfatta sammanlagt 30 miljarder kronor. Befintliga miljöskatter är inte tillräckliga utan måste kompletteras med åtgärder på systemnivå. Det tidigare Lokala investeringsprogrammet (LIP) ersätts med ett nytt Klimatinvesteringsprogram (KLIMP), som ska fördela 900 miljoner på tre år. Det kan också krävas ytterligare stimulansåtgärder. Bidrag kan även behövas för omställningen mot förnyelsebara energikällor. Kommuner i samarbete med näringsliv, organisationer och andra aktörer kommer att kunna söka pengar för att genomföra åtgärdsprogram som minskar utsläppen av koldioxid. För att öka förståelsen för klimatfrågan kommer cirka 30 miljoner kr per år under perioden att avsättas för en informationssatsning. Arbetet ska genomföras i bred samverkan mellan myndigheter, skolor/ utbildningsinstitutioner, kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. Med dagens avreglerade elmarknad i norra Europa har elförbrukningen klara kopplingar till koldioxidutsläppen. När vi köper ospecificerad el orsakar vi stora koldioxidutsläpp från vissa fossilbränslebaserade kraftverk i framför allt Danmark, Tyskland och Polen eftersom elenergi importeras och exporteras över landsgränserna. Om vi i Sverige väljer bort elproduktion från fossila bränslen genom besparing eller att vi ställer krav på vad vi köper minskar vi också koldioxidutsläppen med ca 1 kg per kwh el. Elproduktion från förnybara energikällor ska främjas genom så kallade gröna certifikat. En kommission ska tillsättas som ska analysera inom vilka områden fossila bränslen kan effektiviseras eller ersättas med andra bränslen. För att målen ska kunna uppnås krävs att kommuner, Boverket, Energimyndigheten m.fl. vidtar informationsåtgärder för att främja en omställning av energikällor, effektiv energianvändning m.m. Transporterna står för ungefär 40 procent av de totala koldioxidutsläppen i Sverige, och av dessa står persontransporterna för cirka 2/3. Utsläppsnivåerna har ökat stadigt och trafikverkens prognoser visar en fortsatt ökning. En viktigt byggsten i arbetet med att vända denna utveckling är ökad användning av förnybara drivmedel. Det finns ett antal olika förnybara drivmedel på marknaden, men idag står dessa endast för 0,3 % av den totala drivmedelsanvändningen i Sverige. För att stimulera användningen har regeringen föreslagit en skattestrategi som bland annat innebär generell koldioxidskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel. Också på internationell nivå vidtas liknande åtgärder. Flera länder i Europa jobbar med införande av förnybara drivmedel i sin kollektivtrafik, och i EU-kommissionens vitbok för gemensam transportpolitik föreslås en rad åtgärder. Bland annat föreslås ett direktiv i syfte att gradvis införa en obligatorisk miniminivå för konsumtion av biobränslen samt nya gemenskapsbestämmelser om skattelättnader för biobränslen. EU-kommissionen föreslår en successiv introduktion av förnybara fordonsbränslen från 2 % år 2005 till 5,75 % till år Åtgärder på regional och lokal nivå I allt väsentligt är allt fordonsbränsle idag fossilt, och även om trafikens utsläpp förefaller ha minskat något i Blekinge under 1990-talets senare hälft bedöms trafiken vara det stora bekymret vad avser utsläpp av växthusgaser. Det krävs strukturella förändringar från nationella eller internationella organ för att åstadkomma en varaktig minskning av de % som förordas av internationella klimatforskare. Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober

10 Begränsad klimatpåverkan Kampanjer med miljöinformation och hopp om beteendeförändringar räcker inte utan det är helt nödvändigt att statsmakterna satsar på både stora ekonomiska resurser till forskning och tydliga långsiktigt styrande regelverk. Då får industrin incitament att bidra med sitt kunnande och kapital och kan påskynda teknikutveckling av bränslesnål teknik och förnybara bränslen. Kommunerna har ett stort inflytande på samhällets utformning, dvs. samhällets infrastruktur för boende, energiförsörjning och transporter. Kommunerna har dessutom en viktig roll vid upphandling, information och opinionsbildning, energirådgivning och Agenda 21-arbetet samt som samordnare av LIP/KLIMP program. I alla dessa roller kan kommunerna bidra till minskad klimatpåverkan. Såväl politiker som tjänstemän har viktiga beslutsfunktioner som påverkar klimatarbetet. Många olika kompetenser i kommunerna berörs - från planeraren och miljöhandläggaren till fastighetsskötaren och sist men inte minst den enskilde hyresgästen och villaägaren. Allas insatser behövs och är viktiga. Åtgärderna behöver inriktas på ökad energieffektivisering för att minska den totala energiförbrukningen, minskad användning av fossila bränslen samt ökad användning av förnybara energikällor. Exempel på möjliga åtgärder kan utgöra stommen i ett regionalt miljöhandlingsprogram och angivna uppföljningssätt (kapitel 1.4) kan utvecklas vidare i en plan för uppföljning av målen. Även åtgärder föreslagna under miljökvalitetsmålen frisk luft och god bebyggd miljö bidrar till en minskad klimatpåverkan. Solvärmen byggs ut som ett viktigt komplement. Fortsatt utbyggnad av vindkraften. Områden av stor betydelse för energiförsörjningen t.ex. vindkraft pekas ut i de kommunala översiktsplanerna och skyddas från anspråk som kan försvåra ändamålet. Energihushållningsaspekterna beaktas och redovisas i planhandlingar vid lokalisering av verksamheter och bostäder. Offentliga organ kommuner/landsting/bolag skriver om sina avtal med elleverantör att enbart köpa förnybar el, Bra Miljöval eller motsvarande. Eleffektivisering inom industrin. Minskad elanvändning för uppvärmning genom bl.a. konvertering av värmesystem. Transport Användning av bränslesnålare bilar. Sparsam körning. Verka för spridning av arbets- och skoltider. Utveckla kollektivtrafik mellan de större tätorterna. Underlätta övergång mellan transportslag, vid såväl person- som godstransporter, t.ex. mellan lastbil och tåg. Underlätta distributionssystem och samåkning i glesbygd och småorter. Utveckla infrastrukturen för informationsteknik även i glesbygd. Fler etanolpumpar och installation av biogastankställen. Handla upp miljöfordon i offentlig verksamhet och i intresserade företag. Elektrifiering av kustbanan, minskning av dieseltåg. Exempel på lokala och regionala åtgärder Energi Byte av bränsle från olja till pellets/flis. Ökad biobränsleandel inom industrin. Ökad användning av spillvärme. Minska andelen olja/gasol i fjärrvärmeverken. Ökad utbyggnad av fjärrvärmenäten som då förbättrar möjligheter för att bygga om fjärrvärmeverk för kraftvärme. 8 Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober 2002

11 Begränsad klimatpåverkan Kartläggning av övriga växthusgaser Till 2005 skall mängden övriga växthusgaser vara kartlagd i länet och åtgärder för minskade utsläpp ha föreslagits. Kommentar: Det finns inget motsvarande nationellt delmål. Syftet med målet är dels att skaffa ökad kunskap om utsläpp av övriga växthusgaser i länet dels att få en mellanrapport på vägen till det nationella delmålet Tillståndet i Blekinge idag Nationellt utgör metan 9 % av de samlade växthusgasutsläppen, lustgas 10 %. Metan kommer främst från jordbruket och avfallsdeponier. Lustgas avgår vid förbränningsprocesser, jordbruksmark, gödsel samt tillverkning av handelsgödsel. För närvarande saknar Länsstyrelsen tillräckligt underlag för att beskriva tillståndet i länet och därmed för att vidta åtgärder utöver vad som gäller enligt olika lagstiftningar. Marknära ozon som också påverkar växthuseffekten behandlas under miljökvalitetsmålet frisk luft, delmål 2-4. Åtgärder för att nå delmålet Åtgärder på central nivå Successivt införande av förbud mot användning och import av klimatskadliga ämnen. Åtgärder på regional och lokal nivå I första hand måste användning (mängd, sektor) och utsläpp (mängd, källa) av övriga växthusgaser i länet kartläggas, innan konkreta förslag på åtgärder kan diskuteras. Exempel på lokala och regionala åtgärder Skärpning vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken avseende användning av klimatskadliga ämnen (bl.a. substitutionsprincipen). Metan har stor betydelse och utsläppen bör begränsas ytterligare. Få åtgärder finns dock tillgängliga när soptipparna har byggts ut med gasinsamling. Lustgasutsläpp vid fjärrvärmeverk får inte heller förbises. Ökande enskild kompostering av organiskt avfall kräver medvetande om riskerna för lustgasbildning vid olämplig hantering. 1.4 Hur kan vi följa upp målet? Minskade utsläpp av koldioxid per capita Målen om självförsörjandegraden av energi, elförbrukning och koldioxidutsläpp från vägtrafik bör följas upp genom en uppdaterad regional energibalans år Länsstyrelsen. Genom kommunala energiplaner och reviderade översiktsplaner kan utbyggnaden av fjärrvärmenäten följas upp. Elproduktion av förnyelsebara energikällor kan följas upp genom kommuners, Landstingets och statliga/kommunala bolags elavtal. Sammanställning av statistik från Svenska petroleum institutet (SPI) och SCB, bensinbolag och kommuner ger information om andelen förnybart fordonsbränsle i länet. Kartläggning av övriga växthusgaser Statisitk över användningen av kylmedel m.m. finns hos kommunernas miljökontor och Naturvårdsverket. Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober

