Dokumentation Länsdialog 5 november 2014

Transkript

1 Dokumentation Länsdialog 5 november 2014

2 Onsdagen den 5 november möttes cirka 60 personer från Västmanlands kommuner och landsting, VKL och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att prata om olika överenskommelser mellan SKL och Socialdepartementet och de sex projekt som landstinget och kommunerna drivit tillsammans inom VKL som syftat till att utveckla socialtjänsten liksom närliggande hälso- och sjukvård. Det blev en fullmatad dag i dialogens och lärandets tecken, med massor av inspiration, en levande dialog och konkreta resultat. Allt i syfte att dela olika erfarenheter och att påverka det viktiga utvecklingsarbetet framöver, både i Västmanland och nationellt. Monika Eriksson-Bertilsson, direktör, VKL, inledde med att hälsa alla välkomna och hon förklarade att det var tack vare de stimulansmedel och prestationsersättningar som tilldelats projekten som de har lyckats så bra. Framtiden är dock oviss eftersom det är osäkert om det kommer att anslås mer statsbidrag för att fortsatt stödja utvecklingen på länsnivån. Hon lämnade över till Ann Tjernberg, enhetschef, VKL, som berättade om tankarna bakom Länsdialogdagen: att skapa en framåtsyftande dialog med erfarenhetsutbyte över organisations- och verksamhetsgränser. Karina Tilling, utvecklingsledare, VKL och moderator för dagen, informerade därefter om det fortsatta programmet: Efter en bakgrund till överenskommelserna från SKL och en kort redovisning av innehållet, ligger fokus på goda exempel och gruppdiskussioner utifrån tre viktiga utmaningar i utvecklingsarbetet inom samtliga överenskommelser: nya arbetssätt, brukarmedverkan och samverkan Därefter visade Per Albinsson, nationell samordnare, SKL en film Har stödstrukturerna haft betydelse? och gav en bakgrund till överenskommelserna. Genombrottet kom 1999 då den dåvarande regeringen beslöt att stödja uppbyggnaden av 15 olika FoU-miljöer ute i landet presenterade Kerstin Wigsell en utredning Det skall vara lätt att göra rätt och från har det varit årliga överenskommelser mellan SKL och regeringen. Per Albinsson förklarade också att SKL kommer att fortsätta att arbeta med kommunerna framöver, för målet ligger kvar bättre stöd till de som behöver insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård men SKL kan inte vara loket på samma sätt. Västmanlands kommuner behöver resonera om sin egen basnivå och Per Albinsson ansåg att prestationsmedel från överenskommelser kan samlas för utvecklingsarbete på regional nivå. Därefter presenterades innehållet i de olika överenskommelserna med utgångspunkt i varför de skapades och hur huvudmålen ser ut. Stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling (RESK) Bakgrunden är behovet av ett långsiktigt arbete för att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten och näraliggande hälso- och sjukvård, där länet/regionen blir en viktig aktör och dialogpartner mellan den lokala och nationella nivån. Per Albinsson, nationell samordnare, SKL Förstärkt brukarmedverkan i Funktionshinderområdet Syftet är att förstärka brukarmedverkan inom verksamhetsområdet för att motverka brister i den enskildes rätt till inflytande och delaktighet, bland annat vid beslut och genomförande av insatser. Brukarmedverkan behöver utvecklas på alla nivåer, det vill säga både på individ-, verksamhets- och systemnivå. Genomförande av kompetensutvecklingsinsatser är en viktig del i utvecklingsarbetet. Per Albinsson, nationell samordnare, SKL Från SKL deltog Greger Bengtsson, Gunborg Brännström, Mikael Malm, Kjerstin Bergman, Per Albinsson och presenterade överenskommelserna samt Per Wadlin, VKL.