12 Begränsad klimatpåverkan 1.5 Möjlighet att nå målet Förslagen till mål för Blekinge är satta mer ambitiöst än de nationella, men fullt realistiska och som regel ekonomiskt gynnsamma. Förutom miljöförbättringen finns det en stor ekonomisk potential i att komma bort från fossila bränslen till förmån för inhemska, förnybara bränslen med minskade importkostnader och ökad sysselsättning i länet som positiva bieffekter. Inom trafikområdet bör uppföljningsbara mål för effektivisering av transporter (t.ex. samåkning och samlastning) samt möjligheter att nyttja alternativa fordonsbränslen (exempelvis etanol, RME m.fl.) tas fram. Preciseringar för vissa sektorer behöver utvecklas. Mål för övriga växthusgaser bör formuleras, men detta kräver först närmare utredningar, varför i en första omgång någon form av prestationsmål för kunskapsläget behövs. Referenser Energikontor Sydost, Energibalans Blekinge län år Europeiska Gemenskapernas Kommission, Vitbok: Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden. Naturvårdsverkets hemsida: hämtat Naturvårdsverkets hemsida hämtat Regeringens proposition 2001/02:20. Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Regeringens proposition 2001/02:55. Sveriges klimatstrategi. 10 Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober 2002

13 Frisk luft 2 Frisk luft 2.1 Nationellt miljökvalitetsmål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. I ett generationsperspektiv innebär miljökvalitetsmålet bl.a. följande: * Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma (se tabell 2.1). Tabell 2.1: Generationsmål för luftkvalitet. Riktvärdena är satta med hänsyn till dagens kunskap om luftföroreningar och hälsorisker. Källa: Regeringens proposition 2000/01:130. Föroreningarna ovanför den streckade linjen omfattas av de fyra delmålen för frisk luft. Delmål Förorening Halt som inte bör Medelvärdestid överskridas (µg/m 3 ) 1 Svaveldioxid 5 år 2 Kvävedioxid 100 timme 20 år 3 Ozon 80 Timme 50 Sommarhalvåret (april - oktober) 70 8 timmar 4 Eten 1 År Formaldehyd 10 Timme 4 Bensen 1 År Bens(a)pyren 0,0001 År Partiklar <10 µm 30 Dygn 15 År Sot 10 År 2.2 Sammanfattande bakgrund / problembild Luftföroreningar uppstår främst vid förbränning (industriprocesser, uppvärmning och trafik), men även genom reaktioner i atmosfären. Situationen i Sverige påverkas också starkt av att luftföroreningar förs med vindarna från andra länder. I marknära luftlager bildas ozon genom reaktioner mellan solljus och gaser som kväveoxider och VOC. Framförallt sker detta under sommarhalvåret, eftersom ozonbildningen kräver solljus och gynnas av höga temperaturer. Flera vanligt förekommande luftföroreningar är cancerframkallande eller kan bidra till överkänslighet, påverka slemhinnor och orsaka andningsbesvär och huvudvärk. Vissa grupper i befolkningen är speciellt känsliga för förorenad luft, t.ex. astmatiker, barn, äldre och personer med nedsatt lungkapacitet. Även växter, djur och byggnader påverkas. Bland annat påverkar svavel och kväve i hög grad försurningen och övergödningen av mark och vatten. Ungefär 26 % av byggnaderna med Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober

14 Frisk luft natursten i Blekinge län har skador på grund av luftföroreningar. De föroreningar som har störst negativa effekter på hälsa och miljö är kväveoxider, svaveldioxid, marknära ozon, partiklar och organiska miljögifter. Marknära ozon kan orsaka inflammation i luftvägarna liksom skador på växter och nedbrytning av material. I tätorter är vägtrafik, arbetsmaskiner och småskalig vedeldning de största källorna till utsläpp av partiklar, polyaromatiska kolväten och flyktiga organiska ämnen. Dessa utsläpp sker på låg höjd vilket gör att människor exponeras i en betydande omfattning. I Blekinge bedöms de största problemen vara utsläpp av svaveldioxid från sjöfarten, kvävedioxid från transporter samt partiklar från trafik och småskalig vedeldning. De senare årens forskning har visat att antalet partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5; µm = miljontedels meter) är av väsentlig betydelse för hälsopåverkan. Ur tabell 2.1 framgår generationsmålen för partiklar mindre än 10 µm (PM 10) och bensen. Regeringen avser att återkomma med delmål för partiklar mindre än 2,5 µm senast år 2005 samt en miljökvalitetsnorm för bensen senast Regionala mål för bensen och PM 2,5 kommer att fastställas, om behov finns, när målen fastställts på nationell nivå. För partiklar finns endast ett fåtal mätningar gjorda i Blekinge. Mätningar av bensen i Blekinges kommunhuvudorter under åren visar att medelvärdena under mätperioden på samtliga punkter överskrider den av IMM rekommenderade lågrisknivån för långtidsexponering, vilken samtidigt är generationsmålet för bensen (se figur 2.1). Figuren har kompletterats med mätvärden från Sölvesborg, Ronneby och den föreslagna miljökvalitetsnormen för bensen i utomhusluft. Obserevera att värdena inte direkt kan jämföras med varandra eller delmålet då de är baserade på olika beräkningsunderlag. Enligt Naturvårdsverkets förslag får mängden bensen, beräknad som ett aritmetiskt medelvärde under ett kalenderår, inte överskrida 2,5 µg/m 3. Om denna norm är uppfylld överallt, även nära föroreningskällor, kommer det att ge en bakgrundshalt i tätorter som motsvarar generationsmålet för bensen. Normen förslås gälla från och med den 1 januari bensen (µg/m 3 ) Förslag till miljökvalitetsnorm (2,5 µg/m 3 ) Generationsmålet för bensen (1,0 µg/m 3 ) Karlskrona, busstorget Karlskrona, Ronnebygatan Ronneby Karlshamn, Erik Dahlbergsv. Karlshamn, Stortorget Sölvesborg Olofström, Ö Storgatan Olofström, Kvarngatan 1998/ /2000 Figur 2.1: Halter av bensen i Blekinge under vinterhalvåret Källa: IVL, Blekinges Luftvårdsförbund, Miljöbokslut Ronneby kommun Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober 2002