3 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Med de mest sjuka äldres behov i centrum och genom ekonomiska incitament ska satsningen uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är även att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov och förbättringarna ska leda till: Preventivt arbetssätt God vård vid demens God läkemedelsbehandling för äldre God vård vid livets slut Sammanhållen vård och omsorg kring mest sjuka äldre Greger Bengtsson, handläggare, SKL Kunskap till praktik utvecklingsarbete inom missbruksoch beroendevårdens område Inom utvecklingsarbetet finns nedanstående huvudspår: Stöd till implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården vilket inkluderar metodstöd, stöd samverkan och att utforma överenskommelser, Stöd till att implementera föräldrastöd och barnperspektiv inom missbruks- och beroendevården, Stöd i att utveckla utvärdering och uppföljning inom socialtjänsten samt stöd till att utveckla brukarmedverkan. Gunborg Brännström, projektchef, SKL ehälsa Syftet är att påskynda och underlätta utvecklingen av e-hälsa i socialtjänsten. Det övergripande målet är att skapa nytta, tillgänglighet, kvalitetssäkring och säkerhet för brukare, vårdtagare, anhöriga, medarbetare, vårdgivare och beslutsfattare. Satsningen har följande delmål: 1. Antalet e-tjänster inom socialtjänsten ska öka. 2. En större andel av berörd personal inom socialtjänsten ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation för digital informationsåtkomst. 3. En större andel berörd personal inom socialtjänsten ska kunna dokumentera och komma åt information via mobil teknik, smartphone, surfplattor, smarta datorer. 4. En större andel behörig personal ska kunna komma åt relevant information i informationsverktyget Nationell patientöversikt, NPÖ. 5. Analoga trygghetslarm ska successivt bytas ut till digitala trygghetslarm. Den digitala tekniken möjliggör utveckling av larmsvarsfunktion genom till exempel gps-funktion för positionsangivelse, sensorer i hemmet. Per Wadlin, ehälsosamordnare, VKL Barn och unga i fokus Projektet Sociala barn- och ungdomsvården är en del av regeringens satsning från 2011 för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. Statliga medel avsattes för att möjliggöra anställandet av regionala utvecklingsledare. Utvecklingsarbetet i projektet handlar om att initiera ett långsiktigt förbättringsarbete kring den prioriterade frågan systematisk uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och HVB (Hem för vård eller boende). Från 2013 har satsningen omfattat hela den sociala barn- och ungdomsvården. Kjerstin Bergman, nationell samordnare, SKL Psykisk ohälsa En satsning om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Syftet är att åstadkomma förbättringar för de målgrupper och områden som omfattas av överenskommelsen. Arbetet utgår från följande övergripande målsättningar: En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet Tillgång till arbete och sysselsättning Möjlighet till delaktighet och inflytande Mikael Malm, handläggare SKL Efter bakgrunden till överenskommelserna fortsatte Länsdialogen med två goda exempel och gruppdiskussioner på dagens första tema. Tema 1: Införande av nya arbetssätt lättare sagt än gjort Möjligheter med mobila arbetssätt Linnea Norrvik, Västerås Stad : Det är ett projekt där 26 personer (sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) inom äldreomsorgen testar surfplattor för att sköta dokumentation. Idag är personalen mobil men använder stationära datorer som finns på arbetsplatserna, det blir dubbeldokumentation och pappersutskrifter. Syftet är att personalen ska ha tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid. I och med det mobila arbetssättet har man tillgång till 5 av 6 verksamhetssystem. Hittills har projektet gett färre preliminära anteckningar, färre transporter fram och tillbaka till kontoret och tillgång till rätt information. Patienterna uppskattar också möjlighet till delaktighet som dokumentationen på plats ger. Man planerar att kunna gå vidare till omsorgspersonalen med denna utveckling. Länk till presentationen:

4 Grundutbildning för jour- och familjehem Patricia Molin, Sala kommun: Sedan 1 januari 2013 är kommunen enligt lag skyldig att erbjuda utbildning till familjehem och jourhem. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram nationellt material för grundutbildningen som bygger på barnkonventionen, aktuell lagstiftning, forskning, erfarenheter från Socialtjänst och familjehem samt att barnens erfarenheter har tagits tillvara. Det har även blivit en bok: Ett hem att växa i. Kunskapen förmedlas genom teoretiska genomgångar, diskussioner, erfarenhetsutbyte, filmer och rollspelsövningar. Utbildningen innehåller 8 teman à 3 timmar per område där de viktigaste är anknytning, skolgång och hälsa. Vinster av utbildningarna är att vi känner att vi har gett våra familjer något som de har stor nytta av, vårt arbete med familjehemmen har resulterat i minskat antal telefonsamtal och familjehem har efter utbildning andra familjehem att ha kontakt med, sa Patricia Molin. Utbildningarna som har erbjudits har inte varit obligatoriska att delta i och några har upplevt att det är svårt med avlastning, vilket gjort att inte alla familjehem deltagit. Länk till presentationen: Monika Wikehult, utvecklingsstrateg, VKL, påpekade att dessa utbildningar pågår på flera håll i länet och att man bjudit in till möten med de som är utbildare i länet och i näraliggande län för erfarenhetsutbyte. Gruppdiskussionerna handlade om två frågeställningar: 1. Hur ser viktiga utmaningar ut för att införa nya arbetssätt utifrån våra olika erfarenheter och roller? Det gäller att få med sig personalen i ett förändringsarbete, om det är personalen som formulerar problemet och det är personalen som formulerar lösningen så ökar chansen att den här lösningen leder till verkställighet men även chefens inställning, naturligtvis. Attityd och beteendeförändringar har stor betydelse, man bör satsa på de som är positiva till förändringar. Mycket går att göra tekniskt, juridiskt sett är dock allt inte utrett vilket försvårar. Regelverket är inte anpassat utifrån den teknikutveckling som skett inom socialtjänsten, med olika krav vid digitala verktyg och huvudmännens drivkraft till förändring kontra brukarens behov som drivkraft. 2. Vad vill vi se mer av (nationellt, regionalt och lokalt) framöver för att utvecklingen av nya arbetssätt ska bli framgångsrik? Deltagarna önskade statlig satsning inom området förebyggande arbete vid uppsökande verksamhet och nationellt nätverk via SKL. Fler möten med spridning av goda exempel på nationell och regional nivå. ITstöd/ IT-lösningar behöver vara nationella så att dokumentationssystem blir samordnade och att lagstiftningen ses över på nationell nivå. Tema 2: Ökad brukarmedverkan att arbeta med användaren som medskapare Barnens egen utredning Mariette Sjölund, Hallstahammars kommun: Barnhuset har under tre år bedrivit ett utvecklingsarbete tillsammans med sju regioner, däribland Västmanland. Projektets syfte är att, med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (artikel 12) och dagens praktik, Mariette Sjölund, Hallstahammars kommun utveckla arbetssätt för barn och ungdomars delaktighet i och inflytande över den sociala barnavården, samt att ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter. Projektet pågick hösten 2011 till hösten 2013, med en slutkonferens 2014 där man presenterade en bok. Mariette Sjölund berättade att man i Hallstahammar kommun valde att göra Barnens egen utredning Hallstamodellen Ett verktyg för att öka barnperspektivet vid socialtjänstutredning. Den uppkom som en idé av handläggare vid socialtjänsten i Hallstahammar för att göra barnvårdsutredning tydlig, förutsägbar och strukturerad för barn och ungdomar, så att de förstår varför det görs en utredning och vad som står i den. Det är barnens behov som står i centrum och barnen får fylla i en blankett som rör allt från hälsa, familj, kontaktnät, vad de tycker om att göra, skola, hur de mår, vad de är bra på och så vidare. Handläggare upplevde att det var ett bra verktyg för barnsamtal, att det blev mer tydlighet för barnen, föräldrar och handläggare och att barnets perspektiv stärks, även om den tar mer tid än en traditionell BBiC-utredning. Innehållet i Hallstamodellen förmedlas via kontaktperson: linnea.persson@hallstahammar.se Länk till presentationen: uploads/2014/11/mariette_sjolund.pdf Barnens egen utredning Hallstamodellen har prövats och följts upp av kommunerna Hallstaham-

5 mar, Västerås och Arboga inom ramen för den forskningscirkel som anordnats och letts av VKL. Forskningscirkeln har, i sin tur, varit en del av ett nationellt projekt för att öka barns delaktighet. Med anledning av föredraget passade Susanne Holmsten, utvecklingsstrateg, VKL på att bjuda in till en kick-off under 2015 tillsammans med Hallstahammar kommun. Ökad brukarmedverkan genom samverkan Cecilia Ring Moberg, Arboga kommun: Satsningen på kunskapsbaserade arbetssätt och förstärkt brukardelaktighet riktar sig till verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättningar inom LSS. Den har skapat samverkan Cecilia Ring Moberg, Arboga mellan kommunerna i kommun länet som vi inte tidigare har haft. Den betyder också att vi har representanter i det nationella nätverket och vi får kontakter över hela landet och får ta del av allt som händer på området, sa Cecilia Ring Moberg. Två uppdragsutbildningar om 7,5 högskolepoäng har tagits fram, en för chefer och en för medarbetare och genomförs just nu på Mälardalens högskola: Evidensbaserad praktik och samverkan inom området funktionsnedsättning LSS, avancerad nivå och grundnivå. Hallstahammars och Arboga kommun har också blivit pilotkommuner i länet i att utbilda handledare och arbeta med Delaktighetsmodellen, som är en metod som tagits fram i Skåne för att underlätta en jämlik dialog mellan brukare och personal. Avsikten är att stärka brukarens inflytande över sin vardagssituation och sin nära omgivning. Delaktighetsmodellens idé är att stödja, träna och stimulera brukarens intresse för att uttrycka och föra fram sina behov och önskemål. Det är en väg mot egenmakt och ett meningsfullt liv. Nu ska vi i samverkan mellan kommunerna i länet och landstinget fokusera hur vi kan stödja utvecklingen av medarbetarnas arbetssätt i det dagliga arbetet för att öka kunskapen och förstärka brukarnas delaktighet i praktiken, sa Cecilia Ring Moberg Länk till presentationen: uploads/2014/11/cecilia_ring_moberg.pdf De påföljande gruppdiskussionerna fokuserade följande två frågor: 1. Hur ser viktiga utmaningar ut för att använda brukaren som medskapare utifrån våra olika erfarenheter och roller? Hur skall vi nå dit att brukaren är en del av teamet och vill vi det? Viktigt att ge faktiska möjligheter för inflytande i varje enskilt möte, attityd- och beteendeförändring hos anställda kan behövas och stöd i det genom exempelvis utbildning. Viktigt att de brukare som lämnar synpunkter får veta var det sen tar vägen. Tänka nytt, utnyttja modern teknik som videokonferenser, använda Skype vid kontakt med barn i familjehem. Utmaningen är att brukaren/patient har rätt att bestämma över sig själv vilken vård den vill ha, inte professionen/anhöriga. Att få möjlighet att lämna synpunkter räcker inte. Information om hur och varför eller varför inte synpunkterna beaktas behöver ges. 2. Vad vill vi se mer av (nationellt, regionalt och lokalt) framöver för att öka brukarens delaktighet? Engagerade dialoger i grupperna med representanter från länets kommuner, landstinget, SKL och VKL.

6 Utbildningsinsatser, metodstöd och spridning av goda exempel, regionalt och nationellt efterfrågas. Ledare skall frigöras så att de kan vara nära sina medarbetare i verksamheter och coacha dem. Lokalt och regionalt erfarenhetsbyte av varandras erfarenheter. Hitta tips och idéer och inspiration. Stärka brukarinflytandet på individnivå. Överenskommelser behöver öppna för att utveckla olika möjligheter till inflytande inte bara samarbete med föreningar som bara finns i större kommuner. Tema 3: Samverkan i och mellan organisationer med användaren i centrum Samverkan för att undvika onödiga sjukhusinläggningar Eva Thors Adolfsson, Landstinget Västmanland/VKL: Det finns flera indikatorer som följs nationellt där vi redan kan mäta om vi bedriver en bra vård som Senior alert, Svenska demensregistret Sve- Dem, Svenskt registret för Beteendemässiga Eva Thors Adolfsson, Landstinget Västmanland/VKL Psykiska Symtom vid Demens BPSD, Svenska palliativregistret samt god läkemedelshantering, berättade Eva Thors Adolfsson. Projektet har pågått i tre år i det har det funnits flera grupper och ledningsteam liksom en VIP-grupp med nyckelpersoner. Där har man tagit fram ett underlag för att undvika onödiga sjukhusvistelser Underlaget utmynnade i åkeruppringning inom 72 timmar, god läkemedelshantering, planering av vården kroniska tillstånd, mångsökare och anhöriga som resurs, beslutsstöd: geriatrisk riskprofil (GRP). Västmanland har lyckats mycket bra med arbetet i projektet och nått alla målen. Vi behöver samarbeta mer med våra duktiga anhörigstödjare för de är en så stor resurs, avslutade Eva Thors Adolfsson. Greger Bengtsson ställde frågan vad som var det viktigaste för att åstadkomma förändring? Att nätverka för att vi får ett engagemang i och med det och indikatorerna kanske behöver justeras så att man följer exempelvis hjärtsvikt närmare. Monika Eriksson Bertilsson tog tillfället i akt och tackade Eva Thors Adolfsson: Utan ditt engagemang och din förståelse för vilka som skall ta del av projektet hade vi inte lyckats så bra med projektet. Du har gjort ett fantastiskt bra jobb! Länk till presentationen: uploads/2014/11/eva_thors_adolfsson.pdf Slussen i Fagersta Britt-Marie Nohrstedt, Fagersta kommun: Bakgrunden är att det bildades en styrgrupp för missbruksfrågor och att missbruksfrågorna fick större fokus. Därmed inleds ett målmedvetet arbete för att förändra och förbättra situationen för våra missbrukare. Slussenprojektet Britt-Marie Nohrstedt, Fagersta kommun startas 2007 och målgruppen är vuxna personer över 18 år med risk- och missbruk och beroendeproblem, anhöriga och andra närstående, andra myndigheter, arbetsgivare, och vårdinrättningar som genom sitt arbete kommer i kontakt med missbruk och beroende och alla som har frågor kring missbruk. Med Slussenprojektet har man fått en effektivare

7 vårdkedja genom samverkan med landsstinget, vuxenpsykiatrin och primärvården, man har fått gemensamma riktlinjer. Det har blivit samlad kompetens på ett ställe, inklusive den medicinska. Med gemensam plats, gemensamt synsätt och gemensamt arbetssätt kring missbruksfrågor blir en sluss till bättre livskvalitet. Slussen idag är gemensam öppenvård för Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner och idag är det öppet även för ungdomar från 13 år. När vi startade 2007 hade vi 23 ärenden och 2013 hade vi 206, vi ser att det här hjälper, avslutade Britt-Marie Nohrstedt. Länk till presentationen: uploads/2014/11/britt-marie_nohrstedt.pdf Gruppdiskussioner följde på tredje temat utifrån frågorna: 1. Hur ser viktiga utmaningar ut för att öka samverkan mellan olika aktörer utifrån våra olika erfarenheter och roller? En viktig punkt är hur fångar vi upp alla med behov tidigt, speciellt de i tidiga tonåren. Skola, näringsliv alla samhällsfunktioner behöver samverka. Det behövs en naturlig arena dit man kan vända sig. Huvudmännen har uppdraget och ska samverka, viljan finns men huvudmännen arbetar utifrån olika lagstiftningar som gör till att det blir stuprör och försvårar samverkan. Samverkan behövs med många parter och man behöver beskriva varför. 2. Vad vill vi se mer av (nationellt, regionalt och lokalt) framöver för att öka samverkan mellan organisationer Det behövs fler samfinansierade verksamheter, fler verktyg, mer metodstöd och forskning. Stöd ifrån politiken måste finnas kvar. Få till en bra samverkan mellan aktörer är att ha rätt kompetens och rätt mandat. För att öka samverkan mellan organisationerna är det viktigt att ha en långsiktig planering av gemensamma projekt, så att det inte tar slut när projektet tar slut. Man når bra resultat i samordningsförbunden som har en lagstiftning för förutsätter samverkan. En väg in med fler olika sätt. Styrningen sker inte för den enskilde utan vi styr i varje organisation är en del som gör det svårt. Vad ser vi och vad tar vi med oss från dagen, reflektioner från SKL. Mikael Malm: Jag är glad att jag åkte hit det har varit en väldigt givande dag, för ni hamnade rätt när det gällde diskussionsfrågorna. Dessa tre teman, nya arbetssätt, brukarmedverkan och samverkan, passade i alla överenskommelser. Gunborg Brännström: Organiseringen av dagen har varit väldigt bra, med bra sammansättningen i grupperna. Det är oerhört viktigt att mötas på det här sättet. Implementering är svårt men det finns kunskap att jobba vidare med. Jag är glad för att vi väldigt ofta har pratat om att det ska utgå från brukarnas behov och hur ska vi utveckla en bättre samverkan. Det handlar mycket om chefer och ledning som måste lämna en del av sin makt. Vi har även pratat om vikten av SIP. Det är ett bara verktyg för att kunna samverka. En väg in är ett annat bra sätt. Sedan pratade vi om nackdelar med statsbaserade styrmedel för att de är styrande in på områden som vi kanske inte alltid vill och behöver. Vad behöver vi? Vi behöver själva fundera och kanske tacka nej. Man har 45 mål i primärvården, men behöver kanske färre men tydligare mål. Ni har en bra struktur i länet. Viktiga utvecklingsfrågor har kommit upp. Emma Everitt: Jag blir inspirerad av att få höra konkreta exempel, framförallt diskussionerna var värdefulla. Samverkan och nätverksönskningarna är vägen att gå.

8 Greger Bengtsson: När jag åkte hit trodde jag att dagen skulle gå i moll utifrån de indragna medlen. Det jag möter är framtidstänk som har genomsyrat dagen. Flera av exemplen går att implementera överallt. Överförbart i hela landet. Framåtsyftande och positivt format. Jag känner en oro när jag ser vad som händer på nationellt håll, bemanningskrav, ökad detaljstyrning, ökade krav på tillsyn i detalj. Vore ingen nackdel om ni kan föra detta vidare till nationella beslutsfattare. Kjerstin Bergman: Jag hade stora förväntningar när jag åkte hit i dag, jag vet att ni är bra på det här. Det jag tänker på är de här generella frågorna om brukarmedverkan, nya arbetssätt och konkret EBP, varför kallar man det inte för kvalitetsarbete? Vad jag också vill ha sagt är att det gäller inte bara att göra nytt utan också att göra sig av med vissa gamla arbetssätt! Per Albinsson: Bra blandning i grupperna med genomtänkt sammansättning. Vi har haft 10 länsdialoger ingen har varit lika varandra men effekterna har varit likartade. Man har samlat sig i länen och fått kunskap kring saker som man inte vetat tidigare. VKL:s roll kommer fortsätta att vara viktig och nu behövs det en gemensam arena. Från SKL tar vi till oss de förväntningar på oss som framkommit idag. En personlig reflektion är att vi började dagen med en film där Statskontoret kunde berätta att samverkan har ökat sedan satsningen på överenskommelser kom till stånd. Är det inte egentligen ett lite sorgligt resultat att det behövs statsbidrag och medel för att kommuner och landsting ska börja samverka? Karin Karlsson, Sala kommun, avrundade med att säga: Vi måste hitta sätt att lyfta vad som är de viktiga frågorna för våra medborgare. Vi är beroende av staten, det är viktigt att SKL har en bra dialog med staten. Därför är det viktigt att SKL vet vad medlemmarna tycker. Vi har mycket resurser men vi måste använda dem på ett bättre sätt och det innebär att vi måste ta med dem som vi är till för i detta arbete. Det jätteroligt att få de här goda exemplen som vi fick i dag. Jag tänker också på hur vi ska kunna lösgöra tid och resurser så att vi får möjlighet att utvecklas. Eventuellt kan presidiekonferensen utvecklas till att bli en större arena för utvecklingsarbete. Ann Tjernberg, VKL, tackade alla som deltagit och passade på att tillsammans med Eva Sahlén, Västerås stad, berätta om de nya förutsättningarna för 2015 utifrån den information som fanns tillgänglig för dagen. Jag deltog igår i ett telefonmöte med SKL och övriga regionala samordnare. Eva Sahlén, Västerås stad, deltog i ett annat telefonmöte med SKL:s socialchefsnätverk. Två huvudalternativ presenterades från SKL utifrån förutsättningar i nuvarande budgetproposition där de tidigare anslagen om 240 miljoner kronor per år (till överenskommelser om utveckling av en evidensbaserad praktik, mest sjuka äldre och e-hälsa) bantats till cirka 40 miljoner. Båda förslagen bygger på att cirka 5 miljoner avsätts till fortsatt upprätthållande av Kvalitetsregister samt att medel avsätts för Öppna jämförelser. Övriga medel fördelas enligt alternativ 1 så att varje län måste arbeta med områdena barn- och unga med inriktning på social barn- och ungdomsvård, föräldrastöd/missbruk samt området personer med funktionsnedsättning och enligt alternativ 2 att alla län arbetar med ett till två områden som beslutas nationellt men där föräldrastöd måste ingå (ANDT). Responsen från regionala samordnare och socialchefer till SKL blev tydlig, alternativ 1 föreslogs vilket i så fall skulle kunna innebära att länen tilldelas cirka 1 miljon kronor vardera för fortsatt arbete med de två inriktningarna i förslaget. Den regionala stödstrukturen ses också som en fortsatt viktig del i den regionala infrastrukturen för kunskapsstyrning och utgör nu en etablerad länk mellan den nationella och lokala nivån. SKL:s beslut och förhandlingar med departementet följer. Eva Sahlén informerade även om den Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten, (NSK-S) där myndigheter och huvudmännen gemensamt samråder om kunskapsutveckling och nyttiggörande av forskning och innovationer. Agneta von Schoting, socialchef i Sala, representerar Västmanlands socialchefer i rådet. VKL:s enhetschef för vård- och omsorgsfrågor Ann Tjernberg, avslutade med att tacka alla som deltagit i konferensen.