15 Frisk luft 2.3 Förslag till regionala delmål Halter för svaveldioxid Halten 5 µg/m 3 för svaveldioxid (SO 2 ) som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år Kommentar: Delmålet har samma lydelse som det nationella delmålet beslutat av riksdagen. Syftet med delmålet är att minska skador på växter, kulturföremål och material. Se även miljökvalitetsmål bara naturlig försurning, delmål 3. Tillståndet i Blekinge idag Årsmedelhalten av SO 2 vid sjön Sännen (bakgrundshalter) har under de senaste 5 åren legat mellan 0,3-0,4 µg SO 2 /m 3. Även mätningar av svaveldioxidhalten i Blekinges tätortsluft (Karlshamn och Ronneby) visar att halterna på dessa platser redan idag ligger under delmålet. Det finns dock en risk för att halterna kan komma att öka i framtiden på grund av utökad färjetrafik i länets stora hamnar. Utsläppen från kaj kan dock i stort elimineras om färjorna elansluts när de ligger vid kaj. Sjöfarten är en betydande källa av svaveldioxidutsläppet utanför Blekinges kust och svararde 1992 för hela 62 % av transportsektorns totala bidrag på 64%. Utsläpp från färjor vid kaj är också av betydelse och har ökat under senare år. År 1992 uppgick det totala SO 2 -utsläppet i Blekinge till ton. Utsläppen exklusive sjöfarten var ca ton SO 2. År 2000 var utsläppen, exklusive sjöfarten, ca 900 ton, dvs. en reduktion med ca 43%. Se figur 2.2. Utsläppen år 2000 var mindre än det föreslagna regionala målet för utsläpp av SO 2 år 2010 (se bara naturlig försurning). ton SO Sjöfart? ton sjöfart vägtrafik Industriprocesser energi Mål till år 2010 (se: bara naturlig försurning, delmål 3) Vägtrafik 11 ton Figur 2.2: Utsläppt mängd svaveldioxid i Blekinge 1992 respektive Uppgifter om sjöfartens utsläpp saknas för år Vägtrafikens utsläpp har minskat med ca 90 %; från 100 ton år 1992 till 11 ton år Källa: SCB, Enregibalans för Blekinge 2000 och Länsstyrelsens databas EMIR. Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober

16 Frisk luft Åtgärder för att nå delmålet Delmålet för halten svaveldioxid i tätortsluft är redan uppnått och utgör inte längre något hot mot hälsan, men påverkar fortfarande kulturföremål, korrosion och försurningen. Under miljökvalitetsmålet bara naturlig försurning anges som regionalt mål att år 2010 ska utsläppen av svavel i länet ha minskat till 600 ton svavel/år eller mindre (exklusive sjöfarten). Detta motsvarar ton SO 2. Delmålet för länet är preliminärt, beroende på att utsläppsstatistik och annat underlag ännu inte är fullständiga och helt jämförbara. Klart är att utsläppsminskningarna främst måste göras inom den internationella sjöfarten. En viktig åtgärd är att med hjälp av aktuell utsläppsstatistik följa de olika källornas utsläpp av såväl svavel- som kvävedioxid i länet. Framför allt det gäller utvecklingen av sjöfartens utsläpp fördelat på "utsjö" respektive kustnära trafik. Vidare kommer föreslagna åtgärder under miljökvalitetsmålet minskad klimatpåverkan att medföra ytterligare minskningar av svaveldioxidutsläpp. Åtgärder på central nivå Skärpta krav från central nivå på den internationella sjötrafiken. Lika restriktioner för alla hamnar (i Östersjöområdet) bör införas, så inte någon snedvridning av konkurrensförhållandena sker Halter för kvävedioxid Halterna 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 100 µg/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid (NO 2 ) ska i huvudsak vara uppnådda år Kommentar: Delmålet har samma lydelse som det nationella delmålet beslutat av riksdagen. Syftet med delmålet är att minska skador på växter, kulturföremål och material. Se även miljökvalitetsmål bara naturlig försurning, delmål 4. Tillståndet i Blekinge idag Årsmedelhalten av NO 2 vid sjön Sännen (bakgrundshalter) har under de senaste 5 åren legat mellan 0,7-1,0 µg NO 2 /m 3. Figur 2.3 visar halterna i Karlskrona, Karlshamn och Olofström vinterhalvåret 1998/1999 respektive 1999/2000. I figuren har delmålet för årsmedelvärdet (20 µg/m 3 ) ritats in. Observera att värdena inte direkt kan jämföras med varandra eller delmålet då de är baserade på olika beräkningsunderlag. IVL anser dock att gränsvärdet för halvår (50 µg/m 3 ) inte överskridits i någon mätpunkt. Ronneby kommun har gjort mätningar av NO 2 i tätortsluft sedan Figur 2.4 visar halterna jämfört med Ronneby kommuns mål för år 2010 (20 µg/m 3 som årsmedelvärde). Blekinges luftvårdsförbund har i samverkan med Vägverket gjort luftkvalitetsmätningar på platser med högsta trafikintensitet i kommunhuvudorterna. Mätningarna i Blekinge genomfördes vintern 1998/99. Under mätperioden var medelvärdena kring 40 µg/m 3 i Karlshamn och Olofström, 60 µg/m 3 i Karlskrona, 80 µg/m 3 i Sölvesborg och 125 µg/m 3 i Ronneby. Resultaten visar på en stor spridning mellan bakgrundshalter och halterna på olika platser i tätorterna beroende på bl.a. trafikintensiteten. Transportsektorn stod 1992 för 89 % av det totala kväveoxidutsläppet (NO x ) i Blekinge. Totalt släpptes ton NO x ut i Blekinge 1992, varav ton exklusive sjöfarten. År 2000 var NO x -utsläppen i länet, exklusive sjöfarten, ca ton (figur 2.5). Diagrammet omfattar dock inte utsläppet från arbetsfordon som uppgick till ton år Motsvarande uppgift saknas för år Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober 2002

17 Frisk luft 25 Delmål; årsmedelvärde NO 2 (µg/m 3 ) Karlskrona, busstorget Karlskrona, Ronnebygatan Karlshamn, Erik Dahlbergsv Karlshamn, Stortorget Olofström, Ö Storgatan 1998/ /2000 Olofström, Kvarngatan Figur 2.3: Halter av NO 2 (µg/m 3 ) i Karlskrona, Karlshamn och Olofström oktobermars respektive Källa: IVL NO 2 (µg/m 3 ) mål år 2010 Figur 2.4: 5 0 NO 2 -halter oktober-mars i Ronneby. Källa: Ronneby kommun ton NO x Sjöfart? ton sjöfart vägtrafik Industriprocesser energi Mål till år 2010 (se: bara naturlig försurning, delmål 4) Figur 2.5: NO x -utsläpp i Blekinge. Uppgifter om sjöfartens utsläpp saknas för år Utsläpp från arbetsfordon har inte ritats in (1 270 ton år 1992; uppgift saknas i nuläget för år 2000). Källa: SCB, Enregibalans för Blekinge 2000 och Länsstyrelsens databas EMIR. Åtgärder för att nå delmålet Åtgärder på central nivå Regeringen bedömer att redan beslutade åtgärder, främst inom vägtrafiken, kommer att leda till avsevärda förbättringar inom tätortsmiljön då det gäller kvävedioxidhalterna. Men fortfarande kommer utsläppen att påverka människors hälsa lokalt, och då främst i gatuoch vägmiljöer med stor trafikbelastning. Regeringen har tillsatt en utredning med syfte att analysera effekterna av vägtrafikbeskattning som styrmedel för miljön samt att lämna förslag på en utformning av ett sådant styrmedel. Inom EU uppdateras miljöklassningssystemet för arbetsmaskiner och utveckling av upphandlingskrav för arbetsmaskiner, tunga Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober

18 Frisk luft fordon och arbetsredskap pågår. Regeringen anser vidare att kommunerna bör ges möjlighet att införa trängselavgifter samt att frivillig introduktion av fordon och arbetsmaskiner med låga utsläpp ska stimuleras med ekonomiska och andra styrmedel. Åtgärder på regional och lokal nivå Inom ramen för miljömålsarbetet har ett förslag till en strategi för ett miljöanpassat transportsystem tagits fram (bilaga 1). Denna strategi avses utgöra underlag för ett detaljerat handlingsprogram för olika aktörer som har verksamhet i Blekinge (Vägverket, Banverket, kommunerna m.fl.). Efter remissbehandling av strategin bör den eventuellt revideras och slutligt förankras med berörda aktörer. I strategin föreslås en rad olika åtgärder med syfte att minska utsläppen av kväveoxider. Exempelvis behöver tågtrafiken utvecklas (större andel person- och godstransport via järnväg), andelen bilresor under 3 km bör minska, miljöstyrande avgifter bör införas i tätorter och på större vägar i Blekinge (i förhållande till utsläppsnivå och tidpunkt) och NO x -utsläppen från tunga fordon och sjöfart måste minska. Även åtgärder för att reducera och effektivisera energianvändingen kommer att bidra till minskade utsläpp av kvävedioxid, se begränsad klimatpåverkan. Exempel på lokala och regionala åtgärder Elektrifiering av kustbanan. Region Blekinge, Banverket. Dubbelspår med snabbtåg. Region Blekinge, Banverket. Terminalförbättringar i hamnar (elanslutning vid kajliggning). Region Blekinge, hamnbolag. Satsningar på IT och logistik. Region Blekinge, Blekinge Logistic Cluster. Attitydpåverkan (mäta förändring i attityder, mått på framgång). Region Blekinge, Kommuner, Vägverket. Attraktivare kollektivtrafik. Region Blekinge, Kommuner, Vägverket. Miljökrav vid upphandling av transporter. Länsstyrelsen, Vägverket, Blekinge Logistic Cluster. För ytterligare exempel hänvisas till bilaga 1, begränsad klimatpåverkan samt bara naturlig försurning, delmål Halter för marknära ozon Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 µg/m 3 som åtta timmars medelvärde år Kommentar: Delmålet har samma lydelse som det nationella delmålet beslutat av riksdagen. Syftet med målet är att minska hälsoproblem samt skador på grödor, kulturföremål och material. Ozon är en så kallad fotokemisk oxidant som kan bildas i de marknära luftlagren då kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) reagerar med syre under inverkan av solljus. Det ozon som utgör ozonskiktet i stratosfären (atmosfärens övre luftlager) bildas genom helt andra mekanismer och påverkar inte förekomsten av marknära ozon (och tvärtom). Tillståndet i Blekinge idag Bakgrundshalten av marknära ozon i Sverige har fördubblats jämfört med förindustriell tid. Mycket av utsläppen beror på trafik- och energisektorn i områdena söder om Östersjön, men även vår lokala trafik och uppvärmning (inklusive vedeldning). De högsta ozonhalterna uppkommer vid så kallade ozonepisoder, dessa inträffar ofta sommartid vid stabila högtrycksituationer, när luftpaket med höga ozonhalter transporteras från kontinenten och "parkerar" över Sverige. Liknande situation kan uppstå även under så kallade inversionsperioder vintertid. 16 Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober 2002

19 Frisk luft IVL bedömer att utifrån de veckohalter som uppmäts under vinterhalvåret (se figur 2.6) och vetskap om förekommande variationer överskrids rekommenderade riktvärden för skydd mot hälsoeffekter (exempelvis IMM:s riktvärde för lågrisknivå: 80 µg/m 3 som timmedelvärde) relativt frekvent även i Blekinge. Sommarmedelvärden från bakgrundsmätningar i Ronneby kommun har varierat mellan 50 och ca 80 µg ozon/m 3 perioden Ronneby kommun har satt som mål att halten skall understiga 50 µg/m 3 (se figur 2.7). Åtgärder för att nå delmålet För att ozonkoncentrationen skall kunna minskas krävs att delmål 2 för kvävedioxid och delmål 4 för utsläpp av VOC uppnås. Eftersom delmålet i hög grad är beroende av att åtgärder vidtas i andra länder krävs en aktiv svensk insats i bl.a. EU:s miljöarbete. Dessutom krävs att övriga länder som anslutit sig till Göteborgsprotokollet inom FN-konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar fullgör sina åtaganden. För åtgärder på central, regional och lokal nivå se delmål 2 och / / ozon (µg/m 3 ) lågrisknivå Karlskrona, busstorget Karlskrona, Karlshamn, Erik Ronnebygatan Dahlbergsv. Karlshamn, Stortorget Sölvesborg Figur 2.6: Halter av marknära ozon (µg/m 3 ) i Blekinge oktober-mars respektive Källa: IVL, Blekinges Luftvårdsförbund mål för Ronneby kommun ozon (µg/m 3 ) Figur 2.7: Halter av marknära ozon (µg/m 3 ) i Ronneby kommun, maj-september. Källa: Ronneby kommun Utsläpp av flyktiga organiska ämnen År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Blekinge, exklusive metan, ha minskat till ton. Kommentar: Delmålet är en precisering av motsvarande nationellt delmål beslutat av riksdagen: " År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till ton". Det nationella delmålet följer det svenska åtagandet enligt Göteborgsprotokollet och det kommande takdirektivet inom EU, som innebär en minskning med 44 % från beräknat utsläpp ton utgör ca 1,7 % av det nationella målet (Blekinges andel av Sveriges folkmängd). Det regionala delmålet innebär en reduktion av VOC-utsläppen med ca 20 % mellan åren 2000 och Delmålet har stor betydelse för såväl direkta effekter på människors hälsa och miljön som förutsättningarna att reducera bildningen av marknära ozon. Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober

20 Frisk luft Tillståndet i Blekinge idag Den största andelen av VOC-utsläppen i Blekinge kommer från vägtrafik och uppvärmning. En mindre andel tillförs luften genom avdunstning från bensin och lösningsmedel. Till VOC räknas bl.a. bensen som är cancerframkallande. Halterna i tätortsluft i Blekinge redovisas i figur 2.1. År 1992 var det totala utsläppet av VOC i Blekinge ton, varav småskalig vedeldning bidrog med 64 %, vägtrafiken med 27 %, processutsläpp från industrin med 5 % och övrigt (lagring av olja och bensin, flygplats) med 4 %. Enligt beräkningar baserade på bränsleanvändningen i länet samt uppgifter i företagens miljörapporter uppgick utsläppen under år 2000 till ca ton VOC totalt, fördelat på 86 % från energisektorn, 13 % från transportsektorn och 1 % från industrisektorn (figur 2.8). Enbart hushållens vedeldning bidrog år 2000 med ca 80 % av VOC-utsläppen. Beräkningarna av emissionerna från vedeldning (och därmed det totala utsläppet) är dock något osäkra p.g.a. stora skillnader mellan de olika hushållens vedpannor. Generellt gäller dock att gamla vedpannor och pannor utan ackumulatortank är den största utsläppskällan för VOC. Utsläpp från en vedpanna som kompletteras med ackumulatortank reducerar utsläppen av VOC med %. Ett byte från en äldre vedpanna till en miljögodkänd panna reducerar utsläppen med %. En annan faktor som påverkar mängden utsläppt VOC är valet av bränsle bl.a. ger fuktig ved större utsläpp än torr. Per utvunnen GWh energi är emissionen av VOC ca 120 kg för bark och flis, kg för ved Mål för år VOC (ton) energi transport industri Figur 2.8: Källfördelning av VOC-utsläpp i Blekinge 1992 respektive Källa: RES 1995 och energibalans för Blekinge I diagrammet för 1992 har lagringen av olja och bensin fördelats på sektorerna transport och energi. Åtgärder för att nå delmålet Åtgärder på central nivå Vedeldning i omoderna pannor och kaminer orsakar mycket stora utsläpp av VOC. Med modern teknik kan utsläppen minskas kraftigt. Det är därför en viktig åtgärd att Boverkets regler för utsläppsgränser vid nyinstallation av vedpannor och lokala eldstäder från och med 2002 skall utökas till att även gälla glesbygd och inte bara i tätorter. Av stor vikt är också att skärpta avgaskrav för nya motorcyklar, lätta lastbilar, bussar och arbetsmaskiner nyligen har antagits inom EU. 18 Miljömålen i Blekinge län - Remissupplaga oktober 2002

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN DEL 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Miljömålen: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning (delar av) God bebyggd miljö (delar av) 2004:1 MILJÖKONTORET,

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13

Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 Miljörapport 2006 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:13 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Miljökonsekvenser av energieffektivisering i byggnader

Miljökonsekvenser av energieffektivisering i byggnader Miljökonsekvenser av energieffektivisering i byggnader RAPPORT 5510 OKTOBER 2005 Miljökonsekvenser av energieffektivisering i byggnader Rapportering från Naturvårdsverket till Boverkets regeringsuppdrag

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004

Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År. Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038. Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Maria Sandström 1 Beaktade trafikfall Trafikfall Flygrörelser Milj. passagerare År Sökt trafikvolym ca 350 000 ca 36 2038 Tillståndsgiven trafikvolym 372 100 ca 34 2004 Nuvarande trafikvolym ca 220 000

Läs mer

Gotländska miljömål. allas vårt ansvar

Gotländska miljömål. allas vårt ansvar Gotländska miljömål allas vårt ansvar Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Hav i balans Grundvatten

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer